Idéskiss - logistik och struktur

Transkript

1 Ar Idéskiss - logistik och struktur

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Trafikstruktur 1 Kvarnen och Forskningssta onen 3 Blå Lagunen, östra delen 5 Blå Lagunen, äventyrsdelen 7 Lilla Grekland och fiskeläget 9 ORGANISATION OCH ARBETSPROCESS Denna idéskiss är en plan för utveckling av Ar-området och Bästeträsk narturreservat inom ramen för Länsstyrelsen på Gotlands projekt Natur- och kulturturism. Sy et med projektet är a undersöka hur varsam och hållbar utveckling kan gå hand i hand med bevarande av natur- och kulturvärden samt a utveckla den välbesökta Blå Lagunen. Projektet drivs av Länsstyrelsen i nära samarbete med Gotlands kommun/region Gotland, ALMI Företagspartner och Högskolan på Gotland. Inom projektet sker samverkan med Utveckling Norra Gotland (UNG) och andra lokala föreningar, boende i Ar och företagare. Idéskissen visar planer för a strukturera trafik och flöden i Ar-området och göra det ll en ännu bä re plats för rekrea on och upplevelser. I skissen visas tre fokusområden; Blå Lagunen, Kvarnen navet i Ar och fiskeläget/hamnen och hur dessa ska förbindas med varandra. Störst fokus ligger på Lagunen som skall utvecklas ll e a rak vt bad. Idéskissen bygger på all värdefull input projektgruppen har få under tre års d från projektets alla intressenter. E er denna omfa ande idé- och diskussionsprocess är de a projektgruppens sammanställning och tolkning och den plan som ligger ll grund för det fortsa a arbetet. En del av åtgärderna är beslutade och andra är förslag på hur det ungefär kommer a se ut, varför vi valt a kalla dokumentet idéskiss. Förändringarna kommer a genomföras i etapper där väg- och parkeringsfrågan vid Blå Lagunen har högst prioritet. Åtgärder kring väg, skyltning och parkering vid Blå Lagunen är beslutade och planlagda. Planen är a genomföra övriga infrastrukturförändringar i området inför sommaren 2012, exklusive området kring kvarnenoch forskningssta onen. När det gäller området kring kvarnen och sta onen är beslut beroende av fram da verksamhet i dessa byggnader. U ormning av äventyrsdelen av Blå Lagunen beror på projektets investeringsmedel och a frågan om skötsel och underhåll kan lösas. Programhandlingen är sammanställd av Karin Stephansson, landskapsarkitekt LAR/MSA Ute arkitektur i Visby, karin@utearkitektur.se, på uppdrag av projektledningen för Ar-projektet. Ar programhandling

4 1 BAKGRUND - PLATSEN Ar är beläget på norra Gotland, invid havet och sjön Bästeträsk. Området är glest befolkat och präglas av naturen som är mosaikartad och ski ande. Den glesa tallskogen dominerar men här finns också inslag av klapperstensstränder, betesmarker, kärr, fuktängar, vätar och alvarmarker. Ar är en del av Bästeträsk naturreservat som har bildats för a gynna flora och fauna och säkra va enkvaliteten i Bästeträsk. Dessutom finns intresse a bevara industrihistoriska värden och tankar om a platsen ska utgöra en resurs för besöksnäringen. Två u jänta kalkbro är va enfyllda och används som badplatser. Varma sommardagar är Blå Lagunen mycket välbesökt. Vid Forskningssta onen i Ar bedrivs akva sk forskning. Öster om Forskningssta onen finns en gammal va endriven kvarn med llhörande byggnader. Ar TRAFIKSITUATION- FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRSLAG I Ar är det svårt a lokalisera sig längs vägar och avfarter. Det är oklart var det är llåtet a köra och parkera och i vissa lägen upplever fas ghetsägare a biltrafiken stör. Utanför angivna vägar är det förbjudet med bilkörning och parkering både enligt reservatsbestämmelserna och terrängkörningslagen. Informa onsskyltar placeras längs vägarna för a uppmärksamma besökare på de a. Genomfartsvägen är från Trafikverkets sida a betrakta som en bashas ghetsväg vilket innebär en has ghetsbegränsning av 70 km/h. I nuläget finns inga planer på a förändra has ghetsbegränsningen. Förslaget bygger på a biltrafiken koncententreras ll genomfartsvägen i Ar. Från genomfartsvägen ska det vara lä a urskilja de tre s ckvägarna och skyltning ska göra det tydligt vart s ckvägarna leder. S ckvägarna förbinds inte sinsemellan utan varje s ckväg har e eget mål. Bilen används för a ta sig ll en parkering och vidare upptäcktsfärder gör man ll fots eller per cykel. Längs genomfartsvägen anläggs tre generösa parkeringsplatser. Dessutom föreslås en stor parkering vid Blå lagunen och en mindre vid havsbadet. GÅNG- OCH CYKELVÄG - FÖRSLAG Genom a llföra nya gång- och cykelvägar ges en struktur som gynnar fot- och cykeltrafikanter istället för bilister. GC-vägarna markeras med kalkstensblock och skylten påbjuden gemensam gång- och cykelbana. Stenarna placeras så a bilar kan komma fram om nödvändigt. Genom a använda en skylt som påbjuder gång- och cykeltrafik istället för a förbjuda motorfordon antas en vänlig ton som förhoppningsvis hörsammas. skylt kalkstensblock GC-väg föreslagen skylt markering av GC-väg, planbild PARKERING OCH INFART - FÖRSLAG Bilparkeringarna och infarterna ll s ckvägarna görs tydliga och lltalande med hjälp av gabionmurar. Det är e slags nätkasse av metall som fylls med sten, en modern variant av kallmur. Gabionmuren blir en symbol för Ar. Muren påkallar uppmärksamhet, markerar avfart, avgränsar parkeringsplatser och används som stödmur för a ta upp höjdskillnader. Kalkstenen ll murarna tas från närområdet och påminner om stenindustrins närvaro i trakten. s ckväg gabionmur genomfartsväg gabionmur som avgränsning gabionmur som stödmur gabionmur som markör, planbild

5 2 Falholmen p Blå Lagunen havsbadet Forskningssta on p p p Kvarn p Bästeträsk Gamla Stenbro et skala 1: Ar trafi kstruktur p bilväg-genomfart bilväg-s ckväg gång- och cykelväg parkering

6 3 NAVET I AR Forskningssta onen och Kvarnen har e centralt läge i Ar. I det öppna landskapet är byggnaderna väl synliga från genomfartsvägen. Forskningssta onen har publika ambi oner och man har tankar om a göra e besökscentrum med informa on om den fiskekologiska forskning som bedrivs. Redan idag har sta onen många besökare som vill a i fiskbassängerna och höra om verksamheten. Vid Kvarnen finns flera intressenter som bl a har idéer om a skapa e ny kulturellt centrum med utställningslokaler, restaurang, café och möjlighet ll överna ning. U från dessa förutsä ningar finns möjlighet a ly a fram platsen som e hjärta och e nav i Ar. KVARNEN OCH FORSKNINGSSTATIONEN - FÖRSLAG I förslaget förbinds Forskningssta onen och kvarnen med en gemensam parkering. Infarterna ll parkeringen tydliggörs med skyltar. Gabionmurar kantar parkeringen och markerar infarterna. E ersom marken lutar mot havet får muren också en fun on som stödmur vilket gör a de parkerade bilarna ll viss del döljs från vägen. Planen redovisar 42 p-platser med möjlighet a utöka ytan västerut. gabion genomfartsväg sek on genom parkering parkeringsyta Från området utgår e system av gångvägar som leder ll sta onen, Kvarnen, Blå Lagunen, Falholmen, ån etc. Det ska vara inbjudande och lä orienterat a upptäcka Ar ll fots. För a på e bra sä kunna förbinda sta onen och Kvarnen föreslås a delar av den så kallade baracken rivs. Om behov finns är det istället fördelak gt a förlänga huskroppen mot sta onen. Ån som förbinder Bästeträsk och havet har en central roll både för Forskningssta onen och Kvarnen. Ån är betydelsefull för havsöring och har ha stor betydelse som kra källa. En ny gångslinga föreslås längs ån. Här kan man följa va nets väg och kanske få ta del av informa on som rör naturen och kulturen. I några lägen placeras broar över ån så a man ledigt kan röra sig mellan olika delar av området. Av hänsyn ll havsöringen är det vik gt a bevara vegeta onen längs ån. Vid sta onen och Kvarnen finns flera ytor som skulle kunna utvecklas som samlingsplatser, lekplatser, rast- och si platser eller informa onsplatser. Dessa möjliga platsbildningar är markerade med cirklar på planen. samlingsplats orienteringsskyltar lekplatser med anknytning ll verksamheter i området

7 4 Forskningssta onen sjö ån gabion ny utbyggnad skylt: Forskningssta on sek on p-plats platsbildning platsbildning skylt: Kvarnen Kvarnen platsbildning Bästeträsk skala 1:1000 Ar Kvarnen och Forskningsstationen gräns för naturreservat gång- och cykelväg

8 5 BLÅ LAGUNEN - FÖRUTSÄTTNINGAR Badplatsen vid det gamla stenbro et som kallas Blå Lagunen ökar för varje år i populäritet. Nästan alla besökare kommer med bil. För a inte trafiken ska störa närbelägna fas gheter anlades för e par år sedan en ny väg från genomfartsvägen ll badet. Bilarna parkeras mestadels på den stora grusytan invid badet. Parkeringen är oorganiserad och används inte effek vt. Det är all ör vanligt a bilen körs in bland träden eller parkeras alldeles in ll solfilten vid va enkanten. Bilarna sliter då på känslig natur och stör övriga badgäster. I den östra delen av stenbro et finns stränder och bo nen slu ar lagom mycket för a barn ska kunna leka i va enbrynet. Här finns soptunnor, dass och några bordbänkar men i övrigt är badplatsen oförädlad. Längs västra och norra delen av stenbro et är kanten tvär och svår llgänglig. Det är svårt a nå ll va net och stora delar av bro et är därmed oanvänt. En smal och rela vt oanvänd s g leder runt stenbro et. PARKERING- FÖRSLAG För a organisera bilarna vid den nordöstra delen av stenbro et görs en ordnad och strukturerad parkeringsplats. Här ska alla bilar parkeras och planen visar e förslag som rymmer knappt 200 platser. Eventuellt ska någon del reserveras som uppställningsplats för husbilar. Parkeringen avgränsas med gabionmurar och fördelat över ytan planteras tallar som ger varia on och skugga på den stora grusytan. Mot badplatsen döljs parkeringen av en nyplanterad tallridå. Skyltar informerar om a det är förbjudet a parkera längs vägen eller i terrängen. GÅNG- OCH CYKELVÄGAR- FÖRSLAG Bredvid bilvägen görs en separat gång- och cykelväg. Den fortsä er runt hela stenbro et och hänger samman med e system av gång- och cykelvägar som utgår från Forskningssta onen och Kvarnen. Vid parkeringsplatsen centreras servicebyggnader och här finns plats för en möjlig kiosk. Härifrån föreslås en ny GC-väg som leder genom skogen mot havet. OBS DANIEL KOLLAR BADPLATS - FÖRSLAG Vid den östra delen av stenbro et finns närhet ll service och parkering. I denna del gestaltas badet för a bli bekvämt med familjer som största målgrupp. Större llgänglighet för rörelsehindrade är önskvärd. Det kan handla om a se ll så a man med rullstol kommer fram och ned i va net. Nya si platser under skuggande träd, grillplatser, lekytor, omklädningshy er och fasta parasoll llförs platsen. Stenbro ets råa karaktär är utgångspunkten och de llägg som görs i form av byggnader och utrustning ska anknyta ll platsen och förädla den. Kalksten, betong, grånat trä och solgul färg är exempel på material och färg som kan förstärka karaktären. parasoll av metall solstolar kalkstenskross omklädningshy

9 6 parkeringsplats gabioner mot havet serviceplats väg som utgår bevarat vägpar väg som utgå Blå Lagunen gabioner skylt: Blå Lagunen Bästeträsk Bästeträsk skala 1:2500 Ar Blå Lagunen östra delen gräns för naturreservat gång- och cykelväg

10 7 ÄVENTYRSDELEN - FÖRSLAG I ambi onen a sprida besökare runt hela stenbro et u ormas den västra och södra sidan på e sä som ska locka ll u orskande och e mer äventyrligt sä a bada. Stenbro ets tvära kant kan utny jas ll a hugga ut terrasseringar som blir fina hyllor för solbad och som underlä ar a komma i och ur va net. Kalksten som sprängs loss används med fördel ll de gabioner som föreslås i området. Lämpliga hoppklippor sparas och görs tydliga. En badponton placeras en bit ut i va net. Längs gång- och cykelvägen runt stenbro et anläggs platser för upplevelse eller vila. Det kan röra sig om installa oner som u ormas av den uthuggna kalkstenen, informa on om naturen, en koloni av hängma or, moderna betongmöbler eller vackra vindsnurror. E ersom marken är grusigt hård föreslås några låga soldäck av trä. Det är vik gt a ha skötselaspekten i åtanke. Anläggningen ska hålla under en lång d och det ska finnas resurser a hålla allt i go skick. skiss soldäck av trä

11 8 terrassering badponton Blå Lagunen ev hoppklippa/ terrassering Bästeträsk skala 1:5000 Ar Blå Lagunen äventyrsdelen gräns för naturreservat gång- och cykelväg

12 9 FISKELÄGET OCH HAVSBADET - FÖRUTSÄTTNINGAR Havsbukten som kallas Lilla Grekland, är en badplats som lockar fler och fler besökare. Den vidsträckta utsikten och det öppna landskapet har gjort platsen ll e populärt ställe för husbilar. Det finns behov a ordna en yta för parkering så a bilarna ställs ordnat och inom e bestämt område. Området är genomkorsat av vägar och det finns två möjliga sä a köra ll kalkladan och badet. HAVSBADET - FÖRSLAG Parkeringen u ormas med gabionmurar och placeras så a bilarna inte stör badplatsen. I förslaget visas 20 platser. men det finns inga hinder a utöka antalet vid behov. Vissa p-platser kan reserveras för husbilar. Eventuellt förses platsen med dass och sopsorteringsplats. Det gamla pirfästet är en storslagen utpost mot havet. Ytan möbleras av grupper med fasta solstolar av betong som ger e lekfullt inslag och ger platsen en användning. TRAFIK - FÖRSLAG Den östra och mest välanvända vägen ll havsbadet kvarstår som bilväg. Övriga vägar i området görs ll cykel-och gångvägar och den västra bilvägförbindelsen med genomfartsvägen tas bort. Besökare ll fiskeläget och Falholmen parkerar med fördel på den nya parkeringsplatsen (27 p-platser) längs genomfartsvägen. Även denna parkering ramas in av gabionmurar. Vägskyltar placeras vid den nya parkeringen och vid s ckvägen mot havsbadet. Nya gcvägar leds ll parkeringen. De som äger fiskebodarna i fiskeläget kan använda gc-vägen som bilväg vid behov. solstolar av betong på pirfästet

13 10 Östersjön pirfästet havsbadet Lilla Grekland parkeringsplats gabionmurar mot Falholmen kalkladan fiskeläget parkeringsplats gabionmurar skylt: Falholmen och fiskeläge anslutning ll genomfartsväg tas bort skylt: havsbad gabionmurar skala 1:2500 Ar havsbadet och fi skeläget gräns för naturreservat gång- och cykelväg bilväg