Innovationskraft Sthlm Nätverksmöte

Transkript

1 Innovationskraft Sthlm Nätverksmöte Sammanfattning Den 8 april 2014 arrangerades det andra nätverksmötet inom Innovationskraft Sthlm. Mötet inleddes med frukostmingel hos SUP46, som enligt VD Jessica Stark är en mötes- och arbetsplats för grymma start-ups inom den digitala sfären. Moderator för förmiddagen var tillväxtdirektör Mats Hedenström vid Länsstyrelsen Stockholm, som introducerade fem aktuella satsningar i linje med Stockholms innovationsstrategi. Inledningsvis berättade Åke Bergman, nytillträdd VD för Swetox - Swedish Toxicology Science Research Centre - om den unika tvärvetenskapliga forskning som kommer att bedrivas i Astra Zenecas tidigare forskningslokal i Södertälje. Därefter konstaterade Johan Permert, direktör för utveckling och innovation vid Karolinska Universitetssjukhuset, att det offentliga inte kan beställa innovationer. Däremot kan man bidra till innovation och ständiga förbättringar genom långsiktig planering och framsynt upphandling! Markus Anderson vid Tendensor AB, förklarade att det blir allt viktigare att arbeta med platsers varumärken, attraktivitet och innovationsförmåga för att kunna attrahera de talanger som krävs för att klara de demografiska utmaningarna och säkra näringslivsets framtida behov av kompetens. I projektet Talent Attraction Management har Stockholm genom SBR (Stockholm Business Region) samverkat med 17 regioner för att utveckla verktyg för talent attraction. Ett annat internationellt projekt som presenterades var Cross Innovation, som syftar till att stärka tvärsektoriell samverkan med utgångspunkt i den kreativa sektorn. Projektet presenterades av Monica Slama, stadsdelsnämnden Liljeholmen-Hägersten, och Erik Åstedt, Kontigo. En viktig förutsättning för framtida innovationsinsatser är tillgången till kapital. Under hösten 2014 lanseras EU:s nya strukturfondsprogram. Emil Lindqvist, sekretariatet för partnerskapet i Stockholm, presenterade den så kallade Stockholmsmodellen; en ambition om att koncentrera begränsade resurser till ett fåtal strategiska/sammanhållna projekt, enbart satsa på befintliga företag (regionalfonden) och arbetskraft (socialfonden), uppmuntra till fondsamverkan och arbeta med beställningar snarare än traditionella utlysningar.

2 Nätverksmöte 8 april 2014 Den 8 april 2014 arrangerades det andra nätverksmötet inom Innovationskraft Sthlm. Mötet ägde rum hos SUP46 på Regeringsgatan 29 och inleddes med ett frukostmingel. Moderator för förmiddagen var tillväxtdirektör Mats Hedenström vid Länsstyrelsen Stockholm, som hälsade deltagarna varmt välkomna och introducerade värden för mötet, Jessica Stark. SUP46 - Start-up people of Sweden Jessica Stark, VD för SUP46, berättade att detta är en s.k. start-up community som sedan cirka sex månader tillbaka erbjuder en mötes- och arbetsplats för vad hon kallade grymma start-ups. Verksamheten baseras på medlemskap för bolag inom den digitala sfären med skalbara affärsidéer, internationella ambitioner och ett starkt ledningsteam. Idag har verksamheten ett 40-tal medlemsbolag och ett nätverk med investerare, storföretag och andra intressenter. I den öppna delen av lokalen arrangeras events för upp till 150 personer med någon koppling till verksamheten nästan varje kväll. Idén till verksamheten föddes efter en förstudie av STING 2012, där man konstaterade att det fanns ett intresse av att skapa en gemensam mötes- och arbetsplats. Inspiration hämtades från liknande verksamheter i bl.a. Berlin, London och San Fransisco. Förutom de tre grundarna, som träffades under processen med att utveckla konceptet, så har många olika partners bidragit till att hålla kostnaderna nere genom att tillämpa en typ av crowd sourcing. En utmaning var exempelvis att hitta ett centralt läge utan alltför höga hyror, men genom Stockholm Business region (SBR) etablerades kontakter med SMF Fastigheter, som trodde på idén. För företagen är investerarna viktiga partners, men det behövs en avslappnad närhet för att bygga relationer och slippa jaga kontakter. Därför erbjuder SUP46 speciella utrymmen för investerare, vilket resulterar i möjligheter att träffas såväl vid olika event som vid kaffemaskinen. Jessica menar att Sverige har goda förutsättningar och många bra start-ups, men att det är framför allt är nätverkandet som skapar nytta för företagen och det är något som vi kan bli ännu bättre på! Full fart mot världens mest innovationsdrivna ekonomi 2025 Därefter gav Mats Hedenström en kort introduktion till Innovationskraft Sthlm, den regionala processen för att genomföra de insatser som identifierats i Stockholmsregionens innovationsstrategi och handlingsplan. Han konstaterade att det går bra för Stockholm, som är en tillväxtmotor för hela Sverige med cirka en tredjedel av landets BNP, en fjärdedel av arbetsmarknaden och en tillväxttakt på omkring personer årligen. Stockholms har dessutom en viktig roll internationellt, eftersom utländska företag och investerare snarare väljer mellan storstäder i olika länder än mellan svenska regioner. Samtidigt har Stockholmsregionen, enligt den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen RUFS2010, ett antal utpekade utmaningar som handlar om bostäder, infrastruktur, klimat och energi, kompetens och arbetsmarknad samt innovationskraft. Innovationskraft Sthlm är ett regionalt samarbete för ökad förnyelseförmåga, som påbörjades 2010 av tidigare landshövding Per Unckel och sedan drivits vidare av nuvarande

3 landshövding Chris Heister. Samarbetet resulterade 2012 i en innovationsstrategi med visionen Stockholm världens mest innovationsdrivna ekonomi, åtföljd av ett handlingsprogram med konkreta insatser som lanserades Nu har regionen påbörjat arbetet med att genomföra insatserna i handlingsprogrammet och idag presenteras ett axplock på satsningar som har bäring på de fem insatsområden som prioriterats i innovationsstrategin; tillgängliggörande av forsknings- och innovationsinfrastruktur, innovationsdrivande upphandling, global attraktion, kapitalförsörjning och tvärvetenskap. Swetox etablering av ett nytt forskningsinstitut efter nedläggningen av Astra Zenecas FoU-verksamhet Ett aktuellt exempel på en unik forskningsanläggning som växt fram i kölvattnet efter nedläggningen av Astra Zeneca i Södertälje är Swetox, ett tvärvetenskapligt centrum för forskning och utbildning inom toxikologi och närliggande vetenskaper. Verksamheten presenterades av Åke Bergman, professor från Stockholms universitet och nytillträdd VD sedan 1 mars Åke konstaterade att landshövdingens initiativ till satsningen varit viktigt, men att det krävts mycket planering för att få verksamheten på plats i Astra Zenecas tidigare laboratorium i Gärtuna. Ambitionen är att bidra till utveckling och användning av säkrare kemikalier för en bättre hälsa och hållbar miljö. Målsättningen är att utgöra ett tvärvetenskapligt forskningscentrum, som kan arbeta med allt från ekotoxikologi och miljökemi till strålningsbiologi. Idag står 11 universitet och högskolor bakom satsningen, som finansieras av bland annat FORMAS och Wallenbergstiftelsen. Verksamheten har cirka 10 anställda, men beroende på projektvolymen kan antalet öka uppemot 50 personer. Man kommer förutom forskning även att koordinera utbildningar inom toxikologi och etablera internationella samarbeten. Denna bredd i inriktning och deltagande är unik, inte bara för Sverige! På frågan om möjligheten att ta in privata projekt konstaterade Åke att detta är en akademisk satsning, med fokus på forskning och publicerbara resultat, eftersom man inte vill konkurrera med den privata sektorn.

4 Att beställa innovationer erfarenheter från Nya Karolinska sjukhuset En viktig fråga är hur offentliga aktörer kan stimulera innovation genom att vara smarta och krävande kunder. I arbetet med Nya Karoliska sjukhuset (NKS) har man satsat stort på att uppmuntra innovativa lösningar, för att kunna klara av de offentliga åtagandena i framtiden. Detta är det största utrusningsprojektet i Europa idag! Arbetet presenterades av Johan Permert, tidigare kirurg och idag direktör för Utveckling och Innovation (UoI) vid Karolinska Universitetssjukhuset. Johan inledde med att slå fast att man inte kan beställa innovationer! Däremot betonar han vikten av att ha ett långsiktigt perspektiv i planeringen av ett nytt sjukhus. Målsättningen med NKS är att under en process över 16 år, från starten 2001 till färdigställandet 2017, transformera det fysiska huset till ett sjukhus anpassat till framtidens behov av hälso- och sjukvård. För att klara av det har man utvecklat en ny modell för upphandling och partnerskap med akademi och näringsliv. Till stöd för detta har man haft ett beslut i Landstingsfullmäktige den 8 maj 2012 med uppmaningen att vid upphandling av medicinskteknisk utrustning till NKS undersöka om förutsättningar finns för samarbetsavtal om innovationsutveckling Via innovationspartnerskapet etableras kontakter med aktörer inom hela Stockholms innovationssystem för att diskutera varumärken, testbäddar, mm. Företagen är intresserade - från småföretag (ekosystemets krill) till mellanstora och stora företag. På sikt är det viktigt att även försöka attrahera hit några stora företag inom området. Samtidigt måste man gå från att snacka till att göra! Då måste sjukvården ange riktning utifrån de behov som ska mötas. Sedan behövs en kombination av en löpande process för ständiga förbättringar och innovationer, för att identifiera och överbrygga de gap som identifieras. För att göra det tillämpar man Karolinska Institutets ABCD-modell; problemidentifiering, idégenerering och prioritering, projektgenomförande och klinisk implementering. En komplikation är att teknikutvecklingen ofta går snabbare än verksamhetsutvecklingen, vilket ställer krav på ett interaktivt arbete! Totalt har man identifierat ca 20 områden som ska hanteras genom så kallade försörjningspaket och man har byggt upp en strukturerad modell som används inom alla upphandlingsområden. Lagen om offentlig upphandling (LOU) innebär att man inte kan välja fritt utan måste definiera och väga samman olika faktorer, t.ex. innovationsgrad, inriktning/område, lämplig kombination av pris/kvalitet/part. Idag finns exempel på flera olika former av upphandling, beroende på förutsättningar och behov. På frågan om omfattningen i antal berörda personer konstaterade Johan att cirka 50 personer arbetar heltid med upphandling inom IKT/medicinsk teknik, men att närmare 350 personer medverkat i underlagsarbetet. Dessutom bistår ytterligare cirka 25 personer vid Innovationsplatsen och personalen vid SLL Innovation, dit även små och medelstora företag kan vända sig. Talent Attraction Management en internationell utblick Sedan Stockholms Business Region (SBR) fått ansvaret för att hålla samman insatsområdet Globalt attraktivt inom Innovationskraft Sthlm har man även fått ett uttalat uppdrag att arbeta för att attrahera kompetens till regionen. Som en del i detta arbete har man tillsammans med länsstyrelsen medverkat i projektet Talent Attraction Management, som presenterades Marcus Andersson från konsultföretaget Tendensor. Markus förklarade att det blir allt viktigare att arbeta med platsers varumärken, attraktivitet och innovationsförmåga för att kunna attrahera

5 de talanger som krävs för att klara de demografiska utmaningarna och säkra näringslivsets framtida behov av kompetens. I projektet Talent Attraction Management har Stockholm samverkat med 17 regioner för att utveckla konkreta verktyg för talent attraction. Man har inom projektet även arrangerat erfarenhetsutbyten och tagit fram fallstudier i bl.a. München, Eindhoven, Jönköping, Brighton och Singapore. Man har även presenterat en modell för Talent Attraction Management, som består av fyra steg; attrahera kompetens genom marknadsföring, mottagandet (reception), säkra att man kan behålla talanger genom att skapa trivsel, nätverk och interaktion (retention) och bygga upp image för framtiden (reputation). Därefter presenterade Markus tre exempel på regioner som arbetat framgångsrikt med att attrahera talanger. Eindhoven i Nederländerna har ett stort kompetensbehov inom ICT kopplat till Siemens och har under varumärket Brainport arbetar med bl.a. internationella nätverk, talangportal, nätverk, klustermiljöer, expert to expert vid mässor, lokala expat centers som drivs av volontärer och open innovation. Singapore satsar på att bli Talent capital of the world trots att man i princip saknar egna naturresurser. Varumärket backas upp av högsta ledningen genom Minister of Manpower, och man har påbörjat flera konkreta initiativ, t.ex. för att bygga ett ekosystem för mottagande med tydlig arbetsfördelning offentligt - privata aktörer. Köpenhamn arbetar aktivt både med mottagande och i samband med hemresor, t.ex. genom Copenhagen Capacity, International House Copenhagen och Youth Goodwill Ambassadors of Denmark. Ett nytt nordiskt samarbete för omvärldsbevakning, globala kampajer och erfarenhetsutbyte kommer att påbörjas under 2015 inom Nordic Talent Institute. Deltagarna ombads kontakta Marcus om mer information. Dessutom inbjöd Ulla Hamilton från Stockholms stad deltagarna till att komma med idéer till Julika Lambert på SBR om hur Stockholm Visitor Center i Kulturhuset ska utveckla verksamheten från att vara en turistbyrå till att även stödja expats. De regionala strukturfondsprogrammen - möjligheter och utmaningar Kapitalförsörjning är viktigt för tillväxt och innovation och idag finns goda möjligheter kopplade till olika EU-satsningar som COSME, Horizon2020 och strukturfonderna. Arbetet med att mobilisera regionala aktörer inför de nya strukturfondsprogrammen i Stockholm presenterades av Emil Lindqvist, projektledare för sekretariatet för Stockholms strukturfondspartnerskap. Partnerskapet hanterar två program; Regionalfonden med en budget från EU på cirka 310 har fokus på hållbar stadsutveckling, inom tre insatsområden forskning och innovation (45%), konkurrenskraft i små och medelstora företag (40%, främst riskkapital) och CO2-snål ekonomi (15%). Fonden kommer inte att tillåta fysiska investeringar och är inriktad mot utveckling av befintliga företag. Förvaltande myndigheter är Tillväxtverket. Socialfonden har en förväntad EU-budget på cirka mkr och fokuserar på kompetensförsörjning och ökad övergång till arbete. Handlingsprogrammet har ännu inte presenterats. Fonden är inriktad på enskilda individer i eller utanför arbete. Förvaltande myndighet är Svenska ESF-rådet.

6 Partnerskapets roll är att prioritera mellan projekt, följa utvecklingen, revidera planer, mm. Med utgångspunkt i regionens utmaningar enligt den regionala utvecklingsplanen (RUFS2010) och erfarenheter från tidigare programperioder har man enats om fyra vägledande principer för den kommande programperioden: Koncentration av resurser till ett begränsat antal strategiska/sammanhållna projekt. I det sammanhanget finns en ambition om att gå från projektorienterade (sekventiella) till processorienterade utvecklingsprojekt (fler projekt med olika finansiärer) Fokus på befintliga företag (inte entreprenörskap) och arbetskraft Fondsamverkan Proaktiv modell (Stockholmsmodellen), där partnerskapet arbeta med beställningar snarare än traditionella utlysningar. Cross Innovation - internationella erfarenheter av att uppmuntra samverkan mellan sektorer Mats Hedenström påpekade att ett insatsområde i Stockholmsregionens innovationsstrategi handlar om att uppmuntra till tvärvetenskapliga samarbeten. Innovation uppstår ofta i skärningen mellan olika kompetenser, discipliner eller sektorer. Det gäller speciellt många av de komplexa samhällsutmaningar som vi pratar om i Stockholm, t.ex. behovet av hållbar stadsutveckling, att hantera den åldrande befolkningen, kraven på klimatanpassning och minskning av CO2-utsläpp. Cross Innovation, som är ett projekt som syftat till att fram metoder för samverkan över sektorsgränser, presenterades av Monica Slama, kommunikationschef vid Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning, och Erik Åstedt, konsult vid Kontigo. Bakgrunden var utvecklingen vid Telefonplan, som sedan Konstfack flyttade dit 2004 utvecklats mot ett kreativt kluster med ett 100-tal företag och cirka 900 studenter. Området har fått ett gott rykte, som resulterat i många studiebesök och Vision Söderort pekar ut Telefonplan som ett utvecklingsområde för nya jobb. Projektet är ett samarbete 11 städer i Europa med olika förutsättningar. Man har arbetat med bl.a. forskning, erfarenhetsutbyte och match making, där ett 100-tal företag deltagit. Syftet är att starta process där olika branscher samarbetar för utveckling av nya produkter och tjänster. Utgångspunkt har varit de kulturella och kreativa näringarna (KKN), som ofta utgörs av småföretag som kan skapa ett mervärde och öka attraktionskraften i andra branscher. Några av framgångsfaktorerna som lyftes i projektet var behovet av mötesplatser och miljöer (t.ex. inkubatorer, kontorshotell och open labs), mäklarfunktioner (gränsgångare), finansiering och smarta incitament (t.ex. checkar och crowd funding) och möjligheten för traditionella näringar att lära av metoder och arbetssätt inom den kreativa sektorn. Andra lärdomar som lyftes var möjligheterna att bl.a. få in cross innovation i befintliga strategier, utgå från breda samhällsutmaningar, bygga ekosystem för innovation, kartlägga möjliga skärningspunkter mellan branscher, börja arbeta tidigt med studenter och unga, öppna upp slutna miljöer och stärka företagen inom KKN. Därefter presenterades exempel på hur man arbetat i Berlin (bl.a. med samverkansplattformar och utvecklingscheckar för samverkan mellan SME och de kreativa näringarna) och i Amsterdam (bl.a. genom aktiv klustersamverkan, kvalificerade analyser och start-ups). Avslutningsvis lyftes några intressanta exempel från Stockholm, t.ex. OpenLab, Innovativ kultur, SSES och det tvärvetenskapliga insatsområdet inom Innovationskraft Sthlm. Men det finns fortfarande utvecklingsmöjligheter, t.ex. genom att stärka kopplingen mellan kreativa

7 miljöer, vidga bilden av tvärvetenskap (inte bara fokus på akademi), skapa möten och definiera regionens kluster tydligare.