Projekt barnfetma i Skåne nuläge och avrapportering

Transkript

1 Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård Lisa Johansson Koordinator Tel: Datum (26) Projekt barnfetma i Skåne nuläge och avrapportering 1. Sammanfattning Övervikt och fetma hos barn och ungdom är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige och resten av världen. För att utveckla och studera olika former av omhändertagande av barn och ungdom med övervikt och fetma har Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne avsatt 6 miljoner kronor. Förutom att stimulera forskning och utveckling har målsättningen också varit att öppna upp samverkan mellan olika aktörer inom hälso- och sjukvård och andra samhällssektorer. Tre projekt startade under hösten Ett projekt ( MåBra-modellen ) är nu avslutat och slutrapporten finns i bilaga 3. Övriga två projekt ( Tele-SOFT och Grunda Sunda Vanor ) fortsätter även under 2016 och delrapporter redovisas i bilaga 1 och 2. Genom de tre projekten har ett flertal nya samverkansformer utvecklats mellan landsting och kommun vilket resulterat i en sammanhållen vårdkedja med ökad trygghet för barn/ungdom och föräldrar. Två av projekten har också efter etikgodkännande gått vidare som forskningsstudier med förutsättningar att kunna publicera viktiga slutsatser som på sikt kan bli föremål för ett brett införande såväl i Region Skåne som andra delar av landet. Genomförandet har också resulterat i viktiga lärdomar rörande modellen för att driva landstingsdrivna projekt och forskningsstudier. Rapporten inleds med att presentera dessa lärdomar varefter de tre studierna redovisar sina resultat i efterföljande bilagor. 2. Bakgrund och syfte För att förebygga och förbättra behandlingen av övervikt och fetma hos barn och ungdom lämnade vårdproduktionsutskottet 2014, efter beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden, uppdrag till vårdförvaltningarna att genomföra regionala projekt inom området. Hälso- och sjukvårdsnämnden avsatte 6 miljoner kronor till dessa projekt, varav 1 miljon kronor avsattes för regional koordinering och utvärdering, med förbehållet att medlen inte fick kvittas eller växlas över mot annan verksamhet.

2 Fördelningen var följande: Skånes universitetssjukvård erhöll 2,0 mkr för att undersöka om användning av ny teknik inom telekommunikation kan effektivisera och förbättra omhändertagandet av barn och ungdom med fetma, TeleSOFT (projektledare Carl-Erik Flodmark) Skånevård Kryh erhöll 2,0 mkr för utveckling av nya och effektivare former för information och utbildning i samverkan med kommuner och elevhälsa, MåBra-modellen (även kallad Hässleholmsmodellen ; projektledare Kristina Georgiev) Skånevård Sund erhöll 1,0 mkr för att genom samverkan mellan barnhälsovård och tandvård främja hälsosamma levnadsvanor hos barn upp till 5 år, Grunda Sunda Vanor (projektledare Mariette Derwig) Skånevård Sund (Kunskapscentrum för barnhälsovård) erhöll 0,5 mkr för regional koordinering av projekten Skånes universitetssjukvård (FoU-centrum Skåne) erhöll 0,5 mkr för vetenskapligt, metodologiskt och statistiskt stöd under planering, genomförande och avrapportering av projekten De olika projekten i satsningen har olika inriktning och syftar till att identifiera arbetssätt, behandlings- och samverkansmodeller som i förlängningen skulle kunna komma att implementeras i hela Region Skåne. Projekten fick medel tilldelade för perioden Två av projekten, TeleSOFT och Grunda Sunda Vanor, har ansökt om förlängning av projektperioden och ytterligare projektmedel för att kunna slutföra pågående studier. Beslut om förlängning väntas fattas av Hälso- och sjukvårdsnämnden den 29 januari I denna rapport redovisas det övergripande arbetet samt de samlade resultaten och slutsatserna. Tillgängliga resultat för de tre projekten redovisas i en slutrapport (bilaga 1; avslutat projekt) samt i två delrapporter (bilaga 2-3; pågående projekt). 3. Koordination Lisa Johansson vid Kunskapscentrum för barnhälsovård (KC BHV) har sedan oktober 2014 varit ansvarig för koordinationen av satsningen. Uppdraget omfattade samordning/koordinering av de tre projekten där varje projekt tilldelades egen finansiering och eget redovisningsansvar. Uppdraget som koordinator har inneburit följande: Att ha överblick, vara ett stöd till delprojekten och se till att det fungerar. Regelbundet sammankalla ansvariga projektledare för avstämning och rapportering. Vara kontaktperson till uppdragsgivaren Sven Oredsson på Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning, rörande frågor av övergripande art samt finansiering, tidplan och redovisning. 2

3 Vara kontaktperson till FoU-centrum i frågor rörande uppföljning och utvärdering. Övervaka tidplan och tidigt agera, tillsammans med berörda projektledare och uppdragsgivaren, för att åtgärda eventuella problem som uppkommer. 3.1 Möte och avrapportering Fram till nu har koordinatorn samlat projektledarna vid totalt åtta tillfällen. Två av dessa har varit för avrapportering/redovisning för uppdragsgivaren. Mötena har varit en plattform för projekten att utbyta erfarenheter med varandra och hjälpa varandra vidare i processen. Annars har koordinatorns arbetsuppgifter bestått i att finnas tillgänglig för projektledarnas frågor och försöka hjälpa dem vidare. Koordinatorn har även samlat in ekonomiuppföljningar samt skött kommunikationen med uppdragsgivaren. 4. Projektstöd Personal från FoU-centrum Skåne (främst professor Jonas Björk men även docent Ulf Malmqvist, Karolina Andersson och Håkan Lövkvist) har gett löpande vetenskapligt, metodologiskt och statistiskt stöd under planering, genomförande och avrapportering av projekten. Det har rört sig om studiedesign och dimensionering (powerberäkningar), rådgivning i samband med etikansökningar och etablering av forskningsdatabaser, framtagande av en internetbaserad randomiseringsapplikation (TeleSOFT), registrering i ClinTrial.gov (TeleSOFT), rådgivning kring utformning av enkäter (Grunda Sunda Vanor) samt detaljgranskning av slutrapportering (Må Bra-modellen). Jonas Björk har som representant för FoU-centrum Skåne deltagit regelbundet i mötena med koordinator och projektledare och har även deltagit i ett stort antal projektspecifika möten med projektledare och personal ifrån de olika projekten. 3

4 5. Samlade resultat och slutsatser Under projektperioden har ett antal erfarenheter kring metod och struktur identifierats. Dessa berör bland annat: Avsaknad av sammanhållen infrastruktur och rutiner för inrapportering till register i Skåne Svårigheter att etablera och utveckla samverkan kring åtgärder för att förebygga övervikt och fetma hos barn Oklar modell för tilldelning av projektmedel och uppföljning av beviljade medel Otydligheter i gränslandet mellan forsknings- och utvecklingsarbete 5.1 Avsaknad av sammanhållen infrastruktur och rutiner för inrapportering till register Det saknas en sammanhållen infrastruktur och rutiner för inrapportering till register i Skåne för att följa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn i skolåldern över tid. Uppföljning görs i varierande grad på kommunal nivå idag, men utan övergripande koordination och samverkan mellan kommun och region. Inom Kryh och Trelleborg har man under projektperioden arbetat med att sammanställa sådan statistik ett lovvärt initiativ som fler av Skånes vårdförvaltning bör kunna följa. 5.2 Svårigheter att etablera och utveckla samverkan kring åtgärder för att förebygga övervikt och fetma hos barn Ett viktigt resultat i de delprojekt, som arbetat med att etablera och utveckla samverkan kring åtgärder för att förebygga övervikt och fetma hos barn, är att olika aktörer generellt sett är mycket positiva till att sådan samverkan etableras. Emellertid medför hög arbetsbelastning inom den ordinarie verksamheten att man tvingas att nedprioritera sådan samverkan med andra aktörer. Inför framtiden bör man se över möjligheten till centrala styrsystem för att säkra att långsiktig samverkan barnens hälsa i centrum etableras. 5.3 Oklar modell för tilldelning av projektmedel och uppföljning av beviljade medel Fortsatt riktade satsningar inom centrala folkhälsoområden kommer att vara angelägna framöver. För sådana satsningar är det emellertid viktigt att man ser över modellen för tilldelning av projektmedel liksom ekonomistyrning och uppföljning. I de aktuella projekten har det varit svårt att anställa kvalificerad personal under den begränsade projektperioden samt att bibehålla personal under osäkra projektanställningar. Det har även funnits svårigheter att friställa befintlig personal från den ordinarie verksamheten. Framtida projekt bör i många fall löpa under längre tid än vad som har varit fallet i de aktuella projekten. För framtida projekt bör därför andra finansieringsmodeller, som i större utsträckning fordrar prestation och kostnadsredovisning innan utbetalning, övervägas. Man behöver också se över möjligheterna att periodisera projektmedel över hela projektperioden så att medel inte går förlorade i början av projekttiden. 4

5 5.4 Otydligheter i gränslandet mellan forsknings- och utvecklingsarbete De aktuella projekten befinner sig till vissa delar i ett gränsland mellan forsknings- och utvecklingsarbete. Möjligheten till den kunskapsspridning som forskningen innebär talar för att liknande projekt i framtiden, när det är möjligt, bör definieras som forskningsprojekt. Detta får dock betydelse för planeringen samt uppstartssträckan av projektet, eftersom bland annat nödvändig etikprövning kan vara tidsödande. En ytterligare fördel med att projekt definieras som forskningsprojekt är att man genom etikprövningen tvingas precisera frågeställningar, studiedesign, datauttag etc. redan i planeringsprocessen. En tilldelningsmodell i två steg skulle kunna användas: 1) Förstudie med syfte att skriva en projektplan inför en etikansökan, 2) Genomförande av ett preciserat projekt. När en etikansökan finns klar underlättar detta bedömningen av projektets genomförbarhet (steg 2), och det blir därmed också lättare att fatta beslut om tilldelning av medel. 6. Rekommendationer inför liknande satsningar 1. En tilldelningsmodell i två steg 2. Särskilda projektmedel som löper över årsskiften och är fristående från driftsbudgeten 5

6 Bilaga 1. Delrapport TeleSOFT 1. Bakgrund Barnfetma/övervikt har klassificerats av WHO som ett av de största folkhälsoproblemen för 2000-talet. Ökningen sker närmast epidemiskt i olika delar av världen. Den snabba ökningen innebär att metoder för att sprida behandling till många måste utvecklas. I denna studie undersöks om en evidensbaserad metod SOFT (Standardiserad Obesitas Familjeterapi) kan spridas på ett nytt sätt genom kommunikation på distans (1-4). Dessutom undersöks om nya metoder för feedback för hälsan kan stödjas genom ny teknik (gamification) (5-7). Barn med övervikt omfattar ca 20 % av befolkningen vilket medför att inte alla behandlas. Istället behöver nya metoder utvecklas för denna målgrupp som ofta inte erbjuds någon behandling av resursskäl. 2. Syfte Att undersöka om en behandlingsmetod baserad på familjesamtal kan genomföras med hjälp av video i hemmet via Skype eller motsvarande teknik Att undersöka om övervikt mätt med BMI och kroppsfett (BIA = body impedance assessment) samt bukhöjd kan minskas genom denna behandling jämfört med en obehandlad kontrollgrupp Att undersöka om gamification kan förstärka effekten av behandlingen via patientenkäter 3. Studieupplägg Studien kommer att bedrivas vid en klinisk arbetsenhet, Barnöverviktsenheten Region Skåne med Carl-Erik Flodmark som medicinskt ansvarig. Randomiserad kontrollerad studie (RCT) där 120 barn lottas till två lika stora grupper. Den ena gruppen får behandling med samtalsmetoden SOFT och den andra får en liknande behandling på distans via Skype eller motsvarande teknik. Bägge grupperna får mätt sin aktivitet med en app. Denna del av projektet blir ett proof of concept. 4. Arbetsgång Barn år gamla screenas i skolan med hjälp av vikt och längd hos skolsjuksköterskan eller via direktbrev till alla barn i Malmö där viktstatus är okänt. BMI beräknas och de som ligger mellan iso-bmi erbjuds delta (iso BMI innebär ett åldersanpassat mått) (8). Etthundratjugo intresserade barn undersöks med vikt, längd, BIA (body impedance assessment) för att uppskatta mängden kroppsfett samt 6

7 med en bukhöjdsmätare (9, 10). De lottas sedan till en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp med 60 individer i varje. Vid BIA undersöks uppmätt motstånd mätt via elektroder kan räknas om till mängd kroppsvatten som i sin tur räknas om till kroppsfett. Bukhöjdsmätaren mäter hur hög buken är på ett standardiserat sätt i liggande. Bukhöjd är ett bättre mått hos barn än midjeomfång. Bukhöjdsmätaren har tagits fram av Innovator Skåne efter en uppfinning av Carl-Erik Flodmark. En prototyp har visat att metoden är lika exakt för att mäta bukhöjden som när måttet tas med en magnetkamera (9). Behandlingsgruppen får därefter ett samtal var tredje månad under 18 månader. Under samtalen diskuteras barnens aktivitetsnivå med hjälp av en app. i barnets mobiltelefon. Ett exempel är appen Moves ( Vid den avslutande kontrollen undersöks både behandlingsgruppen och kontrollgruppen på Barnöverviktsenheten med vikt, längd, BIA mätning och bukhöjdsmätning. 5. Nulägesrapport/Resultat Etikprövning är genomförd och tillägg med rekrytering av alla barn i Malmö via direktbrev har också godkänts. Rekrytering startade före sommaren 2015 via skolsköterskorna. Allmän information har hållits till skolsköterskorna i Malmö samtidigt som skriftligt material utdelades. Eftersom inflödet av anmälningar var begränsat gjordes en utredning. Det visade sig då att Malmö skolor fått ta emot 3000 nya elever under hösten. Skolsköterskorna var upptagna med att hälsoundersöka och vaccinera alla nya barn och hade ingen möjlighet att genomföra några mätningar och vägningar av skolbarnen i Malmö. Istället skickades direktbrev ut till alla barn i Malmö i ålder 11 år ca 2500 brev. Hittills har 35 barn anmält sitt intresse. Ytterligare brev kommer att skickas ut i jan 2016 till barn med åldern 10 år. Under våren bör även mätningar och vägningar komma igång i skolorna av skolsköterskorna vilket ytterligare bör kunna förbättra rekryteringen. 6. Förväntade resultat SOFT har dokumenterad effekt vid barnfetma vilket är undersökt i två avhandlingar dels av Carl-Erik Flodmark och dels av Paulina Nowicka, en tidigare medarbetare på enheten (3, 4, 11, 12). Metoden har nyligen utvärderats i en norsk avhandling av Ane Sofie Kokkvoll (13). Metoden har också används för samhällsintervention i Leeds (14) och prövas för närvarande i London och Amsterdam. Buk höjd mäts med en mätare som utvecklats av Region Skåne och Carl-Erik Flodmark som nu övertagit patenten. Den finns validerad mot magnetkamera och är lika exakt som en sådan(15). 7

8 7. Referenser 1. Flodmark CE, Ohlsson T, Ryden O, Sveger T. Prevention of progression to severe obesity in a group of obese schoolchildren treated with family therapy. Pediatrics. 1993;91(5): Nowicka P, Flodmark CE. Barnövervikt i praktiken. Evidensbaserad familjeviktskola. Lund: Studentlitteratur; p. 3. Nowicka P, Hoglund P, Pietrobelli A, Lissau I, Flodmark CE. Family Weight School treatment: 1-year results in obese adolescents. Int J Pediatr Obes. 2008;3(3): Nowicka P, Pietrobelli A, Flodmark CE. Low-intensity family therapy intervention is useful in a clinical setting to treat obese and extremely obese children. Int J Pediatr Obes. 2007;2(4): Jones BA, Madden GJ, Wengreen HJ, Aguilar SS, Desjardins EA. Gamification of dietary decision-making in an elementary-school cafeteria. PloS one. 2014;9(4):e King D, Greaves F, Exeter C, Darzi A. 'Gamification': influencing health behaviours with games. Journal of the Royal Society of Medicine. 2013;106(3): McCallum S. Gamification and serious games for personalized health. Studies in health technology and informatics. 2012;177: Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. Bmj. 2000;320(7244): Flodmark CE, Shen W, Punyanitya M, Leander P, Lanke J, Pietrobelli A. Laser beam measurement of abdominal sagittal diameter in obese children: a validation study. Pediatr Obes Pietrobelli A, Rubiano F, St-Onge MP, Heymsfield SB. New bioimpedance analysis system: improved phenotyping with whole-body analysis. Eur J Clin Nutr. 2004;58(11): Flodmark CE, Ohlsson T, Ryden O, Sveger T. Prevention of progression to severe obesity in a group of obese schoolchildren treated with family therapy. Pediatrics. 1993;91(5): Nowicka P, Flodmark CE. Family therapy as a model for treating childhood obesity: Useful tools for clinicians. Clin Child Psychol Psychiatry Kokkvoll A, Grimsgaard S, Odegaard R, Flaegstad T, Njolstad I. Single versus multiple-family intervention in childhood overweight--finnmark Activity School: a randomised trial. Arch Dis Child. 2014;99(3): Sahota P, Rudolf MC, Dixey R, Hill AJ, Barth JH, Cade J. Randomised controlled trial of primary school based intervention to reduce risk factors for obesity. Bmj. 2001;323(7320): Flodmark CE, Shen W, Punyanitya M, Leander P, Lanke J, Pietrobelli A. Laser beam measurement of abdominal sagittal diameter in obese children: a validation study. Pediatr Obes. 2013;8(2):

9 Bilaga 2. Delrapport Grunda Sunda vanor inom barnhälsovården i Skåne att främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos förskolebarn. 1. Bakgrund Övervikt och fetma hos förskolebarn har blivit allt mer förekommande de senaste decennierna. Barn som har en övervikt eller fetma vid fyra till fem års ålder har en ökad risk att även ha denna i skolåldern (Wikland, Luo, Niklasson & Karlberg, 2002). Skolbarn med övervikt/fetma bibehåller ofta denna i ungdomen och i vuxen ålder. I likhet med annan ohälsa är övervikt och fetma ojämnt fördelat hos befolkningen och skillnader kan ses hos olika socioekonomiska grupper (Socialstyrelsen & Folkhälsoinstitutet, 2013). Ohälsosamma matvanor ses oftare i grupper med låg utbildning och låg inkomst. Det finns även klara sociala skillnader i barns fysiska aktivitet där barn i lägre socioekonomiska grupper är mindre fysisk aktiva. Det är mycket angeläget att arbeta för att förhindra uppkomst och utveckling av övervikt och fetma, då risken för ohälsa i form av nedsatt livskvalitet och medicinska komplikationer är stor (Socialstyrelsen & Folkhälsoinstitutet, 2013). Föräldrar upplever i det vardagliga livet svårigheter att skapa en god livsstil för sina barn. De efterfrågar ett kollektivt ansvar från samhället för att kunna främja sina barns mat och rörelsevanor. Vid besöken på barnhälsovårdscentralen (BVC) behövs mer tid för samtal om levnadsvanor och på förskolan behövs riktlinjer för barnens kost och rörelse (Stenhammar, 2010). Det finns nationella riktlinjer för fysisk aktivitet och kostrekommendationer för förskola och skola men avseende kostrekommendationer så följs inte alltid dessa på ett optimalt sätt. Barnhälsovården har i sitt uppdrag att främja hälsosamma matvanor och det finns goda förutsättningar för att barn får hälsosamma matvanor om föräldrarna och barn får stöd av personal med god kompetens (Socialstyrelsen, 2013 ). I dag finns inga generella rekommendationer hur ett hälsosamtal om levnadsvanor med föräldrar och barn ska genomföras då det vetenskapliga underlaget är otillräckligt. Socialstyrelsens inventering visar att det finns ett behov att öka hälso- och sjukvårdens personal kompetens i hälsopedagogik, samtalsteknik och hälsosamma matvanor för att erbjuda de åtgärder som rekommenderas för att stödja och förändra levnadsvanor. Sjuksköterskor upplever olika svårigheter att samtala om matvanor ex olika kulturella värderingar, olika åsikter om gällande kostråd, övervikt hos barn och familj samt social utsatthet (Garnweidner, Terragni, Pettersen och Mosdøl, 2012; Ljungkrona-Falk, Brekke och Nyholm, 2013). Barnhälsovården är en hälsofrämjande arena som har en betydelsefull roll i att främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos barn. Tidiga 9

