Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2008/2009. Kungsängsgymnasiet

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för gymnasieskolans enheter i Sala år 2008/2009 Kungsängsgymnasiet Beslutad 30 september 2009 Birgitta Norlin, Monica Widelund, Björn Axelsson Rektorer 1

2 1. Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2008 Kungsängsgymnasiet Elever - år varav IV 55 - varav Gy-sär 3 - år varav IV 16 - år varav IV 4 Lärare 76,27 Övrig pedagogisk personal 1,53 Övrig personal inkl. skolledning 24,78 Kommunen Riket Lärare per 100 elever gy 9,43 9,7 8,1 (enligt SCB*) Pedagogisk personal 9,62 per 100 elever gy Personal per 100 elever i skolan gy 12,70 2

3 2. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling (Förändras elevantalet - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Elevkullen i Sala som kan söka Kungsängsgymnasiet minskar. Samtidigt ökar procentandelen elever som inte söker Kungsängsgymnasiet. Förra året (2007) valde 64 % av Salas elever Kungsängsgymnasiet. I år (2008) är det 58 % Ekonomisk utveckling (Har skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Eftersom årskullarna fortfarande är relativt stora och anslagstilldelningen inte tar hänsyn till elevantal, levererar verksamheten stora underskott. Åtgärder i form av ej erbjudan program och personalminskning samt minskning av lokalytor kommer att genomföra under 2009 och Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) De program som finns på Kungsängsskolan är förlagda i fyra olika byggnader på skoltomten. A-,B-,C- och D-hus. Förutom D-huset som togs i bruk 1995 är byggnaderna mer än 30 år. Aulan samt kemi och fysiksalar har renoverats under läsåret. Byggprogrammet hyr lokaler av Ösby och har stora ljusa fina utrymmen för sin verksamhet. Idrotten har 2 stora specialsalar, cyklotek och styrketräningsrum samt tillgång till beachvolleyplan, grönområde och Bråstaskogen. Bild- och musik har tillgång till specialsalar som är väl fungerande. Specialsalar och verkstäder behövs för flertalet av yrkesprogrammen. Deras kvalitet och ändamålsenlighet varierar. I D-huset ligger skolans bibliotek som är ett välfungerande centrum för inhämtande av information. Förutom den samverkan som sker med musikskolan vad gäller undervisning i musikämnen så upplåter musikskolan en sal för dem som har fritt val dans två gånger i veckan. Under läsåret planerades att BF och IV flyttar till A-huset och att EVL flyttar in sin OP utbildning i undervåningen på C-huset Ledning och styrning Skolan leds tillfälligt av förvaltningschef med budgetansvar och skolutvecklingsansvar. Tre rektorer leder det pedagogiska utvecklingsarbetet. En ny konferensmodell arbetas fram för att rektor ska kunna leda personalen. Den ska förhandlas med facket och träda i kraft hösten Har skolan några särskilda förutsättningar? Närheten till Uppsala och Västerås gör att elever som vill till en storstad har stora möjligheter att ta sig dit. Vid jämförelse mellan regionens gymnasieskolor visar det sig 3

4 att procentandelen elever som åker till Västerås korrelerar med avståndet. Antalet bussar som åker till och från Kungsängsgymnasiet har minskat drastiskt. Med minskad elevtillströmning börjar diskussioner om att lägga ned program. Arbetet med IT Det finns 1 dator per 3 elever i medeltal. Ett visst utbyte av datorer har skett för att möte de krav som ställs när vi avslutar våra egna elevservrar och övergår till de centrala skoldataservrarna. Fördelningen är dock ojämn då vissa program har personliga datorer till alla elever. En begränsad satsning på datorprojektorer har gjorts. 3. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? På Kungsängsgymnasiet har vi börjat ett arbete med att ta fram rutiner för större delaktighet i kvalitetsredovisningen. Sedan tidigare har vi använt elev- och personalenkäter. Biblioteket och Läs- och skrivstudion gör statistik på besök mm. Arbetslagen har diskuterat hur de vill att delaktigheten ska gå till. De vill att vi ska fortsätta med att arbetslagen och olika projektgrupper redovisar till ansvarig för sammanställningen av kvalitetsredovisningen. Ledningen planerar för att all personal ska ingå i något arbetslag. Föräldrar har inte involverats i kvalitetsredovisningsarbetet. 4

5 4. Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Hur arbetar enheten med åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm)? CRT, BUP och skolteamet arbetar inte med gymnasieskolan. Elevhälsopersonal utgörs av skolsköterska och kurator. Till hösten 2009 utökas denna resurs genom att kuratorstjänsten blir på heltid från att vara 80 %, och vi äntligen får en specialpedagog på 50 %. Under året började vi ett arbete med att införa åtgärdsprogram. Vi hade en studiedag för alla lärare och varje arbetslag fick ett häfte om hur man arbetar med åtgärdsprogram. Vi tog fram ett gemensamt dokument, Åtgärdprogram på KSK, och rutiner för hur arbetet ska gå till. Elever på de nationella programmen kan få stöd i Läsoch skrivstudion. De skall då ha åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet kan beslutas på EVK men ska förberedas av klassföreståndare och elev. Det finns också möjlighet att komma spontant för att få hjälp men då krävs inget åtgärdsprogram. Prioriterad verksamhet i LoS är stöd i matematik A, svenska A och engelska A. I de fall B-kurserna är obligatoriska prioriteras även dessa. För elever med Asperger finns möjlighet att gå i Aspergergrupp där de får undervisning i anpassade lokaler i små grupper. Elever som har rätt till gymnasiesärskola kan gå på Kungsängsgymnasiet i vår integrerade verksamhet. De kan gå på Fordonsprogrammet, Industriprogrammet eller Hotell- och restaurangprogrammet. Elevernagår då tillsammans med elever på de nationella programmen och har stöd av elevassistent. I kärnämnena har de sina egna lärare i anpassade lokaler. Tyvärr har vi svårt med utredningar. Kompetensen har försvunnit från Läs- och skrivstudion. CRT hjälper oss när de kan med de utredningar som kanske borde ha gjorts i grundskolan. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Hur stor andel av elever har SvA och modersmål, studiehandledning, etc. och vilka rutiner finns? Elever söker SvA och modersmål när de går i år nio. De kan även söka första veckorna på gymnasiet. Det har varit 14 elever i sv2a, 12 elever i sv2b, 10 elever sv2 på IV. Modersmålslärarna får scheman för aktuella elever och gör därefter upp om tider. Arbetet med hälsa och livsstil Vad görs för att identifiera behovet av arbete med hälsa och livsstil och vilka åtgärder vidtas? Birgitta Norlin var under året med i den förvaltningsövergripande gruppen i Sala som gjorde kartläggning av de resurser som finns i Sala. Förvaltningscheferna skall utifrån detta material kunna planera. Vi deltog också i redovisningen av Ung, hälsa, liv och har diskuterat i elevvårdsteamet. Inga konkreta åtgärder vidtogs men underströk 5

6 behovet av elevvård. Vi har arbetat med DISA, ART och tjejcafé. Kartläggning av vad som behöver arbetas med framkommer av Liv Hälsa Ung. 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Vi åtog oss många saker i föregående kvalitetsredovisning. Vissa saker misslyckades vi med men andra blev mycket lyckade. Vi skapade rutiner för delaktighet i arbetet med kvalitetsredovisningen Vi utvärderade inte de olika IUP vi använder på skolan. Vi skapade rutiner för arbetet med åtgärdsprogram Vi använde Procapita för uppföljningsansvaret. På fordonsprogrammet arbetade lärare och elever i FORSAM med ämnesintegrerad undervisning. På Barn- och fritidsprogrammet genomförde skolsköterska och lärare Disakurser för att förebygga ohälsa. De träffades 10 gånger 1-1,5 timmar. En miljödag för alla elever genomfördes. Planering gjordes för att kunna starta lärlingsutbildning. Pengar söktes från skolverket för att vi skulle komma med i försöksverksamheten. Arbetet med att bli certifierat omvårdnadscollege resulterade i certifiering ht Teknikcollegearbetet har börjat med möten mellan bransch och skolans företrädare. En styrgrupp är utsedd. En begränsad resurs avsätts till Håkan Rabek för att hålla i skrivarbetet Dialogen om handelscollege ledde inte vidare. Planen för fördjupad samverkan mellan skola och arbetsliv samt entreprenörskap i skolan ledde till en egen studie- och yrkesvägledningsavdelning från Sala kommuns hemsida. Trygghetsprojektet genomfördes av samhällskunskapslärarna som temadagar för alla elever. Rektor Monica Widelund arbetade med att stötta det nya elevrådet. Aspergergruppen blev sökbar. Studiedagen om bedömning och betyg tillsammans med Ösby genomfördes. Konkretisering av kurser och bedömning för presentation för elever/föräldrar utfördes. Kompetensutvecklingen organiserades om så att pengar fördelades på de olika rektorerna för att spridas i arbetslagen efter prioriterade mål. Ingen översyn av ANT-undervisningen ledde till konkreta resultat. Trafikkunskapen stimulerades genom temadag. 6

7 Kommunfullmäktiges fokuserade mål 2009 Samtliga elever som inte når kunskapsmålen i gymnasieskolan skall ha ett korrekt utformat åtgärdsprogram. Unga som tillhör den krets som har rätt till gymnasiesärskola, skall erbjudas ett brett utbud av nationella program i Sala. Tre kunskapsmål. Vi har tolkat målet så att Alla elever i behov av särskilt stöd ska ha åtgärdsprogram. Det är inte rimligt med åtgärdsprogram för varje liten kurs som inte är godkänd. Det skulle innebära minskad fokusering på de elever som bör få stöd. Vi skulle gärna ha ett bredare utbud än vi har för elever som har rätt till gymnasiesärskola. Nu erbjuder vi tre program; IP, FP och HR. Alla arbetslag arbetar med våra tre kunskapsmål. Eleven tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas Eleven utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande Eleven kan uttrycka sig i tal och skrift så väl att elevens språk fungerar i samhälls, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier 7

8 6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Kunskaper Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev i gymnasieskolan, komvux och SSV samt, så långt det är möjligt, i gymnasiesärskolan och särvux - tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieprogram, - kan använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem - - reflektera över erfarenheter - - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden - - lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, - tror på sin egen förmåga och sina möjligheter att utvecklas, - utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande och - utvecklar förmågan att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan skall sträva mot att varje elev i gymnasieskolans nationella och specialutformade program samt den gymnasiala vuxenutbildningen dessutom - kan överblicka större kunskapsfält och utvecklar en analytisk förmåga och närmar sig ett alltmer vetenskapligt sätt att arbeta och tänka, - utvecklar kunskaper för ett föränderligt yrkesliv och för att kunna påverka arbetsliv och samhällsliv, - ökar sin förmåga att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl empirisk kunskap och kritisk analys som förnuftsmässiga och etiska överväganden, - kan använda kunskaper som redskap för att formulera och pröva hypoteser och lösa problem, - har god insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, - har kunskaper om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia, - har kunskaper om internationell samverkan och globala samband och - kan bedöma skeenden ur svenskt, nordiskt, europeiskt och globalt perspektiv. Skolan skall särskilt sträva mot att varje elev som lämnar utbildning på individuellt program i gymnasieskolan - har en planering för och goda möjligheter till fortsatt utbildning eller förvärvsarbete. Skolan skall särskilt sträva mot att varje elev i gymnasiesärskolan och särvux - är medveten om sig själv som person och om sina förutsättningar och möjligheter, - kan kommunicera och behärskar det svenska språket/teckenspråk eller alternativ kommunikation och själv förstår andra, - kan ge uttryck för erfarenheter, tankar och känslor, - har insikt i den egna kulturen och känner till och visar förståelse för andra kulturer, - känner till förutsättningarna för en god miljö och - känner till grunderna för samhällets lagar och regler samt sina rättigheter och skyldigheter i skolan och samhället. Analys och bedömning av enhetens åtgärder, enligt kapitel 5. Vi har börjat ett arbete med att skapa rutiner för delaktighet i kvalitetsredovisningen. Mycket arbete återstår. Nu ligger för mycket arbete i slutet av läsåret på utvärderings dagen. Vi behöver också arbeta med att bryta ned målen till mätbara indikationer. 8

9 Vi hann inte med att arbeta med olika IUP. Det arbetet återstår. Uppföljningsansvaret har legat på Individuella programmet. Genom att använda Pro capita har vi fått en tydlig bild över vilka elever som går på andra skolor eller finns i annan verksamhet. Vi har därigenom fått statistik över hur många elever som varken finns i studier eller har arbete. Detta har presenterats för politikerna. Från ht 2009 kommer uppföljningsansvaret att ligga hos Ung start som hör till arbetsmarknadsenheten. Detta betyder att Sala kommuns uppföljningsplan behöver skrivas om. FORSAM - projektet har involverat karaktärskurser samt svenska, engelska och data. Genom samarbetet har målet varit att öka antalet godkända elever. På forsampassen arbetade man i block och betonade höga krav på varje elev. Resultat från 2008: Samtliga elever har klarat svenska A, data och karaktärskurserna. Två elever klarade inte engelska A på grund av bristande baskunskaper. De får läsa ett år till. Enligt Liv och Hälsa Ung har depressionssymtom i åk2 på gymnasium i Västmanland ökat med 10 % från 2004 till DISA arbetet handlar om att förebygga depressioner och ändra negativa tankemönster. DISA betyder Depression in Swedish Adolescents, eller Din Inre Styrka Aktiveras. Vi har tre personer utbildade i DISA: lärare, skolsköterska och ungdomskonsulent. Under 2008 arbetade skolsköterska och lärare med en klass på barn- och fritidsprogrammet. Självskattningsformulär är effektiva för att mäta depressioner i tonårstiden. Det finns starka samband mellan barns självskattning av depression, känslor av hopplöshet samt låg självbild och tankar på självmord. Vid första mätningen fick hela gruppen 287 poäng och ett snitt på 16,8. Vid sista tillfället fick hela gruppen 247 poäng och ett snitt på 14,5. En låg siffra är mer positiv. Muntligt har klassen uttryckt att de har bättre sammanhållning nu och önskar mer DISA. Vi fick pengar för att vara med i försöksverksamhet med lärlingsutbildning. Vi startar lärlingsutbildning ht 2009 med fyra elever på HR och IP. Lärlingsplatser på företag klara. Får utvärderas nästa år. Under året arbetade två lärare på omvårdnadsprogrammet och en svensklärare i en arbetsgrupp tillsammans med yrkeslivet och EVL för en ansökan om certifiering till lokalt vård och omsorgscollege i Sala. Vi är nu certifierade. Genom att rektor, förvaltningschef och syv arbetat ihop med elevrådet har detta fått större möjlighet att påverka. Elevrådet har också fått möjlighet till nätverksarbete. Vid utvärderingen efter studiedagen om bedömning och betyg var lärarna till övervägande del mycket nöjda och önskade en fortsättning på detta arbete, och även en fortsättning med arbete tillsammans med Ösby. Matematiklärare på skolan, en så kallad nodgrupp, tillverkar och prövar uppgifter i matematik som används vid konstruktion av de nationella proven. Arbetet med detta skapar en ökad gemenskap inom ämnet. Den likvärdiga bedömningen och medvetenheten om kursmål och 9

10 kursinnehåll ökar. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: - Inom gymnasieskolan skall kommande kvalitetsredovisning innehålla bedömningskriterier av de mål som valts ut. - Gymnasieskolan skall också studera utvecklingsprojektet i grundskolan för att ta ställning till i vilken mån en fortsättning i gymnasieskolan kan stärka kvaliteten i undervisningen. - I kommande kvalitetsredovisningar skall resultaten av nationella proven redovisas. - Gymnasieskolan skall kartlägga åtgärdsprogram både kvantitativt och kvalitativt. Kungsängsgymnasiet har inte studerat utvecklingsprojektet i grundskolan. Det blir bättre att kartlägga åtgärdsprogrammen nästa år. Jämförelse mellan resultaten på nationella kursproven i engelska, svenska och matematik, A-kurserna 10

11 Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Betygsättningen i kurser som alla läser och där det är obligatoriskt för skolan att anordna nationella kursprov följer i allt väsentligt resultaten på de nationella kursproven. Att något fler blir godkända i kursen än som får godkänt på de nationella proven finner vi naturligt med de insatser som sätts in efter proven för de som ej nått ända fram. Totalt sätt ungefär 7000 betyg av ett 80 tal lärare. Diagrammet ovan visar att vi de senaste 4 åren ej bidragit till betygsinflation och att nivåerna är konstanta. Normer och värden Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev - vidareutvecklar sin förmåga att göra medvetna etiska ställnings taganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, - respekterar andra människors egenvärde och integritet, - inte accepterar att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå människor, - förstår och respekterar andra folk och kulturer, - kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och - visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Analys och bedömning av enhetens åtgärder, enligt kapitel 5. Ledningen beslutade att börja arbeta för en skola för hållbar utveckling. Vi planerade en studiedag inför ht-09. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: Fler enheter skall ha uppnått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling. - Området Hållbar utveckling skall tydligt följas upp och stödjas av de berörda nämnderna, särskilt beträffande grundskolans 7-9-enheter och gymnasieskolan. En rapport skall lämnas till nämnderna under hösten 2009 om hur arbetet fortskrider och hur de enheter som redan fått utmärkelsen befäster utvecklingsarbetet. - Inom gymnasieskolan skall ett arbete inledas kring gemensam värdegrund. Vi har haft diskussioner. Arbetet får inledas av ny förvaltningschef. Två arbetslag har gått kurs i coaching och varit mycket nöjda. Detta handlar i högsta grad om förhållningssätt gentemot elever. Elevernas ansvar och inflytande Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev - tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, - aktivt utövar inflytande över sin utbildning, - utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, - utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv och 11

12 - stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: - Alla skolor skall förbättra sina resultat i enkätundersökningen angående den deliberativa dialogen. - Gymnasieskolan skall genomföra utvecklingssamtal. Vi har påbörjat ett arbete för att kunna genomföra utvecklingssamtal. En studiedag är inplanerad till hösten Där ska fokus läggas på vad som måste ingå i samtalet för att det ska kunna kallas utvecklingssamtal, eftersom det nu finns så olika föreställningar bland personalen. Därefter ska rutiner utarbetas för hur klassföreståndarna/ mentorerna ska arbeta med detta. Utbildningsval arbete och samhällsliv Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev - utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering, - medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information, - ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, - får kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till utbildning, praktik m.m. i Sverige och andra länder och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv och ökad internationell samverkan. Eleven skall därmed förstå behovet av personlig utveckling i yrket. Analys och bedömning av enhetens åtgärder, enligt kapitel 5. Enligt flera utvärderingar arbetas det aktivt inom ämnena med att eleverna kan på verka utformningen av undervisningen genom olika val. Utvärderingar sker regelbundet. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: Grundskolans och gymnasieskolans studie- och yrkesvägledning skall utvecklas och förstärkas. - Nämnderna skall i kommande kvalitetsredovisning kunna redogöra för hur den process som inletts för att stärka SYV stöds och hur hinder för processen undanröjs. Skillnaderna mellan pojkar och flickor när det gäller undervisning och resultat skall kartläggas och åtgärdas. - Salas förskolor och skolor, inklusive gymnasieskolan, skall under 2009 inleda en utbildningssatsning för att öka medvetenheten hos personalen om betydelsen att arbeta med att kartlägga skillnader i resultat och undervisning mellan pojkar och flickor. Detta har inte gjorts även om det arbetas på olika plan. Bedömning och betyg Mål att sträva mot Skolan skall sträva mot att varje elev - tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och - kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna. - 12

13 Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: - Gymnasieskolan skall redovisa arbetet med de tre utvalda kunskapsmålen, samt redogöra för hur gymnasieskolan följer upp grundskolans kunskapsprojekt. Inom FORSAM-projektet har eleverna utvärderat de tre kunskapsmålen. Enligt eleverna har målen uppnåtts. De tycker att de fått insikt om sitt eget lärande och har lärt sig att uttrycka sig bättre i tal och skrift. Majoriteten av eleverna tycker att FORSAM fått dem att tro på sin egen förmåga och möjligheter att utvecklas. Rektors ansvar Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. Rektorn ansvarar för att lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de riksgiltiga målen, målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Analys och bedömning med anledning av åtgärder i kommunens kvalitetsredovisning: Den pedagogiska ledningen skall stärkas. Rektor skall leda den pedagogiska utvecklingen och tydligt kunna ange de förväntningar som finns angående skolutvecklingen i Sala. - Varje enhet skall redovisa de rutiner som finns för pedagogiska diskussioner. - Varje enhet skall visa hur metoderna för att kartlägga verksamheten utvecklas och förbättras, både beträffande organisationen och på individnivå; det vill säga att varje enskild elev följs upp genom analys, bedömning och åtgärder. 7. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen tas upp för revidering i skolkonferensen under vårterminen. Skolverkets nya anvisningar kommer då att tas i beaktande. 8. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Se ovan. 13

14 9. Åtgärder för förbättring läsåret 2009/2010 Kunskaper Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Vad: Att arbetslagen är med och skriver kvalitetsredovisningen Hur: En arbetsgrupp bestående av en rektor och en representant från varje arbetslag Skriver tillsammans Kvalitetsredovisning Arbetsgruppen börjar skriva i januari Vad: Att bryta ner de tre utvalda målen till mätbara indikatorer Hur: Genom elevenkät och uppföljning av Nationella kursprovet i Svenska B. Vad: Att revidera Sala kommuns uppföljningsplan utifrån skollagens uppföljningsansvar för de ungdomar som inte är intagna på ett nationellt program eller det Individuella programmet. Hur: Ung Start får i uppgift att ta fram ett förslag i samarbete med det Individuella programmet. Vad: Att arbeta med olika IUP Hur: Genom elevenkät ta reda på var vi står i detta arbete och sedan utifrån resultatet gå ut i arbetslagen för det vidare arbetet. Vad: Kungsängsgymnasiet har inte studerat grundskolans utvecklingsprojektet kring målarbete Hur: Kungsängsgymnasiets ledningsgrupp bjuder in representanter från Skolförvaltningen kring en Hel/halvdag för att sätta sig in i projektet och sedan ta ställning kring deltagande eller ej. Elevernas ansvar och inflytande Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Vad: Att alla elever får ett utvecklingssamtal Hur : Ledningsgruppen initierar arbete med att ett standarddokument tas fram som beskriver vad som ska ingå i samtalet. Utbildningsval arbete och samhällsliv Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Vad: Att kartlägga skillnaden i resultat och undervisning mellan pojkar och flickor Hur : Ledningsgruppen ansvarar för att utvärdera och revidera likabehandlingsplanen och i det arbetet kartlägga skillnaden just nu på Kungsängsgymnasiet samt föreslå åtgärder för förbättrings- och utvecklingsarbete. Rektors ansvar Åtgärder på grundval av analys och bedömning kapitel 6 Vad: Den pedagogiska ledningen skall stärkas. Rektor skall leda den pedagogiska 14

15 utvecklingen och tydligt kunna ange de förväntningar som finns angående skolutvecklingen i Sala. Hur: Genom ett konferensschema där rektor ges möjlighet till ökad kontakt med arbetslagen. Vad: Kungsängsgymnasiet skall redovisa de rutiner som finns för pedagogiska diskussioner. Hur: Konferensschemat för läsåret 09/10 är ett roterande schema med denna cykel: Tisdagar från 15:30 Torsdagar från 15:40 v.1 Arbetslag, leds av rektor/ Arbetslag utan rektor Ämneskonferenser v.2 Arbetslag, utan rektor/ Arbetslag, leds av rektor Personalkonferens v.3 Arbetslag, leds av rektor inkl APT/ Arbetslag utan rektor Möjlighet till andra möten v.4 Arbetslag, utan rektor/ Arbetslag, leds av rektor inkl APT KKF v.5 KKF KKF Vi planerar att starta någon form av pedagogiskt café, på kvällstid, med frivilligt deltagande. Vad: Kungsängsgymnasiet skall visa hur metoderna för att kartlägga verksamheten utvecklas och förbättras, både beträffande organisationen och på individnivå; det vill säga att varje enskild elev följs upp genom analys, bedömning och åtgärder. Hur: Elev- och personalenkäterna genomses och förbättras. Enkäterna och deras resultat behandlas i arbetslagen. 15