Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst"

Transkript

1 Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna April 2014 Reviderad augusti 2014

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Frågeställningar... 4 Metod... 4 Resultat... 4 Studiens frågeställningar... 5 Var går brytpunkten för när det är mer kostnadseffektivt att ge vård- och omsorg i ett särskilt boende istället för i form av hemtjänst?... 5 Vilka andra faktorer än kostnader bör vägas in i bedömningen om insatserna hemtjänst respektive särskilt boende?... 6 Hur långt sträcker sig brukarens rätt till valfrihet och självbestämmande mellan insatserna hemtjänst och särskilt boende?... 7 Kan kommunen säga nej till alltför omfattande insatser i hemtjänsten och i så fall med hänvisning till ekonomi, patientsäkerhet och/eller annat?... 9 Finns det exempel på kommuner i länet som styr målmedvetet i frågan av kostnadsskäl?... 9 Finns det domstolsprejudikat som handläggarna använder sig av? Sida 2

3 Sammanfattning Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) jämförelsemått Kostnad per brukare (KPB) var kostnaden för en plats på ett särskilt boende år 2013 cirka kronor per år vilket motsvarade cirka 125 timmar hemtjänst per månad eller 4 timmar hemtjänst per dag. När brukarens behov av vård och omsorg och den skäliga levnadsnivån inte kan tillgodoses i det egna hemmet eller när insatser i form av växelvårds- och/eller korttidsplats inte längre är tillräckliga ska brukaren kunna erbjudas plats på ett särskilt boende om hon önskar det. Faktorer som är viktiga och bör beaktas i bedömningen inför beslut om insatserna hemtjänst kontra särskilt boende var vård i livets slutskede, upprepade sjukhusbesök/sjukhusvistelser, demenssjukdom eller annan form av kognitiv svikt, otrygghet, oro och ångest, när brukaren inte kan larma självständigt samt när anhörig och/eller närstående inte finns i närheten. Även långa avstånd, behov av besök nattetid och/eller dubbelbemanning, otillgänglig bostad, våld i nära relationer, svårighet att förstå det svenska språket och kulturella skillnader var viktiga faktorer att ta hänsyn till i bedömningen. Det var svårt att avgöra hur långt brukarens rätt till valfrihet och självbestämmandet sträcker vad gäller kvarboendeprincipen då biståndshandläggningen beskrevs som en balansgång mellan brukarens självbestämmande, anhörigas vilja, kommunens ekonomi, tillgängliga bostäder samt biståndshandläggarnas arbetsbelastning. Några av länets kommuner har enligt undersökningen vid något tillfälle nekat en brukare alltför omfattande hemtjänstinsatser med hänvisning till skälig levnadsnivå och kostnader. Flera kommuner har en mycket kostsam hemtjänst och uttalade sparkrav från politiken. Trots det styr inte någon kommun målmedvetet vad gäller insatserna särskilt boende kontra hemtjänst. Enhetscheferna lyfte specifikt fram fyra domstolsbeslut som varit vägledande i biståndshandläggningen (domarna , , och ). Sida 3

4 Bakgrund Kommunerna är enligt lagstiftningen skyldiga att tillhandahålla såväl hemtjänstinsatser som särskilt boende (benämns även som vård- och omsorgsboende). Sedan 2008 har antalet personer som bor i särskilt boende minskat, samtidigt som antalet äldre med beviljad biståndsprövad hemtjänst i ordinärt boende har ökat. Antalet beviljade timmar per vårdtagare har under samma tidsperiod minskat. Måttet tar dock inte hänsyn till hur den beviljade tiden används t.ex. dubbelbemanning, vilket innebär att resultatet inte ger en korrekt bild av den totala vårdtyngden. Det är oklart om minskningen beror på att det ökade antalet vårdtagare får dela på en oförändrad volym timmar eller om den beviljade tiden inte överensstämmer med vad som utförs. Särskilt boende är en förhållandevis dyr form av äldreomsorg. Genom att styra äldreomsorgen från särskilt boende till hemtjänsten kan verksamheten totalt sett bli billigare. Chefsnätverket vid Region Dalarna har gett Högskolan Dalarna i uppdrag att identifiera brytpunkten för kostnadseffektivitet i särskilt boende jämfört med hemtjänstinsatser. Frågeställningar Var går brytpunkten för när det är mer kostnadseffektivt att ge vård- och omsorg i särskilt boende istället för i form av hemtjänst? Vilka andra variabler än kostnader bör vägas in i bedömningen? Hur långt sträcker sig brukarens rätt till valfrihet och självbestämmande mellan insatserna hemtjänst och särskilt boende? Kan kommunen säga nej till alltför omfattande insatser i hemtjänsten och i så fall med hänvisning till ekonomi, patientsäkerhet och/eller annat? Finns det kommuner i länet som styr målmedvetet i frågan av kostnadsskäl? Finns det domstolsprejudikat som handläggarna använder sig av? Metod För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes intervjuer med enhetscheferna för länets biståndshandläggare. Intervjuerna utgick från en frågeguide (se bilaga 1) och genomfördes under hösten Enhetscheferna för biståndshandläggarna i Leksands och i Smedjebackens kommuner svarade skriftligen på frågorna i frågeguiden (bilaga 1) medan enhetschefen för biståndshandläggarna i Mora, Orsa och Älvdalens kommuner avböjde deltagande i studien. Resultat 12 av länets 15 kommuner deltog i studien. Resultatet redovisas under respektive frågeställning och avslutas i de flesta fall med kommentarer från författaren. Sida 4

5 Studiens frågeställningar Var går brytpunkten för när det är mer kostnadseffektivt att ge vård- och omsorg i ett särskilt boende istället för i form av hemtjänst? Brytpunkten för när det är mer kostnadseffektivt att bedriva vård och omsorg i ett särskilt boende istället för i form av hemtjänst har enligt flertalet av enhetscheferna diskuterats både inom politiken och i ledningsgrupper samt inom verkställigheten inom respektive kommun. Brytpunkten har diskuterats både ur ett ekonomiskt och ur ett praktiskt perspektiv. En sammanställning av de uttalade brytpunkterna på kommunnivå redovisas nedan i Tabell 3. Tabell 3. Brytpunkten för när det är mer kostnadseffektivt att ge vård- och omsorg i ett särskilt boende istället för i form av hemtjänst, enligt länets kommuner. Kommun Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Brytpunkt för kostnadseffektivitet vad gäller hemtjänst kontra särskilt boende kronor/år 125 timmar hemtjänst/månad 120 timmar hemtjänst/månad 4 timmar hemtjänst/per dygn 30 timmar hemtjänst/vecka 120 timmar hemtjänst/månad 4 timmar hemtjänst/per dygn Nattliga besök samt om personer bor mer än två mil från Malungs centrum. Rent ekonomiskt har politiken diskuterat 4 besök/dag samt dubbelbemanning. 120 timmar hemtjänst/månad 6 insatstillfälle/dag eller 20 timmar/vecka. 120 timmar hemtjänst/månad Vid behov av två besök per natt samt vid omfattande insatser dagtid. Enhetscheferna berättade dock om att de uttalade brytpunkterna egentligen inte hade någon betydelse i praktiken. Dels används inte brytpunkterna som något styrmedel av politiken och dels sker en naturlig avveckling av insatserna innan man kommer upp till brytpunktsnivåerna. När en person får beslut om så omfattande insatser i hemmet blir det enligt enhetscheferna svårt att verkställa beslutet, framför allt att få till en trygg och säker verksamhet, både utifrån den äldre personens och eventuella anhörigas som ur personalens perspektiv. Samtliga enhetschefer uppgav att palliativ vård i hemmet inte omfattas av ovanstående diskussioner. Sida 5

6 Nästan alla enhetschefer nämnde att biståndshandläggarna beslutar om schablontider och i de kommuner där både beslutad tid och utförd tid mäts visar mätningarna att dessa tider inte alltid överensstämmer. Kommentar Enligt Sveriges kommuner och landstings (SKL) jämförelsemått Kostnad per brukare (KPB) var kostnaden för en plats på ett särskilt boende år 2013 cirka kronor per år vilket motsvarade timmar hemtjänst per månad eller 4 timmar hemtjänst per dag. Det är enligt både Socialstyrelsen och SKL svårt att bedöma och avgöra effektiviteten inom hemtjänsten. Antalet beviljade hemtjänsttimmar bör överensstämma med hur många timmar som blir utförda och i dagsläget mäter inte länets alla kommuner både beviljad och utförd tid. För att kunna vidta rätt åtgärder är det viktigt att mäta både beviljad och utförd tid. Regelbundna avstämningar med verkställigheten är därför viktiga. Även avgiftssystemet inom äldreomsorgen skiljer mellan kommunerna. Eftersom inte alla kommuner satt pris på en hemtjänsttimme går det inte att jämföra kostnader och effektivitet, varken inom eller mellan kommuner. Vilka andra faktorer än kostnader bör vägas in i bedömningen om insatserna hemtjänst respektive särskilt boende? Samtliga enhetchefer uppgav vikten av att initialt göra en helhetsbedömning över brukarens önskemål och behov och brukarens vilja nämndes som den enskilt viktigaste faktorn. Skälig levnadsnivå och värdigt liv ska, enligt enhetscheferna, också vägas in i den individuella bedömningen. När brukarens behov av vård och omsorg, och den skäliga levnadsnivån inte kan tillgodoses i det egna hemmet eller när insatser i form av växelvårds- och/eller korttidsplats inte längre är tillräckligt ska brukaren kunna erbjudas plats på ett särskilt boende om hon önskar det. Även möjligheten att kunna tillgodose en trygg och säker vård och omsorg bör vägas in i bedömningen. Faktorer som försvårar för verkställigheten att säkerställa en trygg och säker vård och omsorg med enbart hemtjänstinsatser är, enligt enhetscheferna, om brukaren vårdas i livets slutskede, har en demenssjukdom eller annan form av kognitiv svikt samt en påtaglig otrygghet, oro och ångest. Andra faktorer som försvårade möjligheten att säkerställa en trygg och säker vård och omsorg i hemmet är om den äldre personen inte kan larma självständigt, om det inte finns någon anhörig och/eller närstående i närheten eller när anhörig/närstående behöver vila eller få hjälp med avlastning. Även faktorer som långa avstånd, behov av besök nattetid, otillgänglig bostad, våld i nära relationer, behov av dubbelbemanning, svårighet att förstå det svenska språket samt kulturella skillnader var faktorer, som enligt enhetscheferna, försvårade möjligheten att kunna tillgodose en trygg och säker vård och omsorg i brukarens hem. Samtliga enhetschefer vittnade om att de fysiska behoven oftast går att tillgodose i hemmet medan det är svårare att säkerställa en trygg och säker vård och omsorg, om brukaren har omfattande psykiska och/eller sociala behov. Några enhetschefer nämnde även ålder som en faktor som kan påverka bedömningen, även om ålder varken bör eller får påverka handläggarens beslut. Kommentar Enligt SOSFS 2007:17 ska behovsbedömningen ta hänsyn till individens fysiska behov, likväl som till psykiska faktorer och sociala behov, vilket innebär att den ska grunda sig på en helhetsbedömning. Sida 6

7 Hur långt sträcker sig brukarens rätt till valfrihet och självbestämmande mellan insatserna hemtjänst och särskilt boende? Enligt enhetscheferna kan det ibland vara svårt att avgöra hur långt brukarens rätt till valfrihet och självbestämmandet sträcker sig. I intervjuerna framkom det att handläggningen många gånger var en balansgång mellan brukarens självbestämmande, anhörigas vilja, kommunens ekonomi och tillgängliga bostäder. Enhetscheferna var tydliga med att den äldre personen har rätt till valfrihet och självbestämmande och att kommunen inte kan flytta någon med tvång. Det är biståndhandläggarens ansvar att värna den enskilde och bevaka det så långt som möjligt i handläggningen vilket kan upplevas extra svårt om brukaren har en demenssjukdom eller annan form av kognitiv svikt. Flera enhetschefer nämnde vikten av att aktivt arbeta med att de personer som inte kan föra sin egen talan ska få en legal företrädare, exempelvis god man eller förvaltare. Flera enhetschefer berättade också att handläggarna har ansvar för många brukare vilket ansågs vara en faktor som försvårade arbetet med att inventera brukarens önskemål och behov, säkerställa valfrihet och självbestämmande samt fram för allt möjligheten att följa upp brukarens beslutade insatser. Antalet brukare per handläggare varierade stort mellan länets kommuner där antalet var lägst i Leksand med 100 brukare per handläggare medan det var högst i Borlänge med drygt 220. Antal brukare per handläggare i länets övriga kommuner var ungefär 120 i Gagnef, Hedemora och Rättvik, cirka 165 i Säter och Vansbro samt omkring 200 för handläggarna i Avesta och Ludvika. Aktuella uppgifter saknades i Falun, Malung-Sälen och Smedjebacken. Det var generellt brist på platser i särskilt boende i länet. De flesta enhetscheferna uppgav att de har så få platser att handläggarna inte kan erbjuda plats trots att kostnaderna och/eller timmarna överskrider brytpunkten. Trots platsbristen var det mera vanligt att handläggarna försökte förmå en äldre person att tacka ja till en boendeplats än situationer där man tvingades neka någon en plats på ett särskilt boende. Tänkbara förklaringar som uppgavs var dels att de äldre inte ansöker om något som de tror att de inte kommer att få samt att behovet av vård- och omsorgsinsatser är så omfattande när de äldre personerna gör ansökan att det inte längre går att tillgodose behoven i hemmet med hemtjänstinsatser. Flera enhetschefer berättade om lång väntetid till särskilt boende med flera inrapporterade ärenden till Socialstyrelsen då beslut inte har verkställts inom rimlig tid. Väntetiden till särskilt boende redovisas i Tabell 4. Tabell 4. Väntetiden till särskilt boende enligt siffror från Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg om äldre. Kommun Leksand 21 Hedemora 26 Älvdalen 40 Rättvik 43 Orsa 48 Riket 51 Ludvika 58 Malung-Sälen 65 Väntetid till särskilt boende (antal dagar) Sida 7

8 Falun 67 Avesta 112 Säter 141 Vansbro 156 Borlänge Gagnef Mora Smedjebacken Verksamheterna har löst problemet med för få platser i särskilt boende på lite olika sätt, både genom god planering och genom kreativa lösningar. Fram för allt nämndes nödlösningen att använda de befintliga korttids- och växelvårdsplatser. Fler mötesplatser, förbättrad matdistribution, utökade volontärverksamheter samt utökad användning av hjälpmedel och teknik för äldre var andra åtgärder som, enligt enhetscheferna, kan fördröja flytt till ett särskilt boende. Samarbete med företag och organisationer inom, men också mellan kommuner, län och länder (i det här fallet Norge) nämndes som tänkbara lösningar för att möjliggöra kvarboende i framtiden. Det framkom även önskemål om och behov av att olika former av boende, exempelvis trygghetsboende och seniorboende, ska finnas i alla kommuner. Flertalet av enhetscheferna nämnde att de flesta brukare har ansökt om högst rimliga insatser och att de oftast blir beviljade de insatser de ansökt om samt att biståndshandläggarna så gott som aldrig behövde motivera ett avslag. Kommentar Biståndsbedömning är många gånger en svår uppgift. Bedömningen ska utgå från den enskildes behov, lagstiftning och lokala riktlinjer. Enligt SoL är kommunerna skyldiga att erbjuda de som vistas i kommunen den hjälp och det stöd som de behöver. Därmed ska varje enskild person tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Lagstiftaren anger dock inte vad som menas med skälig levnadsnivå utan hänvisar till individen och individens livssituation. Det betyder att kommunen och den enskilde handläggaren kan tolka begreppet olika, vilket leder till att samma situation kan bedömas olika. Handläggarens tolkning av begreppet påverkas av exempelvis av egna värderingar, kommunens riktlinjer och att definitionen skälig levnadsnivå förändras med tiden (SOU:2008:51 Värdigt liv i äldreomsorgen). Verksamheten ska enligt 1 kap. 1 SoL bygga på respekt för människornas självbestämmande och integritet. Självbestämmandeprincipen sträcker sig dock inte så långt som till att den enskilde kan föreskriva vilka åtgärder socialtjänsten ska vidta i det enskilda fallet, även om stor hänsyn ska tas till den enskildes önskemål. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Det som tillhör begreppet värdigt liv är följande: att äldre människor ska ha inflytande, valmöjligheter, självbestämmande och individanpassning (SOU:2008:51 Värdigt liv i äldreomsorgen ). För att säkerställa att det är den enskildes vilja som styr är det viktigt att Sida 8

9 kommunerna arbetar aktivt med värdegrund, värdegrundsgarantier, servicedeklarationer och genomförandeplaner. Enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg om äldre hade landets biståndshandläggare 2012 i genomsnitt ansvar för 161 personer med äldreomsorg. Antalet brukare per handläggare varierade stort mellan landets kommuner från som mest 360 till som minst 64. Samtidigt hade långtifrån alla äldre fått chansen att regelbundet följa upp sin äldreomsorg tillsammans med sin handläggare. Bland äldre med hemtjänst var det 36 procent som fick minst ett av sina beslut om insatser uppföljt under perioden 1 april till 30 september En förklaring kan vara att många biståndshandläggare hade ansvar för ett stort antal personer. Socialstyrelsen anser att biståndshandläggarna måste få bättre förutsättningar för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. Kan kommunen säga nej till alltför omfattande insatser i hemtjänsten och i så fall med hänvisning till ekonomi, patientsäkerhet och/eller annat? Enligt några av enhetscheferna har det hänt att kommunen nekat alltför omfattande insatser i hemtjänsten. I de flesta fall har man hänvisat till skälig levandsnivå och domen , om hemtjänstinsatser till en merkostnad av kronor per år jämfört med särskilt boende (mer information nedan). Övriga enhetschefer uppgav att det inte har hänt inom deras kommun, även om flertalet nämnde att frågan hade diskuterats av politiker och högre chefer under en längre tid. Kommentar Socialtjänstlagens intention är att kvarboendeprincipen ska gälla. Det ska finnas möjlighet att bo kvar i det egna hemmet trots omfattande vård- och omsorgsinsatser. Den äldre ska själv kunna påverka sin omsorg och ha inflytande. För att den äldre ska få möjlighet att bestämma över sitt eget liv måste biståndshandläggare lyssna och vara uppmärksam på den äldres önskemål. Däremot kan det ibland vara bra att påverka den äldres beslut om det finns risk att den äldre kan komma till skada. Tvång eller annan manipulation ska dock inte användas då det kränker den äldres värdighet och integritet, utan påverkan bör vara öppen och objektiv (SOU:2008:51 Värdigt liv i äldreomsorgen ). Finns det exempel på kommuner i länet som styr målmedvetet i frågan av kostnadsskäl? Nästan alla enhetschefer uppgav att brukarens önskemål och behov samt rättspraxis ska styra typ och omfattning av insatserna. Flera enhetschefer vittnade dock om en mycket kostsam hemtjänst och uttalade sparkrav från politiken. Ingen enhetschef uppgav att politikerna i deras kommun målmedvetet styrde i frågan av kostnadsskäl. En tänkbar orsak som framkom i intervjuerna var att alla kommuner ännu inte identifierat vad en hemtjänsttimme kostar i deras kommun, vilket försvårar jämförelser över tid, men också inom och mellan kommuner. Antalet hemtjänsttimmar i Borlänge kommun hade sjunkit drastiskt och tänkbara orsaker som nämndes i intervjun var förtydligande av riktlinjer och delegationsordning samt höjda kostnader för hemtjänsten. Enhetschefen för biståndshandläggarna i Falun uppgav att politikerna i nämnden inte hade uttalat någon direkt brytpunkt i form av kostnad eller tid utan istället ställt krav på att verksamheterna ska ha koll på behov och beslut. Politikerna i Falun diskuterar istället andra styrmedel som exempelvis att brukartiden, det vill säga den tid som personalen ägnar åt brukaren, ska vara minst 66 procent. Det har visat sig att just brukartid är ett viktigt Sida 9

10 verktyg i arbetet med effektiviseringar. I Gagnefs kommun har politikerna tagit ett strategiskt beslut vad gäller kvarboendeprincipen trots att kommunen har en dyr hemtjänst. Flera enhetschefer nämnde att de arbetat med att se över transporter och rutter inom hemtjänsten för att öka effektiviteten i verkställigheten och minska kostnaderna istället för att ge avslag på insatser. Finns det domstolsprejudikat som handläggarna använder sig av? Enhetscheferna lyfte specifikt fram nedanstående fyra domstolsbeslut som varit vägledande i deras biståndshandläggning. Dom gällde frågan om en gravt handikappad person med ständig tillsyn kan erhålla bistånd enligt 6 SoL för av henne önskad tillsyn i sin bostad istället för vård i annan bostad, där kostnaderna för vården var lägre och tillsynen enklare. Rätt till bistånd, enligt dåvarande 6 SoL i form av boende i viss handikapplägenhet, ansågs inte föreligga då behovet ansågs kunna tillgodoses genom annan handikapplägenhet som medförde lägre kostander för kommunernas hemtjänstverksamhet. Dom om en äldre kvinna som led av yrsel- och svimningsanfall kunde få sitt behov av fysisk omvårdnad tillgodosett genom hemtjänsten. Kvinnan ansökte om bistånd enligt SoL i form av särskilt boende på servicehus. Socialnämnden avslog ansökan med motiveringen att det hjälpbehov kvinnan hade kunde tillgodoses i hennes nuvarande bostad av hemtjänsten och att hennes problem med yrsel och svimningsanfall inte gav rätt till bistånd i form av särskilt boende på servicehus. Länsrätten, kammarrätten och regeringsrätten bedömning var att med hänsyn till kvinnan sociala isolering och upplevda otrygghet hade hon rätt till särskilt boende. Dom om hemtjänstinsatser till en merkostnad av kronor per år jämfört med särskilt boende. En äldre kvinnas ansökan om 33,5 timmar hemtjänst per vecka avslås av socialnämnden med motiveringen att hennes behov kan tillgodoses genom erbjudande av en plats på ett äldreboende. Kostnaderna för äldreboendet beräknas till kronor per år och kostnaderna för hemtjänstinsatsen till Länsrätten och kammarrätten anser att den äldre kvinnan har rätt till hemtjänstinsatser så att hon kan bo kvar. Kammarrätten framhåller att utgångspunkten i fråga om äldres boende ska vara att de i stor utsträckning ska ha möjlighet att bo kvar hemma och att de i hemmet ska ges det stöd och den hjälp de behöver för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. En bedömning av om bistånd ska ges i form av hemtjänstinsatser i det egna hemmet eller i form av annat boende ska ske med utgångspunkt i förhållandena i det enskilda fallet. Även andra aspekter än ekonomiska ska vägas in i bedömningen. Vid en samlad bedömning finner kammarrätten att den äldre kvinnans behov av hemtjänst inte är av sådan art och omfattning att det av kostnadsskäl inte är rimligt att tillhandahålla insatsen. Kammarrätten bedömer att den äldre kvinnan är berättigad till hemtjänst 33,5 timmar i veckan och avslår överklagandet. Dom om en äldre dement kvinna med ett omfattande omvårdnadsbehov (75 timmar hemtjänst per vecka) som nekades bistånd enligt SoL i form av fortsatt hemtjänst i den egna bostaden. Kvinnan överklagade beslutet och Förvaltningsrätten biföll överklagandet och förklarade att kvinnan hade rätt till fortsatt hemtjänst. Socialnämnden överklagade domen med motiveringen av kvinnan var mycket dement och vissa dagar aggressiv och att personalen upplevde henne som otrygg i sitt nuvarande boende samt att behovet bättre kunde tillgodoses genom särskilt boende. Kammarrätten i Jönköping biföll överklagandet och fastställde socialnämndens beslut att inte bevilja fortsatt hemtjänst. Sida 10

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst

Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Brytpunkt för kostnadseffektivitet- särskilt boende kontra hemtjänst Åsa Bruhn, Högskolan Dalarna April 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Frågeställningar... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Studiens frågeställningar...

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade HFD 2016 Ref 56 HFD 2016 ref. 56 En person som endast har ansökt om och beviljats assistansersättning för kostnader för personlig assistans under dagtid har inte ansetts ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut

Förvaltningens förslag till beslut Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stöd till resultatstyrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2014-02-18 Handläggare Christina Egerbrandt Telefon: 08-508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

När får jag mitt bistånd (V)?

När får jag mitt bistånd (V)? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR När får jag mitt bistånd (V)? Beslut och domar enligt SoL och LSS som inte har verkställts i Kalmar län 31 december 2004 Meddelande 2005:26 När får jag mitt bistånd

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige

Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige Riktlinjer för biståndshandläggning och verkställighet enligt socialtjänstlagen, med inriktning äldreomsorgen. Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-08 Eksjö kommun 575 80 Eksjö Tfn 0381-360 00 Fax 0381-166

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar

Ej verkställda beslut och domar Ej verkställda beslut och domar inom äldre- och handikappomsorgen 31 december 2005 Foto: Carina Remröd www.t.lst.se Publ.nr. 2006:35 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Sammanfattning av enkätsvaren 3 Behov

Läs mer

Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL

Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER DEL 1 REVIDERAD 2012-01-25 Inledning - riktlinjer enligt biståndsbedömning SoL INLEDNING Riktlinjer är ett hjälpmedel för personal inom kommunens socialtjänst, vid bedömning

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Enheten. Äldreenheten. (30 personer)

Enheten. Äldreenheten. (30 personer) Äldreenheten Sid 1 Enheten Äldreenheten (30 personer) Enhetschef Gruppledare Vårdplanerare Hemhandläggare 3 team Boendesamordnare Avgiftshandläggare Ombedömningsteam Jour Sid 2 Vilka kan ansöka? Den enskilde

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov

Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov MEDDELANDE NR 2003:27 Titel Författare Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov Iris Dovrén-Råsbrant Beställningsadress

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

INFORMATION från sociala avdelningen

INFORMATION från sociala avdelningen INFORMATION från sociala avdelningen Extranummer Maj 2004 Ansvarig utgivare: Iris Dovrén Råsbrant Ej verkställda beslut och domar samt avslag trots bedömt behov Länsstyrelsen har undersökt om kommunerna

Läs mer

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL

Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Handläggare Datum Ann-Christine Kittel-Olsson 2012-10-15 0480-45 29 04 Riktlinjer för tillämpningen av 2 kap. 3 SoL och 4 kap. 1 SoL Allmänt om riktlinjer Socialtjänstlagen är en ramlag som reglerar kommunens

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman

Äldreomsorg i Stockholms stad. Äldreombudsman Linda Vikman Äldreomsorg i Stockholms stad Äldreombudsman Linda Vikman The Capital of Scandinavia Äldreombudsmannens uppdrag 1 Äldreombudsmannen ska verka för att äldre personer i Stockholms stad har goda levnadsförhållanden

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Hemtjänst. i Kristianstads kommun

Hemtjänst. i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.

Hemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2001. Meddelande 2002:13 När får jag mitt bistånd? (II) - Ej verkställda domar och beslut

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 oktober 2010 KLAGANDE Sigtuna kommun Ombud: AA KommunLex AB Box 3194 103 63 Stockholm MOTPART Socialstyrelsen 106 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2015-03-27 Vägledning vid handläggning av bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) avseende äldreomsorg Definition och syfte med dokumentet Många kommuner har generella riktlinjer

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar inom äldreomsorgen enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen

Ej verkställda beslut och domar inom äldreomsorgen enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen RAPPORT 2004:11 Ej verkställda beslut och domar inom äldreomsorgen enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen Sociala enheten 2004-09-07 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-22732-2003 FÖRORD Länsstyrelsen

Läs mer

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Tillsynsenheten Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist Omsorgskonsulent Tillhör Tillsynsenheten Ansvarar för uppföljning och tillsyn i enskilda ärenden enligt SoL och LSS Upprättar riktlinjer

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02

Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 Sammanfattning av äldreförvaltningens internutredning av händelserna på det särskilda boendet Af Klint i december 2008 2009-03-02 1 Bakgrund... 3 2 Utredningsgruppens arbete... 3 2.1 Arbetsmetodik... 3

Läs mer

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område.

Nedan kommenteras förslagen till regelverk område för område. 2011-12- 14 Till Socialstyrelsen FSS yttrande till Socialstyrelsen över PM om förslag till föreskrifter om nämndens ansvar för bemanning i demensvården Föreningen Sveriges socialchefer (FSS) har erbjudits

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen

Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen Riktlinjer för parboende i särskilt boende inom äldreomsorgen 1 Rätt att bo tillsammans i särskilt boende I enlighet med socialtjänstlagen (SoL) 4 kapitlet 1 c har äldre människor som beviljas plats i

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

Riktlinjer boendestöd för vuxna

Riktlinjer boendestöd för vuxna Riktlinjer boendestöd för vuxna Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Riktlinjer antagna av Socialnämnden den 18 december 2012 219 Innehållsförteckning Bakgrund...2 Lagstiftning...2 Målsättning...2

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning

Meddelandeblad. Handläggning av ärenden om hemtjänstinsatser av servicekaraktär. Bakgrund. Förenklad handläggning eller förenklad utredning Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Marja Niemi tfn

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Marja Niemi tfn Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Marja Niemi tfn 508 04 560 Dnr - - 2005 Sammanträde 29 november 2005 Tjänsteutlåtande 11 november 2005 1 ( ) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS 1(4) STYRDOKUMENT DATUM 2016-09-26 Riktlinjer kontaktperson enligt SoL 1 och LSS 2 Avgränsning gällande kontaktperson enligt SoL: Dokumentets innehåll avser handläggning och verkställighet inom socialpsykiatri

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden

Tillämpningsanvisningar för köhanteringssystem. vård- och omsorgsboenden ÄLDREFÖRVALTNINGEN UPPHANDLING OCH UTVE CKLING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0801-88/2012 2013-02-26 Handläggare: Marita Sundell 08-508 36 205 Revidering av tillämpningsanvisningar från 2012-04-24 Tillämpningsanvisningar

Läs mer

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4.

ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. ÄLDREOMSORGSGSPLAN MED ÖVERGRIPANDE MÅL 2007 Flik 0.4. Kommunens äldreomsorg styrs av ramar som utgörs av bland annat socialtjänstlagen, hälsosjukvårdslagen, ekonomiska förutsättningar och politiska mål.

Läs mer

Riktlinjer för bistånd enligt SoL inom sektor Vård och äldreomsorg i Kungälvs kommun

Riktlinjer för bistånd enligt SoL inom sektor Vård och äldreomsorg i Kungälvs kommun Biståndsenheten 2012-03-09 Riktlinjer för bistånd enligt SoL inom sektor Vård och äldreomsorg i Kungälvs kommun Beslutad av: Kommunstyrelsen 2012-03-09 2012 ÄLDREOMSORG VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..

Stöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar.. Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Ej verkställda domar och beslut enligt SoL och LSS i Kalmar län den 31 dec 2002 2003:14 När får jag mitt bistånd? (III) - Ej verkställda domar och beslut enligt SoL

Läs mer

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning HFD 2013 ref 81 Rätten till assistansersättning för ett barn placerat i familjehem påverkas inte av att familjehemmet uppbär ett förhöjt kommunalt arvode till följd av barnets funktionshinder. Lagrum:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Lessebo kommun Box 13 360 50 Lessebo MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

HEMTJÄNST I EMMABODA KOMMUN

HEMTJÄNST I EMMABODA KOMMUN HEMTJÄNST I EMMABODA KOMMUN Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad 2016-06-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst?... 2 Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst?... 2 Biståndshandläggare

Läs mer

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun

Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Det här kan du förvänta dig av äldreomsorgen i Norrtälje kommun Värdigt liv och välbefinnande Enligt socialtjänstlagen ska all personal i äldreomsorgen arbeta för att du får ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Samhällsbyggnadsavdelningen Rapport 2006:20 Sociala enheten. Avveckling särskilt boende i Värmland..

Samhällsbyggnadsavdelningen Rapport 2006:20 Sociala enheten. Avveckling särskilt boende i Värmland.. Samhällsbyggnadsavdelningen Rapport 2006:20 Sociala enheten Avveckling särskilt boende i Värmland.. Rapportnamn: Avveckling särskilt boende i Värmland. Utgivare: Samhällsbyggnadsavdelningen, Sociala enheten

Läs mer

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Insatser enligt Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015

Hemtjänst. Emmaboda kommun. Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 Hemtjänst i Emmaboda kommun Antagen av socialnämnden 2009-05-07 Reviderad januari 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är hemtjänst? Vem kontaktar man för att ansöka om hemtjänst? Biståndshandläggaren utreder

Läs mer

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Riktlinjer boendestöd för vuxna Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Socialförvaltningen Område: FO, IFO Bakgrund Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft

Läs mer

Biståndshandläggning November 2016 Äldreomsorgens nationella värdegrund 5 kap. 4 socialtjänstlagen (2001:453,SoL) Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt

Läs mer

Program för korttidsvård utomlands

Program för korttidsvård utomlands Program för korttidsvård utomlands Ks 2008:526 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för korttidsvård utomlands Fastställt av kommunfullmäktige 2008-12-18 427 Äldreomsorgen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 12 maj 2010 KLAGANDE 1. AA 2. BB Ombud för båda: CC MOTPART Östermalms stadsdelsnämnd i Stockholms stad Box 24156 104 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12

TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 TILLSYN AV UTEVISTELSE INOM ÄLDREOMSORGENS HEMTJÄNST LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN PUBL NR 2008:12 PUBL NR 2008:12 ISSN: 0284-6845 Länsstyrelsen i Värmlands län 651 86 Karlstad 054-19 70 00 lansstyrelsen@s.lst.se

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Regiontabeller Fysisk hälsa

Regiontabeller Fysisk hälsa 1 Bra eller mycket bra hälsa Mora Orsa Älvdalen 2004/05 68 63,2-73,0 61 56,4-65,6 64 60,8-67,6 17 570 2008 68 62,9-73,4 67 61,6-71,9 68 64,1-71,5 17 340 2010 75 69,6-80,2 63 * 57,8-68,1 69 65,6-73,0 17

Läs mer

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende

Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende 2010-11-17 1(5) Sammanställning av oanmäld tillsyn på nationell nivå inom äldreomsorgen med fokus på demensboende Bakgrund och syfte Socialstyrelsen har tillsyn över särskilda boendeformer för äldre enligt

Läs mer

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen

Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2010-10-20 Vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen avseende äldreomsorg Definition och syfte med dokumentet Många kommuner har generella riktlinjer för biståndsbedömning.

Läs mer

vård och omsorg Information om kommunens insatser för äldre och funktionshindrade

vård och omsorg Information om kommunens insatser för äldre och funktionshindrade vård och omsorg Information om kommunens insatser för äldre och funktionshindrade 1 Innehåll När behovet uppstår...3 Rätten till bistånd Rätten att överklaga Om du inte är nöjd med insatserna När du bor

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning 2016VON/0146 Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning Antagna av vård- och omsorgsnämden den xx månad

Läs mer

För dig som vill veta mer om. Särskilt boende

För dig som vill veta mer om. Särskilt boende För dig som vill veta mer om Särskilt boende Innehåll Särskilt boende - så fungerar det... sidan 3 Så här söker du särskilt boende...sidan 3 Bo tillsammans...sidan 3 Så här fattas beslutet...sidan 4 Beslut...sidan

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer

Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer 201002 Social dokumentation inom äldre- och handikappomsorgen i Upplands Väsby kommun. Riktlinjer Bakgrund Aktuell lagstiftning I Socialtjänstlagens 11kap. 5 framgår att handläggningen av ärenden som rör

Läs mer

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN

HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärende enligt Socialtjänstlagen inom Hemvårdsförvaltningen

Riktlinjer för handläggning av ärende enligt Socialtjänstlagen inom Hemvårdsförvaltningen 2011-11-23 Riktlinjer för handläggning av ärende enligt Socialtjänstlagen inom Hemvårdsförvaltningen Vård och omsorg Halmstads kommun ska verka för att alla kommuninvånare som behöver vård och omsorg ska

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER FÖR ÄLDREOMSORGEN I SVEDALA KOMMUN BILAGA 3 Alla människor har lika värde, alla har rätt att mötas med respekt, tydlighet, lyhördhet, hänsyn och acceptans för den man är. Den

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer