Små och nära lösningar på stora problem Sex projekt inom Urban II i Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Små och nära lösningar på stora problem Sex projekt inom Urban II i Göteborg"

Transkript

1 Små och nära lösningar på stora problem Sex projekt inom Urban II i Göteborg Anders Törnquist april 2007

2

3 Rapport i utvärderingen av Urban II i Göteborg Små och nära lösningar på stora problem Sex projekt inom Urban II i Göteborg Anders Törnquist Januari 2007

4 Anders Törnquist Göteborgs Universitet Institutionen för socialt arbete Omslag: Anna Törnquist ISBN Printed in Sweden 2007 Intellecta Docusys

5 Förord Göteborgs stad gav genom sitt Urbansekretariat mig uppgiften att sammanställa föreliggande rapport senhösten Under 2005 och 2006 har jag sedan med något skiftande intensitet följt sex sinsemellan mycket olika projekt inom olika stadsdelsnämnder i stan. Olikheter och en spridning över många kunskapsfält har utmärkt arbetet. Det har varit stimulerande för mig personligen att lära nytt och se nya sidor av vårt svenska samhälle. Men det har också lett till en rapport där olikheterna slår igenom i både beskrivningar och analyser. Att få ihop alla intryck till någon form av enhet har varit en utmaning. Samtidigt är denna mångfald en av poängerna: välfärden och bristerna i den har många ansikten. I den här rapporten befinner vi oss inte sällan en bit från huvudspåret, det handlar om dem som inte platsar, eller som inte har kommit in, om stadsdelar lite i bakvatten och om frågor som inte kommit upp på dagordningen eller som kanske glömts bort. De där som också skall med i välfärden men som kan vara svåra att hantera när de stora linjerna skall dras upp. Det är den lilla skalan och närheten till det konkreta arbetet som utmärker många av de här projekten men problemen de adresserar, arbetslöshet, trygghet, utbildning osv, är det som dagligen fyller tidningarna därav titeln Små och nära lösningar på stora problem. Den här rapporten bygger på uppgifter från alla dem som på olika sätt ställt upp på intervjuer, enkäter, samtal och min mer allmänna nyfikenhet de skall ha tack för den vänlighet och öppenhet de visat mig. Dessutom talar det gott om kulturen ute i stadsdelarna när öppenheten är stor det borde vara positivt för möjligheten till förnyelse och förbättringar. För även om det här är en bok om goda exempel så finns här kritik och mer eller mindre väl formulerade idéer om hur det borde gå till istället. Både 33

6 de och kritiken är helt mina egna även om de hämtar näring från dem som deltagit. Ett tack också till Susan Runsten och Martin Dahl på Urban-sekretariatet som har lyckats med att både vara uppdragsgivare och ett stöd i mitt arbete. Anders Törnquist 44

7 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 7 Jalla Jalla 14 Harmoni 28 Tryggare Hammarkullen 43 Papula 67 Pilen 86 Angeredsateljén 98 Till sist 115 Litteraturlista

8

9 Inledning Den här rapporten är resultatet av ett försök att titta närmare på innovativa strategier i ett antal Urban-projekt i Göteborg. En av utmaningarna i arbetet har varit att finna en gemensam nämnare till sex (tio) till synes disparata projekt. Så småningom kom ändå små och nära att framstå som en sådan grund: det här handlar om försök vid sidan om de stora institutionerna, närmare välfärdens målgrupper, vill jag påstå, och med handlingsmönster som inte är alldeles självklara i Sverige idag. Allt är inte nytt, tvärtom, det mesta är gammalt, grepp vi känner väl igen: små grupper, personligt bemötande, individuella lösningar för att ta några exempel. Men i de här projekten i andra sammanhang, i andra kombinationer, på nya platser. Ibland kanske det innovativa inte sträcker sig längre än till att just detta inte prövats i stadsdelen förut men oftast är det lätt att se betydelsen i betydligt fler sammanhang. För det är stora, allmänna problem som adresseras, som arbetslöshet, skolproblem, trygghet och utbildning. Och detta i kombination med segregation, kulturskillnader och främlingskap. Det här betyder också att det blev nödvändigt med en lite annorlunda vinkel på denna utvärdering och en mer allmän bakgrund i välfärdsstatens utveckling. Jag har fått ställa mig frågan om bristen på små och nära lösningar är typiskt för vår institutionaliserade välfärd. Rapporten bygger på utplockade goda exempel hur de plockats ut återkommer jag till nedan detta betyder inte att det är en okritisk framställning utan snarare att en del av värderingen och kritiken förskjutits mot det som vi kallar implementering, eller tydligare: hur det goda exemplet tas om hand, sprids och lever vidare. 77

