DELRAPPORT IKT-Pilot skola BoU förvaltningen Utvecklingsenheten

Transkript

1 DELRAPPORT IKT-Pilot skola BoU förvaltningen Utvecklingsenheten 1

2 INNEHÅLL Framsidesbild Pilotprojekt = Att låta några grenar växa utanför ramen Historia Bakgrund Syfte och Målsättning med IKT-piloten skola Upplägg IKT-pilot skola Erfarenheter och lärdomar så här långt Delutvärdering Röster från deltagare Hände under projekttidens första år Nuläge Nästa steg Friska frågor - Att utveckla vidare, att utforska vidare, att lära mer om Sammanfattning 2

3 Historia Bakgrund Behovet av nysatsning på IT Mölndal har historiskt varit bra på att få ut det mesta möjliga av sina IT-satsningar. De tunna klienterna var ett sådant exempel, där vi riktigt har kramat ur nyttan av de investeringar som gjordes för flera år sedan. Omvärlden har dock inte stått stilla i utveckling under denna tid och prylar blir äldre och behöver bytas ut eller förnyas. Den gamla tekniken och infrastrukturen höll inte måttet längre och klagomålen var många. Både verksamheten, Utvecklingsenheten (UE) och IT-enheten gav samma signaler. Något måste göras och det omgående. Sommaren 2009 när BoU (Barnomsorgs och Utbildningsförvaltningen) fick nya chefer, både förvaltningschef och utvecklingschef, började ett gemensamt agerande för nysatsning och utveckling på IT-området började ansträngningarna ge resultat. Nu ändrades också fokus från IT (informationsteknologi) till IKT (informations och kommunikationsteknologi). Den digitala tekniken hade i omvärlden börjat få en viktig roll som ett kommunikationsmedel och begreppet sociala medier var nu känt. En av de kompetenser som vi i Mölndal, Sverige och EU i nuläget anser tillhöra dagens och framtidens kompetensbehov är den digitala kompetensen. Vi behöver ge alla elever förutsättningar för att tillägna sig denna. I verksamhetsplanen för BoU 2010 stod det att vi skulle skapa optimala möjligheter för lärande och utveckling för alla barn och elever i Mölndal. Detta krävde bland annat en nysatsning på digitala redskap och infrastruktur. Start av IKT-piloter i BoU För att kunna göra en genomgripande satsning och gå från en nivå där man under många år har varit sparsam, krävs ofta nyinvesteringar som i sin tur kräver extra tillskott av pengar. Kommunförbundet hade 2008 gjort jämförelser på IT-satsningar i Sveriges kommuner (KOMIT). Det visade sig att Mölndal låg långt ner på skalan och bara i BoU skulle ett tillskott på ca. 16 miljoner årligen behövas så att vi kom upp på medel bland alla kommuner. Insatser i den här storleken kräver framförhållning i en politisk styrd verksamhet. Tjänstemän började synliggöra behov och politiker förstod att något måste göras. Vi hade dock inga extrapengar utanför ram i förvaltningen år Det fanns också mycket som vi behövde lära oss inför en förhoppningsvis större kommande satsning på IKT. Det var då idén kom upp med en begränsad test på förtätning av digitala redskap och infrastruktur i några enheter och några grupper. En satsning gjordes i förskola. (IKT-pilot förskola) Focus var här satsning på interaktiva tavlor (Smartboards) på 6 enheter samt en förtätning av digitala redskap som det fanns behov av i förskolan (digitala kameror, fotoramar och datorer). Kompetensutveckling för pedagoger ingick här också vad det gäller Smartboards. Satsningen i pilotform var ettårig och nu i skrivande stund 2011 har Förskolecheferna tillsammans med Utvecklingsenheten (UE) planerat en satsning som involverar alla förskolor. En annan satsning gjorde vi i grundskola och särskola. (IKT-pilot skola). Här satsade vi på i första hand en förtätning av datorer för elever och pedagoger samt kompetensutveckling i olika former. Projektet är treårigt och innefattar en treårig leasing av datorer. Starten då de digitala redskapen lämnades ut till elever och pedagoger var ht Projektet avslutas vt

4 Denna delrapport fokuserar IKT-piloten skola. Syfte och Målsättning med IKT-piloten skola Syftet med ett pilotprojekt För att kunna göra en riktigt bra och hållbar större satsning är det klokt att lära av erfarenheter i mindre skala först. Vi var mycket medvetna om att en pilotsatsning inte ger alla svar inför en större satsning. Vi räknade dock med att kunna uppmärksamma några viktiga frågor som gjorde att vi navigerade så rätt som det bara går utifrån en nuvarande förståelse. Inom IT-branschen händer det dessutom mycket och snabbt med den rent tekniska utvecklingen, så flexibilitet och förmågan att ändra riktning under gång blir då extra viktig. Målsättning att lära mer om Inför ansökan om att delta i projektet satte vi upp några frågeställningar som var vår målsättning att börja utforska : 1. Vad händer med lusten att lära när vi ökar tillgången på datorer bland eleverna? 2. Vad händer med lärarroll, arbetssätt och organisering av lärandet med ett ökat antal datorer bland elever och lärare? 3. Hur påverkar arbete med lärgrupper elevernas välbefinnande och förmåga att lära? 4. Vilken blir skillnaden om elever har en dator per elev eller ett antal datorer i en lärgrupp (1:2)? 5. Finns det någon väsentlig skillnad vid användande av Mac eller PC? 6. Vad händer med lärandet av och med varandra mellan elever och lärare om elever och lärare i pilotprojektet får sina datorer samtidigt? 7. Hur kan vi använda elevernas kompetens för att stimulera och öka pedagogers och föräldrars IKT-kompetens? Upplägg IKT-pilot skola Så här var planerna i korthet Tankarna och upplägg av IKT-piloten skola presenterades på ett rektorsmöte. Rektorerna fick sedan ansöka om deltagande för sin enhet. Varje enhet i grundskolan fick ansöka om att delta med två klasser. Ytterligare en grupp skulle komma från särskolan. Sedan skulle styrgruppen tillsammans med projektledaren ta ut de mest intressanta ansökningarna. Ansökningens totala kvalitet skulle bedömas tillsammans med spridning i elevers åldrar. Enheternas placering geografiskt skulle också vara vägledande vid uttagningen. Styrgruppen består av förvaltningschef Ing-Marie Rundwall och utvecklingschef Christer Ferm. Projektledare är IKT-samordnaren Anders Karlsson. Projektgruppen består av de personer på UE som arbetar med IKT. Projektmål är att utforska de ovanstående frågeställningarna. Projektgruppen kommer i fas ett att fokusera kompetensutveckling hos deltagande pedagoger /arbetslag och rektorer. Elever fokuseras i fas 2 i form av representanter för lärgrupper. En referensgrupp skapades med deltagande av berörda rektorer samt representanter från föräldrar och politiker. Pedagog- och elevrepresentanter skulle successivt vävas in i referensgruppen. Tanken var att starta det aktiva utlämnandet av de digitala lärverktygen vt-2010 och då till elever och pedagoger samtidigt för att omdefiniera roller och fokusera behovet av att lära av och med varandra. Vi skulle fokusera kompetensutveckling både gällande tekniken och pedagogiken. En bärande idé var att vi vid kompetensutveckling skulle använda lärgrupper både bland pedagoger och elever. Spridning av erfarenheter till övriga enheter skulle göras under och efter projekttiden. 4

5 Utvärdering skulle ske såväl internt som med en extern partner (exv. högskola/universitet). Så här blev och är det i praktiken i nuläget Utav 16 ansökningar tog styrgruppen ut 6 enheter i grundskola och en i särskola. Utlämnandet av datorer blev lite försenat in i ht-2010, bl.a. på grund av en utdragen upphandlingsprocess. Vi provade olika vägar för att få hjälp med upphandlingen. Slutligen var vi några kommuner som tog initiativ och bad GR sköta upphandlingen, vilken de utförde på ett bra och effektivt sätt. Pedagog- och elevrepresentanter skulle successivt vävas in i referensgruppen och har hittills bara varit med vid några speciella tillfällen. Fokuseringen har hittills varit på kompetensutveckling av pedagoger och rektorer, men går nu även in i fas 2 med fokus på elevrepresentanter från ht Projektbudgeten kommer att vävas in i den större IKT-satsning på alla elever i Mölndal som politikerna nu har bestämt. Vi har hittills mest fokuserat handhavande tekniskt och på att få infrastrukturen att fungera. Här har vi haft god hjälp av IT-enheten på vissa områden och externa aktörer på andra. Början på den pedagogiska delen av kompetensutvecklingen med omdefiniering av roller för både pedagoger och elever har inletts och kommer att intensifieras från ht En del enheter har exv. kommit långt vad gäller fungerande lärgrupper, andra har en bit kvar. Flera lokala initiativ har tagits och lyckats väl med regelbundna IKT-verkstäder som exempel. Spridningen av erfarenheter utanför IKT-piloten har varit sparsam hittills och har skett genom regelbundna IKT-handledarträffar med representanter från alla enheter som vi infört. Spridningen i rektorsgruppen har varit sparsam hittills, men kommer att intensifieras under ht UE håller också på att skapa en bloggportal där den som är intresserad kan läsa om olika projekt som pågår, exv. IKT-piloterna. En del har skrivits om IKT-piloterna i BoU:s nyhetsbrev Framtid och Lärande, men det finns i dagsläget en begränsning då detta nyhetsbrev inte når föräldrar, elever eller politiker. Utvärdering av IKT-piloten har hittills skett internt. Vad det gäller utvärdering externt har vi under längre tid sökt en lämplig partner. Vi har nu ett avtal med Göteborgs universitet (prof. Berner Lindström) om ett forskningsprojekt med ömsesidigt intresse att utforska och utveckla IKT och lärande. Här kommer också andra enheter i Mölndal att ingå förutom enheter från IKT-piloten. Arbetsnamnet är IKT i lärgrupper, en satsniung som Mölndasl är först med i Sverige. Erfarenheter och lärdomar så här långt Samlade lärdomar De lärdomar och frågeställningar som har aktiverats under första projektåret kommer vi förmodligen att ha stor nytta av vid våra framtida IKT-satsningar. Detta kommer förmodligen att visa sig ännu mer senare i våra satsningar, men det kommer också att synliggöra för omvärlden hur vi matchar både teknisk och pedagogisk utveckling. Teknik och administration Den tekniska utvecklingen på IT-området går fort. I-pads intåget bland fungerande digitala lärverktyg är ett exempel. Detta inspel kom rätt in och blev glödhett under första projektåret i IKT-piloten då vi mest hade tänkt i termer av digitala lärverktyg som normala datorer (Mac och PC). Vår satsning på leasing verkar vara ett bra och kostnadseffektivt sätt att hålla maskinparken uppdaterad och i ständig förnyelse. Fungerande infrastruktur visar sig vara väldigt viktig och trådlösa nätverk verkar vara ett måste, enl. vår nuvarande förståelse. Dessa har inte fungerat tillfredsställande på alla pilotenheter av olika anledningar. Det finns exv. några enheter som har byggnader som kräver många accesspunkter pga. tjocka väggar och detta fördyrar avsevärt utbyggnaden. I nuläget är 5

6 vi beroende av fiberkabel till enheterna för en tillförlitlig internetuppkoppling. Denna kommunikationsväg drar med sig relativt höga kostnader och exkluderar därmed en del enheter som ligger långt från centralorten. Här har vi pågående förhandlingar med operatörer om en kommande 4G test för att kunna höja hastigheten på enheternas modemuppkoppling genom trådlösa modem, vilka börjar bli vanliga i hemmen. Vi har haft relativt lite strul med skador och olyckor på materielen. En del enheter har valt att datorerna skall förvaras i skolan, medan andra har låtit elever ta med dem hem. Det finns behov av båda tillvägagångssätten, bl.a. beroende på elevers ålder. Det är viktigt att enheterna själva får bestämma detta efter behov och att täckande försäkringar då finns. Att ha med föräldrarna vid utrullningstillfället ger både en bra kontakt med hem och skola samt verkar bidra till att datorerna sköts på ett bättre sätt. Detta erfar också andra kommuner som har provat. En fungerande kommunikationsplattform som