Gotlands kommun Visby vattenförsörjning
|
|
- Lisa Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 Gotland kommun Viby vattenförörjning Revidering av kyddområde för Viby Vibble vattentäkter Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga Bilaga 6 Bilaga 7 Vattentäktområden och lukhål Jordarterna fördelning inom Vibyområdet Berggrund- och lineamentkarta över Vibyområdet Konceptuell geologik modell över Vibyområdet Opåverkade grundvattenförhållanden grundvattendelare och grundvattentrömning Förlag till kyddzoner Referener Bakgrund Vattenförörjningen av Viby tätort baera på grundvattenuttag från flera brunnar i och omkring Viby. Deutom hämta vatten vid behov från Tingtäde träk. Den totala vattenförbrukningen uppgår till i torlekordningen 3,1 Mm 3 /år (Vattenplan för Gotland, 1996). Andelen grundvatten är drygt 80 %. Grundvattentäkterna är fördelade på fem grundvattentäktområden nämligen kogholm,, Lange hage, Vibble och Follingbo, e bilaga 1. De utpridda lägena av grundvattentäkterna gör att nuvarande kyddområde för dea i princip omfattar törre delen av Viby tätort och anlutande landbygd. Detta förhållande innebär med nödvändighet retriktioner vad aver åväl pågående om tilltänkta verkamheter inom kyddområdet. Gällande kyddområdebetämmeler för Viby-Vibble grundvattentillgångar härrör från I belut daterat har Läntyrelen, efter framtällan från Gotland kommun, fattällt en ändring av kyddområdet öder och väter om Viby flygfält. Vid kogholm vattentäkt nordöt om taden kan tidvi via kvalitetproblem förekomma, vilka urprung är oklara. Den tidvia kvalitetförämringen kan e om en indikation på att kyddområdet inte fyller in funktion och att en revidering av detta därför är motiverad. Vid möte i Viby på Teknika förvaltningen redogjorde kommunen för ituationen och anmodade verige geologika underökning, GU, att utforma ett program för en revidering av kyddområdet för Viby-Vibble grundvattentäkter. GU överlämnade en offert vilken reulterade i en betällning från kommunen VIBY-VIBBLE
2 2(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 Utförda arbeten En inledande tudie och ammantällning av berggrundgeologik information rörande Vibyområdet har utfört. Denna ammantällning bygger i allt väentligt på litteraturtudier och information inamlad vid GU. Vidare har litteratur och rapporter amt arkivmaterial aveende grundvattenförhållandena i amma område penetrerat. Litteratur och rapporter om ligger till grund för de i rapporten redoviade bedömningarna har ammantällt i bilaga 7. Under eptember månad genomförde en fältinventering för att kontrollera rimligheten i den ammantällda berggrundmodellen om utgångpunkt för avgränningen av kyddzoner. I offerten hade behovet att göra kompletterande geofyika mätningar, georadar, förutkickat. Några ådan mätningar har emellertid inte gjort efterom den bedömningen gjorde att de inte kulle innebära något mervärde för arbetet med kyddzonavgränningarna. För GU arbeten har Naturvårdverket handbok Vattenkyddområde (Handbok 2003:6) varit vägledande i tillämpliga delar. yftet med kyddområden I Naturvårdverket handbok med allmänna råd om vattenkyddområde kriv följande: Tillgången på vatten för vattenförörjningen är en av våra allra viktigate naturreurer. Den täller därför höga krav på varamt nyttjande och kydd mot ådana verkamheter och åtgärder om kan påverka vattnet kvalitet och kvantitet negativt. Vattenförekomten utgör deutom en årbar del i en äker vattenförörjning. yftet med vattenkyddområden är att ge vattenförekomter om är viktiga för drickvattenförörjningen ett tillräckligt gott kydd å att råvattentillgångar äkra i ett långiktigt perpektiv ett flergenerationperpektiv. kyddet bör rikta mot åväl tillfälliga om kontinuerliga föroreningar orakade av männikan om kan vara antingen diffua eller punktvia. Med förorening kan ave ett ämne om negativt kan påverka vattenförekomten förutättningar att använda för drickvattenförörjningen. Vattenförekomterna behöver ockå kydda mot ådan markanvändning om på ikt kan påverka vattenkvaliteten negativt och i värta fall ge irreveribla kador. Ett viktigt led i ett ådant kydd kan åtadkomma genom att läntyrelen eller kommunen fattäller ett kyddområde för en vattenförekomt och utformar kyddförekrifter för området. Förekrifterna kan e om ett komplement till vad om redan gäller för området enligt andra betämmeler och kall äkertälla att yftet med vattenkyddområdet uppnå. Genom förekrifter för vattenkyddområden möjliggör uppnåendet av EU: och lagtiftning målättningar för vattenkydd genom att rik-fyllda verkamheter och åtgärder reglera å att vattnet nu och i framtiden kan använda för itt ändamål. Genom att ett område förklara om vattenkyddområde och förekrifter meddela tärk kyddet för tydliggör vattenförekomten och täkten betydele. VIBY-VIBBLE
3 3(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 Konceptuell hydrogeologik modell över Vibyområdet Topografi Två tråk med blottlagd berggrund dominerar. Ett tråk om ligger i anlutning till kutklinten där i huvudak Högklintkalkten finn blottlagd eller täckt av endat tunna jordlager. Här ingår bl.a. Galgbacken i norra delen av Viby. Det andra tråket med hällar finn i anlutning till höjdryggen ydot om Viby mellan tenkumla och Bro. Här finn tora hällområden med litekalkten blottlagda eller endat täckta med tunna jordlager. De högt belägna områdena finn inom det enare tråket och når över 7 m.ö.h. Mellan de båda hälltråken är terrängen relativt ett flack med få hällblottningar. Marknivån ligger där mellan + 40 och + m.ö.h. Jordlagren Jordartförhållandena på Gotland har nykarterat av GU. Redoviningen av kartläggningen har ännu inte riktigt lutfört men materialet föreligger i preliminärt kick i digital form. Jordarterna fördelning i Vibyområdet framgår av bilaga 2. Jorddjupen i Viby närområde varierar kraftigt. Vanligtvi är jorddjupen mellan en och tre meter. törre jordmäktigheter finn i ydvät vid vattentäktområdet vid Lang hage. Där har jorddjup om mer än 1 m kontaterat. Berggrunden Kalktenlagren på Gotland tupar (lutar) i medeltal 0,3 % åt O. Kalktenen är indelad i olika enheter beroende på uppbyggnad och uteende. I Vibyområdet finn fyra olika enheter repreenterade; Vibymärgel, Högklintkalkten, Toftakalkten och litekalkten, bilagorna 3 och 4. Vibymärgel: Förekommer om ytberggrund utmed Gotland nordvätra kutklint. Enheten dominera av mjuk karbonatrik lera (märgel) med tunna oregelbundet formade centimeter till decimeter tjocka hårdare kikt/lager/liner med lerig kalkten. må iolerade rev om betår av hård oregelbundet lagrad kalkten förekommer poradikt. Vibymärgeln dela in i en undre och en övre del om är våra att uteendemäigt kilja åt. Indelningen grunda på ålder och foilinnehåll. Enheten är totalt i torlekordningen m tjock och överlagrar på djupet äldre leriga kalktenar av likartad uppbyggnad. I en kärnborrning från 1912 i det gamla cementbrottet i Viby förekommer leriga kalktenar av ilurik ålder ner till ca 10 m djup. Vibymärgeln går i dagen enbart i branta delar av kutklinten. Högklintkalkten: Överlagrar Vibymärgel och betår av mycket varierande typer av kalkten. Enheten är ca 3 m tjock och förekommer om ytberggrund i ett malt tråk parallellt med kuten. Enheten dominera av hårdare och mer våreroderad kalkten vilket gör att den tydligt tyrt kutklinten uteende. Revkalkten i oregelbundna maiv förekommer relativt frekvent och även lager med grovkornig (kritallin) kalkten är vanligt förekommande. Det finn ockå inlag av tunnlagrad kalkten med karbonatrika lerlager (märgel). I via delar är Högklintlagren kraftigt upppruckna. Blottlagd berggrund förekommer frekvent i ett kutparallelt tråk från Högklint till Galjebacken (Bilaga 1). VIBY-VIBBLE
4 4(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 Toftakalkten: Överlagrar Högklintkalktenen. Den ca 8 m tjocka enheten inled undert av ett konglomerat med foil inbäddade i märgel däröver betår Toftakalkten i huvudak av tunnlagrad finkritallin lerig kalkten. Enheten har en relativt enhetlig uppbyggnad och förekommer om ytberggrund inom ett malt tråk utmed klintranden. Normalt uppviar terrängen må höjdkillnader inom de utbredningområde. Lagren tyck vara relativt lättvittrade. Lagren är även i delar kraftigt upppruckna. litekalkten: Överlagrar Toftakalktenen och utgör ytberggrund inom huvuddelen av kyddområdena för Viby vattentäkter. Kalktenen är mycket varierande i in uppbyggnad. I området dominera den av lagrad fin- till medelkritallin kalkten. Revkroppar med oregelbundet lagrad kalkten är vanligt förekommande. Kalktenen är blottlagd, eller endat täckt av tunna jordlager öter om Viby. Upppruckna partier är mycket vanliga. Grundvattnet uppträdande Grundvatten kan normalt utvinna ur åväl berggrund om jordlager. De törta grundvattentillgångarna med aveende på allmän vattenförörjning finn normalt i tora avlagringar av and och gru. För den enkilda vattenförörjningen pelar grundvattenförekomter i berggrunden en viktig roll. På Gotland är åväl den allmänna om den enkilda vattenförörjningen baerad på uttag av grundvatten från grundvattenförekomter i berggrunden. Vattenföringen i berggrunden är metadel kontrollerad av förekomten av prickor och prickzoner. Två huvudakliga prickriktningar finn på Gotland, en nordotligt och en nordvätligt orienterad. Det nordotligt riktade ytemet med prickor är dominerande och enkilda törre prickor har ofta en betydande lateral utbredning (flera hundra meter). Det nordvätliga ytemet prickor anluter i regel mot de nordotligt riktade prickorna och är mindre lateralt utbredda. prickorna laterala och vertikala utbredning beror framförallt på berggrunden uppbyggnad. I hårda välkritallierade och homogena lager med kalkten är de oftat lateralt uthålliga och inte å undulerande om i mera oregelbundet uppbyggd kalkten. Många av de lineament om åkådliggör i bilaga 3 följer amma mönter. prickytemen är ämre utbildade i leriga lager efterom dea till delar har en jälvläkande egenkap på grund av innehållet av platik lera. Det gör att lager tillhörande Högklintkalkten och litekalkten är mer benägna att innehålla öppna och uthålliga prickor. Kartvittring korroion av karbonathaltig berggrund är vanligt förekommande i området. Vertikala öppna kartvittrade prickor uppträder på flera plater, e figur 2. å kallade lukhål, figur 3, där vatten i diken eller kanaler led ner i berggrunden prickytem. Lummelundagrottan gångytem är följden av ådan kartvittring och tudier av grottan utbredning viar att grottytemet följer de för Gotland karakteritika prickriktningarna (Eng L., 1980). Liknande underjordika kartvittrade ytem kan finna i Vibyområdet och lukhål har bekrivit i flera äldre karläggningarbeten från Vibyområdet. Läntyrelen i Gotland län har (1996) inventerat bl.a. förekomten av lukhål inom Viby-Vibble vattenkyddområde. Lägena för påträffade lukhål framgår av bilaga 1. Karttvittring kan förekomma i båda prickytemen. Data från en häll öter om Viby mellan Öterby och Endre viar att här är kartvittring vanligat förekommande i de nordotligt VIBY-VIBBLE
5 (14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 orienterade prickyemen, figur 1, vilket överentämmer väl med hur det er ut i Lummelundagrottorna. Figur 1. prickriktningar i berghäll från Hällbacken utmed vägen mot Endre i de ötra delarna av nuvarande kyddområde för grundvatten. Den väntra prickroen viar orienteringen på kartvittrade prickor och den högra kalcitläkta prickor (hämtad från Eng 1980). Den varierande prickkaraktären gör att enkilda törre öppna prickor kan tå för betydande andel av vattenföringen inom ett område. Vid givna förutättningar på lateralt uthålliga kartvittrade öppna prickor kan vatten tranportera relativt långa träckor på kort tid. Figur 2. Kartvittrad kalkten öter om Lang Hage Förutom vattenföring i prickor ker en del trömning utmed lagringplanen (kiktytorna) mellan olika kalktenlager. Täta leriga intervall påverkar ockå trömningbilden. Ofta kan grundvattnet länka av utmed täta lager, ex. Vibymärgeln. Vanligt är att vattenförande mer eller mindre vertikala prickor lutar mot tät märgel och vattnet led utmed gränen mellan kalkten och märgel. Entaka tunna lager kan ockå leda vatten genom att de utgör av poröa genomläppliga VIBY-VIBBLE
6 6(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 bergarter, ex konglomeratet i baen av Toftakalktenen, eller grovkorniga kalktenar i anlutning till revkroppar. Figur 3. lukhål nr 4 väter om Hätnä Poroitet och hydraulik konduktivitet Grundvattenmagainen på Gotland karakteriera av att den för magainering av vatten tillgängliga porvolymen är liten amtidigt om genomläppligheten är relativt tor. Den effektiva poroiteten, d.v.. den del av den totala por-/prickvolymen om är tillgänglig för grundvattentrömningen, är i torlekordningen %. Områden med törre por-/prickvolym ( %) bedöm finna, ärkilt där kartvittringen inverkar på hålrumbildningen. En tatitik bearbetning av uppgifter i GU brunnarkiv har reulterat i en regional fördelningbild över berggrunden hydraulika konduktivitet, e figur 4. ambandet mellan den hydraulika konduktiviteten och por-/prickvolymen finn men är inte helt enkelt att bekriva. Generellt kan anta att ju törre por-/prickvolymen är deto högre är den hydraulika konduktiviteten. VIBY-VIBBLE
7 7(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: / m > 30 m km km FÅRÖUND FÅRÖUND LÄRBRO LÄRBRO TINGTÄDE LITE TINGTÄDE LITE VIBY VIBY N ROMA ROMA HAMN LJUGARN TÅNGA HEME HAVDHEM HAMN LJUGARN TÅNGA HEME HAVDHEM BURGVIK BURGVIK km Location of 1466 recorded well with depth in rock ranging beween 0 to 30 m km Log K (m/) Location of 949 recorded well with depth in rock greater then 30 m 47 6e Figur 1. Berggrunden hydraulika konduktivitet ammanfattning Kortfattat kan följande kontateranden göra beträffande grundvattnet uppträdande: prickor/prickzoner tyr grundvattentrömningen. Enkilda prickor kan tå för en relativt tor andel av vattenföringen i en brunn. Högklint och litekalkten met uppprucken. Nordotprickorna kan ha betydande lateral utbredning. Kartvittring kan förekomma i anlutning till uppprucken berggrund och grundvattenytan. VIBY-VIBBLE
8 8(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 Tunna genomläppliga jordlager förekommer. Grundvattenbildning Av den nederbörd om faller avduntar en del. Reten infiltrerar i marken och bildar grundvatten med kortare eller längre uppehålltid innan det avbörda till havet, vattendrag eller jöar. Generellt gäller att grundvattenbildningen normalt är liten eller ingen under vintern och under vegetationperioden. På Gotland är förhållandena annorlunda och den huvudakliga grundvattenbildningen ker under perioden november t.o.m. april. Den del av den totala nederbörden om är tillgänglig för grundvattenbildning kalla nettonederbörden. MHI har beräknat nettonederbörden för bl.a. Gotland. Dea beräkningar gör kartbladvi (topografika kartan, 2x2 km) eller där andelen vatten inom en ådan kartruta övertiger 0 %, för närmat belägna kuttation. Fördelningen av denna över året på Gotland redovia i tabell 1 och i figur. Tabell 1. Månadvi fördelning av nettonederbörden på Gotland Jan- Feb- Mar- April- Maj- Juni- Juli- Aug- ep- Okt- Nov- Dec- Året Roma V Roma NV FÅRÖ HERRVIK VIBY umma, mm Medel, mm 20, 2 14,4 29,8 26,2 6,4 2,4 1,6 2,2 8, ,4 14 Nettonederbörd på Gotland Nettonederbörd, mm Månad Jan- Feb- Mar- April- Maj- Juni- Juli- Aug- ep- Okt- Nov- Dec- Roma V Roma NV FÅRÖ HERRVIK VIBY Figur. Månadvi fördelning av nettonederbörden på Gotland Nettonederbörden i kutområdet uppgår till ca 140 mm/år i medeltal. I de centrala delarna är den ca 0 mm törre. Om man antar att medelnettonederbörden är ca 10 mm /år innebär detta en vattenmängd om ca 4, l/*km 2. För Vibyområdet bedöm nettonederbörden uppgå till i VIBY-VIBBLE
9 9(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 torlekordningen 10 mm/år. Inom området mellan tenkumla och Bro där jordtäcket är mycket tunt eller akna helt amt berggrunden är mycket uppprucken och kartvittrad, bedöm i princip nätan hela nettonederbörden kunna bilda grundvatten. Å andra idan, inom de områden där moränlera finn bedöm väentligt lägre andel av nettonederbörden tillföra grundvattenmagainet. Grundvattennivåer Grundvattnet nivå varierar under året i förhållande till grundvattenbildning och grundvattenavrinning amt eventuella uttag. Nivåvariationerna kan naturligt vara både tora och nabba. För att illutrera detta via exempel från File Hajdar, figur 6, där kontinuerlig regitrering (f.n. 6 ggr per dygn) av grundvattennivån ker. Det är rimligt att anta att förhållandena, åtmintone inom höjdområdet mellan tenkumla och Bro, är likartade de på File Hajdar med tora variationer i grundvattennivå beroende på grundvattenbildningituationen. På grund av de tora variationerna är det inte helt relevant att tala om en grundvattennivå utan man måte ha klart för ig att denna varierar i åväl tid om rum. Generellt kan man dock även för Gotland utgå från att den normala grundvattennivån i någon mån följer markytan topografi men är belägen ett antal meter under denna. File Hajdar. Bh Figur 6 Grundvattennivå i m.ö.h Datum Grundvattennivån variation på File Hajdar Grundvattentrömning Efterom grundvattentrömningen ker från högre potentialnivå mot lägre och grundvattennivån är en pegling av marknivån följer att grundvattnet trömningriktning under naturliga (otörda) förhållanden kan betämma med utgångpunkt från terrängen lutning. För det aktuella området innebär detta att grundvattnet trömmar från höjdområdet mellan tenkumla och Bro mot NV och O med lokala avvikeler beroende på lokala topografika variationer. I bilaga har huvudgränlinjen, vattendelaren, för denna trömningbild lagt in i med höjdmodellen över området om bakgrund. om framgår av höjdmodellen kan vid behov ett tort underområden avgräna på motvarande ätt. VIBY-VIBBLE
10 10(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 Påverkan på trömningbilden genom uttag av grundvatten, tillrinningområden Uttag av grundvatten från de olika brunnområdena påverkar den naturliga trömningbilden. Uttagen genererar var för ig en trömning om är riktad mot repektive brunnområde. tillrinningområdena torlek och geometri har underökt och bedömt i flera utredningar ärkilt vad aver kogholm- och Follingbotäkterna. kogholm Lokalieringen av vattentäkten vid kogholm gjorde under enare delen av 190-talet. Utförda provpumpningar, VIAK AB 1970, har viat att förhållandevi tora uttag kan göra men att grundvattennivån vid liten grundvattenbildning kan junka å lågt att påverkan på enkilda brunnar även på tort avtånd frånuttagplaten blir oacceptabelt tor. För närvarande kan ett uttag om ca 2000 m 3 /dygn göra. Vattnet från täkten bevära tidvi av kvalitetproblem i form av olika bekämpningmedel. Orakerna till dea problem är inte kända. Tillrinningområdet till täkten är emellertid dåligt kyddat mot ytliga föroreningar och många olika verkamheter bedriv inom området. Nyare underökningar av kogholmtäkten har antytt att huvuddelen av det uppumpade vattnet kommer från ett tillrinningområde om bedömt träcka ig m mot öder och väter amt i torlekordningen 2000 m mot nordot (Terratema 1998). Arealen av detta primära tillrinningområde har av Terratema bedömt vara ca 4 km 2. Om man itället utgår från det genomnittliga uttaget vid kogholmtäkten, ca 20/, och beräknar hur tort tillrinningområde om behöv för att inom detta kunna fånga upp nettonederbörden = den vattenmängd om maximalt finn tillgänglig för grundvattenbildning, erhåller man ett tillrinningområde om ca km 2 om hela nettonederbörden i Vibyområdet, ca 10 mm, anta bilda grundvatten. Att till fullo utreda tillrinningområdet utträckning i alla riktningar är inte möjligt på grund av berggrunden inhomogena uppbyggnad ärkilt om den i kogholmområdet även är påverkad av kartvittring. Follingbo Follingbotäkten levererar i torlekordningen m 3 /år (ca 11 l/). Utförda underökningar (VIAK AB, 1980) har viat att påverkanområdet är tort och har en elliptik form med längta axeln i nordnordöt ydydvätlig riktning. Längden på grundvattenmagainet bedömde till åtmintone 2 km och bredden till ca 1 00 m. Med utgångpunkt från nettonederbörden, ca 10 mm) över området kräv ett tillrinningområde om ca 2, km 2 för att balanera den uppumpade vattenmängden. Lange hage De törta uttagen av grundvatten ker vid Lange hage där ca 1 200*10 3 m 3 /år (knappt 40 l/) utvinn. Några underökningar av influenområdet torlek där har inte gjort. Motvarande beräkning med utgångpunkt från nettonederbörden ger vid handen att tillrinningområdet måte vara ca 10 km 2 tort. Efterom tora delar av detta täck av lågpermeabla jordarter, moränlera, genom vilken endat må mängder vatten tränger igenom, måte tillrinningområdet vara törre än ovan angivna areal. Det är troligt att huvuddelen av det grundvatten om utvinn vid Lange hage nybilda i öter inom det öppna och tarkt upppruckna och kartvittrade hällytorna där. VIBY-VIBBLE
11 11(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 Denna vattentäkt har tidvi uppviat problem med vattenkvalitén. Uttaget från täkten har varit i torlekordningen m 3 /år (2 l/) kräver ett tillrinningområde om knappt 1 km2 om hela nettonederbörden, 10 mm, bildar grundvatten. Det är inte troligt att å ker och därför kan man anta att tillrinningområdet vid det angivna uttaget är törre. Någon utredning för att fattälla torlek har inte gjort. Vibble Denna vattentäkt använd ej för närvarande pga kvalitetproblem. Grunderna för avgränning av kyddområde I Naturvårdverket handbok (2003:6) ange att utgångpunkter för avgränning av vattenkyddområde för grundvatten är att långam omättning i grundvattenmagainet och mycket tora vårigheter att rena förorenat grundvatten kräver en trategi med ett tarkt förebyggande kydd om i förta hand innebär att potentiellt förorenande verkamheter och markanvändning inte tillåt inom vattenkyddområdet; i andra hand ka en förorening hinna upptäcka i tid och marken anera innan föroreningen når grundvattnet; i tredje hand ka föroreningen bryta ned, fatlägga eller pä ut till acceptabla nivåer, eller kunna ta omhand innan den hinner tranportera med grundvattnet till grundvattentäkterna. Utgångpunkten för avgränningen av ett vattenkyddområde bör vara att det finn ett vit kyddbehov inom hela tillrinningområdet till en vattenförekomt/-täkt och att därmed hela tillrinningområdet bör omfatta av vattenkyddområdet, dv. en trikt topografik/hydrologik/hydrogeologik utgångpunkt. Detta gäller både för ytvatten och grundvatten. Indelning i kyddzoner har en ny terminologi infört. Nu tala om vattentäktzon, primär kyddzon, ekundär kyddzon amt tertiär kyddzon. Vattentäktzon Vattentäktzonen avgräna om ett område kring en uttagbrunn. Vattentäktzonen bör vara kyddad mot obehöriga och kydda på lämpligt ätt, t.ex. genom en låt inhägnad. Marken inom vattentäktzonen bör endat diponera av vattentäktinnehavaren. Någon annan verkamhet än vattentäkt ka inte förekomma inom denna zon. Förorening av grundvattentäkter ker i många fall vid jälva brunnen, på grund av olämpligt eller britfälligt utförande. Det är därför viktigt att marken runt en brunn täta och dränera å att förorenat ytvatten inte kan tränga ner till grundvattnet omedelbart intill denna. VIBY-VIBBLE
12 12(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 Om det finn flera uttagområden ka alla avgräna om vattentäktzon. Primär kyddzon Vid identifiering av primär kyddzon för grundvatten måte ärkilt känliga (årbara) intrömningområden beakta. Det är därför möjligt att även primär kyddzon förekommer på flera tällen inom ett vattenkyddområde. Den primära kyddzonen ka avgräna på ådant ätt att rikerna för akut förorening genom olyckhändeler minimera. En akut förorening ka hinna upptäcka i tid och åtgärder vidta innan föroreningen ej hinner nå vattentäktzonen med uttagbrunnarna. Vidare ka den primära kyddzonen kydda mot ådan markanvändning och verkamheter om kan medföra rik för förorening av grundvattnet. Gränen mellan primär och ekundär kyddzon ätt å att uppehålltiden i grundvattenzonen till vattentäktzonen grän beräkna vara mint 100 dygn. I de fall området nära grundvattentäkten utgör av mäktiga jordlager med mycket begränad genomläpplighet eller där en tarkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även områden med kortare uppehålltid i grundvattenzonen än 100 dygn ingå i den ekundära kyddzonen. ekundär kyddzon Den ekundära kyddzonen bör mint omfatta å tor del av vattenkyddområdet att uppehålltiden för grundvatten från kyddzonen yttre grän till vattentäktzonen har en beräknad uppehålltid av mint ett år. Tertiär kyddzon Den tertiära zonen omfattar de delar av vattenkyddområdet om inte omfatta av övriga zoner. Viby vattentäkter Utöver de i Naturvårdverket handbok angivna motiven för avgränning av kyddområden finn i fallet Viby ett tarkt motiv i form av att långiktigt äkertälla vattenförörjningen för inte bara Vibyområdet utan möjligen ockå andra delar av Gotland genom ett på ikt utbyggt ditributionnät från Viby vattentäkter. Miljömålet Grundvatten av god kvalitet, delmål 1, fatlår att enat 2010 kall geologika formationer av vikt för nutida och framtida vattenförörjning ha ett långiktigt kydd mot exploatering om begränar användningen av vattnet. Och i Miljöbalken 7 kap. 21 och 22 finn det lagrum om möjliggör för en kommun att kydda viktiga grundvattenförekomter om ännu inte tagit i anpråk. Denna viktiga apekt har ockå beaktat vid avgränningen av kyddområdet. Vid avgränningen av de olika zonerna inom kyddområdet för Viby vattentäkter har i förta hand de hydrogeologika förutättningarna beaktat. tora delar av tillrinningområden till de olika uttagpunkterna inta av öppna hällytor om oftat är tarkt upppruckna och även kartvittrade vilket gynnar en nabb infiltration av nederbördvatten och vidare perkolation till grundvattenzonen vilket utgör en uppenbar rik för förorening av grundvattnet av en aller annan orak. Dea hällmarkområden är i förta hand koncentrerade till höjdområdet mellan VIBY-VIBBLE
13 13(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 tenkumla och Bro. Mindre arealer inom eller i anlutning till hällområdet täck av ett tunt jordlager betående av tunn morän, vittringjord eller and. Även inom de områden kan infiltration av nederbördvatten ke förhållandevi nabbt med åtföljande rik för förorening. Nordvät och ydöt om höjdområdet täck kalkberggrunden av jordlager vilka utgör av moränlera delvi överlagrad av and. Inom dea områden är del nybildningen av grundvatten till berggrunden relativt liten del riken för föroreningpridning till detta avevärt reducerad. Vattentäktzon För varje uttagbrunn eller om å är lämpligare, grupp av uttagbrunnar, förelå att åtgärder vidtage för att äkertälla att ingen annan verkamhet än ådan om hänger amman med vattentäkten kan förekomma där. Det är inte ett tillräckligt kydd att bygga över brunnarna med låbara hu efterom närområdet till brunnarna vid t.ex. Follingbo utgör av kala, upppruckna hällytor där riken för att föroreningar om hamnar på marken nabbt tillför grundvattnet. Primär kyddzon Den primära kyddzonen har avgränat å att den täcker in huvuddelen av det öppna hällområdet mellan tenkumla och Bro, bilaga 6. På den ydötra idan överentämmer avgränningen i huvudak med den nu gällande avgränningen. märre juteringar har dock gjort. Del har zonen förlängt i öder till tenkumla, del har den utvidgat något mot O i höjd med Follingbo. Den törta förändringen föreligger i NO där hela partiet mellan Hejdeby och Allkvie har tagit bort. bort Motivet för denna förändring är att den naturliga grundvattentrömningen är riktad mot O och att området inte ingår i tillrinningområdet till kogholm vattentäkt. Mot NO och N har märre juteringar gjort främt med utgångpunkt från uppgifter angående förekomten av tätande moränlera under ytliga lager av and. I NV har likalede endat märre juteringar gjort. Däremot förelå, till killnad från nu gällande kyddområde, att området väter om kogholmtäkten (delar av indutriområdet vid Öterby inkluive den nedlagda deponin) omfatta av den primära kyddzonen. Motivet för detta är att tydliggöra kyddbehovet för verkamhetutövare i området. Vidare mot V följer den nu förelagna gränen den gällande till vägen mot Träkumla. Från denna punkt har en ny grän förelagit via Bjär till tenkumla. ålede har den tidigare undantagna, centrala delen av hällområdet, nu förlagit ingå i den primära kyddzonen. Motivet för detta förlag är att hällområdet är det primära grundvattenbildningområdet för åväl Follingbotäkten om Langehagetäkten och i någon mån täkten. Ett mindre område på öme idor om Träkumlavägen förelå ingå i den ekundära kyddzonen. kälet till detta förlag är förekomten av kyddande moränlera under ytliga andlager. Kring Langehage-,- och Vibbletäkterna finn edan tidigare primära kyddzoner avgränade. Vad beträffar Langehagetäkterna kan behovet av en primär kyddzon ifrågaätta efterom mäktiga lager av moränlera under and överlagrar kalkberget vid dea brunnar. För Vibbletäkten har en anpaning av zonavgränningen gjort till de geologika förhållandena å att gränen förelagit ligga å att det område med berg täckt med ett tunt jordtäcke utgör den primära kyddzonen. Beträffande täkterna förelå ingen förändring endat av VIBY-VIBBLE
14 14(14) GU VIBY VATTENFÖRÖRJNING Dnr: /2003 zonavgränningen i det fall täkterna fortättningvi kall använda. I det fall de båda enare täkterna täng kan ockå den primära kyddzongränen för repektive täkt ta bort. ekundär kyddzon Förlaget till avgränning av en ekundär kyddzon, bilaga 6, innebär förhållandevi tora förändringar mot O, i NV amt i V. I väter förelå ingen ändring vilket innebär att törre delen av Viby bebyggele utanför ringmuren även fortättningvi kommer att ligga inom den ekundära kyddzonen. Indragningen av kyddområdegränen i O kan motivera med att jordbrukmarken i huvudak utgör av moränlera vilken ger ett kydd för grundvattnet mot verkamhet om bedriv där. Minkningen av kyddområdet i V och NV motivera av att någon tillrinning av grundvatten från dea områden till kommunen olika vattentäkter inte bedöm ke. Grundvattenavrinningen från dea områden bedöm itället ke mot väter till Öterjön. Ett område på öme idor om vägen mot Träkumla förelå avgräna om ekundär kyddzon inom den primära zonen. Förlaget kan motivera med att det inom området finn moränlera vilken delvi överlagra av and. Denna and är tällvi mäktig och den har varit föremål för utvinning. om en följd därav har grundvattenjöar kapat. Förekomten av dea bekräftar moränleran tätande förmåga mot det underliggande kalkberget. lutord Arealen av den förelagna primära kyddzonen, inom vilken huvuddelen av grundvattenbildningen äger rum, uppgår till ca 40 km 2. Med den tidigare angivna nettonederbörden om utgångpunkt kan man beräkna den totala grundvattenbildningen inom den primära kyddzonen till i torlekordningen 180 l/ i medeltal. Grundvattenuttagen i de olika uttagområdena från grundvattenmagainet uppgår till ca 80 l/ (Vattenplan för Gotland, 1996). ålede bör en betydande potential för ytterligare grundvattenuttag rimligen finna inom höjdområdet mellan tenkumla och Bro. Denna outnyttjade potential utgör ockå ett viktigt motiv för avgränning av förelagna grundvattenkyddzoner för att långiktigt äkertälla tillgången till ett grundvatten av god kvalitet. VIBY-VIBBLE
15 >3 4 ÖVERRAJE ERIK GÄLLUNG 2 näckgärdbaden 3>3 Lilla Hätnä Åbergka hagen 6 >2 0 3 Hajden Bro ojkar midtomten 3 2 lukhål 8 KROK 1 uderby DACKER 1 Tor TOR EKE ERIK Krok 3> Nypling >2 6 3 NYPLING >3 Laubäckar UDERBY Eke Nordertrand t.hammar 1 2>4 0 ERIK TORA HAMMAR Hedelund Tuer NORDERTRAND 0 KROK Myrkogen Annelund Dacker Lokrume Björkome 3, 7 TUER 6 2 DACKER Halner 7 BRANDHAGEN ikhagen 9 9 Bro tajnkalm Vätertjärnby hagen 2 tora Hätnä YTLING 6 1 Ytling Bykogen NYPLING 16 Brutåker TOR 8 3 TIBBLE TOR 8 8 TORA HÄTNÄ 7 8 KROK GALGBERGET 2 Labyrint TENTUGU kogholm 3 lukhål 1 lukhål lukhål 6 lukhål NORR er 3 37 Bingerkvarn 1 1 4>2 NORRBY >3 kogholm Mjölku ÖTERBY 0>2 >3 7 4 KOGHOLM Hammarbo 42 1 ar TORA RÅBY 1 Katrinelund 8 6 rav 0> :t Göran rg 8 kogholm Ötergr avar lukhål 7 lukhål 8 me t Lilla Råby tra Hejdeby uderby 6 Tjautet 8 2 MATTIE TORA 8 HELLVI 9 4 UDERBY Graunkog FYRBÖJTAR 0 RÄVHAGEN Länna >4 Kilen 8 Bäck 2 TORA HANE ikhagen BERENTTYCKET Offerkällan Gillran HANE 3 Tallunden NORRBY Hejdeby UDERBY 6 1 Hällarna 1 Hällhagen Hjalmardal Rävhagen 2 2 Ötra Vi 3 HEJDEBY karphäll Ötra Vi Endre Bäck 9 RÅBY 8 Ö 0 Öterby Kopparvik HEJDEBY 0 Valdemarkoret ödergravar Tibble 6 tudentkällan 1 Paliaderna 8 RÅBY By ru m mittenlund 8 4>2 1 Ötramalm 3 tora Råby 6 U DER BY Bingeby TORA RÅBY Nickarve Grikällan 6 Bingeby 3 2 TIBBLE 6 0>2 terjön 7 NICKARVE ÖTERBY Nybo 1 NORRBY Viby TIBBLE 7 KOGHOLM >2 > 6 2 Galgberget No rde 1 UDERBY TENTUGU Erik 0 Björkume 4 >2 49 Gutavvik 7> Talludden ERIK OJKARE 1> ANNELUND 4>3 2 lukhål 4 8 9>2 6 Ojkarve BJÖRKOME 3>2 YTLING ERIK Lugnet 6 UDERBY 0 2 BÄCK 3 FURULUND Haljärnet ödervärn Viborgtaden 8 Lilla Hane 8 Lyckå L 1 TENTUGU 0 tadhagen HANE TORA HANEþ Bolarve tora Hane Utkogen Travbanan 8 3 Värnhem 4:2 UDERBY uderby NORRBY kolbetningen ROENDAL Viborg 2 6 Yttre Lyckåker >3 Kvie Byhagen krubbhagen PRÄTGÅRDEN 0 9 KRUBBHAGEN VIBORG kungladugård 1 Nytorp Täppan Ocartenen ikar Uxhagen >2 Gråbo Haga BÄCK Viborg lätt 3 0 HEJDEBY VÄTÄNGE >1 FJÄLL FJÄLL :T GÖRAN KOG Mariero 8 PRÄTGÅRDEN 6 tora Fjäll 6 VENKEN 1>2 LANGE HAGE 4 NORRBY 7 4 BÄCK Terra Nova lättfli >3 VENKEN GA:9 0 1 pangtajgen TORA ENDREGÅRDE >3 BJÄR Minnekor Backen 1 >1 Bjär PRÄTGÅRDEN BURÄNGE 4 2 BURGÅKER 10 Backen A: >4 >1 VENKEN Burgen GA:84>2 G TERRA NOVA Trekanten GLAMAKARÄNGE TORA FJÄLL Endre 3 3 >1 Pilhagen Djuplunda Djuplunda GABRIELÄNGE ROENDAL GUDMYRKOG Lilla Fjäll Allkvie 3>2 BURGÅKER TORA VEDE VEDE Fornåkrar Myråker Hällbacken Hagbylund FJÄLL PRÄTGÅRDEN >3 Militär anläggning >4 BJÄR Nyhultet tora Vede DJUPLUNDA TORA VEDE >2 ENDREGÅRDE Terra Nova Kohagen TORA ENDREGÅRDE tora Endregårde Bäck 3 Mil övn omr >1 GUDMYRKOG NY Hätnäänge Djupkviar FJÄLL 6>3 TORA 7 KOGHEM TORA Bäck 1 Lilla Endregårde Vattenfallet NORRBY vajde 9 BÄCK TORA VEDE Militärt övningområde LANG HAGE venken 6 vanhulttorpet 8 VENKEN Hulte 8 VIBBLE Vibble TENTUGU 1 BJÖRKEBO Dammtorpet TORA Åänge 2 tora Hulte Nytorp tentugu Lang hage Nyhagen 0 3 Gudmyr 2 4 t. och L. Hulte gamla tomter 2:42: ROENDAL BARLINGBO FG >2 NORRBY GUDMYRKOG Tratkogen GÅHAGEN >2 : KRÄMPEKOG NYGÅRD 3 Eklunda HUNNELUNDTORP :4>2 YLFATE FOLLINGBO FG HÄLLHAGE Hultmyr BJÄR >3 >2 2 Roendal 0 0 BONDARVE YLFATE ylfate ÄNGE LIVMANTORP 7 4 Enbjänne NORRBY >2 IGRAJV 8 2>2 8 :4 VÄTERHEJDE TINGTOMT 2 0 Gokullen 3 Lunda >3 4>3 ROENDAL FOLLINGBO ylfate :1 3>1 GA:8 4 FJÄLL Jakobberg LÄTTFLIHAGE :2 1> lättflihage Gåhagen 9 VIDEBO NUNNEIKEN Nunneiken 1 6>2 Gravplat Bjär ENDREGÅRDE 0 Klinte Råar torhagen tentugu 9 2 BJÖRKEBO Lere GUDMYRKOG Militärt övningområde 2 Lilla Hulte ANDHEDKOGEN VEDE 9 Kilen Militärt övningområde 1TORA Lilla Vede 1 ENDREGÅRDE >3 8 2 DIGERÅKRE 8 Änge Lillmyr BUARVE 9>2 9 1 igrajv Traume 3>2 Klinte Gerete PRÄTGÅRDEN Hunnelund 3> INGVARD TRAUME 2 Bykogen LILLÅKRE KYRKOGÅRDEN PRÄTGÅRDEN NYGÅRD Korfli 1 Lillåkre NORRBY BONDARVE 7>2 >2 0> Digermyr ikhagen Väterhejde BJÖRKEBO 3 7 Myrhagen 0>4 HAGVARD tentugu Björkebo NYGÅRD >2 0 3 HÄLLHAGE 0 IGRAJV PITTLING HAGVARD PITTLING Hagvard Gottkalk Henrikdal 7 0 HAGVARD 6>2 >4 6 1>4 1>3 >2 KALLING 3 GOTTKALK Dular Gräntjocket >2 KALLING :3 GA 1 8 BJÄR Tjängdarve 0 Barlingbo 0 ågängen 3 BJÄR GA:9 >2 4>2 hagen >2 9 13>3 7 GOTTKALK 2 BJÖRKEBO 8>2 >2 6>4 4>2 3 TAVE 6 INGVARD 9 7B>2 8>2 MAARVE 13> :3 7 8 TENTUGU Dede TORA KALLING 9 4>2 Hajdkog 1 >2 6>3 Digeråkre DIGERÅKRE tora Kalling 0 BJÄR 8>4 8 8 MICKELÄNG 8 6 ion 7 tentugu Kalling 2 >7 Ingvard KYRKOGÅRDEN 2 Älnemyr 6 AKEBÄCK ROMA KLOTER GA:9 INGVARD 7>1 AKEBÄCK >7 >1 >3 >1 1>1 1 BÄCK Maarve MAARVE 2 1 GÄR- Vattentäktområde lukhål GOTLAND KOMMUN Viby vattenförörjning Vattentäktområden och lukhål Act >1 TAVE >2 >3 2 INGVARD 2 Lillåkre 3 ojdhagen 9 GOTTKALK 6 8 Hallfrede BJÖRKEBO KALLING KALLING ughagen 1 7 LILLÅKRE Hohagen > 6>2 7 2 Buarve BUARVE INGVARD Fornåkrar 6 8 TENTUGU 1 NORRBY 4 Hankmyr :6 3 TENTUGU Hällhage TORA KALLING Brännerihagen 4 Idaro 6 1>3 1 4>4 8 1>3 TENTUGU LUND 0>2 NORRBY Vidangar PRÄTGÅRDEN Digermyr Karllund 7 TENTUGU >2 TAVE 8 09 Uxhagen Karlro 4 6>4 3>1 Tjängdarve tentugu TENTUGU 1 Enbjänne TAVE ÄNGE Gerete Follingbo NORRBY 2 HÄNDIGTORP BJÖRKEBO 1> GOTTKALK 2 TRÄKUMLA FG 0 GRYTAN LAKTAREHÖGÅRDEN Nygård uderhagen kala Bilaga 1
16 >3 4 ÖVERRAJE ERIK GÄLLUNG 2 näckgärdbaden 3>3 Lilla Hätnä Åbergka hagen 6 >2 0 3 Hajden Bro ojkar midtomten 3 2 lukhål 8 KROK 1 uderby DACKER 1 Tor TOR EKE ERIK Krok 3> Nypling >2 6 3 NYPLING >3 Laubäckar UDERBY Eke Nordertrand t.hammar 1 2>4 0 ERIK TORA HAMMAR Hedelund Tuer NORDERTRAND 0 KROK Myrkogen Annelund Dacker Lokrume Björkome 3, 7 TUER 6 2 DACKER Halner 7 BRANDHAGEN ikhagen 9 9 Bro tajnkalm Vätertjärnby hagen 2 tora Hätnä YTLING 6 1 Ytling Bykogen NYPLING 16 Brutåker TOR 8 3 TIBBLE TOR 8 8 TORA HÄTNÄ 7 8 KROK GALGBERGET 2 Labyrint TENTUGU kogholm 3 lukhål 1 lukhål lukhål 6 lukhål NORR er 3 37 Bingerkvarn 1 1 4>2 NORRBY >3 kogholm Mjölku ÖTERBY 0>2 >3 7 4 KOGHOLM Hammarbo 42 1 ar TORA RÅBY 1 Katrinelund 8 6 rav 0> :t Göran rg 8 kogholm Ötergr avar lukhål 7 lukhål 8 me t Lilla Råby tra Hejdeby uderby 6 Tjautet 8 2 MATTIE TORA 8 HELLVI 9 4 UDERBY Graunkog FYRBÖJTAR 0 RÄVHAGEN Länna >4 Kilen 8 Bäck 2 TORA HANE ikhagen BERENTTYCKET Offerkällan Gillran HANE 3 Tallunden NORRBY Hejdeby UDERBY 6 1 Hällarna 1 Hällhagen Hjalmardal Rävhagen 2 2 Ötra Vi 3 HEJDEBY karphäll Ötra Vi Endre Bäck 9 RÅBY 8 Ö 0 Öterby Kopparvik HEJDEBY 0 Valdemarkoret ödergravar Tibble 6 tudentkällan 1 Paliaderna 8 RÅBY By ru m mittenlund 8 4>2 1 Ötramalm 3 tora Råby 6 U DER BY Bingeby TORA RÅBY Nickarve Grikällan 6 Bingeby 3 2 TIBBLE 6 0>2 terjön 7 NICKARVE ÖTERBY Nybo 1 NORRBY Viby TIBBLE 7 KOGHOLM >2 > 6 2 Galgberget No rde 1 UDERBY TENTUGU Erik 0 Björkume 4 >2 49 Gutavvik 7> Talludden ERIK OJKARE 1> ANNELUND 4>3 2 lukhål 4 8 9>2 6 Ojkarve BJÖRKOME 3>2 YTLING ERIK Lugnet 6 UDERBY 0 2 BÄCK 3 FURULUND Haljärnet ödervärn Viborgtaden 8 Lilla Hane 8 Lyckå L 1 TENTUGU 0 tadhagen HANE TORA HANEþ Bolarve tora Hane Utkogen Travbanan 8 3 Värnhem 4:2 UDERBY uderby NORRBY kolbetningen ROENDAL Viborg 2 6 Yttre Lyckåker >3 Kvie Byhagen krubbhagen PRÄTGÅRDEN 0 9 KRUBBHAGEN VIBORG kungladugård 1 Nytorp Täppan Ocartenen ikar Uxhagen >2 Gråbo Haga BÄCK Viborg lätt 3 0 HEJDEBY VÄTÄNGE >1 FJÄLL FJÄLL :T GÖRAN KOG Mariero 8 PRÄTGÅRDEN 6 tora Fjäll 6 VENKEN 1>2 LANGE HAGE 4 NORRBY 7 4 BÄCK Terra Nova lättfli >3 VENKEN GA:9 0 1 pangtajgen TORA ENDREGÅRDE >3 BJÄR Minnekor Backen 1 >1 Bjär PRÄTGÅRDEN BURÄNGE 4 2 BURGÅKER 10 Backen A: >4 >1 VENKEN Burgen GA:84>2 G TERRA NOVA Trekanten GLAMAKARÄNGE TORA FJÄLL Endre 3 3 >1 Pilhagen Djuplunda Djuplunda GABRIELÄNGE ROENDAL GUDMYRKOG Lilla Fjäll Allkvie 3>2 BURGÅKER TORA VEDE VEDE Fornåkrar Myråker Hällbacken Hagbylund FJÄLL PRÄTGÅRDEN >3 Militär anläggning >4 BJÄR Nyhultet tora Vede DJUPLUNDA TORA VEDE >2 ENDREGÅRDE Terra Nova Kohagen TORA ENDREGÅRDE tora Endregårde Bäck 3 Mil övn omr >1 GUDMYRKOG NY Hätnäänge Djupkviar FJÄLL 6>3 TORA 7 KOGHEM TORA Bäck 1 Lilla Endregårde Vattenfallet NORRBY vajde 9 BÄCK TORA VEDE Militärt övningområde LANG HAGE venken 6 vanhulttorpet 8 VENKEN Hulte 8 VIBBLE Vibble TENTUGU 1 BJÖRKEBO Dammtorpet TORA Åänge 2 tora Hulte Nytorp tentugu Lang hage Nyhagen 0 3 Gudmyr 2 4 t. och L. Hulte gamla tomter 2:42: ROENDAL BARLINGBO FG >2 NORRBY GUDMYRKOG Tratkogen GÅHAGEN >2 : KRÄMPEKOG NYGÅRD 3 Eklunda HUNNELUNDTORP :4>2 YLFATE FOLLINGBO FG HÄLLHAGE Hultmyr BJÄR >3 >2 2 Roendal 0 0 BONDARVE YLFATE ylfate ÄNGE LIVMANTORP 7 4 Enbjänne NORRBY >2 IGRAJV 8 2>2 8 :4 VÄTERHEJDE TINGTOMT 2 0 Gokullen 3 Lunda >3 4>3 ROENDAL FOLLINGBO ylfate :1 3>1 GA:8 4 FJÄLL Jakobberg LÄTTFLIHAGE :2 1> lättflihage Gåhagen 9 VIDEBO NUNNEIKEN Nunneiken 1 6>2 Gravplat Bjär ENDREGÅRDE 0 Klinte Råar torhagen tentugu 9 2 BJÖRKEBO Lere GUDMYRKOG Militärt övningområde 2 Lilla Hulte ANDHEDKOGEN VEDE 9 Kilen Militärt övningområde 1TORA Lilla Vede 1 ENDREGÅRDE >3 8 2 DIGERÅKRE 8 Änge Lillmyr BUARVE 9>2 9 1 igrajv Traume 3>2 Klinte Gerete PRÄTGÅRDEN Hunnelund 3> INGVARD TRAUME 2 Bykogen LILLÅKRE KYRKOGÅRDEN PRÄTGÅRDEN NYGÅRD Korfli 1 Lillåkre NORRBY BONDARVE 7>2 >2 0> Digermyr ikhagen Väterhejde BJÖRKEBO 3 7 Myrhagen 0>4 HAGVARD tentugu Björkebo NYGÅRD >2 0 3 HÄLLHAGE 0 IGRAJV PITTLING HAGVARD PITTLING Hagvard Gottkalk Henrikdal 7 0 HAGVARD 6>2 >4 6 1>4 1>3 >2 KALLING 3 GOTTKALK Dular Gräntjocket >2 KALLING :3 GA 1 8 BJÄR Tjängdarve 0 Barlingbo 0 ågängen 3 BJÄR GA:9 >2 4>2 hagen >2 9 13>3 7 GOTTKALK 2 BJÖRKEBO 8>2 >2 6>4 4>2 3 TAVE 6 INGVARD 9 7B>2 8>2 MAARVE 13> :3 7 8 TENTUGU Dede TORA KALLING 9 4>2 Hajdkog 1 >2 6>3 Digeråkre DIGERÅKRE tora Kalling 0 BJÄR 8>4 8 8 MICKELÄNG 8 6 ion 7 tentugu Kalling 2 >7 Ingvard KYRKOGÅRDEN 2 Älnemyr 6 AKEBÄCK ROMA KLOTER GA:9 INGVARD 7>1 AKEBÄCK >7 >1 >3 >1 1>1 1 BÄCK Maarve MAARVE 2 1 GÄR- Vattentäktområde lukhål GOTLAND KOMMUN Viby vattenförörjning Vattentäktområden och lukhål Act >1 TAVE >2 >3 2 INGVARD 2 Lillåkre 3 ojdhagen 9 GOTTKALK 6 8 Hallfrede BJÖRKEBO KALLING KALLING ughagen 1 7 LILLÅKRE Hohagen > 6>2 7 2 Buarve BUARVE INGVARD Fornåkrar 6 8 TENTUGU 1 NORRBY 4 Hankmyr :6 3 TENTUGU Hällhage TORA KALLING Brännerihagen 4 Idaro 6 1>3 1 4>4 8 1>3 TENTUGU LUND 0>2 NORRBY Vidangar PRÄTGÅRDEN Digermyr Karllund 7 TENTUGU >2 TAVE 8 09 Uxhagen Karlro 4 6>4 3>1 Tjängdarve tentugu TENTUGU 1 Enbjänne TAVE ÄNGE Gerete Follingbo NORRBY 2 HÄNDIGTORP BJÖRKEBO 1> GOTTKALK 2 TRÄKUMLA FG 0 GRYTAN LAKTAREHÖGÅRDEN Nygård uderhagen kala Bilaga 1
17 >3 4 ÖVERRAJE ERIK GÄLLUNG 2 näckgärdbaden 3>3 Lilla Hätnä Åbergka hagen 6 >2 0 3 Hajden Bro ojkar midtomten 3 2 lukhål 8 KROK 1 uderby DACKER 1 Tor TOR EKE ERIK Krok 3> Nypling >2 6 3 NYPLING >3 Laubäckar UDERBY Eke Nordertrand t.hammar 1 2>4 0 ERIK TORA HAMMAR Hedelund Tuer NORDERTRAND 0 KROK Myrkogen Annelund Dacker Lokrume Björkome 3, 7 TUER 6 2 DACKER Halner 7 BRANDHAGEN ikhagen 9 9 Bro tajnkalm Vätertjärnby hagen 2 tora Hätnä YTLING 6 1 Ytling Bykogen NYPLING 16 Brutåker TOR 8 3 TIBBLE TOR 8 8 TORA HÄTNÄ 7 8 KROK GALGBERGET 2 Labyrint TENTUGU kogholm 3 lukhål 1 lukhål lukhål 6 lukhål NORR er 3 37 Bingerkvarn 1 1 4>2 NORRBY >3 kogholm Mjölku ÖTERBY 0>2 >3 7 4 KOGHOLM Hammarbo 42 1 ar TORA RÅBY 1 Katrinelund 8 6 rav 0> :t Göran rg 8 kogholm Ötergr avar lukhål 7 lukhål 8 me t Lilla Råby tra Hejdeby uderby 6 Tjautet 8 2 MATTIE TORA 8 HELLVI 9 4 UDERBY Graunkog FYRBÖJTAR 0 RÄVHAGEN Länna >4 Kilen 8 Bäck 2 TORA HANE ikhagen BERENTTYCKET Offerkällan Gillran HANE 3 Tallunden NORRBY Hejdeby UDERBY 6 1 Hällarna 1 Hällhagen Hjalmardal Rävhagen 2 2 Ötra Vi 3 HEJDEBY karphäll Ötra Vi Endre Bäck 9 RÅBY 8 Ö 0 Öterby Kopparvik HEJDEBY 0 Valdemarkoret ödergravar Tibble 6 tudentkällan 1 Paliaderna 8 RÅBY By ru m mittenlund 8 4>2 1 Ötramalm 3 tora Råby 6 U DER BY Bingeby TORA RÅBY Nickarve Grikällan 6 Bingeby 3 2 TIBBLE 6 0>2 terjön 7 NICKARVE ÖTERBY Nybo 1 NORRBY Viby TIBBLE 7 KOGHOLM >2 > 6 2 Galgberget No rde 1 UDERBY TENTUGU Erik 0 Björkume 4 >2 49 Gutavvik 7> Talludden ERIK OJKARE 1> ANNELUND 4>3 2 lukhål 4 8 9>2 6 Ojkarve BJÖRKOME 3>2 YTLING ERIK Lugnet 6 UDERBY 0 2 BÄCK 3 FURULUND Haljärnet ödervärn Viborgtaden 8 Lilla Hane 8 Lyckå L 1 TENTUGU 0 tadhagen HANE TORA HANEþ Bolarve tora Hane Utkogen Travbanan 8 3 Värnhem 4:2 UDERBY uderby NORRBY kolbetningen ROENDAL Viborg 2 6 Yttre Lyckåker >3 Kvie Byhagen krubbhagen PRÄTGÅRDEN 0 9 KRUBBHAGEN VIBORG kungladugård 1 Nytorp Täppan Ocartenen ikar Uxhagen >2 Gråbo Haga BÄCK Viborg lätt 3 0 HEJDEBY VÄTÄNGE >1 FJÄLL FJÄLL :T GÖRAN KOG Mariero 8 PRÄTGÅRDEN 6 tora Fjäll 6 VENKEN 1>2 LANGE HAGE 4 NORRBY 7 4 BÄCK Terra Nova lättfli >3 VENKEN GA:9 0 1 pangtajgen TORA ENDREGÅRDE >3 BJÄR Minnekor Backen 1 >1 Bjär PRÄTGÅRDEN BURÄNGE 4 2 BURGÅKER 10 Backen A: >4 >1 VENKEN Burgen GA:84>2 G TERRA NOVA Trekanten GLAMAKARÄNGE TORA FJÄLL Endre 3 3 >1 Pilhagen Djuplunda Djuplunda GABRIELÄNGE ROENDAL GUDMYRKOG Lilla Fjäll Allkvie 3>2 BURGÅKER TORA VEDE VEDE Fornåkrar Myråker Hällbacken Hagbylund FJÄLL PRÄTGÅRDEN >3 Militär anläggning >4 BJÄR Nyhultet tora Vede DJUPLUNDA TORA VEDE >2 ENDREGÅRDE Terra Nova Kohagen TORA ENDREGÅRDE tora Endregårde Bäck 3 Mil övn omr >1 GUDMYRKOG NY Hätnäänge Djupkviar FJÄLL 6>3 TORA 7 KOGHEM TORA Bäck 1 Lilla Endregårde Vattenfallet NORRBY vajde 9 BÄCK TORA VEDE Militärt övningområde LANG HAGE venken 6 vanhulttorpet 8 VENKEN Hulte 8 VIBBLE Vibble TENTUGU 1 BJÖRKEBO Dammtorpet TORA Åänge 2 tora Hulte Nytorp tentugu Lang hage Nyhagen 0 3 Gudmyr 2 4 t. och L. Hulte gamla tomter 2:42: ROENDAL BARLINGBO FG >2 NORRBY GUDMYRKOG Tratkogen GÅHAGEN >2 : KRÄMPEKOG NYGÅRD 3 Eklunda HUNNELUNDTORP :4>2 YLFATE FOLLINGBO FG HÄLLHAGE Hultmyr BJÄR >3 >2 2 Roendal 0 0 BONDARVE YLFATE ylfate ÄNGE LIVMANTORP 7 4 Enbjänne NORRBY >2 IGRAJV 8 2>2 8 :4 VÄTERHEJDE TINGTOMT 2 0 Gokullen 3 Lunda >3 4>3 ROENDAL FOLLINGBO ylfate :1 3>1 GA:8 4 FJÄLL Jakobberg LÄTTFLIHAGE :2 1> lättflihage Gåhagen 9 VIDEBO NUNNEIKEN Nunneiken 1 6>2 Gravplat Bjär ENDREGÅRDE 0 Klinte Råar torhagen tentugu 9 2 BJÖRKEBO Lere GUDMYRKOG Militärt övningområde 2 Lilla Hulte ANDHEDKOGEN VEDE 9 Kilen Militärt övningområde 1TORA Lilla Vede 1 ENDREGÅRDE >3 8 2 DIGERÅKRE 8 Änge Lillmyr BUARVE 9>2 9 1 igrajv Traume 3>2 Klinte Gerete PRÄTGÅRDEN Hunnelund 3> INGVARD TRAUME 2 Bykogen LILLÅKRE KYRKOGÅRDEN PRÄTGÅRDEN NYGÅRD Korfli 1 Lillåkre NORRBY BONDARVE 7>2 >2 0> Digermyr ikhagen Väterhejde BJÖRKEBO 3 7 Myrhagen 0>4 HAGVARD tentugu Björkebo NYGÅRD >2 0 3 HÄLLHAGE 0 IGRAJV PITTLING HAGVARD PITTLING Hagvard Gottkalk Henrikdal 7 0 HAGVARD 6>2 >4 6 1>4 1>3 >2 KALLING 3 GOTTKALK Dular Gräntjocket >2 KALLING :3 GA 1 8 BJÄR Tjängdarve 0 Barlingbo 0 ågängen 3 BJÄR GA:9 >2 4>2 hagen >2 9 13>3 7 GOTTKALK 2 BJÖRKEBO 8>2 >2 6>4 4>2 3 TAVE 6 INGVARD 9 7B>2 8>2 MAARVE 13> :3 7 8 TENTUGU Dede TORA KALLING 9 4>2 Hajdkog 1 >2 6>3 Digeråkre DIGERÅKRE tora Kalling 0 BJÄR 8>4 8 8 MICKELÄNG 8 6 ion 7 tentugu Kalling 2 >7 Ingvard KYRKOGÅRDEN 2 Älnemyr 6 AKEBÄCK ROMA KLOTER GA:9 INGVARD 7>1 AKEBÄCK >7 >1 >3 >1 1>1 1 BÄCK Maarve MAARVE 2 1 GÄR- Vattentäktområde lukhål GOTLAND KOMMUN Viby vattenförörjning Vattentäktområden och lukhål Act >1 TAVE >2 >3 2 INGVARD 2 Lillåkre 3 ojdhagen 9 GOTTKALK 6 8 Hallfrede BJÖRKEBO KALLING KALLING ughagen 1 7 LILLÅKRE Hohagen > 6>2 7 2 Buarve BUARVE INGVARD Fornåkrar 6 8 TENTUGU 1 NORRBY 4 Hankmyr :6 3 TENTUGU Hällhage TORA KALLING Brännerihagen 4 Idaro 6 1>3 1 4>4 8 1>3 TENTUGU LUND 0>2 NORRBY Vidangar PRÄTGÅRDEN Digermyr Karllund 7 TENTUGU >2 TAVE 8 09 Uxhagen Karlro 4 6>4 3>1 Tjängdarve tentugu TENTUGU 1 Enbjänne TAVE ÄNGE Gerete Follingbo NORRBY 2 HÄNDIGTORP BJÖRKEBO 1> GOTTKALK 2 TRÄKUMLA FG 0 GRYTAN LAKTAREHÖGÅRDEN Nygård uderhagen kala Bilaga 1
18 >3 4 ÖVERRAJE ERIK GÄLLUNG 2 näckgärdbaden 3>3 Lilla Hätnä Åbergka hagen 6 >2 0 3 Hajden Bro ojkar midtomten 3 2 lukhål 8 KROK 1 uderby DACKER 1 Tor TOR EKE ERIK Krok 3> Nypling >2 6 3 NYPLING >3 Laubäckar UDERBY Eke Nordertrand t.hammar 1 2>4 0 ERIK TORA HAMMAR Hedelund Tuer NORDERTRAND 0 KROK Myrkogen Annelund Dacker Lokrume Björkome 3, 7 TUER 6 2 DACKER Halner 7 BRANDHAGEN ikhagen 9 9 Bro tajnkalm Vätertjärnby hagen 2 tora Hätnä YTLING 6 1 Ytling Bykogen NYPLING 16 Brutåker TOR 8 3 TIBBLE TOR 8 8 TORA HÄTNÄ 7 8 KROK GALGBERGET 2 Labyrint TENTUGU kogholm 3 lukhål 1 lukhål lukhål 6 lukhål NORR er 3 37 Bingerkvarn 1 1 4>2 NORRBY >3 kogholm Mjölku ÖTERBY 0>2 >3 7 4 KOGHOLM Hammarbo 42 1 ar TORA RÅBY 1 Katrinelund 8 6 rav 0> :t Göran rg 8 kogholm Ötergr avar lukhål 7 lukhål 8 me t Lilla Råby tra Hejdeby uderby 6 Tjautet 8 2 MATTIE TORA 8 HELLVI 9 4 UDERBY Graunkog FYRBÖJTAR 0 RÄVHAGEN Länna >4 Kilen 8 Bäck 2 TORA HANE ikhagen BERENTTYCKET Offerkällan Gillran HANE 3 Tallunden NORRBY Hejdeby UDERBY 6 1 Hällarna 1 Hällhagen Hjalmardal Rävhagen 2 2 Ötra Vi 3 HEJDEBY karphäll Ötra Vi Endre Bäck 9 RÅBY 8 Ö 0 Öterby Kopparvik HEJDEBY 0 Valdemarkoret ödergravar Tibble 6 tudentkällan 1 Paliaderna 8 RÅBY By ru m mittenlund 8 4>2 1 Ötramalm 3 tora Råby 6 U DER BY Bingeby TORA RÅBY Nickarve Grikällan 6 Bingeby 3 2 TIBBLE 6 0>2 terjön 7 NICKARVE ÖTERBY Nybo 1 NORRBY Viby TIBBLE 7 KOGHOLM >2 > 6 2 Galgberget No rde 1 UDERBY TENTUGU Erik 0 Björkume 4 >2 49 Gutavvik 7> Talludden ERIK OJKARE 1> ANNELUND 4>3 2 lukhål 4 8 9>2 6 Ojkarve BJÖRKOME 3>2 YTLING ERIK Lugnet 6 UDERBY 0 2 BÄCK 3 FURULUND Haljärnet ödervärn Viborgtaden 8 Lilla Hane 8 Lyckå L 1 TENTUGU 0 tadhagen HANE TORA HANEþ Bolarve tora Hane Utkogen Travbanan 8 3 Värnhem 4:2 UDERBY uderby NORRBY kolbetningen ROENDAL Viborg 2 6 Yttre Lyckåker >3 Kvie Byhagen krubbhagen PRÄTGÅRDEN 0 9 KRUBBHAGEN VIBORG kungladugård 1 Nytorp Täppan Ocartenen ikar Uxhagen >2 Gråbo Haga BÄCK Viborg lätt 3 0 HEJDEBY VÄTÄNGE >1 FJÄLL FJÄLL :T GÖRAN KOG Mariero 8 PRÄTGÅRDEN 6 tora Fjäll 6 VENKEN 1>2 LANGE HAGE 4 NORRBY 7 4 BÄCK Terra Nova lättfli >3 VENKEN GA:9 0 1 pangtajgen TORA ENDREGÅRDE >3 BJÄR Minnekor Backen 1 >1 Bjär PRÄTGÅRDEN BURÄNGE 4 2 BURGÅKER 10 Backen A: >4 >1 VENKEN Burgen GA:84>2 G TERRA NOVA Trekanten GLAMAKARÄNGE TORA FJÄLL Endre 3 3 >1 Pilhagen Djuplunda Djuplunda GABRIELÄNGE ROENDAL GUDMYRKOG Lilla Fjäll Allkvie 3>2 BURGÅKER TORA VEDE VEDE Fornåkrar Myråker Hällbacken Hagbylund FJÄLL PRÄTGÅRDEN >3 Militär anläggning >4 BJÄR Nyhultet tora Vede DJUPLUNDA TORA VEDE >2 ENDREGÅRDE Terra Nova Kohagen TORA ENDREGÅRDE tora Endregårde Bäck 3 Mil övn omr >1 GUDMYRKOG NY Hätnäänge Djupkviar FJÄLL 6>3 TORA 7 KOGHEM TORA Bäck 1 Lilla Endregårde Vattenfallet NORRBY vajde 9 BÄCK TORA VEDE Militärt övningområde LANG HAGE venken 6 vanhulttorpet 8 VENKEN Hulte 8 VIBBLE Vibble TENTUGU 1 BJÖRKEBO Dammtorpet TORA Åänge 2 tora Hulte Nytorp tentugu Lang hage Nyhagen 0 3 Gudmyr 2 4 t. och L. Hulte gamla tomter 2:42: ROENDAL BARLINGBO FG >2 NORRBY GUDMYRKOG Tratkogen GÅHAGEN >2 : KRÄMPEKOG NYGÅRD 3 Eklunda HUNNELUNDTORP :4>2 YLFATE FOLLINGBO FG HÄLLHAGE Hultmyr BJÄR >3 >2 2 Roendal 0 0 BONDARVE YLFATE ylfate ÄNGE LIVMANTORP 7 4 Enbjänne NORRBY >2 IGRAJV 8 2>2 8 :4 VÄTERHEJDE TINGTOMT 2 0 Gokullen 3 Lunda >3 4>3 ROENDAL FOLLINGBO ylfate :1 3>1 GA:8 4 FJÄLL Jakobberg LÄTTFLIHAGE :2 1> lättflihage Gåhagen 9 VIDEBO NUNNEIKEN Nunneiken 1 6>2 Gravplat Bjär ENDREGÅRDE 0 Klinte Råar torhagen tentugu 9 2 BJÖRKEBO Lere GUDMYRKOG Militärt övningområde 2 Lilla Hulte ANDHEDKOGEN VEDE 9 Kilen Militärt övningområde 1TORA Lilla Vede 1 ENDREGÅRDE >3 8 2 DIGERÅKRE 8 Änge Lillmyr BUARVE 9>2 9 1 igrajv Traume 3>2 Klinte Gerete PRÄTGÅRDEN Hunnelund 3> INGVARD TRAUME 2 Bykogen LILLÅKRE KYRKOGÅRDEN PRÄTGÅRDEN NYGÅRD Korfli 1 Lillåkre NORRBY BONDARVE 7>2 >2 0> Digermyr ikhagen Väterhejde BJÖRKEBO 3 7 Myrhagen 0>4 HAGVARD tentugu Björkebo NYGÅRD >2 0 3 HÄLLHAGE 0 IGRAJV PITTLING HAGVARD PITTLING Hagvard Gottkalk Henrikdal 7 0 HAGVARD 6>2 >4 6 1>4 1>3 >2 KALLING 3 GOTTKALK Dular Gräntjocket >2 KALLING :3 GA 1 8 BJÄR Tjängdarve 0 Barlingbo 0 ågängen 3 BJÄR GA:9 >2 4>2 hagen >2 9 13>3 7 GOTTKALK 2 BJÖRKEBO 8>2 >2 6>4 4>2 3 TAVE 6 INGVARD 9 7B>2 8>2 MAARVE 13> :3 7 8 TENTUGU Dede TORA KALLING 9 4>2 Hajdkog 1 >2 6>3 Digeråkre DIGERÅKRE tora Kalling 0 BJÄR 8>4 8 8 MICKELÄNG 8 6 ion 7 tentugu Kalling 2 >7 Ingvard KYRKOGÅRDEN 2 Älnemyr 6 AKEBÄCK ROMA KLOTER GA:9 INGVARD 7>1 AKEBÄCK >7 >1 >3 >1 1>1 1 BÄCK Maarve MAARVE 2 1 GÄR- Vattentäktområde lukhål GOTLAND KOMMUN Viby vattenförörjning Vattentäktområden och lukhål Act >1 TAVE >2 >3 2 INGVARD 2 Lillåkre 3 ojdhagen 9 GOTTKALK 6 8 Hallfrede BJÖRKEBO KALLING KALLING ughagen 1 7 LILLÅKRE Hohagen > 6>2 7 2 Buarve BUARVE INGVARD Fornåkrar 6 8 TENTUGU 1 NORRBY 4 Hankmyr :6 3 TENTUGU Hällhage TORA KALLING Brännerihagen 4 Idaro 6 1>3 1 4>4 8 1>3 TENTUGU LUND 0>2 NORRBY Vidangar PRÄTGÅRDEN Digermyr Karllund 7 TENTUGU >2 TAVE 8 09 Uxhagen Karlro 4 6>4 3>1 Tjängdarve tentugu TENTUGU 1 Enbjänne TAVE ÄNGE Gerete Follingbo NORRBY 2 HÄNDIGTORP BJÖRKEBO 1> GOTTKALK 2 TRÄKUMLA FG 0 GRYTAN LAKTAREHÖGÅRDEN Nygård uderhagen kala Bilaga 1
19 Berg i dagen Moränlera valland Iälvediment KOGHOLM Lera-ilt FURULUND Omväxlande morän och ediment LANGE HAGE Torv VIBBLE Berg med tunt jordtäcke FOLLINGBO Fyllning Vattentäktområde GOTLAND KOMMUN Viby vattenförörjning Jordarterna fördelning i Vibyområdet Act kala 000 Uppala Bilaga 2
20 A m ö.h. Hällområden tunt jordtäcke Follingbo v-täkt 1700 m åt V B Generellt prickmönter med kartvittring Jordlager litelager, heterogent uppbyggd kalkten. Undre delen i huvudak med tunna lager/bankar med finkritallin tät kalkten. Via delar med relativt hög lerhalt. Övre delarna betår av lagrad tät kalkten med inlag av revkroppar Hällområden tunt jordtäcke K v-täkt K K K ca m Toftalager, ca 8 m mäktig enhet i huvudak betående av oregelbundet lagrad knölig kalkten med relativt hög lerhalt. I via delar konglomeratik. Högklintlager, maximalt 3 m mäktig enhet med varierande uppbyggnad. Vanligt med rev och grova kalktenar. Inlag av lagrad lerig kalkten. 2 km 4 km 6 km 8 km Undre och övre Vibymärgel, dominera av mjuk lerten och märgel med tunna lager och liner av finkritallin lerig kalkten. Inlag av må revkroppar. Generell grundvattenyta och trömning K Kartvittring m ö.h. C Galgebacken Hällområden tunt jordtäcke K Hällområden tunt jordtäcke Hällområden tunt jordtäcke Rev Bro D 60 K Rev 2 km 4 km 6 km 8 km 10 km 12 km E m ö.h. kogholm v-täkt Hällområden tunt jordtäcke Hällområden tunt jordtäcke Hejdeby F 60 Galgebacken Hällområden tunt jordtäcke K K K K GU verige Geologika Underökning GOTLAND KOMMUN Viby vattenförörjning 2 km 4 km 6 km 8 km 10 km Box UPPALA Tel: Fax: Berggrund Konceptuell geologik modell Tvärektioner Kontruerad av Grankad Mer Ort, datum Uppdrag Ritningnummer Bilaga 4
BESLUT. Sida 1/4. Delgivningskvitto Överklagande av beslut om vattenskyddsområde med föreskrifter för Visbys grundvattentäkter
Länsstyrelsen GOTLANDS LÄN BESLUT Sida 1/4 Datum 2015-06-23 Diarienummer 505-1539-2015 Emilie Vejlens Miljö- och vattenenheten 010-2239302 Björn Pettersson Träkumla Gottskalks 117 A 621 94 Visby Delgivningskvitto
Läs mervx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö
Avdelning 3 vx DOM 2013-1Z-T2 Meddelad i Göteborg Mål nr 286-1 3 Sida 1 (8) KLAGANDE Föräkringkaan Procejuridika enheten/ Malmö Box 14069 200 24 Malmö MOTPART God man: Ombud: Jur.kand. Finn Kronporre Aitanjuriterna
Läs merVattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie
Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är
Läs merGällivare Nattavaara 17:5
Föräljningunderlag Gällivare Nattavaara 17:5 Skogfatighet i Nattavaara by om totalt 261 hektar. Skogmarken är fördelat på två kiften med huvudakligen tallkog och ett totalt virkeförråd om ca 7 070 m³k
Läs mer2.14 Grundvatten, grus och berg
2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt
Läs merHårdmagnetiska material / permanent magnet materials
1 Hårdmagnetika material / permanent magnet material agnetiera fört med tort magnetfält H 1 (ofta pulat), när det yttre fältet är bortaget finn fortfarande det avmagnetierande fältet H d och materialet
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merGLAS. Montering & skötsel
GLA Montering & kötel TILL DIG OM MONTERAR Dea aniningar är till hjälp id montering a bänkkior a gla. Felaktig hantering kan aeärt förkorta kiorna lilängd. Om monteringen inte utfört enligt dea aniningar,
Läs merMark. Vatten..~--'NQENJOAERNA AB -----~-
-----~- Vatten ~--'NQENJOAERNA AB Utlåtande om lämpligheten av att bygga nytt bostadsområde inom seku ndär skyddszon för den kommunala grundvattentäkten i Vaggeryd Abonnenter i Vaggeryd, Byarum och Hok
Läs merDetaljplan för del av Ladugårdsmarken 5:9 m fl i Lund, Lunds kommun (Golfbana)
PÄ 8/00a Detaljplan för del av Ladugårdmarken 5:9 m fl i Lund, Lund kommun (Golfbana) Upprättad 007-- Reviderad 00-0-9 Innehåll: Planbekrivning Genomförandebekrivning Plankarta med planbetämmeler Illutrationplan
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun. Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Nässjö kommun Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-06-11 Innehållsförteckning Inledning...... 3 Funktionskrav.. 3 Säker funktion och användarvänlighet.......
Läs merTentamen del 2 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 2013-06-03
Tentamen del 2 i kuren Elintallation, begränad behörighet ET1013 2013-06-03 Tentamen omfattar 60 poäng. För godkänd tentamen kräv 30 poäng. Tillåtna hjälpmedel är räknedoa amt bifogad formelamling Beräkningar
Läs merProcessbeskrivning Kvalitetsstyrning
ProcIT-P-002 Procebekrivning Kvalitettyrning Ledning- och kvalitetytem Fattälld av Sven Arvidon 2012-06-20 Procebekrivning Kvalitettyrning Procebekrivning ProcIT-P-002 2.0 Innehållförteckning 1 Inledning
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merVATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN
VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN Beslutade av kommunfullmäktige i Jönköpings kommun 2010-03-25 77 med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken. Vattenskyddsområdet för Svarttorp
Läs merK 529. Grundvattenmagasinet. Åsumsfältet. Henric Thulin Olander. Vollsjö. Sjöbo
K 529 Grundvattenmagasinet Åsumsfältet Henric Thulin Olander Vollsjö Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-338-0 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Läs merKROKOMS KOMMUN. VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE Häggsjövik POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-02-15 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merFigur 1: Översiktskarta över planområdet, berört område framgår av rektanglarna.
2014-09-09 Bakgrund Inom kvarteret Rätten, fastigheten Skönsberg 1:25, planerar kommunen uppföra ett nytt äldreboende. Genomförandet av planen kommer att innebära att befintliga byggnader rivs och att
Läs merLINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13
Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan
Läs merDetaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19
Beställare: Rådhuset Arkitekter AB Detaljplan Finntorp Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Finntorp\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Läs merStor skogsfastighet i Stora Lappträsk
Stor kogfatighet i Stora Lappträk Stor och virkerik kogfatighet med en vackert belägen gård på en udde i jön Stora Lappträket. Fatigheten älj genom anbud. Anbud kan lämna på fatigheten i in helhet eller
Läs merHänger grundvatten och ytvatten ihop?
Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning
Läs merFigur 1 Översiktskarta. Undersökningsområdet markerat med rött raster.
Bilaga 4 Uppdragsnr: 10140247 1 (7) PM Geofysisk undersökning för ny deponi vid Kistinge, Halmstads kommun Bakgrund I samband med undersökningar för en ny deponi vid Kistinge (se Figur 1), Halmstads kommun,
Läs merProcessbeskrivning Driftsättning
ProcIT-P-007 Procebekrivning Driftättning Ledning- och kvalitetytem Fattällt av Sven Arvidon 2012-06-20 Innehållförteckning 1 Inledning 2 1.1 Symboler i procebekrivningarna 2 2 Driftättning 3 2.1 Samband
Läs merFöreningen ska ha ett bankgirokonto eller postgirokonto registrerat i föreningens namn.
SOCIALFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för bidrag till ideella föreningar RIKTLINJER SID 1 (8) 1. Bakgrund Socialnämnden töd till ideella föreningar 1 yftar till att tärka den ideella ektorn förutättningar att
Läs merK 522. Grundvattenmagasinet. Hultan. Henric Thulin Olander. Bjärsjölagård. Sjöbo
K 522 Grundvattenmagasinet Hultan Henric Thulin Olander Bjärsjölagård Sjöbo ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-331-1 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska undersökning Box 670 751 28 Uppsala
Läs merTeknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.
Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så
Läs merBedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun
Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3
Läs merKROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE RÖRVATTNET POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2013-08-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...
Läs merVattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden
Vattenskyddsområden SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden Mattias Gustafsson, SGU Halmstad, 1 april 2009 SGU - enligt instruktion
Läs merAttityder till arbete
C/D-UPPSATS 2005:11 Attityder till arbete En tudie om tudenter attityder till arbete och Luleå kommun om arbetgivare LEA ADERSSO JOAKIM ILSSO SOCIOLOGI C/D Luleå teknika univeritet Intitutionen för Arbetvetenkap
Läs merPM DAGVATTEN AGATEN 32, TYRESÖ. Rev A 2015-08-26 UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM
repo001.docx 2012-03-2914 AGATEN 32, TYRESÖ Rev A SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSLEDARE: TOBIAS RENLUND UPPRÄTTAD AV: TOBIAS RENLUND GRANSKAD OCH KVALITETSSÄKRAD: HENRIK ALM Innehållsförteckning 1 Inledning
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merInom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.
REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består
Läs merSweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen
Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,
Läs merVATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005
VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god
Läs merUMEVA:s vattenanläggning på Holmön består av ett antal råvattenbrunnar, ett vattenverk samt omkring 4,5 km ledningsnät.
5.3 Holmön Bakgrund Holmön saknar verksamhetsområde för vatten och avlopp. Umeå kommun och sedermera UMEVA har ändå tagit en central roll i dricksvattenförsörjningen på ön. Engagemanget har motiverats
Läs merTänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla?
Tänker du inrätta ny avloppsanläggning eller rusta upp din gamla? När du ska inrätta en avloppsanläggning behöver du ha ett tillstånd. Tillståndet söker du hos Miljöförvaltningen. Även om du inte ska göra
Läs merPM, dagvattenhantering
, dagvattenhantering Tillhörande detaljplan för Isgärde 4:74, Mörbylånga kommun 2015-12-02 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 5 2 PLANERAD MARKANVÄNDNING... 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN... 6 4 DAGVATTEN...
Läs merGrundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU
Grundvattenbildning Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU Hydrologiska cykeln kondensation nederbörd grundvattenbildning Inströmningsområde Källa transpiration avdunstning
Läs merHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
Läs merÖversiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren
PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen
Läs merTid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus
GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL Tid: 5 maj 2011 kl 09:00 13:00 Lokal: Absoluts huvudkontor, Köpmannagatan 29, Åhus Först serverades morronfika 1. Välkommen Tina Robertsson, Absolut
Läs merRAPPORT. VA-förutsättningar Östra Tyresö 2011-09-22. Upprättad av: Anders Rydberg
RAPPORT 2011-09-22 Upprättad av: Anders Rydberg RAPPORT Kund Tyresö kommun Stadsbyggnadskontoret 135 81 TYRESÖ Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merEfterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald
Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta
Läs merVattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd. Förslag till skyddsområde ARBETSMATERIAL 2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN
2009-12-08 KARLSKRONA KOMMUN Vattenförsörjningsanläggningen i Spjutsbygd Förslag till skyddsområde Kalmar 2009 VATTEN OCH SAMHÄLLSTEKNIK AB Innehållsförteckning 1 ALLMÄN ORIENTERING... 1 1.1 Allmänt...
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merVäg 140/ 627 vägkorsning samt gång- och cykelväg vid Högklint, Gotland. Förstudie Samrådshandling Objektnummer: 833 941
Väg 0/ vägkorning amt gång- och cykelväg vid Högklint, Gotland Förtudie Samrådhandling Objektnummer: 8 9 Titel: Väg 0/ vägkorning amt gång- och cykelväg vid Högklint, Gotland Förtudie Samrådahandling Objektnummer:
Läs merNationellt sektorsråd för skogliga frågor
MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum 2010-03-01 Diarienr 2011/896 Nationellt ektorråd för kogliga frågor Tid: 2011-02-18 Plat: Deltagare: Antecknat av: Ärende Finlandhuet, Snickarbacken 4, Stockholm Monika Stridman
Läs merHallands läns författningssamling
Hallands läns författningssamling 1(7) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Älvsereds vattentäkt i Falkenbergs kommun; 13 FS 2012:1 Utkom från trycket
Läs merPM GEOTEKNIK STRÖMSTADS KOMMUN DETALJPLAN FÖR DEL AV BASTEKÄRR 1:18 VÄTTLANDS VERKSAMHETSOMRÅDE ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
BASTEKÄRR 1:18 Göteborg 2008-05-23 Reviderad och kompletterad 2009-05-29 FB ENGINEERING AB Skärgårdsgatan 1, Göteborg Postadress: Box 12076, 402 41 GÖTEBORG Telefon: 031-775 10 00 Telefax: 031-775 11 33
Läs merDOM. 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsområdesnämnd Söder i Malmö kommun Box 31065. Ombud:!Vfoharnmed Hourani
KAMMARRÄTTEN I Avdelning 2 2014-10- 0 B Meddelad i Göteborg Sida 1 (5) Mål m 7419-13 KLAGANDE Stadområdenämnd Söder i Malmö kommun Box 31065 200 49 Malmö MOTPART Ombud:!Vfoharnmed Hourani Juritfirman New
Läs merBILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
BILAGA 1. BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Del 1. Beräkningsförutsättningar Tågtrafik Buller- och vibrationsutredning har genomförts med prognosår 2030. Dingersjö är då en förlängd mötesstation. 1.1 Antal tåg
Läs merTekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt. Mörbylånga kommun 2015-09-28
Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala vattentäkt Mörbylånga kommun 2015-09-28 Tekniskt underlag för vattenskyddsområde vid Strandskogens och Röhälla kommunala
Läs merÖVERKLAGANDE. NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA. Klagande: Länsstyrelsen i Gotlands län 621 85 VISBY
ÖVERKLAGANDE Datum 23.6.2014 Dnr 551-1848-14 1(8) NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 NACKA Överklagande av Mark- och miljödomstolens, Nacka Tingsrätt, beslut den 2 juni 2014 angående
Läs merSvenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431
Svenska Kraftnät PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 2(7) Organisation Uppdrag Markundersökning och massbalans, del av Misterhult
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog
UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merINFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN. AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning
INFORMATION FRÅN MILJÖAVDELNINGEN AVLOPP PÅ RÄTT SÄTT Information till dig som skall anlägga enskild avloppsanläggning INNEHÅLLSFÖRTECKNING VILKA RIKTLINJER STYR?... 3 OLIKA RENINGSMETODER... 3 ALLMÄNT...
Läs merDetaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag
i 2012-11-15 1 017 Upprättad av: Kund Standtec Ringblomsvägen 2523 33 Ulricehamn Lennart Standoft Tfn: 0321 137 88 Konsult WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46
Läs merÖDEGÅRDEN 1:9 M.FL SOTENÄS KOMMUN. Tekniskt PM, Bergteknisk besiktning. Skanska Sverige AB Skanska Teknik Geoteknik och Infra
PM Skanska Sverige AB 2011-08-24 Vår referens/nr 133898-150 ÖDEGÅRDEN 1:9 M.FL SOTENÄS KOMMUN Tekniskt PM, Bergteknisk besiktning Skanska Sverige AB Post 405 18 GÖTEBORG Besök Johan på Gårdas gata 5 Telefon
Läs merRetention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?
Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav? Planering och utvärdering av Vattenvård 2016-04-05, Södertälje Peter Ridderstolpe, tekn lic. WRS AB Peter.ridderstolpe@wrs.se Klicka här för att ändra
Läs merVARA MARKKONSULT AB 2010-11-04
LERUMS KOMMUN SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Översiktlig gatu- och VA-utredning för detaljplan Götebo 1:5 m.fl Lilla bråta VARA MARKKONSULT AB 2010-11-04 På uppdrag åt Lerums Kommun, sektor samhällsbyggnad, planarkitekt
Läs merUTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING
UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde
Läs merÖversvämningsanalys Sollentuna
Beställare Sollentuna kommun och Sollentuna Energi AB Översvämningsanalys Sollentuna Konsekvenser av extrema regn över Sollentuna kommun Uppdragsnummer Malmö 2015-04-21 12802674 DHI Sverige AB GÖTEBORG
Läs merFINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland
FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.
Läs merAnne-Margret Fransson Modliba (S) för Tina Lindqvist (S) Peter Lindström (RP) för Anna Carlbrant (RP)
Sammanträdeprotokoll 1(11) Plat och tid: Hobyalen, Stadhuet, Ronneby kl 13.30-16.20 ande Laila Anderon (FP) Håkan Roberton (S) Annika Gylling Otfor (S) Åke Tärntoft (C) Chritoffer Stentröm (M) Suanne Ötergaard
Läs merÅtgärdsstrategier. Jämförelsealternativet (JA) Utvecklingsalternativet (UA)
Åtgärdsstrategier Flexibilitet är ett nyckelord för studier/analyser i tidiga planeringsskeden. Trots prognoser och utvecklingstrender är det svårt att veta exakt hur rv 55 kommer att utvecklas framöver,
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs merAnmälan av rapporten inskrivna barn, ungdomar och föräldrar vid HVB barn och ungdoms verksamheter
SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN HVB BARN & UNGDOM SID 1 (6) 2007-04-02 Handläggare: Maija-Liia Laitinen Telefon: 08-508 25 255 Till Till ocialtjäntnämnden Anmälan av rapporten inkrivna barn, ungdomar och föräldrar
Läs merNY VATTENLEDNING I SMEDSTAD
RAPPORT 2014:41 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NY VATTENLEDNING I SMEDSTAD RAÄ 398:1 SMEDSTAD 1:4 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Ny vattenledning i Smedstad Innehåll Sammanfattning...........................................................
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs merGeoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Botkyrka kommun.
Grap Geoteknisk utredning inför nyetablering av bostäder i Norsborg, Teknisk PM, Geoteknik Geosigma AB Göteborg 2011-11-04 Åsa Bergh Uppdragsnr SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Lars Nilsson
Läs merInförande av kundvalssystem för vård- och omsorgsboenden
ÄLDREFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) Handläggare: Lar B Strand Telefon: 508 36 205 Till Äldrenämnden 21 auguti 2007 Införande av kundvalytem för vård- och omorgboenden inom äldreomorg Äldreförvaltningen förlag
Läs merTrådlös information vid fyrar i södra Norge
Trådlö information vid fyrar i ödra Norge ett delprojekt inom Framtidkuter Vid ju fredade fyrar i ödra Norge kommer trådlö guidning till mobiltelefoner att finna från ommaren/höten 2012. Det är ett delprojekt
Läs mer5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation
Namn:. 5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Inledning Nu skall du studera hur man avbildar verkligheten. Vad skall man göra det för? undrar du eftersom du skall ifrågasätta allt.
Läs merUtvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Läs merÄrende 551-7157-1998 Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet
Länsstyrelsen för Västra Götalands län Miljöprövningsdelegationen 403 40 GÖTEBORG YTTRANDE Ärende 551-7157-1998 Sabemas ansökan den 22 februari 1995 om tillstånd till grustäktsverksamhet 2 Miljöprövningsdelegation
Läs merSkyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten mellan Trelleborg och Fuglie, Trelleborgs kommun
asdf BESLUT 1(10) Vår referens Miljöenheten Samir Moushiy 040/044-25 23 91 Enligt sändlista Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten mellan Trelleborg och Fuglie, Trelleborgs
Läs merMKS och Industriell datakom - Övningslektion 1. Gamla tentamensuppgifter. Lösningsförslag för de flesta av uppgifterna ges i slutet av detta dokument.
MKS och Indutriell datakom - Övninglektion Gamla tentamenuppgifter Löningförlag för de fleta av uppgifterna ge i lutet av detta dokument.. Du har upptäckt att din lön inte räcker långt, och har tagit ett
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 7 juni 2011 587/2011 Vattenlag Utfärdad i Helsingfors den 27 maj 2011 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 kap. Allmänna bestämmelser 1
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merFÄRGAREN 3, KRISTIANSTAD
PM GEOTEKNIK FÄRGAREN 3, KRISTIANSTAD 2013-07-01 Innehållsförteckning 1 Objekt... 4 2 Ändamål... 4 3 Underlag för PM... 5 4 Befintliga förhållanden... 5 5 Geotekniska förhållanden... 5 6 Hydrogeologiska
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merRapport från utvärdering av NTI:s gymnasiala vuxenutbildning. 17 21 oktober 2011. Rapporten ingår i ett utvärderingsprojekt i samarbete med KSL
TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN UPPFÖLJNING SENHETEN SID 1 (17) 2011-12-09XX UTBILDNINGSINSPEKTÖR LENA KAE V 08-508 33 977 MEDBEDÖMARE LISBE TH JACOBSSON VERKSAMHETSCHE F VUXENUTBILDNINGEN I BOTKYRKA KOMMUN
Läs merFörslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.
BILAGA 3 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen
Läs merYt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun
Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas
Läs merKristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs
Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael
Läs merHur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag?
Hur är skyddet för våra (grund)vattentäkter idag? Lena Blad lena.blad@sgu.se Föreningen Vattens Hydrologisektion Seminarium Uppsala, 4 nov 2009 Vattenskyddsområden SGUs roll och arbete underlag för vår
Läs mer3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
Läs merVerksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010
Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4
Läs merTill berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt
2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde
Läs merK 463. Grundvattenmagasinet. Trosa Sörtuna. Sune Rurling. Sund Vagnhärad. Sille. Hillesta. Västerljung. Tuna Sörtuna. Trosaby
K 463 Grundvattenmagasinet Trosa Sörtuna Sune Rurling Sund Vagnhärad Sille Hillesta Västerljung Tuna Sörtuna Trosaby ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7403-257-4 Närmare upplysningar erhålls genom Sveriges geologiska
Läs merOxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001
Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag
Läs merMårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun
arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge
Läs mer