10 Efter denna inledning följer kortare avsnitt där ramen kring undersökningen, målet med den och urvalsfrågan och metoden diskuteras. Därefter följer i sex kapitel de olika fallstudier som är grunden för undersökningen. Som en del i dessa ingår ytterligare fyra exempel, mer som referens eller tillägg, dvs. där har jag inte gjort någon egen utvärdering utan litat till andras material. Dessa sex huvudavsnitt har en delvis likartad struktur även om den ofta mycket varierande verkligheten har lett till att de ändå skiljer sig åt. Till varje huvudavsnitt finns också ett försök att placera in projektet i samhälleliga, teoretiska och forskningsmässiga sammanhang där det hör hemma. Rapporten avslutas sedan med några mer allmänt teoretiska avsnitt och en sammanfattande diskussion. En bra läsanvisning, om man inte vill ta sig an hela rapporten, kan var att börja med det eller de projekt man känner sig nyfiken på för att sedan vidga läsningen till andra och till den avslutande diskussionen. Inledningen är däremot ett måste uppdraget var ovanligt och det är inte givet att resultatet kommer till sin rätt om inte ramen står klar. Ram, uppdrag och mål Den här rapporten är skriven inom ramen för Urban II i Göteborg. Det är inte en utvärdering i vanlig mening de olika projekten inom Urban II utvärderas av andra efter mycket bestämda kriterier, ofta kvantitativa indikatorer. Men ramen är Urban II och de förutsättningar som detta ger. Urban II är ett av EU:s så kallade gemenskapsinitiativ. Initiativen syftar till att förstärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen mellan unionens medlemsstater. Urban II avser stadsutveckling och skall bidra till att nå ekonomisk och social förnyelse i europeiska städers utsatta bostadsområden. Insatserna skall bl.a. bidra till att: vara nyskapande eller vidareutveckla tidigare insatser avseende social, pedagogisk och kulturell verksamhet stimulera till nyföretagande och entreprenörskap öka tryggheten i områdena öka studiemotivation och utbildningsnivå öka sysselsättningen öka samhällsdeltagandet EU:s huvudsyfte med Urban II är att genom innovativa arbetssätt bidra till en positiv utveckling i utsatta områden samt att de deltagande städerna delar med sig av de erfarenheter som genereras. 88

11 Urban II-programmet pågår i ett 70-tal städer runt om Europa. Göteborg är enda svenska stad som deltar i denna satsning. Programmet startade i Göteborg våren 2002 och avslutas i och med 2007 års utgång. Urbanområdet består av stadsdelarna Gunnared, Lärjedalen och Lundby samt däremellan liggande industriområden. De bostadsområden som ingår är Lövgärdet, Angereds centrum, Hammarkullen, Eriksbo, Kvillebäcken och Brämaregården. Att programmet är områdesbaserat innebär att det skall finnas ett sammanhängande område som omfattas av satsningen, något som i Göteborg har lett till en märklig karta över Urban II området slingrar genom Angered över älven till Lundby och lite av en tillfällighet har därför delar av Backa också kommit med. Det innebär också att insatsen i princip är riktad till dem som bor inom Urban-området och att undantag måste diskuteras och avgöras. Ibland tycks förutsättningarna, den geografiska ramen och indikatorerna leda till svårhanterliga situationer och märkliga beslut men inget av detta har direkt med mitt uppdrag att göra i den mån regelsystemet spelar in för de olika projekten kommer det att framgå. Urban II Göteborg omfattar ca innevånare och har en budget på ca 145 miljoner kr varav EU bidrar med ca 48 miljoner kr. Resten är så kallad medfinansierig. Medfinansieringen kan utgöras av både offentliga och privata medel. Förutom ovanstående kommer inte rapporten att innehålla någon information om Urban II, någon värdering av satsningen eller något ställningstagande överhuvudtaget till EU:s politik på Urban-området. Fokus finns på de studerade projekten och deras plats i Göteborg och det svenska samhället. Uppdraget har varit att titta på goda exempel inom Urban II i Göteborg, att leta efter innovativa strategier 1 och att placera in projekten i sitt samhälleliga sammanhang. Lite friare uttryckt handlar det om att se om man har något nytt att komma med i projekten, vad i så fall och vilken betydelse det har eller kan ha för Göteborg. Det är alltså inte en utvärdering i vanlig mening utan ett studium av vad man kan åstadkomma med begränsade insatser i ett antal projekt och vad detta skulle kunna leda till om man vidgade eller spred kunskapen. Sen innehåller studien utvärderande moment och anknyter till utvärderingsmetodik men alltså utan den fullständighet och systematik en sådan måste ha. Det betyder att projekten egentligen inte behöver vara särskilt lyckade som projekt men att de ändå kan vara goda exempel: indikatorerna 1 Nutek skriver i sin halvtidsutvärdering att det är ett viktigt mål för Urban att det inom programmet tas fram innovativa strategier och utvecklas metoder som kan spridas och användas av andra regioner och områden med liknande problem. 99

12 kanske inte uppfylls, personalsituationen lade hinder i vägen för en god idé osv. Och det betyder att jag inte tar upp den sidan till någon fullständig bedömning. Det är snarare själva idén eller strategin som står i centrum här inte det resultat som man lyckades uppnå eller inte lyckades uppnå under en kort projekttid. Och det betyder också att rapporten medvetet går utöver de mål som satts upp i projekten. Grunden för värderingen ligger ofta i en mer övergripande syn på samhället, i olika teorier eller i tidigare forskning snarare än i mål som högre betyg, arbete eller stöd till företagarna. Det är också detta som får stå för möjligheten att göra relevanta jämförelser för att bedöma om projekten är goda exempel på innovativa strategier 2. Konkret ställde jag ett antal frågor till materialet: Vad betyder det eller skulle det kunna betyda för individen om det arbetssätt som projektet är exempel på, eller förespråkar, kunde genomföras? Och på samma sätt, vad skulle det betyda för det lokala samhället respektive för storsamhället i Göteborg och Sverige? I en sådan hierarki saknas kanske ändå det viktigaste, det som så att säga är projektens naturliga miljö, deras förutsättning men också ofta deras hinder, den institutionella, organisatoriska omgivningen. Problemen är desamma som för andra projekt i samhället det här är avknoppningar och ibland konkurrenter till våra välfärdsinstitutioner inom skola, omsorg, arbetsförmedling osv. och det är de institutionerna som avgör om nya strategier skall få fotfäste eller inte. Det som vi ofta kallar för implementeringen. Lyckade projekt handlar ofta om att rätt person befinner sig på rätt plats vid rätt tillfälle och har resurser till sitt förfogande. Å andra sidan är en bra organisation åtminstone så oberoende av individen att den fortlever även vid personalomsättning. Här är verksamhetens art av stor betydelse det är skillnad på kontaktskapande verksamhet i ett grannskap och lagligt reglerad undervisning i en skola. Men projektledare, eldsjälar och deras relation till organisation, huvudmän och andra intressenter är ofta avgörande oavsett vilket projekt det gäller. Till sist har varje projekt sina egna mål, förutsättningar och huvudfrågor vilket gör att de ändå kommer att beskrivas och analyseras utifrån dem och alltså får olika utseende i den här rapporten. Ett av målen med den här studien har varit att få fram användbar kunskap, sånt som kan ligga till grund för en diskussion om hur man skall göra nästa gång eller idéer om hur man kan hantera ett projekt inom dessa områden. Till varje projekt har jag därför fogat ett avsnitt kallat Slutsatser, ett försök att sammanfatta vad jag tyckt att man kan lära av 2 Jfr Vedungs distinktion mellan deskriptiv och preskriptiv värdering, s , där den förstnämnda använder t.ex. de mål som finns för verksamheten medan utvärderaren själv ställer upp värden i det sistnämnda

13 respektive verksamhet. Här varierar nivåerna en del, avsnittet sträcker sig från politiska beslut till handläggning av projekt. Dessa slutsatser skall snarast ses som frågor eller diskussionsunderlag än som direkta rekommendationer, men de utgör, hoppas jag, ändå en fingervisning om var såväl framgångsfaktorer som hinder står att finna. Urval och metod När denna undersökning startade våren 2005 fanns det drygt 25 Urbanprojekt som var igång eller som nyss avslutats. Jag besökte samtliga dessa (bortsett från ett bortfall på två, ett hade upphört och projektledaren avflyttat och i det andra var sjukdom ett hinder) och upprättade en lista som också innehöll en skattning/värdering: var verksamheten ett bra exempel något nytt och innovativt? Listan upprättades efter inläsning och ett besök med en intervju med 1 6 personer och avspeglade kanske mer att det välkända, det som kanske var bra och välbehövligt men inget nytt, sållades bort medan projekt som verkade spännande, okända eller nya kom med. För en verklig kunskap om de olika projekten var tiden alltför kort. Efter en diskussion med Urbansekretariatet, där också deras grundligare kunskaper om de olika verksamheterna användes för att bekräfta eller avvisa de olika projekten på listan, ströks den ner till 10 projekt. Detta var lite fler än vad som var tänkt från början men å andra sidan fick då en del projekt ingå snarare som referensprojekt än som projekt som blev föremål för en egen studie. Dessa projekt var också i allmänhet väl dokumenterade genom interna skrivningar och utvärderingar. Ett projekt har kommit att falla bort under undersökningstiden, Mentorsutbildningen, ett annat har kommit till, Angeredsakademin, eftersom det så tydligt var kopplat till Angeredsateljén, som redan var med. Urvalsproceduren och den efterföljande undersökningen har lett till en del korrigeringar. Alla projekt har inte framstått som så goda eller nydanande exempel. Eller i alla fall inte på det sätt som jag först uppfattade dem. Å andra sidan har andra sidor lyfts fram av utvecklingen det går, om man vill, i allmänhet att finna något intressant i det mesta som engagerade människor företar sig. I nedanstående lista har jag försökt att i några få ord ange vad det var som gjorde att jag/vi från början fastnade för projektet, vilka referenser jag/vi såg då och det tillvägagångssätt och den metod med vilken undersökningen skulle genomföras. Tyngdpunkterna har förskjutits under tiden gång, vissa delar har varit svårt att genomföra och projekten har förändrats men i stort har planen ändå hållits. I respektive projekt och i en sammanfattning på slutet tar jag upp de förändringar som blivit

14 Namn Innovativt? Referenser Tillvägagångssätt - metod Papula Föreningsdrivet initiativ till stöd för äldre invandrare Äldreomsorgens organisation Egen studie: observation, intervju; enkät Pilen Ny samverkan mellan skolan och socialtjänsten Skola i kris Köpt vård Egen studie: intervju; enkät Jalla Jalla Förening o studieförbund i samverkan; mansfokus, idrott Storstadssatsning arbetslinjen Egen studie: intervju; Angeredsateljén Angeredsakademin (Tisus och IDEA) Förändra rekryteringen inom utbildningarna; konstnärligt skapande som integration Egen studie: intervju; Tryggare Hammark Annorlunda trygghetsarbete, mansgrupp Storstadssatsning Tryggare o mänskligare Gbg Egen studie: intervju; observation Harmoni (Fredrikshamns skans) Företag, trygghet, områdesarbete Storstadssatsning, områdesarbete Egen studie: intervju; observation Den rapport som nu föreligger har formen av sex fallstudier, dvs. en tämligen förutsättningslös undersökning av vad sex projekt inom Urban II har varit, inneburit och påverkat. Som vetenskaplig ansats medför en fallstudie en stor frihet i upplägg och metod, det är verkligheten som styr och som forskare handlar det om att samla in, försöka förstå och tolka. Att som här försöka dra slutsatser i ett vidare sammanhang är vanskligt men inte omöjligt, i vilken mån jag har lyckats överlåter jag åt läsaren. I de sex exemplen har jag alltså också refererat till ytterligare tre som finns mycket kortfattat beskrivna i anslutning till projekten. De är i figuren ovan satta inom parentes under respektive projekt. Angeredsakademin har jag integrerat i Angeredsateljén eftersom det var naturligast

15 Till slut, innan det är dags för de olika projekten, några ord om metoden, även om jag kommer att beröra den ytterligare något under varje projekt, åtminstone när den avvikit från det vanliga. Intervjuer är, förutom skriftliga källor, grundmaterialet i denna undersökning, det är genom dem som kunskapen har gjorts åtkomlig och ackumulerats. Det finns en tonvikt på intervjuer med dem som arbetat i eller kring de olika verksamheterna och, om man så vill, ett tjänstemannaperspektiv. I de fall där det verkat rimligt har dessa intervjuer kompletterats med deltagarintervjuer, dvs i Papula, Jalla Jalla, Angeredsateljén och Tryggare Hammarkullen men jag har inte pratat med eleverna på Pilen eller med folk på Kvilletorget personer har kommit till tals, de flesta i enskilda intervjuer men en del i grupper. En del har dessutom intervjuats flera gånger. Till detta kommer några kortare enkäter som personer deltagit i 3 och egna observationer. De aktivas dominans leder till ett inifrånperspektiv som kan belasta resultatet men kunskapsmässigt är de aktiva självklart den bästa gruppen, särskilt om man snarare letar efter vad man försöker göra än vad man faktiskt gör eller har gjort. Deltagarintervjuer, referenser till andra projekt, satsningar och rapporter samt referenser till forskning och teori är dessutom försök att balansera de aktiva. Och även de andra metoder som använts som observation och enkät kan ses som försök att bredda grunden för slutsatserna. De aktiva i projekten har en stor del i rapportens genomförande och utformning. De är entusiastiska, drivande och öppna, nyfikna och tillmötesgående det är deras förtjänst att den här undersökningen varit möjlig och rolig att genomföra. 3 Att inte antalen är exakta beror på att gränsdragningen mellan information i samband med en enkät och ett gruppsamtal har varit svår att dra och att jag bl.a. av anonymitetsskäl inte velat vara så exakt. Se vidare under Papula och Pilen nedan

16 Jalla Jalla Jalla Jalla Kom igen grabbar! som projektet hette i sin helhet, var ett arbetslöshetsprojekt som vände sig till medelålders och lite äldre invandrare som varit arbetslösa länge eller rent av mycket länge. Arbetslösheten ses ofta som grunden till utanförskap för invandrare 4 och Jalla Jalla var ett projekt som vände sig till arbetslösa som levt på socialbidrag i många år och som, även på grund av detta ekonomiska beroende, hade hamnat utanför på grund av bristande resurser. Dessutom är detta en grupp som får sämre service från arbetsförmedlingen: Människor som inte är etablerade på arbetsmarknaden kan inte ta för givet att arbetsförmedlingen kommer att engagera sig i deras etablering. Om en arbetsförmedlare anser att du talar för dålig svenska eller saknar grundläggande kunskaper om hur den svenska arbetsmarkanden fungerar riskerar den arbetslöse att få stämpeln inte job-ready 5. Jalla Jalla skulle fånga upp denna grupp och genom en bra coachning få ut dem i arbete eller sysselsättning trots deras svårigheter. Bakom Jalla Jallas tillkomst och inriktning låg flera olika faktorer som alla har påverkat resultatet. Medborgarskolan, som ligger i centrala Göteborg, hade stora, i alla fall på dagtid, outnyttjade lokaler och detta faktum verkar vara den yttersta orsaken till projektet. Skolan såg sig om efter bra lösningar för ett effektivare lokalutnyttjande och inom invandrarområdet fanns det pengar och intresse, även om de i stort sett saknade erfarenhet. På ett informationsmöte om Mångfald 2002 fick Annette Carlsson, som är chef på kontoret på Molinsgatan höra talas om Urban II och insåg att detta var en möjlighet. Annette talade med Fadel 4 5 Integrationsverket 2002 Ulmestig 2005:

17 Bouizgarne som är från Marocko och som sedan länge arbetade på datasidan på Medborgarskolan. Och Fadel drog in sin fru Gabriella som arbetade på arbetsförmedlingen i Angered och som hade kunskaper om behov och bidrag. Och som dessutom hade en f.d. kollega, Owe Jonsson, som var mycket aktiv i GAIS. Av detta satte Medborgarskolan ihop en ansökan om pengar från Urban II baserat på några viktiga hörnstenar som i alla fall sammantaget blev ett nytt koncept: mansfokus, fotboll som ett socialt element men också en möjlighet till ett nätverk och integration, en tydlig arbetslinje och en placering i centrala stan, för det var där skolan låg. En extern projektledare som också gav en lös anknytning till Hammarkullen rekryterades men han fungerade mindre bra och istället gick Fadel in. Jalla Jalla har haft 2-3 intagningar under den undersökta tiden, lite olika beroende på hur man räknar. Här koncentrerar jag mig på de två riktiga intagningarna och lämnar den tredje, som vände sig till en yngre grupp och därför på flera sätt blev annorlunda. Den var också mer en utfyllnad såtillvida att den kom till när den andra gruppen kommit i arbete eller praktik och det fanns utrymme över. På sätt och vis var denna extraintagning också en följd av det som jag nedan kommer att kalla för den extrema arbetslinjen i projektet. Deltagarna i de två första grupperna var män med ett långvarigt bidragsberoende, de hade varit arbetslösa i många år och de hade passerat många projekt. De utgjorde en svår grupp för arbetsförmedlingen, med en medelålder på närmare 50 och stora språksvårigheter ligger det nära att ge upp 6. I denna uppgivenhet glöms också de arbetslösas egna röster lätt bort men de var en viktig del för Jalla Jalla. Projektets innehåll Jalla Jalla hade ett antal hörnstenar eller pusselbitar som tillsammans utgjorde projektet: Medborgarskolan, GAIS, undervisningen, en extrem arbetslinje och det samarbete jag här kallar köksbordet. Bitar, som låg på lite olika nivå och som omfattade allt från praktik till förhållningssätt, som hängde ihop och utgjorde projektets bas även om det inte alltid var självklart hur. Från de ansvarigas sida visade man upp en officiell bild av projektet snarare än hur det faktiskt fungerade, något jag återkommer till senare. Nedan tittar jag på de olika delarna var för sig för att sedan granska resultatet lite närmare. Det skall understrykas att undersökningen gjorts 6 Olsson 2006:

18 mot bakgrund av och på grund av att resultaten varit så goda. Det här är ett flaggskepp bland Urban II projekten i Göteborg. Min granskning kommer därför snarare att handla om hur bra och varför. Och om erfarenheterna kan överflyttas. Medborgarskolan Det fanns ett ekonomiskt intresse från Medborgarskolan att starta Jalla Jalla. Man sökte lämpliga verksamheter till stora, centralt belägna lokaler som dessutom var dåligt utnyttjade under långa perioder, framför allt på dagtid. Att det blev just ett arbetslöshetsprojekt för invandrare var kanske inte så märkligt eftersom det har funnits pengar till sådana satsningar på senare år. Och då inte minst pengar till projekt som har nya infallsvinklar på hur man får igång invandrare i arbete. Att hitta nya sätt att arbeta med arbetslösa invandrare var till exempel en av kärnfrågorna inom Storstadssatsningen men utfallet blev ganska magert, i alla fall om vi talar om nytänkande 7. Också inom Urban II är arbete det kanske mest centrala temat 8. Dessutom fanns det inom Medborgarskolan ett intresse av att profilera sig inom en sektor där de hade varit mycket lite verksamma tidigare. Man hade lite att förlora, såväl erfarenhet som prestige saknades, och därmed var egentligen allt möjligt. Gabriella Bouzigarne, som drogs in via sin man Fadel hade erfarenhet från arbetsförmedlingen och kunskaper om en lämplig målgrupp, hon visste vad som behövdes för att ge projektet en ny intressant vinkel: mansperspektivet och kopplingen till idrott. Det verkar som om Fadel, Gabriella och Owe fick mycket fria händer att lägga upp projektet och Medborgarskolan fick på detta sätt ett succéprojekt med ganska liten ansträngning. Medborgarskolan har tillfört en öppenhet för det nya, det var smart att stödja det lite okonventionella och de engagerade människor som man kom i kontakt med förmågan att ta tillvara detta är Medborgarskolans bidrag. Kombinationen bra lokaler, kompetenta individer och en förutsättningslös ledning verkar tämligen unik och gav Medborgarskolan en möjlighet att forma projektet Jalla Jalla. Därmed inte sagt att det inte kunde ha haft en annan huvudman, som ett annat studieförbund eller en idrottsförening. Lokalerna är som sådana varken bättre eller sämre än många andra. De ligger i ett gammalt hus som är byggt för andra ändamål och har 7 Se t.ex. Kihlström & Simonsson: Samverkan för sysselsättning och egenförsörjning som understryker bristen på nya grepp. 8 Enligt Nutek (2004) går cirka 30% av Urbans programresurser till 1.2.Sysselsättning och egenförsörjning och ungefär lika mycket till 1.1. studiemotivation och utbildning, båda två under den överordnade rubriken: Tillvarata och utveckla mänskliga resurser, vilket kan ses som en omskrivning av arbetslinjen. Det handlar om att på kort eller lång sikt få invånarna i Urbanområdet i arbete

19 naturligtvis inte en sådan ändamålsenlighet som man ofta finner i samlingslokaler i förorten. Men de ligger centralt i stan och detta blev ett signum för verksamheten: bara att få komma in till stan!. Jalla Jalla låg inte i Angereds C eller på Spadegatan vilket hade varit det vanliga utan mitt i centrala Göteborg, i finrummet i Vasastan där invandrartätheten är mycket låg i varje fall om det handlar om hemländer utanför Europa och USA. Denna anknytning till Göteborg som stad kan både ses som att göra dygd av nödvändigheten (det var faktiskt lokalerna som var utgångspunkten för sökandet efter en lämplig verksamhet) och, vilket jag tror är viktigare, som ett nödvändigt uppbrott från isoleringen i utsatta segregerade stadsdelar till en satsning på att göra projektdeltagarna delaktiga i staden, till att de gör Göteborg till sin stad. Att åka till stan varje dag, att gå på restaurang och på upptäcktsfärd i stan minskar säkert främlingskapet hos dessa medelålders invandrare som lätt blir tillbakaträngda och isolerade i sina stadsdelar. Det här är en god poäng med Jalla Jalla som också efterlystes i samband med Storstadssatsningen det är viktigt att inte isolera deltagarna i sina stadsdelar 9. Även arbetsmarknadsprojekt kan bidra till att grupper blandas, att likheten i livssituationen som Göteborgare eller arbetslös betonas och inte olikheten i form av etnicitet, hudfärg eller boende. Hade inte reglerna för Urban II inneburit att deltagarna måste komma från vissa stadsdelar hade blandningen kunnat bli ännu bättre, vidare och intressantare. Här finns en möjlig vision där de medelålders invandrarna från förorten samlas i centrala stan för kunskap, arbete och gemenskap tillsammans med de svenska. Att det handlar om medelålders och äldre kanske skall understrykas, det verkar som att det är de som i avsaknad av sysselsättning, kunskap, vana och resurser blir kvar i sovstäderna dygnet runt det måste vara en tungt stigmatiserande tillvaro. Kanske skulle deras närvaro i det offentliga rummet också vara ett sätt att balansera ungdomarna som så självklart drar dit och gör stadens rum till sitt. GAIS Den kanske mest spektakulära delen av i Jalla Jalla var fotbollsklubben Gais delaktighet. Genom en blandning av medvetenhet och tillfälligheter blev fotboll en av projektets grunder. Inte minst PR-mässigt har detta givit ett tydligt genomslag: Jalla Jalla är förknippat med Gais, det är förmodligen mer förknippat med Gais än med Medborgarskolan som ändå har en betydligt större roll i projektet 10. GAIS fullföljer, enligt Owe 9 Se diskussionen i Storstadssatsningen i ett områdesperspektiv (Törnquist 2004) där för- och nackdelarna med områdesbaserade satsningar tas upp. 10 Det är också denna vinkling massmedia riktar in sig på i t.ex. Metro ; Tidspegel 3/04; Magasinet Fotboll osv

