Utförande och utvärdering av det svenska fältprovet i projektet e-home Health North Calotte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utförande och utvärdering av det svenska fältprovet i projektet e-home Health Care @ North Calotte"

Transkript

1 Utförande och utvärdering av det svenska fältprovet i projektet e-home Health North Calotte

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...I INTRODUKTION... 1 BAKGRUND... 1 Arbetsgång vid verkställande av biståndsbeslut... 2 INFORMATIONS OCH KOMMUNIKATIONSSYSTEMSUTRUSTNING... 3 INFORMATIONSINNEHÅLL I TES... 4 Informationsinnehåll i den handhållna enheten... 5 MÅLGRUPPEN FÖR FÄLTPROVET... 7 ARBETSMETODER UNDER PROJEKTET OCH FÄLTPROV... 8 FÄLTPROVET... 9 UTVÄRDERING AV FÄLTPROVET PERSONAL, BRUKARE OCH ANHÖRIGAS UPPLEVELSE VID IMPLEMENTERING AV IKT 13 SLUTKOMMENTARER REFERENSER UTVÄRDERING AV FALLDETEKTOR ANHÖRIGSTÖDSYSTEM...BILAGA 1

3 Sammanfattning Den här rapporten beskriver fältprovet och utvärderingen som genomfördes i Sverige i regi av Centrum för Distansöverbryggande Hälso- och sjukvård (CDH). Fältprovet var en del i projektet e-home Health North Calotte (ehhc) som organiserades och koordinerades i fem kommuner i de norra delarna av Finland, Norge och Sverige. Den gemensamma basen för alla länder i ehhc var att lösa problemet med att få uppdaterad information om den rådande situationen när det gäller vård och service till brukare som bor i sina egna hem. För att försöka lösa detta problem utvecklades och testades mobilt informationsutbyte i de olika kommunerna på nordkalotten. Fältprovet i Luleå gick ut på att skapa en automatiserad och optimerad planering för Flora hemtjänst med aktuell och tillgänglig information om dagens uppdrag (brukare). Intentionen med fältprovet i Luleå var att det skulle höja kvaliteten på hemtjänst genom att personalen i hemtjänst skulle få tillgång till uppdaterad aktuell information om brukare oberoende av tid och plats. De system som testades var TES, daglig arbetsplanering och en mobil handhållen kommunikations och informations enhet som innehöll applikationen Blå Pocket. Fältprovet startade den 22 augusti och pågick tom den 30 november. Det övergripande syftet med utvärderingen var att undersöka om modern Informations och kommunikations teknologi (IKT) underlättar och effektiviserar hemtjänstens arbete, samt om samarbete, kommunikation och information mellan berörda yrkesgrupper ökar, allt i syfte att öka kvaliteten på utförda tjänster till brukaren. Utvärderingen bygger på kvalitativa fokusgrupp intervjuer och semi- strukturerade intervjuer, individuella intervjuer och observationer, samt att utvalda parametrar under fältprovet jämförs med hur det var vid samma tidpunkt året före fältprovet. De personalgrupper som har ingått i fältprovet är: Arbetsledare och hemtjänst personalen på Flora hemtjänst grupp, distriktssköterskor, Rehabiliterings personal anställda av kommun och landsting, personal som är anställd i Fyrens larmgrupp, brukare och anhöriga. Den Informations och kommunikations teknologi som har använts i detta fältprov har till viss del underlättat och effektiviserat hemtjänstens arbete. All uppdaterad information om brukare finns samlad på ett och samma ställe både när det gäller TES och den handhållna enheten. Personalen behöver inte leta i olika pärmar för att få tag på den relevanta informationen när det gäller brukare och brukaruppdrag. Detta gör det också troligen lättare för vikarier att veta vad som skall utföras hos brukaren. I fältprovet har det också visat sig att den finns en bättre överensstämmelse mellan beviljat och utfört uppdrag till brukaren. Det är lättare att planera om dagens uppdrag om så behöver ske i och med användningen av den handhållna enheten. Kvaliteten för brukaren höjs också genom att planeringen sköts i TES inga uppdrag glöms bort. Den handhållna enheten kunde också användas som en vanlig mobiltelefon vilket upplevdes positiv av personalen. De kunde meddela brukare om de inte kom in genom porten utan att behöva gå tillbaka till grupplokalen samt att den handhållna enheten innebar en känsla av ökad trygghet på kvällar och helger. Målet att minska planeringstiden med 75% uppfylldes inte under fältprovet men att inte behöva planera ut 250 uppdrag per dag upplevs som positivt av personalen. Framförallt så upplever personalen på Flora hemtjänst att starten på deras arbetsdag har varit mycket lugnare och mindre stressande under fältprovet. All intervjuad personal uttrycker att de inte vill gå tillbaka till det gamla systemet med papper och penna. Kommunikationen och informationen mellan de berörda yrkesgrupperna ökade inte under fältprovet. i

4 Introduktion Fältprovet som beskrivs och utvärderas i detta dokument utfördes i projektet e-home Health North Calotte (ehhc) Detta projekt var ett EU-finansierat (Interreg IIIA) projekt som organiserades och koordinerades i fem kommuner i de norra delarna av Finland, Norge och Sverige. Syftet med projektet var att kunna erbjuda och tillhandahålla en brukarorienterad empowerment i fokuserad kvalitets service utförd i rätt tid och plats vilket inkluderar uppbyggandet av kompetens och empowerment. Den gemensamma basen för alla försök i ehhc var att lösa problemet med att få uppdaterad information om den rådande situationen när det gäller vård och service till brukare som bor i sina egna hem. För att försöka lösa detta problem utvecklades och testades mobilt informationsutbyte i de olika kommunerna på nordkalotten. Varje kommun utförde sina egna fältprov när det gäller vård och service till brukare i det egna hemmet. Den här rapporten beskriver fältprovet och utvärderingen som genomfördes i Sverige i regi av Centrum för Distansöverbryggande Hälso- och sjukvård (CDH). Bakgrund När ehhc projektet startade så önskade arbetsledare och personal vid flora hemtjänst främst en optimerad, förenklad och automatiserad planering med tillgänglig information om dagens uppdrag (brukare), vilket kan minska spilltid och ge effektivare hemtjänst. En möjlighet att kommunicera med kollegor, ledning, och andra huvudmän främst distrikt sköterskorna var också önskvärd, vilket minskar stress och frustration. Det fanns ett stort behov av att få ett kvitto på att överlämnat uppdrag var mottaget som var ett orosmoment för personalen. En kompetensprofil på personal var också önskvärd eftersom kvalitén på uppdragen ökar när de utförs av personal med rätt kompetens. Arbetsledaren önskade vidare att biståndshandläggarens beslut förs ut direkt till personalen. Informationen förd nedåt i flera led, se Arbetsgång vid verkställande av beslut, innan beslutet verkställdes i personalgruppen vilket ökar risken för feltolkningar och avbrott (mänskliga faktorn). Den dagliga planeringen av verksamheten sker genom träffar i grupplokalen. Personalgruppen växlar månadsvis som ansvariga samordnare för planeringen. En arbetsledare leder och utvecklar verksamheten, de medicinska insatserna ansvarar primärvården för. Personalgruppen utför medicinska insatser hos brukarna enligt delegation från primärvårdens personal som ex. dosdisponerad medicin såromläggningar och insulin givning. Informationen som personalen behöver i sitt dagliga arbete finns i grupplokalen i olika pärmar och planering av arbetsuppgifterna sker manuellt. I en grupp av den här storleksordningen tar planeringsarbetet ca 50% av en heltid. Kommunikationen med primärvården sker via mobiltelefon alternativt fax, flora hemtjänst grupp disponerar för nuvarande två mobiltelefoner. Flora hemtjänst grupp består av 23 personal, 21,07 årsarbetare. Undersköterskor och vårdbiträden arbetar dag och kvällstjänstgöring vardag som helgdag. Verksamheten ger boende pensionärer och funktionshindrade i centrala Luleå service vård och omsorg för att ge brukaren möjlighet till ett drägligt liv, ge hjälp till självhjälp och vardagsrehabilitering. Gruppen bistår brukare i centrala Luleå med hjälp av socialtjänstlagen (SOL) och till viss del LSS, antalet brukare är ca 90 st. Gruppens uppdrag är att verkställa bistånd enligt beslut tagna av kommunens biståndshandläggare enligt Beställar Utförar Modellen (BUM). i Empower betyder enligt uppslagsverket wordfinder; bemyndiga, göra det möjligt för, tillåta. Det grundläggande antagandet när det gäller Empowerment är att människor måste ha kontroll över interna och externa faktorer som påverkar deras dagliga liv (Boog, 2003). 1

