Projekt Hemtjänsttimmen - en modell för beräkning av ersättning till externa leverantörer i ett valfrihetsssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Hemtjänsttimmen - en modell för beräkning av ersättning till externa leverantörer i ett valfrihetsssystem"

Transkript

1 Projekt Hemtjänsttimmen - en modell för beräkning av ersättning till externa leverantörer i ett valfrihetsssystem

2 1. Bakgrund Många av kommunerna inom Göteborgsregionen har infört eller är på väg att införa valfrihetssystem inom hemtjänsten enligt Lagen om Valfrihetssystem som trädde i kraft 1:e januari Enligt lagen ska kommunen identifiera alla kostnader för hemtjänsten vid beräkning av ersättningen 1. Kostnadernas storlek varierar naturligtvis något mellan kommunerna, beroende på t ex overheadkostnader, vårdtyngd och geografi men vilka variabler som ska ingå borde vara ungefär de samma. För privata utförare kan hela GRregionen ses som en enda marknad och företagen kommer enligt tidigare erfarenheter troligen söka sig till de områden som ger störst lönsamhet. Vad händer då om kommunerna har väldigt olika ersättningsnivåer? Att ersättningsnivån är väl avvägd och realistisk är en viktig del i ett valfrihetssystem. Att ersättningen inte är för låg är viktigt dels för att externa utförare långvarigt ska kunna bedriva hemtjänst utan att slås ut och dels för att egenregin inte ska gå med underskott och kommunen därmed kunna anklagas för att subventionera den. Ersättningen ska naturligtvis inte heller vara för hög eftersom ett mål för kommunal verksamhet är att skattebetalarnas pengar ska användas där de gör störst nytta. En hög kostnad för hemtjänst innebär kanske besparingar för annan kommunal verksamhet. Möjligheten för aktieägarna att ta ut vinster i t.ex. friskolan, istället för att återinvestera dem i verksamheten, har också debatterats i både tidningar och TV de senaste åren. I en artikel i Gotlands Tidningar skriver Margareta Nyström som en förklaring till varför Attendo väljer att lämna hemtjänsten på Gotland följande: Enligt rapporten "Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg" från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) var kostnaden för hemtjänsten i Gotlands kommunala regi 2006 i genomsnitt 385 kronor per timme. Den ersättning som kommunen betalar de privata utförarna på Gotland 2009 är 307 kronor. Det är en minskning med 20 procent och under denna period har lönekostnaden ökat med över 10 procent. Denna ersättningsnivå omöjliggör en ekonomi i balans oavsett utförarens driftsform. Därmed riskerar alternativa utförare att slås ut och det blir en återgång till offentligt monopol. 2 Enligt en artikel i Hallands nyheter 13:e maj 2009 kritiserar de privata utförarna och den kommunala hemtjänsten Varbergs kommuns beräkningsmodell där tiden för uppdraget inte räcker till. Företagen undrar varför de ska klara av att utföra uppdrag med den ersättning som kommunen betalar när egenregin inte gör det gick den kommunala hemtjänsten i Varberg med mellan nio och tio miljoner i underskott eftersom arbetsuppgifterna krävde mer personal och tid än beräknat. Varbergs kommun som haft kundval inom hemtjänsten i fyra år har idag en ersättning som ligger på mellan 311 och 327 kronor. Några av företagare i Varberg menar dock att ersättningsnivåerna är felaktiga och att en kontroll borde göras med Sveriges kommuner och Landsting. 3 SKL har faktiskt gjort en undersökning som nyligen publicerats och de har där under 2008 kartlagt omfattningen av valfrihetssystem inom hemtjänsten i 39 kommuner som hade valfrihetssystem Undersökningen visade att ersättningsbeloppen till privata utförare 1 Valfrihetssystem för nybörjare och andra nyfikna från SKL aspx 3

3 ligger mellan kr per timme bland annat beroende på om ersättningen utgår från insatser, beslutat tid, faktiskt utförd tid eller utförd aktivitet. 4 Andra faktorer som borde påverka ersättningen är om det avser tätort eller glesbygd samt om HSL-tid ingår eller inte. Enligt Greger Bengtsson på SKL är det avgörande för skillnaderna mellan kommuner som använder samma ersättningsmodell är skillnader i påslaget för kringtid. 5 Förutom variation i påslaget för kringtid varierar ersättningen alltså beroende på vilken ersättningsmodell den baseras på. Detta kan bli förvirrande vid jämförelse mellan olika ersättningsnivåer. Det är därför viktigt att veta vad ersättningen baseras på för att kunna göra relevanta jämförelser. Ersättningen kan antingen betalas ut för biståndsbedömd tid, för biståndsbedömd tid minus frånvaro, för manuellt mätt utförd tid eller utförd tid mätt med något elektronisk mätsystem. Vid mätningar i några av kommunerna har det visat sig att den utförda tiden ibland ligger på så lite som 50 % av den biståndsbedömda tiden då man kontrollerat med elektroniska mätsystem. Jämförs den utförda tiden istället med den beviljade tiden minus frånvaro ökar procentsatsen så kan den utförda tiden istället ligga på % av den beviljade tiden. Med frånvaro avses den tid som inte utförs på grund av att brukaren har andra planerade insatser som avlastning, växelvård etc. Denna modell är relativt vanlig bland kommunerna och några kommuner hävdar att det är stor skillnad mot om man mäter tiden elektroniskt. I vissa kommuner redovisa utförarna den utförda tiden som den tid som är beräknad enligt schablon även om det kanske kan gå några minuter snabbare hos varje brukare. Anledningen är att systemet annars blir för tungrott. Tidsuppfattningen kan dessutom vara olika hos olika personer vilket har en inverkan vid manuell registrering. Hur stor andel av den beviljade tiden som utförs beror delvis på hur väl de schabloner som biståndshandläggarna använder verkligen speglar den genomsnittliga tidsåtgången. Det är inte heller så att alla kommuner får bistånden i tid från biståndshandläggaren, vissa kommuner omvandlar själva insatsen till beräknad tidsåtgång. Dessutom är det olika vad kommunerna innefattar i biståndet. Vid t.ex. inköp, ingår det hjälp med att skriva inköpslista? Hur brukarna får använda larmet varierar dessutom mellan kommunerna. Är det tillåtet att larma för att man behöver hjälp med vissa saker eller ska man vänta till ordinarie besök. Därför hade det varit intressant att titta närmare på själva bistånden och de schabloner som används. En förklaring till att all den tid som beviljats enligt schablon inte överensstämmer med den tid som faktiskt utförs är att den kommunala hemtjänsten ofta har som mål att utföra beviljade insatsen på så snabbt som möjligt för att se till att skattemedlen används så effektivt som möjligt. Det är viktigt att ha i åtanke att beviljad tid enligt schablon inte är det samma som utförd tid när man jämför den kostnad som beräknas genom modellen med den kostnad man har idag. Är den redovisade kostnaden per beviljad timme t.ex. 200 kr och den utförda tiden bara är 50 % innebär det att kostnaden per utförd timme egentligen är 400 kr. Några av GR:s medlemskommuner uppger också att det vid beräkningar framkommit att det verkliga timpriset kan vara så högt. 2. Konstruktionen av en beräkningsmodell Som SKL:s kartläggning visar varierar ersättningen i landet mycket. Det viktigaste är kanske inte att ha exakt samma ersättning i hela GR-regionen utan en realistisk ersättning som är beräknad utifrån de krav och förutsättningar som finns i just den aktuella kommunen för att få utförare som vill etablera sig i hela regionen. För att underlätta detta har GR-kommunerna 4 Rapporten Valfrihet inom hemtjänsten år 2008 från SKL 5 Enligt samtal med Greger Bengtsson

4 arbetat fram en modell som kan användas för att beräkna en relevant ersättning. Modellen kan användas för att räkna ut olika ersättningar för de kommuner som vill ha olika ersättningsnivåer för olika tjänster och olika områden. Fyra exempel presenteras för att visa hur skillnaderna kan se ut. Modellen baseras på att ersätta utförd tid, innanför dörren hos brukaren mätt med mätinstrument. Det betyder trots detta att det finns tid för resor, dokumentation etc. eftersom denna tid ersätts med ett pålägg för indirekt vårdtagartid för varje utförd timme och ska därmed inte utföras hemma hos brukaren. Skulle kommunen ersätta beviljad tid eller manuellt redovisad tid i stället bör en lägre ersättning användas eftersom den beviljade tiden är högre än den utförda. Beräknar kommunen idag kostnad per beviljad timme är den inte jämförbar med den kostnad vi får fram med denna modell. Modellen att bara ersätta för exakt den uppmätta utförda tiden innebär att det inte finns någon buffert/flexibilitet i tid hemma hos brukaren vilket är en skillnad mot de system som många kommuner har idag. Detta innebär att det inte går att vid beräkning av ersättningen tänka på hur man arbetar idag. Argument som vi nollvickar och sätter inte alltid in vikarier innebär inte att det går att minska det procentuella påslaget för vikarier eftersom modellen fungerar så att om företaget inte utför den tid som är avsedd får de inte heller någon ersättning, nollvick påverkar alltså inte det ekonomiska resultat positivt om det innebär att man därmed inte utför den beviljade tiden. Den del av ersättningen som avser tiden hos brukaren måste alltid ersättas i modellen och det går inte att ta någon tid från brukarna. Väljer en kommun att inför ett nytt system är det viktigt att vara klar över vilka styreffekter det får. En styreffekt som en sådan här ersättningsmodell får är att det enda som utföraren kan kostnadseffektivisera är den indirekta brukartiden (kringtiden) eller overheadkostnaderna. En annan styreffekt som modellen får är dock att det inte finns några ekonomiska incitament att minska kundernas beviljade tid om behovet skulle förändras. Det finns kanske inte heller något incitament att diskutera särskilt boende med väldigt vårdkrävande kunder då en hemtjänsttagare med mycket beviljad tid kan vara en lönsam kund. Om kunden är lönsam eller inte beror dock på om det uppdraget innebär många korta tillsyner eller inte eftersom tillsyner innebär hög kringtid och därmed är mindre lönsam än andra insatser. Att övergå från att ersätta beviljad tid till ersätta utförd tid brukar även innebära att tiden hemma hos brukaren ökar samt att högre andel av insatserna ofta blir utförda. Detta får till följd att kostnaderna för hemtjänst kan öka trots att kostnaden per timme ska vara den samma och trots att den beviljade tiden inte ökar. Det kan vara bra för kommunerna att vara observant på detta. Hur stor skillnaden blir beror på hur väl schablonerna stämmer överens med verklig tidsåtgång och hur stor del av den beviljade tiden som tidigare utförts. Det är väldigt viktigt med en tät kommunikation mellan utförare och biståndshandläggare så att den beviljade tiden är så relevant som möjligt. Omprövningar blir ofta viktigare med en modell där man blir ersatt för utförd tid och där den beviljade tiden utgör ett tak för ersättningen. Det blir då viktigt att insatserna i genomsnitt inte tar längre tid att utföra än vad som är beviljat. Modellen innebär därmed ett nytt sätt att styra som får andra effekter än gamla styrsätt. Enligt gruppen kan det vara svårt att ersätta utförd tid när det gäller tvätt och inköp eftersom utföraren kanske väljer att skicka tvätten till ett tvätteri eller handlar för flera hemtjänsttagare samtidigt. Dessa insatser får man kanske istället ersätta enligt beviljad tid istället. Larm kan vara svårt för småföretagare att besvara men det är bra för kontinuiteten om de som utför de andra insatserna även svarar på larm. Därför har t.ex. Partille valt att utföraren kan välja om

5 de kan svara på larm och leverera mat. Larm ersätts då med utförd tid. Andra kommuner har valt att ha en speciell kommunal larmenhet eftersom ständiga avbrott för att besvara larm medför svårigheter i det dagliga arbetet för hemtjänstgruppen. Några kommuner ersätter matleveranser med motsvarande 15 minuter utförd tid. Flera kommuner märker att utbudet av färdigmat i affärerna har minskat efterfrågan på matleveranser. 3. Att använda modellen I modellen lägger kommunen in egna värden alternativt använder de föreslagna för att räkna fram en slutsumma. Månadslön: Kan vara olika för servicepersonal och omvårdnadspersonal och kan även bero på hur man utformar förfrågningsunderlaget. Har man kravet att t.ex. minst 70 % av personalen ska vara undersköterskor behövs en månadslön som är baserad på det. Många kommuner har valt att kravet är lägst undersköterskekompetens vid nyrekrytering, och det kan då vara lämpligt att titta på snittlönen i den egna organisationen. Personal som arbetar med städ, tvätt och service har oftast lägre lön i snitt då de inte behöver lika hög utbildning. De flesta kommunerna har inga renodlade servicegrupper och vi har därför ingen snittlön för dessa. Om kommunerna väljer att särskilja så får kommunerna själva titta på det. Timmar per månad: 161 timmar per månad med 37-timmars vecka (omvårdnadspersonal) 175 timmar per månad med 40-timmars vecka (servicepersonal) OB: Snittet vi har kommit fram till är 10 % för omvårdnadsinsatser, med utgångspunkt i att natten är kvar i kommunal regi. Annars är det kanske lämpligt att ha en nattaxa. Förfrågningsunderlaget styr % -satsen beroende på vid vilket klockslag natten startar. t.ex. om kommunen har ansvaret för alla insatser nattetid så påverkas kostnaderna dagtid om natten börjar vid 21 eller 22. Vi har utgått från att natten börjar Observera att OB inte behövs för serviceinsatser eftersom dessa utförs dagtid vardagar. Semesterdagstillägg: De flesta kommunerna har 1,4 %. Har man mycket ung personal så kan det i praktiken vara billigare. Det kan bli konstigt att utgå ifrån en yngre personal än vad kommunerna själva har även om det kan vara yngre personer i t.ex. nystartade serviceföretag. Det är viktigt att komma ihåg att kommunens egenregi också ska klara sig på den fastställda ersättningen med tanke på konkurrensneutraliteten. Semestervikarier: Vi har använt oss av en procentsats på 11 %. Detta baseras på en beräkning av att personalen har 29 semesterdagar i snitt, vilket medför en procentsatsen 11,15 %. Med hänsyn tagen till att det är lägre indirekt vårdtagartid på sommaren (inte så många möten etc.) har vi valt att använda 11 %. Personalen tar oftast inte ut alla dagar utan sparar några men de blir trots detta en kostnad i form av semesterlöneskuld. Hur varje enskild kommun har valt att hantera denna skuld avgör om semesterlöneskulden belastar hemtjänstens resultat direkt när den tjänas in eller om det blir en central kostnad till dess att den tas ut. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid konstruktion av ett valfrihetssystem för att det ska vara lika villkor för både kommunen och externa utförare.

6 Sjukvikarier: Procentsatsen på 2 % baseras på fem sjukdagar i snitt per person. Många kommuner har aldrig budgeterat för sjukvikarier då man försöker täcka för varandra och nollvicka. Men då modellen enbart ersätter utförd tid behöver kostnaderna för sjukvikarier täckas. Kortar man insatserna får man automatiskt lägre ersättning. Sjukvikarier måste då tas in för att få in den ersättning man räknat med för den dagen. PO: Har kommunen som krav i förfrågningsunderlaget att utförarna ska ha samma försäkringar och villkor som kommunal personal behöver man lägga in samma PO i modellen som kommunen själv har. Sen är det upp till kommunerna som inför valfrihetssystem att kontrollera att utförarna verkligen betalar in pensioner etc. Om man inte har det som krav kan en extern utförare ha sämre arbetsvillkor och därmed lägre kostnader för PO. Väljer man att lägga in ett lägre PO i modellen bör kanske egenregin ändå ersättas med en högre ersättning på grund av högre krav. Kringtiden: Kommunen lägger in den kringtid man har uppmätt, uppskattat eller den kringtid man politiskt har bestämt. Att minska kringtiden är ett sätt att sätta upp ett effektivitetskrav med denna modell. Om kommunen väljer att i modellen ersätta en lägre kringtid än tidigare uppmätt kan det vara bra att informera egenregin om hur stor effektivisering som förväntas för att undvika underskott vid årets slut. Kringtiden skiljer ofta mellan omvårdnad och serviceinsatser och därför kan man sätta en lägre kringtid för serviceinsatser. Kringtiden kan också varieras mellan tätort och landsbygd för de kommuner som vill ha olika taxor. HSL-insatser kan vara en del av utförd tid eller så ersätts de separat enligt framtagna schablontider precis som hemtjänsten för övrigt. HSL-insatserna ligger på runt mellan åtta till nio procent av den totala tiden i Kungälv, där får utförarna scablontid för HSL-insatser och det ligger då i utförd tid. Ingår HSL-insatserna i kringtiden brukar dessa uppgå till någonstans mellan åtta till tio av de mellan % som kringtiden kan vara. Har kommunen en modell där även HSL-insatserna ersätts i tid, kan kommunen därmed ha en avsevärt lägre kringtid. Vissa kommuner har istället ett procentuellt pålägg speciellt för HSL-tiden. Ett exempel är Ale som har ett pålägg på tio procent. Övriga kostnader: Här lägger varje kommun in uppgifter utifrån t.ex. redovisning föregående år i förhållande till antal utförda eller beviljade timmar. Pålägg för OH och administration: Samtliga OH-kostnader ska ingå både på enhetsnivå, på förvaltningsnivå och på kommungemensam nivå så att egenregin inte har några fria nyttigheter gentemot privata utförare. Däremot behöver inte myndighetskostnader och kostnader för politisk verksamhet ingå. Beräkningar visar att OH-kostnader totalt för en kommun brukar ligga mellan åtta till tolv procent. Eftersom kommunen i ett valfrihetssystem fortfarande behåller biståndsbedömning, avgiftshantering, politisk organisation etc. motiverar det att inte ha ett så högt procentuellt påslag. Det går att dra en parallell till ersättningen för Göteborgs stads friskolor där man bedömt att detta inte ska ingå. För förskolan har OH-kostnaden då beräknats

7 till ca sju procent. När egenregin får sin ersättning är det också riktigt ur konkurrenssynpunkt att bara ersätta den del som inte redan finns i budget i någon annan del av förvaltningen och som man därmed inte har kostnader för inom den förvaltning som hemtjänsten tillhör. Moms: Momsfrågan kan hanteras på flera olika sätt. Det finns kommuner som konsekvent betalar ut sex procent av kostnaderna, dvs. den summa man får tillbaka genom Ludvikasystemet. Andra betalar ut en kompensation som motsvarar anordnarnas faktiska kostnader. 6 Beräkningen på sex procent är beräknad på all offentlig verksamhet men hemtjänst är betydligt mer personalintensiv än vissa andra offentliga verksamheter och andelen momspliktiga varor därmed lägre. De kommuner som har undersökt saken menar att de faktiska kostnaderna ligger på mellan två till tre procent och skulle de externa utförarna ersättas med sex procent skulle de överkompenseras och få konkurrensfördel framför kommunal verksamhet. 7 Vårt förslag är därför att använda sig av en kompensation på två och en halv procent för de företag som inte lägger på moms på sina fakturor. Övrigt: Har kommunen högre krav än externa utförare t.ex. på att alla skall erbjudas heltidsanställningar ska man också ha högre ersättning för detta. Speciellt viktigt är det om kommunen väljer att dela på service och omvårdnadsinsatser vid införandet av ett kundvalssystem. Personal som arbetar mitt på dagen då det är mindre omvårdnadsinsatser som behöver utföras kan då inte utföra serviceinsatser på det sätt som gjorts tidigare i den kommunala organisationen. Det blir svårt att använda personalen på ett optimalt sätt. Högre ersättning kan också motiveras av att kommunen har det yttersta ansvaret och alltid måste vara beredd att ta över om någon extern utförare går i konkurs, inte svarar på ett larm eller då en brukare har svårt att välja direkt på t.ex. sjukhus. Detta medför att kommunen inte har möjlighet att slimma sin organisation på samma sätt som en extern utförare. Vill man kan kommunen ersättas för detta. Det finns också andra faktorer som påverkar kommunens kostnader och som diskuterats i gruppen. Kommunernas problem att handplocka personal samt att externa utförare vid nyetablering kan undvika att anställa personal med hög sjukskrivning, stor frånvaro eller stora behov av rehabilitering. Kommunal verksamhet befinner sig alltid i ett sammanhang och är sammanlänkat med andra verksamheter som påverkar det vi gör och påverkar de kostnader som uppstår. Kommunal verksamhet kan också vara mer styrd av olika policys etc. så som miljöbilar etc. som kanske inte alltid är ett krav i ett kundvalssystem. Det är viktigt att uppmärksamma nya krav/politiska beslut som påverkar hemtjänsten också ska påverka ersättningen. Övriga kostnader för t.ex. verksamhetssystem som kommunen tillhandahåller kan finnas. Någon ska sköta t.ex. Backup, service av trygghetstelefoner etc. Det är viktigt att tänka på vem som ska ersättas för det. Kommunen har ett ansvar för kontinuitet mot länsstyrelsen etc. och då behöver de kanske tillhandahålla system för detta som inte går att kräva att småföretagare ska ha. Det kan handla om olika sorters system för insatsregistrering eller dokumentation. En effekt av ett kundvalssystem är att kommunen inte garanterar några volymer och det kan då vara svårt för ett företag att investera i ett verksamhetssystem under så osäkra förhållanden. 6 SKL (2009): 14 Att utveckla valfriheten L Svensson 7 Dagens samhälle nr sid 16

8 4. Uppräkning av ersättningens storlek Ersättningsnivåerna brukar justeras årligen för att anpassas efter exempelvis löneökningar eller kommunbudget. Det är möjligt att använda modellen för att varje år beräkna nya ersättningar och justera procentsatser eller andra värden utifrån önskemål om effektivisering eller efter utifrån förändringar. Vilken justeringsmodell man än väljer är det mycket viktigt att skriva in i avtalet hur förändring av ersättningen ska ske. I många upphandlingar justeras ersättningen med en årlig uppräkning baserad på ett index. Dessa har ofta baserats ofta på kombinationer av arbetskostnads index (AKI) och konsumentprisindex (KPI). Ett sätt att behålla makten över ekonomin är att kommunen enligt avtalet årligen beslutar om nästa års ersättning i samband med att budgeten fastställs för att kunna anpassa ersättningen till det ekonomiska utrymme som finns. En fördel med det är naturligtvis att kommunen då även kan lägga effektiviseringskrav på hemtjänsten. Ett annat sätt är att skriva i avtalet att kommunen har rättigheter att med X månaders varsel ändra ersättningen ifall man märker att det är något som behöver ändras. Tiden får dock inte vara för kort eftersom det är viktigt att skapa stabilitet för företag så att de vågar etablera sig. Av flera skäl råder viss osäkerhet kring användandet av indexkonstruktioner då dessa inte alltid motsvarat de verkliga kostnadsförändringarna. SKL har sammanställt ett PM Prisindex för vård och omsorg som diskuterar olika konstruktioner av indexregleringar som vägledning. Utgångspunkt för förslaget är att indexeringen ska leda till att utföraren får kompensation för allmänna pris- och löneökningar. För verksamheter där löneavtal mellan SKL och Kommunal dominerar föreslås ett index som väger ihop en prognos för lönekostnadsförändringarna det kommande året med konsumentprisindex (KPI) förändring det senaste året. Löneförändringar utöver avtal är inom detta område mycket små vilket innebär att löneprognosen till stor del kan utgå från avtalade löneökningar. På så vis minimeras eftersläpningar i prisomräkningen. SKL kallar detta nya index för omsorgsprisindex (OPI). Förslag till avtalstext när OPI används: Ersättningen ska vara fast från tidpunkten för avtalets tecknande till 200X Från 200(X+1) justeras ersättningen årsvis med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting. Helårsersättningen år 200X räknas om med det fastställda procenttalet för år 200(X+1) enligt formeln: A (1+p/100 )= B där A är helårsersättningen år 200X, p är det fastställda procenttalet för år 200(X+1) och B är helårsersättningen 200(X+1). Om en definitiv omräkningsfaktor finns publicerad ska den användas. Om endast en preliminär omräkningsfaktor finns publicerad ska denna användas fram till dess att en definitiv omräkningsfaktor publiceras. En retroaktiv avräkning ska göras av skillnaden mellan den preliminära och den definitiva omräkningsfaktorn så snart detta är möjligt. Om avtalet löper ut under året ska omräkningsfaktorn ur särskild tabell för användande under slutåret användas. Om avtalet innehåller en förlängningsoption och denna förlängningsoption träder i kraft, ska ersättningen under året i sin helhet uppräknas enligt omräkningsfaktorn för helåret. Om SKL:s publicering av OPI upphör ska indexklausulen omförhandlas.

9 Deltagare i projektet har varit: Maki Almusawe, Ale Soledad Danielsson, Ale Sofia Haby, Göteborgs stad, Tynnered Inger Nilsson, Göteborgs stad Askim Anna Staxäng, Göteborgs stad Askim Tina Forsgren, Härryda Irmana Cukur, Härryda Carina Carlsson, Kungälv Elisabeth Sjöberg, Kungälv Lena Glavander, Lilla Edet Yvonne Gunnarsson-Nord, Lilla Edet Lena Nicklasson, Mölndal Arto Niskala, Mölndal Britt-Marie Skånmyr, Mölndal Helene Eriksson, Partille Mikael Nilsson, Partille Lena Sjöö, Partille Naimy Ohlsson, Stenungsund Lena Litzén, Stenungsund Susanne Lundell, Tjörn Elisabeth Widskog, Tjörn Laila Bernå, Öckerö Anna Magnusson, Öckerö Ingegerd Svensson, Öckerö Mats Sundström, Öckerö Projektledning och sammanställning Lars-Göran Jansson, GR Johanna Johansson, GR

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Medborgarmöte - att kunna välja utförare av hemtjänst Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Närvarande Värdar (vårdutskottet) Per Mattsson (M), ordförande i vårdutskottet

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-05-21 OSN-2015-0204 Omsorgsnämnden Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning 2014-05-08 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/96 Social- och äldrenämnden Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning Förslag till beslut Social- och äldrenämnden föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem 1 Parter Mellan nedanstående parter, kommunen och leverantören har följande avtal träffats. Kommunen: Stenungsunds kommun Strandvägen

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården 2014-05-27 Sov 197/2014 Uppdaterad 2015-06-24 Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården Beslutad av: Programdirektör Social välfärd Ansvarig för upprättande: Neutrala enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2)

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen Utredningen tillsattes i september 2012, betänkande i januari 2014 Särskild utredare Greger Bengtsson Experter

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Maria Pettersson Sidan 1 av 8 Dnr 2012/0221 VON-35 Diariekod: 712 Vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret

Läs mer

Införande av kundval daglig verksamhet, LSS

Införande av kundval daglig verksamhet, LSS SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-22 SN-2014/2246.183 1 (5) HANDLÄGGARE Maria Jonsson 08-535 378 47 maria.jonsson@huddinge.se Socialnämnden Införande av kundval daglig verksamhet, LSS Förslag

Läs mer

Mötestider för Utbildningschefsnätverket 2014

Mötestider för Utbildningschefsnätverket 2014 MISSIV ÄRENDE 1 Till Förslag till stider för 2014 föreslås enas om att s möten 2014 äger rum enligt följande: Fredag 21 februari Fredag 11 april Fredag 16 maj Fredag 13 juni Torsdag 4 september, em Fredag

Läs mer

Upphandling av Juridiska tjänster. Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö. 6 februari 2013

Upphandling av Juridiska tjänster. Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö. 6 februari 2013 Upphandling av Juridiska tjänster Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö 6 februari 2013 Upphandlingsbolaget Upphandlingsbolaget (UHB) är Göteborgs Stads inköpscentral med ett huvudansvar för samordnad upphandling

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

2010 -.05- ESLÖVS KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19

2010 -.05- ESLÖVS KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19 Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19 2010 -.05-23 Dnr Vo0.2010.0086 REDOVISNING AV UTREDNINGSUPPDRAG I BUDGET 2010: 8 TIMMARS HJÄLP OCH SERVICE TILL ÄLDRE UTAN BISTÅNDSPRÖVNING Förvaltningens

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll 1(5) 2009-04-16 LA/GH Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Torsdag den 16 april 2009, klockan 09.00-12.00 Plats: Ullevi konferens, Paradentrén, Göteborg Närvarande: Bengt Gustafsson

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

Höjning av hemtjänstcheck 2012

Höjning av hemtjänstcheck 2012 1(6) Höjning av hemtjänstcheck 2012 Ärendet Socialnämnden beslutade 2012-05-28 61 om att föreslå kommunfullmäktige att höja hemtjänstchecken med 1 %. Höjningen föreslogs ske retroaktivt från 1 januari.

Läs mer

Rutin kring regelverk för fördelning av resurser till utförare av hemtjänst i

Rutin kring regelverk för fördelning av resurser till utförare av hemtjänst i Dokumentnamn Kapitel DNR Ersätter DNR Utgåva Regelverk för fördelning av resurser till utförare av hemtjänst i ordinärt boende i Utfärdad 2011-11-02 Datum för senaste ändring 2012-01-25rev CS Utfärdare

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen

Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen Oktober 2011 Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 LOV i äldreomsorgen en bakgrund... 5 3 Beräkningen av ersättningsnivåerna... 9 4 Underskott

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser Stenungsunds kommun Förfrågningsunderlag Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Allmänt om kommunen 3 1.2. Allmänt om LOV 3 2. OMFATTNING 3 2.1.

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Regler för ersättning av utförd tid

Regler för ersättning av utförd tid Regler för ersättning av utförd tid Tillämpningsregler för hur tid hos den enskilde ska registreras avseende hemtjänst, boendestöd, avlösarservice, avlösning och ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL),

Läs mer

Rådgivningsrapport. Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden. Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet

Rådgivningsrapport. Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden. Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet Vård- och omsorgsnämndens handling nr 32/2011 Rådgivningsrapport Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet Liz Hultgren och Ingrid Norman Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden Uppdragets syfte PwC

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen från möte i Vuxenutbildningsgruppen Tid: Onsdag 8 februari 2006, kl 08.30-12.15 Plats: GR-Huset, Göteborg, Rum 264 Deltagare Jan Rösman, Utbildningschefsgruppen, ordförande Inga-Lena Lindenau, Ale Margaretha

Läs mer

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten 2 (14) Innehåll Innehåll... 2 1 Rutiner för biståndshandläggare...

Läs mer

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen från möte i Vuxenutbildningsgruppen Tid: Onsdag 5 april 2006, kl 08.30-12.00 Plats: Mölndals Museum Deltagare Kerstin Littke, Utbildningschefsgruppen, ordförande Margaretha Löfving, Göteborg Lars Hansson,

Läs mer

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) 2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Hur mycket kostar äldres fallskador i Ale

Hur mycket kostar äldres fallskador i Ale Ale invånare i Ale för respektive Fallskadorna i Ale kostar varje år: Regionens kostnad 6,7 milj. kr Kommunens kostnad 6,7 milj. kr Individens kostnad 0,2 milj. kr Total kostnad 13,6 milj. kr bland de

Läs mer

185 Definitivintagningen till gymnasieskolan lå 2005/2006. Kommenterades vid sammanträdet utlämnat material (OH-utläggs på hemsidan).

185 Definitivintagningen till gymnasieskolan lå 2005/2006. Kommenterades vid sammanträdet utlämnat material (OH-utläggs på hemsidan). Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdagen 23 juni 2005, kl 09.00-12.00 Plats: GR-Huset, Rum 135 Ledamöter Frank Andersson (s), Göteborg, ordf Agneta Granberg (m), Göteborg Carola Granell

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Tid: fredagen den 2 september, kl 08.00 12.00 Plats: Nohlgården Höger, Aspenäs Lerum Deltagare Cecilia Knutsson, Alingsås (för & grund), Ordförande Peter Johansson,

Läs mer

Dagordning Schablontider inom hemtjänsten. Innehållsförteckning

Dagordning Schablontider inom hemtjänsten. Innehållsförteckning Dagordning Schablontider inom hemtjänsten Innehållsförteckning 2 4 Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde torsdagen den 18 april 2013, kl 9.00 i sammanträdesrum Borgmästaren, stadshuset, Lysekil,

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret

Månadsrapport september 2013. Kundvalskontoret Månadsrapport september 2013 Kundvalskontoret Innehållsförteckning 1 Ekonomi och verksamhet... 3 1.1 Resultat per verksamhet... 3 1.2 Investeringsuppföljning... 7 1.3 Volymer, statistik och kostnadsnyckeltal...

Läs mer

Ester Lindstedt-Staaf (KD) Lena Dygården (S) Ordföranden och Gerd Stenström. Underskrifter Sekreterare... Anders Hedenby. Ordförande...

Ester Lindstedt-Staaf (KD) Lena Dygården (S) Ordföranden och Gerd Stenström. Underskrifter Sekreterare... Anders Hedenby. Ordförande... Protokoll Nr 8 Sammanträdesdatum 2012-09-12 Sammanträdestid 8.30-11.30 Socialnämndens arbetsutskott Närvarande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ersättare Tjänstemän Rie Boulund (M), ordförande Britt-Marie

Läs mer

Anteckningar från Skolekonomgruppen

Anteckningar från Skolekonomgruppen från uppen Tid: Fredagen 19 mars 2003, kl 09.00-12.00 Plats: GR-Huset, Göteborg, Rum 255 Deltagare Mats Ove Svensson, Utbildningschefsgruppen, Ordförande Lena Schubert, Ale, Sekreterare Peder Lundemo,

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. GÖTEBORGSREGIONEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. GÖTEBORGSREGIONEN #4av5jobb Skapas i små företag. GÖTEBORGSREGIONEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen håller krisorterna under armarna....... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill.3 Sverige totalt.....

Läs mer

Uppföljning av utförare inom hemtjänsten åren 2011-2012

Uppföljning av utförare inom hemtjänsten åren 2011-2012 UPPFÖLJNING 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson, utredare Uppföljning av utförare inom hemtjänsten åren 2011-2012 UPPFÖLJNING 2 (9) Bakgrund Kommunen införde ett valfrihetssystem för brukare i hemtjänsten

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen från möte i Vuxenutbildningsgruppen Tid: Onsdag 12 september 2007, kl 08.30-12.00 Plats: Kungsbacka Deltagare Stefan Ericsson, Göteborg, Ordförane Anna Gullberg, Alingsås Lise-Lotte Ericsson, Alingsås

Läs mer

Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013

Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013 Anvisningar för Kvalitet i hemtjänst (äldreomsorg) 2013 Bakgrund och syfte RKA har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen i denna undersökning

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Exempel KONTRAKT. Bedrivande av hemtjänst enligt Lag om valfrihetssystem

Exempel KONTRAKT. Bedrivande av hemtjänst enligt Lag om valfrihetssystem KONTRAKT Bedrivande av hemtjänst enligt Lag om valfrihetssystem Mellan Katrineholms kommun (nedan kallad Kommunen ), och. (nedan kallad Utföraren ), har följande kontrakt, (nedan kallat Kontraktet ), träffats.

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10

Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10 Sida 1 Sammanträdesdatum 2012-09-12 Plats och tid Kommunkontoret, Nossebro kl. 15.00 16:10 Beslutande Elsy Lundberg Östrand (FP), ordförande Bengt-Göran Henningsson (S) Pia Fahlgren (C) Gunilla Ekblad

Läs mer

Hallstahammars kommun

Hallstahammars kommun Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Debiteringsrutiner inom hemtjänsten Hallstahammars kommun Utarbetad av Kommunal sektor inom PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad

Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Protokoll Styrgruppen för arbetsmarknad 2005-05-26 Gunnel Rydberg Sammanträde med GR:s styrgrupp för arbetsmarknad Tid: Måndagen den 26 maj 2005 kl. 9.00 12.00 Plats: GR, Gårdavägen 2 i Göteborg Närvarande:

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Tid: Fredagen 20 augusti, kl 8.30-12.00 Plats: GR, lokal Vinga (rum 135) Deltagare Jan Magnusson, Öckerö (för & grund, gymn & vux), Ordförande Cecilia Knutsson,

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2011-02-17 Pressmeddelande Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde Ärende 2 Aktuell kösituation Den 28 januari hade 18 personer väntat på vårdbostad i mer än tre månader. Tre personer hade väntat

Läs mer

Avtal för bedrivande av hemtjänst enligt lag om valfrihetssystem, LOV

Avtal för bedrivande av hemtjänst enligt lag om valfrihetssystem, LOV Avtal för bedrivande av hemtjänst enligt lag om valfrihetssystem, LOV 1. Parterna Mellan nedanstående parter, kommunen och leverantören, har följande avtal träffats. Kommunen Organisationen Organisationsnummer

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

AVGIFTER. inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård. Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor

AVGIFTER. inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård. Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor AVGIFTER inom äldreomsorg, omsorg om funktionsnedsatta samt hemsjukvård Gäller från och med 1 mars 2014 och ersätter tidigare taxor Information om avgifter inom äldreomsorg Riksdagen beslutade den 14 november

Läs mer

Regler för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk

Regler för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk 2011-12-29 Regler för kommunal förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Tillämpas från och med den 1 januari 2012 Postadress: Partille kommun, 433 82 Partille Besöksadress: Gamla Kronvägen 34 E-post:

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Tjänsteutlåtande Micael Svanström 2015-05-18 Sidan 1 av 1 Dnr 2015/0202 VON-1 Diariekod: 710 Vård- och omsorgsnämnden Revidering av förfrågningsunderlag i samband med kommunens övertagande

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Kort går IG ut på att staten, via t ex Svenska Filminstitutet (eller annan myndighet), garanterar investeringar i filmverk.

Kort går IG ut på att staten, via t ex Svenska Filminstitutet (eller annan myndighet), garanterar investeringar i filmverk. Penguin Films J. Pingo Lindström www.penguinfilms.com info@penguinfilms.com FALUN 2015-07-31 REMISSVAR FRAMTIDENS FILMPOLITIK, DS 2015:31 BAKGRUND Mitt namn är Jesper Pingo Lindström och jag är filmproducent,

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Bilaga 7 till kundval hemtjänst

Bilaga 7 till kundval hemtjänst Bilaga 7 sida 1 (5) Bilaga 7 till kundval hemtjänst Beskrivning av servicetjänster Bilaga 7 sida 2 (5) A Servicetjänster Kommunmedborgare som är fyllda 75 år eller är äldre och som bor i ordinärt boende

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen

Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Boendeplanering med perspektivet på Göteborgsregionen Strukturbilden för Göteborgsregionen mål att styra mot uthållig tillväxt och hållbara strukturer Per Kristersson, Göteborgsregionens kommunalförbund

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Tabeller över bemanningsekonomin

Tabeller över bemanningsekonomin BILAGA 59 Tabeller över bemanningsekonomin I följande tabeller redovisas procentsiffrorna med en decimal. I rapportens diagram har siffrorna avrundats. Forshaga kommun öppen hemtjänst Personalbild Antal

Läs mer

Ramavtalet i fokus. Ing-Marie Trygg Upphandlingsbolaget. Så arbetar Upphandlingsbolaget med Ramavtal. Göran Brunberg

Ramavtalet i fokus. Ing-Marie Trygg Upphandlingsbolaget. Så arbetar Upphandlingsbolaget med Ramavtal. Göran Brunberg Ramavtalet i fokus Ing-Marie Trygg Upphandlingsbolaget Så arbetar Upphandlingsbolaget med Ramavtal Göran Brunberg Närodlat Karteller Etiska regler kollektivavtal KKV LOU/LUF tingsrätt Transportsamordning

Läs mer

Revisionsrapport granskning av externa avtal.

Revisionsrapport granskning av externa avtal. Revisionsrapport granskning av externa avtal. -Socialförvaltningen Härnösands Kommun Juni 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Rutinbeskrivning... 4 3. Granskningsresultat... 7 Sammanfattning

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Utredning angående införande av ett valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst

Utredning angående införande av ett valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst UTREDNING 1 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Dnr VON/2009:15-710 Utredning angående införande av ett valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst hemtjänst Innehållsförteckning

Läs mer

Debitering av planavgifter Marks kommun

Debitering av planavgifter Marks kommun Revisionsrapport Debitering av planavgifter Marks kommun 2010-01-21 Fredrik Carlsson, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Gäller Fr o m 120101- tillsvidare 1 ALLMÄNT Rapporterna i IntraPhone utgör underlaget för avgifter till kunderna och ersättning till

Läs mer

Maj 2007 Monica Bäckman Projektledare

Maj 2007 Monica Bäckman Projektledare Omsorgs- och socialförvaltningen Maj 2007 Monica Bäckman Projektledare 2 Förslag till riktlinjer för intraprenader inom omsorgs- och socialförvaltningens verksamheter i Ljusdals kommun. Definition Intraprenaden

Läs mer

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning.

Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Anvisningar för avstämning av v-grenarna 10 och 30 och full kostnadstäckning. Tömning från v-gren 91 till v-grenarna 10 och 30 Kostnader och intäkter bokförda på v-gren 91 töms till v-grenarna 10 och 30.

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Ekonomimodell. - Modell för resultatenheter

Ekonomimodell. - Modell för resultatenheter Ekonomimodell - Modell för resultatenheter Ekonomimodell - för resultatenheter Inledning Syftet med resultatenheter är att åstadkomma ökad flexibilitet och större lokalt ansvar inom verksamheterna. För

Läs mer

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26

Trygghetslarm inom äldre och. handikappomsorgen. Meddelande 2006:26 Trygghetslarm inom äldre och Trygghetslarm handikappomsorgen inom äldre- 2006 och handikappomsorgen Meddelande 2006:26 Länsstyrelsen Halland Meddelande 2006:26 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-2006/26-SE Tryckt

Läs mer

Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Kommunstyrelsens SAMMANTRÄDESPROTOKOLL s 1 Plats och tid Kommunhuset, kl 17.30 17.40 Beslutande Övriga deltagare Karl-Erik Kruse (S), ordf Charlotte Wachtmeister (M), 1:e vice ordf Bengt Jönsson (S), tjg ers för Birgitta Jönsson (S) Christer

Läs mer

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Tid: fredagen den 2 december, kl. 08.30 14.30 Plats: Burgården, lokal Carmen Deltagare Cecilia Knutsson, Alingsås (för & grund), Ordförande Maria Lissmatz, Kungälv

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Avtal. Kundval inom hemtjänsten i Partille kommun. Upphandling enligt LOV avseende hemtjänst i ordinärt boende 2010-04-01. Diarienummer VON 2009:79

Avtal. Kundval inom hemtjänsten i Partille kommun. Upphandling enligt LOV avseende hemtjänst i ordinärt boende 2010-04-01. Diarienummer VON 2009:79 Diarienummer VON 2009:79 Avtal Kundval inom hemtjänsten i Partille kommun Upphandling enligt LOV avseende hemtjänst i ordinärt boende Innehållsförteckning 1. Avtal om Hemtjänst enligt lagen om valfrihetssystem...

Läs mer

Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan Gislaveds kommun, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren.

Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan Gislaveds kommun, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren. Avtal 1. Parter Detta avtal är upprättat mellan, nedan kallat Beställaren och NN (XXXXX-XXXX) nedan kallad Utföraren. 2. Avtalstid Avtalet gäller under perioden XXXX-XX-XX till XXXX-XX-XX med möjlighet

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer