SKYLTPROGRAM. Råd och riktlinjer för skyltning i Lunds kommun

Transkript

1 SKYLTPROGRAM Råd och riktlinjer för skyltning i Lunds kommun

2 2 Skyltprogram för Lunds kommun Innehåll Skyltprogrammets syfte 3 Om utformning och placering av skylt 3 Råd och riktlinjer 4 Allmänt 4 Skyltens uppgift och innehåll 4 Placering och anpassning till byggnadens form och färg 5 Storlek och proportion 6 Omgivande skyltar och byggnaden 7 Verksamhetsområden 7 Skylttypografi 8 Fasadskyltar 9 Skivor 9 Friliggande bokstäver 9 Fasadmålning 9 Flaggskyltar och andra utstående skyltar 10 Skyltar hängande under tak 10 Skyltbelysning 11 Belysta skyltar 11 Projicerade skyltar 11 Lysande skyltar 11 Mjuka skyltar 12 Flaggor 12 Vepor 12 Markiser och baldakiner 13 Övriga skyltar 13 Fönsterskyltning 13 Skyltar på uteserveringar 13 Hänvisningsskyltar 14 Pylon 14 Byggplatsskyltar 14 Skyltar inom större fastigheter 14 Reklamskyltar 14 Allmännyttig information 15 Gatupratare 15 Skylthistorik 16 Att söka bygglov 18 När behövs bygglov? 18 Ansökan 18 Tänk igenom 18 Kostnad för bygglov 18 Olovlig skyltning 18 Exempelritningar 19 Lagar och förordningar 20 Plan- och bygglag 20 Plan- och byggförordning 20 Väglag 20 Naturvårdslag 21

3 Skyltprogram för Lunds kommun 3 Skyltprogrammets syfte OBS! Som vägledning för dig som vill sätta upp en skylt har stadsbyggnadskontoret tagit fram ett skyltprogram. Stadens skyltar utgör en viktig del av stadsrummet och kan och bör bidra till att skapa en attraktiv stadsmiljö med inbjudande gaturum. Programmets råd och riktlinjer syftar till att skapa en skyltkultur där alla verksamheter kan synas och där skyltarna är både informativa och dekorativa. En skylt som anpassas till platsen och byggnaden ger en god helhetsverkan och mervärde till både verksamhet och gaturum. Ett skyltprogram för stadskärnan togs fram Råden och riktlinjerna som presenterades då har fortfarande stor aktualitet och ligger därför till grund för det nya skyltprogrammet. Det nya programmet omfattar alla typer av skyltar i alla typer av tätortsmiljöer inom Lunds kommun. Stadsbyggnadskontoret i Lund januari 2016 Tryckning: Text: Jenny Andersson, Malin Sjögren och Birgitta Mitchell Foto och layout: Jenny Andersson För mer information, kontakta Stadsbyggnadskontoret i Lund. Telefon: E-post: stadsbyggnadskontoret@lund.se Postadress: Box 41, Lund Besöksadress: Brotorget 1, Lund Om utformning och placering av skylt Skylt ska placeras i direkt anslutning till verksamheten. Skylt ska placeras vid fönster eller dörr i bottenvåningen och bara i undantagsfall accepteras placering av skylt högre upp på fasaden. Skylt ska placeras under takfot. Om det inte finns plats för skylt på fasaden kan takskylt i vissa fall accepteras, men skylten ska i så fall placeras så att den ryms inom byggnadens siluett. Om anvisad skyltplats finns på byggnaden ska skylten placeras där. Utstående skyltar, så kallade flaggskyltar, får sträcka sig högst 1,2 meter utanför fasaden och ska placeras minst 2,5 meter över marknivån. Skylt ska till färg och form underordnas hus och gatumiljö, vilket kan innebära att rikstäckande affärskedjors skyltprogram inte accepteras utan bearbetning. Skylt bör inte sättas upp på pilastrar, gesimser, burspråk och andra viktiga fasaddetaljer. Skylt får inte utgöra en egen byggnadsdel (skärmtak eller liknande). Rörlig, blinkande eller bildväxlande skylt får inte sättas upp i stadskärnan. Skylt får inte utformas så att den riskerar att förväxlas med trafiksignal. Onödig upprepning av budskap tillåts inte. Successivt ska äldre olämpliga skyltar bytas ut mot skyltar utformade i enlighet med skyltprogrammet. Utgå ifrån att alla skyltar kräver bygglov. Om programmet följs förenklas bygglovshanteringen och ditt bygglov kan beviljas snabbare.

4 4 Skyltprogram för Lunds kommun Symboler och bilder förmedlar ofta skyltens budskap bättre än bara text. Genombrutna skyltar har lång tradition i Lund. Råd och riktlinjer Allmänt Alla skyltar ska utformas och placeras med omdöme och omsorg. De utgör ett naturligt inslag i den urbana miljön, men ska underordna sig historiska byggnader och gatumiljöer för att inte dominera. Det är viktigt att skyltars material och konstruktion har god beständighet och tål väder och vind. Skyltar ska åldras vackert. Att rikstäckande eller multinationella affärskedjor och andra verksamheter har detaljerade skyltprogram får inte utgöra ett hinder för en anpassning till den aktuella byggnaden eller platsen. Krav på utformning och anpassning till riksintresseområdet Lunds stadskärnas känsliga miljö eller andra specifika omständigheter ska ställas på samtliga skyltar. En lokal anpassning av en standardskylt kan göras, utan att vare sig skyltens verkan eller gatumiljön behöver äventyras. En förankring i platsen höjer snarare kvaliteten och intrycket av skylten. Skyltens uppgift och innehåll Skylten ska berätta att en verksamhet finns där den finns. Skyltens utförande och grafiska form ger omedelbara intryck om kvalitet, exklusivitet, aktualitet och prisnivå. Rätt gestaltning understryker budskapet. Ett kortfattat och tydligt innehåll gör skylten effektiv. Fylls skylten med för mycket text, varumärken eller reklam, blir den snabbt gyttrig och svårtolkad. Varumärken och reklam bör därför hänvisas till skyltfönster. Symboler och bilder förmedlar ofta skyltens budskap bättre än bara text. De äldre skråsymbolernas verkningsfulla enkelhet kan tjäna som förebild och med fördel inspirera även nutida skyltformgivning. Genombrutna skyltar har lång tradition i Lund. Denna teknik ger en spänning och lätthet åt skylten. Moderna skyltar av denna typ har satts upp under senare år och kan förhoppningsvis leda till efterföljd.

5 Skyltprogram för Lunds kommun 5 Skylten ska samverka med byggnadens ordning och uttryck. Foliedekaler visar bakom vilka fönster verksamheten finns. Innehållet i skylten bör vara stationärt. Skyltar med rörligt, blinkande eller bildväxlande innehåll blir alltför lätt dominanta och stör gatubilden. De har ingen hävd i Lund. Få och välplacerade skyltar är att föredra. Flera skyltar som säger samma sak förmedlar inte mer information, utan ger snarare ett stökigt intryck. Om mer än en skylt sätts upp förlorar skylten sin uppgift som vägvisare till entrén. En list som löper längs en större del av fasaden är sällan lämplig som skylt. Om den är alltför lång blir den ett fasadelement och ska prövas i bygglov som en fasadändring. Vill man visa bakom vilka fönster verksamheten finns kan diskreta foliedekaler med logotyp fylla denna funktion. Ofta förmedlar dock fönsterskyltningen denna information. Placering och anpassning till byggnadens form och färg Skylten ska placeras på fasaden i direkt anslutning till verksamheten, vid fönster eller dörr i bottenvåningen. I innerstaden och på kulturhistoriskt värdefulla byggnader får skyltning inte förekomma på fasadens högre våningsplan. Dessa saknar bottenvåningens kommersiella karaktär och skyltar som placeras där riskerar att ha stor påverkan på byggnadens arkitektoniska uttryck. I enstaka fall kan det vara motiverat att skyltar monteras på fasadens högre våningsplan. Det är då särskilt viktigt att utformningen anpassas så att den samspelar med fasadens uttryck och utformning. Under speciella omständigheter, exempelvis då verksamheten ligger på en inre gård, kan hänvisningsskylt accepteras. Denna ska då placeras inom samma fastighet som verksamheten. Byggnadens fasad utgör oftast den bästa bakgrunden till skylten och skyltar ska placeras så att de ryms inom byggnadens siluett. Utöver att

6 6 Skyltprogram för Lunds kommun Karakteristiska fasadformer kan tillvaratas genom att skylten följer ett dörrvalv. Skylten ska samverka med byggnadens ordning och uttryck. intrycket av byggnaden förvanskas kan stativ och stag ge ett kraftigt förfulande och trasigt intryck. Det är föredömligt att för nya byggnader utforma fasaden så att det finns lämpliga skyltplatser redan från början. På så sätt kan skyltarna integreras med arkitekturen. Om särskilda platser reserverats för skyltar, längs en fris eller avdelning i skyltfönstret, ska skyltar placeras i dessa. Om det inte finns plats för skylt på fasaden kan takskylt i vissa fall accepteras, men skylten ska då placeras så att den ryms inom byggnadens siluett. Skylten ska samverka med byggnadens ordning och uttryck. Pilastrar, gesimser, fönsteromfattningar och andra detaljer ger fasaden och byggnaden dess karaktär. För att inte förlora sin verkan bör de hållas fria från skyltar. Karakteristiska fasadformer bör respekteras och, om möjligt, tillvaratas. Man kan till exempel låta en skylt följa ett fönstervalv. Skyltens färger bör väljas med hänsyn till byggnaden och dess närmiljö. Ibland är andra färger än logotypens standardfärger att föredra, om dessa skulle visa sig bli alltför dominerande. Infästning av skyltar och montage av kablar, reläer och liknande ska göras med omsorg och så att de inte stör intrycket av skylt eller fasad. Om kablar och liknande inte har lämplig kulör ska de målas i fasadens färg. Storlek och proportion Lunds stadskärna har med sitt medeltida gatunät en mänsklig skala. Gatorna trafikeras i huvudsak av fotgängare och cyklister. Biltrafikens omfattning är begränsad och den reducerade framkomligheten tillåter inga högre hastigheter. Skyltar i stadskärnan kan därför göras små och ändå uppmärksammas och läsas. Skyltstorleken måste anpassas till den aktuella byggnaden. Fasaden får aldrig kläs in med skyltar. En liten byggnad kan lätt kvävas under en omfångsrik skyltning, men därmed inte sagt att en stor fasad kräver eller orkar med en stor skylt. En liten, väldisponerad skylt kan vara effektivare än en stor.

7 Skyltprogram för Lunds kommun 7 En liten, väldisponerad skylt kan vara mer effektiv än en stor. I storskaliga områden kan stora skyltar vara motiverade. En lätt och tunn skyltkonstruktion bör eftersträvas. Skylten får inte utformas som en egen byggnadsdel (skärmtak eller dylikt) och ska inte kraga utanför fasadlivet mer än nödvändigt. Fasadens rytm och proportion är grundläggande förutsättningar vid skyltens proportionering. Skylten ska harmoniera med fasaden och placeras med hänsyn till fönster- och dörraxlar. Omgivande skyltar och byggnaden Om allas annonseringsanspråk ska kunna tillgodoses, utan att störa gatumiljön eller grannskyltarna, måste måttlighet iakttas vid dimensionering av skyltar. För att undvika ett okontrollerat skyltkaos bör nya skyltar inordna sig i sin omgivning. Utstående skyltar längs en gata får inte skymma trafikmärken och andra skyltar eller störa närboende. krav på god gestaltning. De ska placeras i direkt anslutning till verksamheten, i första hand på huvudbyggnadens fasad och i andra hand fristående på tomtmark. Om verksamheten inte är väl synlig från omgivningen kan det finnas behov av hänvisningsskyltar. Dessa ska användas sparsamt och placeras strategiskt vid infart eller liknande. Om området innehåller flera verksamheter bör hänvisningsskyltarna samordnas. För fristående skyltar och pyloner tillåts en maximal höjd på sju meter. Verksamhetsområden I storskaliga verksamhetsområden, som industriområden och köpcentrum, kan större skyltar vara motiverade. Med större skyltar följer högre

8 8 Skyltprogram för Lunds kommun Skylttypografi En vacker, välgjord skylt drar blickarna till sig. Val av material påverkar skyltens attraktivitet liksom val av typsnitt, bokstavsmellanrum, radavstånd och teckengrad. Att ge akt på skylttextens ordbilder kan underlätta den typografiska utformningen. Radavstånd och bokstavsmellanrum påverkar textens möjlighet att läsas som ordbilder. Enstaka ord som sätts med felaktiga teckenmellanrum kan betyda att en ordbild delas upp i flera. Text som sätts i stor teckengrad behöver ofta mindre relativa teckenmellanrum än samma text satt i liten grad. Modernt eller traditionellt? Skyltens typsnitt har stor betydelse för skyltens samlade uttryck. De mest förekommande typsnitten (i tidningar, böcker osv) är också de vi har lättast att läsa. I längre texter, som den du just läser, är typsnitt med seriffer (avslutande tvärsträck eller klackar på bokstäverna) mer lättlästa än de linjära typsnitten (utan seriffer). För texter med få ord är dock läsbarheten med linjära teckensnitt bra. Gemena ( små ) bokstäver är mer lättlästa än versala ( stora ). Skuggbokstäver ska undvikas. Använd istället friliggande bokstäver. Skyltens typsnitt har stor betydelse för skyltens samlade uttryck. Stilen på bokstäverna bör motsvara stilen på verksamheten. Exempelvis kan typsnittets karaktär vara exklusivt, sportigt eller historiskt, beroende på vilken typ av verksamhet som annonseras. Ljusa tecken på mörka ytor upplevs som fetare. För att behålla teckensnittets karaktär (särskilt på lysande skyltar) bör en mager stil väljas. En väl proportionerad text kan läsas på ett avstånd motsvarande cirka 200 gånger skriftens höjd. Tio centimeter höga bokstäver kan läsas på cirka 20 meters avstånd. Behovet av att synas på avstånd varierar mellan olika gatumiljöer, till exempel mellan ett öppet torg och en trång gata. Igenkännbara symboler och färger uppfattas snabbare och från länge avstånd än texter.

9 Skyltprogram för Lunds kommun 9 Friliggande bokstäver passar in i många sammanhang. Bokstäverna bör göras tunna för att inte texten ska bli svårläst. Fasadmålning är en anpassningsbar, effektfull metod. Fasadskyltar Skivor Den enklaste typen av skylt är en skiva med målade, tryckta eller klistrade figurer. Materialet kan vara plåt, plast, fiberplattor eller trä. Istället för ogenomskinliga skivmaterial är plexiglas ofta att föredra. Transparenta skivor är ett enklare alternativ till helt frilagda skyltfigurer och har liknande fördelar. En tunn relief, exempelvis med figurer utsågade och lagda med distansstift något framför skivan, kan på ett enkelt sätt göra skylten intressant och personlig. Sekelskiftets emaljerade plåtskyltar hade outtömliga form- och färgmöjligheter. Denna teknik kan med fördel användas även idag. Fasadmålning Att måla direkt på fasaden var tidigare vanligt. Penseln följer obehindrat olika detaljer och former. Det är en anpassningsbar, effektfull metod, med många användningsmöjligheter. Tekniken lämpar sig bäst på slätputsade eller målade ytor. Brandväggar kan i vissa fall utnyttjas till detta ändamål. En väl utförd fasadmålning kan förmedla skyltens budskap, samtidigt som den ger ett konstnärligt mervärde till platsen. Skyltkulören måste väljas så att den samspelar med fasadens färger. Friliggande bokstäver Skyltar där bokstäver och symboler är frilagda passar väl in i många sammanhang. Bakomliggande fasaddetaljer döljs mindre än med skyltskivor eller skyltlådor och det ger ofta ett elegant uttryck. Bokstäverna bör göras tunna för att inte texten ska bli svårläst. Om sidan på bokstaven får en avvikande färg ökar läsbarheten.

10 10 Skyltprogram för Lunds kommun Flaggskylt placeras över eller intill entrédörren. Pendelskylt hänger från en skyltarm. Utstående skyltar bör göras så lätta och graciösa som möjligt. Ibland räcker det med enbart en symbol. Flaggskyltar och andra utstående skyltar Utstående skyltar kallas också flaggskyltar eller pendelskyltar om de är frihängande. I trånga gaturum är de särskilt användbara tack vare sin dubbelsidighet och riktning. De placeras av tradition ovanför eller intill entrédörren. Hörnplaceringar bör undvikas, en skylt mot varje gata är att föredra. Skyltar hängande under tak I arkader och under stora skärmtak kan hängande skyltar vara bästa sättet att skylta. Dessa skyltar måste utformas och placeras så att inte heller dessa inkräktar på det fria höjdmåttet 2,5 meter. Skyltarna ska göras små, nätta och långsmala eller utformas som enbart en symbol. En utstående skylt bör inte sticka ut mer än 1,2 meter utanför fasadlivet eller hänga ner mer än 50 centimeter under skyltarmen. Den fria höjden över mark ska vara minst 2,5 meter för att inte komma i konflikt med fordon och maskiner som utför renhållning och snöröjning. Utstående skyltar bör, vilket benämningen flaggskyltar antyder, göras så lätta och graciösa som möjligt. En stor, tjock uthängande låda ger ett klumpigt intryck.

11 Skyltprogram för Lunds kommun 11 Punktbelysning bör utformas diskret och helst som en del av konstruktionen. Ett sätt att belysa en flaggskylt är med en lysrörsramp på skyltarmen. En projicerad skylt är enkel att förändra och gör ingen åverkan på byggnaden. Skyltbelysning Staden belyses nattetid av gatlampor, skyltfönster och ljusskyltar. Tack vare stadskärnans måttliga skala och medeltida gatunät rör sig alla trafikanter förhållandevis långsamt, varför skyltarna inte behöver göras ljusstarka för att uppmärksammas. Skyltbelysning ska utformas och ljusstyrkan dimensioneras så att gatans trafikanter och boende inte störs. Om skyltens material reflekterar ljus kan en för stark belysning skapa reflexer som gör budskapet oläsligt. Särskild omsorg måste ägnas åt skyltar med färgat ljus. De får under inga omständigheter förväxlas med trafiksignaler. Belysta skyltar Flaggskyltar kan belysas på olika sätt. Ett sätt är med en smal ljusramp på skyltarmen, under vilken skyltskivan hänger. Ett annat sätt är med punktbelysning. Ljuskällan måste avskärmas väl och ha en sådan höjd och riktning att den inte kan blända eller verka störande för närboende. Armaturen bör vara diskret, och helst utformas som en del av skyltkonstruktionen. Projicerade skyltar Om ett budskap endast ska synas när det är mörkt ute, kan ett projicerat budskap på en vägg vara ett alternativ. En projicerad skylt är enkel att förändra och gör ingen åverkan på byggnaden. Liksom belysning av fasad och annan ljussättning kräver en projicerad skylt bygglov. Lysande skyltar Lysande skyltar kan utformas på många olika sätt. Stora lysande ytor ska undvikas och belysningen ska koncentreras till skyltfigurerna. Lysfärgerna bör samspela med omgivningen och tunna lådkonstruktioner eftersträvas. Tjocka skyltlådor med stora lysande ytor godkänns inte. Beroende på vilket uttryck som önskas kan bokstäverna lysa på olika sätt. Att låta endast teckenkanterna lysa kallas outline. Om fronten på bokstäverna görs ogenomskinliga och belyses bakifrån, framträder bokstäverna som mörka siluetter. Detta kallas indirekt belysning eller coronaeffekt, och ger ett mer dramatiskt ljus. Skyltar kan även utgöras av friliggande bokstäver och belysas med LED-ljus eller neonrör.

12 12 Skyltprogram för Lunds kommun Neonskyltar är ett klassiskt inslag i stadsbilden. Idag ersätts de ofta av neon-liknande diodljus. Belysningen bör koncentreras till skyltfigurerna. Indirekt belysning eller coronaeffekt ger ett dramatiskt ljus. Mjuka skyltar Neonrören kan ligga synliga, eller bakom en plastfront. Ljustekniken utvecklas hela tiden och möjliggör nya konstruktioner och uttryck. Energieffektiviteten skiljer sig mycket mellan olika ljuskällor och det alternativ som är billigast att köpa in är inte nödvändigtvis mest prisvärt sett till livslängd och underhåll. En del ljuskällor innehåller kvicksilver, som är hälso- och miljöfarligt och kräver speciell avfallshantering. Vid val av skyltbelysning bör hänsyn tas till hållbarheten och behovet av underhåll. Tänk på att skylten ska vara tydlig och dekorativ även i dagsljus, när den inte är upplyst. Flaggor Flaggor och flaggstänger är inte bygglovpliktiga. För flagga som sticker ut från fasaden över en gångbana bör den fria höjden över mark vara minst 2,5 meter. I övrigt bör flaggor utformas och placeras med samma hänsyn till gaturummets skala och karaktär som andra skyltar. Även här bör budskapet renodlas och onödig upprepning undvikas. Vepor Budskap av temporär art, till exempel information om tillfälliga utställningar och evenemang, fungerar mycket väl att förmedla på vepor. En vepa är en uppspänd duk med tryckt budskap. Materialet har en kort livslängd genom att det utsätts för regn, snö och vind och skyltlov för vepor medges för en begränsad tid. Muséer och arenor av olika slag kan ange en skyltplats på till exempel en fasad, där vepor exponeras temporärt beroende på skiftande evenemang. En stadigvarande skyltplats för vepor kräver dock permanent bygglov.

13 Skyltprogram för Lunds kommun Budskap av temporär art kan förmedlas på vepor. 13 Markiser och baldakiner ska utfomas enkelt, följa fönsterindelningen och ha en anpassad färgsättning. Övriga skyltar För en vepa som informerar om en engångsföreteelse under en mycket begränsad tid, som längst 4 veckor, krävs inte bygglov. På en byggarbetsplats kan vepor medges utan bygglov. Kontakta en bygglovshandläggare för att försäkra dig om att detta gäller på din arbetsplats. Markiser och baldakiner Markiser och baldakiner är bygglovpliktiga om de är fast monterade, men inte om de är uppfällbara. Markiser och baldakiner bör i huvudsak användas till solavskärmning och följa fönsterindelningen; hellre en markis per fönster än en lång över flera fönster. Utformningen ska vara enkel och materialet markisväv med anpassad färgsättning. Mörka kulörer är lämpliga, till exempel svart, lundagrönt, grått och mörkblått. Eventuellt tryck bör vara av diskret karaktär och utföras i vitt eller svart. Fönsterskyltning Skyltar innanför fönsterglas är inte lovpliktiga. Sådan skyltning kan vara lika effektiv som en fasadskylt och är betydligt enklare att åstadkomma. Skyltar och dekaler på fönsterglaset bör liksom övriga skyltar ha en måttlig storlek och god genomsiktlighet bör eftersträvas. Om en för stor andel av fönsterrutan täcks av skyltar eller foliedekaler riskerar intrycket att bli stökigt och budskapet svårtolkat. Den täckta ytan bör begränsas till maximalt en fjärdedel av fönstrets storlek. Skyltar på uteserveringar Byggnadsdelar som avskärmar uteservering kan utnyttjas för skyltändamål. Utformning, material och kulörsättning bör relateras till gaturummet och byggnadens arkitektoniska stil. Mer information om uteserveringar och bygglovpliktiga åtgärder i samband med dessa, finns i Lunds kommuns skrift Råd och riktlinjer för uteserveringar, som finns tillgänglig på kommunens hemsida.

14 14 Skyltprogram för Lunds kommun Riktlinjer för utformning av uteserveringar finns tillgängliga på Lunds kommuns hemsida. Vägvisningsskyltar uppförs av gatukontoret. Pyloner får ha en maximal höjd på 7 meter. Hänvisningsskyltar Stora hänvisningsskyltar ska undvikas. Små hänvisningsskyltar (mindre än 5 dm 2 ), av den typ tandläkare, jurister med flera använder, har av tradition inte ansetts lovpliktiga i Lund. Flera hänvisningsskyltar, till exempel kring en port, bör samordnas. I vissa fall kan samlingsskyltar för flera verksamheter accepteras som komplement till de enskilda verksamheternas fasadskyltning, men för dessa krävs bygglov. Hänvisningsskylt vid väg, av typen vägvisningsskylt, hanteras och uppförs av gatukontoret. Pylon Skyltpelare av typen pylon bör rikta sig till bilburna mottagare och placeras i anslutning till verksamheten. Den maximala tillåtna höjden är sju meter mätt från marken. Byggplatsskyltar Byggherrar och entreprenörer har ett intresse av att informera allmänheten om vilket projekt som pågår på den aktuella platsen och underentreprenörer, konsulter och andra intressenter om hur byggarbetsplatsen kan nås. Skyltställningar ska placeras så att de inte hindrar sikten vid inoch utfarter till arbetsplatsen. Från marken till skyltens överkant får det vara högst sju meter. Skyltar under 15 kvadratmeter omfattas av en särskild byggskylttaxa. Bygglov för byggplatsskyltar beviljas tidigast när det finns ett bygglov för det aktuella projektet. På byggnadsställningar och på staket som omgärdar byggarbetsplatsen kan information om det aktuella projektet annonseras på vepor och dylikt utan att prövas i bygglov. Skyltar inom större fastigheter Inom verksamhets- och bostadsområden kan det behövas namnskyltar och orienteringsskyltar för att underlätta för besökare. Dessa är lovpliktiga oavsett placering. Reklamskyltar Kommunen har en restriktiv hållning gentemot skyltar avsedda för allmän reklam i det offentliga rummet. Ansökningar prövas av byggnads-

15 Skyltprogram för Lunds kommun Inom bostadsområden kan namnskyltar och orienteringsskyltar underlätta för besökare. nämnden, som bedömer lämpligheten för varje enskilt fall. Allmännyttig information Information till allmänheten, exempelvis statliga informationskampanjer, omfattas inte av detta skyltprogram. Gatupratare Fristående reklamskyltar av typen gatupratare är inte bygglovspliktiga men kräver tillstånd. Ansökan görs till polismyndigheten, som efter att ha fått tekniska förvaltningens godkännande ger tillstånd under maximalt två år. Skylten får endast stå framme under verksamhetens öppettider och ska placeras så att den inte hindrar framkomligheten för gående (i synnerhet människor med funktionshinder), cyklister och fordon. Gatupratare kräver tillstånd från gatukontoret och polismyndigheten. 15

16 16 Skyltprogram för Lunds kommun Skomakaregatan år Att måla textade skyltar direkt på fasader och brandgavlar var vanligt i Lund. Emaljerade plåtskyltar började användas under 1890-talet. Skylthistorik I äldre tiders små samhällen fanns sällan behov av skyltar. Folk visste var olika inrättningar låg. På marknadstorgen ägde en stor del av kommersen rum. Dit åkte man för att visa upp sina varor. Hela sortimentet fungerade då samtidigt som skylt. En del försäljning skedde också på gatan i direkt anslutning till tillverkaren och skyltar var inte nödvändiga. Den under 1700-talet gryende importen och ökande handeln ledde, i kombination med bättre transportmöjligheter, till ett behov att skylta för andra än bara stadens invånare. Man började då annonsera sin verksamhet genom att hänga ut ett varuprov på en käpp vid affärsentrén. Varuproverna ersattes efterhand med symboler i trä och plåt, hängande från konsoler av järnsmide. Varje skrå hade sin egen symbol, bagaren hade till exempel en kringla, skräddaren en sax och urmakaren en klocka. Själva symbolen var ursprungligen den väsentliga delen av skylten. I takt med att fler köpmän etablerade sig, blev det viktigt att profilera den egna verksamheten. Ett sätt att åstadkomma detta var att göra skylten mer iögonfallande och rik på dekor. Med 1800-talets spridning av läskunnigheten, började skråsymbolerna kompletteras, och så småningom helt ersättas av skriven text. I Lund blev det vanligt att måla textade skyltar direkt på fasader och brandgavlar. Då affärsrörelserna blev större och konkurrensen ökade, blev också skyltarna större och mer framträdande. Med industrialismens genombrott skildes tillverkningsplatsen från försäljningsstället och skylten blev ett medel i konkurrensen mellan olika företag. Skylten fick med reklamen då också en rent marknadsförande uppgift. På husväggarna spreds reklamens budskap framför allt genom en rik flora av emaljerade plåtskyltar, som började användas under 1890-talet. Redan ett halvsekel senare var dessa nästan helt ersatta av andra skyltsorter. Stomatolreklamens tandkrämstub, på Katarinahissen i Stockholm från år 1909, introducerade ljusskylten i Sverige. Denna tidiga ljusreklam använde glödlampor som ljuskälla. Glödljusskylten ersattes så småningom av neonrörsskylten, som blev vanlig i 1930-talets stadsbild.

17 Skyltprogram för Lunds kommun 17 Neonrörsskylten blev vanlig i 1930-talets stadsbild. Bilismens intrång i efterkrigssverige ledde till större och med iögonfallande skyltar. Med 30-talet och funktionalismen föddes också våra moderna, breda skyltfönster, men redan långt tidigare hade man börjat bygga om gathusens bottenvåningar längs affärsstråken, för att få större butiksfönster. I Lund blev sådana ombyggnader vanliga under senare hälften av 1800-talet; särskilt längs med Stora Södergatan, Västra och Östra Mårtensgatorna och i kvarteren mellan Stortorget och järnvägsstationen. Detta resulterade i alltmer förvanskande förändringar av gamla butiksfasader. Bilismens ökade intrång i efterkrigstidens stadsliv ledde till att även skyltar började utformas efter dennas krav. Skyltarna skulle kunna läsas från förarens framrusande perspektiv, och gjordes därför större och mer iögonfallande. Under 1980-talet reglerades trafiken i Lunds innerstad, till förmån för den långsammare gång och cykeltrafiken. Som en konsekvens av detta kunde innerstadens skyltar återgå till en mindre skala som tilltalade fotgängare och cyklister. Biltrafiken och det storskaliga skyltspråket återuppstod i den senare etablerade externhandeln, exempelvis på Nova Lund, som slog upp portarna De senaste decennierna har förutsättningarna för skylttillverkning förändrats i rask takt. Ljustekniken har förändrats i och med LED-ljusets framkomst, vilket har möjliggjort tunnare och smäckrare skyltlådor- och konstruktioner. LEDtekniken ersätter allt oftare traditionella neonrör och lysrör, mer miljövänliga och med längre hållbarhet som följd. Även tekniken för tillverkning av skyltar har utvecklats mycket. Länge var skylttillverkning ett hantverksarbete, med de kostnader och begränsningar det innebar. Idag finns det tekniker och material som tillåter oändliga variationer i form och uttryck.

18 18 Skyltprogram för Lunds kommun Ladda ner blankett för ansökan på: Skicka ansökan till: Stadsbyggnadskontoret Box Lund Vid frågor, ring: Besök stadsbyggnadskontoret: Brotorget 1 Följande bör finnas med i din ansökan: Fastighetsbeteckning och adress Person- och kontaktuppgifter till den sökande Måttsatt fasadritning eller fotomontage som visar skyltens placering Ritningar eller bilder som visar skyltens utformning, där material, yta, tjocklek, kulör och mått framgår Om ansökan gäller en fristående skylt behövs även: Situationsplan där skylten är skalenligt inritad och lägesbestämd Att söka bygglov När behövs bygglov? Skyltar i detaljplanerat område kräver bygglov. Undantagna lovplikten är skyltar i fönster, uppfällningsbara markiser och baldakiner samt flaggor. En påtaglig förändring av en befintlig skylt kräver också bygglov. Exempel på en sådan förändring är byte av färg, form, storlek eller typ. För gatupratare krävs inte bygglov, men däremot tillstånd från polismyndigheten och tekniska förvaltningen. Ansökan Din ansökan ska innehålla tillräckliga beskrivningar, ritningar och/eller fotomontage för att möjliggöra en korrekt bedömning av skyltens lämplighet. Skyltens utseende ska framgå tydligt, liksom dess placering och det helhetsintryck som den skapar tillsammans med byggnaden. Om information saknas måste ansökan kompletteras och handläggningstiden förlängs. Tänk igenom Be om fastighetsägarens tillstånd.fastighetsägaren är alltid ansvarig för vad som sker på byggnaden och får stå för påföljden om skylt sätts upp utan bygglov. Använd de riktlinjer som finns i skyltprogrammet och rådfråga gärna stadsbyggnadskontoret innan ansökan lämnas in. Kostnad för bygglov Bygglov för skyltning är förknippat med avgifter, som dels baseras på antalet skyltar, dels på skyltarnas storlek. Avgiften för skyltar som håller sig inom skyltprogrammets råd och riktlinjer är reducerad i förhållande till om man önskar gå utanför dessa ramar. Information om aktuell taxa finns på Lunds kommuns hemsida. Olovlig skyltning En lovpliktig skylt som uppförs utan bygglov är olaglig. För en sådan överträdelse tas en byggsanktionsavgift ut enligt 11 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och byggnadsnämnden kan besluta att skylten vid vite ska monteras ned.

19 Skyltprogram för Lunds kommun Exempelritningar Måttsatt fasadritning som visar skyltens placering Ritning som visar skyltens utformning SKYLT SKYLT Situationsplan för fristående skylt Hänvisningsskylt : :100 19

20 20 Skyltprogram för Lunds kommun Lagar och förordningar De lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar skyltning är plan- och bygglag, plan- och byggförordning, väglag, allmän ordningsstadga, allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lunds kommun och naturvårdslag. Plan- och bygglag 2 kap. 6 Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, [ ] Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar. Vid planläggning och i andra ärenden enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. 2 kap. 9 Planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. 8 kap. 1 En byggnad ska 1. vara lämplig för sitt ändamål, 2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och 3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. 8 kap. 3 I den omfattning som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 ska det som [ ] 2. enligt 1 gäller för en byggnad också gälla för skyltar och ljusanordningar. Plan- och byggförordning 3 kap. 3 Det som gäller för en byggnads form-, färg- och materialverkan enligt 8 kap. 1 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska gälla också för [ ] 2. skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov enligt 6 kap kap. 3 I områden som omfattas av en detaljplan krävs det bygglov för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar. Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 plan- och bygglagen (2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för skyltar eller ljusanordningar. Väglag 46 Inom ett avstånd av 50 meter från ett vägområde får inte utan länsstyrelsens tillstånd skyltar eller därmed jämförliga anordningar för reklam, propaganda eller liknande ändamål finnas uppsatta utomhus. I samband med tillstånd får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs med hänsyn till trafiksäkerheten. Bestämmelserna i första stycket gäller inte 1. inom områden med detaljplan eller 2. för sådana anordningar som är uppsatta på byggnader för upplysning om affärsrörelse eller annan verksamhet på stället eller 3. för anslagstavlor för meddelanden som rör kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt, 4. åtgärder för vilka bygglov krävs Allmän ordningsstadga 4 Byggnader samt ställningar, skyltar och andra liknande anordningar skola ägnas sådan tillsyn att fara icke uppkommer för dem som färdas eller uppehålla sig å allmän plats. [ ] Allmänna lokala ordningsföreskrifter för Lunds kommun 8 : Skylt, markis, flaggstång eller liknande från byggnad utskjutande anordning får inte anbring-

21 Skyltprogram för Lunds kommun 21 as så att den skjuter ut över gångbana på lägre höjd över marken än 2,5 m eller över körbana på lägre höjd än 4,6 m. Banderoller, flaggor dekorationer och dylika anordningar får med sin nedre kant inte ha lägre höjd över gångbana än 2,5 meter och över körbana eller körbar gångbana 4,6 meter. Naturvårdslag 17 [ ] Skyltar varigenom allmänheten avvisas från ett visst område får inte finnas uppsatta utan tillstånd av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet. Tillstånd behövs dock inte, om det är uppenbart att allmänheten inte får färdas fritt inom området eller att skylten likväl är behörig. Har en skylt uppsatts i strid mot andra stycket, får nämnden förelägga den som är ansvarig för åtgärden att ta bort skylten. Lag (1991:1696) veckor efter anbringandet, om ej regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer medgivit annat. Vad nu sagts gäller ej anordning eller på anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra stycket. Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte anordningar inom vägområde eller för vilka bygglov krävs eller har lämnats. Bestämmelserna gäller inte heller sådana åtgärder avseende skyltar och ljusanordningar som inte kräver bygglov efter beslut enligt 8 kap. 5 första stycket plan- och bygglagen (1987:10). 22 Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam, propaganda eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad utomhus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen bestämmer. Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upplysning om på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och ej heller anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägenheter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt. Dock får hos myndighet som avses i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande anordning som här avses. Har sådan anordning anbringats utan tillstånd eller i strid mot givet tillstånd och finnes den vara uppenbart vanprydande i landskapsbilden, får myndigheten meddela föreläggande om avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig åtgärd därmed. Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda eller liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa anordningen avlägsnas inom fyra

22 Skyltprogram för Lunds kommun. Stadsbyggnadskontoret 2016.