Organisation. Konsulter. Beställare

Transkript

1 RESECENTRUM GOTLAND

2 Organisation Beställare Gotlands kommun Lena Johansson, projektledare Ann-Sofi Lindskog Petter Engström Eva Werkelin Bertil Klintbom Per Lindskog Carin Johanson samt referensgrupp Gotlands kommun Ledningskontoret Gotland Konsulter Tyréns AB Johanna Stenberg Per Eneroth Christina Lundqvist Lilla Badhusgatan 2, Göteborg Tfn växel: Malmström & Edström Arkitekter Ingenjörer Björn Edström Anders Grape Sydväst arkitekter och ingenjörer Per Andersson Uppdrag Visby Arkitektggrupp Sven Landahl Raymond Zielinsky

3 RESUMÉ 3 INLEDNING 5 BAKGRUND, SYFTE OCH OMFATTNING 5 TIDIGARE UTREDNINGAR 6 ARBETSMETOD OCH AVGRÄNSNING 6 MÅL OCH VISIONER 7 PORTEN TILL GOTLAND 7 VISION GOTLAND ÖVERSIKTSPLAN GOTLAND HELA VISBY 10 OSKARSHAMN 13 NYNÄSHAMN 14 DAGENS SYSTEM OCH FAKTA 15 TILLGÄNGLIGA SYSTEM 15 DAGENS RESANDE 15 TRAFIKSYSTEM 19 STADSBYGGNAD 24 OSKARSHAMN 25 NYNÄSHAMN 29 BRISTANALYS 31 RESKEDJOR 31 STADEN VID HAMNTERMINALEN 42 ÅTGÄRDSLISTA 44 STRATEGIER 45 VÅRT FRAMTIDA RESANDE 45 HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM 47 GOD ORIENTERING 49 FÖRSTÄRKT UPPLEVELSE 52 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 53 ÅTGÄRDER 53 EFFEKTER FÖR ALLA I TRANSPORTSYSTEMET 56 PRIORITERING 57 UTFORMNINGSIDÉER 60 BILNÄTET 60 CYKELNÄTET 61 KOLLEKTIVTRAFIKNÄTET 63 GÅNGNÄTET 65 RESECENTRUM 65 PLATSEN FRAMFÖR HAMNTERMINALEN 67 HAMNSTRÅKET 71 SLUTSATSER 75 REFERENSER 77 1

4

5 RESUMÉ Här följer en kortfattad framställning av de viktigaste punk terna rörande förstudien Resecentrum Gotland. Kommunikationerna är helt avgörande för Gotlands utveckling. Fokus ligger på de bofastas förutsättningar och på att fler skall välja att bo på Gotland. Näringslivet på ön behöver väl fungerande kommunikationer för att kunna utvecklas. För besöksnäringen, som är en central del av näringslivet på Gotland, är resandets kvalité, komfort och intermodalitet avgörande för utvecklingen liksom kvalitén på mottagandet och avskedet av Gotland. Utifrån en förädling och utveckling av befintliga system och ytor finns goda möjligheter att skapa ett Resecentrum Gotland som kan skapa en identitet för hela Gotland. Detta ger alla resenärer möjlighet till flexibla resmöjligheter efter den enskilde resenärens behov. På samma sätt som Gotland är unikt är ett Resecentrum Gotland unikt. Till skillnad från andra Resecentrum med stora dagliga flöden med toppar under morgon och eftermiddag är flödet för Resecentrum Gotland starkt kopplat till färjetrafikens ankomster och avgångar. Dessutom med en kraftig variation i flödet av resenärer över året med en mycket stor resandeökning under sommarveckorna då besöksnäringen går med full kraft. Mellan de stora flödena från färjetrafiken består Resecentrum Gotland av ett antal flygankomster och avgångar per dag med betydligt mindre flöden än färjan fördelat på fler tillfällen. Gotland är speciellt genom att all trafik till och från ön kommer genom de två färdmedel - färja eller via flyg, som i princip utgör Resecentrum Gotland. Mötet och avskedet av Gotland sker i första hand via dess Resecentrum vilket ställer höga krav på ett gott första och sista intryck för besökaren. Att alla passerar två precisa punkter är naturligtvis en stor tillgång avseende kommunikationen mellan Gotland och resenärerna. Gotland är ett mål, inget man passerar, och allt är en del av målpunkten oavsett vilket ärende som föranleder resan till och från Gotland. Resecentrum Gotland; är ingen enskild plats utan en funktion och idé kring ett effektivt och långsiktigt hållbart resande som sträcker sig över vattnet, i luften och på flera platser i Visby. 3

6 Orientering och upplevelsevärden vid passagen av Resecentrum Gotland är centralt i utvecklingsarbetet av Resecentrum Gotland. Identifiering av det lokala målet på Gotland är viktigt för mötet. Förstudien innehåller dels en identifiering av brister kring resandet till och från Gotland idag men också ett antal utformningsidéer kring ett samlat Resecentrum Gotland. Ur genomförd bristanalys har nedanstående viktiga punkter kunnat identifieras för att öka intermodaliteten kring Resecentrum Gotland; Utveckla hamnstråket mellan terminalen och inre hamnen enligt föreslagen modell. Ge platsen framför terminalbyggnaden en tydligare funktionsindelning enligt föreslagen modell. Komplettera cykelfälten längs Färjeleden med skiljeremsa. Utveckla möjligheterna att planera och boka resan via Internet. Utveckla skyltningen och informationen om tillgängliga system. Återupprätta tågförbindelser till/från Oskarshamn, hela vägen ut till nya terminalen. Möjliggör allmänna kommunikationer i relationen via Oskarshamn kvällstid. För området kring Hamnterminalen och för Färjeleden in mot Skeppsbron har en modell tagits fram för disponering av ytorna både framför Hamnterminalen och för Färjeledens utformning in mot världsarvet. Modellen innebär att biltrafikens anspråk förläggs söderut i första hand och de oskyddade trafikanternas anspråk prioriteras norrut, in mot världsarvet. 4 RESUMÉ

7 INLEDNING BAKGRUND, SYFTE OCH OMFATTNING Kommunikationerna, båt och flyg, för en ö som Gotland är mycket betydelsefulla för utvecklingen i regionen som helhet. Över 1,5 miljon passagerare, en halv miljon personfordon och nästan längdmeter gods mellan Gotland och fastlandet transporteras idag årligen med färjetrafiken. Över personer flyger årligen till/från Visby Airport. Såväl resandet som godstransporterna har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden. Denna förstudie undersöker möjligheter och förutsättningar inför fortsatt planering för hur intermodaliteten och attraktiviteten skall kunna öka för alla de som reser till och från Gotland och världsarvet. Det omfattar idéer på hur kommunikationsytorna och möjligheterna att resa i Visby långsiktigt bör utvecklas för att göra Gotland tillgängligare för alla resenärer oavsett trafikslag. Resecentrum Gotland omfattar i princip hela Visby och syftar till att göra Gotland tillgängligare för alla resenärer. Tanken med och genomförandet av ett resecentrum är att underlätta hela resan, hela resekedjan trots de speciella förhållanden som råder på Gotland med mycket olika behov under olika delar av året och dygnet. Att bättre kunna integrera Gotlandstrafiken i de nationella och internationella trafiksystemen samt att öka tillgängligheten till Gotland genom att tid och kostnad för resor och transporter minskar är viktiga delar i att utveckla och förbättra kommunikationerna. Målsättningen om förbättrade kommunikationer ingår som strategier i Gotlands regionala utvecklingsprogram, Vision Gotland 2025 tillsammans med att öka kollektivtrafikresandet på Gotland. Förstudien är en del i Gotlands gemensamma målbild i arbetet med förbättrade kommunikationer. Förstudien omfattar dels övergripande analyser av trafiksystemen kring resecentrum samt innehåll och funktion för resecentrum Gotland. Utöver möjliga resor, disponering av ytor kring hamnterminalen, innehåll och funktion vid färjan ingår analys av ökad kollektivtrafik till både färjan och flyget samt studie av fastlandshamnarna angående logistik och intermodalitet. Till projektet finns en styrgrupp, en arbetsgrupp samt en referensgrupp med representanter från näringslivet. Modell för förstudiens arbetsgång 5

8 TIDIGARE UTREDNINGAR Platsen kring hamnterminalen i Visby är studerad i flera omgångar tidigare utifrån logistik och omdisponering av ytorna. Rikstrafiken som är beställare av färjetrafiken till och från Gotland har också gjort många undersökningar och studier kring flöden på färjetrafiken och passagerare och godstrafikens preferenser samt möjliga förändringar i upphandlingen och drift av färjetrafiken för en mer lönsam, effektivare och mer samhällsnyttigt sjöfart. Samtliga studerade dokumet och utredningar finns redovisade under Referenser sist i dokumentet. Resor Transportsystem Gotland; omstigning som ansluter mellan eller flyg ingår /färja i Resecentrum Gotland. och I princip annat passerar transportmedel all trafik till och från Gotland via Resecentrum. 6 INLEDNING Kontakter under projektets gång Gotlands kommun - Ledningskontoret - Stadsarkitektkontoret - Tekniska kontoret - Trafikplanering - Kollektivtrafik - Hamnförvaltning Destination Gotland Turistföreningen Taxi, kort samtal. Oskarshamns kommun Nynäshamns kommun Stockholms hamnar ARBETSMETOD OCH AVGRÄNSNING Förstudien har abetats fram genom intevjuer, möten och samtal med flera av intressenterna för Visby hamnterminal och dess omgivningar, kommunala förvaltningar och företrädare för intressenter på övriga hamnterminaler. Rapporten skall ses som en idébank till kommande arbete att utveckla Resecentrum Gotland. Fullständig information om allas förutsättningar finns inte med och i kommande arbete krävs detaljerade studier i flera fall. Rapporten avgränsas till att handla om Visbys hamnterminalområde tillsammans med omgivningar och viss koppling till busstationen, Visby flygplats samt färjeverksamheten i Oskarshamn och Nynäshamn för resande till och från Gotland. Förstudien omfattar inte resor på Gotland.

9 MÅL OCH VISIONER PORTEN TILL GOTLAND Ankomsten, eller anlöpet, är en välkomstcermoni och en fråga om god logistik. Hur skall Gotland ta emot sina gäster? Porten till Gotland skall vara en port som gästen lätt hittar och kan orientera emot. Väl vid porten skall den vara tydlig, vacker och välkomnande. Väl inne igenom porten erbjuds skydd och upplevelsen Gotland. Hamnterminalen är idag den port som gästen, turisten och gotlänningen för det mesta möter. Flygplatsen är den andra. Hur tas man emot idag? Vad kan i ett utvecklingsperspektiv göras för att utveckla mottagandet? Vilka åtgärder är meningsfulla i perspektivet att utveckla Gotland som bostadsö och besöksmål? Hur många fler kan resa till Gotland? Den bofasta återvändaren skall erbjudas hög kvalité och enkla gränssnitt som gör att resan och byten av färdmedel/farkost går smidigt och i bästa fall blir en resurs i vardagen. För besökaren skall resan till Gotland vara enkel och gärna ha ett egenvärde. Ankomsten skall vara logisk, tydlig och säker, så att besökaren kan ta in miljön inte minst världsarvet Visby. För turisten och besökaren på väg till Gotland är ilandstigningen och senare ombordstigningen vid hamnterminalen två viktiga moment i en resekedja och dess intermodalitet. Värderingen av deras betydelse blir avgörande för föreslagna åtgärder. VISION GOTLAND 2025 Vision Gotland 2025 är Gotlands regionala utvecklingsprogram. Det är det övergripande programmet för hur hela Gotland ska utvecklas. Programmet styr inriktningen av det utvecklingsarbete som görs på Gotland. Grunden är en långsiktigt hållbar utveckling. Vision Gotland 2025 innehåller övergripande mål som är vägledande för utvecklingen på Gotland. Gotlands faktum att det är en ö fordrar goda kommunikationer. Båt- och flygtrafiken har en avgörande betydelse för Gotlands möjligheter att utvecklas. Det gäller såväl handel, arbetsmarknadnad och turism, där ö-läget många gånger är en tröskel för utveckling, ekonomiskt och logistiskt. Ett av målen i Vision Gotland 2025 är att Gotland ska utvecklas som ett centrum i Östersjöregionen. Intermodalitet; idén av en enhet som använder sig av olika transportsätt mellan start och måldestination Intermodalitet Intermodalitet är ett vanligt begrepp inom transporttekniken. Det betyder att en transport av en godsenhet eller en typ av passagerare kan ske med utnyttjande av flera transportsätt. Det bildas av prefixet inter som betyder mellan eller inom samt modul som betyder enhet. Intermodalitet syftar till att samutnyttja hela transportsystemet och att kombinera istället för att konkurrera. För att god intermodalitet skall finnas krävs sammanlänkade transportsätt och flexibilitet i transportsystemet som är tillgängligt, effektivt och attraktivt för den som färdas. Finns tillgängligheten till ett flexibelt system är det möjligt att överföra resor från ett transportmedel till en effektivare och resurssnålare kombination av flera transportmedel. 7

10 >>> VISION GOTLAND 2025 GOTLAND ÄR ÖSTERSJÖNS MEST KREATIVA OCH MAGISKA PLATS PRÄGLAD AV NÄRHET, HÅLLBAR TILLVÄXT OCH FYLLD AV LIVSLUST >>> ur vision Gotland 2025 Mötesplatsen Gotland Gotlands unika läge mitt i Östersjön skall utnyttjas och Gotland ska utvecklas som centrum i Östersjön. Gotland har som ö förutsättningar som skiljer sig avsevärt från andra svenska regioners. Ö-läget gör förbindelserna med omvärlden, tillgängligheten, till en nyckelfråga. Färje- och flygförbindelserna till och från Gotland är själva livsnerven för Gotland. Trafiken till och från fastlandet ska ses som Gotlands bro/tunnel/järnväg/väg. Kommunikationerna måste kunna stödja och stimulera näringslivets behov och utveckling liksom människors önskan och behov av att resa. Läget är både en tillgång och en möjlighet. För att kunna utnyttja ö-läget krävs en mycket god tillgänglighet. Gotlands läge kräver särskilda insatser/åtgärder för att neutralisera den transport- och konkurrensmässiga lägesnackdelen. För Gotlands konkurrenskraft och utveckling är det avgörande att tillgängligheten, mätt i tid och kostnad för resor och transporter, kan förbättras. Även förbindelserna till/från hamnarna och flygplatserna på fastlandet är av stor betydelse för Gotland. Gotland måste bättre kunna integreras i de nationella och internationella trafiksystemen. Det gäller såväl person- som godstrafiken och också möjligheterna för dessa att enkelt, 8 Ur VISION GOTLAND ; Målbild och Strategi Regionalt utvecklingsprogram för Gotland Bo och Leva i ett hållbart Gotland - Oavsett var man bor på Gotland på landsbygden, i tätort eller i Visby, vid kusten eller i inlandet ska det finnas tillgång till affärer, service, kultur och upplevelser inom rimligt avstånd. En utveckling av kollektivtrafiken är en av de viktigaste faktorerna för att hela det gotländska samhället ska kunna utvecklas hållbart. En lösning för att kunna få fler att åka kollektivt skulle vara att utveckla så kallade intermodala lösningar. Det handlar om att kunna ta sig enkelt från ett trafikmedel till ett annat. MÅL OCH VISIONER Hållbara kommunikationer och kommunikationsystem - Öka tillgängligheten till Gotland genom att tid och kostnad för resor och transporter minskar. - Stärka Gotlands koppling till nationella och internationella trafiksystem. - Hamnarna ska ha full kapacitet för sina uppdrag gällande färjetrafik, gods, fritids- och kryssningstrafik. - Alla människor på Gotland ska ha möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart vis förflytta sig. - De lokala transportsystemen ska vara säkra och tillgängliga för alla. - Cykelåkandet ska öka med 30 % över en 15-årsperiod. - Bygga ut kollektivtrafikens stomlinjer i samband med att 140-vägarna utvecklas. Hållbar tillväxt och sysselsättning - Gotland ska vara ett etablerat resmål, såväl nationellt som internationellt, året runt. Gotlands ö-läge skapar särskilda förutsättningar för näringslivets utveckling. Båt- och flygtrafiken har en avgörande betydelse för Gotlands möjligheter att utvecklas. Det gäller såväl handel, turism och svårighet att arbetspendla. Ö-läget skapar också en identitet som i sig kan vara en attraktionskraft. Det är därför viktigt att bygga vidare på det unikt gotländska och utnyttja detta för att skapa förutsättningar för tillväxt. Gotlands unika läge mitt i Östersjön måste utnyttjas, för att tillvarata hela samhällets behov av mötesplats och för att utvecklas Gotland till centrum i Östersjön

11 smidigt och effektivt kunna växla mellan olika trafikslag, som t ex färja, flyg och järnväg. Här blir angörningspunkterna både på Gotland och på fastlandet särskilt viktiga. ÖVERSIKTSPLAN GOTLAND Översiktsplan för Gotland är just nu i en antagandefas efter utställning och samråd våren Grunden för föreslagna strategier och riktlinjer är att de ska stödja en långsiktigt hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling som tecknats i Vision Gotland Här är ett utdrag från översiktsplanen som påverkar idén om av ett Resecentrum Gotland. men lika viktigt för att kunna öka befolknings och besöksantalet och för att utveckla näringslivet. Tillgängligheten är även grundläggande för att utveckla Gotlands attraktionskraft i Östersjöregionen. De viktigaste knutpunkterna är i detta sammanhang Oskarshamn, Nynäshamn, Arlanda och Bromma. För att stärka besöksnäringens utveckling i Visby bör godshantering i den inre hamnen flyttas. För Visby hamn ses möjligheterna att skapa ett resecentrum och att få till stånd en kryssningskaj samt att skapa säkrare och tillgängligare trafikmiljöer i, till och från hamnområdet. >>> ÖP GOTLAND GOTLAND MÅSTE BÄTTRE INTEGRERAS I DE NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA TRAFIKSYSTEMEN >>> ur Vision Gotland 2015 och Översiktsplan Gotland Besöksnäringen Det är kommunens och regionens uttalade mål att Gotland ska öka sin attraktivitet som besöksmål. Detta ställer också krav på infrastrukturell utbyggnad i form av cykelvägar, kollektivtrafik och annan kommunikation. Stor del av besöksnäringen består av sommargotlänningar som återkommer regelbundet varje år dvs tillfälliga men kunniga och välinformerade besökare. Nationella och internationella trafiksystem En god tillgänglighet till andra regioner och andra länder är en viktig del i arbetet att stärka Gotlands attraktions- och konkurrenskraft för de människor och verksamheter som idag finns på Gotland, Ur Vision Gotland 2025 MÅL OCH VISIONER 9

12 10 Riksintressen - ur fördjupad översiktsplan Flygtrafikens riksintressen Visby flygplats Visby flygplats är utpekat som område av riksintresse. Riksintresset syftar till att skydda flygplatsens verksamhet. Sjöfartens och yrkesfiskets riksintressen Visby hamn Sjöfartsverket har genom beslut pekat ut de hamnar och farleder, som har sådana speciella funktioner för sjötransportsystemet att de bedömer att de berörs av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap 8 miljöbalken. Visby hamn är av riksintresse för yrkesfisket. Försvarsmaktens riksintressen Visby flygplats MÅL OCH VISIONER Cykel och kollektivtrafik Planeringen av cykeltrafiken ska präglas av ett strukturtänkande med utgångspunkt från cyklandets egna behov, egna förutsättningar och egenvärde, där tillgänglighet, trygghet, miljö, hälsa och den kortaste vägen mellan två målpunkter har avgörande betydelse. Kollektivtrafiken är en av grundpelarna för en social hållbar utveckling då den ger förutsättningar för olika grupper i samhället att förflytta sig och vara delaktiga i samhället och underlätta en aktiv fritid. En beteendeförändring som skulle öka antalet kollektivtrafikresenärer skulle också få positiva effekter på miljön. Utvecklingen av kollektivtrafiken skall delvis utgöras av en satsning på stomlinjetrafik som ska ha en enkel, rak och snabb linjesträckning som kompletteras med landsbygdstrafik för speciella behov. Där resandeantalet är lågt införs anropsstyrd trafik. En ökad andel cykeltrafik på längre sträckor kräver samverkan mellan olika aktörer så att cykeln i högre grad kan fungera som en länk i hela resan, till exempel mellan bostaden och bussen eller från infartsparkeringen till arbetsplatsen. Cyklister ska därför erbjudas bra och säkra cykelparkeringar nära viktiga målpunkter, med möjlighet att låsa fast cykeln i ramen. Möjligheten att i större utsträckning kunna ta med cykeln i samband med kollektiva transporter är ytterligare en insats som bidrar till att öka cykelns aktionsradie, men som också ökar kollektivtrafikens konkurrenskraft eftersom dess upptagningsområde blir större. HELA VISBY Fördjupad översiktsplan för Visbyområdet 2025 Den fördjupade översiktsplanen är ny för Visby som tidigare saknat en heltäckande plan som stakar ut riktningen för utbyggnaden de närmaste åren. Planen kompletterar de tidigare fördjupade översiktsplaner som funnits för vissa delområden. Inom en 20-årsperiod är målsättningen att Visby är helat innanför Visbyleden. Flera nya och planerade omvandlingsområdena har då genomförts. Många av de utpekade större och principiella omvandlings- och utvecklingsområden ligger i nära anslutning till hamnen och vidare söderut. Kopparsviks strategiska läge i hamnens närområde är utpekat att med fördel kunna nyttjas för exempelvis hotell, kontor och/eller andra mer människointensiva verksamheter. Visborg och södra Hällarna söder om Färjeleden utpekas att utvecklas till en stadsdel i Visby som tydligt knyter an till staden Den fördjupade översiktsplanen pekar ut fl era beröringspunkter som har påverkan och stöd i en utveckling av ett Resecentrum Gotland med delvis ett nav i hamnterminalsområdet. Några av beröringspunkterna beskrivs här. Stadens mellanrum Vissa stadsdelar upplevs ha vaga eller svaga kopplingar till angränsande stadsdelar. Dessa mellanrum kan upplevas som otrygga och gör att det ibland kan vara svårt att orientera sig i sta-

13 den. Att överbrygga mellanrummen och sammankoppla behöver inte nödvändigtvis betyda att dessa områden i första hand ska bebyggas. I detta avseende kan utvecklingen av hamnområdet ses som en del att förena hamnterminalen med världsarvet samt förbinda världsarvet med den planerade utvecklingen söder om Färjeleden via hamnen. Stadens entréer Stadens entréer har betydelse för både bilden av staden, stadens identitet och för rörelsen och orienteringen i staden. På samma sätt som stadens form och skala är viktiga att förhålla sig till när staden utvecklas ska även förändringar som påverkar stadens entréer studeras och bedömas utifrån ett stadsentréperspektiv. Detta syftar till att förbättra och förstärka kvaliteten på Visbys entréer både från landsidan och från havet. En särskilt utpekad viktig entrésträcka i Visby är vattenvägen via hamnen. Arbetet med ett Resecentrum Gotland är därför strategiskt i arbete med att utveckla och förädla stadens entréer. Att röra sig i Visby Biltrafiken Visby har ett differentierat vägnät med Färjeleden/ Visbyleden som viktiga transportleder. Det är önskvärt att öka framkomligheten med en bra vägvisning som styr trafiken till målpunkter, parkeringar med mera och att få fler att då välja lederna. I detta sammanhang är det därför viktigt att se till att orienterbarheten till och från färjan är tydlig och överskådlig och känns naturlig både för nya och gamla besökare samt de boende. Kollektivtrafiken Kollektivtrafiken ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Kollektivtrafiken ska eftersträva samordning med andra transportmedel. Ur HELA VISBY Bebyggelsens och utemiljöns karaktärsdrag Visby ytterstad Bilaga till fördjupad översiktsplan för Visbyområdet Hamnområdet Hamnområdet sträcker sig idag från Hamnplan och gästhamnen i norr och söderut längs Skeppsbron fram till färjeterminalen och den storskaliga yttre hamnen avsedd för nyttotrafik och godshantering. I samband med att den nya hamnen byggdes i slutet av 1970-talet försvann största delen av den mer småskaliga fiskeribebyggelsen. De byggnader som ännu finns kvar i anslutning till den inre hamnen var främst avsedda för magasinering. De har trots det behållit mycket av sin hamnkaraktär med putsade fasader och gaveln mot vattnet. Ringmuren avslutas vid fängelset och mittemot det som återstår av Visbys fiskehamn. På Holmen pågår fortfarande viss hamnverksamhet. Tillsammans formar de en genuin och intressant hamnmiljö i begränsat format. Kopparsvik Kopparsviksområdet, som utgör en länk i söder mot obebyggda marker, bjuder på stora kontraster i bebyggelsen. Mot havet dominerar oljecisterner och innanför dessa ligger några äldre villor. Området uppe på klinten är ett strövområde som förutom tre kvarnar (Lågan, Käringen och Plågan) i stort sett är obebyggt. I söder finns låg bebyggelse av verkstadskaraktär för olika verksamheter. Områdets unika läge med fantastiska utsikter över havet kontrasterar mot pågående verksamheter med bl a ett reningsverk. Inom ett 20-årsperspektiv är det troligt att behoven för flera av de stora befintliga anläggningarna ser annorlunda ut. Klinten bör skyddas från framtida exploatering som stör utblicken mot havet och visuellt bryter klintens siluett. MÅL OCH VISIONER 11

14 12 Resecentrum Gotlands påverkan på uppsatta mål i den kommunala planeringen Utveckla intermodala lösningar och samordning med kollektivtrafiken. Möjlighet att effektivt, säkert och på miljömässigt långsiktigt hållbart vis förflytta sig. Integrera Gotland i nationella och internationella trafiksystem. Överbrygga mellanrummet mellan världsarvet och Visbys utveckling söderut. Att utveckla stadens entré mot omvärlden. Att öka orienterbarheten till och från Gotland. Att bidra till ett sammanhängande och attraktivt cykelnät som del i ett ökat cyklande. Att bidra med attraktiva och sammanhängande stråk för fotgängare utmed vattnet. Att bidra till att Resecentrums alla kommunikationsmöjligheter har en central placering i staden, både fysiskt och känslomässigt.... MÅL OCH VISIONER Resecentrum Gotland är navet i möjligheten att skapa intermodala alternativ för hela Gotland med omvärlden. Attraktivitet i form av närhet och effektivitet är viktigt för att kollektivtrafiken skall kännas som ett naturligt alternativ för de allra flesta. Cykelstaden Målsättningen är att skapa ett sammanhängande huvudnät av cykelvägar för att öka andelen cyklande av den totala fordonstrafiken fram till år Cykelvägnätet ska utvecklas till en fungerande attraktiv, säker och trygg helhet. Sammanhängande cykelnät saknas både vid hamnterminalen och flygplatsen och bör utvecklas tillsammans med attraktiv funktionell cykelparkering och väl organiserad cykeluthyrning. Gå-stråk Stråket Strandpromenaden - ska skapas mellan Kneippbyn och Snäck. Tanken med - Stråket Strandpromenaden är att knyta samman och utveckla pärlbandet av miljöer och målpunkter med skiftande karaktärer som finns mellan Kneippbyn och Snäck samt att ansluta till och knyta samman systemet av gröna stråk. Stråket passerar hamnterminalområdet där det idag saknas naturliga, överskådliga och attraktiva gångytor. Stråket är dessutom av strategisk karaktär för just hamnområdet både från framtida kryssningsbåtar i den södra delen av hamnen samt för de fotgängare som söker sig in mot världsarvet från hamnterminalen. Kommunikationer till fastlandet Hamnens och flygplatsens verksamheter ska värnas långsiktigt. Flygets betydelse för Gotland gör att Visby flygplats har en strategisk roll. Visby hamn står inför en stor utveckling. Idag sker både gods- och persontransporter till och från Visby hamn. Hamnen behöver anpassas för att ta emot fler besökare, fritidsbåtar och kryssningstrafik. Hamnens och flygplatsens centrala lägen utnyttjas genom att exempelvis förbättra och tydliggöra gång- och cykelstråk som förbinder dom med staden Visby. Samtidigt ska tillgängligheten för bil-, busstrafik och godshantering hållas god. Trots de begränsningar det innebär är det av stor betydelse för Visby att kommunikationerna till fastlandet båtarna och flyget har en central placering i staden. Många i Visby har både hamnen och flygplatsen på promenad- eller cykelavstånd. Detta kan göra Visby till ett bra alternativ ur t.ex. pendlingssynpunkt. Det är viktigt att flygets utveckling tryggas och att Visby hamn utvecklas med tonvikt på person- och godstransporter med färjan och turism. I detta sammanhang är tanken med Resecentrum Gotland av central vikt för att just förena färjan och flyget med staden och övriga Gotland.

15 OSKARSHAMN Gällande översiktsplan för Oskarshamns är från Just nu pågår dock ett arbete med en ny översiktsplan, någon handling för den nya översiktsplanen finns dock inte klar. Oskarshamn ser Gotlandstrafiken som en stor tillgång. Färjetrafiken är en profilfråga för Oskarshamn och i marknadsundersökningar kring vad människor förknippar Oskarshamn med svaras kärnkraft, Gotlandsfärja och hamn/färjeläge. Kopplingen till Gotland är således en mycket viktig fråga för Oskarshamn. I Oskarshamn finns mål om att förändra centrum och öka närheten till vattnet genom att minska trafiken utmed Skeppsbron. Ett led i detta är att bl.a. flytta färjeläget längre österut vilket ger stora fördelar på många sätt. För färjetrafiken finns stora fördelar vad avser minskad restid till Visby men en flytt av färjeläget gör kopplingarna för andra resenärer än bilburna mer komplicerad. Arbete pågår med att trots allt öka intermodaliteten för alla i samband med ett nytt färjeläge och utredningar finns om både järnvägskopplingar, bussfärbindelser, ny busstation osv för Oskarshamn. Det är dock svårt i dagsläget att överblicka hur det kommer att bli. Idag saknas järnvägstrafik till Oskarshamn och kopplingen mellan det nationella vägnätet och färjeläget går på minst 4 km kommunala vägar. Eftersom järnvägsnätet i södra Sverige har stora brister har persontågstrafiken till/från Oskarshamn varit nedlagd sedan några år. För att klara långsiktigt hållbara kollektiva transportlösningar till/från Gotland är det angeläget att denna tågtrafik kan återetableras. Detta kräver vissa åtgärder i Oskarshamn för att ge smidig logistik både för personer och för gods. Länstrafikbolagen i Jönköpings län och Kalmar län har i samråd med Oskarshamns och Gotlands kommuner tagit initiativ till en transportlösning med koppling från järnvägsknutpunkten Nässjö till Oskarshamn med direktspår från Oskarshamn C ut till den planerade nya färjeterminalen. I gällande plan för den nya färjeterminalen saknas dock järnvägskoppling. Turismforskaren Bengt Sahlberg har undersökt vad människor tänker på när de tänker på Oskarshamn >>> OSKARSHAMN image FÖRKNIPPAS MYCKET STARKT MED GOTLAND OCH FÄRJETRAFIK >>> MÅL OCH VISIONER 13

16 >>> NYNÄSHAMN PORTEN TILL SKANDINAVIENS HUVUDSTAD >>> ur Nynäshamns översiktsplan 2010 NYNÄSHAMN Ur Nynäshamns översiktsplan 2010 som just nu är en samrådshandling går att utläsa att Nynäshamn vill vara porten till Skandinaviens huvudstad, Stockholms hamnstad. Nynäshamn är beläget på en udde omsluten av hav på båda sidor och därmed beroende av tillgängliga kommunikationer. Förutom kommunens pendlare skall Nynäshamn tillgodose transportbehov för en stor mängd hamnrelaterad trafik. Under turistsäsongen på sommaren tillkommer även punktvis mycket höga flöden av trafik. Nynäshamns hamn är av riksintresse och därmed även anslutande väg 73 och Nynäsbanan då de är viktiga för trafikförsörjningen till hamnen samt farleden in till Nynäshamn. Den befintliga infartsleden fungerar bra för trafik med målpunkt söder om Nynäshamns centrum. Diskussioner och planering pågår även kring hur trafiken till och från Gotlandstrafikens färjeområde kan ledas för att underlätta trafikflödet. Genom utveckling av ett resecentrum för kollektivtrafiken ska byten mellan trafikslagen underlättas. Det ska finnas möjlighet till parkering för pendlare, för cykel och bil, i nära anslutning till stationerna. Färjeläget till Gotland ligger strategiskt mitt i Nynäshamn och dess kommunikationer med omvärlden. I visionerna och målen för Nynäshamn drar Gotlandstrafiken stora fördelar både vad avser utbyggnad av väg 73 mot Stockholm, satsningar på utökad kollektivtrafik, önskan om dubbelspår för järnväg mot Stockholm, satsningar på utvecklig av hamnområdet och förstärkta samband med centrum samt utbyggnadsplaner för cykeltrafiken. 14 MÅL OCH VISIONER Ur Översiktsplan 2010 för Nynäshamn

17 DAGENS SYSTEM OCH FAKTA TILLGÄNGLIGA SYSTEM Trafiken mellan Gotland och fastlandet går genom den reguljära färjetrafiken till Nynäshamn och Oskarshamn och genom flyget till bl.a Stockholm. Under högsäsong utökas trafiken kraftigt både sett till turtätheten inom den ordinarie trafiken och genom att nya destinationer tillkommer. Färjetrafiken till och från Gotland handlas upp av Rikstrafiken som i det senaste avtalet handlat upp Destination Gotland som driver färjetrafiken. Färjelinjerna mellan Visby-Nynäshamn och Visby- Oskarshamn går året runt. Sommartid trafikeras sedan många år även Grankullavik på Öland. 1,5 miljoner resenärer reser årligen med de 2800 färjeavgångar och anlöp per år som görs via Visby där 75% av personresorna sker via Nynäshamn. Visby Flygplats är en statlig flygplats och ligger ca 3 kilometer norr om Visby. Flygtrafiken till och från Visby går till flera destinationer i Sverige. Utbudet utomlands varierar under året. Under år 2008 startade och landade ca flygplan på Visby flygplats, med passagerare. Stockholm Nynäshamn >>> RESANDE GOTLAND SÄSONGSVARIATIONEN I RESANDET GÖR RESECENTRUM GOTLAND HELT UNIKT BLAND RESECENTRUM >>> DAGENS RESANDE Gotland är belägen 10 mil från det svenska fastlandet. Ön som är 10 mil lång och 5 mil bred har strax över invånare varav närmare 40 % av invånarna är bosatta i Visby. Resandet till och från Gotland har ökat stadigt de senaste åren både var avser gotlänningarnas eget resande som ett ökat antal besökare. Detta tillsammans med Gotlands mål och visioner om fortsatt utvecklingen ställer större krav på transporter och möjlighet till flexibla val. Göteborg Malmö Oskarshamn Färjelinjer till Gotland; norra linjen till Nynäshamn, södra linjen till Oskarshamn samt sommarlinjen till Öland. Rikstrafiken idag Rikstrafiken har som uppgift att teckna avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättning för kommersiell drift. Sedan 1999 har Rikstrafiken i uppdrag att ansvara för statens avtal om linjesjöfart till och från Gotland. 15

18 Totalt under år 2007 uppgick antalet turister till cirka , varav reste med ordinarie linjesjöfarten. Säsongsvariationen är mycket stor och målsättingar finns om att utöka högsäsongen och utöka det totala resandet till Gotland. Flygtrafik I huvudsak går flyget mot Stockholms flygplatser samt Norrköping under hela året. Vissa dagar går flyget till Ängelholm och under våren 2010 startar några turer i veckan till Göteborg. Antalet destinationer är fler under sommarmånaderna än övriga delar av året. Antalet flygpassagerare är störst i juli, men variationen mellan månaderna är mindre än för färjetrafiken. Flyget går under hela dagen men med viss koncentration till morgon och eftermiddag, se diagram. Enligt tidigare undersökningar är den främsta anledningen till att resenärer väljer flyget att restiden är kortare jämfört med färjan. Det mest förekommande ärendet hos flygresenärer är att resa i tjänsten. Personer som reser i tjänsten eller till/från arbete reser med flyg i större utsträckning än personer som reser i privata ärenden. 16 DAGENS SYSTEM OCH FAKTA Flöde av flygplan över dyget till och från Visby flygplats Destinationer till/från Visby flygplats våren Bild från

19 Färjetrafik Trafiken bedrivs på två linjer: Visby Nynäshamn (norra linjen) och Visby Oskarhamn (södra linjen). Godstransporterna är relativt jämnt fördelade mellan de båda linjerna och persontransporterna sker till största delen norrut, mot Nynäshamn. Överfartstiden på den norra linjen är cirka 3 timmar och 15 minuter med de större färjorna (SF 1500) samt 2 timmar och 55 minuter med de mindre färjorna (SF 700) som går året om utom under vintersäsongen. På den södra linjen är överfartstiden cirka 20 minuter kortare. Efterfrågan på personresor varierar kraftigt över året samt mellan vardagar och helger. Kapacitetsutnyttjandet över året i dagens Gotlandstrafik är lågt. Vissa turer och vissa perioder är dock utnyttjandet högt. Juli är den månad som har högst beläggningsgrad. Då har 30 procent av turerna en beläggningsgrad för passagerare på 85 procent eller mer. >>> RESANDE DET RESER FLER MED FÄRJELINJENS SÖDRA LINJE ÄN MED FLYGET TOTALT SETT ÖVER ÅRET OCH 3 GÅNGER FLER RESENÄRER PÅ DEN NORRA LINJEN ÄN DEN SÖDRA >>> Andelar av det totala flödet som reser med egen bil över hela året. 75% av den årliga persontrafiken går via Nynäshamn, Godsflödet är mer jämt fördelat. Flödet av passagerare över året till och från Gotland år 2008 DAGENS SYSTEM OCH FAKTA 17

20 Rörande färjeresenärerna utgör den övervägande delen nöjesresor som att turista, hälsa på släkt och vänner eller besöka sitt fritidshus. Endast en liten andel av resorna utgörs av tjänsteresor, arbets- och skolresor. Skillnaden är störst sommartid, men nöjesresorna dominerar även under övriga delar av året. De främsta skälen till att välja att resa med färja är möjligheten att ta med packning (inklusive fordon) samt priset. Den största skillnad i ärendefördelning mellan bofasta på Gotland och övriga är att de bofasta i mycket liten omfattning gör färjeresor med syfte att åka till eller från fritidshus. Gotlänningar reser oftare med färjan i tjänsten eller för att ta sig till eller från sin arbetsplats. Godstrafik Godstransporterna är relativt jämnt fördelade över året och över veckodagar. Idag finns god kapacitet för godstrafiken på färjorna och den förkortning av transporttiden som de nya färjorna förde med sig har förbättrat möjligheterna för godstrafiken. Det går gods med morgonfärjan, men det är mycket små volymer. Näringslivet använder sig främst av eftermiddagsturerna för gods från Gotland, där tiderna för avgång är anpassade efter deras behov. Exempelvis vill livsmedelsindustrin ha en eftermiddagsavgång vid 16-17, så att godset kommer fram innan midnatt och kan levereras till slutkund. Den trailerhantering som idag förekommer går i första hand via Nynäshamn. Gotlands stuveri kör av och på fordonet i hamnområdet och tack vare detta kan kostnaden för transporten hållas nere då chauffören inte behöver åka med på båtresan. 18 Maxtimma resor; flöden kring hamnterminalen vid en högtrafikdag sommartid per trafikslag som skall av/på färjan. Utöver dessa tillkommer trafiken som skall hämta och lämna passagerare. DAGENS SYSTEM OCH FAKTA Särskilda behov Den kraftiga variationen av resflöden består i första hand av resande inom besöksnäringen och dessa resenärer har ofta särskilda behov som ställer särskilda krav och skapar förändring i transportrytmen. Det kan handla om särskilda behov såsom att behöva ordna med en hyrbil, hyrcykel, plocka upp en stugnyckel, besöka turistinformationen etc. Denna påtagliga förändring av trafikflödena och dess intressen som sker stötvis i samband med färjeavgång eller ankomst är ganska unikt för just Gotland.

21 TRAFIKSYSTEM Vägnät Terminalområdet nås idag via Färjeleden som går ner till hamnen och Holmen utan möjlighet att köra vidare på något huvudvägnät. En parallellväg, Gutevägen, finns mellan Färjeleden och Söderväg. Övriga tillgängliga vägar går in i världsarvet. I Trafiknätsanalysen från 2001 avses Färjeleden som genomfartsled/infart ända fram till inre hamnen. Gatan är dessutom klassad med mindre god standard för biltrafik efter avfarten mot färjan in mot Holmen. Enligt kommunens Trafikanalys över ett växande Visby från 2008 bedöms cirkulationsplatsen Toftavägen/Färjeleden ha mycket god framkomlighet. Den planerade utbyggnaden av Visborgsområdet gör att belastningen på korsningen >>> MAXFLÖDEN per timma DIMENSIONERAS AV KAPACITETEN PÅ FÄRJAN VAD AVSER BILTRAFIK OCH PASSAGERARE >>> Illustration av turtäthet och bilflöde färja; med flöden utmed Färjeleden under ett dygn alstrad av fordon som kör till och från olika färjeavgångar i högtrafik sommartid och under lågtrafiksäsongen. Antal fordon till/från varje färja ökar från ca 500 fordon/ timma till ca 1300 fordon/timma under sommaren. Antal avgångar och ankomster ökar från 6 till 18 st per dygn. Men momentant blir inte trafikflödena större än färjornas kapacitet. DAGENS SYSTEM OCH FAKTA 19

22 Vägnät Vägnätet ur fördjupad översiktsplan Trafikflöden, fordon/dygn; från Trafikanalys över ett växande Visby, Flöden från idag, prognos för år 2015 och för år 2030 om inte de nya länkarna byggs söder om Visborg 20 DAGENS SYSTEM OCH FAKTA

23 ökar men de två körfälten i varje tillfart gör att framkomligheten kommer att vara fortsatt god. Detta förutsätter dock att åtgärder i form av nya matarleder byggs ut kring Visborgsområdet med syfte att avlasta Toftavägen. Trafiken till och från hamnen har således inte bedömts som dimensionerande. Flygplatsen nås via väg 149 Lummelundavägen som ingår och ansluter till Visbys huvudvägnät och ringled. Juli maxtimma mätning måndag kl 12 -tisdag kl 12 mitt i juli 2006 Som mest passerar nästan 1000 fordon/tim under 1 eftermiddagstimma en julidag. 600 fordon från färjan och 400 till färjan mellan kl Medelhastigheten per timma understiger aldrig 40 km/h. 500 fordon/ timma Kollektivtrafiknät Någon reguljär linjetrafik går inte via hamnen. Vissa busslinjer med koppling till landsbygdsbussarna ansluter dock via hamnen vid vissa färjeavgångar eller ankomster före/efter det trafikerar busstationen vid Kung Magnus väg. Försök med busstrafik förbi hamnterminalen, högskolan och biblioteket har genomförts men utan framgång då i första hand många av studenterna bor relativt nära skolan och inte åker buss dit. Timvis bilflöde och hastighet; Färjeledens biltrafik och snitthastighet en helg på hösten och ett dygn på sommaren. Från Vägverkets mätningar, Oktober maxtimma mätning fredag kl 16 -måndag kl 16 i oktober 2006 Som mest passerar nästan 675 fordon/tim under 1 eftermiddagstimma på söndagen en helg i oktober. 275 fordon från färjan och 400 till färjan mellan kl Medelhastigheten per timma understiger aldrig 40 km/h. till eftermiddagsfärjan fredag till morgonfärjan lördag till/från eftermiddagsfärjan söndag kl till/från eftermiddagsfärjan från nattfärjan kl från nattfärjan fredag till/från morgonfärjan måndag Diagram från DAGENS SYSTEM OCH FAKTA 21

24 >>> STADSBUSSAR Visby STADSBUSSEN ANSLUTER INTE TILL FÄRJAN ELLER FLYGET. DET VISAS INTE HELLER GRAFISKT OM DET GÅR ATT RÖRA SIG I VISBY MED HJÄLP AV LÄNSBUSSARNA >>> Att angöra hamnterminalen då inga färjor avgår eller ankommer är inte meningsfullt i dagsläget. Utöver landbygdstrafiken finns stadsbussar inne i Visby. Då tidtabellerna gäller halvårsvis är det svårt att anpassa sig till färjeavgångarna och ankomsterna då dessa ändras med ojämna mellanrum och har en egen komplexitet. Detta försvårar möjligheten att ansluta ordinarie linjetrafik kontinuerligt till terminalområdet på attraktiva tider utan att det krävs ytterligare byte vid bussterminalen. Anslutningsbuss hamnterminalen/busstation Busstrafiken har olika tidtabeller sommartid, höst och vinter/vår. Anslutningstrafiken mellan färjeterminalen och busstationen anpassar sig efter förändringarna i färjetrafiken över året. Färjetrafikens tidtabell förändras dock betydligt oftare än den ordinarie busstrafiken vilket gör det hela svåröverblickbart. Utöver den ordinarie tidtabellen till slut/ startdestination skall nedanstående läsas in vad avser anslutning, linje, tid och datum. vinter/vårtidtabell 2010 sommartabell Karta från DAGENS SYSTEM OCH FAKTA

25 Någon busstrafik anlöper inte flygplatsen. Sommartid finns ibland flygbussar. Länsbussar trafikerar Lummelundsväg mellan Visby och Kappelshamn/Slite med linje 61 förbi flygplatsen. Taxi Taxitrafiken i närheten av både flyget och hamnterminalen är betydande och mycket viktig och kompletterar kollektivtrafiken eller ersätter den. Flödet för taxitrafiken vid hamnterminalen skiljer sig åt vinter som sommar. Totalt finns på Gotland ca 60 taxibilar. Vintertid finns ett 10 tal kring hamnterminalen vid avgång och ankomst och sommartid ca bilar i området kring hamnterminalen. Särskild taxiuppställning finns nära terminalbyggnaderna både vid färjan och flyget. Dessa respekteras dock inte alltid av alla i synnerhet inte sommartid vid färjan. Cykelnät Cykelnätet förbi hamnterminalen är inte utbyggt. Cykelfält finns utmed Färjeleden söder om Gutevägen och planer finns att bygga ut dubbelriktad cykelbana på den västra sidan för att ansluta till befintliga cykelvägar vid Träffpunkt Gotland. Någon cykelbana in mot världsarvet finns inte idag men planer finns att knyta ihop befintliga cykelfält/ny cykelbana utmed Färjeleden med befintlig cykelbana vid Almedalen förbi hamnterminalen, Skeppsbron och Holmen. Planer finns också på att bygga cykelbana österut via Gutevägen. Befintligt cykelnät ansluter till cykelstråk och cykelvägar utanför Visby. Till flygplatsen finns dubbla cykelbanor utmed Lummelundsväg, anslutande cykelbana mellan vägen och terminalen saknas dock. Flödet av cykeltrafik utmed hamnterminalen och Skeppsbron är inte känt. Gångnät Möjlighet att gå finns mellan hamnterminalen och världsarvet/inre hamnen både utmed kajen och på trottoar utmed Färjeleden. Det saknas dock ett ordnat gångstråk med god orienterbarhet och framkomlighet åt båda håll. I den fördjupade översiktsplanen för Visby hamn från 1995 fanns önskemål om ett sammanhängande gångstråk längs vattnet genom hamnområdet. I den fördjupade översiktsplanen för hela Visby finns Stråket Strandpromenaden med som avses att gå mellan Kneippbyn och Snäck. Syftet är att knyta samman miljöer och målpunkter utmed havslinje samt att ansluta till och knyta samman ett system av gröna stråk. Utöver stråket utmed vattnet finns behov av att kunna röra sig direkt österut via Palissanderna eller Gutevägen. Dessa stråk finns idag men är outvecklade och Färjeleden saknas ordnade gångpassager över vägen söder om Blekhagsbacken. Cykelnät Cykelnätet ur fördjupad översiktsplan DAGENS SYSTEM OCH FAKTA 23

26 Flödet av gångtrafik mellan hamnterminalen och världsarvet är inte känt men bör uppgå till ett hundratal per dag sommartid och är mer begränsat men ofta förekommande vintertid. Året om finns dock stora behov av ett tillgängligt och framkomligt stråk mellan hamnterminalen och världsarvet samt hamnterminalen och Palissaderna/Gutevägen. Till flygplatsen finns inget särskilt gångstråk och behovet bedöms som ringa och bör tillgodoses med en ev cykelbana ända fram till flygplatsen. En bussförbindelse som ingår i de ordinarie linjetrafiken finns utmed Lummelundavägen. Ovan; Visby busstation idag utmed Karl Magnus väg. Till vänster; Hamnterminalen idag med yta för bilparkering, bussuppställning mm Från STADSBYGGNAD Hamnområdet närmast hamnterminalen domineras av de olika väg-/trafiksystemen och uppställningsplatser/parkeringar. Färjeleden, gatan förbi terminalområdet, är bred och anpassad för tung trafik till det inre hamnområdet och Skeppsbron. Vägen kantas av en trädallé (oxlar) och har en trottoar mot parken mellan ringmuren och Gutebacken. Nuvarande hamnförvaltning med aktiv tilläggsplats för medelstora fartyg norr om fiskehamnen är idag närmast att betrakta som lättare industriområde. Uppställningsytan för fordon och gods till färjorna, på -/avfartsramper med körbanor, upptar området söder om terminalen längs Färjeleden. 24 DAGENS SYSTEM OCH FAKTA

27 På andra sidan Färjeleden möter man oljecisterner och ett område med industri och handel - Kopparsvik. Reningsverket ligger till höger om Färjeleden på väg från färjorna söder ut. Kopparsvik är ett område med olika karaktärer, mot väster ligger oljecisterner och industriverksamhet, mot söder ligger Vägverkets informationsplats Träffpunkt Gotland, kontor och handel, och mot öster uppe på klinten finns ett grönområde med väderkvarnar. Byggnadsskala varierar starkt. Terminalen är den dominerande byggnaden men överträffas i skala betydligt av färjorna när de ligger vid sina tilläggsplatser. Sjöbodarna tillför en mindre skala och bryter mönstret i hamnen; kongresshall/biblioteket, högskolan (maltfabriken), sockersilon på Holmen, lagerbyggnader/hamnkontoret tar upp den större skalan som terminalbyggnaden representerar. Hus i park kännetecknar bebyggelsen på klintkanten upp mot staden och med stilar från olika tidsåldrar. En mer sammanhållen byggnadskaraktär, i mellanskala, råder innanför muren, från turistbyrån fram till Hamngatan och Björkanderska, ner mot Hamnplanen och gästhamnen. Klinten är en tydlig gräns mellan en övre och nedre del i landskapet och har blandad bebyggelse med stilar från olika tidsåldrar. Efter någon kilometer söder ut öppnar sig landskapet. Detta är Visbys nästa expansionområde. Hamnområdets användning i Visby har förändrats under åren. Hamnverksamheten som en störande verksamhet har försvunnit och kommer försvinna helt i samband med att godshanteringen i inre hamnen flyttas. Pågående hamnverksamhet kan mycket väl åter ingå i stadslivet. Att skapa en kontinuitet för Visbys bebyggelsestruktur förbi hamnområdet söderut är den centrala stadsbyggnadsuppgiften. Svårigheterna ligger i nuvarande markanvändning, topografin och kommunikationsnätet och dess målpunkter. Oljehamnen och Visbys reningsverk är på plats och är kvarliggande förutsättningar. OSKARSHAMN Oskarshamn idag Idag ligger färjeläget för Gotlandstrafiken relativt centralt i Oskarshamn med gångavstånd in mot de centrala delarna, busshållplats och i anslutning till den fd järnvägsstationen som nu är nedlagd. Beslut finns på att flytta färjeläget längre österut och det pågår ett stort saneringsarbete för att möjliggöra denna flytt. Så fort saneringsarbetet är klart kommer byggandet av en ny färjeterminal att påbörjas. I samband med att den nya terminalen byggs kommer infrastrukturen till och från terminalen att byggas ut med förbättrade vägar, gång- och >>> KOMMUNIKATIONER Oskarshamn DEN NYA FÄRJELÄGEN FORKORTAR RESAN MED MINUTER PÅ FÄRJAN MEN HAMNAR 3 KM FRÅN ALLMÄNA KOMMUNIKATIONER >>> DAGENS SYSTEM OCH FAKTA 25

28 cykelbanor och kopplingen till det nationella vägnätet ska bli tydligare. Det nya färjeläget kommer att förkorta restiden till Gotland med mellan minuter, minska bränsleförbrukningen för färjetrafiken, öka avståndet til järnvägsstationen och minska den naturliga kopplingen mellan buss och färja. Idag kör många in via centrala Oskarshamn och Skeppsbron för att komma till färjan. Önskemål finns om en sydligare väg in mot färjeläget. Sen ett par år är skyltningen till Oskarshamn väs- terifrån tydligare då samma vägnummer råder från Jönköping till Oskarshamn. Skyltning mot Gotland sker dock först framme i Oskarshamn. Oskarshamn upplever inga stora trafikproblem med Gotlandstrafiken i dag. År 2005 slutade tågen att gå med persontrafik till Oskarshamn. Idag går endast några godståg i veckan på banan ut till godshamnen. Tågen är ersatta med bussförbindelse till Berga station via Oskarshams busstation. Berga ligger utmed Stångådalsbanan mellan Kalmar och Linköping. Vägverkets nya skyltning av väg 47, Jönköping och Oskarshamn Utdrag under februari 2010 från länstrafikens hemsida ang anslutningsbussar till Gotlandstermialen. Informationen är ej uppdaterad och avser trafik i januari DAGENS SYSTEM OCH FAKTA Utdrag ur Detaljplan för nytt färjeläge vid Månskensviken i Södra hamnområdet - Oskarshamn