Metoder att stödja examinanden inför ett examenstillfälle vid specifika läs- och skrivsvårigheter
|
|
- Johannes Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Metoder att stödja examinanden inför ett examenstillfälle vid specifika läs- och skrivsvårigheter Pia Dahlström Pedagogik, Social- och hälsovård, Axxell (Ekenäs) Utvecklingsarbete inom examensmästarutbildningen Hösten, 2014
2 1. INLEDNING EXAMINANDER SOM ÄR I BEHOV UTAV SÄRSKILT STÖD Bedömning av examensprestationer Förvärvande av behövlig yrkesskicklighet KÄNNETECKEN VID SPECIFIKA LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER Specifika läs- och skrivsvårigheter ur ett vuxenperspektiv Kompenserande hjälpmedel vid specifika läs- och skrivsvårigheter Sammanfattande avslutning..14 LITTERATURFÖRTECKNING FÖRTECKNING ÖVER BILAGA Bilaga 1. Kompenserande hjälpmedel vid specifika läs- och skrivsvårigheter - dyslexi
3 1. INLEDNING Majistern, språket lyder mej inte. Jag skriver ord jag tror jag kan stava inte ord jag behöver. Bokstäverna vender sej kring sina gömmba axlar och vandrar i egna spår som språket inte vill föllja. Och när jag läser bölljar det - raderna är bara sellan parralälla. Böckerna sluter sej kring varje mening som jag besegrat. Majistern, språket är inte mitt. (Adner, H. 2006). Detta utvecklingsarbete vill lyfta fram hur utbildningsanordnaren kan stödja examinander med specifika läs- och skrivsvårigheter att nå målsättningarna i samband med examensveckan, utan att för den skull ge avkall på de krav som fastställts i de nationella examensgrunderna inom social-och hälsovårdsbranschen, examensdel vård- och omsorg inom närvårdarutbildningen. Det finns arbetsuppgifter, miljöer eller andra uppgifter som inte ger examinanden de optimala möjligheterna att nå målsättningarna. Insatser som kan förbättra möjligheterna är att skapa bra relationer och en trygg miljö, att skapa en dialog, se till att täta uppföljningar av den personliga planen och den individuella planen genomförs, samt att tydliggöra arbetet genom att erbjuda examinanden de bästa möjliga inlärningskanalerna. Vid specialbehov är det utbildningsanordnarens juridiska skyldighet att säkerställa att det i avtalet och den 1
4 individuella planen (IP) framkommer möjliga tillvägagångssätt vid inhämtande och uppvisande av kunskap. Jag har tagit del av ett utvecklingsarbete där Koskinen (2012) klargör processen kring tillvägagångssättet vid den personliga tillämpningen vid specialbehov i social- och hälsovårdsbranschen inom närvårdarutbildningen. Det framkommer i Koskinens utvecklingsarbete (2012) att det i handboken för fristående examen finns direktiv för hur den personliga tillämpningen skall förverkligas för examinander med särskilda behov, men att själva processmodellen saknas inom organisationen. Ambitionen i detta utvecklingsarbete är att teoretiskt beskriva möjliga tillvägagångssätt vid ett examenstillfälle inom närvårdarutbildningen då det hos examinanden förekommer specifika läs- och skrivsvårigheter (bilaga 1). Den praktiska delen består i att utveckla examensblanketten i auditiv form, inom examensdelen vård- och omsorg tillhörande socialoch hälsovårdsbranschen inom närvårdarutbildningen. Skribenten vill ännu understryka att tillvägagångssätten alltid är unika och individuella, men att detta utvecklingsarbete kan fungera som en modell vid uppgörandet av strategier. Som bakgrundsinformation kan nämnas att vid uppgörandet av en personlig studieplan kartläggs bl.a. eventuella specialbehov (utgör en grund för att en individuell plan utarbetas) eller särskilda behov (utgör inte en grund för att en individuell plan utarbetas, däremot skall extra handledning erbjudas) hos examinander inom det fristående examenssystemet. I kartläggningen kan det t.ex. framkomma att examinanden har specialbehov, vilket som redan nämnts, berättigar till en individuell plan (IP). I organisationen upplever de handledande lärarna ofta en frustration över att inte ha de rätta redskapen, både fysiskt och kunskapsmässigt för att kunna handleda examinanden och bedömarna vidare i denna process vid ett examenstillfälle. Examinanden serveras ofta textbaserat läromaterial i snabb takt, handledning i form av alternativa metoder erbjuds inte i den grad som det borde p.g.a. en osäkerhet kring vilka metoder som kan erbjudas examinanden vid ett examenstillfälle. Detta utvecklingsarbete består dels av en teoretisk del som beskriver symtomen vid specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi). Ambitionen är att utreda möjliga tillvägagångssätt vid ett examenstillfälle då det förekommer hos examinanden specifika läs- och skrivsvårigheter. 2
5 Examinanden bör få stöd på sådant sätt att specialsvårigheten inte utgör ett hinder för att fullständigt kunna uppvisa sitt yrkeskunnande vid ett examenstillfälle. Frågeställningarna lyder enligt följande: Vad innebär specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) och vilka hjälpmetoder kan erbjudas? Med vilken metod kan examensplanen förtydligas inför ett examenstillfälle vid specifika läs- och skivsvårigheter? 3
6 2. EXAMINANDER SOM ÄR I BEHOV UTAV SÄRSKILT STÖD Examinander som behöver särskilt stöd skall i den personliga tillämpningen garanteras samma möjligheter att avlägga examen och skaffa sig behövlig yrkesskicklighet samt utbildning (Utbildningsstyrelsen, 2013:4). Examinander med inlärningssvårigheter, sjukdom eller handikapp bör erbjudas tillräckligt med stödåtgärder, specialhandledning och andra specialarrangemang för att kunna skaffa sig den yrkesskicklighet som behövs för att avlägga fristående examen. Genom personlig tillämpning skapar man förutsättningar för examinanden att påvisa sitt kunnande vid examenstillfället, utan att kraven på yrkesskicklighet blir anpassade (Utbildningsstyrelsen, 2013:4). När en person med särskilda behov skall avlägga fristående examen ansvarar utbildningsanordnaren för att den personliga tillämpningen sker vid ansökningsskedet till fristående examen och utbildning som förbereder för den, vid avläggandet av examen och vid förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet. Utbildningsanordnaren gör en mångsidig utredning tillsammans med den sökande gällande tidigare förvärvade kunskaper och hurudana specialåtgärder den sökande är i behov utav, den sökandes resurser och specialkunskaper, syn på inlärning och tidigare erfarenheter, den sökandes egna uppfattningar om lämplig utbildningsform. (Utbildningsstyrelsen, 2013:4). Om det framkommer att den sökande har ett handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störning i känslolivet eller annan orsak skall specialundervisning erbjudas och i den individuella planen skall det framkomma hur undervisningen skall förverkligas. En individuell plan som utarbetats för att kunna förvärva yrkesskicklighet bildar tillsammans med den personliga tillämpningen en helhetsplan och en individuell överenskommelse om vilka stöd- och handledningsformer och specialarrangemang som erbjudits den studerande/ examinanden (Lag om yrkesutbildning, 1998/630 20, Utbildningsstyrelsen, 2013:4). 4
7 2.1. Bedömning av examensprestationer Trots examinandens specialsvårigheter anpassar man inte vid bedömningen av examensprestationer eller vid avläggande av fristående examen, varken de krav som ställs på yrkesskickligheten eller målsättningarna och bedömningskriterierna, utan de är de samma för alla examinander. Däremot kan examensarrangören stödja examinanderna på många olika sätt då de förbereder sig inför ett examenstillfälle. Möjligheten finns att anordna specialarrangemang som gör det möjligt för examinander som är i behov av särskilt stöd att kunna påvisa kunnandet och yrkesskickligheten utan att ge avkall på de krav som ställs utifrån examensgrunderna vid det specifika examenstillfället (Utbildningsstyrelsen, 2013:4). Specialstöden skall beaktas i samband med att examenstillfället planeras och miljön för examenstillfället bestäms. Specialstöden kartläggs, som ovan nämnts, i samband med att den personliga tillämpningen görs upp. Vid planeringen av examenstillfälle bör planeringen ske på sådant vis att både examensarrangörerna, examinanden och representanten för arbetslivet är delaktiga (Utbildningsstyrelsen 2013:4). Om examenstillfället inte kan ordnas i arbetsmiljö, ska detta avtalas separat med examenskommissionen i planen för anordnande av fristående examen, som är en bilaga till avtalet om att ordna fristående examina (Utbildningsstyrelsen 2013:4). Innan examenstillfället äger rum bör det kontrolleras att examinanden förstår anvisningarna och bestämmelserna om hur examenstillfället går till i praktiken. Det är viktigt att förtydliga för examinanden sätten att påvisa yrkesskicklighet, vilka kraven är gällande yrkesskickligheten samt målsättningarna och de kriterier som ligger till grund för bedömningen. Då examenstillfället äger rum kan även olika former av stödmaterial användas, som exempel kan nämnas lättlästa texter, bilder, teckningar, modeller och andra hjälpmedel. (Utbildningsstyrelsen, 2013:4). Exempel på stödmaterial presenteras närmare i kapitlet som handlar om kompenserande hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter. Vid examenstillfället kan examinanden erbjudas extra tid, inom ramen för examensgrunderna, vid planeringen av uppgifterna och eventuellt mera tid om det finns behov av komplettering av examensprestationerna. De praktiska arbetsuppgifterna skall utföras i en 5
8 sådan takt som arbetsuppgifterna enligt examensgrunderna förutsätter. Skriftliga kompletterande prestationer som hör till en fristående examen kan, antingen delvis eller helt, ersättas med en muntlig prestation, om det är motiverat med tanke på examinandens funktionsförmåga. Däremot kan i examensgrunderna nämnda dokument som förutsätts för en godkänd examensprestation (t.ex. vårdplan) inte ersättas med en muntlig prestation (Utbildningsstyrelsen 2013:4). Det är viktigt att de personerna som bedömer examensprestationerna är informerade om och tar hänsyn till examinandens behov av specialstöd och handledning som framkommer i dokumentet om personlig tillämpning. Specialstödet får inte påverka bedömningen av yrkesskickligheten negativt (Utbildningsstyrelsen, 2013:4). 2.2 Förvärvande av behövlig yrkesskicklighet Det är utbildningsanordnarens uppgift att vid planeringen och genomförandet av utbildning som förbereder för fristående examen identifiera och ta hänsyn till studerandes eventuella behov av särskilt stöd som påverkar studierna eller avläggandet av examen. Till utbildningsanordnarens uppgift hör också att avgöra hurdana undervisnings- och studerandevårdstjänster kan erbjudas inom den förberedande utbildningen, utöver de undervisnings och studerandevårdstjänster som erbjuds alla (Utbildningsstyrelsen, 2013:4). Nedanstående punkter antecknas i den individuella planen som berättar om hur undervisningen ordnas: 1) examen, examensgrunder som följs i undervisningen samt uppgörandet av examinandens individuella läroplan 2) på vilka grunder den studerande ges specialundervisning 3) vilka speciella undervisnings- eller studerandevårdstjänster som studierna förutsätter eller som ges i samband med dem och 6
9 4) vilka andra individuella tjänster och stödåtgärder den studerande får (Utbildningsstyrelsen, 2013:4). Vid den personliga tillämpningen är det viktigt att beakta olika inlärningsstrategier och -stilar och att den studerande får specialhandledning och -stöd i tillräcklig omfattning. Vid behov kan den studerande ytterligare erbjudas specialarrangemang i samband med den förberedande utbildningen (Utbildningsstyrelsen, 2013:4). Vuxna som behöver särskilt stöd har ofta lärt sig vilka inlärningsmetoder som bäst lämpar sig för dem och hur de ska bemästra problem som försvårar lärandet och den informationen är bra att utnyttja då man planerar speciella stödåtgärder (Utbildningsstyrelsen, 2013:4). Vid den personliga tillämpningen av förvärvandet av behövlig yrkesskicklighet är det viktigt att på ett flexibelt sätt beakta bl.a. lämpliga utbildnings- och undervisningsformer samt inlärningsmiljöer, mångsidiga och varierande inlärnings- och bedömningsmetoder, att undervisningen och läromedlen är tydliga, vilken tid som förvärvandet av kunnande kräver samt kvaliteten och omfattningen på specialstödet och -handledningen som behövs. Viktigt att beakta vid den personliga tillämpningen är också personens starka kunskapsområden och hur det är lämpligast för honom eller henne att förvärva behövlig yrkesskicklighet (Utbildningsstyrelsen, 2013:4; Lär för livet). 7
10 3. KÄNNETECKEN VID SPECIFIKA LÄS OCH SKRIVSVÅRIGHETER I det här kapitlet redogör skribenten för vanliga kännetecken som förekommer vid specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi). Motivet till avgränsningen grundar sig i att det inom närvårdarutbildningen behövs kunskaper i att tillgodogöra sig text och att uttrycka sig i text bl.a. vid vårddokumenteringen. Specifika läs- och skrivsvårigheter kan även ta sig uttryck i matematiska svårigheter. Att räkna rätt mängd vid dosering och administrering av läkemedel är ett nödvändigt krav ur patientsäkerhetsaspekt, vilket även grundar sig i de nationella examensgrunderna inom närvårdarutbildningen. Dyslexi används synonymt till specifika läs- och skrivsvårigheter och anses vara ett av våra vanligaste handikapp. Den som har dyslexi har till synes oförklarliga svårigheter med skriftspråket, med andra ord att göra en koppling mellan det talade språket och de skrivna symbolerna. Dyslexi är en internationell benämning på svårartade och långvariga läs- och skrivsvårigheter (Adner, H. 2006, Malmer, G. 2010; Stadler, E.1994). Utmärkande för dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner. Om svårigheterna är bestående och inte har som bakgrundsorsak bristande begåvning eller bristande skolundervisning, brukar man tala om dyslexi. Dyslexi upptäcks ofta när det förekommer svårigheter i att uppnå automatisk avkodning vid läsning och vid bristfällig stavning (Adner, H.2006;Malmer, G. 2010; Stadler, E. 1994). Forskarna har upptäckt att dyslexi förekommer i vissa släkter och kan således vara genetiskt betingad. En person med dyslexi kan uppnå en godtagbar funktion i läsning medan problem med stavningen ofta är bestående (Adner, H. 2006). Vid dyslexi kan det förekomma svårigheter med läsning, uppfattning av det man läst och språkljud, vilket yttrar sig i att läsandet går långsamt, svårigheter att förstå den lästa texten, högläsning är besvärligt, raderna hoppar vid läsning av text, det kan vara svårt att komma ihåg det man läst och bokstäverna blandas ihop. Svårigheter att uppfatta helheten och att se helheter är också typiska svårigheter vid dyslexi. (Erilaisten oppijoidenliitto, 2014; Malmer, G. 2010). 8
11 Svårigheter med att skriva kan yttra sig som att man ofta gör skrivfel, att det upplevs jobbigt och tidsödande att producera en text, att bokstäver blandas ihop, saknas eller byter plats. Då det gäller matematik och siffror upplever en person med dyslexi att matematik ofta är svårt eftersom siffrorna kan byta plats (viktigt att poängtera är att detta inte är det samma som matematiksvårigheter). Det är ingen automatik att man kan lära sig multiplikationstabellen trots att man kan räkna och sifferserier upplevs ofta som besvärliga (Erilaisten oppijoiden liitto, 2014). Främmande språk är svåra eftersom det är svårt att komma ihåg saker utantill och dessutom är det svårt i att komma ihåg bokstavsordningen. Det kan också förekomma svårigheter med riktning och tid eftersom det sker en sammanblandning av väderstrecken och riktningen höger och vänster. Det kan också innebära svårigheter i att hålla sig till tidtabellen och att lära sig klockslag. Då det gäller koncentrationen kan den störas lätt och tecken på långsamhet och slarv kan förekomma. Även motorisk klumpighet kan förekomma hos personer med läs- och skrivsvårigheter (Erilaisten oppijoidenliitto, 2014) Specifika läs- och skrivsvårigheter ur ett vuxenperspektiv Enligt Adner (2006) har vuxna med dyslexi som studerar inom vuxenutbildningen vissa gemensamma erfarenheter: De läser långsammare än andra och förstår inte vad de läser utan måste läsa om flera gånger. De tycker att raderna flyter ihop, de ser inte vad det står och blir fort trötta. Redan på lågstadiet märkte de, att de inte lärde sig att läsa lika snabbt som sina klasskamrater. När de ska skriva tappar de bokstäver och ord, undviker svårstavade ord, vet inte vilka ord som ska vara hopskrivna eller särskrivna. De märker att de kan mer än de kan visa på skriftliga prov och har svårt att göra sig själva rättvisa. Flera vuxenstuderande vittnar om en skoltid där man inte fått den rätta förståelsen för sin problematik vilket tärt på självkänslan. Det kan vara ett stort steg för många att komma tillbaka till skolvärden eftersom det kan väcka många negativa känslor, speciellt om man bär på tidigare mindre trevliga erfarenheter och samtidigt upplever ett tvång att återvända till 9
12 studier igen efter en period i arbetslöshet eller p.g.a. andra förändringar i ens liv (Johnson, M. 2005). Det första mötet med den handledande läraren kan ha en avgörande betydelse för fortsättningen. Många vuxenlärare har inte den erfarenheten av hur man skall gå tillväga i mötet med vuxenstuderanden som har special behov. Med små förändringar och en positiv inställning kan man stödja den studerande ganska långt. Undersökningar som utförts med dyslektiker lyfter fram att lärarens förhållningssätt och positiva attityd påverkar självkänslan. Om läraren visar en öppenhet, är kreativ och tror på studerandes möjlighet kan det även ge hopp för den som lider av specialsvårigheter. För en vuxenstuderande kan en bra början inledas med en personlig intervju där tidigare erfarenheter och förväntningar inför de nya studierna lyfts fram. En fri och öppen miljö där det erbjuds tillräckligt med stöd och vägledning för examinanden är av största vikt. Det som bör beaktas är lämpliga arrangemang såsom tilläggstid och ostörda utrymmen vid behov. Hjälpmedel och mångsidiga undervisningsmetoder där olika sinneskanaler beaktas borde kunna erbjudas (Adner, H. 2006; Erilaisten oppojoiden liitto, 2014; Johnson, M ). I arbetsmiljön behövs tillräckligt mycket tid för att examinanden skall kunna sätta sig in i arbetet. Det bör även ske en orientering i arbetet där man beaktar att det hos examinander med läs- och skrivsvårigheter ofta kan vara en viss inlärningskanal (auditiv, visuell, taktil, etc.) som är mer utvecklad. Att använda sig av de inlärningskanaler som examinanden lär sig bäst via är essentiellt. Man bör öppet kunna föra en diskussion i en tillåtande anda på arbetsplatsen om detta. Fokus bör också vara på det som utgör examinandens styrkor och en genomgång av arbetsuppgifterna och att dessa kan utföras på många olika sätt. Olika former av hjälpmedel finns på marknaden t.ex. textskanner. Arbetsgivaren kan skaffa sådana hjälpmedel åt sin arbetstagare och även ansöka om s.k. stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen (Erilaisten oppojoiden liitto, 2014; Arbets- och näringsministeriet, 2014). 10
13 3.2. Kompenserande hjälpmedel vid specifika läs- och skrivsvårigheter Vid specifika läs- och skrivsvårigheter kan studerande behöva kompensation vid textläsning. Bland hjälpmedel som finns att tillgå kan nämnas bl.a. följande: En läslinjal med färgad kant som avgränsar och stödjer ögonen när man skall fokusera på raden och orden kan underlätta textläsningen. Man kan också använda sig av två bitar papper (helst färgade) och plasta in dem med ett lagom avstånd för att kunna se raden i mellanrummet, på det viset avskärmas texten både ovanför och under (Pettersson, S. 2004). Kompenserande informationstekniska (IT) hjälpmedel. Förutom talböcker finns det talsynteser, ordböcker och stavningsprogram. AlphaSmart kan användas istället för papper och penna. Genom en enkel tangenttryckning så sänds texten över till ordbehandlingsprogrammet i datorn. Rättstavningsprogram eller ljudböcker i ett visst ämne kan underlätta för dyslektiker (Adner, H. 2006; Pettersson, S.2004). Att ge handledning och utforma stödfrågor kan också underlätta vid läs- och skrivsvårigheter (Pettersson, S.2004). Skannerpennor (t.ex. C-Pen) av olika slag kan vara till hjälp för en dyslektiker. Det finns också skannerpennor som har en inbyggd talsyntes och inbyggda ordböcker. Det finns också diktafoner som kan användas vid textgenomgångar. Examinanden kan då lyssna på genomgången i stället för att läsa texten. Det kan även underlätta att strecka under viktiga ord i texten och ha tillräckligt radavstånd (Pettersson, S.2004). I matematiska uppgifter behöver en dyslektiker en noggrann introduktion till ämnet så att de greppar vanliga matematiska termer, ges möjlighet att tänka högt och även använda miniräknare vid uppgifter som kräver uträkningar (Adner, H. 2006; Pettersson,S. 2004). 11
14 Ett annat tips är att kopiera upp material på svagt färgat papper för dem som är kontrastkänsliga. En variant är att lägga texten i färgade plastmappar. Ljusblå färg anses vara bäst (Pettersson, S.2004). Förstoring av texten på datorskärmen och även att färglägga med datorns hjälp gör att texten framträder tydligare för vissa dyslektiker (Pettersson, S.2004). Att skriva text är många gånger en utmaning för en dyslektiker, eftersom de kan tappa ord, det kan vara svårt att få med alla tankar i den skrivna texten och dessutom kan det förekomma stavfel. En ovana och osäkerhet inför skriftiga uppgifter kan göra det svårt att komma igång. Det behövs mycket tid, handledning och noggranna skriftliga instruktioner. Tillgång till dator och rättstavningsprogram kan underlätta processen. Då arbetet skall bedömas är det viktigt att lyfta fram det positiva med arbetet och sedan ge tydliga instruktioner kring vad som behöver förbättras. Alternativa metoder som muntlig redovisning och bilder kan vara en möjlighet. Det är viktigt att gruppen som handhar bedömningen kommer ihåg att det är faktainnehållet och inte språklig korrekthet som skall bedömas (Adner, H. 2006). Handlar uppgiften om att diskutera innehållet i en text är det mycket viktigt att en person med dyslexi får texten på förhand i ett mera lättskrivet format eller i form av en ljudfil med förenklad uppläst text. Provsituationer medför en extra stress och en stressituation kan leda till att en person med dyslexi presterar sämre. Det är nödvändigt med ett utrymme som ger lugn och ro och att det inte är alltför många personer i salen samtidigt. För att undvika en missuppfattning av frågorna är det bra om någon kan läsa in dem påförhand. Olika alternativ måste övervägas, ett muntligt prov i stället för att skriva text kan underlätta vid en provsituation. Det är viktigt att läraren tar initiativ och diskuterar olika möjligheter med examinanden (Adner, H.2006). Vid dyslexi förekommer också svårigheter då det gäller matematiska ämnen. Den som kastar om ord gör det också med siffror. Många dyslektiker har ett försvagat arbetsminne, vilket kan försvåra att komma ihåg mycket fakta på en gång. Ett försvagat sekvensminne, som kan förekomma hos dyslektiker, kan även göra det svårt att komma ihåg tabeller, ordningsföljd, alfabetet etc. eftersom det inte fastnar i långtidsminnet. Många dyslektiker upplever att det kan vara till hjälp om någon läser upp texten eller förstorar den. Muntliga förhör och längre 12
15 tid att skriva kan underlätta. Vid matematiska uppgifter kan tillgång till miniräknare vara till stor hjälp för de som behöver kompensera ett svagt arbetsminne eller sekvensminne (Adner, H. 2006). En sammanfattning av ovanstående text innebär att en dyslektiker kan få hjälp av följande material, den som skriver långsamt kan ha hjälp av textbehandlingsprogram eller t.ex. diktafon. Vid långsam läsning kan talböcker och talsyntetisator fungera som hjälpmedel. Om raderna hoppar kan specialtransparanger och linjaler för läsning underlätta. När en dyslektiker har svårigheter med matematiken kan miniräknare och tabeller vara till hjälp. Om språksvårigheter förekommer kan hjälpmedel för främmande språk underlätta t.ex. elektroniska ordbokspennor och översättningsprogram (Erilaisten oppojoiden liitto, 2014). 13
16 4. Sammanfattande avslutning De arrangemang som examensarrangören erbjuder för att möta examinandens specialbehov är att man tillsammans med arbetslivet och examinanden planerar olika tillvägagångssätt. Längden på examentillfället kan t.ex. variera för att examinanden ska ges mera tid och möjligheter att visa sitt kunnande (jmf Utbildningsstyrelsen, 2014). Arrangemangen kring de särskilda behoven varierar individuellt. Kraven och kriterierna för yrkesskickligheten är fastställda i examensgrunderna och dem kan man inte avvika från. Däremot kan man utforma examenstillfället så att det på bästa sätt beaktar examinander med särskilda behov. Detta görs i den personliga tillämpningen, där man i handledningen beaktar examinandens tidigare erfarenheter av inlärningsmetoder som bäst lämpar sig för honom eller henne då stödåtgärder inplaneras (jmf Utbildningsstyrelsen, 2014). Behovet av stöd identifieras och utifrån denna identifiering planeras stödåtgärder som eventuellt behövs i samarbete mellan examensarrangören, arbetslivsrepresentanten och examinanden. De som bedömer examensprestationer skall vid behov instrueras i hur man identifierar och beaktar inlärningssvårigheter samt hur man använder olika metoder och eventuella hjälpmedel vid examenstillfällena (jmf Utbilningsstyrelsen, 2014). Vid specifika läs- och skrivsvårigheter eller andra inlärningssvårigheter kan stödmaterial vid bedömningen användas, så som bilder, ritningar och modeller. Examinanden kan också muntligt komplettera eventuella skriftliga delar i examensprestationen. Att lyssna istället för att läsa texten kan fungera som ett fungerande hjälpmedel vid dyslexi (jmf Adner, 2006; Erilaisten oppijoiden liitto, 2014; Malmberg, 2010). Tanken med detta utvecklingsarbete var att först beskriva kort vad som kännetecknar specialbehoven vid specifika läs- och skrivsvårigheter (dyslexi), och att utreda möjliga tillvägagångssätt vid ett examenstillfälle där syftet är att stöda examinanden på sådant vis att inte specialsvårigheten utgör ett hinder för att fullständigt kunna uppvisa sitt yrkeskunnande vid ett examenstillfälle. Den andra delen bestod i att utveckla en produkt baserad på den teoretiska referensramen. Den praktiska produkten utvecklades med tanken att förtydliga examensplanen för de som har läs- och skrivsvårigheter, vilket resulterade i att 14
17 examensplanen för vård- och omsorg förverkligades i auditiv form. Förhoppningsvis kan examinander med läs- och skrivsvårigheter ha hjälp av denna produkt inför sitt examenstillfälle i examensdelen vård- och omsorg inom närvårdarutbildningen. 15
18 Litteraturlista: Adner, Helena Specialpedagogik i vuxenperspektiv. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm. Arbets- och näringsministeriet Tillgänglig: Erilaisten oppijoiden liitto ry Tillgänglig: Johnson, Margareta Lärandemiljöns betydelse för elever med läs- och skrivsvårigheter. Magistersuppsats i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. Lärarhögskolan i Stockholm, institutionen för individ, omvärld och lärande. s.78. Koskinen, Regina Examinander med behov av särskilt stöd, förverkligande av personlig tillämpning och IP. Utvecklingsarbete examensmästare. Social- och hälsovårdsbranschen. Lagen om yrkesutbildning. 1998/ Tillgänglig: Lär för livet. Tillgänglig: Malmer, Gudrun Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Andra upplagan. Studentlitteratur: Lund. s, Pettersson, Solveig Kom loss i läs- och skrivutvecklingen. Serholt Läromedel Ab. s.106. Stadler, Ester Dyslexi. En introduktion. Studentlitteratur: Lund. s, Utbildningsstyrelsen 2013:4. Handbok om fristående examina för examensarrangörer och examenskommissioner. Utbildningsstyrelsen, Helsingfors. Utbildningsstyrelsen Grundexamen inom social-och hälsovårdsbranschen. Närvårdare. Föreskrift 17/011/2010. Oy Fram, Vasa.
19 Bilaga 1. Hjälpmedel vid specifika läsoch skrivsvårigheter -dyslexi Skriver långsamt Textbehandlingsprogram, diktafon Långsam läsning Talböcker och talsyntetisator Raderna hoppar Specialtransparanger och linjaler Svårigheter med matematik Miniräknare och tabeller Språksvårigheter Elektroniska ordbokspennor och översättningsprogram
Utbildningsstyrelsen 2007. Edita Prima Oy. Helsingfors 2007. ISBN 978-952-13-3136-7 (häft.) ISBN 978-952-13-3137-4 (pdf)
AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA 2006 ANVISNING 2/440/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen 2007 Edita Prima Oy Helsingfors 2007 ISBN 978-952-13-3136-7
Läs merUTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina
UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning
Läs merUTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN
Yrkesakademin i Österbotten Examensmästarutbildning UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN Rapport Kadi Lilloja Kimito 2017 Innehållsförteckning Inledning...
Läs merFÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 22/011/2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2007 FÖRESKRIFT 22/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen
Läs merElektronisk hantering, förvaring och delning av examenstillfälles specifika bedömningsmaterial (dokument, video) på Office 365
Elektronisk hantering, förvaring och delning av examenstillfälles specifika bedömningsmaterial (dokument, video) på Office 365 Grundexamen inom hästhushållning 2015 AXXELL UTBILDNING AB Maria Wikström
Läs merKAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd
KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som
Läs merKompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter. Helena Öhman undervisningsråd
Kompetensbaserad utbildningrevidering av grunderna för yrkesinriktade grundexamina och övriga föreskrifter Helena Öhman undervisningsråd (TUTKE 2) RP 20.3.2014 Kompetensinriktning Utgår från arbetslivet
Läs merLäroplan för den grundläggande yrkesutbildningen
Godkänd av direktionen (ersätter Läroplanens gemensamma del fr. 7.11.2011) Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO 14001 och OHSAS 18001 Innehållsförteckning 1 Allmänt...
Läs merUTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
Läs merHandbok / Steg för steg... Steg för steg. Handbok för praktik inom Steg för steg
Handbok / Steg för steg... Steg för steg Handbok för praktik inom Steg för steg 1 Inledning Handboken är en del av ESF-projektet Steg för steg S10932. Projektet är treårigt och har delfinansierats av Utbildningsstyrelsen.
Läs merVuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen
Vuxenutbildningens förverkligande Att studera som vuxen 1. ALLMÄNT OM FÖRBEREDANDE UTBILDNING OCH FRISTÅENDE EXAMEN Systemet med fristående examen grundar sig på ett nära samarbete med arbetslivet och
Läs merFÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 12/011/2006 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR FOTOGRAF 2007 FÖRESKRIFT 12/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merÄndringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad
Ändringar och kompletteringar av läroplanen för den grundläggande utbildningen i Jakobstad 2011 FÖRESKRIFT 29.10.2010 DNR 50/011/2010 GODKÄND I BILDNINGSNÄMNDENS SVENSKA SEKTION 61/22.6.2011 INNEHÅLL 1.
Läs merHandlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Läs merFRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ INTRODUKTION JA NEJ EX.M JA NEJ
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: FRÄMJANDE AV DEN MENTALA HÄLSAN HOS BARN OCH UNGA EXAMINANDENS NAMN:
Läs merYRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010 FÖRESKRIFT 59/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Föreskrifter och anvisningar 2010:29 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs mer2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,
1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning
Läs merFÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL
FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL UTBILDNINGSSTYRELSEN 2001 1 Oy Edita Ab Helsingfors 2001 ISBN
Läs merYRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Föreskrifter och anvisningar 2012:24 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merSTÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET
STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET Tom Lindström Nina Sederholm INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 1. Personlig tillämpning 2 2. Arbetsprocessen i fristående examina 4 2.1 Ansökningsskedet
Läs merIRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar Carola Helle
IRV-tjänsterna och kompetensutvecklingen i Svenskfinland Rådplägningsdagar 2-3.12.2010 2.12.2010 Carola Helle Fristående examina Examina som är oberoende av hur yrkesskickligheten har förvärvats Kunnande
Läs merUppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg
2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,
Läs merKompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: Kompetensområdet för KUNDBETJÄNING OCH INFORMATIONSHANTERING EXAMINANDENS
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARTYGSELMÄSTARE 2013 Föreskrift 37/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Föreskrifter och anvisningar 2013:41 Grunder för fristående examen
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs
Läs merMatematikundervisning och självförtroende i årskurs 9
KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.
Läs merFÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 35/011/2007 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR PRODUKTUTVECKLARE 2008 FÖRESKRIFT 35/011/2007 UTBILDNINGSSTYRELSEN
Läs merPERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina. AiHe-projektet
PERSONLIG TILLÄMPNING I SAMBAND MED FRISTÅENDE EXAMINA verktyg för aktörerna inom processen för fristående examina AiHe-projektet Personlig tillämpning i samband med fristående examina verktyg för aktörerna
Läs merEuropeiska Dyslexiveckan 1 7 oktober 2012 Europeiska Dyslexiveckan Vill du få svar på några av dessa frågor?
Europeiska Dyslexiveckan Under vecka 40 uppmärksammar Bibliotek & läranderesurser Europeiska Dyslexiveckan. Vad är dyslexi? Vilket stöd finns? Hur är det att vara student på högskolan om man har dyslexi?
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010
Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010 FÖRESKRIFT 60/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Föreskrifter och anvisningar 2010:32 Grunder för fristående
Läs merYRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010 FÖRESKRIFT 62/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Föreskrifter och anvisningar 2010:33 Grunder för fristående examen
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merLäroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo
Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE
Läs mer6 Svenska som andraspråk
6 Svenska som andraspråk Syftet med utbildningen i ämnet svenska som andraspråk är att eleverna skall uppnå en funktionell behärskning av det svenska språket som är i nivå med den som elever med svenska
Läs merMästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012
MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012 Innehållsförteckning 1. TÄVLINGENS SYFTE... 4 1.1. Allmänt... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Etiska regler och värderingar... 4 2. TÄVLINGSSYSTEMET...
Läs merMatematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9
träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen
Läs merInnehållet i svenskämnet
LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 10 poäng Den individuella utvecklingsplanen Innehållet i svenskämnet Ansvarig institution: Humaniora Handledare: Per Stille GOX-kod:149 År och termin: 2007 Maria Borgebrand
Läs merYRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013 Föreskrift 11/011/2013 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Föreskrifter och anvisningar 2013:20 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN
Läs merStudiehandledarpaket 2016
Studiehandledarpaket 2016 Anvisningar för dem som slutför den grundläggande utbildningen Gemensam ansökan till yrkesutbildning och gymnasieutbildning Ansökan till yrkesinriktad specialundervisning Ansökan
Läs merYRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015
YRKESEXAMEN FÖR BIODLARE EXAMENSGRUNDER Föreskrift 39/011/2015 INNEHÅLL I Examensdelar och examens uppbyggnad ------------------------------------------------------------------- 4 II Krav på yrkesskicklighet
Läs merKRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I DE YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA. Föreskrift 27/011/2015
KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I DE YRKESINRIKTADE GRUNDEXAMINA Föreskrift 27/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 INNEHÅLL KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I DE YRKESINRIKTADE
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merKonsten att leda workshops
Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet
Läs merGRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009
GRUNDEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN, FRISÖR 2009 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR FRISÖR FÖRESKRIFT 27/011/2009 grunder för yrkesinriktad grundexamen Utbildningsstyrelsen Pärm: Pramedia Oy Layout:
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merUTBILDNINGSANORDNARENS MÖJLIGHETER ATT INGRIPA VID OLÄMPLIGHET FÖR STUDIER
UTBILDNINGSANORDNARENS MÖJLIGHETER ATT INGRIPA VID OLÄMPLIGHET FÖR STUDIER Reviderad guide om verkställande av SORA-författningarna och -föreskrifterna i yrkesutbildningen Guider och handböcker 2015:10
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merUndervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna
Läs merMuntlig kommunikation på matematiklektioner
LÄRARPROGRAMMET Muntlig kommunikation på matematiklektioner Enkätundersökning med lärare som undervisar i årskurs 7-9 Margareta Olsson Examensarbete 15hp Höstterminen 2008 Handledare: Maria Bjerneby Häll
Läs merYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010 FÖRESKRIFT 58/011/2010 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Föreskrifter och anvisningar 2010:22 Grunder för fristående
Läs merFINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merUTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013
UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013 FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Systemet är i slutet på tonåren (första lagstiftningen kom 1994 och kallades för yrkesexamenslagen) Samarbetet
Läs merPlan för specialundervisningen vid Brändö grundskola
Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen
Läs merom allmänna riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen
BILAGA 3 Statsrådets förordning om riksomfattande mål för gymnasieutbildningen och om timfördelningen i gymnasieundervisningen Given i Helsingfors den 14 november 2002 Statsrådets förordning om allmänna
Läs merArbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland
Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till
Läs merKRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA. Föreskrift 28/011/2015
KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA Föreskrift 28/011/2015 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN 2015 INNEHÅLL KRAV PÅ DE STUDERANDES HÄLSOTILLSTÅND I YRKES- OCH SPECIALYRKESEXAMINA
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merVERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011
VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR PERSONLIG ASSISTANS I ESBO FRÅN 1.3.2011 Social- och hälsovårdsnämnden 17.02.2011 1. SERVICEÅLIGGANDE Enligt 8 2 mom. i lagen om service och stöd på grund av handikapp ska kommunen
Läs merTips för ökad tillgänglighet i undervisningen
Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen I Strategin för verksamhetens förutsättningar, (dnr MIUN 2012/612) fastslås att Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merTILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKES- KOMPETENS FÖR LASTBILS- OCH BUSSFÖRARE
Datum 12.6.2007 Anordnare av grundläggande yrkesutbildning Dnr och yrkesinriktad tilläggsutbildning 146/530/2007 TILLSTÅND ATT ORDNA UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKES- KOMPETENS FÖR LASTBILS- OCH BUSSFÖRARE
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merDYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se
MATEMATIKSVÅRIGHETER DYSKALKYLI Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se Susanna Vuorela, Studerande, Komvux Sundsvall SannaV@horse-mail.com 2011-06-23 Agneta Marsell
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merUTBILDNINGSSTYRELSEN 1.3.2011 WERA webb-rapporteringstjänsten. Gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning
UTBILDNINGSSTYRELSEN 1.3.2011 WERA webb-rapporteringstjänsten TIDTABELL FÖR STATISTIKEN I WERA ÅR 2011 1. NYBÖRJARPLATSER, yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning Nybörjarplatser - Uppgifterna om nybörjarplatserna
Läs merÄmnesplan i Engelska
Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift
Läs merLedarskap Utbildning & bildning Matematik
Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,
Läs merSärskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas
Särskilda bestämmelser om barnträdgårdslärarnas arbetstid . Arbetstidsbestämmelser för barnträdgårdslärarna. Tillämpningen av arbetstidsbestämmelserna. Vad ska jag göra om problem uppstår? . Arbetstidsbestämmelser
Läs merINNeHÅLLSFFÖTeCKNINg 1. TÄVLINgeNS SYFTe... 4 2. TÄVLINgSSYSTeMeT... 5 3. ANMÄLNINg... 5 4. TÄVLINgSArrANgeMANg... 6
MästarePLUS regler INNEHÅLLSFFÖTECKNING 1. TÄVLINGENS SYFTE... 4 1.1. Allmänt... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Etiska regler och värderingar... 4 2. TÄVLINGSSYSTEMET... 5 2.1. Mästare- och MästarePLUS-finaler...
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merGRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010
GRUNDEXAMEN I VISUELL FRAMSTÄLLNING, BILDARTESAN 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR GRAFISK PLANERING UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR BILD- OCH MEDIEKONST UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
Läs merEtt övningssystem för att nå automatik
Ett övningssystem för att nå automatik EDVIN FERNER Det är klart att man blir bättre om man övar! Det är inget märkvärdigt med det. Men hur länge ska man ta upp tiden för denna övning? Och framför allt
Läs mer4.1.1 Idrottsinstruktion
1/6 4.1.1 Idrottsinstruktion Krav på yrkesskicklighet planerar och leder idrottsinstruktionshelheten och enskilda timmar ger instruktioner i idrott i olika verksamhetsmiljöer och för olika kunder och kundgrupper
Läs merSTUDIETEKNIK. Till eleven
STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende
Läs merKrav på yrkesskicklighet Den studerande eller examinanden kan. Föremål för bedömning enligt bedömningskriterierna för N1, G2, B3
Grundexamen inom hantverk och konstindustri/artesan-finsnickare Examensdel: 2.1.1 Kundinriktad tillverkning 15 kp + Modul 1: Projektkunskap, 10 kp, Modul 2: Kundbetjäning och försäljning, 5 kp Krav på
Läs merEXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD
EXTRA KRAFT Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 2 EXTRA KRAFT EXTRA KRAFT 3 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta
Läs merFÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID
FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID www.yrittajat.fi futureimagebank.com futureimagebank.com futureimagebank.com FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID anvisningar för föreläsaren futureimagebank.com futureimagebank.com
Läs merUndervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi
EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna
Läs merExamensmästare Examinandernas väg mot examen
Examensmästare 2017 Examinandernas väg mot examen Ett verktyg som stöder den personliga examensplanen samt berättar var examinanderna befinner sig på vägen mot examen. Johanna Nykamb Yrkesakademin i Österbotten
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merFÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen
FÖRESKRIFT 60 /011/2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN INOM HÅRBRANSCHEN 2002 FÖRESKRIFT 60 /011/2002 UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen
Läs merVarje elev till nästa nivå
Varje elev till nästa nivå JENSEN grundskola i Örebro årskurs 6 9 Vi på JENSEN grundskola sätter eleven främst. Det innebär att vi gör mer än förväntat för varje elevs utveckling och studieresultat. Förutom
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PERIOPERATIV VÅRD EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merGRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010
GRUNDEXAMEN I HEMARBETS- OCH RENGÖRINGSSERVICE 2010 UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR HEMARBETSSERVICE, HEMVÅRDARE UTBILDNINGSPROGRAMMET/KOMPETENSOMRÅDET FÖR RENGÖRINGSSERVICE, LOKALVÅRDARE FÖRESKRIFT
Läs merYRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015
Grunder för fristående examen YRKESEXAMEN FÖR KOCK I STORHUSHÅLL 2015 Föreskrift 16/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:9 2 INNEHÅLL I Examensdelar och examensuppbyggnad ------------------------------------------------------------------------
Läs merVad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden
Vad är erkännande av kunnande? Handbok för examinanden 1 VAD ÄR ERKÄNNANDE AV KUNNANDE? ERKÄNNANDE AV KUNNANDE inom en EXAMENSPROCESS betyder att Du kan få det kunnande som du har erkänt. Du som är vuxenstuderande
Läs merKurser på GrundVuxNivå
Kurser på GrundVuxNivå Dataorientering, grundläggande... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 1... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 2 och 3... 2 Engelska, grundskolenivå, nivå 4... 2 Hem- och Konsumentkunskap,
Läs merTaluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal. 2015 Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.
Taluppfattning Talområde 0-5 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo 19 Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie med strukturerade träningsmaterial
Läs merGrunder för vitsord, musik (åk 7-9)
Grunder för vitsord, musik (åk 7-9) 5-6 7 8 9 10 INTRESSE och AKTIVITET bl.a. Du vill inte lära dig Du visar intresse för Du försöker, är positiv, Du har en mycket posi- Du är utåtriktad, har Attityd något.
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs mer