KONSERTPROGRAM. Att hitta historier till konsertprogram
|
|
- Sandra Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KONSERTPROGRAM Att hitta historier till konsertprogram Svante Arvedson april 2013
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning John Walsh och The Golden Harp and Hautboy 2 Bakgrund 2 John Walsh senior 2 John Walsh junior 4 Trycktekniker 5 Johannes Gutenbergs tryckpress 5 Lösa typer 5 Kopparstick och tennstick 6 Att skriva konsertprogram 7 Allmänt 7 Möjliga berättelser runt John Walsh 8 Projekt 10 Sommarkonsert i Jyväskylä 10 Skolkonsert i Hässleholm 14 Avslutande funderingar 17 Bilaga 1 18 Bilaga 2 19 Bilaga 3 20 Bilaga 4 22
3 INLEDNING När jag lyssnar på konserter så njuter jag inte bara an varje enskilt musikstycke utan jag upplever också konserten som en helhet. När jag själv planerar och genomför konserter så vill jag på samma sätt inte bara spela ett antal fina musikstycken utan också bjuda publiken på en hel konsertupplevelse. Ett annat mål som jag har är att min publik ska känna sig lite mer allmänbildad after konserten än de kände sig före konseren, jag vill förmedla något intellektuellt fast på ett enkelt och tillgängligt sätt. Här kommer mitt eget intresse för historia väl till pass. Genom att berätta om historiska händelser som hör ihop med musiken jag spelar så kan jag hitta bra berättelser att hålla ihop konserten med och dessutom undervisa publiken lite i historia. Arbetet är uppdelat i några olika avsnitt. Det första avsnittet handlar om John Walsh senior och John Walsh junior och deras musikaffär The Golden Harp and Hautboy i London under den första halvan av 1700-talet och om olika trycktekniker. Texterna är exempeldata som jag senare använder för att ge exempel på hur man kan hitta konsertteman och presentationer. I det andra avsnittet diskuterar jag texterna om John Walsh och trycktekniker och beskriver vilka delar av texterna som skulle kunna användas till ett konsertprogram och till vilken publik delarna skulle kunna användas till. I den sista delen beskriver jag två projekt som jag har varit med och genomfört och där jag använt historia för att presentera styckena. Det ena projektet är en sommarkonsert och det andra projektet är en skolkonsert. /Svante Arvedson, april 2013
4 JOHN WALSH OCH THE GOLDEN HARP AND HAUTBOY Bakgrund När John Walsh slog sig ner i London år 1690 så fanns där ett stort sug efter tryckta noter men utbudet var inte stort. Sedan några årtionden tillbaka var stadens offentliga konserter populära och välbesökta och i stadens teater framfördes det musikstycken i pjäserna och som underhållning i pauserna. Londons välbärgade medelklass älskade musik och Londons amatörmusiker var många och ville gärna köpa noter för att spela musik hemma. Det fanns inte så många butiker som sålde noter år 1690, det vanligaste sättet att sprida musik var fortfarande att själv göra kopior, den metoden var fortfarande i bruk långt in i 1700-talet. Henry Playford hade en musikaffär där han framförallt sålde importerade noter och manuskript. År 1683 öppnade Thomas Cross en verkstad där han tryckte och sålde noter. Han var den första i London som tryckte sina noter med kopparsnitt, de tidigare tryckerierna hade tryckt med lösa typer. Det blev under den här perioden allt vanligare att kompositörer och mecenater själva anlitade tryckerier för att på egen bekostnad ge ut sin musik, men det var en riskfylld investering som inte alltid gick med vinst. John Walsh senior Den 23 juni år 1692 efterträdde den då 27-årige John Walsh John Shaw som musical instrument maker in ordinary hos den engelske kungen William III. I hans arbetsuppgifter ingick det att reparera och underhålla hovets sträng- och stråkinstrument och att köpa in nya instrument och bågar efter behov. Förutom positionen fick han också överta John Shaws firmanamn The Golden Harp and Hautboy. År 1692 var också det år då han gifte sig med sin fru Mary Allen. Påsken 1695 startade han sin musikaffär på Catherine Street och använde namnet han hade fått överta av John Shaw några år tidigare och han började sälja sina egna noter i juli samma år, butikens första annons i London Gazette trycktes den 15 juli och var reklam för en självstudiebok i violinspel. Han behöll sin anställning vid hovet, något som han skrev ut på alla sina publikationer. Som jag skrev tidigare så fanns det vid den här tidpunkten ett stort behov av tryckta noter och detta i kombination med att konkurrensen var liten gav John Walshs affärsrörelse en lysande start. Han använde samma tryckmetod som Thomas Cross, nämligen att trycka med kopparsnitt. Inom ett par år spände hans publikationer över alla populära musikgenres, från solosonater för blockflöjt och undervisningsmaterial till hela operapartitur. Runt år 1700 bytte han ut sina kopparplåtar till tennplåtar vilka var mjukare och gick snabbare att arbeta med. Eftersom tennplåten var mjukare kunde han och hans anställda i börja använda stansar istället för nålar till de vanligaste tecknen som klavar och nothuvuden. När notlinjerna, klaverna och nothuvudena var stansade så kunde notskaften, legatobågar, artikulationer och bokstäver ristas in. De här nya metoderna gjorde produktionen effektivare och Walsh kunde ge ut nya noter både billigare och snabbare än sina konkurrenter. En annan metod för att spara pengar var att återanvända plåtar, till exempelvis titelblad. Den här metoden kallas för passepartout och innebar att han hade en plåt med detaljrika bilder på änglar, instrument och miljöer, men med en blank ruta lämnad i mitten. I den blanka rutan i mitten kunde han trycka titeltexten till stycken han gav ut med en separat mindre plåt. På så sätt kunde samma vackra plåt användas som försättsblad till många olika sonater och stycken. Walsh var inte den enda 2
5 som använde passepartout och det var inte ovanligt att samma plåt köptes och såldes mellan utgivarna. John Walsh hade ett par samarbetspartners genom åren som kan ha ställt upp med kapital och som återförsäljare av de tryckta noterna. Mellan år 1695 och 1725 samarbetade Walsh med instrumentförsäljaren John Hare och mellan år 1706 och 1710 hade han ett etablerat samarbete med Peter Randall, som var gift med Walshs syster. År 1721 till 1730 hade han ett samarbete med John Hares son Joseph Hare. Man ser oftast Hares och Randalls namn på de noter som John Walsh tryckte. Det finns inte så mycket information tillgängligt om hur John Walsh ersatte kompositörerna som hade skrivit musiken som trycktes. På många av noterna som Walsh gav ut skrev han inte kompositörens namn ut utan istället skrev han by an eminent master eller by an Italian Mr.. Detta kan bero på att han inte kände till vem som skrivit verket och att han inte brydde sig om att ta reda på det. Det kan också vara så att han kände till vem kompositören var men inte skrev namnet för att slippa betala ut ersättning för musiken. Vi vet att åtminstone vissa av Londons kompositörer var missnöjda med att deras musik trycktes och såldes utan deras godkännande, vi har exempelvis kvar brev skrivna av Johann Christoph Pepusch där han beklagar sig över att hans verk är utgivna i både Holland och England utan att han blivit tillfrågad. Det fanns ett gammalt system för att skydda kompositörers och författares upphovsrättigheter. Systemet var från medeltiden och byggde på den tidens skråväsende. Man kunde skydda sitt verk genom att registrera det hos The Worshipful Company of Stationers and Newspapers, en organisation där alla utgivare var anslutna. Ett verk som var registrerat fick inte lov att tryckas eller säljas av andra medlemmar, utan den som hade gjort registreringen hade ensamrätt till verket. Ett annat sätt att skydda sina rättigheter som upphovsman var att få utfärdat ett kungligt privilegium att sälja enskilda verk. När John Walsh startade sin verksamhet hade de här systemen i praktiken slutat att fungera, och den 5 april år 1710 stiftade konungen en ny copyrightlag som bättre skulle skydda upphovsinnehavarnas rättigheter. Den nya lagen hette Statute of Anne gav upphovsmännen rätt att bestämma över sina egna verk. Lagen verkar inte ha fungerat så bra, utgivarna fortsatte lura kompositörer på pengar. Ett av affärens lyckade samarbeten var samarbetet med kompositören Georg Friedrich Händel. År 1710 anlände Händel till London för första gången. Händel ville sälja sin musik och tjäna pengar och vände sig då förstås till stadens största musikutgivare John Walsh och år 1711 gav han ut Händels opera Rinaldo. Operan blev populär och sålde bra, det sägs att Walsh själv tjänade 1500 pund på försäljningen vilket med största sannolikhet är en överdriven siffra, men arrangemanget gick utan tvekan med vinst. Under de kommande åren hade Händel och Walsh inget aktivt samarbete, men från och med år 1720 tog det fart igen. Händel var en ekonomisk man som aktivt försvarade sina upphovsrättigheter och skyddade sina verk med kungligt privilegium. Han använde sig av olika butiker för att distribuera sin musik, och uppdraget ofta gick till The Golden Harp and Hautboy. Samarbetet fortsatte och utvecklades under John Walsh junior som år 1730 tog över butiken. John Walsh sålde väldigt mycket noter tack vare framgångsrika kampanjmetoder exempelvis abonnemang och prenumerationer, att dela ut gratisexemplar och att annonsera i dagstidningarna. Han förnyade sig hela tiden och imiterade framgångsrika projekt hos sina konkurrenter, om grannaffären startade en populär serie med violinmusik så gjorde Walsh detsamma. Ett exempel på Walshs kampanjmetoder ser man på annonskriget som han år 1709 hade med sin före detta lärling och elev Luke Pippard. 3
6 Pippard öppnade sin affär år 1709 efter att ha varit lärling hos Walsh. Omedelbart startade de två ett annonskrig om William Tophams opus 3 som de båda hade tryckt och sålde. I sina annonser försökte de svartmåla varandra och de anklagade varandra för slarviga tryck och många misstag. Pippard skrev bland annat att Walsh has Printed such mistakes in the Thorough-Base as only he himself, and no Masters could possibly have overlooked, alltså att Walsh hade så många fel i sin generalbasbesiffring att den inte kunde ha varit korrekturläst av en riktig kompositör. Efter fyra år hade Walsh vunnit annonskriget och Pippard la ner sin affärsrörelse. En av John Walshs tidigaste och svåraste konkurrenter var den Holländska utgivaren Estienne Roger. Roger hade startat sin butik i Amsterdam år 1696 och tryckte liksom Walsh sina egna noter. År 1700 kontaktade han den franske bokförsäljaren François Vaillant och Vaillant blev Rogers agent i London. Vaillants affär låg ganska nära The Golden Harp and Hautboy och de två butikerna konkurrerade om samma kundkrets. Noterna från Amsterdam var oftast av bättre kvalitet än noterna från Walsh, de innehöll färre fel och hade tydligare tryck och kompositörerna själva verkade föredra att anlita Roger, speciellt när det gällde viktiga verk. Roger bytte agent några gånger, år 1706 var agenten istället Isaac Vaillant och mellan år 1711 och 1719 var det Henry Ribotteau. Runt år 1719 togs Estiennes rörelse över av dottern Jeanne Roger och konkurrensen ersattes av ett samarbete, vissa tillfällen så delade de båda butikerna exempelvis på samma plåtar. Jeanne dog ganska ung bara några år senare. År 1730 lämnade en 65 år gammal John Walsh senior över affären till sin 20 år gamla son John Walsh junior. Året efter övertog sonen också uppdraget som musical instrument maker in ordinary hos konungen och Walsh senior gick i pension. Efter sin död år 1736 begravdes John Walsh senior i kyrkan St Mary-le-Strand, kyrkan där han hade varit församlingsmedlem och aktiv som kyrkovärd. Han efterlämnade sig en del pengar dock oklart hur mycket. Dagstidningarnas uppgifter skiljer sig åt, enligt tidningen Gentleman s Magazine ägde han vid sin död inte mindre än pund och enligt London Daily Post and General Advertiser enbart pund, vilket dock fortfarande var en mindre förmögenhet. John Walsh junior John Walsh senior och Mary Allen fick 15 barn tillsammans varav tre överlevde till vuxen ålder, och den 23 december år 1709 föddes sonen John som kom att ta över affärsrörelsen och driva den vidare efter sin far fick sonen John Walsh junior ta över firman och året därpå fick han även överta arbetet som kungens instrument maker in ordinary. Han förvaltade butiken väl och samarbetet med Georg Friedrich Händel blev mer stabilt. År 1739 skrev Walsh och Händel på ett kontakt vilket gav Walsh ett 14 år långt monopol på att ge ut och sälja Händels musik, ett kontrakt värt stora pengar. I övrigt drev sonen vidare butiken med framgång i sin fars stil och gjorde stor profit från verksamheten. Den 15 januari år 1766 avled John Walsh junior 56 år gammal. Enligt tidningen Public Advertiser var hans efterlämnade förmögenhet ungefär pund, en ordentlig summa pengar. Företaget togs över av två släktingar och tidigare anställda, William Randall och John Abel som drev verksamheten vidare. 4
7 TRYCKTEKNIKER I det här avsnittet ska jag kort förklara hur de olika trycktekniker som John Walsh och hans konkurrenter använde för att trycka noterna de sålde. Johannes Gutenbergs tryckpress Tryckpressen som John Walsh använde i sitt tryckeri hade i stort sett samma utseende som den maskin som Johannes Gutenberg konstruerade runt år Gutenbergs tryckpress är en skruvpress, en teknik som utvecklades redan under antiken till olje- och vinpressar. Gutenberg använde samma teknik men anpassade maskinen för tryck på papper. Pressen fungerar så att man med hjälp av en skruv sänker eller höjer en tyngd över exempelvis en spann med oliver eller ett pappersark. På så sätt pressar man oliverna eller pappersarket ned mot underlaget och får ut olivolja eller en boksida. I Gutenbergs tryckpress placeras ramen med typerna eller plåten på ett plant skjutbart bord och svärtas med bläck, pappersarket spänns fast i en ram ovanför typerna eller plåten fast utan att det vidrör färgen. Sedan skjuts bordet in under tyngden och med hjälp av skruven sänks tyngden ner och pressar pappret mot det färgade underlaget. Om det var ett stort pappersark så sänkte man mer tyngden flera gånger i olika ändar av pappret. Skulle pappret tryckas med olika färger fick man trycka samma pappersark flera gånger. Man tryckte på pappersark som var större än sidorna i boken skulle vara och sedan vek man arket för att få fram boksidorna, ju fler gånger man vek arket desto mindre blev boksidorna. Storlekarna på boksidorna hade bestämda namn, en bok där arket hade vikts en gång hette folio, om det var vikt två gånger var namnet det quatro och om det hade vikts fyra gånger så kallades det octavo. Tryckpressen såg i stort sätt likadan ut fram till den industriella revolutionen. I början av 1800-talet uppfanns cylinderpressen som kom att ersätta skruvpressen. Lösa typer Det system som Johannes Gutenberg konstruerade runt år 1440 för att trycka text var ett system med rörliga lösa typer, en typ för varje tecken. När själva typerna var designade och tillverkade, en lång och krävande process, så kunde boksidor sättas ihop och tryckas. Detta var en ganska svår uppgift som skulle göras med omsorg, misstag kunde ju inte rättas till efter det att boken var tryckt. Första steget var att noggrant analysera förlagan till trycket, ett handskrivet manuskript eller ett tidigare tryck. Under analysen tittade man på antalet sidor och antalet ord per sida, marginaler, val av typsnitt och placering av bilder och illustrationer. Därefter planerades själva tryckningen, skulle boken ha storleken quatro så skulle det på ena sidan av arket tryckas boksidorna 1, 4, 5 och 8 och på den andra sidan av arket tryckas boksidorna 2, 3, 6 och 7 och självklart skulle alla sidorna vara i rätt ordning och med texten på rätt håll. Därefter pressades arken i tryckpressen och veks och bands ihop till böcker. Det var krångligt och omständigt att trycka text men det var många gånger svårare att trycka noter. Det latinska alfabetet innehåller ganska få tecken även inräknat specialtecken såsom blanksteg, frågetecken och utropstecken och man skriver texten efter 5
8 ett ganska enkelt schema. Noter innehåller många fler tecken såsom klaver, notlinjer, nothuvuden i olika valörer, förtecken och oftast innehåller en notbild även text som exempelvis sångtext. Designen är svårare att t få snygg med avstånd mellan nothuvuden, textunderläggning, förtecken och så vidare. Några årtionden efter att Gutenberg börjat trycka böcker så utvecklades de första systemen för att trycka musik. Efter ett tag så fanns det flera olika system och de olika tryckerierna konkurrerade med varandra om vem som kunde få snyggast resultat. Det fanns flera olika metoder för att komma runt och lösa de tekniska problemen med olika teckenkombinationer, man kunde exempelvis trycka arket i flera omgångar, först trycktes notlinjerna, sedan trycktes nothuvuden, notskaft, taktstreck och klaver och sist så trycktes texten. Ett annat sätt var att de enskilda typerna innehöll både notlinjer och nothuvuden eller klaver och att hela noten trycktes med en pressning. Det tog flera hundra år innan ett övertygande system utvecklats men det var otroligt komplicerade system med hundratals olika typer i olika storlekar som i ett snillrikt puzzel kombinerades till notbilder. Kopparstick och tennstick I slutet av 1400-talet utvecklades tekniken med kopparstick, att göra djuptryck från en bearbetad kopparplåt. Sådant som är svårt att trycka med lösa typer är ganska lätt att skriva för hand, då har du hela den flexibilitet som krävs för att göra en notbild komplett och lättläst. Metoden med kopparsnitt ger dig som hantverkare samma frihet och flexibilitet som när du skriver eller ritar något för hand, samtidigt som du sedan kan massproducera det du har ritat. Kopparstick används idag av konstnärer men har tidigare också använts för att trycka noter och text och för att göra illustrationer till tidningar och böcker. När man gör ett kopparstick så börjar man med en helt jämn och ren kopparplåt. Sedan ristar du in ett mönster eller motiv i plåten med hjälp av gravsticklar, alltså nålar och knivar i olika storlekar. För att trycka så färgar du hela plåten och sedan torkar av plåten igen, och tryckfärg stannar kvar mönstret du har ristat. När du sedan trycker ett ark papper hårt mot plåten så överförs färg från plåten till pappersarket. Metoden ger möjligheter till att göra nyanser, desto djupare ristor desto mörkare blir färgen. Metoden är svår att lära sig och det krävs en god hantverksskicklighet för att resultatet ska bli snyggt. Vid musiktryck användes ibland tennplåt istället för kopparplåt. Tennplåten var mjukare och mer lättarbetad än kopparplåten så en del av arbetet kunde göras med hjälp av stansar istället för med sticklar vilket gör processen snabbare och billigare. Men detta syns också på resultatet, tennplåten håller inte för lika många tryck och spricker lättare och trycket blir inte lika skarpt som det blir på kopparplåt. Det första kända trycket med kopparstick är en kartbild som trycktes år 1446, men det 6
9 kan ju naturligtvis ha gjorts tryck före detta som vi inte känner till. Det första kopparsticket av noter är från en tryckare som hette Francesco Marcolini och själva notbilden var en del av en större illustration. Trycket är inte daterat men det gjordes någon gång före år Det gjordes några tryck till under 1500-talet där noter var en detalj av en större illustration, men metoden tog inte riktigt fart förrän i slutet av talet. Det var då som de första riktiga notböckerna tryckta på kopparplåtar gavs ut och började säljas. Långsamt spreds metoden över Europa, först till Holland och England där de första trycken görs i början av 1600-talet, sedan till Frankrike och Tyskland under 1600-talets andra hälft och under 1700-talet spreds metoden till kolonierna i Amerika. Metoden att trycka musik med kopparplåtar användes tills långt in på 1900-talet. Allmänt ATT SKRIVA KONSERTPROGRAM Målet jag har när jag spelar en konsert är att ge publiken en upplevelse, dels av varje enskilt stycke men också av konserten som en helhet. Upplevelsen skapar jag genom att spela stycken som berättar någonting och som förmedlar känslor och genom att kombinera konsertens stycken så att de skapar en sammanhängande berättelse. Ett annat mål är att min publik ska lära sig något under konserten och att de när konserten är slut ska känna sig lite mer allmänbildade än de var förut. Musik beskrivs ibland som ett språk, en beskrivning som jag håller med om. Men musik är inte ett universellt språk, olika musikstilar och genre måste läsas på olika sätt för att buskapet ska nå fram som det var tänkt. Här har jag som spelar tidig musik ett problem, en modern konsertpublik har vanligtvis svårt att läsa musiken som jag spelar. Ett sätt att förbereda publiken och hjälpa dem är att ge bra presentationer av musikstyckena, både skriftligt i ett konsertprogram och muntligt från scenen. Presentationen ska ge en ingång till stycket, en nyckel för att läsa det, och presentationen kan göras på flera olika sätt. Ett sätt är att berätta om musikens kontext och uppkomst, avsedd orginalpublik, kompositörens avsikt med stycket, och så vidare, helst dramatiskt berättad för att få publiken att lyssna intresserat. Det är här som jag ha användning av mina kunskaper om musikens historiska sammanhang. Genom att ha en god historisk kännedom om de musikstilar jag spelar och de enskilda verken jag framför kan jag hitta intressanta och spännande berättelser och jag kan hitta bra teman för att hålla ihop konsertprogrammen. Med bra teman och presentationer kan jag ge publiken en hjälp att förstå musiken och bli berörd av den. Jag tror att anledningen till att en stor del av den moderna publiken har svårt att förstå den klassiska musiken är att de inte kan relatera till den eller känna igen sig i den. Undantagen bekräftar regeln och naturligtvis finns det musikstycken från den klassiska traditionen som fortfarande uppskattas av en bred publik, detta kan bero på att publiken har en stark känslomässig koppling till verken. Exempel på detta är Felix Mendelssohns brudmarsch som är vanlig vid bröllop och Marc-Antoine Charpentiers Te Deum, signaturkomposition till Eurovision Song Contest. De som sitter i publiken blir alltså berörd av sådant som de känner igen eller kopplar känslor till. I historien kan jag hitta mycket som känns igen i det nutida livet och som kan kopplas till musikstycken. Ska jag spela musik av Palestrina så kan presentationen handla om debatten mellan traditionalister och förnyare på det Tridentinska mötet, politiska debatter har de flesta egna erfarenheter av. Är det musik av Telemann på programmet så kan det introduceras 7
10 med berättelsen av när han satt på en polsk taverna och drack öl och lyssnade på 36 säckpipor som spelade tillsammans, säckpipemusik liksom pubbesök har många i publiken en idé om vad det är. Framför jag stycken av Jean Baptiste Lully kan jag berätta om hur han är världshistoriens enda kompositör som har slagit ihjäl sig själv, en tragikomisk historia som lockar till skratt. Naturligtvis måste jag ta hänsyn till vilken publik jag har framför sig när jag författar mina presentationer, en ung publik lyssnar inte på samma saker som en äldre publik, en sommarkonsert i kyrkan skiljer sig från en skolkonsert på grundskolan, men presentationernas syfte är alltid detsamma. Oftast måste jag veta riktigt mycket om ett ämne för att kunna hitta bra vinklar och tolkningar och för att kunna gallra i informationen för att enbart få med det viktigaste, så det är viktigt att jag läsa på ordentligt om ämnet innan jag börjar författa presentationen. Även i instrumentundervisningen kan jag använda information om musikens kontext. Historia om musikstyckets ursprung och sammanhang kan hjälpa eleven att förstå musiken och spela det bättre. Detta behöver inte vara speciellt komplicerat, ska jag berätta om utsmyckningar i barockmusik så kan jag illustrera detta med bilder från barockarkitektur och barockmålningar och när eleven ska spela medeltida festmusik så beskriver jag ett medeltida gästabud. Satt i sitt rätta sammanhang blir musiken lättare att förstå och tolka. Möjliga berättelser runt John Walsh I det här avsnittet diskuterar jag detaljer i texten om John Walsh och texten om trycktekniker som jag tror skulle kunna bli en del av en presentation eller ett tema för en konsert. När jag gör ett konsertprogram så ska jag naturligtvis ta hänsyn till vilken publik som sitter framför mig och anpassa val och vinkel av ämnet. I mina exempel nedan så har jag skrivit vilken sorts publik jag tror att ämnet skulle kunna passa till och vilken vinkel av ämnet som jag tror skulle kunna fungera bra. För att kunna förklara ett ämne eller ett fenomen och kunna välja ut och sammanfatta de viktigaste delarna så måste jag själv veta riktigt mycket om ämnet. Därför har jag också i exemplen skrivit var jag vet eller tror att det går att hitta mer information eller vilka personer jag känner att jag ska läsa på om innan jag sätter mig ner och skriver mitt konsertprogram. Några av ämnena har jag redan använt på riktigt vid konserter och skolkonserter, längre ner i texten beskriver jag två sådana projekt. Amatörmusiklivet i London. Här skulle man kunna läsa på och berätta om instrumentmakare och kompositörer som byggde instrument och skrev musik till Londons glada amatörer, om syskon som spelade i band tillsammans och om nybörjarlitteratur och instrumentskolor. För att lära sig mer om ämnet kan jag leta efter gamla instrumentskolor, noter och texter skrivna av amatörer. Exempelvis kan jag läsa Roger Norths skrifter om musik. Han skrev bland annat om instrumentvård, sina egna studier i gambaspel och tips på hur man hittar bra musiklärare åt sina barn. Teater och konsertkultur i London. Inom det här ämnet finns det många roliga detaljer. Jag kan prata om teatrarna och teaterbanden som spelade entertainments före och efter pjäsens akter och om hur man sjöng sånger i skådespelen, det sista kan jag exemplifiera med Shakespeares pjäser där det ibland finns med sångtexter. Talar jag istället om konsertlivet så kan jag berätta om John Banister och hans konsertserie som började John Banister organiserade de första offentliga konserterna i London i den betydelsen att alla var välkomna och att publiken fick betala för en biljett för att få lov att 8
11 lyssna. Ämnet bjuder på många möjligheter att dra paralleller till vår egen tid och de sätt som vi använder för att lyssna på musik. Hovets musikliv. Med utgångspunkt i John Walshs anställning i hovet kan jag tala om hovets och kungens samlingar av musikinstrument och hovets musikliv i stort. Håller jag mig till att prata om instrumentsamlingarna så tror jag att det lämpar sig för en publik som redan vet en del om musik eller som själva spelar instrument, annars blir det nog svårt att hålla intresset vid liv, men om jag breddar det till att handla om hovets musikliv i stort så kan det förhoppningsvis intressera också en bredare publik. Till skillnad till John Banisters offentliga konserter som var öppna för alla så var framträdandena på hovet enbart tänkt till en liten privilegierad grupp. Det är ju egentligen först under 1900-talet som allmänheten fick tillgång till hovens musiksamlingar. Annonser och recensioner i Londons tidningar. Med arbete och möda skulle jag kunna leta fram annonser, artiklar och recensioner om musik från tidningarna och magasinen i London, exempelvis från London Gazette och Gentleman s Magazine. Det kan bli ett spännande programinslag att läsa samtidskommentarer och sedan spela upp styckena som omtalas. Detta kräver förstås att jag lägger ned tid på att plocka fram och läsa genom tidningarna och välja ut texter som kan underhålla en konsertpublik. Lyckas jag med få fram texter och musikstycken som passar ihop så kan det bli ett fint program. Kvarteren runt Sankt Pauls katedral. Fram till mitten av 1800-talet var kvarteren runt Sankt Pauls katedral ett istället där det fanns många musikaffärer och verkstäder. Några av dem som hade sina affärer där var byggaren Richard Meares och tryckarna John Young, Humphury Salter och även John Walshs kompanjon John Hare. Musikaffärerna, katedralen, kaféerna och krogarna skapade en, antagligen, ganska trevlig miljö för stadens musikälskare. I ett program skulle jag kunna använda den här detaljen för att måla en bild av hur amatörmusiklivet såg ut mer konkret i London, glada amatörmusiker som går i affärer och fönstershoppar, dricker kaffe och debatterar de senaste sonaterna av Händel. Vill jag läsa mer om detta kan jag hitta bra artiklar om ämnet i böcker och tidsskrifter. Undervisningslitteratur till amatörmusiker. John Walsh och hans konkurrenter gav ut väldigt mycket undervisningsmaterial och självstudieböcker. Till en publik i musikskolan eller till musikelever på gymnasiet kan det vara ett bra ämne att prata om och visa. Det räcker antagligen inte till en hel konsert men till en del av en konsert kan det bli fungera. Även i det här ämnet finns det många möjligheter att jämföra 1700-talet med vår egen tid. Den tekniska utvecklingen av trycktekniker. Det här ämnet kan användas till en skolkonsert om eleverna jag spelar för har ett intresse för trycktekniker. Sådana elever skulle exempelvis kunna vara de som studerar bild, design eller teknik eller en klass som nyligen har läst om Johannes Gutenberg. Är det en klass som studerar bild, design eller teknik så vet de antagligen redan en hel del om teknikerna, då räcker det med att nämna vilka metoder som användes. Är det en klass som inte har lika stora förkunskaper så kan jag förklara lite mer ingående hur de olika metoderna fungerar. Upphovsskydd och piratkopior. Debatten om upphovsskydd är alltid aktuell och är enkel att relatera och referera till. Speciellt för en ung publik som har växt upp med internet och fildelning kan det nog vara spännande att höra hur debatten såg ut för 300 år sedan. Inom ämnet finns det flera intressanta detaljer att lyfta fram, exempelvis Stationer s Company, Statue of Anne och alla dessa Italian Masters. Vid rätt tillfälle skulle det här programinslaget kunna vara inledningen till en längre diskussion angående musikers och konstnärers ekonomiska villkor, exempelvis med en skolklass. 9
12 Georg Friedrich Händels flytt till London. Till en publik med viss förkunskap skulle jag kunna ta upp Händels etablering i London. Inom ämnet Händel finns det massor av historier att berätta om och det är ganska lätt att hitta texter om Händel och Händels liv. Vill jag vinkla det mot det ekonomiska hållet kan jag presentera Händel som en smart entreprenör och exempelvis tala om hans samarbete med Londons notutgivare. Jag kan också bredda ämnet och tala i allmänhet som musiker och kompositörer som bor och arbetar på flera olika ställen under sin livstid. Gör jag det så finns det genast mängder av paralleller till vår egen tid, också idag så arbetar musiker oftast i flera olika länder och har bott på flera olika ställen. Dödsrunor i 1700-talets nyhetstidningar. Detta är möjligtvis en presentation åt det lite mer morbida hållet, men vid rätt tillfälle skulle det kunna vara en del av ett spännande och annorlunda konsertkoncept. Jag skulle exempelvis kunna läsa upp dödsrunor och minnesartiklar över kända musiker och kompositörer för att sedan spela musiken som de skrivit. Ämnet ska nog användas varsamt, men vid rätt tillfälle skulle det kunna bli riktigt bra. För att studera ämnet mer så kan jag läsa genom de gamla tidningarna, ett omfattande men förhoppningsvis givande arbete. Om hälsovård och barnadödlighet under 1700-talet. John Walsh senior och Mary Allen fick tillsammans 15 barn men endast tre av dem överlevde till vuxen ålder, och detta i en av Londons välbärgade familjer som hade råd att gå till läkare. Detta skulle kunna presenteras som ett exempel på hur dålig hälsa och dålig sjukvård påverkade människornas vardagsliv och hur musiken de skrev speglar deras känslor och erfarenheter. Det är relativt lätt att hitta mer material om det här i exempelvis kyrkoböcker och tidskrifter. PROJEKT I det här avsnittet beskriver jag två projekt som jag har varit med och planerat och utformat och där musiken presenterats tillsammans med sin historiska kontext. Det första projektet jag berättar om är en konsert som jag och tre andra musiker spelade i den finska staden Jyväskylä sommaren år 2012 och det andra projektet är en skolkonsert som jag och en blockflöjtist spelade för en gymnasieklass i Hässleholm våren Sommarkonsert i Jyväskylä Den 30 juli år 2012 spelade jag, en blockflöjtist, en cembalist och en gambist en sommarkonsert i Kaupunginkirkko (stadskyrkan) i den finländska staden Jyväskylä. Som konsertens tema hade vi John Walsh och hans affärsrörelse och alla musikstycken på programmet var musik som hade tryckts och sålts i hans butik, konsertens titel var The Golden Harp and Hautboy - Musiikkia John Walshin puodista. Under konsertens gång skulle vi i korta inslag berätta om entreprenören John Walsh och om Londons musikliv. Konserttemat var medvetet valt och formulerat för att vara lite ovanligt i en förhoppning om att det skulle sticka ut i konkurrensen och locka besökare och presentationerna var skrivna för att passa den publik vi riktide oss till, en vanlig konsertpublik. Jag skrev texterna och den andra blockflöjtisten översatte dem till finska. Tanken var också att hen, då jag kan inte kan läsa finska, skulle läsa upp texterna på själva konserten men olyckligtvis blev hen förkyld bara några dagar före och kyrkans präst fick hjälpa oss och läsa texterna istället. I slutet av sommaren tryckte församlingen upp 10
13 marknadsföringsbroschyrer där alla sommarkonserterna beskrevs. I broschyren skrev vi såhär om konserten, fast naturligtvis översatt till finska 1 : London var ett av 1700-talets största kulturcentrum. Hit flyttade och verkade hundratals musiker, kompositörer och instrumentbyggare för att vinna erkännande och berömdhet. Vissa lyckades och är än idag kända, andra är med rättvisa bortglömda. Ett stort kulturliv förutsätter ett stort amatörmusicerande, pengarna som höll igång branschen kom från de tusentals ivriga amatörer som gladeligen spenderade sina inarbetade pengar på lektioner, noter och instrument. Den här kvällen ska vi stifta bekantskap med en av spindlarna i nätet, butiksinnehavaren John Walsh. I sin musikaffär The Golden Harp and Hautboy på Catherine Street knöt han kontakter med de flesta av stadens musikpersonligheter. Han var den som sålde byggarnas musikinstrument och publicerade kompositörernas musikverk. Med god marknadsföring, tekniska innovationer och en stor mängd fula tricks lyckades han skrapa ihop en betydande privat förmögenhet, vid sin död var han god för inte mindre än pund. På konserten kommer ni att få höra några av de kompositioner som John Walsh tryckte och sålde i sin butik, bland annat musik av Georg Friedrich Händel och Arcangelo Corelli, under konserten kommer vi också att berätta delar av den spännande historien om John Walsh. Vi framför programmet på tre av engelsmännens mest älskade instrument, blockflöjt, cembalo och viola da gamba. John Walsh sålde stora mängder blockflöjtsmusik och musik av kompositörer från flera olika länder. Det gav oss goda möjligheter att göra ett konsertprogram där vi till största delen spelade musik som från början varit skrivet för blockflöjt samtidigt som vi kunde ha ett varierat program med musik från flera av Europas länder. Vi delade in konserten i fyra delar och gav varje del presenterades med en text 2. Den första delen handlade om italiensk musik i London och i den delen spelade vi en triosonata av Arcangelo Corelli och en solosonata av Francesco Mancini, den andra delen handlade om Londons musikamatörer och om musiken som de spelade och här spelade vi en ground och några satser ur en Telemannduett. I den tredje delen av programmet talade vi om Händel och om kompositörernas problem med piratutgåvor av deras verk, musiken i den här delen var en suite för cembalo och en sonata för blockflöjt och basso continuo, båda styckena skrivna av Händel. Vi avslutade konserten med att spela en triosonata av den brittiska kompositören William Williams och med att läsa en kort text. Så här löd texten till den första delen 3 : Hej och välkomna till konserten! Vi är musiker från Finland, Sverige och Tyskland och vi spelar på instrumenten blockflöjt, viola da gamba och cembalo. Temat för kvällens konsert börjar runt påsken år 1695 då musikaffären The Golden Harp and Hautboy öppnar på Cahterine Street i London, allt som vi spelar ikväll är musik som också såldes i den affären. Affärsinnehavaren hette John Walsh [senior] och arbetade 1 Den finska översättningen bifogas som bilaga nummer 1. 2 Konsertprogrammet bifogas som bilaga nummer 2. 3 Den finska översättningen bifogas i bilaga nummer 3. 11
14 samtidigt som instrumenttillverkare och inventarie åt kung William III, ett ämbete som han hade fram till den 8 maj år Ungefär samtidigt tog hans son, som också hette John Walsh [junior] över affären på Cahterine Street. Rörelsen var mycket lönsam, när John Walsh junior avled år 1766 ägde han en mindre förmögenhet, uppskattningsvis lämnade han efter sig ca pund. Stycket som vi inledde med var skrivet av den italienska kompositören Arcangelo Corelli. I början av 1700-talet drabbades Europa av en Corelli-sjuka, och sonaterna blev bestsellers överallt där de gavs ut. Detta drog ju förstås affärsmannen Walsh nytta av och gav ut flera av Corellis opus dels i originalkompositionerna men också arrangerade för olika ensembletyper och instrument. Många av arrangemangen var gjorda åt blockflöjtister. Kärleken till Corelli kom inte oförberett. Under flera år innan Corelli släppte sin musik så hade Londonborna vant sig vid Italiensk musik. Den italienska stilen hade vuxit i popularitet med hjälp av operaföreställningar och italienska lärare och musiker som sökte lyckan i London. En annan av de som nådde Londonpubliken var den neapolitanska kompositören Francesco Mancini. Mancini skrev främst operor, men skrev några böcker med blockflöjtssonater och konserter. Nästa stycke är en sonata av Mancini som gavs ut av John Walsh år Texten till del två var såhär: Affärens största kundkrets var Londons musikamatörer, det var de som höll affären igång. Därför så anpassade Walsh sina utgivningar till vad som skulle passa amatörerna. Det fick inte vara för gammal musik utan det skulle vara modernt. Det skulle också hålla sig inom det rådande modet, som vi nämnde innan så var tillexempel italiensk musik populärt i början av 1700-talet. Musiken skulle inte heller vara för svår att spela, utan hålla sig på amatörernas nivå. Nästa stycke heter Paul s Steeple och är hämtat från en av böckerna för hemmamusikanterna. Boken, som gavs ut år 1706 heter The Division Flute och består av 18 stycken grounds, vilket innebär att musiken har en basgång som upprepas samtidigt som melodilinjen förändras. Som ni märker i programbladet så vet man inte vem som skrev det här stycket. Detta var ett smart sätt för Walsh att slippa betala ersättning till kompositören, om man inte visste vem det var så slapp man betala upphovsrätt. Stycket som kommer efter Paul s Steeple är två satser ur en duett av Telemann. Telemann var en kompositör som verkligen gick hem i stugorna såväl som i de stora salongerna. Det här var musik som aldrig blev omodern, när Walsh gav ut dem år 1746 så hade det gått 20 år sedan de skrevs, trots det sålde de stort. Texten till del nummer tre löd: Dåligt gjorda kopior var ett ständigt närvarande problem för barockens kompositörer, och så också för Georg Friedrich Händel. Händel var en begåvad affärsman och insåg vikten av att bygga upp och skydda sitt varumärke, då var det ett stort problem att det spreds kopior av hans musik med många fel i. Ett sätt för honom att skydda sin 12
15 musik från fel var att låta trycka upp och publicera sin musik, då kunde han själv övervaka processen och slutresultatet. För att få så stort genomslag som möjligt så gav han uppdraget till en av Londons största musikaffär, The Golden Harp and Hautboy. År 1720 fick Händel en Kungligt Licens, ett slags upphovsrättsskydd för sina verk. Han gav John Walsh ensamrätten att ge ut och sälja sin musik, och detta resulterade i många fina utgåvor, och stora inkomster. Nu ska Svante och Marcus spela musik från två av de här utgåvorna, det första stycket är en suite för cembalo i G-dur och det andra stycket är en sonata för blockflöjt och basso continuo. Och texten för den sista delen: Men en engelsk utgivare publicerar naturligtvis också musik av engelsmän. Speciellt under affärsrörelsens första år så publicerade Walsh mycket musik av infödda kompositörer. År 1703 trycktes en bok med sex stycken triosonater av kompositören William Williams. Vårt sista stycke är hämtat från den boken och är en sonata som härmar fågelsång. Texterna är balanserade så att det mesta av talet skulle ligga i början av konserten när publiken var koncentrerad och texterna blev kortare närmare slutet av konserten. Det här var första gången jag gjorde en konsert med ett tema och första gången jag gjorde en konsert med ett skrivet manus. Överlag tycker jag att idén fungerade och publiken verkade vara nöjd med sin konsertupplevelse. När jag i efterhand har utvärderat hur det gick så har jag kommit fram till några saker som jag kommer att göra annorlunda nästa gång jag planerar en temakonsert. För det första, det räcker inte att ha ett tema, jag måste dessutom ha en berättelse eller historia att förmedla och det saknade den här konserten. Ett sätt skulle kunna vara att dramatisera texten och nästan framföra texten som talteater, exempelvis kan jag inleda avsnittet om Händel i den här stilen: Den unge kompositören Georg Friedrich Händel kliver in i butiken The Golden Harp and Hautboy och ber vänligt att få träffa butikens ägare. Mannen bakom disken svarar inställsamt Det skulle vara jag det, John Walsh var namnet och räcker fram handen. En annan sak som jag kommer att planera bättre nästa gång är själva läsandet av texterna. För att göra en presentationstext intressant så måste läsaren vara en duktig retoriker och kunna använda rösten och kroppen så att texten förstärks, verktygen för tal är samma som för musik, exempelvis att tala starkt eller svagt, använda starka eller svara artikulationer och tala i långa fraser eller korta fraser. Textläsningen måste övas och planeras med samma noggrannhet som musikstyckena. 13
16 Skolkonsert i Hässleholm Den 27 februari år 2013 spelade jag och en blockflöjtist en konsert för en gymnasieklass i den svenska staden Hässleholm. Jag har själv gått på skolan tidigare och idén till konserten uppkom när jag och en av skolans historielärare satt och samtalade om gamla tider. Idén var att jag skulle besöka hennes historiekurs för att berätta om och spela upp musik från medeltiden, renässansen och barocken. Eleverna i klassen gick på en musikutbildning och i deras historiekurs ingick förutom ekonomisk historia och politisk historia också kulturoch idéhistoria. För att hinna med alla epoker under en lektion valde jag att begränsa mig till ett par olika händelser och områden. De händelser och detaljer jag berättade om skulle innehålla en intressant historia och vara lätt att hitta musik från, musik som dessutom skulle kunna framföras på två blockflöjter. De händelser jag valde var familjen Viscontis bibliotek i Pavia (Norditalien ), Reformationen och motreformationen (Tyskland och Italien, 1500-talet), Louis XIV hov i Frankrike (Versailles ) och Georg Philipp Telemann och kyrkomusikerlivet under 1700-talet (Hamburg ). Från början hade jag också tänkt berätta om Jabob van Eyck (Amsterdam 1600-talet) men den programpunkten fick jag stryka på grund av tidsbrist, lektionen var bara 90 minuter lång. För att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att komma ihåg det vi sade och att ta till sig musiken så bad vi läraren om hjälp att introducera varje programsektion och beskriva den historiska omgivningen, exempelvis regionens inkomster, handelsvägar och arkitektur. Detta var för att eleverna skulle få fakta att hänga upp musiken och för att de skulle påminnas om den historieundervisning de redan fått om samma ämne. Efter att läraren hade läst sin introduktion så tog jag och min medmusiker över och berättade om det som var specifikt om musiken och sedan spelade vi styckena. Vi hade också gjort en minneslapp som vi delade ut till eleverna där vi i korta drag beskrivit vad vi hade talat om och gav tips på sökord och youtubelänkar till den som blev intresserad och ville veta mer 4. Till den första delen om Viscontis bibliotek i Pavia spelade vi musik från Norditalien och berättade om hur bibliotekets framväxt kunde kopplas samman med humanismens och renässansens blomstring. Historielärarens introduktion löd så här: Vi befinner oss i norra Italien, andra halvan av 1300-talet. Norditalien är ett av de blomstrande handelscentra som uppkommit i Europa under högmedeltiden. Via de norditalienska handelsstäderna kom lyxvarorna från orienten in och distribuerades, med god vinst, till resten av Europa. Denna högmedeltida blomstring är dock över vid denna tid, pesten har just härjat, men städerna i denna del av världen är ändå långtifrån fattiga miljöer. De mest kända och blomstrande handelsstäderna är Venedig och Genua, ständigt i strid med varandra. En annan känd norditaliensk stad är Milano, mest känd som ett viktigt biskopssäte (inom parentes sagt är biskopen av Milano en av de hetaste kandidaterna till påvestolen när det nu ska väljas en ny om ett par dagar). Milano, under sin ledande familj Visconti, expanderade vid denna tid och kom snart att behärska hela Po-dalen inklusive staden Pavia som dukade under för Viscontis Under Viscontifamiljen blev Pavia intellektuellt och konstnärligt centrum, från 1361 säte för Universitetet i Pavia, grundat runt kärnan av den gamla juridikskolan som drog till sig studenter från många länder. Galeazzo II Visconti 4 Bifogas som bilaga nummer 4. 14
17 flyttade sitt säte från Milano till Pavia och var en stor gynnare av kultur, bland annat mecenat för Petrarca. Lät bygga ett slott där han grundade ett berömt bibliotek som framför allt hans son, Gian Galeazzo Visconti, bidrog enormt till samlingen av vetenskapliga verk och rikt illuminerade manuscript. Viscontibiblioteket är världsberömt och där finns också musik Musiken som vi spelade i den här delen var madrigalen All ombra d un perlaro skrivet av Maestro Piero, madrigalen O crudel donna och istampittan Tre Fontane, de två sista av anonymt ursprung. Delen som handlade om reformationen introducerades med den här texten: Under antiken världens centrum, en miljonstad(rom). På 1500-talet centrum för pilgrimer, men inte ännu inte i närheten av storheten under antiken. Kyrkan den allmänna, katolska kyrkan - i centrum en ny finfin en håller på att byggas med hjälp av pengar indragna på avlatshandeln. När Martin Luther var där i sin ungdom förfasades han över kommersen som pågick och 1517 spikade han upp sina teser och drog igång reformationen, det stora hotet mot den allomfattande katolska kyrkan. Det blir splittring, men en annan effekt är den så kallade motreformationen, katolska kyrkans moteld mot protestanterna. Kyrkans stilvapen när det gällde arkitektur blev barocken svulstigt, överväldigande, imponerande. När det gällde rent kyrkliga saker hölls ett långdraget kyrkomöte åren för att klarlägga kyrkans ståndpunkter. Där diskuterades även kyrkomusiken Efter introduktionen så berättade jag och min medmusiker om kyrkomötet i Trento och om debatten mellan de liberala och de konservativa gällande kyrkomusikens framtid. Vi landade i Palestrinas kompromissförslag och för att visa hur musikstilen låter så spelade vi en Bicinum av Orlando di Lasso. Anledningen till att vi inte spelade musik skriven av Palestrina är att han inte skrev någon tvåstämmig musik. Efter det talade vi om kyrkomusikens utveckling i Tyskland och spelade två psalmer Vom Himmel hoch da komm ich her skriven av Martin Luther och Wachet auf, ruft uns die Stimme, en psalm skriven av Philipp Nicolai. Båda psalmerna hade var arrangerade tvåstämmigt av Michael Praetorius. Del tre handlade som sagt var om kung Louis XIV hov i Versailles och hans musik. Lärarens inledning var såhär: Paris eller snarare en bit utanför i Versailles Ludvig XIV, kung sol, hans lysande hov. Hög impfaktor! Som ni nog minns från förra kursen hade Ludde ett särskilt sätt att hantera den gamla feodaladeln för att hålla dem på plats sysselsätta dem ordentligt med triviala uppgifter vid hovet, starkt reglerade. Få dem att kivas om vem som ska hålla kungens skjorta vid morgonuppstigningen osv, så att de inte blandar sig i det viktiga statsarbetet. De viktiga sakerna sköttes istället av kompetent folk som Ludde handplockat ur de lägre klasserna för att få duktiga och lojala medarbetare. I en sådan miljö blir fantastiska klassresor möjliga. Ett exempel på detta var finansministern Colbert, merkantilismens arkitekt, som kom från en borgerlig bakgrund. För övrigt en viktig person när det gäller kulturlivet vid Ludvigs hov samlade till Versailles den tidens ledande kulturpersonligheter Molière, Racine osv. Hovmiljön i Versailles var mycket strikt och regisserad för att upphöja 15
18 kungen det är ett politiskt projekt. Allt syftar till att inrama den lysande solkungen, som sagt impfaktorn är hög. Hur var det med musiken? Här tog vi över och berättade om hur kungen organiserade sin hovmusik och om musikerfamiljen Hotteterre. Vi spelade därefter en suite av Jaques Hotteterre för två flöjter. Den sista delen handlade om en kyrkomusikers vardag under första halvan av talet och om kompositören Georg Philipp Telemann. Läraren inledde med att berätta om staden Hamburg, Telemanns arbetsplats under 1730-talet: Freie und Hansestadt Hamburg på 1700-talet en självständig stat, en av de många det vi idag kallar Tyskland då var uppdelat i. Hamburg hade vid den här tiden sedan länge gått förbi Lübeck som ledande handelsstad i norra Tyskland. Kolonialvaruhandel och engelsk textilexport liksom invandring av holländare, judar och engelsmän stärkte Hamburgs ställning och vid mitten av 1700-talet fick staden direkta handelsförbindelser med Amerika. Under andra halvan av 1700-talet kom ännu ett uppsving i samband med krigen. Men nu ska vi besöka stadens musikliv ca tal. Här levde och verkade nämligen en person som jag fått veta innehar världsrekordet i komposition eller hur, Svante? Efter att vi hade berättat om en kyrkomusikers arbetsuppgifter och läst upp några intressanta delar av Telemanns självbiografi så spelade vi en av Telemanns duetter och en sats från en av hans kanonsonater. Efter att ha utvärderat hur det gick så har jag hittat ett par saker som fungerade bra och några saker som jag kommer att göra annorlunda nästa gång. Det var en bra idé att spela musiken som en del i en historielektion istället för att spela en fristående konsert. Själva lektionssammanhanget gav musiken en naturlig inramning och sammanhang redan från början vilket hjälpte både oss som musiker och eleverna som publik att förstå vad vi gjorde och varför vi var där. En annan idé som fungerade bra var att involvera klassens undervisande lärare i föreställningen. I tidigare avsnitt skriver jag att för att man ska kunna förklara någonting så måste man själv veta riktigt mycket om ämnet, och en lärare i historia vet förhoppningsvis mycket mer som historia än vad jag som musiker gör och kan alltså göra bättre presentationer än vad jag skulle kunna göra. För att ta ett konkret exempel från projektet så hade jag aldrig tänkt på att undersöka staden Hamburgs handelsvägar till Amerika trots att det i sammanhanget är en intressant detalj. Nästa gång så kommer jag att planera konserten i ett tätare samarbete med läraren för att göra smidigare övergångar mellan texterna och musikstyckena. Den här gången var det på en del ställen glapp mellan vad hon pratade om och vad vi pratade om. Nästa gång kommer jag också att göra balansen mellan musik och tal annorlunda, den här gången var det för mycket musik och för lite tal om musiken. Men överlag så fungerade projektet bra, min uppfattning var att eleverna lyssnade på vad vi talade om och spelade och ett par av dem hade egna frågor efteråt som vi fick svara på. Jag kommer absolut att göra liknande projekt flera gånger och försöka utveckla det till något som går att få betalt för. 16
19 AVSLUTANDE FUNDERINGAR När jag efter min examen börjar arbeta som musiker och musiklärare så är det en del saker som jag kommer att tänka på. Om konserter och konsertupplevelser har jag lärt mig att det inte räcker med att ha ett tema, jag måste också ha en berättelse och en dramaturgi att förmedla. Det finns ju förstås många olika slags konserter, och de behöver mer eller mindre dramaturgi, men personligen så tycker jag att en konsertupplevelse förstärks när de olika musikstyckena läggs i ett sammanhang, påhittat eller verkligt, istället för att styckena står uppradade var och ett för sig. En annan lärdom jag har fått är att jag ska öva och planera in hela konserten som en helhet, inte bara musiken och ordningen på styckena utan även hur texterna framförs retoriskt, hur instrumentbytena går till och var jag och mina medmusiker ska placera oss på scenen. För att det här ska bli bra är det viktigt att jag övar hela eller nästan hela programmet hemma innan den riktiga konserten. För att simulera den riktiga konserten så kan jag exempelvis bjuda in en eller ett par av mina vänner som testpublik och spela en testkonsert. När jag övar konserten på det här sättet så märker jag vad som behöver övas mer på och vad som fungerar bra. Ett vanligt misstag som jag tycker att många kammarmusikensembler gör är att de delar upp presentationerna så att alla medverkande musiker talar ungefär lika mycket. En sådan här uppdelning förutsätter att alla musiker är goda talare och att alla har lagt ner tid på att öva presentationerna. En mycket smidigare lösning borde ju vara att den som är den bästa talaren också får i uppdrag att vara konsertens konferencié och att de andra enbart är där som musiker. Hela konsertupplevelsen bör planeras och upplevas som en helhet och då krävs det att alla delar är lika bra framförda och att alla delarna hänger ihop på ett bra sätt. 17
20 Bilaga luvulla Lontoo oli yksi Euroopan suurimmista kulttuurikeskuksista jonne sadat muusikot, säveltäjät sekä soitinrakentajat muuttivat haalimaan mainetta ja kunniaa. Toiset onnistuivat - ja ovat yhä tunnettuja - toiset painuivat unholaan. Kaupungin suuri musiikkielämä synnytti suuren joukon amatöörimuusikkoja. Toimintaa ylläpitävä raha tuli tuhansien innokkaiden harrastajien taskuista, jotka vuolaasti käyttivät tulojaan soittotunteihin, nuotteihin ja soittimiin. Konsertti-illan aikana tutustumme yhteen verkon hämähäkeistä, John Walshiin. Catherine Street:llä sijaitsevassa musiikkiliikkeessään, The Golden Harp and Hautboy (Kultainen harppu ja oboe), Walsh sitoi suhteita useiden kaupungin musiikki-ihmisten kanssa. Hän möi soitinrakentajien soittimet ja julkaisi säveltäjien sävellykset. Hyvällä markkinoinnilla, teknisillä innovaatioilla sekä monilla rumilla tempuilla hänen onnisti hankkia huomionarvoinen omaisuus, kuollessaan hänellä oli puntaa. Tänä iltana kuulette joidenkin John Walshin kustantamien ja liikkeessään myymien säveltäjien, kuten Georg Friedrich Händelin ja Arcangelo Corellin teoksia. Ohjelmassa soitamme tuon ajan englantilaisten kolmea rakastetuinta soitinta, nokkahuilua, cembaloa sekä viola da gambaa 18
Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com
Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merFramtidens serier. hur ser de ut?
Framtidens serier hur ser de ut? Jag heter Yvette Gustafsson, och är serietecknare. Jag började teckna serier när jag studerade på Serie- och bildberättarprogrammet i Hofors 2004-2006. Under tiden där
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merGör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar.
NYHETSBREV FRÅN GÖRAN ADLÉN tankar om TRENDER juli 2010 Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar. När du gör saker, se till att göra det så lustfyllt som det bara går!
Läs merINDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander
INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter
Läs merBehandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och
Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är
Läs merDin RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation
Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid
Läs merVältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE
Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merÅrsberättelse 2013-2014
Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna
Läs merHamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips
en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion
Läs mer"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag
"Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför
Läs merVANLIGA FRÅGOR OM KOPIERING AV NOTER
VANLIGA FRÅGOR OM KOPIERING AV NOTER Trossamfundet Svenska kyrkan (Svenska kyrkan) har med sin omfattande kör och annan musikverksamhet att, som alla andra, rätta sig efter Upphovsrättslagens bestämmelser.
Läs merNågon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut
ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merGammal kärlek rostar aldrig
Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror
Läs merArbetsplan - turkiska.
Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska
Läs merBerätta tillsammans. Astrid Frylmark
Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever
Läs merOKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT
Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver
Läs merStina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi
Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller
Läs mer7. vissa 8. annorlunda 9. få. 4. Användbara ord. 1. sig 2. på 3. till 4. igen 5. på mig 6. att 7. någon 8. till MÅL 2. 1.
Svenska 6 - SVAR MÅL 1 1. Användbara ord 1. växla 2. ändrar sig 3. byta 4. ändra 5. förändra 6. byta 7. växlar 8. ändra dig 9. växlar 10. ändra 2. Användbara ord 1. mig att 2. om 3. ha 4. på 5. om 6. på
Läs merEn informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen
N A En informationsbroschyr från SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen 1 & NOTER AVTAL innehåll UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH TEXTER I SKOLAN 12
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merStarta eget av flera skäl: Lingon & Blåbär, Alpnaering och Madame Chic
Praktikfall 6 Starta eget av flera skäl: Lingon & Blåbär, Alpnaering och Madame Chic Anna Carlsson Käck Anledningarna till att man väljer att starta eget är säkert lika många som det finns egenföretagare.
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merRAPPORT. Vad har du fått för reaktioner på din konsert? Leader Bergslagen Box 101 739 22 Skinnskatteberg Besöksadress: Kyrkvägen 7
RAPPORT Projektets namn Genomförare Mitt sommarprojekt/ Pianot i fokus Daniel Larsson Hur fick du idén till att göra pianokonserten och varför ville du göra den? Jag har spelat piano sedan jag var runt
Läs merPlan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun
1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska
Läs merLäsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson
Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merKlassisk Musikhistoria
Klassisk Musikhistoria Med klassisk musik menar vi lite förenklat den nedskrivna musiken från Europa. Från 1000-talet och framåt fanns den nedskrivna musiken framför allt i kyrkan, som då hade mycket makt.
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merLäsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson
Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merUPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER
UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER UPPHOVSRÄTT innehåll NOTER UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH 12 TEXTER I SKOLAN TEXT:
Läs merKom med! Vi har en uppgift som passar dig.
Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier
Läs merEN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM
EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM 1 TEXT: SMFF LAYOUT: Johanna Lundborg FOTOGRAF: Peter Hallbom FOTOGRAF FÖR S.9: Michael Anderberg BILDER FRÅN: SMFFs demoklubb Almost Famous samt Lidingö Gospel TRYCK:
Läs merSkolprogram på hembygdsmuseum
Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram
Läs meren cigarett en flaska ett rum ett äpple en kurs en kompis en turist en buss en gurka ett brev
SUBSTANTIV Övning 1 Substantiv (s. 3) - kursen den - läraren hon/han/hen - språket det - korridoren den - telefonen den - universitetet det ett foto - det en buss - den en turist - hon/han/hen en adress
Läs merLäsnyckel. I fiendens skugga. Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel. Innan du läser
Läsnyckel I fiendens skugga Författare: Sue Purkiss Översättning: Sara Hemmel I fiendens skugga är en spännande ungdomsbok som utspelar sig i Frankrike under andra världskriget. En stridspilot störtar
Läs meren liten bok om upphovsrätt för dig som skriver och ger ut
en liten bok om upphovsrätt för dig som skriver och ger ut göran fagerström innehåll Förord 4 Varför lagskydd? 5 När får jag upphovsrätt och vad innebär den? 6 Hur länge gäller upphovsrätten? Vad krävs
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merSvetlana Parming. Till lärare:
Till lärare: Syfte Denna uppgift syftar till att eleven ska lära sig mer om olika yrke för att underlätta kommande gymnasie-och yrkesval, bekanta med yrke som försvann, kunna breda sina kunskaper om det
Läs merTappa inte bort häftet för det ska du lämna in tillsammans med de skriftliga arbetsuppgifterna. Lycka till! Sofia
Namn: Klass: Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast måndag vecka 45. Då blir
Läs merEnskild fördjupningsuppgift realism och
Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev
Läs merLärjungaskap / Följ mig
Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merBESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?
Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta
Läs merVikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.
Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna
Läs merTro på dig själv Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips
Läs merAurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell
Aurore Bunge analysera och inspireras av Anne Charlotte Lefflers novell Anne Charlotte Leffler var en av 1880-talets mest framgångsrika författare. Hennes pjäser drog stor publik och hennes böcker såldes
Läs merKatten i Ediths trädgård
Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat
Läs merSTRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }
{ ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent
Läs merDessutom erbjöd sig 8 Rotarymedlemmar att bidra med mellan 500 och 1.500 SEK vardera, vilket blev summa 6.000 SEK.
Välgörenhetskonserten i Mariefreds Kyrka med saxofonisten Johan Stengård och Magnus Ludwigsson vid flygeln, som den 2 juni 2014 arrangerades av Mariefred Rotaryklubb och Mariefreds Församling, inbringade
Läs merOm att bli mer lik Gud och sig själv.
Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merÖVNINGSHÄFTE. Världen&Vi nr 1: 2015. Tema: Rasismen och jag
ÖVNINGSHÄFTE Världen&Vi nr 1: 2015 Tema: Rasismen och jag 2 Sidan 2: LEDAREN Svara på frågorna: 1) Vad har Leylas text för rubrik? 2) Leyla berättar om en mycket otrevlig granne, som var rasist. Hon ger
Läs merFrån fotbollsplan till affärsplan
Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper
Läs merNYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.
av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni
Läs merVem är Jesus enligt Jesus?
2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder
Läs mer... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...
KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar
Läs merStenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial
Stenåldern SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och
Läs merThe Portal A Christmas Carol
The Portal A Christmas Carol INNEHÅLL Om programmet Teman Glosor Att jobba med Om serien The Portal OM PROGRAMMET I A Christmas Carol viner vinden och snön knarrar under fötterna. Men den sure Mr Scrooge
Läs merDialoger i övningsboken Möde i Petersborg. av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe
1 Uppsala universitet Slaviska institutionen Ryska A Muntlig språkfärdighet/jn Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg.av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe Översättning från danska
Läs merBÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com
BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan
Läs merLäsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi
Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi
Läs merUtvärdering 2012 - deltagare
Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet
ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser
Läs merHÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 STEG Till ETT rikare liv Niklas Forser, 2012
HÄVSTÅNGSEFFEKTEN 10 steg till ett rikare liv Niklas Forser, 2012 Hävstångseffekten Copyright 2012, Niklas Forser Ansvarig utgivare: Niklas Forser Illustration: Mats Forser Omslag: Frida Forser Framställt
Läs merLärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?
sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna
Läs merProjektarbete. Inledning
Projektarbete Inledning Som projektarbete har vi valt att arrangera klassen studentskiva och flaket. Varför vi just valde detta projektarbete var för att vi under våren i årskurs 2 insåg att ingen ville
Läs merLärarhandledning Svanens trumpet E.B. White
Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4
Läs merVänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Läs merINGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL
STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det
Läs merBESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?
Sida 1/5 BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du bäst väljer produktionsbolag Hur du bedömer ett bolags kompetens Hur du undviker att bli lurad
Läs merINFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen
Hej! Vi tänkte ge er lite tips och förhoppningsvis lite inspiration inför ert teaterbesök med MolièreEnsemblen. Barnen kommer att få se en pjäs som heter Tappa tand! som handlar precis om det, om att vilja
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merSchackledarens blad Lektion 1
Schackledarens blad Lektion 1 Inledning Det är viktigt med en tydlig rutin för när schacklektionen börjar och slutar. Genom att samlas kring runda bordet när lektionen ska börja respektive avslutas uppnås
Läs merTypiskt för barocken var terrassdynamik, dvs plötsliga växlingar mellan starkt och svagt. Man började använda sig av affektläran för att återskapa
Musikens utveckling 1600-talet blev genombrottet för monodin (solosång med instrumentalt ackompanjemang) och operan. Man improviserade fram melodierna kring en given basstämma, så kallad generalbas, men
Läs merBedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte
Bedömningsstöd Historia 7-9 Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HISTORIA ÅRSKURS 7-9 Elevuppgift Livet före och efter Berlinmurens fall Bakgrund till uppgiften Kalla kriget är en historisk epok som sträcker sig
Läs merDe falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken
Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen
Läs merVälsignelse inför skolstart
Välsignelse inför skolstart I en riksomfattande kampanj under år 2016-2017 kommer välsignelse inför skolstart och Mikaelidagen att lyftas fram både på svenska och finska. Det övergripande temat är människovärdet.
Läs merDetta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag Så om du delar detta vidare, ange gärna någon av dessa.
7 steg för att skapa en Hashtag- strategi för B2B- företag Marketinghouse (källor: Google, Hubspot, Twitter, Instagram och olika bloggar) Detta whitepaper har t ex hashtag #vadmenasmedhashtags eller #hashtagstrategiforetag
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska
Läs merIntervjusvar Bilaga 2
49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,
Läs merINFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog
Hej! Vi tänkte ge er lite tips och förhoppningsvis lite inspiration inför ert teaterbesök med MolièreEnsemblen. Barnen kommer att få se en pjäs som heter Äta själv!. Pjäsen handlar om att klara av saker
Läs merMin individuella uppgift om hamnens Webbsida
Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Tävlingar på FB Arrangera tävlingar över FB och dela ut fina priser till de som faktiskt vinner. Detta fungerar väldigt effektivt i nuläget. ETT bra pris/gilla
Läs merMusikkaraktär-leken IRL
Musikkaraktär-leken IRL Musikkaraktär-leken har funnits på SH ett tag nu. Idén bakom leken är att låta slumpen tillsammans med lite fin musik sätta fart på kreativiteten och kanske komma på så här är lite
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merHej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.
Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???
Läs merDin uppgift: trovärdig verklig inte
Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning
Läs merIMMATERIELLA TILLgångAR
IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din
Läs merKays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012
Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs mer** Mestadels om Marknadsföring **
Hur du skaffar fler kunder... en beprövad online-strategi I förra numret av nyhetsbrevet (http://www.webbutveckling.com/mestadels1238.php) pratade vi om kundanskaffning och kundvärde och hur du använder
Läs mer