20 Jonsson, genom sin medverkan en stark GAIS-tradition att vara en förening som tar socialt ansvar. Vad stod då fotbollen för? I beskrivningarna återkommer de positiva orden gemenskap, gränsöverskridande engagemang, vägar in i Sverige, nätverk, arbete. Rent faktiskt verkar vissa delar ha fungerat bättre medan täckningen för en del av målen verkar ganska svag. Möjligheten till direkt arbetsanskaffning genom det nätverk som Gais kunde erbjuda fungerade inte så bra. Det var svårt att matcha deltagargruppen och möjliga arbeten eftersom dessa arbeten ofta var manuella och deltagarna var för gamla, skröpliga eller hade helt andra kvalifikationer eller inriktning. Detta innebar att ingen (eller möjligen en, om han blev frisk) i de två grupperna har fått arbete/praktik genom Gais. Gemenskapen i gruppen stöddes däremot av Gais deltagande, åtminstone enligt mina sagesmän, och olika reportage, låt vara att det oftast var samma ansikten som syns i reportagen. Men det var knappast intresset för fotboll som var drivande även om det fanns en del fotbollsentusiaster bland kursdeltagarna. Snarare då att bli inbjuden som deltagare till ett sammanhang som alla förstår, där man ingår i en gemenskap och har roligt tillsammans, vare sig man är från Irak, Iran, Egypten, Somalia eller Sverige. Fotboll är ett universellt språk som alla förstår säger Owe Jonsson. En gemenskap, förbrödring på en mycket basal nivå. En gemenskap som ibland kunde vidgas för att innesluta också fruar och barn och de ansvariga i projektet. Deltagarna har också varit inbjudna till sponsorträffar och föreningsmöten anordnade av Gais. Detta verkar dock vara mer sporadiskt, lite likt studiebesök och knappast något som lett vidare. Studiebesöken, restaurangbesöken och möjligheten att lära känna Göteborg framhåller deltagarna som positivt. Det här innebar en kontakt med Göteborg och med Sverige som de har saknat. Gais ställde de sig mer avvaktande till, det var lite lustigt, som ett jippo kanske, och det var inte alltid helt solklart var och hur föreningen kom in. Fotbollen har också fungerat som ett verktyg i pedagogiken, enligt Owe Jonsson. Med utgångspunkt i GAIS historia målar han upp utvecklingen i Sverige och pekar på likheterna med männens hemländer. Fotbollen blir en slags minsta gemensamma nämnare. Det verkar mycket bestickande att ta en så allmän, gemensam och gränslös företeelse som fotboll till utgångspunkt för att diskutera likheter, historia, utveckling och skillnader mellan länder och kulturer. Fotbollen är antagligen ett av det mest universella vi har (bland män!) och som sådan blir den en naturlig inkörsport för förståelse. Undervisningen Den egentliga verksamheten i projektet, undervisningen, var i alla fall ytligt sett inget märkvärdigt. Även om delar av den, för en icke-pedagog, 18 18

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

22 juni Strukturfondsdelegationen sammanträder. 30 augusti Referensgruppen sammanträder. 21 september Strukturfondsdelegationen sammanträder

22 juni Strukturfondsdelegationen sammanträder. 30 augusti Referensgruppen sammanträder. 21 september Strukturfondsdelegationen sammanträder Urban-nytt Juni 2005 Internationell Urbankonferens Den 29 maj till den 3 juni hölls en internationell konferens i Göteborg, life in the Urban landscape, som Urbansekretariatet medverkade på. Syftet med

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande

Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande Arbetsmarknadscoaching för utlandsfödda arbetssökande Projekt utfört av Jobbkompaniet på uppdrag av Arbetsförmedlingen i Flen oktober 2007-januari 2008 Innehåll Uppdrag och målgrupp Tidsåtgång och resultat

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27

Medborgardialog. Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? STRATEGI FÖR INTEGRATION. Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 Medborgardialog STRATEGI FÖR INTEGRATION Vad är viktigast för att förbättra integrationen i Gislaveds kommun? Kommunstyrelseförvaltningen 2014-01-27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOKUSGRUPPER...

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson

Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet. Vägledarkonferens 10 juni 2010. Kristina E Andréasson Vägledning på Arbetsförmedlingen på 2010-talet Vägledarkonferens 10 juni 2010 Kristina E Andréasson Utgångspunkter Vägledning en framgångsfaktor för omsättningsmålen V1-V5 Ett upplevt behov av att lyfta

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR

Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Ärende 2014:2 Stockholm den 16 september 2014 Yttrande från Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR Bakgrund En före detta kursdeltagare vid Vara folkhögskola har anmält till FSR att han anser att

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14

Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen. Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen Elektroniska bilagor till RiR 2006:14 Innehåll 1 AMS avtalsmallar 5 2 Enkäter till kommuner och arbetsförmedlingar 20 1 AMS avtalsmallar Riksrevisionen

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg

Ansökan om projektbidrag - sommarfotbollsläger Flemingsberg i HUDDINGE KOMMUN KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN T JÄNSTEUTLATANDE DATUM DIARIENR 2014-03-13 KFN-20 14/90.387 SIDA 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslen, Mats 08-53531737 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer