hantverket tema: Mur & puts Mer än bara fasaden Moderna murverkshus Hantverkarna i Almedalen Hantverket 3/2011 1

Transkript

1 Nr 3/ 2011 hantverket h a n t v e r k / f ö r e t a g a n d e / u t b i l d n i n g tema: Mur & puts Mer än bara fasaden Moderna murverkshus Hantverkarna i Almedalen Hantverket 3/2011 1

2 ledaren Innehåll 3/2011 Hantverkarna jobbar vidare Puts och Plattsättning AB restaurerade den vackra stenfyren på Grönskär. SID 9 Kakelungsmakeri är en såpass specialiserad gren inom mureriområdet att det blivit ett eget yrke. SID 4 Bygglov får hjälp av riktiga hantverkare.»bygglovs-willy«och Athir Gorgis från hantverksakademin är redo för nya jobb. SID 28. Hantverkarnas Riksorganisation Telefon: Stockholms Hantverksförening Telefon: ledaren 3 Hantverkarna jobbar vidare huvudreportage 4 Kakelugnsmakare med visioner temareportage 9 Mer än bara fasaden utblick 14 Stor brist på hantverkare, Kalkkonferens i England, kvalitetsarbete m.m. temareportage 16 Moderna murverkshus 20 Att återerövra förlorad kunskap 24 fråga juristen hantverksutbildning 26 Ny VD på Hantverksakademin 27 Möte i Mariestad föreningsnytt 28 Bygglov, Riktiga hantverkare i Almedalen, Hantverkare utan gränser m.m. 32 boktips hr förmån 35 Allt om medlemsförmånerna Hantverket REDAKTION Ansvarig utgivare: Johan T. Sterndal VD, Stockholms Hantverksförening redaktör: Anna Winbladh, mail: anna@sthf.se grafisk form: Pernilla Qvist omslagsfoto: Susanne Hallmann tryck: Exaktaprinting på Omslaget: Ronny Berta kakelugnsmakare på Birka kakelugnsmakeri Ibland sker det otänkbara. Något så fruktansvärt att det utmanar vårt förnuft. När våra värsta mardrömmar blir verklighet. Det var det som hände i Norge den 22 juli i år. Det var då det nordiska sommarlugnet slogs i spillror av en vettlös människa. Bomben utanför det norska regeringskansliet och skotten på Utøya drabbar och berör oss alla. Ett angrepp på vårt politiska system och de människor som, oavsett politisk hemvist, engagerar sig politiskt för att arbeta för en bättre värld. I denna svåra stund går våra tankar till vårt grannland Norge och våra vänner där. Världsekonomin har skakat betänkligt under sommaren samtidigt som vi har sett positiva siffror för hantverket i Sverige. Arbetsmarknaden är fortsatt god inom flera hantverksbranscher, men vi vet ännu inte hur skuldkrisen i omvärlden kommer att påverka den svenska ekonomin. Redan nu har I veckan börjar en ny generation ungdomar på moderna lärlingsutbildningar runt om i landet Vår yrkestradition vilar på er och vi är säkra på att ni kommer att axla uppgiften alldeles utmärkt. regeringen aviserat förändringar i höstbudgeten med anledning av den förändrade konjunkturen. Jobbskatteavdraget och skattelättnaderna för pensionärer skjuts på framtiden. Frågan om sänkt moms för vissa näringar är också ytterst osäker. Vi på Hantverkarna följer utvecklingen noggrant. Under sommaren har Hantverkarna inte legat på latsidan, utan varit engagerade i många olika projekt. Den 3 juli reste vi till Visby för att göra hantverkarnas röster hörda under den politiska veckan i Almedalen. Under vårt utbildningsseminarium Lärlingar lär för livet på Gotlands Konstmuseum fick jag och mina kollegor ställa politikerna mot väggen och fråga ut dem kring framtiden för lärlingskapet och lärlingsutbildningen. Det är alltid roligt att pressa dem lite, men vi vet att de lyssnar på våra synpunkter. Det var vi i hantverksbranschen som genom lyckad lobbying återförde lärlingsutbildningen och på Utbildningsdepartementet talar man fortfarande om vårt arbete för den moderna lärlingsutbildningen. Vi inom hantverket har många anledningar att sträcka på våra ryggar, men ett särskilt skäl är vetskapen om att det är vi som genom det dagliga påverkansarbetet har säkerställt att återväxten av kvalificerade hantverkare är garanterad på den svenska arbetsmarknaden. I veckan börjar en ny generation ungdomar på moderna lärlingsutbildningar runt om i landet. Från oss på Stockholms Hantverksförening går våra lyckönskningar givetvis i första hand till de nya elever som börjar på vår skola Hantverksakademin. Vår yrkestradition vilar på er och vi är säkra på att ni kommer att axla uppgiften alldeles utmärkt. En person som också har axlat ett nytt uppdrag efter sommaren är Hantverksakademins rektor MariAnn Schager som kommer att efterträda Jens Vollmer som skolans vd. Efter ett långt och händelserikt yrkesliv går nu eldsjälen och entreprenören Jens i pension och vi tackar honom för det stora arbete han har gjort för Hantverksakademin genom åren. Jag vill också passa på att lyckönska MariAnn i sin nya roll och är säker på att hon kommer att föra arvet efter Jens vidare på ett strålande sätt. Jag önskar er en fortsatt god höst. Speciellt för Hantverksakademins elever. Välkommen alla tvåor och treor till en ny termin. Och för er i årskurs ett som just har börjat er hantverksbana: Välkomna till hantverket! Johan T. Sterndal, vd Hantverket 3/2011 3

3 Ronny Berta i färd med att blanda lerbruk. Kakelungsmakeri är en såpass specialiserad gren inom mureriområdet att det blivit ett eget yrke. Under de senaste decennierna har kakelugnen fått en renässans och från att nästan ha varit utdöda har kakelugnsmakarna återuppstått på de flesta håll i landet. Hantverket talar här med Ronny Berta, kakelugnsmakare på Birka kakelugnsmakeri. text: Anna Winbladh foto: Susanne Hallmann Kakelugnsmakare med visioner bor man i ett land där det är kallt större delen av året är uppvärmningen av bostäder något som man måste räkna med. Så har det självfallet varit i alla tider, även innan oljepannan och bergvärmepumpen uppfanns. Redan på 1500-talet fanns ett fåtal kakelugnar i Sverige, men dessa ugnar var mycket dyrbara och endast de mest bemedlade kunde kosta på sig en sådan lyx. Under 1760-talet konstruerade två svenskar en ny typ av kakelugn, där rökkanalernas längd mer än fördubblades. Denna ugn blev långt mycket mer effektiv än de tidigare och innovationen»branschen behöver absolut fler skickliga hantverkare som behärskar helheten med mureri och skorstenar.«spreds snabbt. Fortfarande var kakelugnen förbehållen de rikare klasserna och först i och med industrialiseringen vid 1800-talets slut blev kakelugnar så billiga att de några årtionden in på 1900-talet var standard som uppvärmningskälla i snart sagt varje hus. Med centralvärmens intåg i hushållen levde kakelugnen farligt och många är de ugnar som slagits sönder under andra hälften av 1900-talet. För 17 år sedan jobbade Ronny Berta som inköpsansvarig på ica. Det var inget större fel på det men Ronny ville ändå något annat. Hela min familj är hantverkare, så det föll sig naturligt att satsa på ett hantverksyrke, berättar Ronny. Min morbror köpte en kakelugn i den vevan och jag hjälpte honom att sätta upp den. Det var så jag kom på att jag ville ägna mig åt mureri, fortsätter han. Utbildningsvägarna inom så kallade»smala«hantverksyrken är inte alltid så lätta att ta sig fram på, och det fick Ronny erfara. När han väl bestämt sig för att satsa på kakelugnsmakaryrket, visade det sig att den enda vägen för honom gick genom dåvarande amu. Jag fick säga upp mig från min fasta anställning och bli arbetssökande för att få gå en grundkurs i mureri och plattsättning. Sedan sökte jag till lärlingsutbildningen vid Hantverksakademin. På den tiden var man tvungen att vara arbetslös för att få gå där också. Under tre år gick Ronny som lärling hos Jan Bengtsson på Stockholms Kakelugnsmakeri, sedan fick han anställning på företaget. Efter sju år som anställd startade Ronny sin egen firma, Birka kakelugnsmakeri. Till en början samarbetade han med Jan, men när denne ådrog sig en arbetsskada och blev tvungen att avveckla sin verksamhet, fick Ronny möjlighet att köpa en del av hans lager. Ronny köpte även rättigheter att sälja och marknadsföra ett par av de moderna ugnar som företaget utvecklat genom åren. Flera lärlingar När Ronny varit anställd på Stockholms Kakelugnsmakeri ett par år kom Klas Lindqvist dit som lärling, också han genom Hantverksakademin. Illustrationen kommer från affischen»kakelugnar i Sverige«som är framtagen med stöd av Stockholms byggnadsförening och Postfastigheter. Copyright: Cecila Björk, Margareta Cramér och Laila Reppen Hantverket 3/2011 Hantverket 3/2011 5

4 Kakelugnens innandöme muras med tegelsten. Ugnen muras upp skift för skift. Ronny sätter mittfrisen på plats. Ibland behövs små kilar för att passa in kaklen. Ronny blev då handledare åt Klas, med stöd av Janne. Det funkade jättebra. Trots att jag var relativt nyutbildad själv så var det inget problem att ha med Klas ute på jobb, berättar Ronny. Han flyttade tillbaka till Borlänge sedan, men vi har fortfarande kontakt. Efter det har Ronny haft ytterligare två lärlingar i den egna firman. Först Johan Lind som Ronny sedan anställde under en period. Men det blev för mycket omkostnader så Johan startade eget och Ronny ger honom jobb. Deras samarbete fungerar också jättebra. Men sedan fick jag en kille som jag inte kunde samarbeta med, berättar Ronny. Han kom adrig i tid och det var svårt att lita på honom. Han fick flera chanser, men tillslut tog jag hjälp av skolan och avbröt handledarskapet. Ronny menar att det är oerhört viktigt att personkemin stämmer om handledarskapet ska fungera. Man måste ha någorlunda lika värderingar och inställning till jobbet, annars blir det omöjligt. Han utesluter inte möjligheten att ta sig an fler lärlingar i framtiden, om förutsättningarna är de rätta.»unga människor har ibland svårt att förstå att det tar tid att bygga upp en verksamhet och skapa förtroende hos kunderna. De vill tjäna pengar direkt och så funkar det ofta inte i den här branschen.«unga människor har ibland svårt att förstå att det tar tid att bygga upp en verksamhet och skapa förtroende hos kunderna. De vill tjäna pengar direkt och så funkar det ofta inte i den här branschen. Därför är det viktigt att man väljer yrket för att man är genuint intresserad av hantverket. Brist på skickliga hantverkare De flesta jobben som Ronny har finns i Stockholm med omnejd. Ibland är han lite längre bort inåt Sörmland eller nere i Östergötland, men mest jobbar han inne i stan. Han åtar sig allt inom eldstäder, kakelugnar, kaminer och skorstenar. För den som har ett namn och goda referenser finns det ganska gott om kakelugnsjobb. Ronny sätter upp omkring 40 kakelugnar per år. Det finns många montörer och installatörer av kaminer idag, men de kan inget mer än just sitt område. Branschen behöver absolut fler skickliga hantverkare som behärskar helheten med mureri och skorstenar, säger Ronny. Ibland råkar han på kunder som vill tokiga saker, till exempel sätta upp en tvåmeters kakelugn när det är fyra meter i takhöjd. Då tackar Ronny nej. Man måste kunna säga nej till jobb som är under ens värdighet, menar han. Visserligen kanske man förlorar»man måste kunna säga nej till jobb som är under ens värdighet. Visserligen kanske man förlorar en kund, men i gengäld bygger man upp ett anseende i branschen som får de seriösa kunderna att återkomma.«en kund, men i gengäld bygger man upp ett anseende i branschen som får de seriösa kunderna att återkomma och det är viktigare, fortsätter Ronny. Kunderna består både av företag, myndigheter och privatpersoner. Det finns för och nackdelar med alla kundtyper. Från företag kan man få stora uppdrag, kakelugnsuppsättningar i flerbostadshus till exempel, och det ger en säkerhet på sikt. Men å andra sidan måste man då ofta anpassa arbetstiderna så att man inte springer ihop med de andra på bygget och det tar alltid längre tid att få betalt från ett företag. Ett arbete hos en privatperson är mer överblickbart och kommer snabbare till avslut så att det blir möjligt att fakturera. Det har helt klar blivit mycket färre frågor om svartjobb sedan rotavdraget återinfördes, säger Ronny. rot-avdraget har också gjort att jag får fler kringjobb, Folk tycker att de har råd med lite mer när arbetskostnaden halveras och det gynnar företaget. Omsättningar och nyuppsättningar Att sätta om en kakelugn tar mellan 40 och 50 timmar. Arbetet börjar med ett hembesök hos kunden, då Ronny tittar på ugnen och kommer överens med ägaren om när arbetet ska utföras. Innan han börjar riva den gamla kakelugnen plastar Ronny in rummet. Sedan tas kaklen ned skift för skift och innandömet av kakel och lera bärs ut. Det handlar om ett ton material ungefär och lika mycket nytt som sedan ska bäras upp i bostaden. Det är en fördel att vara två om rivningen och bärandet under första dagen, säger Ronny, annars blir man ganska slut. Särskilt om lägenheten ligger några trappor upp utan hiss. Under dag två börjar Ronny sätta upp ugnen igen och när den är klar ska rummet städas. Det brukar ta en vecka allt som allt och i bästa fall hinner han plocka ur bilen innan helgen och lasta material för nästa veckas jobb. Omkring 70% av kakelugnsjobben handlar just om omsättning av ugnar och 30% är rena nyuppsättningar. Vid en nyuppsättning ser jobbet delvis lite annorlunda ut, då tillkommer ofta skorstenstätning, gjutning av fundament och justering av golvet framför ugnen. 6 Hantverket 3/2011 Hantverket 3/2011 7

5 »Jag kommer absolut att fortsätta arbeta med kakelugnar, men eftersom jobbet är ganska tungt så vore det en dröm om det kom in pengar i företaget på annat sätt också.«det underlättar vid uppsättningen om kakelskiften märkts upp ordentligt när de plockas ned. Nyuppsättningar är roligast, säger Ronny. Det är alltid lika tillfredsställande att se hur glada kunderna blir. Ofta har de drömt om en kakelugn länge och sparat pengar för att kunna köpa en. Skillnaden märks i hela rummet, så är det ju inte vid en omsättning, fortsätter han. Störst efterfrågan är det på höga vita 20-tals kakelugnar, medan bruna och gröna ugnar från slutet av talet inte efterfrågas alls. Ronny har ett lager av gamla ugnar som han säljer till kunder vid förfrågan. Det händer också att kunden har en egen gammal ugn liggande som han vill ha uppsatt. Ibland är något kakel spräckt och det kanske saknas delar. Spräckta kakel lagar Ronny med Karlssons klister och om det saknas delar av ett krön går det ofta att komplettera med gipsavgjutningar. Framtidsvisioner För ett par år sedan slog sig Ronny ihop med en snickare, Stefan Amrén, och idag äger de firman tillsammans. Fördelen med samarbetet är att de kan åta sig fler av de merjobb som ofta dyker upp i samband med olika restaureringar och renoveringar. När jag var ute och jobbade frågade kunderna ofta om jag kände någon bra snickare, berättar Ronny. Nu kan jag erbjuda dem all möjlig hjälp både med dörrar, fönster och inredning. Under sommaren har företaget påbörjat ett speciellt projekt, uppförandet av ett nytt hus i 1920-tals stil. Alla detaljer tillverkas hantverksmässigt och stommen byggs i lösvirke. Skorstenarna ska muras upp och det blir kakelugnar i flera rum. Fönster, dörrar lister och all övrig fast inredning tillverkas efter förlagor från tiden. Ett sådant här hus skulle kosta skjortan om en byggfirma uppförde det, säger Ronny. Nu bygger vi det på timlön i mån av tid, och då till ett helt annat pris. I framtiden vill Ronny utveckla och utöka försäljningen av de moderna kakelugnar han äger, Wasaugnen och Sandugnen. Helst ska omsättningen bli så stor att den kan dra runt företaget på egen hand. Jag kommer absolut att fortsätta arbeta med kakelugnar, men eftersom jobbet är ganska tungt så vore det en dröm om det kom in pengar i företaget på annat sätt också. Då kan jag jobba med olika projekt vid sidan av och behöver inte ha samma ekonomiska press på mitt arbete, säger Ronny. Tanken är att lansera Wasaugnen och Sandugnen på en internationell marknad och bygga upp en exportverksamhet i firman. Det kommer, om allt går vägen, att ge det tillskott till företaget som Ronny hoppas på. Det är alltid lika upplyftande att tala med företagare som både vurmar för hantverksmässig kvalitet och som även har näsa för affärer. Vi lämnar Ronny att fortsätta med arbetet och önskar honom lycka till med sina framtidsprojekt. Mer än bara fasaden Inom byggbranschen handlar mycket idag om att öka lönsamheten i produktionen, något som inte alltid medför att kvaliteten på vare sig material eller utförande blir högre. Men det finns fortfarande företag som värderar yrkesstolthet och kunskap lika högt som ekonomiska vinster. Möt Anders Drakes delägare i välrenommerade Puts och Plattsättning AB. Puts och Plattsättning, eller Puts och Platt som företaget kallas i folkmun, har funnits i branschen i snart femtio år. Från början sysslade man både med murverk, puts och plattsättning, eftersom muraryrket dåförtiden även innefattade arbeten med kakel och klinker. När plattsättning så småningom blev ett eget yrke föll detta arbetsområde bort, men man valde ändå att behålla företagsnamnet. Idag utför Puts och Platt företrädesvis olika typer av putsarbeten på fasader och nästan alltid handlar det om arbeten på befintliga fastigheter. Företaget har ett väl upparbetat kontaktnät med hantverkare i kringliggande yrkesgrupper så som målare, snickare och plåtslagare, och kan därmed erbjuda helhetslösningar för renovering och restaurering av putsade fasader. Många arkitektoniska dekorationselement på äldre fastigheter är uppbyggda av tegel och puts. 8 Hantverket 3/2011 Hantverket 3/2011 9

6 Listen dras med en profil och såhär blir det färdiga resultatet. Anders Drakes började arbeta på Puts och Platt under 1970-talet. Han är i grunden snickare och kom in under en period då företaget, en kort tid, även utförde snickeriarbeten. Anders blev kvar på firman men började efter några år ute på fältet att ägna sig åt de administrativa delarna av företagandet istället. Sedan 1990 äger han företaget tillsammans med sin kompanjon Per Hallgren. Antalet anställda pendlar mellan 20 och 25 stycken, eftersom det alltid är mindre jobb på vinterhalvåret. Alla är utbildade murare. Ett antal av dem fungerar dessutom som murarbasar och sköter det administrativa och logistiska arbetet på plats ute på respektive bygge. För oss är den här organisationen optimal och det är en stor fördel att alltid ha en murarbas på plats. Därför vill vi inte bli större än vad vi är nu, personer är smärtgränsen för vad som fungerar med så här»kort«administration, utan mellanchefer, berättar Anders. Förutom murarna och murarbasen närvarar alltid Anders själv eller Per Hallgren på alla byggmöten för att samordna och följa upp. Tunn puts och tjock puts Under de senaste åren har företaget mer och mer kommit att arbeta med kulturfastigheter av varierande gradering. Ofta omges byggnaderna av lagar och regler som styr hur underhåll och restaurering ska ske. Ibland utförs arbetet under översyn av en antikvarisk kontrollant, och en av företagets stora beställare är Statens Fastighetsverk. Att vi inriktat oss mot fasader på äldre fastigheter är både en slump och ett medvetet val, säger Anders. Jag var med på några sådana jobb på 1980-talet och märkte att det var den typen» de moderna fastigheterna med tunnputs som är gjorda för att se ut som gedigna stenhus, trots att de inte är något annat än rena kulisser, dom tilltalar inte mig.