Avancerad nivå Ekonomisk styrning. Introduktion till kursen. Modul 1 Budget. Projektdeltagarnas deltagande i budgetprocessen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Avancerad nivå Ekonomisk styrning. Introduktion till kursen. Modul 1 Budget. Projektdeltagarnas deltagande i budgetprocessen"

Transkript

1 Avancerad nivå Ekonomisk styrning Introduktion till kursen Modul 1 Budget Projektdeltagarnas deltagande i budgetprocessen Intressenternas deltagande i den årliga och långsiktiga planeringen Modul 1 Redovisning och bokföring Redovisningsprocessen Social redovisning (även känd som social och miljömässig redovisning, rapportering av företagens sociala ansvarstagande, icke-finansiell rapportering, eller redovisning) Modul 3 Finansiell rapportering Analys av finansiella rapporter: Ekonomiska och finansiella indikatorer Social rapportering (även känd som hållbarhetsredovisning, social- och miljörapportering, företagens sociala rapportering, rapportering av företagens sociala ansvarstagande, ickefinansiella rapportering) Modul 4 Insamling Företag och ideella organisationer: samarbetsstrategier Insamling via utskick Insamling på nätet

2 Introduktion till kursen Under kursen kommer du att förbättra dina kunskaper i budgetering, redovisning och rapportering i ekonomiska termer och ur ett icke-finansiellt perspektiv som tar hänsyn till hållbarhet och aspekter som ansvarsskyldighet som är allt viktigare inom den ideella sektorn. Dessutom presenteras några avancerade insamlingstekniker och metoder som er organisation kan använda er av. Modul 1 Budgetering Projektdeltagarnas deltagande i budgetprocessen En budget av ett projekt är ett dokument som avslöjar en organisations riktiga strategi för att uppnå specifika mål, detta trots det som är skrivet i en verksamhetsplan eller i andra projektdokument. En budget är alltså ett uttryck för en organisations verkliga prioriteringar. En budget av ett projekt identifierar de resurser som behövs för att uppnå satta mål inom den identifierade tidsramen. Resurser är en av tre huvudelement i ett projekt (tillsammans med tid och resultat) Ett projekts budget bör utarbetas efter att alla andra element av ett projekt har identifierats: Resultat (kvantitativa och kvalitativa); Tid; Strukturerad arbetsgång; Roller och ansvarsområden över enheterna och de individer som är inblandade. Alla dessa element påverkar definitionen av en korrekt budget. Identifieringen av samarbetspartners går hand i hand med definitionen av ett projekt som uppstår vid ett möte mellan arbetare och volontärer. Utbytet av idéer bland de ledande medlemmarna i en projektplanering borde utgå ifrån att identifiera samarbetspartner som kan spela en strategisk roll i ett projekt. Frågor som Vad kan vi förvänta oss om vi involverar oss i denna organisation? Kommer projektets förmåga att påverka att öka? Om de går med i projektet, blir det lättare att marknadsföra projektet? hjälper oss att förstå hur mycket var och en av samarbetspartnerna kan tillföra projektet. Preliminära överseenden kan ge en bild av vilka typer av samarbetspartners som borde delta (en skola, ett forskningsinstitut etc.). Därefter kan man ta hänsyn till dessa potentiella samarbetspartners för att se om de uppfyller särskilda kriterier som; kunskap och erfarenhet som de kan medföra till projektet, viljan att delta i gemensamma mål, förmågan att bygga vidare på vår framgång och effekten av vår insats. De potentiella samarbetsparterna bör kontaktas i god tid innan projektets inlämningsdatum för att ge dem tid till att överväga fördelar och skyldigheter av förslaget och för att i detalj kunna diskutera engagemanget med andra medlemmar inom den egna organisationen. Vidare bör de olika parternas ansvarsområden och uppgifter som tilldelats varje part vara tydligt formulerade och finnas med i projektbudgeten.

3 Intressenternas eltagande i den årliga och långsiktiga planeringen Med termen "intressent" menar vi en grupp eller individ som kan påverka eller påverkas av genomförandet av organisations mål. De typiska intressenterna som är involverade i en ideell organisation är följande: kolleger, volontärer, samarbetspartners, bidragsgivare, användare, familjer, offentliga förvaltningar, lokalsamhället, andra organisationer etc. Behovet av att identifiera organisationens intressenter kräver en analytisk process för att klargöra den relation som binder dem till organisationen. Denna analys är av stor betydelse inte bara för den sociala rapporteringen/hållbarhetsredovisningen utan också för den strategiska kommunikationen inom organisationen. Det är viktigt att involvera intressenterna i processen för att ta fram årliga och långsiktiga verksamhetsplaner och inte bara betrakta dem som mottagare av ett budskap. Intressenternas deltagande i verksamhetsplaneringen kan ske genom att: Delta i lokala möten med berörda parter Samla in data genom frågeformulär Intressenternas deltagande i planeringen för verksamhetsplanen kan ske enligt Focus-Group metoden: 1. Dela med sig av den bakomliggande processen av de årliga och fleråriga verksamhetsplanerna. 2. Behovsanalys 3. Påtala riktlinjerna 4. Definiering av program. Modul 2 Redovisning och bokföring Redovisningsprocessen Redovisningsprocessen är en rad aktiviteter som leder till olika transaktioner som i sin tur leder till ett bokslut. Eftersom denna process upprepas under varje rapporteringsperiod kallas detta för redovisningscykeln och inkluderar några viktiga steg som följer här nedan: Del 1: De olika steg som uppstår under redovisningsperioden när transaktioner sker 1.1 Identifiera transaktionen eller andra relevanta aktiviteter. 1.2 Förberedd transaktionens källdokument, exempelvis en faktura eller en lönespecifikation. Källdokumentet är den originella förteckningen av en transaktion. Dessa källdokument används som bevismaterial under revision. Exempel på källdokument: Kvitto på kontantköp Kvitto på kortköp

4 Kassaregister Leverantörsfakturor Inköpsorder Följesedlar Varje källdokument bör åtminstone bestå av datum, summan och en beskrivning av transaktionen. Källdokument brukar också ha information av namnet och adressen på motparten i transaktionen. När ett källdokument saknas, till exempel när en försäljare missar att tillhandahålla ett kvitto på ett köp, ett dokument bör snarast uppföras efter transaktionen för att säkerställa att det finns bevis för transaktionen. Detta kan t.ex. ske genom kontoutdrag. När en transaction har registrerats, bör detta arkiveras på ett åtkomligt sätt så att man vid ett senare tillfälle kan verifiera en transaktion. 1.3 Analysera och klassifiera transaktionen. Det här steget innebär att man kvantifierar transaktionen i monetära termer (ex. euro och cents), identifierar de konton som påverkas av transaktionen och avgöra om dessa konton ska krediteras eller debiteras. 1.4 Registrera transaktionen genom att föra det in i en journal (ex. kassajournal). Dessa registreringar sker i kronologisk ordning. Journalerna är av stor vikt när transaktionerna ska skrivas in i ett redovisningssystem. De är en kronologisk ordning av transaktionerna och förklarar varje transaktion, de konton som påverkas och om dessa konton har ökat eller minskat och hur stor denna förändring är. En generell journal har följande form: Datum DEBIT Namn på de konton Belopp som debiteras. Namn på de konton som krediteras. Valfritt: En kort beskrivning av transaktionen. KREDIT Belopp Exempel: Det här är en generell journal av en liten välgörenhets aktivitet inom den offentliga hälsooch sjukvården. DEBIT KREDIT Datum Kontanter /05/05 Kapital (Nettotillgångar) Organisationens medlemmar bidrar med i kontanter för att finansiera aktiviteten. Datum Medicinsk utrustning och material /05/05 Leverantörsskulder Köp av utrustning och material för för den medicinska aktiviteten på kredit, betalas inom 30 dagar. Datum Kostnader /05/05 Kontanter 700