kan nås överallt ifrån (nuvarande skolportal Fronter) används frekvent av enheterna för information från pedagoger till elever och föräldrar, samt vid inlämningsuppgifter av elever till pedagoger. Det behövs någonstans där dokument och producerat material kan förvaras, som kan nås överallt ifrån. (Fronter, Drop box e.dyl.) Vilket digitalt redskap man anser bäst beror på vad man skall använda det till. Man behöver alltså ha en idé om vad man vill göra innan man skaffar redskapet. Detta är inte alltid lätt att helt och hållet förutse innan, när planeringen ligger flera år framåt i tiden. Vad gäller datortyperna Mac och PC ser vi : - att flertalet är vana vid PC - en del specialprogram finns att tillgå i större mängd på PC-sidan - spel finns att tillgå i större mängd på PC-sidan - Mac är mer användbar vid hanterande av bilder, film och musik - de som har svårare att ställa om från en datortyp till en annan är i de flesta fall vi vuxna - Mac har ett helhetstänk kring program och maskin som gör tillförlitligheten stor - Appel s system med Appar gör att samma program-app oftas kan användas i både I-phone, I-pad och även i Mac. - det finns fler virusrisker med PC än Mac - det är svårt att jämföra äpplen och päron, men Mac genererar generellt en något dyrare kostnad för leasing eller inköp - vår IT-enhet har i nuläget bara kompetens att hantera PC Vi har prövat både en förtätning av datortillgängligheten på en dator per elev (1:1) och en dator på två elever (1:2). - Fördelarna med 1:1 är att tillgängligheten är obegränsad eller i alla fall begränsad av pedagogens arbetssätt och batterikapaciteten. Vi har sett att behovet av 1:1 är större ju äldre man blir i skolsystemet, bl.a. beroende på att rörligheten då ökar och att vissa ämnen och organiseringen av arbetet i nuläget kräver (1:1) då alla anses behöva göra samma sak samtidigt och exv. vara online samtidigt. - Nackdelar med 1:1 är främst kostnaden. - Fördelarna med 1:2 är att det halverar kostnaderna (jmf. med 1:1) Vi kan dubbelt så fort få en tillgänglighet (1:2) i hela kommunen med befintlig IKT-budget. 1:2 möjliggör också en ökad träning i samarbete, vilket väntas bli en mycket viktig kompetens i ett framtida samhälle. 6

7 Det öppnar också upp möjligheten av tänkandet att det handlar om att skapa lärgrupper av elever som har tillgång till ett antal olika digitala lärredskap (exv. dator, I-pad, digitalkamera, mobil osv.) Att detta tänkande är framtidstänkande synliggjordes tydligt på BETT-mässan i London i år enl. våra deltagare från Mölndal. Nackdelar med 1:2 (jmf. med 1:1) är tillgängligheten och ansvarsfrågan. Vad det gäller pedagogerna själva så är det (1:1) som gäller om de skall kunna gå in i ett arbetssätt som medför regelbunden användning av digitala redskap. En del röster har höjts i föräldraleden om att vi behöver kunna spåra vem som gör vad på nätet. Om datorerna är helt öppna kan vi ändå logga trafiken. IT-avdelningen jobbar på en lösning till rimlig kostnad. Detta behöver givetvis kombineras med pedagogernas arbete med nätetik och moral, där vi så att säga bygger in filter i eleverna istället för att satsa dyra pengar på och lita på mekaniska filter som ändå inte fungerar till 100%. Lärande, kompetens och pedagogik Att elever och lärare fick datorn samtidigt uppfattas av de flesta pedagoger som positivt då det ger en nyttig utmaning för pedagogen att se över och omdefiniera sin roll som utlärare. Alla pedagoger är dock inte överens om detta. Några ville ha haft datorn innan eleverna för att kunna förbereda sig. De tycker att eleverna ändå ligger före oss vuxna i datorkompetens. En del pedagoger tycker att det skulle ha varit en fördel om de var bekanta med den aktuella datormodellen innan. Utrullningen på respektive enhet tog mycket tid från UE:s projektgrupp på kvällstid, men det var väl använda timmar där vi mötte entusiastiska elever, föräldrar, pedagoger, rektor och leverantörsrepresentanter. Det verkar vara bra effekter med en IKT-grupp alt. utvecklingsgrupp på enheten där någon är sammanhållande kontaktperson vad gäller IKT-frågor (IKT-handledaren). Vissa enheter har någon som samordnar IKT-frågor i varje arbetslag. Väldigt många elever och pedagoger upplever att lusten att lära har ökat med förtätningen av datorer. Det är dock svårt att i nuläget se resultat av satsningen i en markant ökad måluppfyllelse. Flera pedagoger har nämnt att vi ofta generaliserar och drar alla över en kam då det gäller datorkompetens hos eleverna. Jmf. : Eleverna kan så mycket om datoranvändning nu för tiden och liknande uttalanden. Erfarenheten har visat att det finns väldigt olika mycket datorkompetens hos både elever och elever samt hos pedagoger och pedagoger. Å ena sidan har datorförtätningen och medföljande specialprogram från Skoldatateket (UE:s läromedel med möjligheter ) ökat förutsättningar för elever med speciella behov att få en mer jämbördigt förutsättning för lärande på lika villkor. Å andra sidan är några pedagoger oroliga för att elever med nya arbetssätt får ta mer ansvar och initiativ och att de svaga eleverna blir bortglömda. Det är inte så enkelt som om det bara är en del pedagoger som är motståndare till nya arbetssätt med hjälp av digitala redskap. En del elever har också en traditionell bild av skola och vad man gör där. Både elever och pedagoger måste alltså omdefiniera sina roller om någon förändring skall ske vad gäller användning av digitala lärverktyg med avseende på exv. arbetssätt och organisering av lärande. 7

8 Några pedagoger och rektorer har märkt att kontrollen för pedagogen minskar när eleverna har direktkoppling till information. Detta utmanar en del pedagoger positivt, medan andra blir något frustrerade. Föräldrarna är en grupp som vi behöver satsa lite extra på både lokalt på enheterna och kanske i centrala satsningar. Detta skulle ge mer delaktighet från hemmen och stöttning och insyn i elevernas datoranvändande skulle öka. Datorn har inneburit ett stort lyft vid informationssökning och presentationer (redovisning). Frågan är här i vilken utvecklingsfas vi befinner oss i vad gäller datoranvändning (Puenteduras trappa*). Det går framåt och uppåt, men långsamt. Det finns en hel del till att utveckla. Vad gäller användning av lärgrupper med elever och pedagoger har man hunnit olika långt på enheterna. Användning av lärgrupper bland pedagoger är vanligt på de flesta enheter i Mölndal, men så är inte fallet med elevlärgrupper. Här är det endast några få enheter som har börjat få till det. Utvecklingsenheten har nyligen börjat med stöd i denna del av IKT-piloten. Få elever använder skolmailen, men många är involverade i olika sociala medier (dock ej alla). Delutvärdering IKT-pilot - ökad datortillgänglighet Axplock - röster från deltagare ELEVER - Detta med dator passar alla - Datorer? Bra, men beroende på vad man arbetar med - Det känns nu som om vi alltid haft datorer - Arbetet blir roligare med datorer - Jobbigt när det inte är egen vecka (1:2) och skrivarbete skall göras i ämnena (åk. 7) - Önskar mer variation, saknar papper och penna - Lär mig mer genom att hjälpa andra - Vill bestämma mer själv om redovisningsform (skriva, powerpoint osv.) Dator kan man ha till mycket(åk.1): Lära sig bokstäver, Skriva sagor, Googla på saker, Betala räkningar, Skriva till varandra, Lyssna på Spotify, Gå in på Youtube, facebook, MSN. Med datorer har jag lärt mig (åk.1): Att sätta fingret på rätt plats, att söka fakta, att skriva lite snabbare, att hitta nya hemsidor och spel, alfabetet PEDAGOGER Skillnaden mellan 1:1 och 1:2 : - Skillnaden mellan att ha tillgång till dator och inte är milsvid - Vid 1:2 lär eleverna av varandra på ett fantastiskt sätt - 1:1 ger ökat eget ansvar och självständighet - 1:2 ger ökad dialog och samarbete - Det kan ibland vara så att effekten av 1:2 är lika bra som 1:1 Att vi fick datorerna samtidigt elever och pedagoger gjorde att jag : - Kände mindre press och stress att vara duktig och ligga i framkant. Elever och lärare satsar på olika användningsområden och kompletterar varandras lärande tillsammans under tiden. - Lärarna behöver ligga steget före med hemsidor t.ex. - Fördel att vi lär tillsammans och upptäcker nya kunskaper tillsammans. - Det är roligt att lära och upptäcka nytt tillsammans med eleverna och eleverna stärks i att kunna vara en tillgång för många. 8

9 - Det blir bättre för man måste ha en annan syn på lärandet om man låter elever lära oss och sina klasskamrater. Det blir en utvecklande miljö för både elever och lärare. - Jag tyckte det var stressande. Alltid bättre att vara förberedd och kunna förutse problem. - Man startar tillsammans och befinner sig på något vis på samma nivå. Detta resulterar i att alla hjälper alla, samt att alla känner sig viktiga och att deras kunskap betyder något. Hur vi kan använda elevernas kompetens för att stimulera och öka pedagogers och föräldrars IKTkompetens : - Ser framför mig ett samlat forum i höst där man istället för traditionella föräldramöten har fortbildningskvällar för elever, föräldrar och lärare där man pratar källkritik, förhållningssätt och användbara program. - En del elever är riktigt kompetenta, men långtifrån alla. Vissa behöver minst lika mycket träning och tips som en del pedagoger. Jag är rädd för att vi förutsätter att samtliga elever behärskar datorn betydligt mer än vad de faktiskt gör. - Att vara lyhörd som pedagog tycker jag är viktigt. Att våga testa det som elever vill göra även om jag inte kan det momentet. - Att låta eleverna lära varandra och använda sig av lärgrupper. - Genom lärgrupper, workshops och många tillfällen till delgivning i olika forum. - Hålla i worksshops som pedagog måste man låta elever visa vad dom kan. Det gör att deras självförtroende växer. - Elever kan mycket om t.ex. sociala medier som vi vuxna har nytta av. Man blir nyfiken. Eleverna tvingar de vuxna, lärare som föräldrar, att ta till sig den nya tekniken och dess möjligheter om man bara vågar ta till sig vad de unga har att visa. Övrigt: - Man måste släppa kontrollen och följa barnen mer. Men man måste samtidigt vara ännu mera tydlig än någonsin för att guida eleverna och visa vart man ska. - Skolarbetet blir sårbart om datorn går sönder och det inte finns lånedator om allt bygger på datorkommunikation. - Det här har gett mig mycket mer än jag trodde. De här elevernas självförtroende har verkligen stärkts när de ser resultat och deras lust att lära har växt lavinartat. Hände under projekttidens första år Planer är inget planering är allt lär en amerikansk president ha myntat. Det ligger mycket i detta eftersom man i ett nuläge endast utifrån sin nuvarande förståelse och information kan tänka ut vad som kommer att hända framåt. Flexibilitet och förmågan att ständigt uppdatera vägval är viktigt i vår tid. Man kan inte och behöver inte veta allt i detalj före. Däremot behöver man veta riktningen, vad man vill åstadkomma eller vilket håll man strävar åt. Under det första IKT-pilotåret hände mycket. Datorer var i stort sett det enda digitala redskap som skolor satsade på i större mängd för bara ett år sedan. Under detta år har det kommit in I-pads och andra digitala redskap som realistiskt användbara komplement eller ersättare av de traditionella datorerna. Detta gör att man i beställarledet nu än mer måste ha en idé om vad man vill åstadkomma med de digitala redskapen innan man beställer. I Mölndal har också glädjande besked kommit från politiker om en flerårig riktig satsning på digitala redskap i BoU. På tre år är planerna att alla elever från åk.7-9 samt alla pedagoger skall ha en dator/digitalt redskap per person (1:1) Alla elever från åk.1-6 skall då ha tillgänglighet till en dator/digitalt redskap på två elever (1:2) eller två datorer/digitala redskap i en lärgrupp på 4 elever. En del av de äskanden vi har gjort har blivit positivt bemötta. Fokus har nu mest legat på skolan och förhoppningsvis kommer också en förskolesatsning. De erfarenheter vi hittills gjort i IKT-piloten kommer givetvis att brukas i upplägg av denna större IKT-satsning. Under året har vi också skapat en IKT-handledargrupp med representanter från alla enheter. 9

10 IKT-handledarna har regelbundna möten som leds av Utvecklingsenheten. Nuläge Nästa steg Genom IKT-piloten har vi börjat en ny digital resa i Mölndal utan synbart slut. Projekttiden är tre år, men vi satsar på att bygga in ett ständigt lärande i vår Lärande organisation. Det som talar för att detta lyckas är de många duktiga och engagerade pedagoger, elever och ledares kompetens som har blivit synlig i IKT-piloten. Ett numera vältrimmat UE-team med användbar kompetens och en organisering i Mölndal med /IKT-Utvecklingsgrupper på enheterna och en sammankoppling genom IKThandledaremöten och chefsmöten underlättar utveckling. Vi har tagit de första stegen mot något nytt vad det gäller arbetssätt, organisering av lärande, omdefiniering av roller för både pedagoger och elever. Mycket har hänt på ett år, men vi är bara i början på vår resa. Nästa steg i IKT-piloten verkar vara att utveckla lärgrupper och att använda elevernas kompetens på ett bättre sätt. Vidare är det viktigt att överbrygga den skillnad i digital kompetens som finns på respektive enhet bland både elever och pedagoger. Att ha en kommunikation med och stödja föräldrarna är också ett viktigt nästa steg. Elever och pedagoger bör också ingå i referensgruppen. IKT-piloten bör också kopplas in i den större satsning på IKT som nu görs i BoU. Erfarenheter och kompetens kan nu spridas utanför IKT-piloten. Nu har vi äntligen fått möjlighet till en riktigt kraftfull satsning på IKT i Mölndal både vad det gäller teknik och pedagogik. Utrullningen av de nya datorerna/digitala lärverktygen kommer att börja vid starten av ht Kompetensutvecklingen är redan igång inom några områden och fler kommer. UE har skapat ett IKT-team av kompetenta pedagoger som kommer att hjälpa till med IKT-satsningen på olika sätt. Vi kommer exv. att : Hålla workshops med aktuella teman på Kompetensforum och efter behov Ordna en utbildning för ledare och av chefen utvald utvecklingspedagog Arbeta i olika nätverk med lärgrupper av representanter från enheterna (exv.ikt-handledare, nätverk för specialpedagogik) Använda befintlig kompetens i kommunen hos både personal och elever (Levande kompetensbank) Bedriva uppsökande verksamhet Skapa möjligheter för individens lärande Just in time (Axiell skolarena, PIM-labb..) Genomföra kompetensutveckling och forskning tillsammans med Umeå Universitet, Göteborgs Universitet och Linnéuniversitet Samt erbjuda kompetensutveckling ur dokumentet Kompetensutveckling Friska frågor att utforska och lära mer om De frågor som vi hade med oss in i IKT-piloten bör utforskas mera och djupare. Vi kommer här att få hjälp av Göteborgs universitet och arbetsnamnet på forskningsprojektet är IKT i lärgrupper. Det kommer att tillkomma några forskningsfrågor, men följande frågor har vi med oss idag : 1. Vad händer med lusten att lära när vi ökar tillgången på datorer bland eleverna? 2. Vad händer med lärarroll, arbetssätt och organisering av lärandet med ett ökat antal datorer bland elever och lärare? 3. Hur påverkar arbete med lärgrupper elevernas välbefinnande och förmåga att lära? 4. Vilken blir skillnaden om elever har en dator per elev eller ett antal datorer i en lärgrupp (1:2)? 5. Finns det någon väsentlig skillnad vid användande av Mac eller PC eller andra digitala redskap? 10

11 6. Vad händer med lärandet av och med varandra mellan elever och lärare om elever och lärare i pilotprojektet får sina datorer samtidigt? 7. Hur kan vi använda elevernas kompetens för att stimulera och öka pedagogers och föräldrars IKT-kompetens? 8. Har ökad tillgång till elevdatorer påverkan på pedagogens yrkesroll? 9. Har ökad tillgång till elevdatorer påverkan på pedagogens arbetssätt? 10. I vilken grad har lusten att lära ökat med tillgången till datorer? 11. I vilken utsträckning har arbetet med lärgrupper påverkat elevers välbefinnande? 12. I vilken utsträckning har arbetet med lärgrupper påverkat elevers förmåga att lära? 13. Vilka effekter får man med en 1:1 satsning? 14. Vilka effekter får man med en 1:2 satsning? 15. Vad händer med lärandet av och med varandra mellan elever och lärare om elever och lärare får sina datorer samtidigt? 16. Hur kan vi använda elevernas kompetens för att stimulera och öka pedagogers och föräldrars IKT-kompetens? Sammanfattning Att gå in i ett Pilotprojekt (IKT-piloten), som vi har gjort, har visat sig vara klokt på flera sätt. Vi har fått värdefulla erfarenheter både vad det gäller tekniska och pedagogiska bitar. Detta sparar både energi, tid och pengar. IKT-piloten gav några chansen att gå först och testa, medan andra kunde vänta och se. Vi har kunnat trimma organisationen inför en större IKT-satsning och vi har kunnat trimma ett IKTteam på Utvecklingsenheten som nu är beredda och tränade i att stödja lärandet på alla plan. Viktig kompetens vad gäller upphandling och förnyad konkurrensutsättning har erövrats. De dokument som vi använder i piloten (kontrakt mm.) har kunnat prövas i liten skala och reviderats utifrån deltagarnas erfarenheter. Den kompetens och de idéer som genererats i Pilotskolorna kan vi nu använda i den större IKTsatsningen med hjälp av personal från IKT-piloten. Utvecklingen går snabbt på IKT-området. När vi gick in i projektet för ett år sedan hade många kommuner föreställningen att det endast är en dator per elev som gäller (1-1). Detta var en trend som många följde eller drömde om att följa. Detta var ett kostsamt sätt att agera. Pengar till alla elever fanns inte i någon kommun. Antingen fick bara några klasser 1:1 datorer, eller bara några årskurser. Detta är inte acceptabelt varken utifrån de styrdokument vi har eller ur likvärdighets och rättviusesynpunkt. Vi hade lite andra idéer i IKT-piloten Mölndal och prövade andra nya tankar och vägar. Händelser och utveckling i världen och besöket på BETT-mässan i London stärkte oss i tanken på att det handlar mer om att : En grupp elever (lärgrupp) skall ha tillgång till ett antal olika digitala redskap för att få optimala möjligheter till lärande och utveckling med sikte på framtidens kompetensbehov. Ett sådant redskap som blivit hett i världen och i Sverige detta år är I-pads. Det behövs en medvetenhet om vad vi skall ha de digitala redskapen till. I Mölndal börjar medvetenheten öka efter erfarenheter i IKT-piloten. Det betyder att chefer som nu beställer digitala redskap först tänker : Vad skall vi ha redskapen till och vad vill vi åstadkomma. Först därefter väljer man digitalt redskap. Ofta blir det då i nuläget en blandning av PC, Mac och I- pads. Den utmaning vi har med oss från IKT-piloten in i nästa IKT-satsning handlar om pedagogers och elevers omdefiniering av sina roller. 11

12 De digitala redskapen utmanar traditionella roller där läraren hade en roll som förmedlare. Den nya pedagogrollen är mer åt handledarhållet. Där har eleverna mer reellt inflytande över sin lärprocess och läraren förstår att ha nödvändig kontroll på ett nytt sätt. Detta innebär en förändring av roller som inte är helt enkel för både lärare och elever. Detta är nog den största utmaningen i en IKT-satsning som i sig kan verka som en katalysator. Här har vi en bit kvar för att få med alla lärare och elever i En modern skola för alla. Att göra en förflyttning på skalan från teaching (utlärande) till mer learning (lärande) innebär att vi skapar en helhet av formellt lärande (undervisning) och informellt lärande (eget lärande av intresse). Då först kan vi komma åt Unlimited learning (obegränsat lärande) som rubriken lyder på vårt EUprojekt med Turkiet. Christer Ferm utvecklingschef 12