Projekt Hemtjänsttimmen - en modell för beräkning av ersättning till externa leverantörer i ett valfrihetsssystem

Transkript

1 Projekt Hemtjänsttimmen - en modell för beräkning av ersättning till externa leverantörer i ett valfrihetsssystem

2 1. Bakgrund Många av kommunerna inom Göteborgsregionen har infört eller är på väg att införa valfrihetssystem inom hemtjänsten enligt Lagen om Valfrihetssystem som trädde i kraft 1:e januari Enligt lagen ska kommunen identifiera alla kostnader för hemtjänsten vid beräkning av ersättningen 1. Kostnadernas storlek varierar naturligtvis något mellan kommunerna, beroende på t ex overheadkostnader, vårdtyngd och geografi men vilka variabler som ska ingå borde vara ungefär de samma. För privata utförare kan hela GRregionen ses som en enda marknad och företagen kommer enligt tidigare erfarenheter troligen söka sig till de områden som ger störst lönsamhet. Vad händer då om kommunerna har väldigt olika ersättningsnivåer? Att ersättningsnivån är väl avvägd och realistisk är en viktig del i ett valfrihetssystem. Att ersättningen inte är för låg är viktigt dels för att externa utförare långvarigt ska kunna bedriva hemtjänst utan att slås ut och dels för att egenregin inte ska gå med underskott och kommunen därmed kunna anklagas för att subventionera den. Ersättningen ska naturligtvis inte heller vara för hög eftersom ett mål för kommunal verksamhet är att skattebetalarnas pengar ska användas där de gör störst nytta. En hög kostnad för hemtjänst innebär kanske besparingar för annan kommunal verksamhet. Möjligheten för aktieägarna att ta ut vinster i t.ex. friskolan, istället för att återinvestera dem i verksamheten, har också debatterats i både tidningar och TV de senaste åren. I en artikel i Gotlands Tidningar skriver Margareta Nyström som en förklaring till varför Attendo väljer att lämna hemtjänsten på Gotland följande: Enligt rapporten "Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg" från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) var kostnaden för hemtjänsten i Gotlands kommunala regi 2006 i genomsnitt 385 kronor per timme. Den ersättning som kommunen betalar de privata utförarna på Gotland 2009 är 307 kronor. Det är en minskning med 20 procent och under denna period har lönekostnaden ökat med över 10 procent. Denna ersättningsnivå omöjliggör en ekonomi i balans oavsett utförarens driftsform. Därmed riskerar alternativa utförare att slås ut och det blir en återgång till offentligt monopol. 2 Enligt en artikel i Hallands nyheter 13:e maj 2009 kritiserar de privata utförarna och den kommunala hemtjänsten Varbergs kommuns beräkningsmodell där tiden för uppdraget inte räcker till. Företagen undrar varför de ska klara av att utföra uppdrag med den ersättning som kommunen betalar när egenregin inte gör det gick den kommunala hemtjänsten i Varberg med mellan nio och tio miljoner i underskott eftersom arbetsuppgifterna krävde mer personal och tid än beräknat. Varbergs kommun som haft kundval inom hemtjänsten i fyra år har idag en ersättning som ligger på mellan 311 och 327 kronor. Några av företagare i Varberg menar dock att ersättningsnivåerna är felaktiga och att en kontroll borde göras med Sveriges kommuner och Landsting. 3 SKL har faktiskt gjort en undersökning som nyligen publicerats och de har där under 2008 kartlagt omfattningen av valfrihetssystem inom hemtjänsten i 39 kommuner som hade valfrihetssystem Undersökningen visade att ersättningsbeloppen till privata utförare 1 Valfrihetssystem för nybörjare och andra nyfikna från SKL aspx 3

3 ligger mellan kr per timme bland annat beroende på om ersättningen utgår från insatser, beslutat tid, faktiskt utförd tid eller utförd aktivitet. 4 Andra faktorer som borde påverka ersättningen är om det avser tätort eller glesbygd samt om HSL-tid ingår eller inte. Enligt Greger Bengtsson på SKL är det avgörande för skillnaderna mellan kommuner som använder samma ersättningsmodell är skillnader i påslaget för kringtid. 5 Förutom variation i påslaget för kringtid varierar ersättningen alltså beroende på vilken ersättningsmodell den baseras på. Detta kan bli förvirrande vid jämförelse mellan olika ersättningsnivåer. Det är därför viktigt att veta vad ersättningen baseras på för att kunna göra relevanta jämförelser. Ersättningen kan antingen betalas ut för biståndsbedömd tid, för biståndsbedömd tid minus frånvaro, för manuellt mätt utförd tid eller utförd tid mätt med något elektronisk mätsystem. Vid mätningar i några av kommunerna har det visat sig att den utförda tiden ibland ligger på så lite som 50 % av den biståndsbedömda tiden då man kontrollerat med elektroniska mätsystem. Jämförs den utförda tiden istället med den beviljade tiden minus frånvaro ökar procentsatsen så kan den utförda tiden istället ligga på % av den beviljade tiden. Med frånvaro avses den tid som inte utförs på grund av att brukaren har andra planerade insatser som avlastning, växelvård etc. Denna modell är relativt vanlig bland kommunerna och några kommuner hävdar att det är stor skillnad mot om man mäter tiden elektroniskt. I vissa kommuner redovisa utförarna den utförda tiden som den tid som är beräknad enligt schablon även om det kanske kan gå några minuter snabbare hos varje brukare. Anledningen är att systemet annars blir för tungrott. Tidsuppfattningen kan dessutom vara olika hos olika personer vilket har en inverkan vid manuell registrering. Hur stor andel av den beviljade tiden som utförs beror delvis på hur väl de schabloner som biståndshandläggarna använder verkligen speglar den genomsnittliga tidsåtgången. Det är inte heller så att alla kommuner får bistånden i tid från biståndshandläggaren, vissa kommuner omvandlar själva insatsen till beräknad tidsåtgång. Dessutom är det olika vad kommunerna innefattar i biståndet. Vid t.ex. inköp, ingår det hjälp med att skriva inköpslista? Hur brukarna får använda larmet varierar dessutom mellan kommunerna. Är det tillåtet att larma för att man behöver hjälp med vissa saker eller ska man vänta till ordinarie besök. Därför hade det varit intressant att titta närmare på själva bistånden och de schabloner som används. En förklaring till att all den tid som beviljats enligt schablon inte överensstämmer med den tid som faktiskt utförs är att den kommunala hemtjänsten ofta har som mål att utföra beviljade insatsen på så snabbt som möjligt för att se till att skattemedlen används så effektivt som möjligt. Det är viktigt att ha i åtanke att beviljad tid enligt schablon inte är det samma som utförd tid när man jämför den kostnad som beräknas genom modellen med den kostnad man har idag. Är den redovisade kostnaden per beviljad timme t.ex. 200 kr och den utförda tiden bara är 50 % innebär det att kostnaden per utförd timme egentligen är 400 kr. Några av GR:s medlemskommuner uppger också att det vid beräkningar framkommit att det verkliga timpriset kan vara så högt. 2. Konstruktionen av en beräkningsmodell Som SKL:s kartläggning visar varierar ersättningen i landet mycket. Det viktigaste är kanske inte att ha exakt samma ersättning i hela GR-regionen utan en realistisk ersättning som är beräknad utifrån de krav och förutsättningar som finns i just den aktuella kommunen för att få utförare som vill etablera sig i hela regionen. För att underlätta detta har GR-kommunerna 4 Rapporten Valfrihet inom hemtjänsten år 2008 från SKL 5 Enligt samtal med Greger Bengtsson

4 arbetat fram en modell som kan användas för att beräkna en relevant ersättning. Modellen kan användas för att räkna ut olika ersättningar för de kommuner som vill ha olika ersättningsnivåer för olika tjänster och olika områden. Fyra exempel presenteras för att visa hur skillnaderna kan se ut. Modellen baseras på att ersätta utförd tid, innanför dörren hos brukaren mätt med mätinstrument. Det betyder trots detta att det finns tid för resor, dokumentation etc. eftersom denna tid ersätts med ett pålägg för indirekt vårdtagartid för varje utförd timme och ska därmed inte utföras hemma hos brukaren. Skulle kommunen ersätta beviljad tid eller manuellt redovisad tid i stället bör en lägre ersättning användas eftersom den beviljade tiden är högre än den utförda. Beräknar kommunen idag kostnad per beviljad timme är den inte jämförbar med den kostnad vi får fram med denna modell. Modellen att bara ersätta för exakt den uppmätta utförda tiden innebär att det inte finns någon buffert/flexibilitet i tid hemma hos brukaren vilket är en skillnad mot de system som många kommuner har idag. Detta innebär att det inte går att vid beräkning av ersättningen tänka på hur man arbetar idag. Argument som vi nollvickar och sätter inte alltid in vikarier innebär inte att det går att minska det procentuella påslaget för vikarier eftersom modellen fungerar så att om företaget inte utför den tid som är avsedd får de inte heller någon ersättning, nollvick påverkar alltså inte det ekonomiska resultat positivt om det innebär att man därmed inte utför den beviljade tiden. Den del av ersättningen som avser tiden hos brukaren måste alltid ersättas i modellen och det går inte att ta någon tid från brukarna. Väljer en kommun att inför ett nytt system är det viktigt att vara klar över vilka styreffekter det får. En styreffekt som en sådan här ersättningsmodell får är att det enda som utföraren kan kostnadseffektivisera är den indirekta brukartiden (kringtiden) eller overheadkostnaderna. En annan styreffekt som modellen får är dock att det inte finns några ekonomiska incitament att minska kundernas beviljade tid om behovet skulle förändras. Det finns kanske inte heller något incitament att diskutera särskilt boende med väldigt vårdkrävande kunder då en hemtjänsttagare med mycket beviljad tid kan vara en lönsam kund. Om kunden är lönsam eller inte beror dock på om det uppdraget innebär många korta tillsyner eller inte eftersom tillsyner innebär hög kringtid och därmed är mindre lönsam än andra insatser. Att övergå från att ersätta beviljad tid till ersätta utförd tid brukar även innebära att tiden hemma hos brukaren ökar samt att högre andel av insatserna ofta blir utförda. Detta får till följd att kostnaderna för hemtjänst kan öka trots att kostnaden per timme ska vara den samma och trots att den beviljade tiden inte ökar. Det kan vara bra för kommunerna att vara observant på detta. Hur stor skillnaden blir beror på hur väl schablonerna stämmer överens med verklig tidsåtgång och hur stor del av den beviljade tiden som tidigare utförts. Det är väldigt viktigt med en tät kommunikation mellan utförare och biståndshandläggare så att den beviljade tiden är så relevant som möjligt. Omprövningar blir ofta viktigare med en modell där man blir ersatt för utförd tid och där den beviljade tiden utgör ett tak för ersättningen. Det blir då viktigt att insatserna i genomsnitt inte tar längre tid att utföra än vad som är beviljat. Modellen innebär därmed ett nytt sätt att styra som får andra effekter än gamla styrsätt. Enligt gruppen kan det vara svårt att ersätta utförd tid när det gäller tvätt och inköp eftersom utföraren kanske väljer att skicka tvätten till ett tvätteri eller handlar för flera hemtjänsttagare samtidigt. Dessa insatser får man kanske istället ersätta enligt beviljad tid istället. Larm kan vara svårt för småföretagare att besvara men det är bra för kontinuiteten om de som utför de andra insatserna även svarar på larm. Därför har t.ex. Partille valt att utföraren kan välja om

5 de kan svara på larm och leverera mat. Larm ersätts då med utförd tid. Andra kommuner har valt att ha en speciell kommunal larmenhet eftersom ständiga avbrott för att besvara larm medför svårigheter i det dagliga arbetet för hemtjänstgruppen. Några kommuner ersätter matleveranser med motsvarande 15 minuter utförd tid. Flera kommuner märker att utbudet av färdigmat i affärerna har minskat efterfrågan på matleveranser. 3. Att använda modellen I modellen lägger kommunen in egna värden alternativt använder de föreslagna för att räkna fram en slutsumma. Månadslön: Kan vara olika för servicepersonal och omvårdnadspersonal och kan även bero på hur man utformar förfrågningsunderlaget. Har man kravet att t.ex. minst 70 % av personalen ska vara undersköterskor behövs en månadslön som är baserad på det. Många kommuner har valt att kravet är lägst undersköterskekompetens vid nyrekrytering, och det kan då vara lämpligt att titta på snittlönen i den egna organisationen. Personal som arbetar med städ, tvätt och service har oftast lägre lön i snitt då de inte behöver lika hög utbildning. De flesta kommunerna har inga renodlade servicegrupper och vi har därför ingen snittlön för dessa. Om kommunerna väljer att särskilja så får kommunerna själva titta på det. Timmar per månad: 161 timmar per månad med 37-timmars vecka (omvårdnadspersonal) 175 timmar per månad med 40-timmars vecka (servicepersonal) OB: Snittet vi har kommit fram till är 10 % för omvårdnadsinsatser, med utgångspunkt i att natten är kvar i kommunal regi. Annars är det kanske lämpligt att ha en nattaxa. Förfrågningsunderlaget styr % -satsen beroende på vid vilket klockslag natten startar. t.ex. om kommunen har ansvaret för alla insatser nattetid så påverkas kostnaderna dagtid om natten börjar vid 21 eller 22. Vi har utgått från att natten börjar Observera att OB inte behövs för serviceinsatser eftersom dessa utförs dagtid vardagar. Semesterdagstillägg: De flesta kommunerna har 1,4 %. Har man mycket ung personal så kan det i praktiken vara billigare. Det kan bli konstigt att utgå ifrån en yngre personal än vad kommunerna själva har även om det kan vara yngre personer i t.ex. nystartade serviceföretag. Det är viktigt att komma ihåg att kommunens egenregi också ska klara sig på den fastställda ersättningen med tanke på konkurrensneutraliteten. Semestervikarier: Vi har använt oss av en procentsats på 11 %. Detta baseras på en beräkning av att personalen har 29 semesterdagar i snitt, vilket medför en procentsatsen 11,15 %. Med hänsyn tagen till att det är lägre indirekt vårdtagartid på sommaren (inte så många möten etc.) har vi valt att använda 11 %. Personalen tar oftast inte ut alla dagar utan sparar några men de blir trots detta en kostnad i form av semesterlöneskuld. Hur varje enskild kommun har valt att hantera denna skuld avgör om semesterlöneskulden belastar hemtjänstens resultat direkt när den tjänas in eller om det blir en central kostnad till dess att den tas ut. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid konstruktion av ett valfrihetssystem för att det ska vara lika villkor för både kommunen och externa utförare.

6 Sjukvikarier: Procentsatsen på 2 % baseras på fem sjukdagar i snitt per person. Många kommuner har aldrig budgeterat för sjukvikarier då man försöker täcka för varandra och nollvicka. Men då modellen enbart ersätter utförd tid behöver kostnaderna för sjukvikarier täckas. Kortar man insatserna får man automatiskt lägre ersättning. Sjukvikarier måste då tas in för att få in den ersättning man räknat med för den dagen. PO: Har kommunen som krav i förfrågningsunderlaget att utförarna ska ha samma försäkringar och villkor som kommunal personal behöver man lägga in samma PO i modellen som kommunen själv har. Sen är det upp till kommunerna som inför valfrihetssystem att kontrollera att utförarna verkligen betalar in pensioner etc. Om man inte har det som krav kan en extern utförare ha sämre arbetsvillkor och därmed lägre kostnader för PO. Väljer man att lägga in ett lägre PO i modellen bör kanske egenregin ändå ersättas med en högre ersättning på grund av högre krav. Kringtiden: Kommunen lägger in den kringtid man har uppmätt, uppskattat eller den kringtid man politiskt har bestämt. Att minska kringtiden är ett sätt att sätta upp ett effektivitetskrav med denna modell. Om kommunen väljer att i modellen ersätta en lägre kringtid än tidigare uppmätt kan det vara bra att informera egenregin om hur stor effektivisering som förväntas för att undvika underskott vid årets slut. Kringtiden skiljer ofta mellan omvårdnad och serviceinsatser och därför kan man sätta en lägre kringtid för serviceinsatser. Kringtiden kan också varieras mellan tätort och landsbygd för de kommuner som vill ha olika taxor. HSL-insatser kan vara en del av utförd tid eller så ersätts de separat enligt framtagna schablontider precis som hemtjänsten för övrigt. HSL-insatserna ligger på runt mellan åtta till nio procent av den totala tiden i Kungälv, där får utförarna scablontid för HSL-insatser och det ligger då i utförd tid. Ingår HSL-insatserna i kringtiden brukar dessa uppgå till någonstans mellan åtta till tio av de mellan % som kringtiden kan vara. Har kommunen en modell där även HSL-insatserna ersätts i tid, kan kommunen därmed ha en avsevärt lägre kringtid. Vissa kommuner har istället ett procentuellt pålägg speciellt för HSL-tiden. Ett exempel är Ale som har ett pålägg på tio procent. Övriga kostnader: Här lägger varje kommun in uppgifter utifrån t.ex. redovisning föregående år i förhållande till antal utförda eller beviljade timmar. Pålägg för OH och administration: Samtliga OH-kostnader ska ingå både på enhetsnivå, på förvaltningsnivå och på kommungemensam nivå så att egenregin inte har några fria nyttigheter gentemot privata utförare. Däremot behöver inte myndighetskostnader och kostnader för politisk verksamhet ingå. Beräkningar visar att OH-kostnader totalt för en kommun brukar ligga mellan åtta till tolv procent. Eftersom kommunen i ett valfrihetssystem fortfarande behåller biståndsbedömning, avgiftshantering, politisk organisation etc. motiverar det att inte ha ett så högt procentuellt påslag. Det går att dra en parallell till ersättningen för Göteborgs stads friskolor där man bedömt att detta inte ska ingå. För förskolan har OH-kostnaden då beräknats

7 till ca sju procent. När egenregin får sin ersättning är det också riktigt ur konkurrenssynpunkt att bara ersätta den del som inte redan finns i budget i någon annan del av förvaltningen och som man därmed inte har kostnader för inom den förvaltning som hemtjänsten tillhör. Moms: Momsfrågan kan hanteras på flera olika sätt. Det finns kommuner som konsekvent betalar ut sex procent av kostnaderna, dvs. den summa man får tillbaka genom Ludvikasystemet. Andra betalar ut en kompensation som motsvarar anordnarnas faktiska kostnader. 6 Beräkningen på sex procent är beräknad på all offentlig verksamhet men hemtjänst är betydligt mer personalintensiv än vissa andra offentliga verksamheter och andelen momspliktiga varor därmed lägre. De kommuner som har undersökt saken menar att de faktiska kostnaderna ligger på mellan två till tre procent och skulle de externa utförarna ersättas med sex procent skulle de överkompenseras och få konkurrensfördel framför kommunal verksamhet. 7 Vårt förslag är därför att använda sig av en kompensation på två och en halv procent för de företag som inte lägger på moms på sina fakturor. Övrigt: Har kommunen högre krav än externa utförare t.ex. på att alla skall erbjudas heltidsanställningar ska man också ha högre ersättning för detta. Speciellt viktigt är det om kommunen väljer att dela på service och omvårdnadsinsatser vid införandet av ett kundvalssystem. Personal som arbetar mitt på dagen då det är mindre omvårdnadsinsatser som behöver utföras kan då inte utföra serviceinsatser på det sätt som gjorts tidigare i den kommunala organisationen. Det blir svårt att använda personalen på ett optimalt sätt. Högre ersättning kan också motiveras av att kommunen har det yttersta ansvaret och alltid måste vara beredd att ta över om någon extern utförare går i konkurs, inte svarar på ett larm eller då en brukare har svårt att välja direkt på t.ex. sjukhus. Detta medför att kommunen inte har möjlighet att slimma sin organisation på samma sätt som en extern utförare. Vill man kan kommunen ersättas för detta. Det finns också andra faktorer som påverkar kommunens kostnader och som diskuterats i gruppen. Kommunernas problem att handplocka personal samt att externa utförare vid nyetablering kan undvika att anställa personal med hög sjukskrivning, stor frånvaro eller stora behov av rehabilitering. Kommunal verksamhet befinner sig alltid i ett sammanhang och är sammanlänkat med andra verksamheter som påverkar det vi gör och påverkar de kostnader som uppstår. Kommunal verksamhet kan också vara mer styrd av olika policys etc. så som miljöbilar etc. som kanske inte alltid är ett krav i ett kundvalssystem. Det är viktigt att uppmärksamma nya krav/politiska beslut som påverkar hemtjänsten också ska påverka ersättningen. Övriga kostnader för t.ex. verksamhetssystem som kommunen tillhandahåller kan finnas. Någon ska sköta t.ex. Backup, service av trygghetstelefoner etc. Det är viktigt att tänka på vem som ska ersättas för det. Kommunen har ett ansvar för kontinuitet mot länsstyrelsen etc. och då behöver de kanske tillhandahålla system för detta som inte går att kräva att småföretagare ska ha. Det kan handla om olika sorters system för insatsregistrering eller dokumentation. En effekt av ett kundvalssystem är att kommunen inte garanterar några volymer och det kan då vara svårt för ett företag att investera i ett verksamhetssystem under så osäkra förhållanden. 6 SKL (2009): 14 Att utveckla valfriheten L Svensson 7 Dagens samhälle nr sid 16

8 4. Uppräkning av ersättningens storlek Ersättningsnivåerna brukar justeras årligen för att anpassas efter exempelvis löneökningar eller kommunbudget. Det är möjligt att använda modellen för att varje år beräkna nya ersättningar och justera procentsatser eller andra värden utifrån önskemål om effektivisering eller efter utifrån förändringar. Vilken justeringsmodell man än väljer är det mycket viktigt att skriva in i avtalet hur förändring av ersättningen ska ske. I många upphandlingar justeras ersättningen med en årlig uppräkning baserad på ett index. Dessa har ofta baserats ofta på kombinationer av arbetskostnads index (AKI) och konsumentprisindex (KPI). Ett sätt att behålla makten över ekonomin är att kommunen enligt avtalet årligen beslutar om nästa års ersättning i samband med att budgeten fastställs för att kunna anpassa ersättningen till det ekonomiska utrymme som finns. En fördel med det är naturligtvis att kommunen då även kan lägga effektiviseringskrav på hemtjänsten. Ett annat sätt är att skriva i avtalet att kommunen har rättigheter att med X månaders varsel ändra ersättningen ifall man märker att det är något som behöver ändras. Tiden får dock inte vara för kort eftersom det är viktigt att skapa stabilitet för företag så att de vågar etablera sig. Av flera skäl råder viss osäkerhet kring användandet av indexkonstruktioner då dessa inte alltid motsvarat de verkliga kostnadsförändringarna. SKL har sammanställt ett PM Prisindex för vård och omsorg som diskuterar olika konstruktioner av indexregleringar som vägledning. Utgångspunkt för förslaget är att indexeringen ska leda till att utföraren får kompensation för allmänna pris- och löneökningar. För verksamheter där löneavtal mellan SKL och Kommunal dominerar föreslås ett index som väger ihop en prognos för lönekostnadsförändringarna det kommande året med konsumentprisindex (KPI) förändring det senaste året. Löneförändringar utöver avtal är inom detta område mycket små vilket innebär att löneprognosen till stor del kan utgå från avtalade löneökningar. På så vis minimeras eftersläpningar i prisomräkningen. SKL kallar detta nya index för omsorgsprisindex (OPI). Förslag till avtalstext när OPI används: Ersättningen ska vara fast från tidpunkten för avtalets tecknande till 200X Från 200(X+1) justeras ersättningen årsvis med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting. Helårsersättningen år 200X räknas om med det fastställda procenttalet för år 200(X+1) enligt formeln: A (1+p/100 )= B där A är helårsersättningen år 200X, p är det fastställda procenttalet för år 200(X+1) och B är helårsersättningen 200(X+1). Om en definitiv omräkningsfaktor finns publicerad ska den användas. Om endast en preliminär omräkningsfaktor finns publicerad ska denna användas fram till dess att en definitiv omräkningsfaktor publiceras. En retroaktiv avräkning ska göras av skillnaden mellan den preliminära och den definitiva omräkningsfaktorn så snart detta är möjligt. Om avtalet löper ut under året ska omräkningsfaktorn ur särskild tabell för användande under slutåret användas. Om avtalet innehåller en förlängningsoption och denna förlängningsoption träder i kraft, ska ersättningen under året i sin helhet uppräknas enligt omräkningsfaktorn för helåret. Om SKL:s publicering av OPI upphör ska indexklausulen omförhandlas.

9 Deltagare i projektet har varit: Maki Almusawe, Ale Soledad Danielsson, Ale Sofia Haby, Göteborgs stad, Tynnered Inger Nilsson, Göteborgs stad Askim Anna Staxäng, Göteborgs stad Askim Tina Forsgren, Härryda Irmana Cukur, Härryda Carina Carlsson, Kungälv Elisabeth Sjöberg, Kungälv Lena Glavander, Lilla Edet Yvonne Gunnarsson-Nord, Lilla Edet Lena Nicklasson, Mölndal Arto Niskala, Mölndal Britt-Marie Skånmyr, Mölndal Helene Eriksson, Partille Mikael Nilsson, Partille Lena Sjöö, Partille Naimy Ohlsson, Stenungsund Lena Litzén, Stenungsund Susanne Lundell, Tjörn Elisabeth Widskog, Tjörn Laila Bernå, Öckerö Anna Magnusson, Öckerö Ingegerd Svensson, Öckerö Mats Sundström, Öckerö Projektledning och sammanställning Lars-Göran Jansson, GR Johanna Johansson, GR