5 Datum 21/05/05 Datum 24/05/05 Datum 25/05/05 Datum 28/05/05 Kontorets lokalhyra betald. Kontanter 400 Kundfordringar 700 Intäkter Medicinsk aktivitet för 1 100; insamlat 400 i kontanter från donatorer, övriga donatorer betalar inom 60 dagar. Kostnader 275 Kontanter för elkostnaderna. Kontanter 425 Kundfordringar 425 Insamling av 425 från donatorernas konto. Leverantörsskulder 500 Kontanter 500 Betalade 500 till leverantörer för utrustning och material som köpts tidigare i månaden. Transaktionerna ovanför är registrerade som enkla journalanteckningar där de relevanta kontona är debiterade och krediterade. I det här exemplet finns det inga kontonummer. I praktiken kan man tillföra olika kontonummer för att undvika förvirring mellan liknande konton. Att registrera en transaktion är det första man gör i ett redovisningssystem. Innan detta sker, måste följande besvaras: Vilka konton påverkas av denna transaktion? Vilket konto ska debiteras respektive krediteras? När detta har gjorts, kan man bokföra transaktionerna under lämpliga T-konton. 1.5 Att bokföra generella journaler under huvudbokskonton. Medan journaler är en kollektion över en organisations transaktioner registreras dessa sedan under huvudbokskonton (T-konton). Exempel: För att förklara hur transaktionerna kan registreras under huvudbokskonton, se följande: Dates Account names DEBITS CREDITS 02/05/12 CASH CAPITAL /05/12 MEDICAL EQUIPMENT AND MATERIALS ACCOUNTS PAYABLE /05/12 EXPENSES 700 CASH 21/05/12 CASH ACCOUNTS RECEIVABLE REVENUE 24/05/12 EXPENSES CASH 25/05/12 CASH ACCOUNTS RECEIVABLE 28/05/12 ACCOUNTS PAYABLE CASH

6 Ovansstående registreringar påverkar totalt sju olika konton och kommer att placerar under huvudbokskonton, se nedan; T-Konton Cash May May May May May May Balande Accounts receivable May May Balance 275 Medical equipments and materials May Balance Accounts payable May May Balance Capital May Balance Revenue May Balance Expenses May May Balance 975 Även om detta kan ses som en upprepning finns det en stor fördel med att bokföra transaktionerna under stora T-konton. De ger en översiktlig bild över aktiviteter och balansen av varje huvudbokskonto. Att bokföra under huvudbokskonton är underlättande och kräver inga ytterliga beslut och kan med lätthet ordnas med redovisningsprogram.

7 Del 2: De steg som utförs i slutet på redovisningsperioden: 2.1 Förbered balansomslutningen för att försäkra sig om att debet är lika med kredit. Balansomslutningen listar alla huvudbokskonton, med debetkontona på vänster sida och kreditkontona på höger sida. Hittills har inga justeringar behövts göras. Den totala summan av varje sida är inte det mest vitala, utan det viktigaste är att summan av varje sida ska vara lika stora (debet = kredit). Notera att även om obalanserade konton visar på bokföringsfel, betyder det inte att balanserade konton är en garanti för att inga fel har gjorts. Exempelvis, att inte bokföra en transaktion eller bokföra det under fel konton skapar ingen obalans. Om det under bokföringen inte har begåtts några misstag, bör kreditsidan vara lika stor som debet sidan. Om detta inte är fallet, har det gjorts ett misstag någonstans under processens gång. Den totala summan av respektive sida kallas för balansomslutningen. När balansnivån är känd, kan balansomslutningen kalykleras enligt följande: Trial Balance ACCOUNT TITLES DEBITS CREDITS Cash Accounts receivable 275 Equipment and material inventory Accounts payable Capital Revenue Expenses 975 TOTAL I det här exemplet är kredit och debet lika stora. Men detta är ingen garanti för att inga misstag är gjorda. Balansomslutningen fångar exempelvis inte upp följande fel: Transaktioner som inte är registrerade i någon journal Transaktioner som är registrerade i fel konton Transactions for which the debet and credit were transposed Försumma en journalteckning genom att inte bokföra det i huvudkonton (T-konton) Ju oftare man kalkylerar fram en balansomslutning, desto större är möjligheten för att upptäcka eventuella fel då man begränsar sig till kortare perioder och därför inte behöver söka efter fel under en längre period.

8 2.2 Att rätta till eventuella avvikelser i balansomslutningen Om kolumnerna inte är i balans, leta efter matematiska fel och bokföringsfel. Bokföringsfel inkluderar: Bokföring av fel belopp Försumning av en bokföring Bokföring i fel kolumn Bokföring av samma transaktion mer än en gång 2.3 Förberedd för att justera för upplupna, uppskjutna och estimerade belopp. Justeringsposter är journalteckningar gjorda i slutet på redovisningsperioden för att allokera intäkter och kostnader till de perioder där de egentligen inträffade. Justeringsposter behövs då normala journalteckningar är baserade på egentliga transaktioner, och datumen på när dessa transaktioner inträffade behöver inte vara det datum som behövs för att matchningsprincipen ska uppfyllas för periodiserad redovisning. De två vanligaste justeringsposterna är följande: Upplupna: För intäkter och kostnader som har matchats innan själva transaktionen har bokförts. Uppskjutna: För intäkter och kostnader som har matchats efter att själva transaktionen har bokförts. 2.5 Förbered de finansiella rapporterna. Resultaträkning: Består av intäkter, kostnader, vinster och förluster. Balansräkning: Består av tillgångar, skulder och eget kapital. Kassaflödesanalys: Räknas fram ur ovanstående (Resultat- och Balansräkning) genom att antingen använda direkt eller indirekt metod. Vid den här punkten är den löpande bokföringen det enda som syns. Korrigera eventuella fel. Social redovisning (även känd som social och miljömässig redovisning, rapportering av företagens sociala ansvarstagande, icke-finansiell rapportering, eller redovisning) Den största skillnaden mellan social redovisning och finansiell redovisning är att den förstnämnda bygger på att analysera de aspekter som rör organisationens ledning som ansvarar för företagets etiskt-sociala perspektiv. Detta är normalt sett svårt att rapportera om i slutet på året på ett korrekt sätt eftersom etiskt-sociala aktiviteter egentligen inte brukar bokföras under årets gång likt finansiella aktiviteter. Därför är det viktigt att organisationen har redovisningsprinciper när det gäller detta så att organisationen har förmågan att bokföra dessa aktiviteter under hela årets gång. Det finns olika indikatorer som tillför syntetisk information om de event och fakta som observerats från olika perspektiv: skapad och fördelad socialt värde, etik, filantropi, miljö etc. Indikatorer måste vara: Signifikanta, är relevanta gentemot organisationen i sig och dess intressenter. Delade av gruppen organisationens medlemmar.

9 Mätbara, möjligt att kvantifiera observerade aktiviteter. Standardiserade, möjligt att jämföra med liknande organisationer. Som en konsekvens av denna huvudprincip, så bygger företagens sociala rapporter oftast på siffror och inte ord. I normala fall bygger en hållbarhetsrapport på ett stort utbud av data som kommer både från organisationen och från externa källor. På grund av detta behöver man identifiera de interna och de externa källorna för att kunna bygga upp ett rapporteringssystem som är kapabel till att samla och möjliggöra den data som behövs för att rapportera om de sociala aktiviteterna inom ett företag. Modul 3 Finansiell rapportering Analys av finansiella rapporter: Ekonomiska och finansiella indikatorer. Med uttrycket analys av finansiella rapporter syftar vi på analysen av en organisations operationella resultat genom att läsa och analysera organisationers balansräkning samt andra data av olika slag. Syftet med den här typen av analyser är att säkerställa en kontroll över organisationens balans. Ekonomiska och finansiella analyser av företagsledningens aktiviteter i form av de finansiella rapporterna karaktäriseras av följande operationella steg: 1. Sök igenom organisationens finansiella rapporter och andra relevana redovisningsdata; Data kan även hämtas från övriga dokument inom organisationen (officiella dokument etc.) och från externa källor. 2. Översyn av balansräkningen och identifiering av de olika principer som används för att forma balansräkningen. 3. Kalkylera olika index. Detta är kärnan av finansiell analys. Det finns två olika typer av index som ibland fungerar som alternativ till varandra och ibland som komplement till varandra. Studerar organisationens ekonomiska situation genom att använda sig utav olika nyckeltal utvärderar balansräkningen. Studerar olika operationers finansiella dynamik. 4. Korrekt och lämplig tolkning av ovanstående punkter/steg. Här nedan finner du några ekonomiska och finansiella indikatorer som du borde utveckla för att genomföra jämförande analyser genom att starta utifrån de estimeringar som gjordes i början på periodens start. Följande indikatorer: Graden av beroendeskap av en specifik sponsor och/eller ett begränsat antal sponsorer. Den procentuella ökningen av resurser och den faktiska användingen under redovisningsperioden. Förekomsten av avgifter avsedda för varje ledning och aktivitetsområde. Effektiviteten av olika insamlingsaktiviteter. Effektiviteten av eventuella tilläggsaktiviteter. Förekomsten av eventuella avgifter för stödverksamheter.

10 Ekonomiska och finansiella indikatorer. 1. Beroendet av institutionella organisationer: (%) Intäkter från institutionella organisationer/totala intäkten 2. Beroendet av publika/offentliga samfund: (%) Intäkter från publika samfund/total intäkt 3. Beroendet av privata samfund: (%) Intäkter från private samfund/total intäkt 4. Beroendet av privata företag: (%) Intäkter från private företag/total intäkt 5. Beroendet av ökad resursanvändning: (%) Använda resurser/ökade mängden av resurser 6. Graden av avgifter för förekomna kärnverksamheter: (%) Avgifter för kärnverksamheter/totala avgifter 7. Graden av avgifter förekomna vid insamlingsaktiviteter: (%) Avgifter för insamlingsaktiviteter/totala avgifter 8. Graden av avgifter för generell stödverksamhet: (%) Avgifter för generell support/totala avgifter. Social rapportering (även känd som hållbarhetsredovisning, social- och miljörapportering, företagens sociala rapportering, rapportering av företagens sociala ansvarstagande, ickefinansiella rapportering) Förutom finansiella rapporter har ideella organisationer på senare tid valt att fokusera på andra områden som hållbarhetsutveckling för att bedöma och utvärdera sina prestationer. Redovisningsskyldighet (accountability) är bekräftelsen och antagandet om ansvarsfullhet för olika åtgärder, produkter, beslut och olika policyn om administration, styrning, och genomförandet av åtgärder och innefattar rapporteringsskyldigheten och att kunna förklara och stå för följderna av eventuella konsekvenser. Inom styrning/ledning har redovisningsskylldigheten (accountability) expanderat utanför den grundläggande definitionen: att ställas till svars för sina handlingar. På senare tid har det mer handlat om att det skapar en relation mellan individer. Redovisningsskyldighet kan inte existera utan tillämplig redovisningspraxis. Med andra ord betyder detta att frånvaron av redovisningen är frånvaron av redovisningsskyldighet (accountability). En hållbar global ekonomi bör kombinera långsiktig lönsamhet med social rättvisa och med hänsyn till miljön. Detta innebär för organisationer att hållbarhet (sustainability) innefattar de viktiga områdena av ekonomisk, miljömässig och social prestanda. Även ledningens prestanda innefattas av detta. Genom att rapportera öppet och med ansvar kan organisationer förbättra sitt rykte hos sina intressenter, och på den globala marknaden. Hållbarhetsredovisning möjliggör för alla företag och organisationer att mäta och rapportera sina hållbarhetsresultat.

11 En hållbarhetsredovisning är en organisatorisk rapport som ger information om ekonomisk, miljömässig och social prestanda samt ledningens prestanda. För företag och organisationer, hållbarhet - förmågan att uthärda, eller upprätthålla - baseras utfallet på dessa fyra vitala områden. Ett ökande antal företag och organisationer vill göra sin verksamhet mer hållbar. Att etablera en process för hållbarhetsredovisning hjälper dem att sätta upp mål, mäta prestationer, och hantera förändringar. En hållbarhetsredovisning är en viktig plattform för att kommunicera positiva och negativa effekter på hållbarheten. För att producera en vanlig hållbarhetsredovisning, har organisationer en rapporteringscykel - ett program för datainsamling, kommunikation och reaktioner. Detta innebär att deras hållbarhetsarbete följs upp löpande. Datan, uppgifterna, kan lämnas regelbundet till ledande beslutsfattare att forma företagets strategi och politik, och för att förbättra prestandan. En hållbar redovisning är därför ett viktigt steg för att förändras mot en hållbar global ekonomi en ekonomi som kombinerar långsiktig lönsamhet med social rättvisa och miljöhänsyn. Hållbarhetskriterierna är olika dokument som - med fokus både på organisations bokslut och program beskriver uppdrag, strategier, bedriven verksamhet, producerade resultat och de effekter som orsakats, med hänsyn till organisationens intressenter tillsammans med den ekonomiska, social och miljömässiga biten. Följaktligen är det de sociala rapporterna som ger den rätta bilden av en organisation och som uppfyller intressenternas grundläggande informativa behov och även ger dem möjligheten att formulera en personlig och motiverad bedömning av sitt beteende (är man med i rätt organisation eller ej beroende på det som de sociala rapporterna förmedlar). Social hållbarhet - för att verkligen bli ett innovativt verktyg som kan tjäna sitt "ansvar" och få en betydande roll inom ledning och kommunikation - måste vara resultatet av en väl strukturerad process som involverar en stor mängd ämnen/enheter. Här nedan hittar du en typisk struktur för rapportering, som består av sex olika steg: Förberedelse och planering; Analys och modellering; Datainsamling; Utarbetande och godkännande; Kommunikation; Finjustering Som man kan se på följande bild, så kan Finjustering både vara slutet på en redovisningscykel och början på en ny redovisningscykel.

12

13 Här nedan hittar du den sociala hållbarhetsredovisningens typiska struktur och innehåll: Presentation och metoder som använts; Identitet; Ledning och mänskliga resurser, Ekonomiska och finansiella resurser och ärvda kapitalförsäkringar Utövande av uppdraget; Instrumentala aktiviteter; Andra frågor/problem av betydelse för intressenterna. PRESENTATION Uppdragsbeskrivningen och den sociala hållbarhetsredovisning börjar med en kortfattad presentation - undertecknad av ordföranden - genom vilken det är möjligt att: Förklara uppdragsbeskrivningen och de sociala ansvarsmålen och den roll de får i styrningen och i ledningen av organisationen, Markera de grundläggande delar som kännetecknar räkenskapsperioden i fråga och ge information om de viktigaste åtagandena/problem/utmaningarna för framtiden. METODER SOM ANVÄNTS Bokslutet och den sociala rapporten skall innehålla information om vilken metod om använts och ge viktig information om hur den har utarbetats. IDENTITET Allmän profil: en kort presentation av organisationen, vilket gör att läsaren i stort sett får en känsla av vilken slags ideell organisation det handlar om. Referensram: en kort presentation - även ur ett utvecklingsperspektiv - av de viktigaste egenskaperna hos referensramen, för att bättre förklara och därmed förstå organisationens verksamhet och uppträdande, dess roll, dess potential och gränser, dess utvecklingsplaner. Historik: en beskrivning i stora drag med milstolparna i den ideella organisationens liv. Uppdrag: Detta avsnitt utgör den grundläggande identiteten som uttalats av organisationen, organisationen beskriver innebörden av sitt arbete och sina insatser och sitt engagemang. Intressenter: Identifiering av uppdragets intressenter. Strategisk planering: presentation av organisationens strategiska planering. LEDNING OCH MÄNSKLIGA RESURSER Lagsammansättning: Uppsättningen av det operativa teamet och dess dynamik under de senaste åren. Sturkturen inom ledningen: Viktig information om organisationens ledningsstruktur och dess kontroll över den interna demokratin och kollegorna inom organisationen. Organisationsstruktur: allmän beskrivning av organisationsstrukturen: Organisationsplanen och funktionsdiagram; Uppgifter och ansvarsområden som tilldelats de olika organisatoriska enheterna.

14 Människor som verkar inom organisationen: information om de personer som är verksamma inom organisationen. EKONOMISKA OCH FINANSIELLA RESURSER Det är mycket viktigt att detta avsnitt ger en betydande och koncis information om de ekonomiska, medärvda och finansiella uppgifter markerade i den årliga redovisningen. Det ska också belysa vilken typ av redovisningssystem som har använts för att göra den redan tillgängliga informationen inom organisationen ännu tydligare. UPPFYLLELSE AV UPPDRAGET Rapportering om institutionella aktiviteter måste tillåta berörda parter att bedöma organisationens engagemang och uppnådda mål för att fullfölja sitt uppdrag. Detta är den mest betydelsefulla delen av hela dokumentet, för organisationens uppdrag är kärnan och orsaken till dess existens. INSTRUMENTELLA AKTIVITETER Detta avsnitt fokuserar på den verksamhet som bedrivs för att nå instrumentella mål för att uppnå en organisations institutionella mål. ÖVRIGT SOM ÄR RELEVANT FÖR INTRESSENTER Aspekter som rör relationen med leverantörer och sponsorer, organisationens beteende på miljöområdet, eventuella problem som organisationen kan ha orsakat genom sitt handlande och andra åtgärder/insatser. Modul 4 Insamling Företag och ideella organisationer: samarbetsstrategier "Vad är du villig att betala för att leva i den typ av samhälle som du vill leva i?" (Andrea Kydd) Många företag donerar till ideella organisationer på olika sätt. Donationer från näringslivet spelar en allt viktigare roll för ideella organisationer när det gäller kapitalanskaffning. Men varför är företag intresserade av den ideella sektorn? Över 80 % av konsumenterna föredrar ett märke som förknippas med en god gärning, 70 % finansierar åtminstone en social (välgörenhets-) aktivitet eller har skapat reklam med lite socialt värde, mer än 60 % deltar i sponsring och utveckling av orsaksrelaterande marknadsföring. Innan man börjar leta efter ett samarbete med företag som verkar inom den ideella sektorn bör man inom den ideella organisationen ta hänsyn till följande: aktör bör den ideella organisationen:

15 1. FASTSTÄLLA REGLER: Vilka företag vill vi samarbeta med? Det skulle vara ganska svårt för organisationer som bryr sig om djurens rättigheter att arbeta med ett företag som tillvekar päls för modebranschen. Vilka företag måste vi vara försiktiga med? Vad är den allmänna opinionen om detta företag, hur behandlar företaget sina anställda? Vilka företag bör vi föredra? 2. FÖRSTÅ AFFÄRSMEKANISMER Företag strävar efter att göra vinst, Vanligtvis donerar de inte för generiska ändamål; Vinstdrivande företag vill att deras donationer ska förbättra deras image. 3. TALA DERAS SPRÅK 4. GÖR ALLTID ETT SAMARBETSAVTAL Oavsett vilken samarbetsstrategi du väljer, teckna alltid ett avtal med fastställda skyldigheter för företaget (värdet på donationen, betalningsmetoder, policyn för användning av logotypen och kommunikation) och för den ideella organisationen (användning av medel för specifika projekt, tillgång till information och dokumentation som visar användningen av medlen, lägesrapporter, kommunikationspolicy kring samarbetet och användning av företagets logotyp, etc.) Det finns olika typer av donationer från vinstdrivande företag till ideella organisationer: FILANTROPISK GÅVA Det är en ren gåva (kontant eller varor) från en kommersiell aktör till en ideell organisation och ofta är den bunden av ett avtal om målen för den finansierade verksamheten. GEMENSAM MARKNADSFÖRING Företaget erbjuder den ideella organisation marknadsföring för att synas tillsammans, för att främja den ideella organisationen som helhet genom insamlingar och upplysningskampanjer etc. Till exempel: En bank sätter annonsmaterial för en ideell organisation i ett kuvert som skickas till kunderna. Exempel: VEM är engagerad HUR FÖR (Mål) Hotell Lilla Stjärnan När det gäller att checka ut, kan kunderna på hotellet lägga en summa som kommer att doneras till UNICEF. Checka ut för baren SPONSRING Sponsringen är stödet till en ideell organisation i form av resurser (finansiella, organisatoriska, i form av managementkunskaper) för genomförandet av ett initiativ. Sponsringen skapar en indirekt koppling till orsaken. Till exempel: Ett företag stödjer ett evenemang som stöder orsaken, gärningen. Företaget sponsrar en fotbollsmatch som är organiserad för att samla in pengar till att rädda regnskogen i Amazonas.

16 Hur beräknar vi värdet av den sponsring vi behöver? Kostnader/intäkter TOTAL Aktivitetskostnader (från budgeten) SEK Kostnader som betalas av organisationen SEK TOTALT SPONSRINGSVÄRDE SEK Vilken synlighet kan vi erbjuda till bolaget i form av kontakter? Vi ger ett monetärt värde till vår kontakt (Kostnad per kontakt). Kostnaden för en kontakt varierar från land till land och i genomsnitt är det mellan 0,1 och 0,5. Bannern har en låg kostnad per kontakt: den når många fler med en mycket lägre kostnad. Du kan lätt förstå intresset för ett företag att sponsra ideella organisationer. Hur mycket skulle det kosta dem att kontakta det antal personer som deltar i en fotbollsmatch? Så när vi ber om sponsring måste vi vara beredda att tillhandahålla dessa uppgifter: antalet kontakter på webbplatsen, antalet kontakter via utskick, eventdeltagare, etc. I första hand berättar vi att vi har 1000 besökare per dag på hemsidan, snarare än be dem att sätta upp sin logotyp på vår hemsida. INITIATIV TILLSAMMANS MED ANSTÄLLDA Företaget fungerar som mellanhand för att samla anställda som väljer att donera till en ideell organisation med ett månatligt belopp genom att dra av beloppet på lönen. Gåvomatchning Företaget väljer att donera dubbla av det som donerats av anställda. Volontärprogram Företaget uppmuntrar sina anställda att spendera ett par timmars arbete att volontärarbeta på arbetstid. Lojala kortsystem Företaget kan erbjuda kundklubbsmedlemmar i företaget möjligheten att ersätta gåvocheckar med en donation till en ideell organisation. Till exempel: VEM är engagerad HUR FÖR (MÅL) Butikskedjan Kanon Kunder till snabbköpet som är kundkortsinnehavare kan välja att ersätta priset de fick med ett skolmaterial för ett projekt för barn i "Kambodja " Skolmaterial för barn i Kambodja ORSAKSRELATERAD MARKNADSFÖRING (Cause Related Marketing, CRM) Det är en marknadsförings aktivitet som innebär ett partnerskap mellan ett företag och en ideell organisation. Företaget har åtagit sig att donera en viss summa för en speciell orsak/syfte/initiativ för varje produkt eller tjänst som säljs.

17 Funktioner: Det är ett verktyg som syftar till att främja försäljningen Den använder marknadsföringsmetoder Donationer sker endast genom en transaktion (Du donera bara om du köper) Det engagerar konsumenter HUR MAN BESTÄMMER VÄRDET AV GÅVAN 1. Hela intäkten för en viss tidsperiod 2. Höja priset på produkten för att donera ett större belopp 3. En viss procent eller ett fast belopp av försäljningen Det är viktigt att skapa ett garanterat minimumbelopp eftersom den ideella organisationen inte bör stå för risken att en produkt inte säljer på marknaden. Av detta skäl är det önskvärt att undvika denna metod (CRM) på nya produkter. HUR MAN KOMMUNICERAR: - Inkludera organisationen logotyp på produkten: om en etikett är synlig på förpackningen får det människor att tro på ett större stöd; - Det är bättre att uttrycka värdet av donationen i absoluta tal i stället för en procentsats. SLUTSATSER: 10 regler för effektiva samarbeten Delade mål med partners är viktigt; Det måste finnas en stark koppling och konsekvens mellan de värderingar som den ideella organisationen och det vinstdrivna företaget står för. Ideella organisationer bör ha särskild sakkunskap (t.ex. marknadsföring) för partnerskapets förvaltning, Utvecklingen av alliansen måste stödjas av både organisationens och företagets ledning; - Det är nödvändigt att fastställa ett särskilt projektteam; Det är bra att aktivt försöka involvera personalen från företaget; Värdet av donationen för att stödja ett projekt bör avtalas mellan parterna för att skapa en balans mellan de sociala (ideella) behoven och företagens behov; Kommunikationen måste överensstämma med varandra och genomföras på ett integrerat sätt, för att generera en synergieffekt. Den externa kommunikationen från partnerskapet måste vara sanningsenlig, tydlig och konsekvent med det aktiva engagemanget från företaget, Partnerskapet bör präglas av en evolutionär process, som syftar till att förbättra och förnya samarbetets vidtagna åtgärder.

18 Insamling via utskick OBSERVERA VAD KONKURRENTERNA GÖR SER HUR DE KOMMUNICERAR MED SINA GIVARE BRA IDEÉR SKA ALDRIG FÖRKASTAS Utskick är en skriftlig begäran om donationer som distribueras och levereras per post. Det är den mest effektiva metoden för att bygga en bred bas av donatorer och öka intäkterna för tusentals ideella organisationer, stora som små. Du måste använda vissa grundläggande begrepp och strategier som är lämpliga för er ideella organisation. Insamling via utskick berör tre huvudområden: 1. Potentiella givare: skaffa nya givare 2. Förnyelser: förnya eller öka nuvarande donationer 3. Extraordinära ändamål: söka donationer för extraordinära ändamål. Fördelar Pålitliga intäkter Konstruktion och utvidgning av donatorernas databas Skapa en databas för potentiella donatorer Utvidgning av medlemmar Kostnader Papper och utskrift Portokostnader Adressbok Använd befintlig hemgjord Portokostnader för besvarade brev. Kostnad för kreativt team VEM SKA JAG SKRIVA TILL? Utskick är oftast en kostsam aktivitet men det är också en lämplig insamlingsaktivitet inte bara för stora ideella organisationer. Utskick innefattar också ett enkelt brev till 100 medlemmar av en liten ideell förening för att bjuda in dem och deras vänner (som du kan ha lagg till i din lista över potentiella donatorer under en social middag, en församling, ett särskilt event som anordnats av organisationen) till att donera. I stycket "SEMESTERBREV" föreslår vi att man använder en lista över mottagare som är heta" eller "hemgjorda", som har tagits fram av volontärer och personer som står nära organisationen. Kom ihåg att det också finns listor över mottagare: - Som är publika (röstlängder, telefonkataloger, branschorganisationer) - Via mäklare (så kallade "kalla" listor) Observera: Valet av lista påverkar utskickens resultat med upp till 70-80%.

19 VAD (OCH HUR) SKA DU SKRIVA I ETT BREV? Vid utarbetandet av en kampanj för utskick, är det skrivna ordet bara en del (dock det viktigaste) av allt. Innan du skriver bör du utveckla idén kring hela konceptet: du måste bestämma vilket kuvert som ska användas, färgen, dess storlek, typ av papper som ska användas till brevet, donationsformulär, broschyr (om någon), broschyr eller logga för att förstärka det som står i brevet. Det räcker oftast inte med att bara skriva en text för att locka en potentiell donator. Du måste välja rätt bilder, rätt färger, rätt färgtoner, även i förhållande till den typ av meddelande du skickar och organisationens varumärke. Ord + färger + bilder måste kunna göra klart för potentiella donatorer att här finns det något att se, en historia att lyssna på, någon att hjälpa. Vad förväntar de sig från dig, från din ideella organisation? Hur kan du hjälpa dem att veta mer om din organisation och dess projekt? Den potentiella givare kommer inte att läsa brevet på en gång, men han/hon kommer att "söka" efter det mest intressanta i innehållet, kanske det som står fetstil, en särskild punkt, en övertygande bild m.m. Brevet är hjärtat i paketet: det innehåller budskapet och det måste vara en förfrågan om att ge en donation. I brevet måste du berätta en historia så att läsaren kan föreställa sig. Du måste fokusera på ett enda projekt, och du måste berätta en historia om det projektet. Undvik alltför täta stycken med litet avstånd. Kom ihåg att du vill väcka passionen hos läsarna och att det finns massor av liknande ideella organisationer med samma berättelse som din. Du måste sticka ut. Desto personligare och skräddarsytt ett utskick är för individen, desto effektivare är det. Vilken av följande eventuella början tror du är mer effektiv för e-post eller brev? Kära Kate, 'Rädda världen "har arbetat i åratal för att sätta ett leende på många människor som tyvärr Hej Josef, kanske undrar du hur vi känner till varandra? Din vän John, som under många år har samarbetat och varit engagerad i våra frågor har valt att dela med sig... Hej Sandra! Jag är din kära vän Mark. Visste du att jag har arbetat i flera år med "Rädda världen"? Jag tror att vi tillsammans kan... Ingen tvekan: De sista två är mer effektiva! Oberoende av texten (naturligtvis är dessa exempel avsedda för att förstärka effekten), ligger nyckeln i att anpassa och göra det möjligt att nämna organisationen i en dialog mellan två vänner, som i det andra exemplet. Föreslå en lösning på problemet - Förklara hur den potentiella donatorn kan hjälpa - Fråga om en donation idag. Ange det önskade beloppet - Tacka - Lägg till ett P.S : Den pressar läsaren att agera och har därför en stark känslomässig effekt.

20 Observera att oftast läser man de två första meningarna och sedan går direkt till slutet av brevet. Slutligen: Läs brevet högt och tydligt, alltid! Och läs brevet för en kollega, vän, släkting. Lyssna på deras reaktioner och synpunkter. Det finns inga bättre marknadsföringsexperter än dina potentiella givare! Andra tips (för mindre organisationer): Skriv adressen för hand på ytterkuvertet. Undvik att placera etiketter. Anpassa dina tack. Tacka med en skriftlig anteckning eller med ett telefonsamtal. HUR OFTA KAN DU GÖRA UTSKICKEN? De flesta organisationer kan och bör göra utskick mer än en gång per år. Du kan skicka brev minst fyra gånger per år och be om donationer. Här är det enklaste systemet: 1. Skicka ett brev i november för att markera slutet av året/julen/helgerna 2. Skicka din årliga rapport i januari eller februari 3. Be medlemmarna att förnya sitt medlemskap eller öka sina årliga gåvor tio månader efter deras första donation. 4. Skicka ett brev om en specifik kampanj eller datum som i anslutning till kampanjen. Om du vill göra utskick mer än fyra gånger per år, se till att i varje utskick belysa olika frågor eller behov. Insamlingsutskick kan planeras så att de bifogas till ett regelbundet nyhetsbrev eller alternativt med ett brev från ordföranden så han eller hon också kan tacka givaren. Efter två månader, analysera vad som har fungerat och skicka era slutgiltiga donationsresultat med ett tackkort till givaren. EXEMPEL PÅ STRUKTUR Enligt statistiken är november den mest lönsamma månaden för utskick, som återigen visar fördelarna med konkurrens. Ett sätt att strukturera upp arbetet är följande, utifrån att utskicket ska ske i november; I augusti eller redan under sommaren/våren, Be alla nyckelpersoner om deras namnteckningar (styrelseledamöter m.m.), sammanställ statistik över organisationens resultat och ta bilder, skriv och designa ditt utskick. Korrekturläs allt högt två gånger. Skriv brevet och kuvert i början av september, och fortsätt sedan med kuvert och packning av dem i början av oktober, så att utskicket kan gå till postkontoret i slutet av oktober. Se till att du kodar varje återvändande och följ upp de adresserna så att du har en aktuell lista att använda igen nästa år. Allt eftersom posten kommer in, registrera bidragen, skicka ett kvitto och ett tackbrev. HUR MYCKET KOSTAR UTSKICK? Kostnaderna varierar avsevärt beroende på vilken typ av mottagarlista man har. När det gäller kalla listor är kostnaderna oundvikligen högre. Då är det bättre att plocka namn själv! Samla dem vid något tillfälle. Du kan kontakta mindre organisationer och be dem om lokala kataloger. Fråga dina medlemmar om de är medlemmar i andra typer organisationer som: - Församlingar

Att göra eller inte göra när det gäller bokföring inom den ideella sektorn

Att göra eller inte göra när det gäller bokföring inom den ideella sektorn Basnivå Ekonomisk styrning Introduktion till kursen: Modul 1 Budgetering Vad är en budget? Definition Budgeteringens roll i en organisations planering Modul 2 Redovisning och bokföring Vad är redovisning?

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning.

Studenten möter sex affärshändelser och uppgiften är att bokföra händelserna eller att visa hur händelsen påverkar resultaträkning och balansräkning. Nytillkomna inlämningsuppgifter 2015 Från och med 2015 finns sju nya inlämningsuppgifter tillgängliga. Tidigare uppgifter var oftast rena räkneuppgifter. De nytillkomna inlämningsuppgifterna har en annan

Läs mer

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring

Ekonomiguide. Del 2 - Bokföring Ekonomiguide Del 2 - Bokföring Innehållsförteckning Kvittoredovisning 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av kvittoredovisningsmallen 4 Bokföring 7 Vad, vem, varför? 7 Förklaring av bokföringsmallen 8 Del

Läs mer

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil

Profilera dig på LinkedIn. 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn 10 steg till en lyckad profil Profilera dig på LinkedIn Med över 300 miljoner användare är LinkedIn världens största professionella nätverk och två miljoner svenskar är medlemmar.

Läs mer

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring

Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Mångdubbla din försäljning med målsökande marknadsföring Av alla besökare i en webbutik är det statistiskt sett bara en liten andel som handlar något. Tänk om du kunde återengagera den stora andelen potentiella

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Projekt Solenergi Stockholm

Projekt Solenergi Stockholm Projekt Solenergi Stockholm Skriven av i samarbete med Solar Scandinavia 1 Innehållsförteckning Ursprunglig pitch... 3 Inledning... 4 Målgrupp... 4 Marknadsföring... 4 Målgrupp... 4 Marknadsföring... 4

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

EPOSTSERVICE. Därför är EpostService så effektiv! www.epostservice.se. - Ger dig nya kunder. Ett enda utskick räcker! En bild säger mer än 1000 ord.

EPOSTSERVICE. Därför är EpostService så effektiv! www.epostservice.se. - Ger dig nya kunder. Ett enda utskick räcker! En bild säger mer än 1000 ord. - Ger dig nya kunder Därför är EpostService så effektiv! EpostService gör dina kunder lönsammare genom att du håller dem informerad om vad ditt företag erbjuder. Detta gör du via nyhetsbrev och enkäter

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

Hur jag skapar en webbplats värd 90 000 kr/år på 49 dagar med endast 10 timmars arbete

Hur jag skapar en webbplats värd 90 000 kr/år på 49 dagar med endast 10 timmars arbete Hur jag skapar en webbplats värd 90 000 kr/år på 49 dagar med endast 10 timmars arbete Använd SEO Systemet och skapa webbplatser som kan ge dig 90 000 kr per år så snabbt som möjligt. Denna specialrapport

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

Stöd till interkulturella projekt

Stöd till interkulturella projekt Handbok för Stöd till interkulturella projekt En praktisk guide för dig som vill söka eller redan har fått stödet Innehållsförteckning sida Vad är stödet till interkulturella projekt? 3 Vem kan söka stödet

Läs mer

7 Skäl att. börja med online insamling redan idag

7 Skäl att. börja med online insamling redan idag Skäl att börja med online insamling redan idag 2 Innehåll Vad är online insamling? Peer-to-peer fundraising that is. Vem och vad är BetterNow? Författaren 1 2 3 4 5 6 Tiden för online insamling är nu Håva

Läs mer

Kom igång med Smart Bokföring

Kom igång med Smart Bokföring Innehåll Hogia-ID... 3 Guide - Smart - Registrera dina uppgifter... 4 Startsidan... 7 Guide 2 Bokföring... 8 Inställningar... 10 Organisation... 10 Kontoinställningar... 11 Bokföring... 12 Ingående balans...

Läs mer

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 2006.05.01-2007.04.30 HSB:S BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 Kallelse Medlemmarna i HSB:s Bostadsrättsförening Anneberg i Malmö kallas härmed till ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Mariah Gustavsson. Marknadsföring PÅ INTERNET

Mariah Gustavsson. Marknadsföring PÅ INTERNET Mariah Gustavsson Marknadsföring PÅ INTERNET Del 2 MARKNADSFÖRING PÅ INTERNET 6. Annonsering... 24 7. Sökordsannonsering... 35 8. Affiliatemarknadsföring... 42 9. E-postmarknadsföring... 47 10. Rekommendationsmarknadsföring...

Läs mer

Med LinkedIn kan du attrahera affärer och kontakter genom att bli synlig och sökbar. Det kan revolutionera sättet du gör affärer!

Med LinkedIn kan du attrahera affärer och kontakter genom att bli synlig och sökbar. Det kan revolutionera sättet du gör affärer! Varför LinkedIn? I alla tider har kontakter gjorts framgångsrikt genom personliga referenser. Nu kan du få kontakter genom personliga referenser på internet genom LinkedIn, världens största professionella

Läs mer

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ

HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ HSB BRF ANNEBERG I MALMÖ 2007.05.01-2008.04.30 HSB:BRF ANNEBERG I MALMÖ 746000-5593 DELTAGARANMÄLAN Till Bostadsrättsföreningen Annebergs ordinarie föreningsstämma onsdagen 22 oktober 2008 kl. 19.00.

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97

Innehållsförteckning. EKONOMIDATA I SOLNA VÄSTKUSTENS EKONOMIDATA Brevduvegatan 3 2014-12-03 169 72 SOLNA Tel 0703 18 34 97 Innehållsförteckning 1 Bokslut Arbetsgång... 3 1.1 Har du bokfört alla händelser som skett under året?... 3 1.2 Är resultatet för föregående år omfört till kontot för balanserat resultat?... 3 2 Bank-

Läs mer

Solution Profiler. Tips till att publicera en framgångsrik lösning

Solution Profiler. Tips till att publicera en framgångsrik lösning Solution Profiler Tips till att publicera en framgångsrik lösning Innehållsförteckning Så här börjar du... 2 1. Grundinformation... 3 1.1 Lösningens namn... 3 1.2 Lösningens beskrivning... 3 1.3 Lösningens

Läs mer

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015

Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Branding Att äga sitt varumärke Marknadsföring i Sociala Medier för HRT-branschen del 1 Robin Sörbom 2015 Marknadsföring har under de senaste 20 åren förändrats radikalt i grunden, så även inom HRTbranschen.

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 2 Bokföring (6/3) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Moms - Utlandstransaktioner 2. Förtydligande/fördjupning från lektion 1 3. Grunder bokslut 4. Egen övning

Läs mer

Ytterligare information om Sjunde AP-fonden finns på www.ap7.se, där också Sjunde APfondens senaste årsredovisningar finns tillgängliga.

Ytterligare information om Sjunde AP-fonden finns på www.ap7.se, där också Sjunde APfondens senaste årsredovisningar finns tillgängliga. Bakgrund Sjunde AP-fonden har nöjet att bjuda in er att inkomma med anbud avseende hantering av fondens ekonomifunktion. Fonden efterfrågar en utkontrakterad ekonomitjänst där ni som leverantör ansvarar

Läs mer

Steg 11 Bokföring Excel, Visma/SPCS Windows 7

Steg 11 Bokföring Excel, Visma/SPCS Windows 7 Steg 11 Bokföring Excel, Visma/SPCS Windows 7 Mars -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 11 Sida 1 Inledning Förkunskaper Steg 1, 2, 7. Alla företag måste ha en bokföring. Bokföringen ska bl.a. visa

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

http://youtu.be/zqzsqkmfghe

http://youtu.be/zqzsqkmfghe http://youtu.be/zqzsqkmfghe Sociala medier vill du ta steget, men vet inte hur? 4 oktober 2012 Lisbeth Larsson, Marknadschef Jenny Stråhle, Marknadskommunikatör Vad använder företag sociala medier till?

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Snabbkurs i Wordpress för IOGT-NTO

Snabbkurs i Wordpress för IOGT-NTO Snabbkurs i Wordpress för IOGT-NTO Välkommen till din nya sida! Det här materialet är till för att ge en snabb genomgång av din nya sida och de olika funktionerna så att du snabbt kan komma igång och arbeta

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet

Handbok för. En snabb slant. Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Handbok för En snabb slant Tips för dig som vill söka eller redan har fått stipendiet Innehållsförteckning Om en snabb slant 3 Vem kan söka en snabb slant? 3 Vad kan du söka för? 3 Hur du söker e-tjänsten

Läs mer

Utbildning 20 21 maj 2015

Utbildning 20 21 maj 2015 Utbildning 20 21 maj 2015 Johan Wennström Charlotte Rydh Brakeley Nordic Att bygga relationer som ger stora gåvor 21 maj 2015 Charlotte Rydh Agenda Reflektioner från gårdagen & frågor Sju steg till en

Läs mer

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG

50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG LEDARGUIDE MEDARBETARENGAGEMANG ! 50IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETAR- ENGAGEMANG 50 IDÉER OCH TIPS OM MEDARBETARENGAGEMANG 1 2 3 4 5 SKAPA EN GOD RELATION Relationen

Läs mer

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping

Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-

Läs mer

Sida 1 (15) Sida 2 (15) Sida 3 (15) Sida 4 (15) Sida 5 (15) Sida 6 (15) Sida 7 (15) Sida 8 (15) Sida 9 (15) Sida 10 (15) RESULTATRÄKNING 1 Not 2014 2013 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 150 250 136

Läs mer

Välkommen till Modern Ekonomi

Välkommen till Modern Ekonomi MODERN EKONOMI Mats Olsson - Falköping Lena Grevsjö - Kungsbackakontoret Mats Olsson - Falköpingskontoret Välkommen till Modern Ekonomi Modern Ekonomi är ett av Sveriges snabbast växande företag för ekonomitjänster.

Läs mer

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.

Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa. 7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag

Läs mer

Medel nivå Ekonomisk styrning. Introduktion till kursen. Modul 1. Redovisning och bokföring

Medel nivå Ekonomisk styrning. Introduktion till kursen. Modul 1. Redovisning och bokföring Medel nivå Ekonomisk styrning Introduktion till kursen Modul 1 Redovisning och bokföring Bokföring, redovisning och ekonomisk förvaltning: några definitioner Redovisning av ideellt arbete Finansiell redovisning

Läs mer

FUB:s insamlings- och sponsringspolicy

FUB:s insamlings- och sponsringspolicy FUB:s insamlings- och sponsringspolicy Syfte och mål med insamlingsverksamheten Det övergripande syftet med FUB:s insamlingsverksamhet är att stödja verksamhetens mål genom att samla in pengar bland allmänheten

Läs mer

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB

5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING. www.webbstrategerna.se. 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 WEBBSTRATEGIER SOM ÖKAR DITT FÖRETAGS FÖRSÄLJNING www.webbstrategerna.se 2010 Webbstrategerna Sverige AB 5 webbstrategier som ökar ditt företags försäljning Idag är ett företags webbnärvaro ordentligt

Läs mer

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31

Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 Årsredovisning HSB:s brf Randers i Malmö 2010-09-01 2011-08-31 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/5 2013 30/4 2014 HSB BRF FOSIETORP I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som

Läs mer

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet

Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Anvisningar för ansökan om verksamhetsbidrag för social verksamhet Läs dessa anvisningar samt dokumentet Så här bedömer Socialstyrelsen ansökningar om verksamhetsbidrag för social verksamhet innan ni lämnar

Läs mer

Större kassa med effektivare fakturering

Större kassa med effektivare fakturering Större kassa med effektivare fakturering Cash is king. Detta bekanta uttryck är så sant som det är sagt. Kanske inte cash i sin faktiskt fysiska form, men definitivt dess funktion i ett företag. Att företag

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2012 31/8 2013 HSB BRF OXIEGÅRDEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten

Läs mer

HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER

HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER HANDLEDNING FÖR KONTROLLANTER Handledning för kontrollanter 1 Omslagsfoto: UNICEF//Tanzania/2014 Denna broschyr är framtagen med stöd av Trosa Tryckeri 2 Operation Dagsverke TACK FÖR DITT ANSVAR I OPERATION

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF MYRSTACKEN I OXIE 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och

Läs mer

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag

Placeringspolicy. Svenska Röda Korset utdrag Placeringspolicy Svenska Röda Korset utdrag Fastställd av Svenska Röda Korsets styrelse 2014-09-15 Inledning Bakgrund och syfte Svenska Röda Korset är en allmännyttig ideell förening som har till ändamål

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

Redovisningsreglemente

Redovisningsreglemente KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 1989-12-17 Ersätter: Gäller fr o m: Redovisningsreglemente Inledande bestämmelser 1 Kommunens redovisning skall

Läs mer

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11)

Tendensrapport 2013. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (11) u Dessa är de största utmaningarna för Sveriges marknadsförare 2013 u Så stiger kraven på lönsamhet och återbäring på investeringar i marknadsaktiviteter u Vikten av att prioritera rätt i det nya medielandskapet

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01

OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) FÖRFATTNINGSSAMLING Dnr Gäller från 2.O 1994.1127 1995-01-01 OXELÖSUNDS KOMMUNS Redovisningsreglemente 1 (9) REDOVISNINGSREGLEMENTE FÖR OXELÖSUNDS KOMMUN 1 Kommunens redovisning skall utföras enligt bestämmelserna i detta reglemente. Reglementet gäller för kommunstyrelsen

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Manual för INFOFLEX Kassaregister IVK 1.0

Manual för INFOFLEX Kassaregister IVK 1.0 Manual för INFOFLEX Kassaregister IVK 1.0 Inställningar och användartips för INFOFLEX Kassaregister med inkopplad kontrollenhet och användning enligt kassalagen. 2 Innehåll... 4 Aktivering kassainloggning...

Läs mer

Ekonomiguide. Del 1 - Budget

Ekonomiguide. Del 1 - Budget Ekonomiguide Del 1 - Budget Innehållsförteckning Årsbudget 3 Vad, vem, varför? 3 Förklaring av årsbudgetmallen 4 Budgetens segment 5 Dokumentets kodning 7 Utskottsbudget 8 Vad, vem, varför? 8 Förklaring

Läs mer

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (6) Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Innehåll Inledning Vad är sociala medier? 2 Hjälp och råd 2 Syfte med kommunens användning av sociala medier 2 Dokumentation

Läs mer

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24

AFFÄRSPLAN. Namn. Företag. Adress. Telefon. E-post. Hemsida. Affärsplan. Sara Isaksson Pär Olofsson 2010.08.24 Namn Företag AFFÄRSPLAN Adress Telefon E-post Hemsida Affärsplan 2010.08.24 1 Sara Isaksson Pär Olofsson Innehåll AFFÄRSIDÉ 3 VISION, MÅL OCH STRATEGI 5 VERKSAMHET 7 KUND 8 KONKURRENTER 9 MARKNADSFÖRING

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan

Övningsuppgifter till Bokföring Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Övningsuppgifter till Bokföring av Björn Lundén och Anette Broberg 18:e upplagan Björn Lundén Information AB Box 84 820 64 Näsviken Tel:0650-541400 Fax: 0650-541401 info@blinfo.se www.blinfo.se Del 1

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Marknadsföring. sociala medier

Information till legitimerade tandhygienister. Marknadsföring. sociala medier SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Marknadsföring och sociala medier TANDHYG Information till legitimerade tandhygienister Marknadsföring och sociala medier Inledning Marknadsföring

Läs mer

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida.

Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. Inlämningsuppgift 1 Grundkurs i redovisning våren 2008 Jobba i arbetsgrupper. Listan med gruppindelning finns på kursens hemsida. 1. Läs igenom frågorna nedan och diskutera tillsammans utgående från föreläsningarna

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

(NGM: MSAB B) till 31,83 Mkr (17,32) Resultat per (9,92) startpakett. % och. efterfrågan. annat: se sina licenser.

(NGM: MSAB B) till 31,83 Mkr (17,32) Resultat per (9,92) startpakett. % och. efterfrågan. annat: se sina licenser. Niomånadersrapport 2007 Publiceras 2007-10-26 (NGM: MSAB B) Nettoomsättningen under perioden uppgick till 31,83 Mkr (17,32) Resultatet efter finansiella poster var 13,61 Mkr (7,00) Resultat per aktie 0,777

Läs mer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer

Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Lathund för Svenska Celiakiungdomsförbundets regionkassörer Senast uppdaterad: 2015-01- 21 Svenska Celiakiungdomsförbundet Norr Mälarstrand 24 112 20 Stockholm Tel: 08-562 788 07 info@scuf.se www.scuf.se

Läs mer

Varumärkesfrämjande sponsringsmöjligheter

Varumärkesfrämjande sponsringsmöjligheter Stockholm 2014 Kistamässan, Stockholm 15-16 oktober 2014 Varumärkesfrämjande sponsringsmöjligheter Tack vare hundratals utställare och en mässa som växer varje år, har sponsring blivit ett utmärkt sätt

Läs mer

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu.

VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. VAD Förstå vad content marketing är och varför behovet är så stort just nu. HUR 1. Hur skiljer sig content marketing från traditionell reklam? 2. Varför snackar alla om content marketing? 3. Så bygger

Läs mer

Datum för tentamen 2007-11-11

Datum för tentamen 2007-11-11 Skriftligt prov i delkurs Inom kurs eller program Med kurskod Datum för tentamen 2007-11-11 Skrivningsansvarig lärare Affärsredovisning och budgetering 7,5hp Företagsekonomi A redovisning och kalkylering

Läs mer

Sponsringsmöjligheter

Sponsringsmöjligheter Svenska Mässan, Göteborg 2 & 3 april 2014 Sponsringsmöjligheter Tack vare att mässor är så starka arenor för marknadsföring har sponsring blivit ett utmärkt sätt att skilja sig från de andra och befästa

Läs mer

Lägg in basinformationen. Starta här om du inte redan har fyllt i basinformationen på ditt företags sida. Klicka Redigera uppe till höger i verktyget.

Lägg in basinformationen. Starta här om du inte redan har fyllt i basinformationen på ditt företags sida. Klicka Redigera uppe till höger i verktyget. 7 steg för att skapa en företagssida på LinkedIn LinkedIn lanserar ständigt nya förbättringar i applikationen för företagssidor på LinkedIn. Nu senast bl. a s.k showcase- sidor. Detta e- blad fungerar

Läs mer

Sociala medier B2B. KunskapsAvenyn "kunskaps tisdagar" Peter Tilling 2011

Sociala medier B2B. KunskapsAvenyn kunskaps tisdagar Peter Tilling 2011 Sociala medier B2B KunskapsAvenyn "kunskaps tisdagar" Peter Tilling 2011 Peter Tilling konsult i SEMSEO SEMSEO hjälper SME företag hitta nya affärer Utbildar i e-handel, SEO, SEM, sociala medier Fd. rådgivare/konsult

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Så vinner du fajten på Google

Så vinner du fajten på Google Så vinner du fajten på Google Så vinner du fajten på Google Sökmotoroptimeringens grunder Kunskapen som gör att ni kan börja arbeta med er synlighet redan idag. Innehållet viktigare än någonsin SEO = Content

Läs mer