FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. Nämnd. budget

Transkript

1 FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA Nämnd budget 2016

2 Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Så här styr nämnden Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärldsanalys Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet God livskvalitet Minskad användning av droger Trygg kommun Företagsvänlig kommun Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minskade koldioxidutsläpp Bra utbildningar Attraktiv arbetsplats Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nämndens kvalitetsdeklarationer Nyckeltal/Verksamhetsmått Kommentar verksamhetsmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Personalfrågor med kommentarer Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Medarbetarenkät Personalmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Investeringsbudget Intern kontroll Intern kontroll Policys, planer och program Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige Styrdokument beslutade av nämnden för Förskola & Grundskola Nämndbudget

3 15.3 Styrdokument beslutade av Förskole- och grundskolenämnen Avgifter och taxor Nämndbudget

4 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Förskola & Grundskola ansvarar för kommunens förskola, grundskola, grundsärskola, skolbarnsomsorg och pedagogisk omsorg. Dessutom tillhör korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, enligt Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS), nämndens ansvarsområde. Nämnden ansvarar också för tillståndsgivning, utövar tillsyn och beviljar bidrag till fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Nämnden lämnar bidrag till fristående grundskolor och har rätt till insyn i deras verksamhet. Nämnden har också ansvar för hantering och utbetalning av det kommunala vårdnadsbidraget. 1.2 Verksamhetens omfattning Budgetomslutningen för Förskola & Grundskola 2015 är 1,7 miljarder. I årsredovisningen för redovisades att: Antalet personer som arbetar inom nämndens verksamhetsområde var 2506 personer. Av dessa var 87% kvinnor och 13% män. Antalet elever i förskoleklass, grundskola och särskola i egen och fristående regi var Antalet barn i fritidshem och pedagogisk omsorg i egen och fristående regi var Antalet barn i förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg egen och fristående regi var Nämnd/styrelse Nämnden för Förskola & Grundskola har 11 ledamöter och 9 ersättare. Nämndens arbetsutskott har 5 ledamöter och 5 ersättare. Anders Ekström (M) ordförande, Jan Eric Knutas (FP) 1.e vice ordförande, Maj-Britt Rane Andersson (S) 2:e vice ordförande, Axel Storckenfeld (M), Karin Green (C). Arbetsutskottet förbereder ärenden till nämnden, men har även delegation att fatta beslut i vissa ärenden. 1.4 Förvaltningens organisation Nämndens verksamhet leds av förvaltningschef Anette Liedström Hjorth. Den kommunala förskoleoch grundskoleverksamheten är uppdelad i tre geografiskt indelade pedagogiska enheter som innefattar omsorg och utbildning för barn och elever från 1 till 16 år, Norr, Centrum och Söder. Den förvaltningsövergripande organisationen är indelade i tre verksamhetsområden, Utveckling, Planering och Administration. För varje pedagogisk enhet finns en ansvarig verksamhetschef. Inom varje enhet finns det rektorer och förskolechefer med olika ansvarsområden: förskola, grundskola, särskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Verksamhetscheferna tillsammans med förvaltningschefen och delar av staben utgör förvaltningens ledningsgrupp. Ledningsgruppen träffas vanligtvis två gånger per månad. Skolledarmöten genomförs vid sex tillfällen varje år. Två av dessa är huvudmannamöten då form och innehåll är styrt av gemensamt identifierade utvecklingsområden. Fyra är skolledarmöten som organiseras utifrån specifikt efterfrågade insatser. I den centrala förvaltningen ingår verksamhetschefer, utvecklingsledare, jurist, koordinator kommunikation, registrator, barnomsorgsadministratörer, akutrekryterare och Nämndbudget

5 systemadministratörer. I frågor som rör ekonomi, personal och planering köper förvaltningen tjänster från förvaltningen för Service. Nämndbudget

6 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget

7 2.1 Så här styr nämnden Kommunal styrning I Kungsbackas kommuns styrmodell ingår att adressera fullmäktiges prioriterade mål och direktiv till nämnderna. Målen kan vara adresserade till en, flera eller samtliga nämnder. Nämnden i sin tur kan sedan formulera resultatmål och direktiv för att konkretisera de prioriterade målen. De egna resultatmålen kan också vara egna initiativ utöver de mål som fullmäktige angett. Fullmäktiges vision tillsammans med de inriktningar, resultatmål och direktiv från de två politiska nivåerna ger förvaltningschefen det samlade kommunala uppdraget. Internt inom förvaltningen adresserar förvaltningschefen målen vidare i organisationen som resulterar i genomförandeplaner med målansvariga. Vid delårsbokslut och årsbokslut ska målansvariga rapportera hur man arbetat med målet, samt redovisa vilka resultat man uppnått. Nationell styrning och systematiskt kvalitetsarbete Utöver den kommunala styrningen finns det en statlig styrning av verksamheten inom Förskola & Grundskola. I den ingår att såväl huvudmannen som rektorer och förskolechefer ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Det ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän samt förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Respektive ansvarig skolledare ansvarar för hur det systematiska kvalitetsarbetet ser ut på den egna förskole- eller skolenheten. I huvudmannens systematiska kvalitetsarbete finns ett rapporteringsflöde från enheterna som resulterar i en samlad analys med förbättringsområden. Nämndbudget

8 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget

9 Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

10 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget

11 5 Nämndens omvärldsanalys Budgetproposition 2016 I promemorian "Investeringar i skolan för mer kunskap" beskrivs de satsningar på skolan som regeringen föreslår i budgetproposition för Investeringar för en jämlik skola Här lyfts förslag som handlar om höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem, personalförstärkningar i Sveriges skolbibliotek, höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång och upprustning av utemiljöer för förskolor, skolor och fritidshem. Vidare beskrivs förslag om stöd till skolhuvudmän för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar. Regeringen föreslår också förstärkt stöd till elevhälsan och mer undervisningstid för att nå kunskapskraven. Investeringar för ett attraktivt läraryrke Regeringen föreslår att en investering i höjda lärarlöner genomförs Lärarlönelyftet. Regeringen föreslår även insatser för fler vägar in i läraryrket, förbättrade möjligheter att ge fler lärare behörighet och förstärka pågående kompetensutvecklingsinsatser såsom Läslyftet och Matematiklyftet. Vidare föreslår regeringen att attraktiviteten i läraryrket ska ökas genom statliga insatser för en höjning av lärares löner, kvalitetssatsningar på lärar- och förskollärarutbildningen, kompetensutveckling för lärare, investeringar i mer personal i skolan och andra åtgärder som ger läraren bättre möjligheter att ge varje elev en undervisning av god kvalitet. Investeringar i tidiga insatser Regeringens lågstadielöfte innehåller investeringar i förskolan, i förstärkt specialpedagogik, fler anställda lärare i lågstadiet så att lärare får mer tid för sitt arbete och att klasserna kan bli mindre i lågstadiet. Regeringen utreder även en läsa-skriva-räkna-garanti som ska säkerställa att det stöd eller särskilda stöd som eleven behöver sätts in i tid. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2016 en ny fortbildningsinsats för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare i grundskolan, framför allt i högstadiet. Insatsen ska ge lärare grundläggande specialpedagogisk kompetens. Satsningen ska bygga vidare på den kompetensutvecklingsmodell som idag finns etablerad i skolan genom Läslyftet och Matematiklyftet, vars fokus på kollegialt lärande är en starkt bidragande faktor till dess avtryck på skolorna. I budgetpropositionen för 2016 genomförs samtidigt övriga investeringar i specialpedagogik som aviserades i vårbudgetpropositionen. Underlag till kommunbudget 2016 och generella statsbidrag I underlaget till kommunbudget 2016 begärde nämnden ramförändring genom medel som tillförts kommunen i det generella statsbidraget på sammanlagt tkr. Det gällde finansiering av beslutade reformer för: fler nationella prov, lärarlegitimation, nya skollagen, införande av betyg från åk 6, ökad undervisningstid i matematik, åk 1-3, rektorsutbildning, nationella ämnesprov. I budgetbeslutet utökades inte ramen för dessa reformer och genomförandet måste därför ske inom befintliga ramar Skolverkets lägesbedömning 2015 Skolverket har regeringens uppdrag att vartannat år göra en samlad bedömning av situationen och utvecklingen inom förskola, skola och vuxenutbildning. Här följer en kortfattad sammanfattning av lägesbedömningen som finns i sin helhet på Skolverkets webbplats. Skolverket konstaterar att den svenska skolan har stora problem. Kunskapsresultaten i grundskolan fortsätter att sjunka inom de kunskapsområden som de internationella kunskapsmätningarna Nämndbudget

12 omfattar, dvs, matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Skolverket uttrycker att skolsystemet är komplext, vilket gör det svårt att isolera sambanden mellan olika tänkbara förklaringsfaktorer och elevers resultatutveckling. Dessutom har flera reformer införts mer eller mindre samtidigt och detta komplicerar ytterligare möjligheten att undersöka orsak och verkan. Andra viktiga utmaningar konstateras också för den svenska skolan. Lärarbrist, elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program och en ökad skolsegregation nämns särskilt i lägesbedömningen. Skolverket pekar också på ett antal faktorer som styrkor att bygga vidare på. I den svenska skolan är kontakten mellan elever och lärare förtroendefull och lärarna tycker också att de i hög grad kan nå ut till och entusiasmera sina elever. Eleverna trivs i skolan och de allra flesta rektorer trivs med sitt arbete och har en stark ledarskapsutbildning. Man konstaterar också att antalet sökande till lärarutbildningarna har ökat, om än från låga nivåer. För att möta de utmaningar som den svenska skolan står inför tar Skolverket i 2015 års lägesbedömning fasta på tre utvecklingsområden: En undervisning som möter varje elev Rätt förutsättningar för lärare och rektorer En långsiktig styrning och ett förtydligat ansvarstagande En undervisning som möter varje elev Högre kvalitet i undervisningen ska vara i fokus för alla aktörer. Undervisningen bör genomsyras av höga förväntningar på alla elever. Det är nödvändigt att lärare planerar, genomför och följer upp undervisningen så att alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver. Huvudmän och rektorer behöver säkerställa att lärare ges förutsättningar att planera, genomföra och följa upp undervisningen så att alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver. Rektorer behöver ta ansvar för att elevers stödbehov uppmärksammas tidigt och tillgodoses snabbt. Ytterligare insatser behövs för att säkerställa skolans roll som mötesplats i samhället och minska skolsegregationen. Huvudmännen behöver verka för och främja att skolor har en allsidig elevsammansättning. Skolverket föreslår regeringen att initiera en samordnande funktion för att snabbt och effektivt ta till vara de nyanländas lärarkompetens och annan kompetens som kan komma till nytta i skolan. Elevers framgång bygger på en kombination av individuell ansträngning och ledning av välutbildade, engagerade lärare som löpande anpassar sin undervisning till den nivå där eleverna befinner sig i sitt lärande. Det gäller att stimulera elevers motivation med utgångspunkt i att de flesta elever tycker att skolan är värdefull. Undervisningen måste vara utformad så att alla elever, oavsett elevgruppens sammansättning, upplever att lärarna tror på deras förmåga. Skolan behöver i många fall höja förväntningarna på elevers prestationer och utveckla lärandemiljöer som motiverar och möter alla elever. Lärare behöver kunna variera undervisningen utifrån en mångfald metoder för att kunna förklara, illustrera och på olika sätt exemplifiera innehållet i området som behandlas. Skolverkets erfarenhet, inte minst från Matematiklyftet, är att det finns en efterfrågan bland lärare att bredda sin repertoar och att öka sin förmåga att reflektera över olika metoders styrka i olika undervisningssituationer. Digitaliseringen av skolan ger nya möjligheter att variera undervisningen och därmed bredda lärarnas repertoar. Även om tillgången till digital teknik ökat för såväl lärare som elever, är den Nämndbudget

13 fortsatt ojämnt fördelad och används i begränsad omfattning. Att anpassa undervisningen efter varje elevs förutsättningar innebär inte att elever ska lämnas ensamma i sitt lärande. En strukturerad undervisning där en aktiv lärare på nära håll stödjer och följer eleverna i deras kunskapsutveckling och söker ge återkoppling på hur varje elev bäst utvecklas leder till bättre resultat. För att kunna anpassa undervisningen behöver läraren veta hur elevers lärande ser ut. En process med formativ återkoppling är ett verkningsfullt sätt att åstadkomma detta Skolor har sedan 1990-talet blivit alltmer segregerade med avseende på elevers bakgrund. Att segregationen mellan skolor ökar är en riskfylld utveckling. För att skolan ska fortsätta vara en sammanhållande kraft i ett demokratiskt och öppet samhälle är det värdefullt att skolan verkligen utgör en mötesplats för elever med olika bakgrund och förutsättningar. Unesco understryker att en inkluderande skolgång är det effektivaste sättet att bekämpa diskriminerande attityder, bygga öppna samhällen och åstadkomma en god utbildning för alla. Varje nyanländ elev skapar stora möjligheter för Sverige. För att ge alla nyanlända elever goda förutsättningar till fortsatta studier och arbete är tillgången till en likvärdig utbildning avgörande Det finns flera viktiga framgångsfaktorer för en positiv utveckling. En inledande kartläggning behöver göras av elevernas kunskaper, för att planera den fortsatta undervisningen. Eleverna behöver mötas av höga förväntningar och bör så snart som möjligt få tillgång till alla skolämnen. I många fall behöver eleverna få studiehandledning på modersmålet så att deras kunskapsutveckling inte stannar upp. Skolpersonalens kompetens är betydelsefull för ett framgångsrikt mottagande. Alla lärare behöver kunskaper i språkutvecklande arbetssätt och särskilt behövs lärare med kompetens i andraspråksinlärning. Rätt förutsättningar för lärare och rektorer Den alarmerande bristen på behöriga lärare måste tas på största allvar. Det behövs en nationell kraftsamling för läraryrket. Skolverket förslår att regeringen utreder om det är möjligt att skapa fler, snabbare och mer flexibla vägar in i läraryrket utan att kraven sänks på dem som utbildas till lärare. Lärarlyftet bör permanentas. Skolverket bör få i uppdrag att i samråd med huvudmän och lärosäten bedöma behovet av behörighetsgivande fortbildning hos skolväsendets personal och vidta åtgärder för att sådan fortbildning finns tillgänglig. Skolverket bör få förutsättningar att kontinuerligt utveckla kompetensutvecklingsinsatser liknande Matematiklyftet, NT-lyftet och läslyftet för fler ämnen och kunskapsområden. Huvudmännen och rektorerna behöver aktivt arbeta för att stärka professionella strukturer i skolan, exempelvis genom förstelärarna. Huvudmännen behöver ge rektorer bättre förutsättningar att ägna sig åt det pedagogiska ledarskapet. Svensk skola står och faller med tillgången till kompetenta lärare. Skolan har redan idag en stor brist på behöriga lärare på viktiga områden. Lärare och förskollärare förväntas vara framtida bristyrken. Om läget inte ska förvärras måste samhället agera kraftfullt. Regeringen har tidigare meddelat att läraryrkets attraktivitet behöver stärkas genom en nationell samling för läraryrket som bl.a. syftar till bättre löneutveckling för lärare kopplad till deras kompetens och karriärutveckling. Skolverket föreslår att regeringen utreder om det är möjligt att skapa fler, snabbare och mer flexibla vägar in i läraryrket, utan att kraven sänks på dem som blir lärare. Det kan exempelvis handla om ökad studietakt eller ekonomiska incitament. För att fler lärare ska få behörighet behöver Lärarlyftet permanentas. Huvudmännen behöver Nämndbudget

14 samtidigt skapa förutsättningar för lärare att delta i Lärarlyftet. Det är bekymmersamt att antalet deltagare inte är fler och att huvudmännen inte i högre utsträckning prioriterar denna behörighetsgivande utbildning. För att stärka huvudmännens förutsättningar att ta sitt ansvar för kompetensutvecklingen bör Skolverket ha ett varaktigt uppdrag att tillhandahålla ett behovsanpassat utbud. Detta bör ske i samverkan med universitet och högskolor. För att fånga upp lokala behov behövs ett utökat nationellt och regionalt samarbete. Det är viktigt med formaliserade professionella strukturer i skolväsendet som främjar samarbete och kollegial dialog. Lärare behöver arbeta mer tillsammans med planering och genomförande av undervisningen. Det är viktigt att huvudmännen använder sina förstelärare för att utveckla undervisningen, t.ex. genom att se till att de handleder kollegor och skapar pedagogiska mötesplatser där utvecklingen av undervisningen står i fokus. Huvudmännen behöver också bli bättre på att använda karriärtjänsterna för att attrahera erfarna och engagerade lärare till de skolor som har störst utmaningar. Rektorer har en avgörande roll för att organisera skolans verksamhet och skapa en kollegial dialog på skolan som kretsar kring elevernas lärande och undervisningens utveckling. Det pedagogiska ledarskapet behöver få större plats i rektorers vardag så att de på allvar har möjlighet att följa upp, analysera och vidta åtgärder för att utveckla undervisningen. Rektorer lägger mer tid på administration än på det pedagogiska uppdraget. En avlastning av rektorernas administrativa arbete behövs i många fall. Skolors utvecklingsarbete kan bli mer långsiktigt först när rektorerna kan följa upp, analysera och vidta åtgärder som leder till att undervisningen utvecklas, det vill säga fokusera på det systematiska kvalitetsarbetet. En långsiktig styrning och ett förtydligat ansvarstagande Nationella utvecklingsinsatser ska vara systematiska och långsiktiga och knyta an till det lokala utvecklingsarbetet. Punktinsatser bör undvikas. Huvudmännen bör i större utsträckning fördela resurser på ett sätt som kompenserar för skillnader i skolors och elevers olika förutsättningar. Skolverket föreslår regeringen att överväga om statligt utvecklingsstöd för ökad samordning och planering kan vara ett sätt att stärka regioners samlade utbud av gymnasieutbildning. Skolverket bör få förutsättningar att kontinuerligt och systematiskt se över skolans styrdokument. Skolverkets erfarenhet är att statliga utvecklingsinsatser som har ett ambitiöst upplägg och som genomförs med en viss kontinuitet under en längre period har bättre förutsättningar att få genomslag i skolornas utvecklingsarbete än punktinsatser som inte är sammanhållna. Det är viktigt att Skolverkets insatser utgår från nationellt identifierade behov. Men insatserna behöver också anpassas till huvudmännens olika förutsättningar. Alla skolor måste utvecklas till bra skolor. Skolan ska sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar men den lyckas inte i tillräcklig utsträckning ge eleverna stöd att utvecklas. Skolverket konstaterar att flera kommuner inte fördelar resurser på ett sätt som möter det nationella kravet på att resursfördelningen ska vara anpassad till elevers olika förutsättningar och behov. Många kommuner behöver förbättra uppföljningen och utvärderingen av sitt resursfördelningssystem. Varje huvudman måste ta ansvar för att de skolor och de elever som behöver mest stöd får det. Huvudmän behöver motivera erfarna och engagerade rektorer och lärare att verka där de bäst behövs. Tendenser i förskola, skola och vuxenutbildning Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Nämndbudget

15 Under den senaste tioårsperioden har andelen inskrivna barn i förskola ökat i alla åldersgrupper, medan andelen barn i pedagogisk omsorg har minskat. Av landets alla 1 5-åringar var 83 procent inskrivna i förskola. I åldersgruppen 4 5 år gick nästan alla barn, 93 procent, i förskola. Såväl personaltätheten som gruppstorleken i förskolan har varit konstant under flera år. Föräldrarna till barn i förskolan anser i hög utsträckning att verksamheten/ omsorgen överensstämmer med deras behov och önskemål. Fritidshemsgrupperna fortsätter att bli större. Den genomsnittliga elevgruppen i fritidshemmen har under de senaste tio åren vuxit från 31 elever 2004 till drygt 41 elever. Förskoleklass och grundskola Hösten gick 96 procent av alla sexåringar i förskoleklass. När förskoleklassen infördes 1998 var andelen 91 procent. Elevantalet i grundskolan fortsätter att öka. Hösten ökade antalet elever i grundskolan med nästan elever från året innan. Lärartätheten har varit i stort sett oförändrad de senaste tio åren. OECDs rapport Improving schools in Sweden : An OECD Perspective". Våren 2015 överlämnades rapporten från OECD till regeringen. OECD:s rapports rekommendationer fokuserar på tre områden: förutsättningar som gynnar kvalitet och likvärdighet i alla skolor, en långsiktig personalstrategi för att stödja hög kvalitet i undervisning och lärande, stärkt styrning och ansvarsutkrävande med fokus på förbättring. Regeringen har i sin tur överlämnat rapporten till Skolkommissionen som, baserat på bland annat OECD:s rekommendationer, sk lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i den svenska skolan. Kommissionen ska redovisa sina förslag senast i januari 2017 Pågående utredningar Utbildningsdepartementet Översyn av de nationella proven för grund- och gymnasieskolan En särskild utredare ska göra en översyn av de nationella proven för grund- och gymnasieskolan. Syftet är att åstadkomma ett effektivare och tillförlitligare nationellt sammanhållet system för bedömning, uppföljning och utvärdering av elevers kunskaper med minskad administrativ börda för lärare. Utredaren ska bl.a Se över de nationella provens syften, funktion och omfattning. Föreslå ett system för löpande nationell utvärdering för trendmätning över tid. Föreslå hur bedömningen av elevlösningar av nationella prov bör utformas för att säkerställa att den görs på ett likvärdigt sät.t Utarbeta ett förslag som ökar inslagen av extern bedömning av de nationella proven på ett kostnadseffektivt sätt. Analysera förutsättningarna för att digitalisera de nationella proven och föreslå hur, i vilken omfattning och i vilken takt digitalisering kan ske. Lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars års Skolkommission Skolkommissionens uppdrag är att lämna förslag som syftar till höjda kunskapsresultat, förbättrad kvalitet i undervisningen och en ökad likvärdighet i skolan. Kommissionen ska bl.a Analysera orsakerna till de fallande kunskapsresultaten och redovisa en samlad problembild och utifrån denna föreslå nationella målsättningar Lämna förslag till en långsiktig plan med utvecklingsområden som utgår från de nationella målsättningarna för ett sammanhållet skolsystem Lämna samhällsekonomiskt och budgetmässigt effektiva förslag inom de identifierade Nämndbudget

16 utvecklingsområdena och en tidsplan för genomförandet Analysera och redovisa alternativa ambitionsnivåer för förslagen Förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden samt en tidsplan för kommissionens fortsatta arbete ska redovisas senast den 11 januari Grundskoleutredningen Utredningen ska föreslå hur en tioårig grundskola med obligatorisk skolstart från sex års ålder lämpligast skulle kunna införas. Det är angeläget att en reform kan genomföras så snart det är praktiskt möjligt. Utredaren ska också överväga behovet av övergångsregler. Utredaren ska bl.a. föreslå en tidsplan för genomförandet och då särskilt beakta behovet av kompetensutveckling för lärare i förskoleklass och i årskurs 1 3 avseende effektiva undervisningsmetoder och stödinsatser i svenska och matematik samt i vetenskapligt väl belagd kunskap om läs- och skrivsvårigheter. Även huvudmännens behov av anpassningar av t.ex. lokaler, organisation och personal ska beaktas. Utredaren ska också föreslå ändringar när det gäller behörighetskrav samt överväga behovet av fortbildningsinsatser för förskollärare och lärare. Motsvarande ska gälla för sameskolan, specialskolan och grundsärskolan. Utredaren ska vidare utreda och föreslå dels hur en förlängning av skolplikten med ett år för elever i nuvarande årskurs 9, som inte når behörighet till gymnasieskolans nationella program, kan utformas och införas, dels hur en obligatorisk sommarskola, riktad till samma elevgrupp och för elever i nuvarande årskurs 8 som löper risk att inte nå behörighet till gymnasieskolans nationella program, kan utformas och genomföras. Sommarskolan ska vara obligatorisk för huvudmännen att erbjuda. Utredaren ska överväga om det även ska vara obligatoriskt för eleverna att delta. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september Redovisning av kostnader för skolväsendet på huvudmanna- och skolenhetsnivå m.m Utredningen ska kartlägga hur budgetering och redovisning går till i kommuner och hos enskilda huvudmän för fristående skolor. Syftet är att en jämförbar ekonomisk information på skolenhetsnivå ska kunna presenteras. Utredaren ska även se över bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor i syfte att säkerställa lika villkor mellan kommunala och fristående huvudmän. Utredaren ska bl.a. Analysera hur kommuner och friskoleföretag redovisar sina kostnader och intäkter för skolväsendet Föreslå bestämmelser som reglerar hur huvudmännen ska redovisa ekonomisk information på skolenhetsnivå Se över hur bestämmelserna om beräkning av och beslut om bidrag till fristående skolor tillämpas Se över behovet av ändrade bestämmelser om ersättning till huvudmän för fristående skolor som är inriktade mot utbildning för elever i behov av särskilt stöd eller utbildning som är anpassad för vissa elever (s.k. resursskolor) Överväga och vid behov föreslå ändringar i dagens regler för beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor, med utgångspunkt att säkerställa lika villkor och att insynen i hur underlaget för bidragsbesluten beräknas och hanteras ska vara så stor som möjligt. Hur kommuner kan ges ett avgörande inflytande över nyetableringar av skolor som är avsedda att drivas med vinstsyfte. Alternativa regleringar som syftar till att säkerställa att antagningen av elever i fristående förskoleklasser, grundskolor och grundsärskolor sker enligt gällande regelverk Uppdraget ska redovisas den 31 mars Nämndbudget

17 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Nämndbudget

18 7 Nämndens inriktning Arbetet inom nämndens ansvarsområde utgår från såväl nationella som kommunala styrdokument. Det innebär att rektorer och förskolechefer har en dubbel styrning vad gäller ansvar och befogenheter. Den nationella styrningen direkt till rektorer och förskolechefer har förstärkts med ett större beslutsmandat för hur förskolans/skolans inre organisation utformas. Förskola & Grundskola arbetar i ett 1-16 årsperspektiv vilket ger rektor/förskolechef stora möjligheter att utifrån det aktuella barn- och elevunderlagets struktur planera och genomföra verksamheten flexibelt över tid och att använda resurser effektivt. Nämndens viktiga framtidsfrågor kan sammanfattas i ett antal områden: Elevernas måluppfyllelse EU:s definierade nyckelkompetenser. Entreprenöriella förhållningssätt i verksamheten Rekrytera, behålla och attrahera medarbetare med önskad kompetens Våra förskolor och skolor ska inspirera till, och ge förutsättningar, för ett livslångt lärande i enlighet med EU:s definierade nyckelkompetenser. Barn och elever i Kungsbackas förskolor och skolor skall ges inflytande och möjlighet att lära och utvecklas i sin egen takt. Det skall finnas en tydlig kontinuitet, från förskolan ända upp till skolår 9. För det nationella uppdraget har staten satt upp höga krav. All verksamhet ska vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens. Det krävs även fortsättningsvis stora arbetsinsatser för att alla nationella reformer ska vara genomförda och genomsyra vardagsarbetet med fokus lagt på utveckling av undervisningen, elevernas inflytande över det egna lärandet, kunskapsutveckling och trygghet. Vi ska arbeta för att alla elever når målen för utbildningen och förbättrar sina resultat i en trygg och säker miljö. För de elever som redan når de grundläggande målen ska vi också arbeta för en fortsatt god utveckling. Verksamheten ska vara inspirerande för alla barn och elever och präglas av en mångfald sätt att lära och utvecklas. Hur lokaler utformas vid om- och nybyggnation är en viktig styrande faktor för barns- och elevers lärsituation. Resurser ska fördelas så att det finns likvärdiga förutsättningar för att uppnå målen inom tilldelad ram. Nämnden tillämpar en prestationsbaserad resursfördelningsmodell som också innehåller en del där differentiering av resurser fördelas utifrån områdets struktur. Genom god ekonomistyrning utifrån värde kontra kostnad och tillförlitlig information vid ekonomisk uppföljning, säkrar vi att resurserna används rätt. En långtgående decentralisering av ansvar och befogenheter genomsyrar ekonomistyrningen. Nämnden vill med denna organisation ge större möjlighet för rektorer, förskolechefer och enhetschefer att vara ledare i vardagen och fokusera på utvecklingsarbete. Organisationen ska arbeta för att såväl pedagogers som skolledares administrativa uppgifter ska minska. Med chefer som arbetar i ledarlag finns förutsättningar för att skapa en helhetssyn på hur vi ska möta barns och elevers behov och ge optimala möjligheter för utveckling och lärande. Arbetslag i förskolor och skolor vars medlemmar har olika bakgrund och erfarenhet berikar barns och elevers utveckling och lärande. Nämnden har antagit en strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg. I den beskrivs satsningar på både kompetensutveckling och digitala verktyg. En hög täthet av verktyg tillsammans med en bred och djup kompetensutveckling syftar till att öka kunskapen om och användningen av modern informationsteknologi. Höjd digital kompetens är ett verktyg för det didaktiskt/pedagogiska arbetet med barn och elever. Nämndbudget

19 Förskola & Grundskola ska karaktäriserats av ett värdebaserat ledarskap och en hög grad av ansvar och befogenheter så långt ut i organisationen som möjligt. Dialog i arbetslag ökar förutsättningarna för en gemensam syn på lärande, kunskap, utveckling, fostran och stimulerar till att utveckla arbetssätt och arbetsmetoder. Detta förhållande gäller både för ledarlag och för arbetslag. Vi ska aktivt utmana etablerade gränser och tänkande för att hitta flexibla lösningar i organisation, tidsanvändning, bemanning och lärprocess. Vi ska arbeta för att få en jämn könsfördelning bland våra anställda. Lönerna ska vara individuella och differentierade. Goda prestationer ska värderas högt i de årliga lönerevisionerna i syfte att bibehålla goda medarbetare och attrahera nya. Vår kompensatoriska förmåga att möta alla barns behov ska ständigt utvecklas. För att möta barns och elevers nya sätt att söka information, uppleva, lära och kommunicera behöver pedagogerna utveckla och omdefiniera undervisningen. Det arbete som redan sker kring barns och elevers sociala situation ska ytterligare intensifieras. Kommunens "En dörr in"-samarbete ska fortsätta att utvecklas, likaså elevhälsoarbetet. Ett hälsofrämjande och inkluderande förhållningssätt med ett vidgat normalitetsbegrepp ska prägla arbetet med dessa frågor. För ett framgångsrikt arbete krävs samarbete mellan olika förvaltningar och med regionen. Kungsbacka har tagit emot och kommer att ta emot ett ökat antal nyanlända barn och elever. Det finns inom förvaltningen goda rutiner, kompetens och erfarenheter i arbetet. Detta ger en god grund i det fortsatta utvecklingsarbetet. Förskolor och skolor i ska följa upp sina resultat och aktivt arbeta med sina förbättringsområden i ett årligen återkommande systematiskt kvalitetsarbete. Organisationens förmåga att genom analys av resultat och processer förbättra och utveckla mot en ökad måluppfyllelse ska öka. I dessa analyser ska pojkar och flickors olika resultat särskilt belysas. Nämnden har identifierat några framgångsfaktorer för att följa upp ökad måluppfyllelse - jämställhetsarbete, matematik, och språk/läsförståelse inom alla skolformer. Organisationsförändringar och kompetensutveckling är åtgärder som kan kopplas till analyserna. På organisationsnivå ska verksamheten fördjupas sig i hur självvärdering, kollegial bedömning och systematisk feedback kan användas som metoder för att utveckla arbetet i verksamheten. Föräldrasamverkan ska utvecklas vad gäller det egna barnets lärande. Forum för samråd på förskolenheter och skolenheter ska finnas och vidareutvecklas lokalt. Nämndbudget

20 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. 8.1 Ökat inflytande Beslutats av Nämndbudget

21 Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Bemötande och tillgänglighet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet God livskvalitet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 94% 95% 96% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 78% 79% 80% 8.4 Minskad användning av droger Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Användning av droger bland ungdomar ska minska Mätning Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika % 89% 90% 90% 95% 93% 95% 95% 92% 90% 95% 95% Nämndbudget

22 8.5 Trygg kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Företagsvänlig kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland s företagsklimat ,3 3,6 3,7 3,8 8.7 Minskad energianvändning Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Ekologiska livsmedel Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Nämndbudget

23 Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel % 30% 35% 38% 8.9 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar ,9% -2,5% -2,5% -2,5% 8.10 Bra utbildningar Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet Mätning Genomsnittligt meritvärde i årskurs Placering sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. 17% 15% 15% Andel elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen 87,1% 100% 100% 100% Nämndens formulering Alla som arbetar i Förskola & Grundskola ska ha barn och elevers måluppfyllelse i fokus. Nämnden har identifierat några framgångsfaktorer för att följa upp ökad måluppfyllelse - jämställdhet, matematik, och språk/läsförståelse inom alla skolformer. Varje förskole/skolenhet ska utifrån en variation av aktiviteter arbeta för en ökad måluppfyllelse Huvudmannen kommer inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet följa aktiviteter på enhetsnivå inom alla verksamhetsformer Beslutats av Nämndbudget

24 Mätning Andel elever som klarat nationella prov svenska år 3 flickor 81% 100% 100% 100% Andel elever som klarat nationella prov i svenska år 3 pojkar 71% 100% 100% 100% Andel elever som klarat nationella prov matematik år 6 flickor Andel elever som klarat nationella prov matematik år 6 pojkar 96,3% 100% 100% 100% 94% 100% 100% 100% Andel elever som når målen åk 9, flickor 90% 100% 100% 100% Andel elever som når målen åk 9, pojkar 85% 100% 100% 100% Stärka lärandeuppdraget i förskolan Nämndens formulering Syftet är att stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Läroplansmålen har utvecklats, blivit fler och ändrat karaktär, framförallt i avsnittet om barns utveckling och lärande. Det handlar främst om kompletteringar av mål och riktlinjer när det gäller barns språkliga och kommunikativa utveckling, barns matematiska utveckling, samt naturvetenskap och teknik. Stor tyngd läggs vid kommunikativa förmågor, som får betydelse för samtliga mål. Varje barn ska få möjlighet att utveckla olika förmågor och intressen i en verksamhet som bidrar till barns förståelse för sig själva och sin omvärld. Relationell pedagogik kan vara en teorigrund som ger en vetenskaplig grund för att synlliggöra lärandet i förskolan. Beslutats av Mätning Antal pedagoger som deltar i föreläsning om relationell pedagogik av Sven Persson i november 2015 Antal nyckelpersoner/förskollärare som deltar i utbildning i relationell pedagogik Andelen förskolechefer som deltar i utbildning i relationspedagogik Antal förskollärare som deltar förskolelyftet, matematiklyftet eller läslyftet Antal pedagoger med kompetensutveckling med inriktning naturvetenskap/teknik (7,5hp) Rekrytera, behålla och attrahera medarbetare med önskad kompetens Nämndens formulering Motiverade och kompetenta medarbetare är avgörande för att vi kunna erbjuda förskoleverksamhet och skola av högsta kvalitet. Nämndbudget

25 Beslutats av Mätning Karriärtjänster, försteförskollärare Karriärtjänster, förstelärare Karriärtjänster, lektorer Andel nyttjade högskolepoäng i relation till Skolverkets tilldelning Andel tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och behörighet Antal examinerade högskolepoäng inom uppdragsutbildningar 78,9% 100% 100% 100% Attraktiv arbetsplats Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer Jämix, antal poäng, max är 180 poäng Andel heltidsanställda 83% Andel arbetstid som utförs av timavlönade 8,7% 7,2 Nämndbudget

26 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Värdskap i toppklass Kommunfullmäktiges formulering Medarbetare i ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att värdskap i toppklass uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl! Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv praktikplatser Kommunfullmäktiges formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i. Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning Nämndbudget

27 9.2 Direktiv från nämnden Utveckla huvudmannens systematiska kvalitetsarbete Förklaring av målet/direktivet Inom ramen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska vi utveckla analysområden och dialogen mellan politik och förvaltning i syfte att förbättra i styrkedjan mellan huvudman och enheter. Nämnden har särskilt identifierat följande områden: skillnader i meritvärden mellan skolor samt en uppföljning på individnivå för de elever som lämnade grundskolan 2011 utan fullständiga betyg Sammanställning av skolors intresse att delta i försöksverksamhet med betyg från åk 4 Förklaring av målet/direktivet Förvaltningen ska sammanställa och redovisa skolors intresse att delta i försöksverksamhet med betyg från åk 4. En förutsättning är att det finns intresse hos skolans ledning och lärare samt att samråd skett med föräldrar Ekonomistyrning för ökad måluppfyllelse Förklaring av målet/direktivet Verksamhetschef ansvarar för att aktivt styra ekonomiska resurser inom den pedagogiska enheten utifrån förskolenheters och skolenheters olika förutsättningar och behov. Det medför att de á-priser nämnden beslutar om bara delvis kan användas för resursfördelning inom enheten. En viktig del är kompetensutveckling i verksamhetsutvecklande ekonomistyrning för förskolechefer och rektorer. Uppföljning genomförs i intern kontroll av extra anpassningar och särskilt stöd Utveckla tidsanvändningen Förklaring av målet/direktivet Förvaltningen ska kartlägga och redovisa förbättrade förutsättningar för barns/elevers måluppfyllelse utifrån beslutade avvikelseavtal från bilaga M:s särskilda bestämmelser om arbetstider i Allmänna bestämmelser, AB Effektiv lokalresursplan Förklaring av målet/direktivet Nämndens lokalresursplanering ska omfatta flerårsplanering på delområdesnivå och för förvaltningen som helhet. För en effektiv lokalresursplanering ska förvaltning och nämnd ta initiativ till ökat samarbete med berörda nämnders presidier/förvaltningar Utredning av gemensamma resurser Förklaring av målet/direktivet Förvaltningen ska kartlägga vilka nuvarande gemensamma resurser som kan fördelas ut i barn- och elevpeng. Nämndbudget

28 9.2.7 Projekt "From great to excellent" Förklaring av målet/direktivet Förvaltningschefen ska initiera ett delprojekt inom projektet "From great to excellent" som syftar till att med en eller några av de skolor som nu har lägst resultat, uppnå tydliga förbättringar. Detta uppdrag skall återredovisas vid nämndens sammanträde i dec Projektet innebär att nämnden jämför sig med ett annat land, Kanada, i syfte att lära och utarbeta förändringsstrategier för förbättrade resultat. En förstudie som genomförs 2015 och 2016 utgör grunden i en fyraårig utvecklingsplan för kommunerna och Region Halland samt lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad Ett Kungsbacka för barns hälsa Förklaring av målet/direktivet Förvaltningen ska arbeta tillsammans med andra förvaltningar och Region Halland för att förbättra barns hälsa. Förvaltningen ska redovisa sitt arbete kring barns hälsa och hur samarbetet med andra parter utvecklas Redovisning av aktiviteter för ökad sysselsättningsgrad Förklaring av målet/direktivet Förvaltningen ska redovisa vilka aktiviteter som görs för att öka sysselsättningsgraden Analys av sjukfrånvaron i de pedagogiska enheterna Förklaring av målet/direktivet Analys av sjukfrånvaron i de pedagogiska enheterna. I analysen ska resultatet redovisas för respektive enhet och uppdelat på kvinnor/män. Nämndbudget

29 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Område Barnomsorg Förskola Grundskola Fritidshem Öppen förskola Beskrivning Du som vill ansöka om plats, ändra schema, lämna inkomstuppgift eller säga upp din plats inom förskolan, fritidshem eller pedagogisk omsorg kan göra det via vår webbplats dygnet runt Du som har behov av barnomsorg på obekväm arbetstid kan få det efter en behovsprövning. Omsorgstid erbjuds vardagskvällar och helger Barn som går i förskolan har tillgång till fyra datorer/surfplattor per 20 barn Du som går i grundskolan åk 7-9 har tillgång till en dator/surfplatta. Du som har behov av fritidsomsorg för ditt barn som är mellan år får det i en fritidshemsklubb och inte i en öppen verksamhet Du som har barn som är i åldern 0-5 år kan delta i gruppverksamhet inom öppna förskolan. Nämndbudget

30 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Kommentar verksamhetsmått Mått på elevernas resultat i skolår 9 (andel som når målen, behörighet till gymnasiet och genomsnittligt mertipoäng) visar ett stabilt positivt utfall över tid med en förbättring. Framförallt har elevernas meritpoäng ökat jämfört med föregående läsår. Det är dock för tidigt att dra några längre slutsatser kring detta utan behöver följas över en längre tid för att dra några säkra slutsatser. I det utfall för läsåret /2015 som Skolverket publicerat har resultaten för Kungsbacka minskat något. Resultaten kommer analyseras inom ramen för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Måtten för kostnader per barn/elever i verksamhetsformerna förskoleklass, grundskola och fritidshem kan ses som delar i ett mer gemensamt sammanhang. Utvecklingen mellan 2013 och kan till viss del förklaras av en medveten förskjutning av kostnader till grundskolan. Detta har inte lett till en ökad lärartäthet eftersom elevantalet samtidigt har ökat.den högre kostnaden per elev inom grundsärskola hänger samman med förändringen av regelverket kring personkretsen inom grundsärskolan. Andelen elever mottagna i grundsärskolan som läser ämnesområden istället för ämnen är större än tidigare och därmed också kostnaderna. Inrapporteringen av lärare i grundsärskola var bristfällig 2013 och måttet antal elever per lärare är inte tillförlitligt och jämförbart med. Inom grundskolan och fritidshem har antalet elever ökat, beroende på inflyttning och att de årskullar med elever som lämnat grundskolan varit mindre än de som tillkommit. Det är färre barn än tidigare inom både förskolan och inom pedagogisk omsorg. För pedagogisk omsorg har antalet barn ytterligare minskat sedan senast rapporterade utfall, oktober, till att vara 63 barn september Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen har minskat mellan 2013 till. Det kan till del förklaras med den förändring av inrapporteringsrutiner som SCB gjorde inför insamlingen oktober. På samma sätt som för grundskolan rapporteras från alla pedagoger på individnivå och viss personal med kortare vikariatsanställningar har medräknats, vilket resulterat i en lägre andel med högskoleutbildning. Det sammanvägda enkätresultatet bygger på sju olika frågor i den gemensamma GR-enkät som genomförs årligen och utfallet publiceras året efter i SKL.s Öppna jämförelser. Kungsbacka hade goda resultat inom områdena trivsel, trygghet, bemötande och kunskap och lärande. I utfallet för 2015 kan vi se en förbättring också i frågorna "jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena" och "skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mer". Det bör betyda att det sammanvägda resultatet 2015 som publiceras våren 2016 förbättras Resursmått Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 Förskoleklass Kostnad per elev Nämndbudget

31 Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 Grundskola Kostnad totalt per grundskoleelev Grundsärskola Kostnad (kr) per elev (exkl. skolskjuts) Fritidshem Kostnad per inskrivet barn, kommunalt fritidshem Förskola Kostnad per inskrivet barn, kommunal förskola Pedagogisk omsorg Kostnad per inskrivet barn i pedagogisk omsorg Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi % 41% 11.3 Prestationsmått Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Förskola Antal elever Lärare (heltid) andel med pedagogisk högskoleutbildning 83,7% 83,4% Antal elever/lärare 11,7 14,5 16,5 Antal elever per lärare 12,6 12,7 12 Antal barn/elever F Elever folkbokf. i kommunen, andel i fristående skola Lärare (heltidstj.), andel med pedagogisk utbildning Antal elever per lärare (heltidstjänst) Antal barn i kommunalt fritidshem, genomsnitt per kalenderår Inskrivna elever per årsarbetare i fritidshem Årsarbetare, andel m ped. högskoleutb. kommunalt fritidshem 11,3% 11,8% 14,1% 91% 91% 88% 3,6 3,9 3, ,9 23,6 21,8 56% 57% 51% Antal barn i förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare, förskola 5,1 5 5,3 Nämndbudget

32 Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 Barn 1-5 år, andel i förskola 86% 86% 83% Andel förskolebarn i enskild regi 16% 16% 19% Årsarbetare, andel med pedagogisk högskoleutbildning förskola 56% 46% 45% Pedagogisk omsorg Antal barn i pedagogisk omsorg Antal inskrivna barn per personal ,5 4,7 4, Effektmått Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 Grundskola Andel elever som klarat alla delprov i matematik åk 3 Andel elever som klarat alla delprov i svenska åk 3 Andel elever med provbetyg A-E, matematik åk 6 Andel elever med provbetyg A-E, svenska åk 6 Andel elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor Andel (%) elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen, avvikelse från modellberäknat värde 64% 64% 76% 75% 95,1% 90,6% 96,5% 95,2% 88% 79,5% 86% 87,1% 77,4% 92,9% 93,5% 86,9% 219,4 225,7 214,8 2 Nämndbudget

33 Delområde Nyckeltal 2013 Riket Prognos 2015 Budget 2016 Andel elever som är behöriga till ett yrkesprogram, avvikelse från modellberäknat värde 1% Genomsnitttligt meritvärde, avvikelse från modellberäknat värde -1,7 Resultatindex grundskola Effektivitetsindex grundskola Sammanvägt enkätresultat åk Sammanvägt enkätresultat åk Andel elever åk 9 behöriga till yrkesprogram, fristående skolor 100% 100% 86,9% Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, fristående skolor 247,7 245,2 214,8 Andel elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, fristående skolor 95,6% 97,2% 77,4% Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor pojkar 206,4 214,4 199,9 Andel (%) elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor flickor 95% 95% 87% Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9, kommunala skolor flickor 234,3 238,5 223,2 Andel (%) elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolan, kommunala skolor pojkar 91% 92% 84% Det modellberäknade värdet är framtaget genom en sammanvägning av ett antal bakrgrundsfaktorer (kön, föräldrars utbildningsnivå, nyinvandrade elever och behov av ekonomiskt bistånd). Detta ersätter det tidigare så kallade Salsa-måttet från Skolverket. Enkätresultat kommer från gemensam enkät inom GR och saknar därför jämförande utfall för riket. Nämndbudget

34 12 Personalfrågor med kommentarer 12.1 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Våra förskolor och skolor inspirerar till, och ger förutsättningar, för ett livslångt lärande. Barn och elever ges inflytande och möjlighet att lära och utvecklas i sin egen takt. Vår verksamhet vilar på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens. Vi erbjuder kompetensutveckling och karriärvägar i syfte att höja kvalitén och stimulera våra medarbetare. I verksamheten finns förstelärare i såväl förskola som i skolan samt särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning, lektor. Vår viktigaste resurs, våra kompetenta och kreativa medarbetare upplever att de har ett värdefullt arbete som faktiskt gör skillnad. Vi har ett värdebaserat ledarskap med en hög grad av ansvar och befogenheter så långt ut i organisationen som möjligt. Dialog i arbetslag ökar förutsättningarna för en gemensam syn på lärande, kunskap, utveckling och stimulerar till att utveckla nya kreativa arbetssätt. Vi vill aktivt utmana etablerade gränser och tänkande för att hitta flexibla lösningar i organisation, lärprocess, tidsanvändning och bemanning. Goda prestationer ska värderas högt i de årliga lönerevisionerna i syfte att behålla goda medarbetare och attrahera nya Medarbetarenkät Nyckeltal Mål 2016 Arbetsmiljö 6,4 Ledarskap 7,7 Medarbetarskap 7,8 MMI, motiverad medarbetarindex 70 HME, hållbart medarbetar engagemang Framgångsfaktorer/lojalitet 7,2 Rekommendationsvilja 1 Nämndbudget Medarbetarna uppfattar i hög utsträckning att de har ett värdefullt arbete för verksamhetens målgrupper och att de lär nytt och utvecklas i det dagliga arbetet. Medarbetarna uttrycker också att de i hög utsträckning vet som vad som förväntas av dem i arbetet. En stor andel av medarbetarna känner sig uppskattade av sina arbetskamrater och arbetar aktivt för att utveckla bemötandet mot målgruppen. De flesta är nöjda med uppföljningssamtalet och känner till bedömningsgrunderna vid lönesättning. Området arbetsbelastning är ett fortsatt förbättringsområde. var utfallet mer positivt än 2012, men framförallt frågorna om att kunna påverka sin arbetsbelastning och att kunna återhämta sig mellan intensiva perioder har låga resultat. I jämförelse med 2012 har det i övrigt inte varit några markanta skillnader i dessa nyckeltal Personalmått Antalet anställda

35 Siffrorna från delårsperioden 2015 visar att antalet anställda i förvaltningen har minskat något sedan utfallet vilket delvis kan förklaras med att vi har ett färre antal barn och elever. En fördjupad analys av förändringar i personaltäthet görs i samband med årsredovisning då vi har tillgång till utfall baserat på mätning per 15 oktober till SCB. Fördelningen mellan kvinnor och män är fortsatt ojämn med 88 procent kvinnor och 12 procent män. För att öka verksamhetens rekryteringsunderlag samt uppnå en mer jämn könsfördelning bör förvaltningen se över rekryteringsprocessen samt arbeta aktivt med marknadsföring för att lyckas attrahera fler män till verksamheten. Andelen heltider 82 procent av våra medarbetare arbetar heltid, vilket innebär att förvaltningen har en relativt sett hög andel heltidsarbetande medarbetare sett till kommunen i övrigt som ligger på 71 procent. Antalet medarbetare som jobbar deltid har minskat totalt sett, även om fler män jämfört med kvinnor gått ner i arbetstid. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen, som är ett mått på andel sjukfrånvarotimmar i förhållande till den totala arbetade tiden, uppgår under delårsperioden 2015 till 6,7 procent vilket är en ökning med 1,4 procentenheter jämfört med utfallet. Det är framförallt kvinnors sjukfrånvaro som har ökat. En stor andel av ökningen utgörs av långtidssjukskrivningar. Korttidsfrånvaron, som utgörs av de 14 första dagarna i sjukperioden uppgår under delåret till 2,7 procent. Uppdelat på kön framgår det att ökningen är större för män än för kvinnor. Långtidssjukfrånvaron, som utgörs av sjukfrånvaro som är längre än 14 dagar, har ökat med 1,1 procentenheter. Uppdelat på kön framgår det att ökningen är större för kvinnor än för män. Alla yrkesgrupper följer mönstret, att ju äldre medarbetare, desto högre sjukfrånvaro. Vi ser att sjukfrånvaron är högre för yrkesgrupperna barnskötare, elevassistent, lärare förskola och lärare i skolbarnomsorg. Eftersom vi ännu inte kan se helårsresultatet går det inte att fullt ut jämföra med utfallet för. Tendensen är ändå oroväckande och förvaltningen kommer därför att ytterligare analysera utfallet under hösten. Förvaltningen har gjort fler rehabiliteringsinsatser på individnivå under året för att sjuka medarbetare ska kunna återgå i arbete så snabbt det är möjligt. Ambitionen är att flytta fokus till mer hälsofrämjande och förebyggande arbete, i syfte att få en bra arbetsmiljö och minska sjukfrånvaron. Frisknärvaro Som ett komplement till sjukfrånvaro kommer förvaltningen mäta frisknärvaro, som är ett mått på andelen medarbetare som har mindre än fem sjukfrånvarodagar under året. Förvaltningen strävar efter att ha ett hälsofrämjande förhållningssätt där vi vill ha friska och nöjda medarbetare som ger bättre lönsamhet och minskade kostnader för sjukskrivningar och rehabiliteringar. Genom att inventera, bevara och utveckla det friska kan man som chef stimulera trivsel, utveckling och prestation och på så sätt minska risken för sjukfrånvaro. Antal medarbetare per enhetschef Jämfört med kommunen i sin helhet och internt inom kommunen har förvaltningen en högre andel medarbetare per enhetschef. Förvaltningens rektorer, förskolechefer och enhetschefer har många direkt underställda medarbetare och ett stor verksamhetsansvar. Utifrån Arbetsmiljöverkets inspektion, där skolledarnas arbetsbelastning uppmärksammades, har förvaltningen tydliggjort skolledarnas arbetsuppdrag samt påbörjat införandet av enhetschefer med uppdrag avlasta skolledarna. Nämndbudget

36 Nyckeltal 2015 Totalt antal anställda Andel anställda kvinnor 87% 88% Andel anställda män 13% 12% Andel heltid 83% 82% Andel kvinnor som har heltid 82% 82% Andel män som har heltid 90% 88% Sjukfrånvaro Totalt 5,3% 6,7% Sjukfrånvaro Kvinnor 5,7% 7,1% Sjukfrånvaro Män 2,8% 4,1% Korttidssjukfrånvaro 2,4% 2,7% Korttidssjukfrånvaro Kvinnor 2,6% 2,8% Korttidssjukfrånvaro Män 1,6% 2,2% Långtidssjukfrånvaro 2,9% 4% Långtidssjukfrånvaro Kvinnor 3,1% 4,3% Långtidssjukfrånvaro Män 1,3% 1,9% Frisknärvaro 60% 63% Frisknärvaro Kvinnor 58% 62% Frisknärvaro Män 71% 69% Medarbetare yngre än 30 år 9% 8% Medarbetare år 21% 19% Medarbetare år 33% 35% Medarbetare år 26% 27% Medarbetare 60 år och äldre 11% 11% Antal medarbetare per enhetschef Mål 2016 Nämndbudget

37 13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 9 juni 2015 om Kommunbudgeten 2016 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2016 och sammandrag investeringsbudget Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut Budget 2015 Budget 2016 Vsh 100 Nämnd- och styrelseverksamhet 1 486, , Vsh 400 Öppen förskola 3 428, , Vsh 407 Förskola i kommunal regi , , Vsh 408 Förskola i fristående regi , , Vsh 412 Pedagogisk omsorg, vårdnadsbidrag , , Vsh 425 Fritidshem , Vsh 435, 440 Förskoleklass, grundskola , , Vsh 443 Obligatorisk särskola , , Vsh 491 Gemensam verksamhet , , Vsh 524 Korttidstillsyn enl LSS 8 813, , Summa , , Bokslut och budget 2015 är enligt ekonomisystemet. Budget 2016 är enligt nämndens förslag. Vid framtagande av förvaltningsbudget kan förskjutningar mellan verksamheterna göras. Budgetramen för 2015 innehåller medel för löneökningar med helårseffekt 2015 och medel för Service index De två senare posterna finns inte med i den budgetram som beslutades av KF Ramen för 2015 har utökats med löneökningar 2015 som uppgår till tkr. Kommentar till ramfördelning driftbudget Kommunfullmäktige beslutade 9 juni 2015 Kommunbudget 2016 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget Nämnden fastställer nämndbudget per verksamhet. Därigenom anger nämnden vilka budgetramar som ska gälla under det kommande budgetåret på verksamhetsnivå för de pedagogiska enheterna. Nämnden fastställer också ersättningsnivåerna per barn och elev i både kommunal och fristående verksamhet. Dessa nivåer används vid resursfördelning till verksamheten men det är verksamheten som ansvarar för resursanvändningen. Inför varje nytt budgetår reviderar förvaltningen resursfördelningsmodellen. En arbetsgrupp bestående av representanter från förvaltningsledning, verksamhet och ekonomi har ansvar för det löpande arbetet. Arbetsgruppens förslag stäms av och beslutas i förvaltningens ledningsgrupp. Detta ger en kontinuerlig implementering av de förändringar som kommer att ske under nästkommande budgetår. Förändringarna kan vara av olika slag, dels beroende av utvärdering av gällande resursfördelning dels beroende av lagförändringar. I resursfördelningsmodellen anges principer för fördelningen av resurser. Innehållet i den är bland annat modell för prestationsbudget, barn/elev/omsorgspeng och strukturbidrag utifrån Nämndbudget

38 socioekonomiska faktorer och måluppfyllelse per skola i kommunal och fristående verksamhet. Man utgår från de prestationer som ska produceras, det vill säga, antal barn i förskoleverksamhet och antal elever i förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem. Beräkningsgrund för detta är den av kommunen antagna befolkningsprognosen. Vid resurstilldelning till nämnden har ersättning för volymförändringarna beräknats utifrån enhetskostnad per invånare i Kungsbacka. Volymuppräkningen för utbildning i grundskolan har skett med kronor per invånare 6 15 år. Volymuppräkningen för förskoleverksamhet kronor per invånare 1 5 år och skolbarnsomsorg kronor per invånare 6 12 år. Ersättningen är cirka 20% av enhetskostnaden som är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun, samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Prestationer, antal barn och elever, till fastställda ersättningsnivåer ska rymmas inom nämndens nettoram och kan innebära effektiviseringskrav för verksamheten i både kommunal och fristående verksamhet. Resursfördelningsmodellen, prognostiserade barn- och elevtal för enheten och fastställda à-priser är underlag för den pedagogiska enhetens budget. Den är uppdelad på verksamhetsnivå, det vill säga man vet vilken summa man får för t ex förskola, se tabell ramfördelning driftbudget ovan. Enheternas verksamhetschefer, rektorer och förskolechefer ansvarar för att fördela sin budgetram vid detaljbudgetarbetet mellan verksamheterna utifrån sina specifika förutsättningar och behov. Antalet barn och elever är grunden för organisationen om man har färre barn och elever än under innevarande budgetår måste organisationen anpassas efter de nya förutsättningarna. Eftersom budgetår är lika med kalenderår och man i verksamheten har en årskursindelning sker de stora förändringarna i samband med höstterminsstarten. Detta innebär att man inte får ekonomisk helårseffekt första året av de åtgärder som måste vidtas för att anpassa organisationen. Nämndbudgeten är upprättad utifrån Kommunfullmäktiges beslutade budgetram för Förskola & Grundskola I ramanalysen framgår budgetram för Ramen för 2016 jämfört med 2015 har utökats med tkr. Ökningen består av medel för volymförändringar tkr, prisökningar och löneökningar till fristående verksamhet tkr, medel för helårseffekt av 2015 års löneökningar tkr, kompensation för höjt PO tkr, medel för nyanlända för utbildning för barn/elever tkr Nämndbudget