5 Arbetsgång vid verkställande av biståndsbeslut Arbetsledaren vid Flora hemtjänst grupp får ett meddelande om uppdrag via telefon eller e- post. E-post Uppdrag Sofia Omfale Arbetsledaren klipper ut det relevanta för uppdraget från handläggaren utredning. Klistrar in i insatsplanen (arbetsorder). Lägger till information vid behov tex mer detaljer. Pappers dokument Administrator för in uppgifterna i Smith Skrivs manuellt in i planeringsblock Arbetsordern placeras i pärm. Aktuell arbetssamordnare gör en manuell planering utifrån planeringsblocket och aktuell bemanning. Uppdraget verkställs och kontaktperson utses så snart som möjligt. Kontaktperson Kontaktpersonens uppgifter är att ha ett övergripande ansvar för de insatser brukaren har. Det handlar bl.a. om att tillsammans med brukaren praktiskt utforma stödet, servicen, och omvårdnaden i vardagen enligt biståndsbeslut. Kontinuerligt träffa brukaren och på olika sätt följa upp att brukaren får de planerade insatserna. Vara en förmedlande länk och tex vid behov hjälpa brukaren att ta kontakt med andra vårdgivare eller myndighet. Tillsammans med brukaren se problemen som uppstår och hur de bäst kan lösas. Ansvara för kontakten med brukarens anhöriga och närstående i samråd med brukaren. Ta ansvar för introduktion av ny personal och eller vikarier hos brukaren. 2

6 Informations och kommunikationssystemsutrustning Mot bakgrund av de önskemål som arbetsledaren och personalen på flora hemtjänst önskade så började arbetet med att designa teknik och fältprov. Fältprovet i Luleå gick ut på att skapa en automatiserad och optimerad planering för Flora hemtjänst med aktuell och tillgänglig information om dagens uppdrag (brukare). Mot bakgrund av detta så behövdes ett flexibelt mobilt system. Intentionen med fältprovet i Luleå var att det skulle höja kvaliteten på hemtjänst genom att personalen i hemtjänst skulle få tillgång till uppdaterad aktuell information om brukare oberoende av tid och plats. Detta skulle också göra det möjligt för vikarier att i hemtjänst att veta mer om brukarens preferenser och hälsotillstånd och genom den kunskapen skulle de kunna leverera en bättre service till brukaren. Ett för test av integrationen av de olika systemen genomfördes före sommarsemestern I augusti 2005 påbörjades fältprovet och i skissen nedan visas en översikt över de produkter/systemkomponenter som användes i fältprovet. För en mer detaljerad beskrivning av produkter/systemkomponenter hänvisas till de rapporter som har producerats i e-home Health North Calotte projektet D:2.3 och D:2.4. Figur 1. Överblick över de produkter/system komponenter som användes i fältprovet. De system som testades och integrerades (Figur 1.)var följande: Sofia Omfale hemtjänstens omvårdnads system, TES, daglig arbetsplanering, QTEK 9090, mobil handhållen kommunikations och informations enhet, Blå Coordinator, ett server baserat system för planering och optimering, Blå Pocket, en handhållen applikation av Blå Coordinator, WisePilot och TomTom, applikationer för navigering, Smarta hem och fall sensorer. I nära samarbete med personalen som ingick i fältprovet så integrerades och testades gränssnittet både på den handhållna enheten (Figur 4 och 5.) och den stationära enheten (Figur 2 och 3.) Vilken information som skulle sändas respektive tas emot när det gäller brukaruppdrag testades också och integrerades under projektets gång. 3

7 Informationsinnehåll i TES TES är ett IT stöd som har utvecklats speciellt för hemtjänsten och som innehåller larmhantering, insatsregistrering och optimal planering. Den optimala planerings delen innehåller följande: kontaktperson (grupp) för brukaren Längd, tidsfönster dubbelbemanning och prioritet för besök Restid beroende på färdmedel Personalens arbetstider samt grupptillhörighet Personalens lunchrast avseende tid och plats Kompetens Brukarens bostadsadress (GIS karta) Grupplokalens placering (GIS karta) Utifrån dessa justerbara villkor görs en arbetsplanering för hela hemtjänstgruppen. Figur 2. visar planeringsgränssnittet. I figur 3 visas layouten för val av service, frekvens på besök, prioritet av besök, tid för besök, kompetens som behövs och en beskrivning på uppdraget. Figur 2. Planeringsgränssnitt i TES 4

8 Figur 3. Exempel på TES gränssnitt Planeringen som görs i TES för varje enskild personal förs sedan ut till varje enskild handhållen enhet. Informationsinnehåll i den handhållna enheten Vilken information och hur gränssnittet skulle se ut i den handhållna enheten togs fram i samarbete med personalen som ingick i fältprovet. Det informationsinnehåll som behövdes för det här fältprovet var information som rör brukare och personal. Information om brukare Namn Personnummer Adress Anhöriga Kontaktperson i hemtjänst Dagliga noteringar, hälsostatus, allergier, Bistånd Vad kan brukaren göra själv Brukaren tillgängliga hjälpmedel Information om resor, inläggning på sjukhus, besök av anhöriga (Manuell inmatning i databasen från den mobila enheten: Meddelande om inläggning på sjukhus, när, var och varför. 5

9 Meddelande från hemtjänst eller lasarett enligt lag om inläggning eller utskrivning. o En vecka i förväg o På morgonen vid utskrivning o När brukaren är redo för hem transport o Kort beskrivning av hälsostatus (epicris) och om några förändringar har inträffat. Generell medicinsk information Kompetensprofil för personalen Utbildning Språk Kön Sysselsättningsgrad (dag, kväll, övertid) Körkort Allergier Delegation sjukfrånvaro semester Figur 4. Mobil handhållen enhet som visar information om ett brukaruppdrag. 6

10 Figur 5. Användargänssnitt på den handhållna enheten. Genom att eliminera att informationen förs in och hämtas från olika ställen så förväntades kvaliteten på vård och service att öka. Möjligheten att uppdatera informationen ute på fältet ansågs också bidra till att få aktuell uppdaterad information lagrad i databasen. Målgruppen för fältprovet När projektet startade i Luleå var fokus på personalen i hemtjänst och distriktssköterskor det var dessa som bildade målgruppen från början. Vartefter projektet fortskred så upptäcktes behovet av att involvera fler professioner som utför vård och service till brukaren. Syftet med hela projektet har varit att tillhandhålla en brukarorienterad empowerment fokuserad kvalitets service på rätt ställe i rätt tid, vilket också inkluderar kompetensutveckling (fritt översatt från projektansökan). I projektet så står brukaren i centrum vilket illustreras av figur 4. dvs. allt som görs i projektet skall vara för brukarens bästa. Anhörigstöd Användarvänlig information infrastruktur/ arkitektur Familj Brukare Sjukhus Hemtjänst Användarvänlig organisation/ metodologiskt ramverk Delad mjukvara Hemsjukvård Figur 6. Modell för brukareorienterad hälso- och sjukvård samt omsorg från projektplan e-home Health North Calotte 7

11 Nedan följer en kort beskrivning av de olika professioner som har deltagit i fältprovet och vilket typ av teknologi de har använt. Arbetsledare Flora hemtjänst: Arbetsledare för hemtjänst som leder och utvecklar samt ansvarar för att beviljat bistånd till brukaren blir utfört genom att leda och fördela arbetet till hemtjänstpersonalen. Var den person som manuellt matade in de uppgifter som behövdes i TES för att programmet skulle kunna utföra automatisk planering. Arbetsledaren använde även den handhållna enheten Hemtjänstpersonal: Undersköterskor/vårdbiträden utför det praktiska arbetet hos brukaren. Undersköterskor/vårdbiträden utför också medicinska insatser hos brukarna enligt delegation från primärvårdens personal som ex. dos-disponerad medicin såromläggningar och insulin givning. 21 stycken var inblandade i fältprovet varav 9 använde den handhållna enheten och fick arbetsdagens uppdrag genom den. De resterande 12 använde en pappersutskrift från TES innehållande dagens arbetsuppdrag. Distrikt sköterskor: Har det medicinska ansvaret för brukaren. De delegerar ex. dos-disponerad medicin, såromläggningar, och insulin givning till hemtjänstpersonal undersköterskor/vårdbiträden. 2 distrikt sköterskor använde varsin handhållen enhet under fältprovet. Rehabiliteringspersonal: 2 rehabiliteringspersonal anställda av kommunen har ansvar för arbetstekniska hjälpmedel till personalen var med och delade på en handhållen enhet under fältprovet.3 rehabiliteringspersonal från primärvården som har ansvar för brukarens rehabilitering delade på en handhållen enhet under fältprovet. Larm personal från Fyren: 12 personal från fyrens larmenhet använde TES applikationen. De använde även två navigations applikationer TomTom och Wise Pilot i en handhållen enhet. De fallsensorer som användes i försöket var kopplade till Fyrens larm. Anhöriga och Brukare: Har testat fallsensorer och bäddsensorer i fältprovet. Denna test är en liten del i det stora testet. Anledningen till att testet blev litet var att det tog lång tid att få fram vilka anhöriga och brukare som kunde testa nämnda teknologi. Resultatet av testen redovisas i Bilaga 1. Fältprovet i Luleå bygger på Aktionsforskning (AR). AR är social forskning som eftersträvar att förbättra en situation som upplevs som problematisk, arbetet utförs av ett team som omfattar en professionell aktionsforskare och medlemmar av en organisation. AR främjar ett brett deltagande i forskningsprocessen och stödjer handling som leder till en mer rättvis eller mer tillfredställande situation för intressenterna (Greenwood, D.J. and Levin, M.1998). I det här Fältprovet betyder det att det är de nämnda professionerna som har definierat problemet och sedan tillsammans med systemutvecklare utvecklat de applikationer som har använts i Fältprovet. Personalen som har hand om vård och service till brukaren är de som vet vilken information de behöver i arbetet och de är också de som vet hur arbetet ser ut och fungerar i dag. Arbetsmetoder under projektet och fältprov Under Januari 2004 hölls en workshop tillsammans med hemtjänstpersonalen på Flora hemtjänst. Workshopen utfördes som en Future workshop (Halskov Madsen& Kensing, 1991) syfte med workshopen var att få en bild av vad personalen upplever som problem idag inom sitt arbete samt hur de önskade att arbetet skulle se ut i framtiden. Efter den första workshopen 8

12 med Flora hemtjänst bestämdes det att workshops med så många professioner som möjligt som ger vård och service till brukaren skulle genomföras. Detta eftersom de problem som de anställda på Flora hemtjänst upplevde hörde samman med andra professioners arbete runt brukaren. De professioner som har deltagit i Future workshops förutom Flora hemtjänstpersonal är enhetschefer inom Luleå Kommun, distriktssköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter anställda av Luleå kommun och Norrbottens Läns Landsting, Nattpatrullen inom Luleå kommun, samt biståndshandläggare. Eftersom Larmgruppen från Fyren tidigare deltagit i ett annat projekt där focusgrupp intervjuer genomfördes med samma syfte som ovanstående så ansågs det inte nödvändigt att genomföra Future Worskhops med denna grupp. I projektet så skickades också en enkät till personal, anhöriga och brukare ut. Enkäten framtogs gemensamt av de tre deltagande länderna i projektet e-home calotte. Syftet med enkäten var att få en bild av hur vård och service fungerar idag i de olika länderna samt att undersöka hur stor datoranvändningen och datorvana var i inom detta område. Enkäten hade dessvärre i Sverige alldeles för låg svarsfrekvens för att vara gällande, exempelvis så svarade 10 av 80 brukare. Resultaten från nämnda workshops användes till att skapa så kallade Storyboards (Greenbaum & Halskov Madsen, 1993). Dessa Storyboards beskriver hur personalen önskar att arbetet med vård och service till brukaren skulle kunna genomföras, vardagliga situationer, scenarier, beskrevs i detalj utan att för den skull tala om vilken teknologi som skall användas bara hur man önskar att en arbetsdag skall fungera. Storyboards skrevs i samarbete med personalen och dessa storyboards tjänade sedan som ett första underlag för tekniker och systemutvecklare. I början av projektet så bestämdes det att två utav personalen från Flora och deras arbetsledare skulle arbeta tillsammans med systemutvecklarna för att ta fram vilken information som skulle finnas i den handhållna enheten. Under hela projektets gång fram till försöksstarten har representanter från alla professionerna haft möjlighet att tycka till och påverka vilken information som skall finnas i handdatorn. Eftersom brukaren står i centrum i detta projekt så var det naturligtvis viktigt att få med brukarens synpunkter och upplevelser även om verktyget utvecklades till personalen. För att kunna involvera bukarna i projektet så kontaktades Fyrens pensionärsråd som fungerade som referensgrupp i projektet. I detta pensionärsråd finna alla pensionärsorganisationer representerade och möten hölls ca 1 ggr/ månad där projektet och fältprovet diskuterades. Fältprovet Nedanstående diagram visar aktiviteterna som har ingått i fältprovet från mars 2005, utveckling, test och integration av systemet, utbildning av personal, implementering av utvärderingsprocessen och till sist utvärdering av fältprovet. 9

13 Utvärdering Introduktion support inkl. teknisk support System Integration, Installation & Test Utbildning Förtest Semester Utbildning Fältprov Mars April Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Teknologi Introduktion av Användning Utvärdering nya arbetsmetoder och teknologi Utbildningen av all personal startade med en utbildning på den handhållna enheten (blå pocket) den 21 och den 29 mars en månad senare hölls en repetition, ytterliggare en repetition hölls efter sommarsemestern i augusti. Utbildningen hölls av företaget som levererade det tekniska system, företaget producerade även en användarmanual. Arbetsledaren på Flora hemtjänst och en personal genomgick en utbildning i schemaläggningsprogrammet TES den 12 april. I april så var det integrerade systemet installerat och testat. Vid samma tidpunkt så började utvärderingsprocessen som hade utvecklats under projektets gång tillsammans med de andra länderna i projektet. Före semestern genomfördes ett så kallat pre-trial för att testa och finjustera systemet. Intervjuer och en enkät distribuerades och sammanställdes. Efter sommarsemestern startade fältprovet och pågick from den 22 augusti tom den 30 november. All data för utvärdering samlades in under denna fas. Intervjuer och observationer för utvärdering genomfördes från slutet av oktober fram till den 15 november. Utvärdering av Fältprovet När projektet startade så utförde Luleå Kommun en PENG- analys som enligt upphovsmännen Dahlgren, Lundgren och Stigberg, (2003) är ett praktiskt hjälpmedel för att urskilja och i pengar värdera framtida nytta med en IT-investering. Utifrån PENG- analysen har variabler som anses vara viktiga för att öka kvalitet på utförda tjänster till brukaren valts ut för utvärdering se tabell nedan. Att utvärdera hur personalen upplever införandet av Informations och kommunikationsteknologi (IKT) och hur IKT stödjer deras arbete är också av vikt eftersom personal inom hemtjänsten normalt inte använder IKT stöd i sitt dagliga arbete. Eftersom vi i detta projekt utgår från att brukaren står i centrum så är det också viktigt att få veta hur brukaren upplever införandet av IKT i hemtjänst. Det övergripande syftet med utvärderingen är att undersöka om modern informations och kommunikations teknologi underlättar och effektiviserar hemtjänstens arbete, samt om samar- 10

14 bete, kommunikation och information mellan berörda yrkesgrupper ökar, allt i syfte att öka kvaliteten på utförda tjänster till brukaren. I tabellen nedan beskrivs vilka mål som skall utvärderas, vilken förbättring som önskas samt hur mätningen skall utföras. Målbeskrivning Förbättring Mätning 1. Effektivare planering av schemaläggning idag tar det ca 20 timmar/ vecka. TES 2. Lättare distribuera personal till andra arbetsuppgifter. 3. Snabbare kontakt med primärvård och andra vårdgivare 75% Hur lång tid tar det för arbetsledaren att planera i Distributionen kan ske löpande som behovet uppstår. Upplevd förbättring 4. Reducera dubbelarbete Personal från hemtjänst möter inte personal från Larmet hos brukaren 5. Reducera gång tid Mer tid för omvårdnad och service 6. Bättre kontinuitet hos brukaren (minimera antalet olika personer som utför tjänster hos brukare). 7. bättre överensstämmelse, insats i förhållande till avgifter gentemot brukare Tabell 1. Målbeskrivning Upplevd förbättring + minskat antal personer som utför tjänsterna Insats i förhållande till avgift överensstämmer Jämför mellan gruppen som använder TES på papper och den grupp som får sina scheman i handdatorn. Genom intervjuer Larm personalen jämför information om brukaren som finns i TES med den som finns i nuvarande system Wilma. Jämför restiden före försöket med restiden under försöket. Jämför innan försöket och under försöket. Jämför beviljat och utfört bistånd 22 aug- 30 november med beviljat och utfört bistånd i försöket Utvärderingen bygger på kvalitativa fokusgrupp intervjuer och semi- strukturerade intervjuer. Fokusgruppintervjuer har genomförts med hemtjänstpersonalen på Flora hemtjänst, distriktssköterskor, rehabiliteringspersonal, och larmgruppen på Fyren. Kvalitativa semi- strukturerade intervjuer har genomförts med en hemtjänstpersonal, arbetsledaren på Flora, brukare och anhöriga. Frågeområdena i intervjuerna var; Hur har informations och kommunikationsprocessen påverkats av införandet av IKT mellan de olika deltagarna i fältprovet? Hur har arbetsprocesser påverkats genom införandet av IKT? Hur har brukare anhöriga och personal upplevt införandet av IKT i hemtjänst? Finns det några etiska frågeställningar vid IKT-implementation i hemtjänst? Hur har det tekniska systemet fungerat? Målbeskrivning 1. Tabell 1. nedan visar att antalet besök till brukare som hemtjänsten har utfört under perioden september november år 2005 är Av dessa besök så var det 8213 uppdrag som distribuerades genom handdatorn. När det gäller målbeskrivning1. att effektivisera den administrativa tiden så har den administrativa tiden under fältprovet i genomsnitt minskat 11

15 relativt med 54%, målet var en minskning med 75%. Det som kan nämnas här är att TES är ett nytt arbetsverktyg för arbetsledaren och att denne har fått en dags utbildning i verktyget. I intervjun nämner hon att hon har fått lära sig verktyget medan hon använder det. Målbeskrivning 2. Lättare att distribuera personal till andra arbetsuppgifter. Under fältprovet så har personal som har använt handdatorn kunnat få nya arbetsuppgifter löpande under dagens gång eftersom arbetsledaren har kunna kommunicera detta med personalen oavsett var de har befunnit sig. När det gäller TES så kan också planeringar göras om löpande men det går inte att nå personalen eftersom de inte har en handdator. Arbetsledaren nämner också att man någon gång måste bestämma sig för att det är färdigt planerat i TES. Antal besök: Varav handdator: 8213 Registrerad tid mot beviljad tid Administration Månad Relativ ökning Relativ minskning September 66% 84% 27% 13% 7% -46% Oktober 63% 86% 37% 11% 3% -73% November 61% 81% 33% 12% 7% -42% Medelvärde 63% 84% 32% 12% 6% -54% Tabell 2. Målbeskrivning 1 och 7. Målbeskrivning 3. Snabbare kontakt med primärvård och andra vårdgivare. Denna målbeskrivning har inte varit möjlig att utvärdera under försöket eftersom distriktssköterskorna i slutändan inte deltog i försöket som tänkt. När fältprovet började så skulle distriktssköterskor och rehabiliteringspersonal använda handdatorn så att de olika yrkesgrupperna skulle kunna informera och kommunicera med varandra. Distriktssköterskorna kunde emellertid inte logga in i handdatorn och dessutom så var de tvungna att sköta sina normala arbetsuppgifter samtidigt som försöket pågick. Distriktssköterskorna säger i intervjun att de måste prioritera vad de skall göra och i det här fallet så var de tvungna att prioritera sina patienter. Rehabiliteringspersonalen har emellertid använt den handhållna enheten under fältprovet. Under fältprovet har det emellertid varit få uppdrag till rehabiliteringspersonal så de har inte kunnat testa den handhållna enheten fullt ut. Under intervjuerna framkom också att de har använt den handhållna enheten som en stationär dator. Det här innebär att de har loggat in på den handhållna enheten på morgonen för att se om de har fått några uppdrag för att sedan lämna den på kontoret när de åker ut på hembesök. Under intervjun nämner de att de förmodligen skulle ta med sig handdatorn på hembesök och att de kan se att den skulle vara ett bra arbetsverktyg om de hade haft fler uppdrag genom den. Målbeskrivning 4. Reducera dubbelarbete. Larmpersonalen har använt TES under fältprovet och jämfört uppgifterna om brukarna med de uppgifter som de har i nuvarande system. Personalen säger att informationen som finns i TES är giltig och uppdaterad vilket inte är fallet i nuvarande system. I nuvarande system sker inte uppdateringar automatiskt utan de olika distrikten måste skicka in förändringarna manuellt, vilket ofta inte görs och en del uppgifter är över 10 år gamla. Eftersom larmpersonalen ser i TES när den ordinarie hemtjänsten skall vara hos brukarna kan de fråga brukarna om de kan vänta tills ordinarie hemtjänst kommer, de kan också svara på frågor om när hemtjänsten skall anlända till brukarna. Många av larmen är så kallade sociala larm och handlar om när brukarna skall få hjälp av hemtjänst. Under fältprovet 12

16 så var larmpersonalen tvungna att logga in i TES med sitt eget användarnamn och lösenord vilket larmpersonalen upplevde som ett problem. I intervjun framkom att om de inte loggade ut ur TES när de hade använt det så låstes systemet efter en stund och ingen annan kunde logga in i systemet förrän föregående person hade loggat ut. Det hände några gånger att den person som sist använt TES glömt att logga ut och sedan gått hem för dagen. Målbeskrivning 5. Reducera gångtid. Detta mål var inte möjligt att mäta under fältprovet de uppgifter som finns om målbeskrivningen har framkommit i intervjuer med hemtjänstpersonal och arbetsledare. Arbetsledaren upplever att rutten som personalen går mellan brukare är bättre under arbetsdagen eftersom det i TES tas hänsyn till vart brukarna bor. Arbetsledaren nämner i intervjun att hon upplever att personalen inte behöver springa så mycket fram och tillbaka till lokalen som tidigare. Det hon säger sig sakna i TES är variabeln nyckel, eftersom personalen som besöker en brukare på morgonen men kanske inte skall till samma brukare mitt på dagen behöver gå tillbaka till lokalen med nyckeln. Personalen säger sig inte uppleva att det tas mer hänsyn till gångtid under fältprovet än tidigare. Målbeskrivning 6. Bättre kontinuitet hos brukaren (minimera antalet olika personer som utför tjänster hos brukare). De intervjuade brukarna hade inte märkt någon skillnad i kontinuiteten av personal under försöket. En del av personalen tyckte att de hade fått gå mindre till de brukare som de var kontaktperson till och andra tyckte att de hade fått gå oftare under fältprovet. Målbeskrivning 7. Bättre överensstämmelse med insats i förhållande till avgifter gentemot brukare. (se Tabell 1) Här har mätningen gjorts utifrån variablerna beviljat bistånd jämfört mot utfört bistånd. Under fältprovet är den relativa ökningen 32%. År 2004 så utförde hemtjänsten i snitt 63% av det beviljade biståndet och under fältprovet 84% av biståndet, vilket är en betydande ökning av det utförda biståndet. Personal, brukare och anhörigas upplevelse vid implementering av IKT All intervjuad personal på flora hemtjänst upplever att starten på deras arbetsdag har varit mycket lugnare och mindre stressande under fältprovet. Under fältprovet hämtar de antingen en handhållen enhet med dagens uppdrag i eller en pappersutskrift från TES med dagens uppdrag. Innan fältprovet kunde arbetsdagens början upplevas som smått kaotisk för en utomstående. All personal skrev ner sina egna uppdrag på lappar, det letades portkoder, adresser o dyl. Omfördelning av uppdrag pga. sjukdom eller att man bara ville byta uppdrag med varandra gjordes samtidigt som man informerade varandra om brukare. Under försöket så fanns all information i den handhållna enheten eller på en pappersutskrift från TES. Dessutom så är det bara arbetsledaren som kan fördela och omfördela uppdrag innan försöket så växlade personalgruppen månadsvis som ansvariga samordnare för planeringen. Flera utav de intervjuade uttrycker att det är bra att de inte behöver sköta planeringen något mer. 250 uppdrag planerades ut varje dag för hand och det var många saker som personalen var tvungen att ha i huvudet som de själva uttrycker sig. Det var också lätt att brukare kom bort när omfördelningarna gjordes. De flesta intervjuade uttrycker att det är bra att planeringen är färdig och att ingen kan planera om manuellt på morgonen. De intervjuade uttryckte en önskan om att få behålla planeringssystemet efter fältprovets slut. Hemtjänst personalen på flora hemtjänst tyckte inte att kommunikationen mellan de olika yrkesgrupperna förändrades under fältprovet. De kontaktar fortfarande de andra yrkesgrupperna per telefon. Arbetsledaren på Flora hemtjänst tycker att den direkta informationen från och till personalen har ökat under fältprovet. Ändringar som rör brukare har kommunicerats snabbare på grund av att personalen har haft sin handhållna enhet. Desto längre fältprovet framskred 13

17 desto bättre blev kommunikationen. Arbetsledaren tror att detta beror på att personalen lärde sig att använda och lita på den handhållna enheten ju mer de använde den. Enligt arbetsledaren är det också enklare att få tag i information eftersom den nu finns samlad i ett program. Om något händer med brukaren och anhöriga behöver kontaktas så finns den informationen i den handhållna enheten. Tidigare så samlades sådan information i en röd mapp hemma hos brukaren och den mappen kunde finnas var som helst i brukarens lägenhet. Eftersom den handhållna enheten också är en mobiltelefon så kan personal kontakta varandra och brukare även om de går mellan två uppdrag vilket har upplevts som positivt av personalen. Dessutom så har de kunnat ringa till brukaren om de inte har kommit in genom porten utan att behöva gå tillbaka till lokalen först. De upplever också att de känner sig säkrare speciellt när de jobbar kvällar och helger när de har en mobiltelefon med sig. De vet att de alltid kan få kontakt med annan personal om de behöver hjälp speciellt på kvällar och helger. De kan alltid få tag i någon som använder en handhållen enhet. Eftersom personalen fick sitt eget schema på en pappersutskrift eller i den handhållna enheten, så kunde de inte se planeringen för hela gruppens arbetsdag. Före försöket så kunde de titta i planeringsblocket och se alla brukaruppdrag och vem som skulle utföra dem för flera dagar framåt. Att inte längre kunna göra detta upplevdes som både positivt och negativt. Positivt eftersom de kunde koncentrera sig på sitt eget och dagens arbete, de behövde inte fundera över vad de andra gör och nästa dags arbetsuppgifter. Det negativa var att de inte kunde tala om för brukare vilken personal som skulle utföra nästa uppdrag hos dem eftersom de inte kunde se personalgruppens schema. Arbetsledaren på Flora tycker att brukaren har rätt att få veta vem som sak utföra servicen nästa dag eftersom det sker i brukarens egna hem. Efter försöket så har det kommit en uppdatering i TES som gör det möjligt att se hela personalgruppens schema. Arbetsledaren tycker att det är viktigt att samma funktion utvecklas i den handhållna enheten. Arbetsledaren på Flora nämner att genom att planera i TES så synliggörs också arbetet. Hon säger också att man måste bestämma sig när det skall vara färdigt planerat annars blir planeringen aldrig färdig eftersom man kan planera om i det oändliga annars. Under projektet så har arbetsledarens arbetsuppgifter förändrats. Under projektet så har arbetsledaren planerat, om - planerat, och koordinerat arbetet i TES och Blå Pocket. Dessutom så har hon koordinerat informationen mellan, distriktssköterskor, rehabiliteringspersonal och Flora hemtjänstgrupp. Rehabiliteringspersonalen tyckte inte att det var något problem att arbetsledaren på Flora koordinerade arbetsuppgifterna trots att de tillhör en annan del av organisationen. När man introducerar ny teknologi och nya procedurer så är det viktigt att personalen får utbildning och träning. Personalen på Flora hemtjänst upplevde att den utbildning de fick på den handhållna enheten var tillfredsställande och de upplevde repetitionen i augusti som speciellt värdefull. Dock tyckte de att utbildarna gick igenom saker lite för fort. De andra personalgrupperna har inte samma upplevelse av utbildningen, de tyckte att utbildningen gick alldeles för snabbt och var opedagogisk. Detta kan ha berott på att företaget som höll i utbildningen koncentrerade sig på Flora personal och inte insåg att det fanns människor med annan utbildning som deltog. I intervjuerna så nämnde personalen att det inte räcker med utbildningen för att lära sig använda den handhållna enheten, man måste använda den i arbetet för att lära sig ordentligt. En manual för användning av den handhållna enheten fanns också tillgänglig under projektet. Några utav personalen på Flora lärde sig att använda den handhållna enheten med hjälp av en introduktion från arbetsledaren och manualen. Det är endast arbetsledaren och en personal från Flora som har gått en endags utbildning i TES. Efter detta har arbetsledaren fått lära sig systemet genom att använda det. Som tidigare nämnts är det bara arbetsledaren som har planerat i TES under fältprovet. Detta har inneburit att när arbetsledaren har varit ledig har ingen om - planering kunnat ske. 14

18 På pappersutskriften från TES finns all information om brukare, var de bor, portkoder, anhöriga och även vilka arbetsuppgifter som personalen skall utföra hos brukaren. Personalen tycker detta borde underlätta för vikarier och samtidigt säkerställa att kvaliteten på servicen till brukaren höjs vilket är positiv. Det finns också en negativ aspekt och som gäller pappersutskriften från TES. Under intervjuerna framkom att personalen var rädd att tappa sitt schema och att någon utomstående skulle få tag i uppgifterna. När arbetsdagen är slut så sätter personalen pappersutskriften i en dokumentförstörare. De diskuterade hur man skulle förvara schemat på bästa sätt under arbetsdagen för att det inte skulle komma i orätta händer. Den handhållna enheten kräver inloggning med användarnamn och lösenord för att man skall få access till all samma information som finns på pappersutskriften. Arbetsledaren förklarar att riktlinjer för hur man skall bete sig om pappersutskriften tappas eller på annat sätt förloras måste utarbetas. I samband med detta är det värt att nämna att när personalen tidigare skrev ned sitt schema för hand så var det inte lika detaljerat som pappersutskriften från TES. Systemet var lösenords baserat och kommunens policy är att användarnamn och lösenord sköts centralt. Detta betyder att personalen behövde ta kontakt med supporten för att få användarnamn och lösenord. Per automatik så fungerade inte lösenordet om det inte hade blivit använt på ca en månad. Detta innebar att efter sommarsemestern så kunde flertalet av personalen inte logga in i systemet utan de var tvungna att ta kontakt med supporten för nytt lösenord. Upplevelsen av användningen av den handhållna enheten varierade, en del av personalen hade haft problem med inloggning och del upplevde att inloggningen tog för lång tid, medan andra haft några problem alls. Personalen som använde den handhållna enheten nämnde att de under försöket tog med sig en pappersutskrift från TES eftersom de inte riktigt litade på informationen som i den handhållna enheten. På en punkt har kommunikationen förändrats när det gäller brukare och personal. När brukaren frågar personalen vem som skall utföra servicen följande dag (vem kommer till mig i morgon?) så kan personalen inte svara på frågan eftersom de i den handhållna enheten bara kan se sitt eget schema. De som använder pappersutskriften från TES ser också bara sitt eget schema för den aktuella dagen. Det finns emellertid en uppdatering i TES som gör det möjligt att se schema för all personal. Denna uppdatering har inte gjort under projektets gång. När personalen började använda handdatorn bestämdes det att de skulle sköta användningen av handdatorn utanför brukarens hem exempelvis, påbörja och avsluta uppdrag. Fokus skall vara på brukaren när personalen utför uppdrag och inte på handdatorn. Några ur personalen har visat handdatorn och förklarat vad projektet går ut på till de brukare som de har varit kontakt person till. Dessa brukare har uttryckt en positiv attityd till användningen av handdatorn. I några fall så har så har personalen kunnat svara på frågor om brukarens mediciner genom att använda FASS som finns i handdatorn, vilket har varit positivt. De anhöriga som intervjuades var medvetna om att projektet pågick men de visste ingenting om användningen av den handhållna enheten. En av de anhöriga nämnde att hon tror att användningen av handdatorn hade haft en positiv effekt. Brukaren i det här fallet brukade vara orolig om personalen kom lite sent, men under projektet så hade personalen varit i tid eller ringt till brukaren och sagt att de blev lite försenade. Personalen som arbetar i larmet använde också navigeringsverktyget TomTom. Detta verktyg upplevdes inte som användarvänligt. På displayen skulle det stå av när den skulle vara på och tvärtom. Kartorna i verktyget var dessutom gamla och gick inte att navigera efter. Personalen 15

19 blev erbjuden att pröva ett nytt navigeringsverktyg WisePilot. Detta verktyg upplevdes som användarvänligt och personalen kunde lätt hitta till rätt adress ute på landsbygden. Slutkommentarer Det övergripande syftet med utvärderingen var att undersöka om modern informations teknologi underlättar och effektiviserar hemtjänstens arbete, samt om samarbete, kommunikation och information mellan berörda yrkesgrupper ökar, allt i syfte att öka kvaliteten på utförda tjänster till brukaren. Den informations och kommunikations teknologi som har använts i detta fältprov har till viss del underlättat och effektiviserat hemtjänstens arbete. All uppdaterad information om brukare finns samlad på ett och samma ställe både när det gäller TES och den handhållna enheten. Personalen behöver inte leta i olika pärmar för att få tag på den relevanta informationen när det gäller brukare och brukaruppdrag. Detta gör det också troligen lättare för vikarier att veta vad som skall utföras hos brukaren. I fältprovet har det också visat sig att den finns en bättre överensstämmelse mellan beviljat och utfört uppdrag till brukaren. Det är lättare att planera om dagens uppdrag om så behöver ske i och med användningen av den handhållna enheten. Kvaliteten för brukaren höjs också genom att planeringen sköts i TES inga uppdrag glöms bort. Den handhållna enheten kunde också användas som en vanlig mobiltelefon vilket upplevdes positiv av personalen. De kunde meddela brukare om de inte kom in genom porten utan att behöva gå tillbaka till grupplokalen samt att den handhållna enheten innebar en känsla av ökad trygghet på kvällar och helger. Personalen visste att om de behöver hjälp så kan de alltid få tag i någon annan personal som har en handhållen enhet. Målet att minska planeringstiden med 75% uppfylldes inte under fältprovet men att inte behöva planera ut 250 uppdrag per dag upplevs som positivt av personalen. Framförallt så upplever personalen på Flora hemtjänst att starten på deras arbetsdag har varit mycket lugnare och mindre stressande under fältprovet. All intervjuad personal vill inte gå tillbaka till det gamla systemet med papper och penna. Kommunikationen och informationen mellan de berörda yrkesgrupperna ökade inte under fältprovet. Personalen på Flora hemtjänst kontaktade distriktssköterskorna som vanligt genom att ringa till dem. Detta på grund av att distriktssköterskorna inte fick tid att vara med under fältprovet och de prioriterade därför sina patienter. Till rehabiliteringspersonalen var det inte så många uppdrag under fältprovets gång och därför kunde inte kommunikation och information mellan hemtjänst personal och rehabiliteringspersonal utvärderas. Det måste poängteras att i detta projekt så har de som har velat använda den handhållna enheten fått göra det, den som inte har velat delta i användningen har inte behövt göra det. Detta innebär att de som har använt den handhållna enheten har varit motiverade att använda den. Den personal som från början arbetade tillsamman med systemutvecklaren för att ta fram informationsinnehåll i den handhållna enheten upplever detta arbete som mycket positivt. En av de intervjuade uttrycker att det har varit bra att ha fått vara med och säga till vad som skall finnas i den handhållna enheten och inte bara en liten arbetare som inte har något att säga till om. Personalen tycker att systemutvecklaren har varit lyhörd och velat sätta sig in i vad hemtjänstarbete innebär för att lättare kunna förstå vad personalen behöver. 16

20 Referenser Boog, B.W.M. (2003) The Emancipatory Character of Action Research, its History and the Present State of the Art. Journal of Community & Applied Social Psychology. 13: Dahlgren, L.E., Lundgren, G. & Stigberg, L. (2003) Öka nyttan av IT! Att skapa och värdera nytta i verksamheten med hjälp av PENG. Ekerlids Förlag, Stockholm Greenwood, D.J. & levin, M. (1998) Introduction to Action Research. Social Research for Social Change. Sage Publications, Inc, Thousand Oaks, California Halskov Madesn, K. & Kensing, F. (1991) Generatin visions: Future workshops and metaphorical design. In Greenbaum and Kyng (eds), Design at Work. Cooperative Design of Computer Systems. (pp ): Lawrence Erlabaum Associates, Hillsdale, New jersey 17

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Sammanfattning Hemtjänsten i Göteborg ville effektivisera sin administration och komma bort från trasslet med lösa lappar för schemautskrifter

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Tunstalls erbjudande. Vi ger dig plattformen för den moderna vården och. omsorgen.

Tunstalls erbjudande. Vi ger dig plattformen för den moderna vården och. omsorgen. Tunstalls erbjudande Vi ger dig plattformen för den moderna vården och omsorgen! Med Tunstall som din samarbetspartner får du en stark leverantör som erbjuder marknadens mest kompletta helhetslösning för

Läs mer

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare

Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare Februari 2007 Hemtjänst, ledsagning, avlösning Definition och beskrivning av olika insatser Regler, rutiner och samverkan mellan biståndshandläggare och anordnare 1. Hemtjänst 1.1 Kunddebiterad tid sid

Läs mer

Trygghetslarm i Osby kommun

Trygghetslarm i Osby kommun Trygghetslarm i Osby kommun Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska varje vårdgivare eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet

Läs mer

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Projektmedverkande från OF (omsorg om personer med funktionsnedsättning) i Hultsfreds kommun

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre Vad menas med samordnad individuell plan och när ska planen upprättas Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska den enskilde

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen

Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Kvalitetsplan 2015 Hemtjänst Nattpatrullen Inledning Nattpatrullen består i nuläget av 12 anställda. Det åtgår 10,4 årsarbetare för att täcka 50 timmar per natt sju dagar i veckan samt arbetsplatsträff

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Gäller Fr o m 120101- tillsvidare 1 ALLMÄNT Rapporterna i IntraPhone utgör underlaget för avgifter till kunderna och ersättning till

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Uppdragsidé ehälsa 2013

Uppdragsidé ehälsa 2013 Uppdragsidé 1 (9) Uppdragsidé ehälsa 2013 Uppdragsidé 2 (9) Innehåll 1. Mål Dokumentera och komma åt information mobilt...3 1.1 Bakgrund och uppdragsidé...3 1.2 Avgränsningar...5 1.3 Kompetensbehov...5

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité

Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Ny digital teknik införs för invånare som har trygghetslarm för att ge ökad trygghet, säkerhet och kvalité Under hösten kommer alla befintliga trygghetslarm att bytas ut. De som har trygghetslarm kommer

Läs mer

Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom Vård och Omsorg i Knivsta kommun för period 2, maj aug 2012 SN-2012/321

Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom Vård och Omsorg i Knivsta kommun för period 2, maj aug 2012 SN-2012/321 Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-10-02 SN-2012/321 Socialnämnden Medicinsk ansvarig sjuksköterskas (MAS) redovisning av avvikelser inom Vård och Omsorg i Knivsta

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun

Stöd i hemmet. Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet Hemtjänst i Luleå kommun Stöd i hemmet i Luleå kommun Stöd i hemmet innebär olika former av omsorg, omvårdnad, stöd och service i ditt hem. Du ska kunna bo kvar hemma så länge som möjligt

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör

Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör Utgångspunkter för eget val - Biståndsbeslutet utgör grunden för val av leverantör och beställning. - Valet är frivilligt.

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Gylle/Åselbygruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Intelligent bemanningsplanering

Intelligent bemanningsplanering Intelligent bemanningsplanering Välkommen till Allocate Optima, ett system för resursplanering och bemanningsoptimering som gör det möjligt för företag att hantera stora personalstyrkor med många olika

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016

SVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Time Care Hälso- och sjukvårds Suite. En intelligent bemanningslösning för effektiv resursanvändning och god vård.

Time Care Hälso- och sjukvårds Suite. En intelligent bemanningslösning för effektiv resursanvändning och god vård. Time Care Hälso- och sjukvårds Suite Time Care Hälso- och sjukvårds Suite En intelligent bemanningslösning för effektiv resursanvändning och god vård. Time Care Hälso- och sjukvårds Suite erbjuder långsiktiga

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg En service- och är ett löfte om innehåll och kvalitet på dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att

Läs mer

TRYGGHETSKAMERA ett komplement till fysiska tillsynsbesök. Skurups kommuns erfarenheter

TRYGGHETSKAMERA ett komplement till fysiska tillsynsbesök. Skurups kommuns erfarenheter TRYGGHETSKAMERA ett komplement till fysiska tillsynsbesök Skurups kommuns erfarenheter Tillsynsbesök* En trygghetsskapande insats som innebär att personal tittar till den enskilde mellan övriga besök.

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

MANUAL MOBIL KLINIK APP 2.2

MANUAL MOBIL KLINIK APP 2.2 MANUAL MOBIL KLINIK APP 2.2 Innehåll Innan appen tas i bruk 2 Registrera besök manuellt 6 Dokumentera besöket 7 Registrera besök med NFC-tagg 7 Planera nytt besök 9 Avboka besök 10 Patienter 10 Anteckningar

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun

Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,

Läs mer

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst

Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2009-11-13 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (6) Diarienummer 095/09-739 Granskning av Tyresö kommuns hemtjänst Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010 Hagalundsgruppen Innehållsförteckning Sid 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 3 1.2 Enkäter 3 2 Omsorgsnämndens mål... 3 3 Verksamhetsinformation

Läs mer

Rutin för registrering av tid och insatser i Phoniro Care i Kristianstad kommun

Rutin för registrering av tid och insatser i Phoniro Care i Kristianstad kommun Rev. 2015 02 13 Omsorgsförvaltningen Rutin för registrering av tid och insatser i Phoniro Care i Kristianstad kommun Innehåll Innehåll... 2 1 Insats- och närvaroregistrering i hemtjänst genom Phoniro Care...

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 3 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Salutogen vardagsrehabilitering Bilaga 2 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Biståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). 1. Plats för klisterlapp. 2. Vad tycker vi?

Biståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). 1. Plats för klisterlapp. 2. Vad tycker vi? Biståndshandläggare* Utreder behov och fattar beslut om bistånd (hjälpinsatser). a. Vad kan vi mer säga om biståndshandläggares utmaningar? Biståndshandläggare kan påverka vårt arbete. Vi kan påverka biståndshandläggares

Läs mer

Avtals- och verksamhetsuppföljning 2015

Avtals- och verksamhetsuppföljning 2015 Kvalitet och utvärderingskontoret Dnr Än 2016-15 s- och verksamhetsuppföljning 2015 Verksamhet ISA Omsorg AB Datum för besök 2015-11-23 Deltagare/metod Metod Uppföljningen genomfördes via intervjuer med

Läs mer

Område Rehabilitering

Område Rehabilitering Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka

Läs mer

Frågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014

Frågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014 2014-03-18 Dnr 45518/2013 1(11) Frågor och svar Kommun- och enhetsundersökningen äldre, 2014 Här finner du en samling vanliga frågor som kan uppstå när du besvarar enkäten. Kontakta oss gärna om denna

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58

Service och om- vårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Service och omvårdnad för äldre och funktionshindrade Omsorgsbroschyr08_version2.indd 1 08-05-27 07.20.58 Kommunens verksamhet inom Vård och omsorg ska ge äldre och funktionshindrade möjlighet att leva

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Användarhandbok Ver. 1.3.0.1 2013-12-16

Användarhandbok Ver. 1.3.0.1 2013-12-16 Användarhandbok Ver. 1.3.0.1 2013-12-16 Innehållsförteckning 1 Terminologi... 3 2 Knappar i toppmenyn... 4 3 Logga in i ParaGå... 5 3.1 Starta ParaGå med genväg... 5 3.2 Starta ParaGå utan genväg... 5

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG

HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG HEMTJÄNST VÅRD OCH OMSORG Information om Hemtjänst! Verksamheten utgår från att kommunmedborgaren ska erbjudas möjlighet till en fungerande vardag. Verksamheten vänder sig till äldre samt personer med

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Checklista - förbättringsarbete

Checklista - förbättringsarbete Checklista - förbättringsarbete Jag har tidigare varit med i ett Genombrottsprogram Använder PDSA-hjulet Använder fiskben som metod Har tillgång till utvecklingsledare eller motsvarande På min arbetsplats

Läs mer

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering

Avsnitt 3 Färre mil och mer tid med bättre planering Färre mil och mer tid med bättre planering Det körs många mil med bil i kommunal verksamhet. Särskilt gäller detta inom socialförvaltningen eller motsvarande. I detta avsnitt beskrivs hur man kan effektivisera

Läs mer

Uppföljning av verksamheten under sommaren

Uppföljning av verksamheten under sommaren VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Omsorgsnämnden 2015-10-14 5 On Dnr 2014.034 026 Uppföljning av verksamheten under sommaren Förslag till beslut Omsorgsnämnden beslutar att Ärendebeskrivning

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Uppföljning 2013-11-19 Care Rent International AB

Uppföljning 2013-11-19 Care Rent International AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20131119 International AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner och dokumentation. Företagets representanter: Simin Torkzadeh Sammanfattande

Läs mer

Rutin. Diarienummer: VON 2016/

Rutin. Diarienummer: VON 2016/ Rutin 2017-05-17 Ersättningsmodell för hemtjänst som utförs inom ramen för valfrihetssystem (LOV) i Norrköping - inklusive instruktioner för utförarnas registrering i Treserva och TES Diarienummer: VON

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Insatser enligt Socialtjänstlagen

Insatser enligt Socialtjänstlagen SOCIAL- OCH OMSORGSKONTORET Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Insatser enligt Socialtjänstlagen - för personer med funktionsnedsättning under 65 år Vem vänder sig insatserna till?... 3

Läs mer

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV

Omsorgsförvaltningen 141215 Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Uppföljning. LOV Ingrid Johansson, Charlotte Thorstensson Ljusdals kommuns hemtjänst Antal kunder: 300 med insatser, ytterligare drygt 200 kunder med enbart larm. Personal: 36 rader, 18 östra och 18 västra. Just nu två

Läs mer

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa

E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård. Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa E-hälsa 6/5 9/5 2014 Nätverksträff Mora Falun Ssk hemsjukvård Mona-Lisa Lundqvist Regional samordnare E-hälsa Vem är jag? 60 år, gift, 4 barn Bor i Gopshus utanför Mora där jag på fritiden driver ett vandrarhem

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

Välkomna. The Capital of Scandinavia 2014-03-24

Välkomna. The Capital of Scandinavia 2014-03-24 Välkomna The Capital of Scandinavia Nytt tidregistrerings- och ersättningssystem Utförare Hemtjänst Utbildning Del 1 Agendan för dagen Syfte och förväntade effekter Regelverk för ersättning Införandeplan

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg

Värdighetsgarantier. inom Vård och omsorg Värdighetsgarantier inom Vård och omsorg Om Hjo kommuns värdighetsgarantier Värdighetsgarantierna för Vård och Omsorg är garantier som mer konkret talar om vad brukarna inom Vård och Omsorg i Hjo kommun

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer