FaR Fysisk aktivitet påp. recept! Tillfällen llen att vara aktiv. Grundföruts. rutsättningttning. Hälsans bestämningsfaktorer.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FaR Fysisk aktivitet påp. recept! Tillfällen llen att vara aktiv. Grundföruts. rutsättningttning. Hälsans bestämningsfaktorer."

Transkript

1 FaR Fysisk aktivitet påp recept! Människans evolution: från Homo Sapiens tillt Homo Stillasittande? Östergötland Matti Leijon Folkhälsovetare, lsovetare, Landstinget i Östergötland tland & Doktorand vid avd. för f Socialmedicin och Folkhälsovetenskap, lsovetenskap, Linköpings Universitet Lifestyle intervention research group Grundföruts rutsättningttning Det finns samband mellan fysisk aktivitet och hälsah lsa Vi mår m r inte bra av att vara stillasittande Det finns olika typer av fysisk aktivitet Det finns olika tillfällen llen att vara fysiskt aktiv Det finns interventioner för f r att främja fysisk aktivitet som fungerar Tillfällen llen att vara aktiv 1. Aktiv transport (promenad och cykel) 2. Fysisk aktivitet i arbetet 3. Fysisk aktivitet i anslutning till hemmet (gå,, bära, b lyfta) 4. Fritiden (motion, träning, friluftsliv) Hälsans bestämningsfaktorer FaR är r en av intervention i mängdenm ngden. I underlaget för den svenska handlingsplanen för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen, identifieras79 insatser inom 13 politikområden: Arbetsliv Bostad Folkhälsa Forskning Hälso- och sjukvård Idrott Konsument Livsmedel Miljö Skatt Transport Utbildning Äldre minskat stillasittande & FA på arbetstid tillgång på tilltalande & trygg miljö Ge råd om fysisk aktivitet (FaR) Resurser till fritid & rekr., jämlika villkor. Hälsokonsekvens bedömning inför beslut Andel cyklister, trafikmogna barn FA under hela skoldagen, varje dag Garanterad utevistelse varje dag. 1

2 WHO s s globala strategi för f r goda matvanor, fysisk aktivitet och hälsah Framgångsfaktorer för f r måluppfyllelse: m Insatser riktas både b mot samhälle och individ Insatser ska vara långsiktigal Resurser ska ställas till förfogande f för f implementering Insatser ska samordnas påp nationell, regional och lokal nivå Insatserna ska ske i samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor Utvärdering och uppföljning ska fortlöpande integreras i arbetet Statens insatser ligger inom de politikområden som mest påverkar de samhälleliga förutsf rutsättningarna ttningarna för f r matvanor och fysisk aktivitet Rekommendation - ACSM / AHA 2007 (Källa: Haskell et al, Circulation 2007; ) 1093) Vuxna år Regelbunden fysisk aktivitet med måttlig m intensitet, som får f r dig att bli lätt l andfådd dd och ger något n förhöjd puls, motsvarande rask promenad, i minst 30 minuter (som kan delas upp i pass påp 10 minuter) minst 5 dagar/v. alt. Högre intensitet, som får f r dig rejält andfådd dd och som ger dig förhf rhöjd puls, motsvarande jogging, i minst 20 minuter minst 3 dagar/v samt kombinera detta med styrketräning minst 2 dagar/v Physical activity & exercise (Källa: Dugdill L, et al. Ergonomics 2005, ) 1410) Today's recommendations constitutes a shift from an exercise-fitness paradigm to a physical activity-health paradigm. The terms exercise and physical activity are often used interchangeably physical activity includes the full range of human movement whereas exercise is a subset of physical activity that is volitional, planned, structured, and repetitive, and aimed at improvement or maintenance of any aspect of fitness or health I Sverige använder nder de flesta begreppet FaR! FaR är r ett gemensamt namn för; f motion påp recept, friskvård rd påp remiss, ordinerad fysisk aktivitet etc Jmf med litteraturens begrepp: Exercise referral schemes, exercise referral programme, physical activity on prescription, exercise on prescription, Prex,, PARS etc.. FaR påp olika nivåer Källa: Fysisk aktivitet påp recept (FaR) - en vägledning v för f r implementering. FHI, Rapport 2007:01 Recept/ ordinations blankett 2

3 American College of Preventive Med ACPM takes the position that primary care providers should take the position that primary care provider should incorporate physical activity counseling into routine patient visits. Framgångsfaktorer; träna personalen, metoder och verktyg, längre l samtal = bättre b resultat, använda nda beteendeförändrings ndrings modeller, uppföljning, patientens delaktighet, skriftliga råd, r involvera flera professioner, bättre b en livsstil i taget jmf multiple behaviors,, 5A.. Rådgivande samtal om fysisk aktivitet för f r patienter som besöker primärv rvård rd är r effektivt för f r att öka aktivitetsnivå och förbf rbättra livskvalitet (12 månaders m uppföljning) (bmj.com 2003;326:739) Vardaglig fysisk aktivitet, motsvarande folkhälso lso- rekommendationen, mildrar depressionssymtom och kan vara användbar ndbar i behandling av mild till måttlig m depression (Dunn et al, 2005) Interventionsstudier Fysisk aktivitet Interventionsstudier Fysisk aktivitet Kumulativ incidens för f r diabetes i studiegrupperna ( N England J Med 2002; 346: ) Främjandet av fysisk aktivitet är även viktigt för f sängliggande patienter påp sjukhus. Det tog fem friska unga män, m fem månader m av strukturerad träning för f r att återfå ursprunglig konditionsnivå efter tre veckors sängliggande (Saltin, 1968). Livsstilsförändring och behandling med metformin minskar båda b risken för f r insjuknande i diabetes för f högrisk personer. Livsstilsintervention är r emellertid mer effektiv än n metformin behandling ( N England J Med 2002; 346: ) (P<0.001) Effekt av träning jämfört med PCI hos män med stabil krankärlssjukdom (Hambrecht, Circulation 2004) Review - kunskapssammanställningar Träning = 2v på sjukhus. Hemma, cykla 20 min/dag + 1 pass motionsgym./v Hjärthändelser PCI=15 träning = 6. riskreduktion = 60% Studier med olika slutsatser Insufficient evidence?? (US Preventive Services Task Force 2002) Fler kunskaps sammanställningar; Cochrane 2005 Morgan 2005 Sørensen NICE 2006 SBU

4 SBU Metoder för f r att främja fysisk aktivitet en systematisk litteraturöversikt versikt (SBU, 2007, Rapport nr 181) SBU Metoder för f r att främja fysisk aktivitet en systematisk litteraturöversikt versikt (SBU, 2007, Rapport nr 181) Rådgivning till patienter i klinisk vardagsmiljö leder till att de ökar sin fysiska aktivitet med % under minst sex månader m efter rådgivningstillfr dgivningstillfället. llet. En ökad frekvens och intensitet av rådgivning r genom upprepad kontakt under flera månader m medför r en ytterligare ökad fysisk aktivitetsnivå. Rådgivning kompletterad med exempelvis fysisk aktivitet påp recept, dagbok, stegräknare eller informationsbroschyr leder till ytterligare % ökning av den fysiska aktivitetsnivån. n. Positiva bieffekter av FaR, inom H&S (Health promotion effectiveness reviwes nr 14) Positiva bieffekter av FaR, påp individnivå (Health promotion effectiveness reviwes nr 14) Minskad belastning påp H&S Läkarna upplevde det positivt att ha en icke farmakologisk behandlingsform att erbjuda En positiv känsla k att delta i det hälsofrh lsofrämjande arbetet Överraskade av de positiva effekterna En mer positiv inställning till Fysisk aktivitet En ökad medvetenhet och diskussion om livsstil Mer fysiskt aktiv personal Grupptillhörighet righet Förbättrad självk lvkänsla - självf lvförtroende Möte med andra patienter - uppmuntran Känsla av oberoende - ökat ansvarstagande Snöbollseffekt - vänner, anhöriga uppmuntras att deltaga Bättre socialt stöd - nya vännerv Ökad livskvalitet Hjälp att komma över tröskeln FYSS FYSS står r för f FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling FYSS innehåller Sammanfattning om hur och varför r man kan förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd med fysisk aktivitet Förslag påp olika motionsaktiviteter Speciella risker med fysisk aktivitet för f r olika patientkategorier Rekommendationer för f r hur man skriver ett recept på fysisk aktivitet, receptblankett 4

5 FYSS: 39 olika kapitel & 1115 referenser. FYSS - Astma, (Författare Margareta Emtner) Alkoholmissbruk/beroende Artros Astma Barn Cancer Cystisk fibros Depression Diabetes typ 1 & 2 Hjärtrytmrubbningar Hjärtsvikt Hypertoni Klimakteriet Kranskärlssjukdom rlssjukdom Kronisk njursvikt KOL Kroniska ryggbesvär Lipider Mag-tarmkanalens sjukdomar Multipel skleros Obesitas Osteoporos Parkinsons sjukdom Reumatoid artrit Smärta Stroke/slaganfall Äldre Fysisk träning förbf rbättrar den fysiska förmf rmågan, minskar dyspnén (andfåddheten) ddheten) och förbf rbättrar de ansträngningsutl ngningsutlösta sta andningsbesvären. De som bedriver regelbunden träning har kunnat minska mängden inhalationssteroider samt antalet akutbesök k och sjukdagar. Personer med en mild till måttlig m grad av obstruktivitet kan delta i fysisk träning påp samma villkor som friska. Träningen bör b r bestå av konditionsträning, ning, styrketräning och rörlighetsträning. Lämpliga träningsformer är r simträning, bollspel, cykelträning, gångträning ning samt land- eller vattengymnastik. Anamnes påp fysisk aktivitet (ur FYSS) Vad bör b r receptet innehålla? (ur FYSS) Vad gör Du just nu? Aktivitet Hur ofta? Frekvens Hur länge? Duration Hur hårt? Intensitet Råden ska vara individuella, att uppmuntran ges, tillsammans med patienten kommer överens om hur det ska genomföras och när n r en uppföljning bör b r ske. Viktigt är r också att aktivitetsnivån n sätts s lagom högt, h framförallt rallt för r de helt ovana, för f r att undvika misslyckande och för f ökad följsamhet. f Receptet bör b r vara specifikt med klara och tydliga råd r om: Typ av fysisk aktivitet lämplig l för f r den individuella patienten Dos, dvs. intensiteten påp och durationen av varje aktivitetspass, och frekvens (antal ggr/vecka). Pausbild- dags att röra r ra påp sig lite! Vårdcentral Arbetar flera olika yrkesgrupper; läkare, l Sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kurator, dietist. Varierande storlek, från n 10 to 80 i Östergötland, tland, med exempelvis en variation I antalet läkare l från n 2 to 12 och sköterskor från n 8 till 35 (Januari 2005). 5

6 Socialstyrelsens kartläggning visar att (2005): 48 % av landets vårdcentraler v har rutiner/program för r fysisk aktivitet (rökning 64 %) Av dessa hade; 69 % ansvarig person 58 % rutinen skriftligt dokumenterad 71 % tydliga remissrutiner 96 % gav muntliga rådr 69 % fysisk aktivitet genom recept 35 % hade särskild s metod för f r anamnes Patienten Hälso- och sjukvård t.ex. vårdcentral, sjukhus Egen aktivitet Lokal aktör Friskvårdsaktör Landstingets avtalspart Aktivitetsarrangör Aktivitetsarrangör Aktivitetsarrangör Aktivitetsarrangör Bygger på; Lokala förutsättningar Lokal samverkan Olika yrkesgrupper och aktivitetsutbud Patienten delaktig Stöd från H&S och aktivitetsarrangören Patientens betalar ordinarie avgift Östergötlandtland invånare nare (2005) 13 kommuner 42 VårdcentralerV Besöks av ca individer varje år 56% besöker läkare l 55% av besökarna är kvinnor Figur 1: Andel primärvårdsenheter som förskriver fysisk aktivitet åren Utveckling från år r 2001 till år r 2005 Några startade redan på 80-talet Nya enheter tillkom varje år Resan till 100% tog 5år! Strategiskt FaR arbete Ses som en del av verksamhetsutveckling, inte ett tidsbegränsat projekt Förankring påp vårdcentralerna sker i samverkan med länets l aktivitetsarrangörer rer Mål l & Mått M är r ett ekonomiskt stöd d för f r att möjliggm jliggöra uppföljning, skapa lärande l mellan enheter.. PV LT: uppdrag avtal FV 6

7 Kvalitetsbonus (rörlig rlig ersättning) till länets vårdcentralerv C:a 40 mkr (av 1,5 miljard) Mål - tydligt formulerade målvärden Mått - indikatorer påp god vårdkvalitet Patientperspektiv Exempel påp områden; telefontillgänglighet, nglighet, diagnossättning, förekomst f av astmamottagning, FaR... 5 miljoner i ersättning påp parametern FaR under 2004 (för r 38 vårdcentraler) v 10% - Struktur, samordnare, samverkan etc 60% - Volym, ordinationer, olika diagnoser 30% - Uppföljning, 80% av patienter skall vara uppföljda efter mån. m Telefon eller brev. FaR statistik ordinationer Medel 90 per VC (42-182) FaR-kvot kvot* * = 1,4% FaR statistik ordinationer Medel 78 per VC (20-154) FaR-kvot kvot*= 1,2% *FaR-kvot. Antal FaR-ordinationer / antal individer som besöker VC under perioden FaR statistik 2004/ = 1,5% av befolkningen 66% av ordinationerna var till kvinnor 50% av patienterna var i åldersgruppen år FaR-kvot kvot* * kvinnor 1,6% FaR-kvot kvot* * män m n 1,0% FaR-kvot kvot* * år r 2,5% FaR-kvot*. Antal FaR-ordinationer / antal individer som besöker VC under perioden Läkare Sjuksköterska Sjukgymnast Arbetsterapeut Dietist Beteendevetare Annat Total (38.1) Ordinationer 1022 (31.4) 504 (15.5) 53 (1.6) 129 (4.0) 62 (1.9) 245 (7.5) 3253 (100) antal (%) (31.5) 814 (28.4) 610 (21.3) 31 (1.1) 168 (5.9) 36 (1.3) 303 (10.5) 2866 (100) Yrkes-FaR FaR-kvot** (%) **Yrkes-FaR-kvot. Antal FaR-ordinationer / antal individer som besöker respektive yrkesgrupp under perioden Inaktiv Problem I rörelseorgrelseorg Övervikt Diabetes Högt blodtryck Höga blodfetter Psykisk ohälsa Annat Orsak till FaR ordination 2004 & 2005 Kvinnor (n=4190) Kön Män (n= 2108) Total n=

8 Ordinerad aktivitet 2004 & 2005 Mindre bra! Promenad Stavgång Löpning Simning Vattengympa Gympa Styrketräning Annat Kvinnor (n=4190) Kön Män (n=2108) Total n= <1500 skriftliga ordinationer Vi vet inget om det kompenserats av muntliga råd!! r Vad göra? g Ny Mål M l & mått m satsning? Anledningar till varför r inte vissa enheter tillämpar FaR Resurskrävande Ingen kompensation ges FaR-samordnare inte finns att tillgå Möjligheterna för f r FaR inte de bästa b i området, remisspart saknas Vad var bra med Mål M l & mått, m vad var mindre bra? Vad vill vi åstadkomma? Inkludera ytterligare levnadsvana? Vi vill att VC gör g r det för f r sin egen skull inte vår! v Bättre förankring f påp VC! Inkludera tobak! Tidsbrist Handlingsplan FaR & Tobak 2007 Varje enhet tog fram Nulägesbeskrivning Målsättning Handlingsplan Resultat enligt vårdcentralernas v (n=39) nulägesbeskrivningar 37 (95%) arbetar med FaR 29 (74 %) har skriftliga rutiner/flödesscheman för f FaR- arbetet 17 (44 %) uppger att FaR arbetet finns med i antingen det balanserade styrkortet eller i årsredovisningen 8

9 Resultat enligt vårdcentralernas v (n=39) nulägesbeskrivningar 32 (82%) arbetar med att ordinera stöd d i att upphöra med tobaksbruk 13 (33 %) har skriftliga rutiner/flödesscheman för f tobaks-arbetet arbetet 9 (23 %) uppger att tobaks- arbetet finns med i antingen det balanserade styrkortet eller i årsredovisningen Om vårdcentralerna v uppnår sina mål m l kommer; Antalet med skriftliga rutiner för r FaR öka från n 29 till 37 Antalet som införlivat FaR i sitt styrkort eller årsredovisning öka från n 17 till 36 Antalet med skriftliga rutiner för r tobak öka från n 13 till 35 Antalet som införlivat tobak i sitt styrkort eller årsredovisning öka från n 9 till 30 Kartläggning i maj VC Hur gick det för f r patienterna? 3 av 4 VC anser att de haft god hjälp av Mål M l & mått m i sitt FaR arbete Hälften av VC anser att det dessutom givit draghjälp åt arbetet med andra levnadsvanor 2 VC anser att annat fått f stå tillbaka pga FaR 46% av VC anser att deras FaR arbete har utvecklats sedan föregf regående ende år (26% 2006) 81% anser FaR är r en del av enhetens verksamhetsutveckling (48% 2006) 32% anser att ekonomiska ersättningssystem påp sikt kan ha en negativ effekt!!! Resultat 56 % följer f FaR efter tre månader (49% ökat FA) 18 % aktiva i annan aktivitet efter tre månader (29%) 49 % följer f FaR efter 1 år (52%) 21 % aktiva i annan aktivitet efter 1 år r (25%) Mer än n hälften h uppger att deras symtom och hälsotillstånd blivit bättre b efter tre månader m ökat än n mer efter 1 år. Förändring i aktivitetsnivå/vecka Percent Baseline 3 month 12 month 0 day 1-2 days 3-4 days 5-7 days Fysisk aktivitetsnivå en normal vecka efter ett år r för f r de individer som vid ordinationstillfället llet uppgav sig vara fysiskt aktiva 30 minuter 0 dagar respektive 1 dag i veckan (n= 682 respektive 256) 100% 80% 60% 40% 20% 0% 0 dagar med 30 minuter fysisk aktivitet vid ordinationstillfället 1 dag med 30 minuter fysisk aktivitet vid ordinationstillfället 7 dagar 6 dagar 5 dagar 4 dagar 3 dagar 2 dagar 1 dag 0 dagar 9

10 Implementerings modell för f r FaR Källa: Fysisk aktivitet påp recept (FaR) - en vägledning v för f implementering. FHI, Rapport 2007:01 Fas 1. Kartlägga och förstf rstå hälsobehoven i lokalsamhället llet Vilka etablerade mål m l och visioner är r viktiga att uppnå vad gäller g hälsa/ohh lsa/ohälsa? lsa? Vilka grupper i lokalsamhället llet är r särskilt s utsatta vad gäller g ohälsa? Vilka diagnoser och sjukdomstillstånd är r vanligast hos patienterna? På vilket sätt s kan fysisk aktivitet bidra till att uppnå de uppsatta hälsomh lsomålen? len? Behövs nya mål m l för f r att tillgodose de behov som finns? Vad är FaR-programmets mål l för f r lokalsamhället llet och patienternas hälsa? h Fas 2. Fysisk aktivitet (ev. inkl. andra levnadsvanor) Vad är r känt k om patienternas och lokalsamhällets llets fysiska aktivitetsmönster? Vilka grupper är r otillräckligt fysiskt aktiva? Vilka är r allra mest stillasittande? Vilket behov finns för f r att arbeta med andra livsstilsvanor? Vad är FaR-programmets mål l beträffande att minska stillasittande och öka fysisk aktivitet? Fas 3. Policy, avtal, uppdrag Vilket stöd d finns i existerande styrdokument och uppdrag? Finns samverkansavtal/uppdrag med aktörer utanför r den egna organisationen? Finns det ett behov av att utveckla nya eller att uppdatera befintliga dokument? Finns det nyckelgrupper som har en viktig roll för f genomförandet? Vilka är r för f r och vilka är r emot? Hur förankras f FaR-arbetet arbetet på vårdgivande nivåer? Fas 4. Lokalsamhällets llets struktur & bestämningsfaktorer Vilka förutsf rutsättningar ttningar och hinder finns i närområdet till fysisk aktivitet? Vilka bestämningsfaktorer i närmiljn rmiljön n bör b r ingå i diagnos och utvärdering? Hur ser utbudet ut vad gäller g aktiviteter och aktörer i närmiljn rmiljön? Hur främjas en god samverkan mellan hälsoh lso- och sjukvården och tänkbara t aktivitetsarrangörer? rer? Vilken övrig påverkan p kan FaR-programmet ha i närområdet? FaR handlar om samverkan. DärfD rför tydliggjordes rollerna i Östergötland! tland! Tydliggöra de olika aktörernas roller för f r sig själva och varandra Styr nätverksarbetet, n t.ex referensgrupper och lokala nätverk Underlätta för f r nya aktörer, minska risken för f missförst rstånd, plattform för f r utvecklingsarbete Enhet som ordinerar FaR Friskvårdsakt rdsaktörenren Aktivitetsarrangörer rer 10

11 Enhet som ordinerar FaR Ledning och organisation Utveckla rutiner/program för r hur enhetens medarbetare; ska ta upp fysisk aktivitet i patientmötet, tet, arbeta med FaR, t.ex. med hjälp av ett tydligt flödesschema desschema.. Flödesschemat tydliggör r arbetet inom enheten och för f r hur samverkan sker med externa aktivitetsarrangörer. rer. Det finns en eller flera kontaktpersoner för r FaR påp enheten. Att medicinskt ansvarig med stöd d av LYSH (Lagen om yrkesverksamhet påp hälso- och sjukvårdens område) tydliggör r vem/vilka påp enheten som har förskrivningsrätt,, inkl. delegering, för f r olika patientgrupper. Enhet som ordinerar FaR Ledning och organisation Samverka med en eller flera aktivitetsarrangörer rer utanför hälso- och sjukvården samt medverkar i FaR nätverk n påp lokalnivå och/eller länsdelsnivl nsdelsnivå och/eller länsnivl nsnivå Systematiskt träna och utbilda sin personal i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt Vid behov planera och genomför r ledningen fortbildning för f den egna personalen i hälsofrh lsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt och arbetssätt tt för f r att tillämpa FaR. Enhet som ordinerar FaR I patientmötet tet Aktualisera livsstil Ordinera fysisk aktivitet muntligt eller skriftligt, till patienter som har behov av att öka sin fysiska aktivitetsnivå Utgå ifrån n beprövad erfarenhet och/eller med stöd d av vetenskaplig dokumentation, till exempel i FYSS. Detta gäller g ordination för f r aktiviteter som organiseras hos någon n aktivitets-arrang arrangör r eller för f aktiviteter som genomförs i egen regi. Enhet som ordinerar FaR I patientmötet tet Motiverar patienten till att bli mer fysiskt aktiva (detta är r inte aktivitetsarrangörernas rernas primära ra uppgift). Journalföra ra aktiviteten Skickar kopia påp skriftlig ordination till utvald friskvårdsakt rdsaktör/aktivitetsarrangör, r, enligt gällande g flödesschema, dåd organiserad aktivitet är r aktuell Friskvårdsakt rdsaktören ren (Korpen/Öif if) Organisation och samverkan Samordna FaR-utbudet påp lokalnivå och/eller länsdelsnivå och/eller länsnivl nsnivå Tillhandahålla lla ett brett utbud,, som passar en bred målgrupp, med aktivitetsarrangörer rer som har ledare med såväl l aktivitetsspecifik utbildning som FaR- ledarutbildning. Samordna nätverkn med aktivitetsarrangörer rer Administrera utbudskatalog Friskvårdsakt rdsaktören ren (Korpen/Öif if) Organisation och samverkan Erbjuda utbildning för f r aktivitetsarrangörer rer Ge de förskrivande f enheterna stöd d och support, berätta om verksamheten, utbud erfarenheter etc. Ingå i nätverk n med förskrivarenheter f Stödja de förskrivande f enheterna med att ta fram lokala aktörer. Vid behov planera och genomföra utbildning för f den egna enheten. Medverka i nationell utveckling inom FaR området 11

12 Friskvårdsakt rdsaktören ren (Korpen/Öif if) I kontakten med deltagaren Kontakta och slussa ut deltagare till aktiviteter och aktivitetsarrangörer rer.. Det sker i första f hand via telefonsamtal eller via brevkontakt. Aktivitetsarrangörer rer (t.ex. lokala idrottsföreningar, reningar, frivillig org., gym- och friskvårdsanl rdsanläggningar) Tillhandahålla lla ett brett utbud,, som passar en bred målgrupp, med ledare som har såväl s aktivitetsspecifik utbildning som FaR-ledarutbildning. Ingå i nätverk med andra aktivitetsarrangörer, rer, ge stöd d och dela med sig av sina erfarenheter till andra. Vid behov planera och genomföra utbildning för f r den egna enheten. Ett recept om dagen! Ett recept om dagen Nordland! Om varje Vårdcentral V i Östergötland tland skriver ut i snitt 1 recept på fysisk aktivitet om dagen, dvs 260 recept per år. Så skulle det för f r länets l 42 VC medföra recept per år. Med en följsamhet f påp 70% innebär r det att 7644 inaktiva individer per år r blir fysiskt aktiva! ca innbyggere,, 44 kommuner Nordland er ca 60% av Östergötalndtalnd mht. befolkning, hvilket innebærer ca resepter i Nordland som med 70% compliance skulle indikere drøyt 4500 pasienter som bli regelmessig fysisk aktive pr. år. Ställ dig upp och följ f min kollegas danssteg så vaknar du snart till liv igen... Tack för f r mig 12

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Matti Leijon YFA Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet Del 1 Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan! Det finns god evidens i den vetenskapliga litteraturen om sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Matti Leijon

LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Matti Leijon LIVSSTIL PÅ RESEPT 8-9 Novebmer 2006 Fysisk aktivitet på recept fungerar det? En utvärdering av Östgötamodellen. Matti Leijon Folkhälsovetare, Msc Folkhälsovetenskapligt centrum Doktorand, Linköping Universitet

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Åse Blomqvist leg fysioterapeut FaR-teamet centrala och västra Göteborg FaR som behandlingsmetod Nationella riktlinjer 1. Tobak 2. Alkohol 3. Ohälsosamma matvanor

Läs mer

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring

Läs mer

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning.

Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. FaR-utbildning Innehåll Bakgrund och fakta om FaR (bild 3-12) Metoden FaR (bild 13-24) Utförande (bild

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2006:2 FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT FUNGERAR DET? EN UTVÄRDERING AV ÖSTGÖTAMODELLEN LINKÖPING MARS 2006 MATTI LEIJON MAGDALENA JACOBSON www.lio.se/fhvc Folkhälsovetenskapligt

Läs mer

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg

FYSS och FaR. för barn och ungdomar. Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS och FaR för barn och ungdomar Åse Blomqvist Leg sjukgymnast och processledare FaR-teamet centrala & västra Göteborg FYSS 2016 Barn och unga Effekter av FA Nya svenska rekommendationer för FA hos barn

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård

Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård FaR manual Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård Innehållsförteckning: FaR som behandlingsmetod 3 Vem skall ha FaR? 4 Ta en aktivitetsanamnes 4 Ta utgångsvärden 5 Dosera individuellt 6 Välj fysisk aktivitet

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse FaR på Hisingen Innehåll Visioner sid 1 Verksamhet och samordning sid 2 FaR på Hisingen en stödfunktion sid 3 FaR -guiden sid 3 FaR -en verksam metod! sid 4 Förskrivna recept - ökning med 37%! sid 5 Inlösta

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Utblick Fysisk Aktivitet. Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande

Utblick Fysisk Aktivitet. Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande Utblick Fysisk Aktivitet Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande (stad/område) Kronobergs län Metod/typ av studie Sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet på recept som alternativ

Läs mer

Koncernkontoret Region Skåne

Koncernkontoret Region Skåne Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne

Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne Peter Groth Folkhälsostrateg Avdelning för folkhälsa och miljö Region Skåne I Skåne svarar cykeln för 17% av alla resor och 3,3% av persontransporterna I Sverige 12% av alla resor och 2% av persontransportarbetet

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv?

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett individ och befolkningsperspektiv? Margareta Kristenson, docent/överläkare, Linköpings Universitet Nationell koordinator för det svenska Nätverket Hälsofrämjande

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

Aktivitetskatalog. Hallstahammar och Surahammar. FaR - Fysisk aktivitet på recept

Aktivitetskatalog. Hallstahammar och Surahammar. FaR - Fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog Hallstahammar och Surahammar FaR - Fysisk aktivitet på recept Innehåll REKOMMENDATIONER OM FYSISK AKTIVITET FÖR VUXNA sid 2 DET ÄR INTE BARA DEN FYSISKA AKTIVITETEN SOM RÄKNAS sid 3 FYSISK

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Slutrapport. Regionala riktlinjer för FaR (Fysisk aktivitet Recept) i Jämtlands län Elsa Rudsby Strandberg & Eva Söderberg

Slutrapport. Regionala riktlinjer för FaR (Fysisk aktivitet Recept) i Jämtlands län Elsa Rudsby Strandberg & Eva Söderberg Slutrapport Regionala riktlinjer för FaR (Fysisk aktivitet Recept) i Jämtlands län Elsa Rudsby Strandberg & Eva Söderberg 1 Förord Under flera år har vi, Elsa och Eva, arbetat tillsammans - representerandes

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept kan ge stora vinster

Fysisk aktivitet på recept kan ge stora vinster Fysisk aktivitet på recept kan ge stora vinster Helene Bengtsson & Camilla Svensson Idrottsvetenskap, Malmö högskola Publicerad på Internet, www.idrottsforum.org (ISSN 1652 7224) 2006-09-27 Copyright Helene

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

regiongavleborg.se Källa: Nationella riktlinjer Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018 Vuxna med särskild risk med otillräcklig fysisk aktivitet Erbjuda rådgivande samtal (prioritet 2) Erbjuda rådgivande samtal med tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet (prioritet 2) Erbjuda

Läs mer

Definitioner. Allmänt om fysisk aktivitet. Barn och ungdomars utveckling

Definitioner. Allmänt om fysisk aktivitet. Barn och ungdomars utveckling Barn och ungdomars utveckling Dan Andersson Definitioner Fysisk aktivitet = Alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas Motion = medveten fysisk aktivitet med viss avsikt Träning = en mer

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!?? Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

FaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen

FaR på Hisingen. Till förskrivare av FaR. Ditt fysiotek. FaR -guiden. för Hisingen Till förskrivare av -guiden för Hisingen Till förskrivare av Bil. 1 FaR är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad, Idrott & förening. Verksamheten vänder sig till alla från 7

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Årsanalys 2007 - NSV Markaryd

Årsanalys 2007 - NSV Markaryd Kopia på årsredovisningen för Markaryds vårdcentral samt kopia på den skuggbudget som lagts med utgångspunkt från Vårdval Kronoberg, så man ser hur det slår (för Markaryds vårdcentral)? Årsanalys 2007

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål

Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt

Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Vårdcentralprojekt i Jönköpings län - ett vardagsnära utvecklingsprojekt Margit Ferm, NSPH Kjell Lindström, Primärvårdens FoU-enhet Susanne Rolfner Suvanto, Socialstyrelsen Vårt projekt Ökat patient-,

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa. Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell

Läs mer

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne

Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne 1 2.3 Hälso- och sjukvård (se sidan 117) Det viktigaste folkhälsoarbetet ligger

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept PROJEKTRAPPORT Följsamhet till fysisk aktivitet på recept Ett ST-projekt inom allmänmedicin på Trångsunds vårdcentral Tobias Gelius Trångsunds vårdcentral tobias.gelius@sll.se Handledare: Bo Christer Bertilsson

Läs mer

Frågor om Din lungsjukdom

Frågor om Din lungsjukdom Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har

Läs mer

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Manual Förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR )

Manual Förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR ) Manual Förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR ) 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 FaR 3 Definition av fysisk aktivitet 3 Hälsofrämjande fysisk aktivitet 3 Nationella rekommendationer för

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella

Läs mer