«av uppdrag jag kunde brinna för. Även murarna tycker att det är mycket roligare att gå till jobbet när de får använda sina kunskaper och sin skicklighet, och ingen av oss vill ägna oss åt nyproduktion i någon större omfattning, i synnerhet inte med tunnputs, fortsätter han. Anders gör ingen hemlighet av att han inte tror på det moderna sättet att bygga med utfackningsväggar och sprutad tunnputs. Metoden har ju också visat sig så problemfylld med fuktinträngning och mögel som resultat att branschen nu tagit ett steg tillbaka till tjockputs och avvaktar nya direktiv från materialtillverkare och konstruktörer. Jag är inte så naiv att jag tror att vi kan backa och gå tillbaka till att bygga som vid slutet av 1800-talet. Det skulle inte fungera varken arbetsmiljömässigt eller ekonomiskt, säger Anders. Men de moderna fastigheterna med tunnputs som är gjorda för att se ut som gedigna stenhus, trots att de inte är något annat än rena kulisser, dom tilltalar inte mig, fortsätter han. Skillnaden mellan tunnputs och traditionell puts ligger som namnet antyder i tjockleken, men också i materialsammansättning och egenskaper. Tunnputs, som alltid sprutas på fasaden, är bara några millimeter tjock och kan inte ta upp och avge fukt på samma sätt som en traditionell puts. Tunnputs innehåller dessutom plast vilket gör det ännu svårare för inträngande fukt att komma ut. När det regnar på fasaden fungerar tunnputsen som en regnkappa vilket gör att stora vattenmängder transporteras utanpå fasaden. Vid otäta anslutningar fönster, balkonger mm kan då relativt mycket vatten hamna på insidan av putsytan. Finns det organiska material där så börjar de ohjälpligt att mögla. En traditionell kalkputs (som alltid är minst ett par centimeter tjock) fungerar istället så att den kan ta upp fukt utan att skicka den vidare in i byggnaden och sedan avge fukten igen när förutsättningarna (vädret) medger. Fördelar med kulturmärkta fastigheter Utbildad arbetskraft kostar mer än outbildad, det är en av orsakerna till att marknaden efterfrågar nya användarvänliga material som är lättare att jobba med. Tunnputs är en sådan innovation som man inte behöver behärska traditionellt mureri för att kunna hantera. Det är förmodligen omöjligt att undvika misstag och snedsteg i alla typer av utvecklingsarbete, säger Anders, och tunnputsen är helt klart en sådan miss. I det här fallet vore det därför bra om produktutvecklarna tittade mer på beprövad erfarenhet och gammal kunskap för att komma vidare.»alla vet att ett stenhus har lägre underhållskostnader och längre livslängd än ett trähus med regelstomme, ändå används samma kalkyler vid beräkningen.«det finns fler fördelar med att arbeta med kulturmärkta fastigheter menar Anders, förutom att man får använda gedigna material och sin skicklighet som utbildad hantverkare, så är det ett annat tempo som råder på arbetsplatsen. Byggmötena kan till exempel hålla på en hel dag och det finns tid för eftertanke och nya beslut under arbetets gång. När vi gjorde ett arbete på Grönskärs fyr åt Skärgårdsstiftelsen startade byggmötena på bryggan vid Skeppsholmen, där Skärgårdsstiftelsens båt ligger, berättar Anders. Sedan åkte vi tillsammans ut till Grönskär 5 distans utanför Sandhamn och satt där med filtar och matsäck och gick igenom arbetet, det var inget lidande precis. Grönskärs fyr hade blivit putsad med felaktigt material på 1950-talet. Tanken var från början att ta bort putsen och ersätta den med ett traditionellt kalkbruk. Men efter att putsen knackats ned visade det sig att de ursprungliga stenväggarna var i så gott skick att de bara behövde fogkompletteras och idag har Grönskärs fyr återigen den vackra fasad som den fick när den byggdes. Eldstad för värmeljus Mycket av hantverkskunnandet i muraryrket har fallit i glömska eftersom kontinuiteten i traderingen (överförandet av kunskap från mästare till lärling) i stort sett brutits under de senaste hundra åren. När jag frågar Anders om hans förklaring till detta säger han att han kan se flera bidragande orsaker. Primärt handlar det naturligtvis om att efterfrågan på murverkshus och murade fasader under en lång tid varit lägre än någonsin. I början av 1900-talet hade Sverige flera stora tegelindustrier, idag finns ingen av dem kvar längre. Branschen har inte lyckats attrahera vare sig arkitekter eller blivande hantverkare, säger Anders, men det börjar vända och intresset ökar igen. Nu är det istället problem med att det finns för få kunniga murare, fortsätter han. Många av dagens så kallade murare, som i stort sett bara behärskar tunnputsteknik, kan varken mura tegelfasader eller andra mer komplicerade konstruktioner. En annan av orsakerna till yrkets nedgång är att kostnadsberäkningarna för murverkshus är missvisande. Alla vet att ett stenhus har lägre underhållskostnader och längre livslängd än ett trähus med regelstomme, ändå används samma kalkyler vid beräkningen. Ofta divideras kostnaderna för byggandet med en 20-årig livslängd på fastigheten. En sådan livslängd stämmer inte för stenhus som istället kan hålla bra i åtminstone hundra år. Eftersom murverkshus initialt är Anders Drakes tror inte på det moderna sättet att bygga med utfackningsväggar och sprutad tunnputs. 10 Hantverket 3/2011 Hantverket 3/

7 Den starka röda kalkfärgen på Jakobs kyrka i Stockholm är resultatet av ett lyckat risktagande från företaget. Mörby slottsruin under arbetet med restaurering och konservering av murverket. Stora bilden till höger: Den vackra stenfyren på Grönskär i restaurerat skick. dyrare att producera pekar resultatet av beräkningarna helt snett. Tidigare var det vanligast att samma aktör både producerade och förvaltade fastigheter, då byggdes fler murverkshus eftersom man kände till att de var billigare att förvalta i längden. Idag byggs det mesta på spekulation och byggherren har stort intresse av att hålla nere kostnaderna så långt som möjligt.»vi är inte på något vis bakåtsträvande, utan vill bara att utvecklingen skall ske i en sådan takt så att kvalitén kan garanteras. Vi har bara välutbildade murare på firman, säger Anders. Flera av dem kan mura spisar med rökkanaler på frihand, bara utifrån sin erfarenhet och kunskap. Men det är inte så ovanligt att vi får arkitektritningar på spisar som bara ska se stora och imponerande ut, och som inte går att elda i annat än med värmeljus. Inga bakåtsträvare Okunskap i beställarledet, framförallt på konsumentmarknaden, bereder vägen för de extrema fuskbyggen som uppförs idag. Anders berättar att han vid flera tillfällen kommit till fastigheter som kanske är ett par tre år gamla där allt måste göras om från början. Tidigare generationer kunde oftast så pass mycket om hantverk själva att de skulle dragit öronen åt sig ganska snart, men idag är det mer undantag än regel att folk kan skilja på ett bra och ett dåligt utförande. På Puts och Platt jobbar vi för att höja statusen på muraryrket som hantverk. Det viktigaste är naturligtvis att våra murare är skickliga, men jag har också märkt att vi måste bli bättre på att ta betalt för våra kunskaper. Det ökar trovärdigheten, säger Anders. Företaget har under flera år haft ett samarbete med olika yrkesutbildningar och hälften av de anställda har själva gått som lärlingar på firman och sedan förblivit anställda. Anders menar att branschen måste bli bättre på att attrahera ungdomar och att det är viktigt att komma i kontakt med blivande lärlingar på ett tidigt stadium för att kunna presentera yrket och skapa ett intresse. Han efterlyser flera nya former av lärlingsskap som kan passa för olika personer i olika åldrar. Vi pratar lite om framtiden både för traditionellt hantverk generellt och för Puts och Plattsättning. Jag är övertygad om att det traditionella hantverket absolut har en plats även i framtiden, oavsett vad vissa framtidsforskare anser. Även om det blir ett visst segment i samhället som kommer att efterfråga oss så blir det ändå tillräckligt många för att vi ska kunna överleva, säger Anders. Puts och Platt kommer att fortsätta arbeta ungefär på samma sätt som idag, huvudsakligen med fasadrenoveringar på kulturhistoriskt värdefulla fastigheter. Om det kommer igång ett mer hållbart byggande av murverkshus på villamarknaden kanske det kan bli ett intressant område att komplettera med, för att öka sysselsättningsgraden under vinterhalvåret. Men någon massproduktion av släta putsfasader blir det inte. Vid en handuppräckning på företaget blev det tydligt att murarna hellre gick arbetslösa ett par månader på vintern än började jobba med tunnputs och nyproduktion året runt. Vi är inte på något vis bakåtsträvande, utan vill bara att utvecklingen skall ske i en sådan takt att kvalitén kan garanteras. Text: Anna Winbladh Foto: Anders Drakes 12 Hantverket 3/2011 Hantverket 3/

8 utblick foto: maria evans Kvalitetsarbete Murare som gör listdragning i kalkputs på kulturfastighet i Stockholm. Stöder nätverksbyggande Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, spef, genomför en certifiering av alla sina medlemsföretag. Certifierad Fasadentreprenör cfe blir man genom att gå föreningens utbildning i putsning, respektive murning. Syftet med cfe är att öka kompetensen i medlemsföretagen och därmed säkerställa att beställaren genom att anlita spef:s medlemsföretag får de bäst utbildade och mest kompetenta mur- och putsföretagen. Utbildning av samtliga medlemsföretag i putsteknik, en 8 timmars kurs, pågår, och under hösten kommer materialet till murningskursen att vara färdigt. Certifieringen är idag ett krav för medlemskap i spef. Samtidigt har också spef inlett ett samarbete med Hantverkslaboratoriet för att undersöka om det är möjligt att återuppta gesäll- och mästarproven i muraryrket. Kalkkonferens i England Samtal förs med Hantverk och utbildning i Leksand om hur kraven ska se ut och en tanke är att de utbildningar som spef tillhandahåller (Klass 1 Mur och Klass 1 puts) tillsammans med certifieringen ska utgöra en del av teorin för gesällen. Vi på Hantverkarna gläder oss åt det nyväckta intresset för gesäll- och mästarprov och hoppas att muraryrket snart ska få sina nya provbestämmelser godkända. Källa: Tomas Gustavsson, byggnadskonstruktör och konsult: info SPEF, är den rikstäckande branschorganisationen för murat och putsat byggande i Sverige. Föreningen grundades 1966 och har närmare femtio medlemsföretag över hela landet. Missa inte kulturarvsdagen Runt om i Europa arrangeras en mängd kulturarvsdagar varje år under hela september månad i Europarådets projekt European Heritage Days. Syftet är att bidra till att skapa förståelse och intresse för kulturarv och kulturmiljöer. Alla som kan anordna ett evenemang som knyter an till temat är välkomna att delta. Kulturarvsdagen 2011 äger rum söndagen den 11 september i hela Sverige. Temat i år är»gröna platser«. Kulturlandskapet bär spår av människans påverkan sedan årtusenden tillbaka: odlingar, betesplatser, hagar, ängar. Kulturarvsdagen 2011 vill synliggöra de gröna platserna som även har stor kulturell, social och estetisk betydelse. Människan har i alla tider brukat och påverkat landskapet, för att producera livsmedel och ta ut råvaror för olika ändamål. Olika tiders brukningsmetoder, växtval och behov av naturresurser har satt sina spår i landskapet Jordbruksmark som tillhör Högstens gård, för vilket det finns en åtgärdsplan för bevarande av biologiska och kulturhistoriska värden i slåtterängar. - i skogar, ängs- och betesmarker. Det finns även spännande berättelser om de byggnader och redskap som är kopplade till det odlade kulturarvet: logar, potatiskällare, ängslador, rior, härbren, kvarnar med mera. Det gröna kan naturligtvis även vara medvetet anlagda platser i staden och på landsbygden, exempelvis parker, örtagårdar, kyrkogårdar, skolträdgårdar, kolonilottsområden och växthus. Riksantikvarieämbetet är samordnare för dagen och alla evenemang kommer att presenteras på webben. foto: bengt a lundberg Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet är ett nationellt centrum för kulturmiljövårdens hantverk och drivs i samarbete med hantverksföretag, branschorganisationer och samhällssektorer. Hantverkslaboratoriet har försökt kartlägga vilka behov som aktörerna på området har för att upptäcka var insatser behövs. Nätverksbyggande visade sig vara ett sådant område där det framkom ett uttalat intresse från hantverkare runt om i landet. Idag finns fem sådana lokala nätverk för byggnadsvårdare och tanken är att Hantverkslaboratoriet under de närmaste två åren ska stödja bildandet av nya nätverk och bidra till en bättre»infrastruktur«inom kulturmiljöområdet. Bland annat kan man erbjuda hjälp med att ta fram olika former av informationsmaterial. Läs mer på: I år anordnar Nordiskt forum för byggnadskalk och Building Limes Forum tillsammans ett möte i Ironbridge. Ironbridge är inte bara känt för sin gjutjärnsbro, utan också för sin kalkbränning och stenkolsbrytning. I konferensen ingår studiebesök, fallstudier, presentationer av kalkprojekt, diskussioner och demonstrationer. Den berömda gjutjärnsbron i Ironbridge. Konferensen pågår från fredag till söndag, september. Språket är engelska och alla med intresse för kalk, byggnadsvård och byggnadsteknik är välkomna. Mer information om program, logi, pris med mera finns på Nordiskt forums hemsida: Stor brist på hantverkare Många arbetsgivare världen över vill anställa, men mer än var tredje har svårt att hitta rätt kompetens. Det är den högsta siffran på fyra år. Svårast är det att rekrytera olika typer av tekniker, säljare samt utbildade hantverkare. I Sverige tycks matchningen på arbetsmarknaden fungera bättre än i många andra länder här har 17% av arbetsgivarna svårt att hitta rätt kompetens jämfört med 39% före lågkonjunkturen. Resultaten pekar på att problemen på den svenska arbetsmarknaden är mindre än vi trott, men vi får se upp så vi inte förlorar talangerna till länder som erbjuder bättre villkor. Samtidigt känner även de svenska arbetsgivarna av kompetensbristen. Vidtar vi inte åtgärder nu är vi snart tillbaka på de höga siffror vi såg för ett par år sedan då nästan 40 procent Peter Lundahl, VD för ManpowerGroup av företagen inte hittade den kompetens de efterfrågade, säger Peter Lundahl, vd för ManpowerGroup. Den främsta anledningen till problemen är att för få arbetssökande har den rätta erfarenheten. Fel utbildning är en annan andra orsak till arbetsgivarnas rekryteringsproblem. I Sverige är det svårast att rekrytera följande yrkesgrupper: Utbildade hantverkare (främst snickare, svetsare och murare), kockar, tekniker, säljare, skogs- och lantbruksutbildade personer samt högre chefer. Globalt är det svårt att hitta tekniker, säljare, hantverkare, ingenjörer och industriarbetare av olika slag. Om vi inte löser problemen med kompetensbristen påverkar det Sveriges tillväxt negativt vilket kan ge stagnation med mycket hög arbetslöshet, säger Peter Lundahl. Läs mer på: källa: manpower Foto: Fredrik Stehn 14 Hantverket 3/2011 Hantverket 3/

9 Murade hus av tegel eller sten har alltid haft lite svårt att hävda sig i träbyggarlandet Sverige. Vi hittar dem främst i städerna och i de delar av landet där träd är en bristvara, i södra Skåne och på Gotland. Det är synd, för massiva murverkshus har många fördelar och förtjänar större uppmärksamhet. Hantverket har talat med Svante Lundquist, arkitekt och byggare i Lund. Moderna murverkshus innan arkitektyrket etablerades på allvar var det murmästare och byggmästare som ritade och konstruerade de flesta hus som byggdes. Murmästaren utförde plan-, fasad och sektionsritningar till alla typer av stenhus och även till murade detaljer i trähus som till exempel trappor, spisar, ugnar och murstockar. Murmästaren var även arbetsledare under uppförandet av själva byggnaden. Det gav naturligtvis en ojämförligt god kunskap om hur arbetet skulle utföras och en helhetsbild av byggprocessen som ofta saknas idag. Det samma gällde för byggmästaren fast då handlade det om trähus. Svante Lundqvist gick först som lärling hos en möbelsnickare och jobbade sedan med olika typer av snickeriarbeten innan han utbildade sig till arkitekt. Från mitten av 1980-talet och fram till för tio år sedan arbetade han som traditionell arkitekt på olika kontor både som anställd och i egen regi. Men han blev med tiden alltmer klar över att han ville komma tillbaka till hantverket, arbeta närmare byggprocessen och med en annan typ av organisation. Tillsammans med byggnadsmästare Leif Andersson startade han därför Lundquist och Andersson Arkitekt och byggare ab. Den bärande företagsidén är att kunna erbjuda kunderna både ritning, konstruktion och byggande. Vi skapade helt enkelt ett företag som fungerade på det sätt vi önskade arbeta, berättar Svante, det liknar på många sätt ett mer ursprungligt sätt att organisera en byggprocess, innan rollerna blev så uppdelade. Som arkitekt blir man ofta avpolletterad när ritningarna är klara, men jag vill vara med och följa upp bygget på plats, fortsätter han. Hantverksmässig produktion Lundquist och Andersson Arkitekt och byggare uppför både trähus och murverkshus och produktionen är helt hantverksmässig. Om byggnaden ska uppföras i tegel eller trä beror både på kundernas önskemål men också på vad en eventuell detaljplan föreskriver och hur byggnadstraditionen på orten ser ut. I företaget finns förutom Svante och Leif ytterligare sju personer anställda. För att organisationen ska fungera krävs att alla kan lite av det mesta, men några är mer specialiserade mot mureri och andra mot snickeri. Flera av dem har kommit till företaget som lärlingar och med tiden har de byggt upp ett arbetslag med gemensamma värderingar och en grundsyn på arbetet som gör att administrationen och pappersexercisen kunnat minimeras. Nu behöver jag inte lägga ner timmar på att rita ut självklarheter längre, jag ritar och beskriver inte mer än vad som verkligen behövs säger Svante. Alla som jobbar här vet vilken detaljnivå jag vill ha och kan tillvarata den kvalitet som vi står för. Istället kan jag vara med i den praktiska byggnationen och finnas tillhands för att lösa saker på plats. Den uppföljningen är jätteviktig för att resultatet ska bli bra. Svante ritar det mesta av de byggnationer som firman uppför och det är så han vill ha det. Ibland kommer det förfrågningar om att bygga efter andras ritningar eftersom företaget har gott renommé som byggare, men oftast tackar Svante nej. Det blir så mycket merarbete att lösa andras ofta ofärdiga tankegångar att det är lättare att börja om från början, menar han. Ursprungliga byggmaterial Sten, tegel och puts har använts som byggmaterial i tusentals år och återfinns fortfarande i dagens byggande, även om moderna material och tekni- Bostadshus i kvarteret Svolder i Lund. ker kommit in och ändrat förutsättningarna. Många av de putsade hus i nyfunkis-stil som uppförts under senare år är till exempel i själva verket inte murade utan har en regelstomme av trä och en mängd olika lager av disparata material i konstruktionen. Svante definierar ett murverkshus som en byggnad där den bärande konstruktionen är uppförd med tegelsten eller någon typ av murblock. Arbeten med murblock kräver inte samma hantverksskicklighet som arbeten med tegelsten, där stenarna måste muras i förband för att åstadkomma en hållbar konstruktion. Ska teglet dessutom vara synligt bör murningen vara så välgjord att den också duger till fasad. För att uppfylla dagens energikrav måste en stomme av tegelsten uppföras som en kanalmur, med två sammanbundna skal och isolering emellan. Bygger man istället med murblock av håltegel kan energikraven uppfyllas utan ytterligare isolering om väggarna byggs tillräckligt tjocka. En av de största fördelarna med ett massivt murverkshus är att materialet är mycket beständigt. Hållbarheten är stor och materialet behöver knappast något underhåll, berättar Svante. I en stomme av till exempel håltegelblock finns heller ingenting som kan ruttna eller mögla och därmed har man undanröjt eventuella framtida fuktproblem. Inomhusklimatet blir också jämnare både vad gäller luftfuktighet och värme, fortsätter han. På minussidan står att kostnaden för huset kan bli något dyrare, även om det är marginella summor i det stora hela. Ett murverkshus kan inte heller prefabriceras utan måste till alla delar byggas på plats och kan ibland»i en stomme av till exempel håltegelblock finns heller ingenting som kan ruttna eller mögla och därmed har man undanröjt eventuella framtida fuktproblem.«16 Hantverket 3/2011 Hantverket 3/

10 Det är viktigt att första skiftet vägs in exakt. Över alla öppningar i muren används specialkonstruerade murblock. vara svårare att anpassa till en lokal byggtradition. Byggprocessen Ett byggprojekt börjar oftast med att företaget får en förfrågan från en kund. Svante skissar sedan på ett förslag som han presenterar både med en enklare ritning och i modellform. När kunden är nöjd bearbetar han förslaget mer i detalj och anpassar ritningen till de myndighetskrav som finns. Ofta konsulterar han också en konstruktör innan han upprättar bygglovsritningarna och gör en kostnadskalkyl till kunden. När bygglovet beviljats börjar arbetet på plats med schaktning och gjutning av grunden. Är det ett murverkshus som ska byggas består grunden oftast av en»platta på mark«. Att resa stommen med murblock går förhållandevis snabbt. Om väggarna består av håltegelblock gäller det bara att väga in första skiftet helt exakt, eftersom minsta skevhet eller nivåskillnad växer med muren. Detta beror på att fogarna är så minimala att det inte går att justera några felaktigheter under vägen. En bra sak med att bygga hus av håltegelblock är att stommen inte behöver täckas under byggtiden, säger Svante. Det gör inget om det kommer»för mig är det viktigt att använda sådana material och konstruktioner som jag vet fungerar, så att jag kan sova lugnt om natten, mycket viktigare än att skapa spektakulär design.«några skyfall över bygget för det finns inget som kan bli skadat, bara man låter fukten torka ut så att den inte byggs in. Det händer till och med att vi putsar huset både in- och utvändigt innan vi städar undan på bygget och börjar med taket och övriga träarbeten, fortsätter han. När jag frågar Svante vad han tror om framtiden för murverkshus så säger han att den nog inte kommer att förändras så mycket, varken öka eller minska. Däremot hoppas han att»låtsas stenhusen«med regelstommar i trä och tunnputsade fasader kommer att försvinna. Även om de inte kommer att ersättas med massiva murverkshus så är det i alla fall bättre att de får vara träkonstruktioner helt igenom än att de ska försöka se ut som något annat än vad de är, säger Svante. Då kan gestaltningen hänga ihop med konstruktionen vilket alltid ger en högre kvalitetskänsla. Själv efterlyser Svante en debatt kring byggande som handlar om kvalitet och inte bara fokuserar på kortsiktiga kostnader. För mig är det viktigt att använda sådana material och konstruktioner som jag vet fungerar, så att jag kan sova lugnt om natten, mycket viktigare än att skapa spektakulär design, avslutar Svante. Text: Anna Winbladh Foto: svante Lundquist och tomas gustavsson Balkar av stål bär mellanbjälklag och takkonstruktion. Murblocken»tunnlimmas«vilket ger minimala fogar och en homogen konstruktion. 18 Hantverket 3/2011 Hantverket 3/

11 Att återerövra förlorad kunskap Muraryrket är ett av de äldsta bygghantverken, men idag har mycket av den traditionella hantverkskunskapen på området fallit i glömska och försvunnit. På bygghantverksutbildningen vid Instutitionen för kulturvård i Mariestad arbetar lärare och studenter med att återerövra en del av det som gått förlorat. malena kinberg började sin bana i murarbranschen med en arbetsmarknadsutbildning på Lernia. Hon gick vidare inom plattsättning och jobbade sedan ett par tre år som plattsättare på ett dotterbolag till Peab. Det var lite för industriellt och storskaligt för mig i längden, jag ville arbeta mer hantverksmässigt och hade fortfarande intresse för muraryrket, berättar Malena. Hon sökte sig därför vidare och kom in på bygghantverksprogrammet vid Instutitionen för kulturvård i Mariestad. I våras avslutade hon skolans treåriga program med inriktning mot mureri. Utbildningen på Hantverksskolan är speciell eftersom det är så ovanligt stort fokus på hantverket i alla dess delar, berättar Malena. Som student får man verkligen gå in på djupet både i materialkunskap och tekniker, fortsätter hon, det ger en unik helhetsbild av arbetsprocessen. En stor del av utbildningstiden ägnas åt att förstå och behärska platsblandat bruk. Studenterna får lära sig att bränna och släcka kalk på olika sätt och se hur stenens sammansättning och släckningstekniken påverkar slutresultatet. Även sandens (ballastens) egenskaper analyseras och studenterna får blanda bruk med olika siktkurvor för att jämföra resultatet. Denna kännedom om murarens viktigaste arbetsmaterial, själva bruket, är oerhört viktigt för att murarna ska kunna styra bruket vid tillverkningen, och upplägget är ett bra exempel på fördelarna med skolutbildning. Att gå som lärling är annars nästan undantagslöst det bästa sättet att lära sig hantverkskunskaper på. Men när det gäller att djupdyka i de mer grundläggande kunskaperna om ursprungliga tekniker, material- och verktygsframställning, har skolorna ofta bättre möjligheter.»som student får man verkligen gå in på djupet både i materialkunskap och tekniker, fortsätter hon, det ger en unik helhetsbild av arbetsprocessen.«att själv kunna tillverka rätt typ av bruk har stor betydelse inte minst när det handlar om att efterlikna ett originalbruk vid en restaurering. Den absolut viktigaste kunskapen jag tar med mig från utbildningen handlar om En så kallad byxbensmurstock utgör en imponerande syn och väcker frågor och tankar kring äldre hantverksteknik. 20 Hantverket 3/2011 Hantverket 3/

12 »Den absolut viktigaste kunskapen jag tar med mig från utbildningen handlar om att kunna välja egenskaper på putsen. Det var en aha-upplevelse att se hur hårfina saker kan göra så stor skillnad. verket också många möjligheter till samverkan på andra områden. Det kan till exempel handla om fortbildning och marknadsföring men också om kunskapsutbyte och sociala kontakter kollegor emellan.»hantverkare och småföretagare har allt att vinna på att slå sig ihop och behöver generellt bli bättre på att bilda nätverk, både på lokal och regional nivå.«av den egna firman. Hantverkare och småföretagare har allt att vinna på att slå sig ihop och behöver generellt bli bättre på att bilda nätverk, både på lokal och regional nivå. Text: Anna Winbladh Foto: Malena Kinberg ordlista Siktkurva Ett diagram som visar mängdfördelningen av de olika kornstorlekarna i sanden. Mursteg Ett mursteg är den minsta beståndsdelen i ett murverksförband. I ett munkförband är det en helsten och stötfog delat på 4, i ett halvstensförband, delat på 2. Man använder mursteget för att beräkna murverkets uppbyggnad. Malena Kinberg bor i Trollhättan och är nyutbildad murare från Institutionen för Kulturvård i Mariestad. Teckningen visar principen för bågutslagning med hjälp av kedja och finns publicerad med tillstånd i Malenas examensarbete. att kunna välja egenskaper på putsen, säger Malena. Det var en aha-upplevelse att se hur hårfina saker kan göra så stor skillnad. En näve sand av fel kornstorlek, att sanden läggs i för tidigt eller för sent och metoden för hur vattnet tillsätts sådant har mycket större betydelse för putsens egenskaper än man kan ana, fortsätter hon. Byxbensmurstock Malena gjorde sitt examensarbete kring en speciell typ av murstockar, så kallade byxben, där två separata stockar muras ihop i husets översta våning eller på vinden och blir till en skorsten ovan nock. Trots att den här typen av murstock inte är alltför ovanlig på större gamla fastigheter, så finns det i princip ingenting skrivet om hur de byggdes och av vem. Där de två murstockarna går ihop bildas en självbärande valvbåge och Malena tittade»metoden är genialisk i all sin enkelhet och kräver inte särskilt mycket utrustning, men för att kunna mura självbärande valv måste man ändå vara en skicklig hantverkare. «närmare på vilken utslagningsmetod man kan ha använt vid uppförandet. Min hypotes var att bågutslagningen gjordes på plats och i full skala, berättar Malena. Jag jämförde olika metoder och kom fram till att man troligtvis använt sig av en hängande kedja som fästs mellan de punkter som ska förbindas. Ritar man av kedjans bågform och vänder den uppochned så får man en båglinje som är optimal för självbärande valvbågar. Metoden är genialisk i all sin enkelhet och kräver inte särskilt mycket utrustning, men för att kunna mura självbärande valv måste man ändå vara en skicklig hantverkare. Ett eget murarlag Malena är nu i uppstartsskedet av sitt eget företag. Helst skulle hon vilja jobba med handslagen fasadputs och platsblandat bruk. Men den typen av uppdrag är inte så vanliga och kräver att man kan arbeta på olika platser i landet. För Malena som har två små barn blir det svårt att resa omkring och jobba. Det troliga är därför att hon, åtminstone inledningsvis, kommer att arbeta med att mura spisar, kakelugnar och mindre byggnadsdetaljer. Den typen av uppdrag finns oftare på nära håll och är lättare att kombinera med familjelivet. Malena kan också tänka sig att kombinera det egna företagandet med en anställning på någon lokal byggfirma. Om tio år hoppas hon att hon ingår i ett nätverk av likasinnade kollegor, ett slags murarlag, som kan åta sig större intressanta uppdrag tillsammans. Jag kommer att fortsätta hålla kontakt både med mina klasskamrater och med murare som gått på Hantverksskolan i Mariestad tidigare genom åren, säger Malena. Vi är ju inte så många och känner till varandra väl. Det finns många fördelar för hantverkare med att ingå i någon form av nätverk. Förutom att man, som i Malenas exempel, kan åta sig större uppdrag tillsammans, erbjuder nät- Ett nätverksbyggande kan se olika ut beroende på vilka behov som ligger till grund för gemenskapen. En större riksomfattande förening som Hantverkarna, kan ta tillvara medlemmarnas intresse i ett vidare perspektiv, medan en liten sammanslutning av likasinnade yrkeskollegor fungerar mer som en utvidgning Bågutslagning Att med en viss metod rita ut formen till murbågar eller valv. Det finns flera olika metoder för olika typer av bågar. Murarlag Arbetslag av murare med murarbas. Murarlaget består av olika många personer beroende på uppdragets storlek. Vykort från Rocas Rojas Du har väl inte glömt att boka din semesterresa? Bokning/information Semesterlägenheterna kan bokas för mellan 1 och 6 personer. Samtliga fastigheter håller hög standard med badrum och dusch/wc. Information lämnas av Karin Berggren, föreningsadministratör, på telefon: eller e-post: karinb@sthf.se. OBS! Alla medlemmar i Hantverkarnas Riksorganisation är välkomna att boka! Rocas Rojas Stockholms Hantverksförening äger 4 bungalows i San Agustin, Grand Canaria. I anslutning till området finns affärer, bra restauranger, pooler och en härlig strand. En perfekt plats för återhämtning. Varmt välkomna! Foto: Wouter Hagens 22 Hantverket 3/2011 Hantverket 3/