10 hälsofrämjande insatser genom återkommande hälsosamtal ökar möjligheten att prioritera och vidmakthålla hälsosamma levnadsvanor hos familjen. Det är viktigt att följa barnets tillväxttrend och iso-bmi för att kunna identifiera övervikt/fetma from tre års ålder. 2. Samverkansprojekt Förekommande pilotprojekt är ett samverkansprojekt inom barnhälsovård, mödrahälsovård, elevhälsa, förskola, kostenhet, dietist, tandvård samt folkhälsostrateg i Bromölla och Örkelljunga kommun. Fokus i samverkan mellan de olika aktörerna är förbättra informationsutbyte mellan de inblandade aktörerna och arbeta med samma mål Främja hälsosamma levnadsvanor hos förskolebarn. 3. Syfte samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor hos barn 0-5 år samt förebygga övervikt och fetma i Bromölla och Örkelljunga kommun. 4. Delmål samverkansprojekt 1. Att implementera ett enhetligt hälsofrämjande förhållningsätt och hälsosamtal Grunda Sunda vanor Goda mat-, rörelse- och sovvanor, god tandhälsa och rökfri miljö för barnen 0-5 år, tvärsektoriellt. En samverkan mellan Hälso-och sjukvården och kommunerna (mödrahälsovård, barnhälsovård, tandvård, dietist, förskola, elevhälsa och folkhälsostrateg och kostenhet). 2. En ökad tvärsektoriell samverkan/samarbete mellan mödrahälsovård, barnhälsovård, dietist, tandvård, förskola och elevhälsa. 3. Att profilera förskolan som en hälsofrämjande arena 4. Att profilera tandvården som en hälsofrämjande arena 5. Att kartlägga kariesförekomst hos förskolebarn 6. Att implementera ett strukturerat samtal kring hälsosamma levnadsvanor (kost, lek/rörelse, sömn och rökfri miljö) vid hälsobesöken på BVC. 7. Att implementera ett strukturerat vägledande familjesamtal kring kost, lek/rörelse och sömn vid identifierad övervikt hos barn i samband med 4- årsbesöket på BVC 10

11 5. Arbetsgång delmål 5.1 Delmål 1. Fortbildning i hälsofrämjande förhållningsätt och hälsosamtal Grunda Sunda vanor Pilotprojektet inleddes med att hälso-och sjukvårdspersonal (BHV sjuksköterskor, barnmorskor, skolsjuksköterskor, dietister och läkare) i oktober 2014 och i februari 2015 erhöll teoretisk och praktisk fortbildning i hälsofrämjande möte, hälsosamtal och förhållningsätt, övervikt och fetma hos barn samt pedagogiskt bildmaterial. I samverkan med kommunerna genomfördes en halv fortbildningsdag i Främja hälsosamma levnadsvanor inom förskolan- en hälsofrämjande arena i respektive kommun hösten 2014 samt vintern Delmål 2. Tvärsektoriell samverkan Samverkansgrupp startade upp i respektive kommun i september 2014 och har arbetat med strategier för att öka samverkan för främja god hälsa hos barn och deras familjer. Samverkansgruppen träffats två- tre ggr/ termin i respektive kommun där en representant från respektive enhet medverkar (BHV-sjuksköterska, barnmorska, skolsjuksköterska, allmän läkare, dietist, folkhälsostrateg, kostchef, förskolechef, verksamhetschef för barnhälsovården). Projektledaren har informerat respektive kommuns politiker och projektets olika insatser, nulägesrapport och förslag på fortsatt arbete för att stärka barns rätt till god hälsa. 5.3 Delmål 3. Profilera förskolan som hälsofrämjande arena I Örkelljunga kommun hade samverkansgruppen föräldramöte våren 2015 Främja hälsosamma levnadsvanor för en god hälsa där flera representanter i samverkansgruppen medverkade. I Bromölla hade den ena Vårdcentralen/ barnhälsovården tema dag och projektansvariga medverkade och hade en workshop om Främja hälsosamma levnadsvanor för föräldrar. Projektledaren har erbjudit förskolorna besök i samband med arbetsplatsträff för samtal och diskussion om främja hälsosamma levnadsvanor- inom förskolan. 5.4 Delmål 4. Profilera tandvården som hälsofrämjande arena Samverkan med tandvården påbörjades september 2014 och i början januari hölls tredje möte med sakkunnig för tandvårdstyrning i Region Skåne för godkännande för utskick av information om projektet och inbjudan till medverkan. Tandvården avböjde sin medverkan då ersättning för produktionsbortfall inte kunde erbjudas. 11

12 5.5 Delmål 5. Kartlägga kariesförekomst Vad gäller epidemiologisk data inom tandvården så finns det ett rapportsystem där olika variabler registreras när barnen är 3,6,12 och 19 år. I dags läget finns inte data tillgänglig på kommunnivå. Generellt är tandhälsan hos barn i Skåne god men liksom annan ohälsa så ses skillnader i förekomsten av karies i olika kommuner/områden % av barnen kommer till tandvården. 5.6 Delmål 6 och 7. Strukturerat hälsosamtal om hälsosamma levnadsvanor och strukturerat vägledande familjesamtal vid identifierad övervikt/fetma Delmål 6 och 7 blev ett forskningsprojekt med det övergripande målet att utveckla en samtalsmodell som kan användas inom barnhälsovården i Skåne för att förebygga övervikt och fetma hos förskolebarn. Syftet är att i en pilotstudie pröva om ett strukturerat hälsosamtal och ett vägledande familjesamtal vid identifierad övervikt hos barn i samband med 4-årsbesöket på BVC kan vara användbara modeller för sjuksköterskor inom barnhälsovården. 6. Studieupplägg: Pilotstudien har en kvasi-experimentell design med intervention-register studien som utvärderas både kvantitativt och kvalitativt. Intervention-registerstudien utvärderar det strukturerade hälsosamtalet som alla 4-åriga barn tar del av när de kommer på hälsobesöket på BVC vid 4 års ålder. Uppgifter om längd, vikt, kön och ålder samlas in i samband med de årliga besöken när barn är 4 år och 5 år gamla. Registerkontrollgrupp kommer att rekryteras ifrån deltagande BVC med jämförbar CNI. De kvalitativa studierna genomförs avseende familjens erfarenheter av båda samtalsmodeller. Urvalet kommer bestå av svensktalande föräldrar som varit på 4 års besök på BVC där familjerna erhållit det strukturerade hälsosamtal och där barnet tagit del av det pedagogiska bild materialet och svensktalande föräldrar som har deltagit i det vägledande familjesamtal när övervikt vid 4 årsbesök har identifierats. 6.1 Beskrivning Intervention Det strukturerade hälsosamtalet genomförs enligt följande: 1. Hälsofrämjande förhållningssätt med reflektivt lyssnande, bekräftelse, öppna frågor, reflektion och en sammanfattning. 2. Samtalet inleds med att rita en nätverkskarta tillsammans med barnet och dennes familj för att kartlägga barnets sociala nätverk. 3. Nätverkskartan kompletteras med kvalitativa frågor där barnet och dennes familj få berätta om intresse, aktiviteter och levnadsvanor. 4. Grunda Sunda Vanors pedagogiska bildmaterial ska användas och vara till hjälp vid samtalet om hälsosamma levnadsvanor med barn och deras familjer. Bildmaterialet kan ge barnen och dennes familj möjlighet att bli delaktiga i samtalet. BVC-sjuksköterska som håller i samtalet får en inblick i hur barnet upplever, tänker och känner i hälsofrågor. 12

13 5. Vid 4 års-besöket informeras familjen om barnets tillväxtmed stöd av iso-bmikurvan som ett pedagogiskt verktyg för att illustrera barnets tillväxttrend. Det vägledande familjesamtalet erbjuds hela familjen när övervikt och fetma har identifierats. Besöket hålls någon vecka efter det på BVC. Det vägledande familjesamtalet genomförs enligt följande: 1. Hälsofrämjande förhållningssätt men reflektivt lyssnande, bekräftelse, öppna frågor, reflektion och en sammanfattning. 2. Nätverkskartan kan användas för att identifiera skydds och riskfaktorer. 3. Att vägleda och motivera till viss förändring. 4. Lösningsfokuserat arbetssätt dvs. att tillsammans med barn och familjen hitta små förändringar som de upplever är lätt att förändra. 5. Iso-BMI-kurvan som ett pedagogiskt verktyg för att följa trenden och identifiera förändringar i barnets levnadsvanor. Det vägledande familjesamtalet avslutas med ett erbjudande om ett återkopplande telefonsamtal efter 6 månader för att följa upp familjens förändringar. Barnets tillväxt och iso-bmi följs upp vid hälsobesöket när barnet är 5 år som ingår i det universella barnhälsovårdsprogrammet. De deltagande BVC-sjuksköterskor, tre i respektive kommun erhöll såväl teoretisk som praktisk fortbildning vid tre tillfällen. Två fortbildningar beskrivna under delmål 1 och en workshop Övervikt/fetma hos förskolebarn, iso-bmi kurva och närverkskarta för sjuksköterskor inom barnhälsovård och elevhälsa samt läkare inom barnhälsovården för att säkerställa att alla arbetar på ett liknade sätt (metodtrohet). Under genomförande av interventionen fick BVC-sjuksköterskor även extern handledning av Ulla Börjeson Munk, barnsjuksköterska och steg 1 familjeterapeut med 15 år erfarenhet av SOFT modellen, vid åtta tillfällen som stöd för sina hälso- och vägledande familjesamtal med föräldrar och barn på BVC. I januari 2015 erhöll sjuksköterskorna inom barnhälsovården sitt första handledningstillfälle. Handledningen hölls respektive kommun där sjuksköterskorna bestämde tid och plats. Under 2015 genomfördes även en intervjustudie (formativ utvärdering) med medverkande sjuksköterskor kring fortbildning och handledning samt arbetsmodell och bildmaterial som beskriver sjuksköterskans erfarenhet av samtal om hälsosamma matvanor inom barnhälsovården. 7. Nulägesrapport/Resultat Pilotprojektet har blivit ett forskningsprojekt och i samband med detta ändrades projekttiteln till Grunda Sunda Vanor inom barnhälsovården i Skåne. Våren 2015 fick Grunda Sunda Vanor etiskt godkännande av regionala etikprövningsnämnden i Lund (EPN, diarié nr: 2015/223) och av Avdelning för Kunskapsstyrning och FoU, Samrådsgrupp kvalitetsregister, vårddatabaser och beredning (KVB: ärendenr ). 13

14 Samverkan med tandvården påbörjades september 2014 och i början januari hölls tredje möte med sakkunnig för tandvårdstyrning i Region Skåne för godkännande för utskick av information om projektet och inbjudan till medverkan. Tandvården avböjde sin medverkan då ersättning för produktionsbortfall inte kunde erbjudas. Det har varit en svårighet att distribuera enkäterna till förskolepersonalen då det vid första tillfället inte länken till enkäten fungerade mellan region och kommun. Projektansvariga kopierade därför upp enkäterna och föreläsningen fick inledas med att deltagarna fyllde i enkäten. Vid andra tillfället med den andra kommunen så blev det en missuppfattning på kommunen angående vem som skulle kopiera upp enkäterna. När detta sedermera gjordes så lämnades de inte ut som planerat till personalen vilket gjorde att även denna föreläsning fick inledas med att deltagarna fyllde i enkäten. Kodning av enkät fungerade inte då många kodade fel. Fortsatt samverkansgrupp är planerat i Bromölla kommun medan Örkelljunga kommun uttrycker viss tveksamhet kring en fortsättning. I dagsläget så behandlas frågan i utbildningsförvaltningen och kommunens folkhälsostrateg övervakar frågan. Barnhälsovården och mödrahälsovård är mycket positiva till fortsatt samverkan. Elevhälsan har uteblivit från samverkansträffarna vid de tre sista tillfällena pga. hög arbetsbelastning. I Bromölla diskuteras om Trygghetsrådet ska vara samverkansgruppens ledningsgrupp. I trygghetsrådet finns representanter från olika kommunala verksamheter, ingen representant från hälso-och sjukvården i dagsläget men förslag om detta är framfört. Intervjustudien presenterades i oktober i en magisteruppsats vid Mittuniversitetet. Resultatet visade att fortbildning, handledning och nya hälsosamtalmodellen gett en utveckling i professionen, utvecklat hälsosamtalet och främjat hälsosamtalet. Bildmaterialet som användes vid 4 års hälsobesök beskrevs ha varit en dörröppnare i hälsosamtalen med barnen som pratar mer än tidigare och samtalen har blivit enklare och bättre. Studien har gett mycket viktig information och kunskap om sjuksköterskornas erfarenheter av att implementera den nya hälsosamtalsmodellen, vilket kan bidra till fortsatt utveckling. Utifrån studiens resultat kommer Grunda Sunda Vanor fortsätta att vidareutvecklas under 2015/2016. Nu enkätundersökning (eftermätning) av förskolepersonalen planeras höst Verksamhetscheferna för förskolorna har godkänt detta samt att till dela personalen enkäterna via mail. Sjuksköterskorna inom elevhälsan har erbjudits två handledningstillfällen på sin arbetsplats (av samma handledare som BHV sjuksköterskorna har) under hösten

15 8. Förväntade resultat Att Grunda Sunda Vanor nya hälsosamtalsmodellen etableras på fler BHVenheter i Region Skåne. Att BVC-sjuksköterskor, som prövar det strukturerade hälsosamtalet under ett hälsobesök när barnet är 4 år gammal, anger att Grunda Sunda Vanors pedagogiska bildmaterial, nätverkskartan och iso-bmi-kurvan är användbara verktyg. Att BVC-sjuksköterskor som prövar det vägledande familjesamtal vid identifierat övervikt anger att modellen är användbar inom barnhälsovården. Att det är mindre känsligt för sjuksköterskor som arbetar på BVC och inom elevhälsa att samtala om levnadsvanor och övervikt. Ökad medvetenhet om betydelsen av hälsosamma levnadsvanor hos medverkande i samverkansprojektet samt hos föräldrar och deras familjer. Att barn och föräldrar blir fortsatt mer delaktiga i hälsosamtalet kring levnadsvanor. I det hälsofrämjande arbetet öka hälsostandarden i samhället och hos enskilda individer vilket i samband med hälsa innebär att lyfta fram, förbättra, uppmuntra och prioritera hälsan. Grunda Sunda Vanor s pedagogiska bildmaterial vidareutvecklas och revideras. Ta fram ett pedagogiskt material för barn som är på fyra års hälsobesök som knyter an till det pedagogiska bildmaterialet som används vid hälsosamtalet. Minskad andel barn med övervikt och fetma i Bromölla och Örkelljunga kommun 15

16 Bilaga 3. Slutrapport MåBra-modellen 1. Bakgrund Fetma är en kronisk sjukdom som fordrar långvarig, ibland livslång behandling. Medicinsk behandling av barnfetma på barnmottagning syftar till att stötta familjen i livsstilsändringar samt identifiera medicinska riskfaktorer. På barnmottagningen i Hässleholm startades 2005 arbetet med att utveckla MåBra-modellen, även kallad Hässleholmsmodellen. Modellen var ett nytt sätt att ta hand om barn med fetma och innebar att hela familjen bjöds in till en föräldra-/barnutbildning i grupp. Detta för att ge en god och omfattande information inför behandlingsstart med individuella besök, och i kontrast till traditionell behandling där informationen ges vid individuella besök. Genom att skilja på generell utbildning och individuellt familjestöd kan effektivitetsvinster göras. MåBra-modellen är under det första halvåret cirka procent billigare jämfört med traditionell behandling. Den frigör därmed resurser som i sin tur kan användas till arbetet med barnfetma i vården samt i samverkan med andra aktörer. Målgrupp för Må Bra-modellen för obesitas på barnmottagningen är barn 2-18 år, eftersom barn under två år sällan kommer till barnmottagningen för fetma. Grupputbildningen gavs en gång per termin, två timmar vid två separata tillfällen, och ger mer fördjupad information än vid vanliga individuella kontakter på barnmottagningen. Information gavs om kost, hälsosamma levnadsvanor samt om olika sätt att motivera och upprätthålla motivationen till förändringar. Barn under 9 år bedömdes ha svårt att tillgodogöra sig grupputbildningen medan äldre barn kallades tillsammans med föräldrarna. Efter första timmen delades gruppen. Barnen fick sedan kreativ och praktisk kostinformation, medan föräldrarna erbjöds mer medicinsk information. Föräldrarna fick då en chans att ställa de frågor de ogärna diskuterade inför sitt barn som exempelvis frågor kring medicinsk natur samt gränssättnings- och motivationsproblem. Familjer i behov av tolk eller familjer som av annan anledning inte ville delta i gruppundervisning erbjöds traditionell behandling individuellt. Efter att en remiss kommit till barnmottagningen angående barnfetma, oftast via barnhälsovården eller elevhälsan, kunde familjens första möte på barnmottagningen vara i samband med MåBra-informationen. Detta gjorde att familjerna var väl förberedda inför det första individuella besöket. Modellen i sig är flexibel och om det var långt till nästa Må Bra-utbildning kunde ett första besök istället erbjudas individuellt och MåBra-grupp senare. Genom samverkan med skolsköterskor och skolläkare i de kommunerna som remitterade patienter till barnmottagningen i Hässleholm, kan familjerna efter avslutad behandling på barnmottagningen få ytterligare hjälp och stöd genom regelbundna längd- och viktkontroller. Så länge barnen ligger kvar eller minskar i BMI kan de fortsätta att följa upp sin tillväxt inom barnhälsovården eller elevhälsa, men om deras BMI ökar på nytt kan de återremitteras till barnmottagningen. 16

17 1.1 Identifierade utvecklingsområden i samband med projektansökan MåBra-modellen var inte dokumenterad, formellt beskriven eller vetenskapligt utvärderad. Behandlingsmodellerna kring barnfetma på de fyra olika sjukhusen i Kristianstad, Ystad, Hässleholm och Trelleborg (Kryht 1 ) skilde sig åt. Svårigheter i jämförelse av behandlingsresultat då de olika sjukhusen i Kryht registrerade på olika sätt i det nationella barnobesitas registret (BORIS) och Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK) registrerade inte alls. Det saknades statistik på förekomsten av barnfetma, vilket försvårade för barnmottagningarna att få en överblick över det lokala behovet i barnmottagningarnas upptagningsområde. Det saknades struktur, utbildning samt ett gemensamt utbildningsmaterial samt utbildningsmaterial översatt till andra språk än enbart svenska. Det saknades regelmässig samverkan med vårdgrannar remittenter, vilket resulterade i att barnmottagningarna var försiktiga med att avsluta kontakten på barnmottagningen eftersom den kommande uppföljningen då var osäker. Barnmottagningen önskade att barn med fetma remitterades tidigare i förloppet eftersom detta förbättrar prognosen. På vissa av sjukhusen i Kryht frånvaro av multiprofessionellt teamarbete kring patientgruppen. 2. Projektets syfte Syftet med projektet är att dokumentera och beskriva MåBra-modellen i Hässleholm och sedan införa den i Kristianstad för att i nästa steg jämföra den med de mer traditionella behandlingsmodellerna i Ystad och Trelleborg. 3. Målsättning och arbetsgång Skapande av utbildningsmaterial kring barnfetma riktat till personal Etablera och utveckla barnklinikernas samverkan med Region Skånes aktörer och kringliggande kommuner Förbättra statistikinsamlingen avseende förekomsten av barnfetma i Kryht Införa och använda kvalitetsregistret BORIS enhetligt Vetenskapligt utvärdera MåBra-modellen och jämföra med traditionell behandling 1 Förvaltning Kryh omfattar sjukhusen i Hässleholm, Kristianstad och Ystad. I detta projekt omfattas även sjukhuset i Trelleborg som hör till förvaltningen Skånevård Sund. I projektbeskrivning används begreppet Kryht som en benämning för de ingående sjukhusen dvs samtliga sjukhus i Kryh plus sjukhuset i Trelleborg. 17

18 3.1 Skapande av utbildningsmaterial kring barnfetma riktat till personal Målsättningen är att sammanställa det material som fanns på de fyra mottagningarna i Kryht, digitalisera det och skapa utbildningsmaterial kring barnfetma som kan användas på barnmottagningen, som stöd i elevhälsans arbete, inom primärvård, habilitering, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) samt av patienterna själva via nätet. Dessutom översätta materialet till ett språk utöver svenska. Förutom detta ersätta MåBrautbildningen med mer interaktiv utbildning som ersätter föreläsningsformen vid MåBra-grupperna, vilket gör dem personoberoende och på sikt möjliga att använda även av de som inte vill gå i grupp utan få information i hemma via internet Arbetsgång Sammanställa materialet som hittills använts på de fyra barnmottagningarna i Kryht. Tillsammans med regionens kommunikationsexperter ta fram ett nytt material utifrån den tidigare sammanställningen. Lägga upp materialet på webben för användning av personal på barnmottagningarna samt andra professioner, som i sitt arbete träffar barn med fetma. Patienterna kommer även ha tillgång till materialet via hemsidan. Upphandla rörlig media/film som tillsammans med en arbetsbok ersätter den föreläsningsinriktade undervisningen i MåBra-grupperna med en mer egenaktiv undervisning i grupp. Personal kan då användas till dialog med familjerna istället för mer renodlad kunskapsöverföring. 3.2 Barnklinikernas samverkan med Region Skånes aktörer och kringliggande kommuner Målsättningen är att etablera långsiktig samverkan med barnhälsovården, elevhälsan, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten samt tandvården som möter barn med fetma i sin verksamhet. Projektet vill även förankra det antagna regionala vårdprogrammet för barn med övervikt och fetma Arbetsgång Under hösten 2014 anordna tre halvdagsutbildningar öppna för barnkliniker/primärvård/elevhälsa för att informera och förankra det nya vårdprogrammet. Identifiera samtliga chefer/samordningsansvariga i de tretton kommuner som tillhör de fyra barnmottagningarna i Kryht. Etablera personlig kontakt med dessa för att bjuda in samtliga skolsköterskor och skolläkare i upptagningsområdet till en halvdagsutbildning/dialog på temat samarbete kring barn med övervikt och fetma. Etablera kontakt med habiliteringen i Kristianstad och boka in två utbildningstillfällen i MåBra-modellen för brukare och intresserad personal. Målsättningen är återkommande gemensamma utbildningar för att familjer på habiliteringen för att tillgodose speciella behov. 18

19 Etablera kontakt med chefer på barn- och ungdomspsykiatrin i Kristianstad och erbjuda ett utbildningstillfälle för personal under våren Anordna ett utbildningstillfälle för kuratorer på samtliga barnkliniker i Skåne på temat fetma i kombination med föräldrasvikt. Anordna ett utbildningstillfälle för socialförvaltningarna i Kryht på temat fetma i kombination med föräldrasvikt. Etablera kontakt med tandvården eftersom karies och fetma kan samvariera. 3.3 Statistikinsamling förekomsten barnfetma Kryht Målsättningen är att genom elevhälsan skapa kännedom om den lokala prevalensen av barnfetma. Detta för att barnmottagningen ska få kännedom om hur stor gruppen barn med fetma är lokalt som bör ha kontakt med barnmottagning. Då kan också adekvata mål sättas upp i arbetet att fler barn ska påbörja behandling tidigare än idag Arbetsgång Använda skolsköterskorna i upptagningsområdets 13 kommuner för att be dem årligen skicka in prevalenssiffror på barnfetma för barn som är 10 år och går i årskurs Införa och använda BORIS Målsättningen är att se till att de fyra barnmottagningar i Kryht registrerar i det nationella barnfetmaregistret BORIS och gör detta på ett enhetligt sätt Arbetsgång Arbeta för att samtliga mottagningar i Kryht registrerar i BORIS. Arbeta för att CSK ska arbeta enligt MåBra-modellen genom att skapa ett nytt multiprofessionellt team som utbildas. Fr. o m jan 2015 registrerar samtliga mottagningar i Kryht. Köpa in fyra stycken Tanita bioimpedansmätare, som mäter kroppsfett och muskelmassa, till barnmottagningarna i Kryht för att använda dessa i rutinsjukvården. 3.5 Vetenskapligt utvärdera MåBra-modellen och jämföra med traditionell behandling Målsättningen med den vetenskapliga studien var jämföra behandlingsresultat, patientnöjdhet och behandlingskostnad mellan MåBra-modellen på barnmottagningen i Hässleholm och Kristianstad med traditionell behandling på barnmottagningen i Ystad och Trelleborg. 19

20 3.5.1 Arbetsgång Tidigt arbeta fram en etikansökan för studien för att påbörja den vetenskapliga studien som innebär en om totalt 150 patienter i årskurs 4 (ca 10 år) med identifierad fetma. Dessa patienter identifieras av skolsköterskorna vid det vanliga hälsobesöket i upptagningsområdets 13 kommuner. Patienterna rekryteras via brev som skickas hem till vårdnadshavarna med erbjudande om att delta i studien. Ingen av dessa patienter ska ha en pågående sjukvårdskontakt för fetma. Studien består av: o En kontrollgrupp om femtio patienter som enbart får ett första besök för att sedan avvakta med behandling under ett år. o En grupp om femtio patienter som får en traditionell individuell behandling i Ystad och Trelleborg. o En grupp om femtio patienter som erbjuds MåBra-utbildning enligt Må Bra-modellen på alla fyra sjukhus i Kryht, vilket innebär att man även i Ystad och Trelleborg provar att arbeta enligt MåBra modellen parallellt med sin traditionella modell. 4. Projektets resultat för de fem olika delarna 4.1 Skapande av utbildningsmaterial kring barnfetma riktat till personal Projektet har arbetat fram utbildningsmaterialet och arbete pågår att översätta det till arabiska. Materialet kommer även att kunna användas av vuxen medicin kliniken med den nybildade överviktsenheten på CSK för vuxenfetma. Detta material kan fyllas på då det är på en digital hemsida och elevhälsa och primärvård kan nyttja det fritt, likaväl som patienter. Länk till materialet: Kristianstad/Verksamheter/Barnkliniken/Rad-kring-overvikt-och-fetma-hos-barn/ Materialet kommer att gå på remiss till alla barnmottagningar i Skåne då nätverk bildas våren 2016 mellan dem. Det kommer att kunna kompletteras/revideras efter deras synpunkter och även efter synpunkter från andra brukare, såsom elevhälsa osv. Upphandling pågår av rörlig media och arbete pågår med utvecklandet av arbetsboken. Arbetsbok beräknas vara klar under 2016 och projektet kommer att få kostnadsfri hjälp av regionens kommunikatörer i att layouta materialet. I bilaga 1 finns innehållsförteckningen för det material som ska läggas ut på hemsidan samt ett exempel av innehåll under en rubrik. Målsättningen är att detta material ska vara till hjälp i det praktiska mottagningsarbetet. Exempelvis kan den professionelle trycka ut en A4 sida med det man diskuterat samt ytterligare råd som man kanske inte hunnit med. På så sätt kan familjen få en skriftlig påminnelse samt en tilläggsinformation med sig från samtalet. Den skriftliga informationen som patienten får vid besöket kan därmed komplettera, fördjupa och påminna om det 20

21 som besöket handlat om. Detta blir också ett sätt att höja kompetensen i hela MåBra-teamet och där teamen ger liknande råd. Det blir också ett sätt för primärvård, elevhälsa och habilitering att veta vilka råd som är relevanta. 4.2 Barnklinikernas samverkan med Region Skånes aktörer och kringliggande kommuner Grunden till en god samverkan är att det skapas rutiner kring hur samverkan ska se ut och att det är något som sker regelbundet. Projektets förhoppning är att samverkan med elevhälsan i Hässleholm blir modell för samverkan på övriga orter. Arbetet i projektet har lett till planerade mötestider hösten 2016 på alla fyra barnmottagningar i Kryht. Projektet har under åren 2014 och 2015 nått alla kommuners elevhälsa i Kryhts upptagningsområde samt erbjudit utbildning på tema barnfetma/övervikt i hela Skåne. De skriftliga utvärderingarna av dessa insatser har varit positiva. Under hösten 2014 anordnades tre halvdagsutbildningar öppna för barnkliniker, primärvård och elevhälsa för att informera och förankra det nya vårdprogrammet. För att nå många och för att ge möjlighet till lokal samverkan genomfördes dessa utbildningar i Kryh, Sund och SUS. Varje utbildningsomgång hade platser och då de tre tillfällena blev fullbokade anordnades en extra utbildningseftermiddag öppen för alla i januari Utvärdering visade en genomsnittlig nöjdhet med utbildningen på cirka 4 på 5 gradig skala. Projektet identifierade samtliga chefer och samordningsansvariga i de tretton kommuner tillhörande de fyra barnmottagningarna i Kryht. En personlig kontakt etablerades och samtliga skolsköterskor och skolläkare i upptagningsområdet bjöds in till en halvdagsutbildning/dialog på temat samarbete kring barn med övervikt och fetma. Under hösten 2015 anordnades dessa halvdagsmöten för elevhälsan i de kommunerna knutna till de lokala barnmottagningarna i Ystad, Kristianstad och Trelleborg. Till vare ställe kom representanter för elevhälsan. Syftet med träffarna var att stärka samverkan och optimera samarbetet, genom att elevhälsan vet vad barnmottagningen erbjuder, då de remitterar barn med fetma dit samt att barnmottagningen i sin tur veta hur elevhälsan arbetar före och efter remissen. Projektet erbjöd även kommunerna att sammanställa deras statistik kring förekomsten av fetma hos 10-åringarna som rapporterades in i början av studien. Kommunerna med upptagningsområde barnmottagningen i Hässleholm hade ett annat program för träffen hösten 2015 och de får samma program som övriga tre under en träff Projektet har planerat återkommande årliga möten med elevhälsa i denna konstellation, vilket elevhälsan har ställt sig entydigt positiva till. Projektet har tagit kontakt med habiliteringen i Kristianstad och bokat in två utbildningstillfällen i Må Bra-modellen för brukare och intresserad personal januari Målsättningen är att även detta ska bli något återkommande, för att familjer som kommer till habiliteringen och att dessa gemensamma utbildningar ska kunna tillgodose deras speciella behov. 21

22 Kontakt har även tagits med chefer på barn- och ungdomspsykiatrin i Kristianstad och projektet blev erbjuden ett utbildningstillfälle för deras personal under våren Ett utbildningstillfälle hölls även med kuratorer från samtliga barnkliniker i Skåne på tema fetma i kombination med föräldrasvikt. Målsättningen var även att erbjuda detta till socialförvaltningarna i Kryht, vilket inte hanns med under projekttiden. Projektet har inte heller hunnit skapa någon kontakt med tandvården. 4.3 Statistikinsamling avseende förekomsten av barnfetma i Kryht Projektet har idag statistik på 10-åringar med fetma i de tretton kommunerna i Kryhts upptagningsområde. Statistiken har hämtats in från skolsköterskor genom deras deltagande i den vetenskapliga studien, dock varierade det stort bland andelen skolor som rapporterade in och statistiken är inte är heltäckande. För att detta ska ske ser projektet att kommunerna själva behöver sammanställa statistiken, då de har överblicken av det totala antalet skolor i kommunen. Detta har kommunicerats och projektet har fått gehör av kommunerna i Kryht som kommer ta fram statistiken i samband med de årliga träffarna med barnmottagningen. Barnmottagningarna kommer i sin tur att sammanställa denna för att kommunerna ska kunna jämföra sina resultat med närliggande kommuner. De nordöstskånska kommunerna hade liknande förekomst av fetma bland barn i 10- årsåldern som riket och ligger på cirka 4 procent. Statistiken visar det som är känt sedan tidigare att förekomsten av barnfetma varierar stort mellan olika skolor i området och visar på ett samband med de socioekonomiska förutsättningarna i skolans upptagningsområde. Statistiken skulle kunna hjälpa till kring en diskussion kring resursfördelning för elevhälsan på kommunnivå. Projektet har också sett en variation kring hur många av de som får erbjudande om hjälp via barnmottagningen och de som accepterar erbjudandet i olika kommuner. Fortsatt uppföljning av dessa siffror kan leda till goda exempel där man lär av varandra att bättre kunna motivera familjerna att söka hjälp tidigt. Idag tenderar de familjer som går på barnmottagning att få god hjälp. Barnmottagningen har dock svårt att nå grupper, som inte är motiverade till behandling och bör arbeta mer med att sänka medelåldern för när man söker dit, vilket är en av de faktorer som ger en bättre prognos. 4.4 Införa och använda BORIS Under projekttiden har full registrering i hela Kryht införts och sedan januari 2015 registrerar samtliga mottagningar i BORIS. Projektmedel har används generellt inom Kryht samt specifikt på CSK, som inte registrerade tidigare, för att genom utbildningsinsatser höja kompetensen kring registrering. Medverkan på de nationella BORIS dagarna två år i rad genomfördes i alla fyra teamen. Projektet har även uppmärksammat skillnader i hur de olika barnmottagningarna registrerar och åtgärdat dessa, vilket betyder resultaten i BORIS för mottagningarna i Kryht i framtiden kommer att bli mer jämförbara. 22