Små och nära lösningar på stora problem Sex projekt inom Urban II i Göteborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Små och nära lösningar på stora problem Sex projekt inom Urban II i Göteborg"

Transkript

1 Små och nära lösningar på stora problem Sex projekt inom Urban II i Göteborg Anders Törnquist april 2007

2

3 Rapport i utvärderingen av Urban II i Göteborg Små och nära lösningar på stora problem Sex projekt inom Urban II i Göteborg Anders Törnquist Januari 2007

4 Anders Törnquist Göteborgs Universitet Institutionen för socialt arbete Omslag: Anna Törnquist ISBN Printed in Sweden 2007 Intellecta Docusys

5 Förord Göteborgs stad gav genom sitt Urbansekretariat mig uppgiften att sammanställa föreliggande rapport senhösten Under 2005 och 2006 har jag sedan med något skiftande intensitet följt sex sinsemellan mycket olika projekt inom olika stadsdelsnämnder i stan. Olikheter och en spridning över många kunskapsfält har utmärkt arbetet. Det har varit stimulerande för mig personligen att lära nytt och se nya sidor av vårt svenska samhälle. Men det har också lett till en rapport där olikheterna slår igenom i både beskrivningar och analyser. Att få ihop alla intryck till någon form av enhet har varit en utmaning. Samtidigt är denna mångfald en av poängerna: välfärden och bristerna i den har många ansikten. I den här rapporten befinner vi oss inte sällan en bit från huvudspåret, det handlar om dem som inte platsar, eller som inte har kommit in, om stadsdelar lite i bakvatten och om frågor som inte kommit upp på dagordningen eller som kanske glömts bort. De där som också skall med i välfärden men som kan vara svåra att hantera när de stora linjerna skall dras upp. Det är den lilla skalan och närheten till det konkreta arbetet som utmärker många av de här projekten men problemen de adresserar, arbetslöshet, trygghet, utbildning osv, är det som dagligen fyller tidningarna därav titeln Små och nära lösningar på stora problem. Den här rapporten bygger på uppgifter från alla dem som på olika sätt ställt upp på intervjuer, enkäter, samtal och min mer allmänna nyfikenhet de skall ha tack för den vänlighet och öppenhet de visat mig. Dessutom talar det gott om kulturen ute i stadsdelarna när öppenheten är stor det borde vara positivt för möjligheten till förnyelse och förbättringar. För även om det här är en bok om goda exempel så finns här kritik och mer eller mindre väl formulerade idéer om hur det borde gå till istället. Både 33

6 de och kritiken är helt mina egna även om de hämtar näring från dem som deltagit. Ett tack också till Susan Runsten och Martin Dahl på Urban-sekretariatet som har lyckats med att både vara uppdragsgivare och ett stöd i mitt arbete. Anders Törnquist 44

7 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 7 Jalla Jalla 14 Harmoni 28 Tryggare Hammarkullen 43 Papula 67 Pilen 86 Angeredsateljén 98 Till sist 115 Litteraturlista

8

9 Inledning Den här rapporten är resultatet av ett försök att titta närmare på innovativa strategier i ett antal Urban-projekt i Göteborg. En av utmaningarna i arbetet har varit att finna en gemensam nämnare till sex (tio) till synes disparata projekt. Så småningom kom ändå små och nära att framstå som en sådan grund: det här handlar om försök vid sidan om de stora institutionerna, närmare välfärdens målgrupper, vill jag påstå, och med handlingsmönster som inte är alldeles självklara i Sverige idag. Allt är inte nytt, tvärtom, det mesta är gammalt, grepp vi känner väl igen: små grupper, personligt bemötande, individuella lösningar för att ta några exempel. Men i de här projekten i andra sammanhang, i andra kombinationer, på nya platser. Ibland kanske det innovativa inte sträcker sig längre än till att just detta inte prövats i stadsdelen förut men oftast är det lätt att se betydelsen i betydligt fler sammanhang. För det är stora, allmänna problem som adresseras, som arbetslöshet, skolproblem, trygghet och utbildning. Och detta i kombination med segregation, kulturskillnader och främlingskap. Det här betyder också att det blev nödvändigt med en lite annorlunda vinkel på denna utvärdering och en mer allmän bakgrund i välfärdsstatens utveckling. Jag har fått ställa mig frågan om bristen på små och nära lösningar är typiskt för vår institutionaliserade välfärd. Rapporten bygger på utplockade goda exempel hur de plockats ut återkommer jag till nedan detta betyder inte att det är en okritisk framställning utan snarare att en del av värderingen och kritiken förskjutits mot det som vi kallar implementering, eller tydligare: hur det goda exemplet tas om hand, sprids och lever vidare. 77

10 Efter denna inledning följer kortare avsnitt där ramen kring undersökningen, målet med den och urvalsfrågan och metoden diskuteras. Därefter följer i sex kapitel de olika fallstudier som är grunden för undersökningen. Som en del i dessa ingår ytterligare fyra exempel, mer som referens eller tillägg, dvs. där har jag inte gjort någon egen utvärdering utan litat till andras material. Dessa sex huvudavsnitt har en delvis likartad struktur även om den ofta mycket varierande verkligheten har lett till att de ändå skiljer sig åt. Till varje huvudavsnitt finns också ett försök att placera in projektet i samhälleliga, teoretiska och forskningsmässiga sammanhang där det hör hemma. Rapporten avslutas sedan med några mer allmänt teoretiska avsnitt och en sammanfattande diskussion. En bra läsanvisning, om man inte vill ta sig an hela rapporten, kan var att börja med det eller de projekt man känner sig nyfiken på för att sedan vidga läsningen till andra och till den avslutande diskussionen. Inledningen är däremot ett måste uppdraget var ovanligt och det är inte givet att resultatet kommer till sin rätt om inte ramen står klar. Ram, uppdrag och mål Den här rapporten är skriven inom ramen för Urban II i Göteborg. Det är inte en utvärdering i vanlig mening de olika projekten inom Urban II utvärderas av andra efter mycket bestämda kriterier, ofta kvantitativa indikatorer. Men ramen är Urban II och de förutsättningar som detta ger. Urban II är ett av EU:s så kallade gemenskapsinitiativ. Initiativen syftar till att förstärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen mellan unionens medlemsstater. Urban II avser stadsutveckling och skall bidra till att nå ekonomisk och social förnyelse i europeiska städers utsatta bostadsområden. Insatserna skall bl.a. bidra till att: vara nyskapande eller vidareutveckla tidigare insatser avseende social, pedagogisk och kulturell verksamhet stimulera till nyföretagande och entreprenörskap öka tryggheten i områdena öka studiemotivation och utbildningsnivå öka sysselsättningen öka samhällsdeltagandet EU:s huvudsyfte med Urban II är att genom innovativa arbetssätt bidra till en positiv utveckling i utsatta områden samt att de deltagande städerna delar med sig av de erfarenheter som genereras. 88

11 Urban II-programmet pågår i ett 70-tal städer runt om Europa. Göteborg är enda svenska stad som deltar i denna satsning. Programmet startade i Göteborg våren 2002 och avslutas i och med 2007 års utgång. Urbanområdet består av stadsdelarna Gunnared, Lärjedalen och Lundby samt däremellan liggande industriområden. De bostadsområden som ingår är Lövgärdet, Angereds centrum, Hammarkullen, Eriksbo, Kvillebäcken och Brämaregården. Att programmet är områdesbaserat innebär att det skall finnas ett sammanhängande område som omfattas av satsningen, något som i Göteborg har lett till en märklig karta över Urban II området slingrar genom Angered över älven till Lundby och lite av en tillfällighet har därför delar av Backa också kommit med. Det innebär också att insatsen i princip är riktad till dem som bor inom Urban-området och att undantag måste diskuteras och avgöras. Ibland tycks förutsättningarna, den geografiska ramen och indikatorerna leda till svårhanterliga situationer och märkliga beslut men inget av detta har direkt med mitt uppdrag att göra i den mån regelsystemet spelar in för de olika projekten kommer det att framgå. Urban II Göteborg omfattar ca innevånare och har en budget på ca 145 miljoner kr varav EU bidrar med ca 48 miljoner kr. Resten är så kallad medfinansierig. Medfinansieringen kan utgöras av både offentliga och privata medel. Förutom ovanstående kommer inte rapporten att innehålla någon information om Urban II, någon värdering av satsningen eller något ställningstagande överhuvudtaget till EU:s politik på Urban-området. Fokus finns på de studerade projekten och deras plats i Göteborg och det svenska samhället. Uppdraget har varit att titta på goda exempel inom Urban II i Göteborg, att leta efter innovativa strategier 1 och att placera in projekten i sitt samhälleliga sammanhang. Lite friare uttryckt handlar det om att se om man har något nytt att komma med i projekten, vad i så fall och vilken betydelse det har eller kan ha för Göteborg. Det är alltså inte en utvärdering i vanlig mening utan ett studium av vad man kan åstadkomma med begränsade insatser i ett antal projekt och vad detta skulle kunna leda till om man vidgade eller spred kunskapen. Sen innehåller studien utvärderande moment och anknyter till utvärderingsmetodik men alltså utan den fullständighet och systematik en sådan måste ha. Det betyder att projekten egentligen inte behöver vara särskilt lyckade som projekt men att de ändå kan vara goda exempel: indikatorerna 1 Nutek skriver i sin halvtidsutvärdering att det är ett viktigt mål för Urban att det inom programmet tas fram innovativa strategier och utvecklas metoder som kan spridas och användas av andra regioner och områden med liknande problem. 99

12 kanske inte uppfylls, personalsituationen lade hinder i vägen för en god idé osv. Och det betyder att jag inte tar upp den sidan till någon fullständig bedömning. Det är snarare själva idén eller strategin som står i centrum här inte det resultat som man lyckades uppnå eller inte lyckades uppnå under en kort projekttid. Och det betyder också att rapporten medvetet går utöver de mål som satts upp i projekten. Grunden för värderingen ligger ofta i en mer övergripande syn på samhället, i olika teorier eller i tidigare forskning snarare än i mål som högre betyg, arbete eller stöd till företagarna. Det är också detta som får stå för möjligheten att göra relevanta jämförelser för att bedöma om projekten är goda exempel på innovativa strategier 2. Konkret ställde jag ett antal frågor till materialet: Vad betyder det eller skulle det kunna betyda för individen om det arbetssätt som projektet är exempel på, eller förespråkar, kunde genomföras? Och på samma sätt, vad skulle det betyda för det lokala samhället respektive för storsamhället i Göteborg och Sverige? I en sådan hierarki saknas kanske ändå det viktigaste, det som så att säga är projektens naturliga miljö, deras förutsättning men också ofta deras hinder, den institutionella, organisatoriska omgivningen. Problemen är desamma som för andra projekt i samhället det här är avknoppningar och ibland konkurrenter till våra välfärdsinstitutioner inom skola, omsorg, arbetsförmedling osv. och det är de institutionerna som avgör om nya strategier skall få fotfäste eller inte. Det som vi ofta kallar för implementeringen. Lyckade projekt handlar ofta om att rätt person befinner sig på rätt plats vid rätt tillfälle och har resurser till sitt förfogande. Å andra sidan är en bra organisation åtminstone så oberoende av individen att den fortlever även vid personalomsättning. Här är verksamhetens art av stor betydelse det är skillnad på kontaktskapande verksamhet i ett grannskap och lagligt reglerad undervisning i en skola. Men projektledare, eldsjälar och deras relation till organisation, huvudmän och andra intressenter är ofta avgörande oavsett vilket projekt det gäller. Till sist har varje projekt sina egna mål, förutsättningar och huvudfrågor vilket gör att de ändå kommer att beskrivas och analyseras utifrån dem och alltså får olika utseende i den här rapporten. Ett av målen med den här studien har varit att få fram användbar kunskap, sånt som kan ligga till grund för en diskussion om hur man skall göra nästa gång eller idéer om hur man kan hantera ett projekt inom dessa områden. Till varje projekt har jag därför fogat ett avsnitt kallat Slutsatser, ett försök att sammanfatta vad jag tyckt att man kan lära av 2 Jfr Vedungs distinktion mellan deskriptiv och preskriptiv värdering, s , där den förstnämnda använder t.ex. de mål som finns för verksamheten medan utvärderaren själv ställer upp värden i det sistnämnda

13 respektive verksamhet. Här varierar nivåerna en del, avsnittet sträcker sig från politiska beslut till handläggning av projekt. Dessa slutsatser skall snarast ses som frågor eller diskussionsunderlag än som direkta rekommendationer, men de utgör, hoppas jag, ändå en fingervisning om var såväl framgångsfaktorer som hinder står att finna. Urval och metod När denna undersökning startade våren 2005 fanns det drygt 25 Urbanprojekt som var igång eller som nyss avslutats. Jag besökte samtliga dessa (bortsett från ett bortfall på två, ett hade upphört och projektledaren avflyttat och i det andra var sjukdom ett hinder) och upprättade en lista som också innehöll en skattning/värdering: var verksamheten ett bra exempel något nytt och innovativt? Listan upprättades efter inläsning och ett besök med en intervju med 1 6 personer och avspeglade kanske mer att det välkända, det som kanske var bra och välbehövligt men inget nytt, sållades bort medan projekt som verkade spännande, okända eller nya kom med. För en verklig kunskap om de olika projekten var tiden alltför kort. Efter en diskussion med Urbansekretariatet, där också deras grundligare kunskaper om de olika verksamheterna användes för att bekräfta eller avvisa de olika projekten på listan, ströks den ner till 10 projekt. Detta var lite fler än vad som var tänkt från början men å andra sidan fick då en del projekt ingå snarare som referensprojekt än som projekt som blev föremål för en egen studie. Dessa projekt var också i allmänhet väl dokumenterade genom interna skrivningar och utvärderingar. Ett projekt har kommit att falla bort under undersökningstiden, Mentorsutbildningen, ett annat har kommit till, Angeredsakademin, eftersom det så tydligt var kopplat till Angeredsateljén, som redan var med. Urvalsproceduren och den efterföljande undersökningen har lett till en del korrigeringar. Alla projekt har inte framstått som så goda eller nydanande exempel. Eller i alla fall inte på det sätt som jag först uppfattade dem. Å andra sidan har andra sidor lyfts fram av utvecklingen det går, om man vill, i allmänhet att finna något intressant i det mesta som engagerade människor företar sig. I nedanstående lista har jag försökt att i några få ord ange vad det var som gjorde att jag/vi från början fastnade för projektet, vilka referenser jag/vi såg då och det tillvägagångssätt och den metod med vilken undersökningen skulle genomföras. Tyngdpunkterna har förskjutits under tiden gång, vissa delar har varit svårt att genomföra och projekten har förändrats men i stort har planen ändå hållits. I respektive projekt och i en sammanfattning på slutet tar jag upp de förändringar som blivit

14 Namn Innovativt? Referenser Tillvägagångssätt - metod Papula Föreningsdrivet initiativ till stöd för äldre invandrare Äldreomsorgens organisation Egen studie: observation, intervju; enkät Pilen Ny samverkan mellan skolan och socialtjänsten Skola i kris Köpt vård Egen studie: intervju; enkät Jalla Jalla Förening o studieförbund i samverkan; mansfokus, idrott Storstadssatsning arbetslinjen Egen studie: intervju; Angeredsateljén Angeredsakademin (Tisus och IDEA) Förändra rekryteringen inom utbildningarna; konstnärligt skapande som integration Egen studie: intervju; Tryggare Hammark Annorlunda trygghetsarbete, mansgrupp Storstadssatsning Tryggare o mänskligare Gbg Egen studie: intervju; observation Harmoni (Fredrikshamns skans) Företag, trygghet, områdesarbete Storstadssatsning, områdesarbete Egen studie: intervju; observation Den rapport som nu föreligger har formen av sex fallstudier, dvs. en tämligen förutsättningslös undersökning av vad sex projekt inom Urban II har varit, inneburit och påverkat. Som vetenskaplig ansats medför en fallstudie en stor frihet i upplägg och metod, det är verkligheten som styr och som forskare handlar det om att samla in, försöka förstå och tolka. Att som här försöka dra slutsatser i ett vidare sammanhang är vanskligt men inte omöjligt, i vilken mån jag har lyckats överlåter jag åt läsaren. I de sex exemplen har jag alltså också refererat till ytterligare tre som finns mycket kortfattat beskrivna i anslutning till projekten. De är i figuren ovan satta inom parentes under respektive projekt. Angeredsakademin har jag integrerat i Angeredsateljén eftersom det var naturligast

15 Till slut, innan det är dags för de olika projekten, några ord om metoden, även om jag kommer att beröra den ytterligare något under varje projekt, åtminstone när den avvikit från det vanliga. Intervjuer är, förutom skriftliga källor, grundmaterialet i denna undersökning, det är genom dem som kunskapen har gjorts åtkomlig och ackumulerats. Det finns en tonvikt på intervjuer med dem som arbetat i eller kring de olika verksamheterna och, om man så vill, ett tjänstemannaperspektiv. I de fall där det verkat rimligt har dessa intervjuer kompletterats med deltagarintervjuer, dvs i Papula, Jalla Jalla, Angeredsateljén och Tryggare Hammarkullen men jag har inte pratat med eleverna på Pilen eller med folk på Kvilletorget personer har kommit till tals, de flesta i enskilda intervjuer men en del i grupper. En del har dessutom intervjuats flera gånger. Till detta kommer några kortare enkäter som personer deltagit i 3 och egna observationer. De aktivas dominans leder till ett inifrånperspektiv som kan belasta resultatet men kunskapsmässigt är de aktiva självklart den bästa gruppen, särskilt om man snarare letar efter vad man försöker göra än vad man faktiskt gör eller har gjort. Deltagarintervjuer, referenser till andra projekt, satsningar och rapporter samt referenser till forskning och teori är dessutom försök att balansera de aktiva. Och även de andra metoder som använts som observation och enkät kan ses som försök att bredda grunden för slutsatserna. De aktiva i projekten har en stor del i rapportens genomförande och utformning. De är entusiastiska, drivande och öppna, nyfikna och tillmötesgående det är deras förtjänst att den här undersökningen varit möjlig och rolig att genomföra. 3 Att inte antalen är exakta beror på att gränsdragningen mellan information i samband med en enkät och ett gruppsamtal har varit svår att dra och att jag bl.a. av anonymitetsskäl inte velat vara så exakt. Se vidare under Papula och Pilen nedan

16 Jalla Jalla Jalla Jalla Kom igen grabbar! som projektet hette i sin helhet, var ett arbetslöshetsprojekt som vände sig till medelålders och lite äldre invandrare som varit arbetslösa länge eller rent av mycket länge. Arbetslösheten ses ofta som grunden till utanförskap för invandrare 4 och Jalla Jalla var ett projekt som vände sig till arbetslösa som levt på socialbidrag i många år och som, även på grund av detta ekonomiska beroende, hade hamnat utanför på grund av bristande resurser. Dessutom är detta en grupp som får sämre service från arbetsförmedlingen: Människor som inte är etablerade på arbetsmarknaden kan inte ta för givet att arbetsförmedlingen kommer att engagera sig i deras etablering. Om en arbetsförmedlare anser att du talar för dålig svenska eller saknar grundläggande kunskaper om hur den svenska arbetsmarkanden fungerar riskerar den arbetslöse att få stämpeln inte job-ready 5. Jalla Jalla skulle fånga upp denna grupp och genom en bra coachning få ut dem i arbete eller sysselsättning trots deras svårigheter. Bakom Jalla Jallas tillkomst och inriktning låg flera olika faktorer som alla har påverkat resultatet. Medborgarskolan, som ligger i centrala Göteborg, hade stora, i alla fall på dagtid, outnyttjade lokaler och detta faktum verkar vara den yttersta orsaken till projektet. Skolan såg sig om efter bra lösningar för ett effektivare lokalutnyttjande och inom invandrarområdet fanns det pengar och intresse, även om de i stort sett saknade erfarenhet. På ett informationsmöte om Mångfald 2002 fick Annette Carlsson, som är chef på kontoret på Molinsgatan höra talas om Urban II och insåg att detta var en möjlighet. Annette talade med Fadel 4 5 Integrationsverket 2002 Ulmestig 2005:

17 Bouizgarne som är från Marocko och som sedan länge arbetade på datasidan på Medborgarskolan. Och Fadel drog in sin fru Gabriella som arbetade på arbetsförmedlingen i Angered och som hade kunskaper om behov och bidrag. Och som dessutom hade en f.d. kollega, Owe Jonsson, som var mycket aktiv i GAIS. Av detta satte Medborgarskolan ihop en ansökan om pengar från Urban II baserat på några viktiga hörnstenar som i alla fall sammantaget blev ett nytt koncept: mansfokus, fotboll som ett socialt element men också en möjlighet till ett nätverk och integration, en tydlig arbetslinje och en placering i centrala stan, för det var där skolan låg. En extern projektledare som också gav en lös anknytning till Hammarkullen rekryterades men han fungerade mindre bra och istället gick Fadel in. Jalla Jalla har haft 2-3 intagningar under den undersökta tiden, lite olika beroende på hur man räknar. Här koncentrerar jag mig på de två riktiga intagningarna och lämnar den tredje, som vände sig till en yngre grupp och därför på flera sätt blev annorlunda. Den var också mer en utfyllnad såtillvida att den kom till när den andra gruppen kommit i arbete eller praktik och det fanns utrymme över. På sätt och vis var denna extraintagning också en följd av det som jag nedan kommer att kalla för den extrema arbetslinjen i projektet. Deltagarna i de två första grupperna var män med ett långvarigt bidragsberoende, de hade varit arbetslösa i många år och de hade passerat många projekt. De utgjorde en svår grupp för arbetsförmedlingen, med en medelålder på närmare 50 och stora språksvårigheter ligger det nära att ge upp 6. I denna uppgivenhet glöms också de arbetslösas egna röster lätt bort men de var en viktig del för Jalla Jalla. Projektets innehåll Jalla Jalla hade ett antal hörnstenar eller pusselbitar som tillsammans utgjorde projektet: Medborgarskolan, GAIS, undervisningen, en extrem arbetslinje och det samarbete jag här kallar köksbordet. Bitar, som låg på lite olika nivå och som omfattade allt från praktik till förhållningssätt, som hängde ihop och utgjorde projektets bas även om det inte alltid var självklart hur. Från de ansvarigas sida visade man upp en officiell bild av projektet snarare än hur det faktiskt fungerade, något jag återkommer till senare. Nedan tittar jag på de olika delarna var för sig för att sedan granska resultatet lite närmare. Det skall understrykas att undersökningen gjorts 6 Olsson 2006:

18 mot bakgrund av och på grund av att resultaten varit så goda. Det här är ett flaggskepp bland Urban II projekten i Göteborg. Min granskning kommer därför snarare att handla om hur bra och varför. Och om erfarenheterna kan överflyttas. Medborgarskolan Det fanns ett ekonomiskt intresse från Medborgarskolan att starta Jalla Jalla. Man sökte lämpliga verksamheter till stora, centralt belägna lokaler som dessutom var dåligt utnyttjade under långa perioder, framför allt på dagtid. Att det blev just ett arbetslöshetsprojekt för invandrare var kanske inte så märkligt eftersom det har funnits pengar till sådana satsningar på senare år. Och då inte minst pengar till projekt som har nya infallsvinklar på hur man får igång invandrare i arbete. Att hitta nya sätt att arbeta med arbetslösa invandrare var till exempel en av kärnfrågorna inom Storstadssatsningen men utfallet blev ganska magert, i alla fall om vi talar om nytänkande 7. Också inom Urban II är arbete det kanske mest centrala temat 8. Dessutom fanns det inom Medborgarskolan ett intresse av att profilera sig inom en sektor där de hade varit mycket lite verksamma tidigare. Man hade lite att förlora, såväl erfarenhet som prestige saknades, och därmed var egentligen allt möjligt. Gabriella Bouzigarne, som drogs in via sin man Fadel hade erfarenhet från arbetsförmedlingen och kunskaper om en lämplig målgrupp, hon visste vad som behövdes för att ge projektet en ny intressant vinkel: mansperspektivet och kopplingen till idrott. Det verkar som om Fadel, Gabriella och Owe fick mycket fria händer att lägga upp projektet och Medborgarskolan fick på detta sätt ett succéprojekt med ganska liten ansträngning. Medborgarskolan har tillfört en öppenhet för det nya, det var smart att stödja det lite okonventionella och de engagerade människor som man kom i kontakt med förmågan att ta tillvara detta är Medborgarskolans bidrag. Kombinationen bra lokaler, kompetenta individer och en förutsättningslös ledning verkar tämligen unik och gav Medborgarskolan en möjlighet att forma projektet Jalla Jalla. Därmed inte sagt att det inte kunde ha haft en annan huvudman, som ett annat studieförbund eller en idrottsförening. Lokalerna är som sådana varken bättre eller sämre än många andra. De ligger i ett gammalt hus som är byggt för andra ändamål och har 7 Se t.ex. Kihlström & Simonsson: Samverkan för sysselsättning och egenförsörjning som understryker bristen på nya grepp. 8 Enligt Nutek (2004) går cirka 30% av Urbans programresurser till 1.2.Sysselsättning och egenförsörjning och ungefär lika mycket till 1.1. studiemotivation och utbildning, båda två under den överordnade rubriken: Tillvarata och utveckla mänskliga resurser, vilket kan ses som en omskrivning av arbetslinjen. Det handlar om att på kort eller lång sikt få invånarna i Urbanområdet i arbete

19 naturligtvis inte en sådan ändamålsenlighet som man ofta finner i samlingslokaler i förorten. Men de ligger centralt i stan och detta blev ett signum för verksamheten: bara att få komma in till stan!. Jalla Jalla låg inte i Angereds C eller på Spadegatan vilket hade varit det vanliga utan mitt i centrala Göteborg, i finrummet i Vasastan där invandrartätheten är mycket låg i varje fall om det handlar om hemländer utanför Europa och USA. Denna anknytning till Göteborg som stad kan både ses som att göra dygd av nödvändigheten (det var faktiskt lokalerna som var utgångspunkten för sökandet efter en lämplig verksamhet) och, vilket jag tror är viktigare, som ett nödvändigt uppbrott från isoleringen i utsatta segregerade stadsdelar till en satsning på att göra projektdeltagarna delaktiga i staden, till att de gör Göteborg till sin stad. Att åka till stan varje dag, att gå på restaurang och på upptäcktsfärd i stan minskar säkert främlingskapet hos dessa medelålders invandrare som lätt blir tillbakaträngda och isolerade i sina stadsdelar. Det här är en god poäng med Jalla Jalla som också efterlystes i samband med Storstadssatsningen det är viktigt att inte isolera deltagarna i sina stadsdelar 9. Även arbetsmarknadsprojekt kan bidra till att grupper blandas, att likheten i livssituationen som Göteborgare eller arbetslös betonas och inte olikheten i form av etnicitet, hudfärg eller boende. Hade inte reglerna för Urban II inneburit att deltagarna måste komma från vissa stadsdelar hade blandningen kunnat bli ännu bättre, vidare och intressantare. Här finns en möjlig vision där de medelålders invandrarna från förorten samlas i centrala stan för kunskap, arbete och gemenskap tillsammans med de svenska. Att det handlar om medelålders och äldre kanske skall understrykas, det verkar som att det är de som i avsaknad av sysselsättning, kunskap, vana och resurser blir kvar i sovstäderna dygnet runt det måste vara en tungt stigmatiserande tillvaro. Kanske skulle deras närvaro i det offentliga rummet också vara ett sätt att balansera ungdomarna som så självklart drar dit och gör stadens rum till sitt. GAIS Den kanske mest spektakulära delen av i Jalla Jalla var fotbollsklubben Gais delaktighet. Genom en blandning av medvetenhet och tillfälligheter blev fotboll en av projektets grunder. Inte minst PR-mässigt har detta givit ett tydligt genomslag: Jalla Jalla är förknippat med Gais, det är förmodligen mer förknippat med Gais än med Medborgarskolan som ändå har en betydligt större roll i projektet 10. GAIS fullföljer, enligt Owe 9 Se diskussionen i Storstadssatsningen i ett områdesperspektiv (Törnquist 2004) där för- och nackdelarna med områdesbaserade satsningar tas upp. 10 Det är också denna vinkling massmedia riktar in sig på i t.ex. Metro ; Tidspegel 3/04; Magasinet Fotboll osv

20 Jonsson, genom sin medverkan en stark GAIS-tradition att vara en förening som tar socialt ansvar. Vad stod då fotbollen för? I beskrivningarna återkommer de positiva orden gemenskap, gränsöverskridande engagemang, vägar in i Sverige, nätverk, arbete. Rent faktiskt verkar vissa delar ha fungerat bättre medan täckningen för en del av målen verkar ganska svag. Möjligheten till direkt arbetsanskaffning genom det nätverk som Gais kunde erbjuda fungerade inte så bra. Det var svårt att matcha deltagargruppen och möjliga arbeten eftersom dessa arbeten ofta var manuella och deltagarna var för gamla, skröpliga eller hade helt andra kvalifikationer eller inriktning. Detta innebar att ingen (eller möjligen en, om han blev frisk) i de två grupperna har fått arbete/praktik genom Gais. Gemenskapen i gruppen stöddes däremot av Gais deltagande, åtminstone enligt mina sagesmän, och olika reportage, låt vara att det oftast var samma ansikten som syns i reportagen. Men det var knappast intresset för fotboll som var drivande även om det fanns en del fotbollsentusiaster bland kursdeltagarna. Snarare då att bli inbjuden som deltagare till ett sammanhang som alla förstår, där man ingår i en gemenskap och har roligt tillsammans, vare sig man är från Irak, Iran, Egypten, Somalia eller Sverige. Fotboll är ett universellt språk som alla förstår säger Owe Jonsson. En gemenskap, förbrödring på en mycket basal nivå. En gemenskap som ibland kunde vidgas för att innesluta också fruar och barn och de ansvariga i projektet. Deltagarna har också varit inbjudna till sponsorträffar och föreningsmöten anordnade av Gais. Detta verkar dock vara mer sporadiskt, lite likt studiebesök och knappast något som lett vidare. Studiebesöken, restaurangbesöken och möjligheten att lära känna Göteborg framhåller deltagarna som positivt. Det här innebar en kontakt med Göteborg och med Sverige som de har saknat. Gais ställde de sig mer avvaktande till, det var lite lustigt, som ett jippo kanske, och det var inte alltid helt solklart var och hur föreningen kom in. Fotbollen har också fungerat som ett verktyg i pedagogiken, enligt Owe Jonsson. Med utgångspunkt i GAIS historia målar han upp utvecklingen i Sverige och pekar på likheterna med männens hemländer. Fotbollen blir en slags minsta gemensamma nämnare. Det verkar mycket bestickande att ta en så allmän, gemensam och gränslös företeelse som fotboll till utgångspunkt för att diskutera likheter, historia, utveckling och skillnader mellan länder och kulturer. Fotbollen är antagligen ett av det mest universella vi har (bland män!) och som sådan blir den en naturlig inkörsport för förståelse. Undervisningen Den egentliga verksamheten i projektet, undervisningen, var i alla fall ytligt sett inget märkvärdigt. Även om delar av den, för en icke-pedagog, 18 18

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Finansiering av Projekt FOKUS Diskussionsunderlag. Carl Heath Internationellt forum, GR Utbildning

Finansiering av Projekt FOKUS Diskussionsunderlag. Carl Heath Internationellt forum, GR Utbildning Finansiering av Projekt FOKUS Diskussionsunderlag Carl Heath Internationellt forum, GR Utbildning 2003-03-20 Uppdrag Uppdraget består i att kortfattat beskriva olika möjliga former av finansiering för

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Utbildningsprojektet Entré Q

Utbildningsprojektet Entré Q Utbildningsprojektet Entré Q Målet med Entré Q: Fler utomeuropeiskt födda kvinnor utanför den ordinarie arbetsmarknaden inom Luleå och Bodens kommuner har eller är närmare (ex praktikplats, utbildning)

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv sida 1 av 8 SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv Analys/återkoppling från fokusgrupper och deltagarenkät Joel Hedlund, European Minds sida 2 av 8 Deltagarnas syn på projektet SPIRA Integration

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen Stockholm 31 januari 2014 FoU Välfärd KF Skåne 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor

Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment och jämlika möten Presentation av Delaktighetsmodellen 1 Delaktighet, integrerat tänkande Delaktighetsmodellen är ett av flera arbetssätt för att främja brukares

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013 Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie 2014-12-12

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

18 januari Referensgruppen sammanträder. 31 januari Strukturfondsdelegationen sammanträder. 4 maj Övervakningskommittén sammanträder

18 januari Referensgruppen sammanträder. 31 januari Strukturfondsdelegationen sammanträder. 4 maj Övervakningskommittén sammanträder Urban-nytt December 2006 Dialogkonferens Inclusive Cities i Göteborg Den 19-20 oktober bjöd URBAN II Göteborg, tillsammans med den statliga storstadssatsningen, in till dialogkonferensen Inclusive Cities.

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11

Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan Förankring Lgr11 Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2015 Teknikåttans intentioner med årets Klassuppgift är att den ska vara väl förankrad i Lgr 11. Genom att arbeta med Klassuppgiften tror vi att eleverna

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen

väl har börjat. Rykten om interna förhållanden sprids snabbt bland potentiella medarbetare. Rekryteringsprocessen 8. E t t g o t t r y k t e ä r A rbetsgivaren som varumärke Ett gott rykte som arbetsgivare är bästa rekryteringskanal. Begreppet Employment branding, arbetsgivarvarumärke, blir allt viktigare. Image,

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som pedagog? Bergsnäs Förskola Aktivt lärande Ett aktivt lärande av medvetna pedagoger.att

Läs mer

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Tillväxt Trosa Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Resultat Projekt Tillväxt Trosa har genomförts för att ge småföretagare och deras personal tillgång till högkvalitativ kompetensutveckling.

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Videdal för Framtida Malmö

Videdal för Framtida Malmö Videdal för Framtida Malmö Vi har varit med om en resa. Kanske en annan resa än vad som var tänkt från början. Det har blivit annorlunda än om det inte funnits något projekt. Men vi vet inte ännu vad det

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer