Projekt Hemtjänsttimmen - en modell för beräkning av ersättning till externa leverantörer i ett valfrihetsssystem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt Hemtjänsttimmen - en modell för beräkning av ersättning till externa leverantörer i ett valfrihetsssystem"

Transkript

1 Projekt Hemtjänsttimmen - en modell för beräkning av ersättning till externa leverantörer i ett valfrihetsssystem

2 1. Bakgrund Många av kommunerna inom Göteborgsregionen har infört eller är på väg att införa valfrihetssystem inom hemtjänsten enligt Lagen om Valfrihetssystem som trädde i kraft 1:e januari Enligt lagen ska kommunen identifiera alla kostnader för hemtjänsten vid beräkning av ersättningen 1. Kostnadernas storlek varierar naturligtvis något mellan kommunerna, beroende på t ex overheadkostnader, vårdtyngd och geografi men vilka variabler som ska ingå borde vara ungefär de samma. För privata utförare kan hela GRregionen ses som en enda marknad och företagen kommer enligt tidigare erfarenheter troligen söka sig till de områden som ger störst lönsamhet. Vad händer då om kommunerna har väldigt olika ersättningsnivåer? Att ersättningsnivån är väl avvägd och realistisk är en viktig del i ett valfrihetssystem. Att ersättningen inte är för låg är viktigt dels för att externa utförare långvarigt ska kunna bedriva hemtjänst utan att slås ut och dels för att egenregin inte ska gå med underskott och kommunen därmed kunna anklagas för att subventionera den. Ersättningen ska naturligtvis inte heller vara för hög eftersom ett mål för kommunal verksamhet är att skattebetalarnas pengar ska användas där de gör störst nytta. En hög kostnad för hemtjänst innebär kanske besparingar för annan kommunal verksamhet. Möjligheten för aktieägarna att ta ut vinster i t.ex. friskolan, istället för att återinvestera dem i verksamheten, har också debatterats i både tidningar och TV de senaste åren. I en artikel i Gotlands Tidningar skriver Margareta Nyström som en förklaring till varför Attendo väljer att lämna hemtjänsten på Gotland följande: Enligt rapporten "Jämförelser mellan kommuner utifrån brukarrelaterad information inom äldre- och handikappomsorg" från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) var kostnaden för hemtjänsten i Gotlands kommunala regi 2006 i genomsnitt 385 kronor per timme. Den ersättning som kommunen betalar de privata utförarna på Gotland 2009 är 307 kronor. Det är en minskning med 20 procent och under denna period har lönekostnaden ökat med över 10 procent. Denna ersättningsnivå omöjliggör en ekonomi i balans oavsett utförarens driftsform. Därmed riskerar alternativa utförare att slås ut och det blir en återgång till offentligt monopol. 2 Enligt en artikel i Hallands nyheter 13:e maj 2009 kritiserar de privata utförarna och den kommunala hemtjänsten Varbergs kommuns beräkningsmodell där tiden för uppdraget inte räcker till. Företagen undrar varför de ska klara av att utföra uppdrag med den ersättning som kommunen betalar när egenregin inte gör det gick den kommunala hemtjänsten i Varberg med mellan nio och tio miljoner i underskott eftersom arbetsuppgifterna krävde mer personal och tid än beräknat. Varbergs kommun som haft kundval inom hemtjänsten i fyra år har idag en ersättning som ligger på mellan 311 och 327 kronor. Några av företagare i Varberg menar dock att ersättningsnivåerna är felaktiga och att en kontroll borde göras med Sveriges kommuner och Landsting. 3 SKL har faktiskt gjort en undersökning som nyligen publicerats och de har där under 2008 kartlagt omfattningen av valfrihetssystem inom hemtjänsten i 39 kommuner som hade valfrihetssystem Undersökningen visade att ersättningsbeloppen till privata utförare 1 Valfrihetssystem för nybörjare och andra nyfikna från SKL aspx 3

3 ligger mellan kr per timme bland annat beroende på om ersättningen utgår från insatser, beslutat tid, faktiskt utförd tid eller utförd aktivitet. 4 Andra faktorer som borde påverka ersättningen är om det avser tätort eller glesbygd samt om HSL-tid ingår eller inte. Enligt Greger Bengtsson på SKL är det avgörande för skillnaderna mellan kommuner som använder samma ersättningsmodell är skillnader i påslaget för kringtid. 5 Förutom variation i påslaget för kringtid varierar ersättningen alltså beroende på vilken ersättningsmodell den baseras på. Detta kan bli förvirrande vid jämförelse mellan olika ersättningsnivåer. Det är därför viktigt att veta vad ersättningen baseras på för att kunna göra relevanta jämförelser. Ersättningen kan antingen betalas ut för biståndsbedömd tid, för biståndsbedömd tid minus frånvaro, för manuellt mätt utförd tid eller utförd tid mätt med något elektronisk mätsystem. Vid mätningar i några av kommunerna har det visat sig att den utförda tiden ibland ligger på så lite som 50 % av den biståndsbedömda tiden då man kontrollerat med elektroniska mätsystem. Jämförs den utförda tiden istället med den beviljade tiden minus frånvaro ökar procentsatsen så kan den utförda tiden istället ligga på % av den beviljade tiden. Med frånvaro avses den tid som inte utförs på grund av att brukaren har andra planerade insatser som avlastning, växelvård etc. Denna modell är relativt vanlig bland kommunerna och några kommuner hävdar att det är stor skillnad mot om man mäter tiden elektroniskt. I vissa kommuner redovisa utförarna den utförda tiden som den tid som är beräknad enligt schablon även om det kanske kan gå några minuter snabbare hos varje brukare. Anledningen är att systemet annars blir för tungrott. Tidsuppfattningen kan dessutom vara olika hos olika personer vilket har en inverkan vid manuell registrering. Hur stor andel av den beviljade tiden som utförs beror delvis på hur väl de schabloner som biståndshandläggarna använder verkligen speglar den genomsnittliga tidsåtgången. Det är inte heller så att alla kommuner får bistånden i tid från biståndshandläggaren, vissa kommuner omvandlar själva insatsen till beräknad tidsåtgång. Dessutom är det olika vad kommunerna innefattar i biståndet. Vid t.ex. inköp, ingår det hjälp med att skriva inköpslista? Hur brukarna får använda larmet varierar dessutom mellan kommunerna. Är det tillåtet att larma för att man behöver hjälp med vissa saker eller ska man vänta till ordinarie besök. Därför hade det varit intressant att titta närmare på själva bistånden och de schabloner som används. En förklaring till att all den tid som beviljats enligt schablon inte överensstämmer med den tid som faktiskt utförs är att den kommunala hemtjänsten ofta har som mål att utföra beviljade insatsen på så snabbt som möjligt för att se till att skattemedlen används så effektivt som möjligt. Det är viktigt att ha i åtanke att beviljad tid enligt schablon inte är det samma som utförd tid när man jämför den kostnad som beräknas genom modellen med den kostnad man har idag. Är den redovisade kostnaden per beviljad timme t.ex. 200 kr och den utförda tiden bara är 50 % innebär det att kostnaden per utförd timme egentligen är 400 kr. Några av GR:s medlemskommuner uppger också att det vid beräkningar framkommit att det verkliga timpriset kan vara så högt. 2. Konstruktionen av en beräkningsmodell Som SKL:s kartläggning visar varierar ersättningen i landet mycket. Det viktigaste är kanske inte att ha exakt samma ersättning i hela GR-regionen utan en realistisk ersättning som är beräknad utifrån de krav och förutsättningar som finns i just den aktuella kommunen för att få utförare som vill etablera sig i hela regionen. För att underlätta detta har GR-kommunerna 4 Rapporten Valfrihet inom hemtjänsten år 2008 från SKL 5 Enligt samtal med Greger Bengtsson

4 arbetat fram en modell som kan användas för att beräkna en relevant ersättning. Modellen kan användas för att räkna ut olika ersättningar för de kommuner som vill ha olika ersättningsnivåer för olika tjänster och olika områden. Fyra exempel presenteras för att visa hur skillnaderna kan se ut. Modellen baseras på att ersätta utförd tid, innanför dörren hos brukaren mätt med mätinstrument. Det betyder trots detta att det finns tid för resor, dokumentation etc. eftersom denna tid ersätts med ett pålägg för indirekt vårdtagartid för varje utförd timme och ska därmed inte utföras hemma hos brukaren. Skulle kommunen ersätta beviljad tid eller manuellt redovisad tid i stället bör en lägre ersättning användas eftersom den beviljade tiden är högre än den utförda. Beräknar kommunen idag kostnad per beviljad timme är den inte jämförbar med den kostnad vi får fram med denna modell. Modellen att bara ersätta för exakt den uppmätta utförda tiden innebär att det inte finns någon buffert/flexibilitet i tid hemma hos brukaren vilket är en skillnad mot de system som många kommuner har idag. Detta innebär att det inte går att vid beräkning av ersättningen tänka på hur man arbetar idag. Argument som vi nollvickar och sätter inte alltid in vikarier innebär inte att det går att minska det procentuella påslaget för vikarier eftersom modellen fungerar så att om företaget inte utför den tid som är avsedd får de inte heller någon ersättning, nollvick påverkar alltså inte det ekonomiska resultat positivt om det innebär att man därmed inte utför den beviljade tiden. Den del av ersättningen som avser tiden hos brukaren måste alltid ersättas i modellen och det går inte att ta någon tid från brukarna. Väljer en kommun att inför ett nytt system är det viktigt att vara klar över vilka styreffekter det får. En styreffekt som en sådan här ersättningsmodell får är att det enda som utföraren kan kostnadseffektivisera är den indirekta brukartiden (kringtiden) eller overheadkostnaderna. En annan styreffekt som modellen får är dock att det inte finns några ekonomiska incitament att minska kundernas beviljade tid om behovet skulle förändras. Det finns kanske inte heller något incitament att diskutera särskilt boende med väldigt vårdkrävande kunder då en hemtjänsttagare med mycket beviljad tid kan vara en lönsam kund. Om kunden är lönsam eller inte beror dock på om det uppdraget innebär många korta tillsyner eller inte eftersom tillsyner innebär hög kringtid och därmed är mindre lönsam än andra insatser. Att övergå från att ersätta beviljad tid till ersätta utförd tid brukar även innebära att tiden hemma hos brukaren ökar samt att högre andel av insatserna ofta blir utförda. Detta får till följd att kostnaderna för hemtjänst kan öka trots att kostnaden per timme ska vara den samma och trots att den beviljade tiden inte ökar. Det kan vara bra för kommunerna att vara observant på detta. Hur stor skillnaden blir beror på hur väl schablonerna stämmer överens med verklig tidsåtgång och hur stor del av den beviljade tiden som tidigare utförts. Det är väldigt viktigt med en tät kommunikation mellan utförare och biståndshandläggare så att den beviljade tiden är så relevant som möjligt. Omprövningar blir ofta viktigare med en modell där man blir ersatt för utförd tid och där den beviljade tiden utgör ett tak för ersättningen. Det blir då viktigt att insatserna i genomsnitt inte tar längre tid att utföra än vad som är beviljat. Modellen innebär därmed ett nytt sätt att styra som får andra effekter än gamla styrsätt. Enligt gruppen kan det vara svårt att ersätta utförd tid när det gäller tvätt och inköp eftersom utföraren kanske väljer att skicka tvätten till ett tvätteri eller handlar för flera hemtjänsttagare samtidigt. Dessa insatser får man kanske istället ersätta enligt beviljad tid istället. Larm kan vara svårt för småföretagare att besvara men det är bra för kontinuiteten om de som utför de andra insatserna även svarar på larm. Därför har t.ex. Partille valt att utföraren kan välja om

5 de kan svara på larm och leverera mat. Larm ersätts då med utförd tid. Andra kommuner har valt att ha en speciell kommunal larmenhet eftersom ständiga avbrott för att besvara larm medför svårigheter i det dagliga arbetet för hemtjänstgruppen. Några kommuner ersätter matleveranser med motsvarande 15 minuter utförd tid. Flera kommuner märker att utbudet av färdigmat i affärerna har minskat efterfrågan på matleveranser. 3. Att använda modellen I modellen lägger kommunen in egna värden alternativt använder de föreslagna för att räkna fram en slutsumma. Månadslön: Kan vara olika för servicepersonal och omvårdnadspersonal och kan även bero på hur man utformar förfrågningsunderlaget. Har man kravet att t.ex. minst 70 % av personalen ska vara undersköterskor behövs en månadslön som är baserad på det. Många kommuner har valt att kravet är lägst undersköterskekompetens vid nyrekrytering, och det kan då vara lämpligt att titta på snittlönen i den egna organisationen. Personal som arbetar med städ, tvätt och service har oftast lägre lön i snitt då de inte behöver lika hög utbildning. De flesta kommunerna har inga renodlade servicegrupper och vi har därför ingen snittlön för dessa. Om kommunerna väljer att särskilja så får kommunerna själva titta på det. Timmar per månad: 161 timmar per månad med 37-timmars vecka (omvårdnadspersonal) 175 timmar per månad med 40-timmars vecka (servicepersonal) OB: Snittet vi har kommit fram till är 10 % för omvårdnadsinsatser, med utgångspunkt i att natten är kvar i kommunal regi. Annars är det kanske lämpligt att ha en nattaxa. Förfrågningsunderlaget styr % -satsen beroende på vid vilket klockslag natten startar. t.ex. om kommunen har ansvaret för alla insatser nattetid så påverkas kostnaderna dagtid om natten börjar vid 21 eller 22. Vi har utgått från att natten börjar Observera att OB inte behövs för serviceinsatser eftersom dessa utförs dagtid vardagar. Semesterdagstillägg: De flesta kommunerna har 1,4 %. Har man mycket ung personal så kan det i praktiken vara billigare. Det kan bli konstigt att utgå ifrån en yngre personal än vad kommunerna själva har även om det kan vara yngre personer i t.ex. nystartade serviceföretag. Det är viktigt att komma ihåg att kommunens egenregi också ska klara sig på den fastställda ersättningen med tanke på konkurrensneutraliteten. Semestervikarier: Vi har använt oss av en procentsats på 11 %. Detta baseras på en beräkning av att personalen har 29 semesterdagar i snitt, vilket medför en procentsatsen 11,15 %. Med hänsyn tagen till att det är lägre indirekt vårdtagartid på sommaren (inte så många möten etc.) har vi valt att använda 11 %. Personalen tar oftast inte ut alla dagar utan sparar några men de blir trots detta en kostnad i form av semesterlöneskuld. Hur varje enskild kommun har valt att hantera denna skuld avgör om semesterlöneskulden belastar hemtjänstens resultat direkt när den tjänas in eller om det blir en central kostnad till dess att den tas ut. Det är viktigt att ta hänsyn till detta vid konstruktion av ett valfrihetssystem för att det ska vara lika villkor för både kommunen och externa utförare.

6 Sjukvikarier: Procentsatsen på 2 % baseras på fem sjukdagar i snitt per person. Många kommuner har aldrig budgeterat för sjukvikarier då man försöker täcka för varandra och nollvicka. Men då modellen enbart ersätter utförd tid behöver kostnaderna för sjukvikarier täckas. Kortar man insatserna får man automatiskt lägre ersättning. Sjukvikarier måste då tas in för att få in den ersättning man räknat med för den dagen. PO: Har kommunen som krav i förfrågningsunderlaget att utförarna ska ha samma försäkringar och villkor som kommunal personal behöver man lägga in samma PO i modellen som kommunen själv har. Sen är det upp till kommunerna som inför valfrihetssystem att kontrollera att utförarna verkligen betalar in pensioner etc. Om man inte har det som krav kan en extern utförare ha sämre arbetsvillkor och därmed lägre kostnader för PO. Väljer man att lägga in ett lägre PO i modellen bör kanske egenregin ändå ersättas med en högre ersättning på grund av högre krav. Kringtiden: Kommunen lägger in den kringtid man har uppmätt, uppskattat eller den kringtid man politiskt har bestämt. Att minska kringtiden är ett sätt att sätta upp ett effektivitetskrav med denna modell. Om kommunen väljer att i modellen ersätta en lägre kringtid än tidigare uppmätt kan det vara bra att informera egenregin om hur stor effektivisering som förväntas för att undvika underskott vid årets slut. Kringtiden skiljer ofta mellan omvårdnad och serviceinsatser och därför kan man sätta en lägre kringtid för serviceinsatser. Kringtiden kan också varieras mellan tätort och landsbygd för de kommuner som vill ha olika taxor. HSL-insatser kan vara en del av utförd tid eller så ersätts de separat enligt framtagna schablontider precis som hemtjänsten för övrigt. HSL-insatserna ligger på runt mellan åtta till nio procent av den totala tiden i Kungälv, där får utförarna scablontid för HSL-insatser och det ligger då i utförd tid. Ingår HSL-insatserna i kringtiden brukar dessa uppgå till någonstans mellan åtta till tio av de mellan % som kringtiden kan vara. Har kommunen en modell där även HSL-insatserna ersätts i tid, kan kommunen därmed ha en avsevärt lägre kringtid. Vissa kommuner har istället ett procentuellt pålägg speciellt för HSL-tiden. Ett exempel är Ale som har ett pålägg på tio procent. Övriga kostnader: Här lägger varje kommun in uppgifter utifrån t.ex. redovisning föregående år i förhållande till antal utförda eller beviljade timmar. Pålägg för OH och administration: Samtliga OH-kostnader ska ingå både på enhetsnivå, på förvaltningsnivå och på kommungemensam nivå så att egenregin inte har några fria nyttigheter gentemot privata utförare. Däremot behöver inte myndighetskostnader och kostnader för politisk verksamhet ingå. Beräkningar visar att OH-kostnader totalt för en kommun brukar ligga mellan åtta till tolv procent. Eftersom kommunen i ett valfrihetssystem fortfarande behåller biståndsbedömning, avgiftshantering, politisk organisation etc. motiverar det att inte ha ett så högt procentuellt påslag. Det går att dra en parallell till ersättningen för Göteborgs stads friskolor där man bedömt att detta inte ska ingå. För förskolan har OH-kostnaden då beräknats

7 till ca sju procent. När egenregin får sin ersättning är det också riktigt ur konkurrenssynpunkt att bara ersätta den del som inte redan finns i budget i någon annan del av förvaltningen och som man därmed inte har kostnader för inom den förvaltning som hemtjänsten tillhör. Moms: Momsfrågan kan hanteras på flera olika sätt. Det finns kommuner som konsekvent betalar ut sex procent av kostnaderna, dvs. den summa man får tillbaka genom Ludvikasystemet. Andra betalar ut en kompensation som motsvarar anordnarnas faktiska kostnader. 6 Beräkningen på sex procent är beräknad på all offentlig verksamhet men hemtjänst är betydligt mer personalintensiv än vissa andra offentliga verksamheter och andelen momspliktiga varor därmed lägre. De kommuner som har undersökt saken menar att de faktiska kostnaderna ligger på mellan två till tre procent och skulle de externa utförarna ersättas med sex procent skulle de överkompenseras och få konkurrensfördel framför kommunal verksamhet. 7 Vårt förslag är därför att använda sig av en kompensation på två och en halv procent för de företag som inte lägger på moms på sina fakturor. Övrigt: Har kommunen högre krav än externa utförare t.ex. på att alla skall erbjudas heltidsanställningar ska man också ha högre ersättning för detta. Speciellt viktigt är det om kommunen väljer att dela på service och omvårdnadsinsatser vid införandet av ett kundvalssystem. Personal som arbetar mitt på dagen då det är mindre omvårdnadsinsatser som behöver utföras kan då inte utföra serviceinsatser på det sätt som gjorts tidigare i den kommunala organisationen. Det blir svårt att använda personalen på ett optimalt sätt. Högre ersättning kan också motiveras av att kommunen har det yttersta ansvaret och alltid måste vara beredd att ta över om någon extern utförare går i konkurs, inte svarar på ett larm eller då en brukare har svårt att välja direkt på t.ex. sjukhus. Detta medför att kommunen inte har möjlighet att slimma sin organisation på samma sätt som en extern utförare. Vill man kan kommunen ersättas för detta. Det finns också andra faktorer som påverkar kommunens kostnader och som diskuterats i gruppen. Kommunernas problem att handplocka personal samt att externa utförare vid nyetablering kan undvika att anställa personal med hög sjukskrivning, stor frånvaro eller stora behov av rehabilitering. Kommunal verksamhet befinner sig alltid i ett sammanhang och är sammanlänkat med andra verksamheter som påverkar det vi gör och påverkar de kostnader som uppstår. Kommunal verksamhet kan också vara mer styrd av olika policys etc. så som miljöbilar etc. som kanske inte alltid är ett krav i ett kundvalssystem. Det är viktigt att uppmärksamma nya krav/politiska beslut som påverkar hemtjänsten också ska påverka ersättningen. Övriga kostnader för t.ex. verksamhetssystem som kommunen tillhandahåller kan finnas. Någon ska sköta t.ex. Backup, service av trygghetstelefoner etc. Det är viktigt att tänka på vem som ska ersättas för det. Kommunen har ett ansvar för kontinuitet mot länsstyrelsen etc. och då behöver de kanske tillhandahålla system för detta som inte går att kräva att småföretagare ska ha. Det kan handla om olika sorters system för insatsregistrering eller dokumentation. En effekt av ett kundvalssystem är att kommunen inte garanterar några volymer och det kan då vara svårt för ett företag att investera i ett verksamhetssystem under så osäkra förhållanden. 6 SKL (2009): 14 Att utveckla valfriheten L Svensson 7 Dagens samhälle nr sid 16

8 4. Uppräkning av ersättningens storlek Ersättningsnivåerna brukar justeras årligen för att anpassas efter exempelvis löneökningar eller kommunbudget. Det är möjligt att använda modellen för att varje år beräkna nya ersättningar och justera procentsatser eller andra värden utifrån önskemål om effektivisering eller efter utifrån förändringar. Vilken justeringsmodell man än väljer är det mycket viktigt att skriva in i avtalet hur förändring av ersättningen ska ske. I många upphandlingar justeras ersättningen med en årlig uppräkning baserad på ett index. Dessa har ofta baserats ofta på kombinationer av arbetskostnads index (AKI) och konsumentprisindex (KPI). Ett sätt att behålla makten över ekonomin är att kommunen enligt avtalet årligen beslutar om nästa års ersättning i samband med att budgeten fastställs för att kunna anpassa ersättningen till det ekonomiska utrymme som finns. En fördel med det är naturligtvis att kommunen då även kan lägga effektiviseringskrav på hemtjänsten. Ett annat sätt är att skriva i avtalet att kommunen har rättigheter att med X månaders varsel ändra ersättningen ifall man märker att det är något som behöver ändras. Tiden får dock inte vara för kort eftersom det är viktigt att skapa stabilitet för företag så att de vågar etablera sig. Av flera skäl råder viss osäkerhet kring användandet av indexkonstruktioner då dessa inte alltid motsvarat de verkliga kostnadsförändringarna. SKL har sammanställt ett PM Prisindex för vård och omsorg som diskuterar olika konstruktioner av indexregleringar som vägledning. Utgångspunkt för förslaget är att indexeringen ska leda till att utföraren får kompensation för allmänna pris- och löneökningar. För verksamheter där löneavtal mellan SKL och Kommunal dominerar föreslås ett index som väger ihop en prognos för lönekostnadsförändringarna det kommande året med konsumentprisindex (KPI) förändring det senaste året. Löneförändringar utöver avtal är inom detta område mycket små vilket innebär att löneprognosen till stor del kan utgå från avtalade löneökningar. På så vis minimeras eftersläpningar i prisomräkningen. SKL kallar detta nya index för omsorgsprisindex (OPI). Förslag till avtalstext när OPI används: Ersättningen ska vara fast från tidpunkten för avtalets tecknande till 200X Från 200(X+1) justeras ersättningen årsvis med omsorgsprisindex (OPI) som publiceras av Sveriges Kommuner och Landsting. Helårsersättningen år 200X räknas om med det fastställda procenttalet för år 200(X+1) enligt formeln: A (1+p/100 )= B där A är helårsersättningen år 200X, p är det fastställda procenttalet för år 200(X+1) och B är helårsersättningen 200(X+1). Om en definitiv omräkningsfaktor finns publicerad ska den användas. Om endast en preliminär omräkningsfaktor finns publicerad ska denna användas fram till dess att en definitiv omräkningsfaktor publiceras. En retroaktiv avräkning ska göras av skillnaden mellan den preliminära och den definitiva omräkningsfaktorn så snart detta är möjligt. Om avtalet löper ut under året ska omräkningsfaktorn ur särskild tabell för användande under slutåret användas. Om avtalet innehåller en förlängningsoption och denna förlängningsoption träder i kraft, ska ersättningen under året i sin helhet uppräknas enligt omräkningsfaktorn för helåret. Om SKL:s publicering av OPI upphör ska indexklausulen omförhandlas.

9 Deltagare i projektet har varit: Maki Almusawe, Ale Soledad Danielsson, Ale Sofia Haby, Göteborgs stad, Tynnered Inger Nilsson, Göteborgs stad Askim Anna Staxäng, Göteborgs stad Askim Tina Forsgren, Härryda Irmana Cukur, Härryda Carina Carlsson, Kungälv Elisabeth Sjöberg, Kungälv Lena Glavander, Lilla Edet Yvonne Gunnarsson-Nord, Lilla Edet Lena Nicklasson, Mölndal Arto Niskala, Mölndal Britt-Marie Skånmyr, Mölndal Helene Eriksson, Partille Mikael Nilsson, Partille Lena Sjöö, Partille Naimy Ohlsson, Stenungsund Lena Litzén, Stenungsund Susanne Lundell, Tjörn Elisabeth Widskog, Tjörn Laila Bernå, Öckerö Anna Magnusson, Öckerö Ingegerd Svensson, Öckerö Mats Sundström, Öckerö Projektledning och sammanställning Lars-Göran Jansson, GR Johanna Johansson, GR

Timersättning till externa utförare inom hemtjänstvalet 2017

Timersättning till externa utförare inom hemtjänstvalet 2017 E4 BESLUTSFÖRSLAG Timersättning till externa utförare inom hemtjänstvalet Kommunstyrelsen föreslås besluta: att ersättning till utförare av hemtjänst enligt LOV fastställs enligt upprättat förslag 161125

Läs mer

Översyn av ersättningssystemet inom hemtjänsten

Översyn av ersättningssystemet inom hemtjänsten KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD TILL RESULTATSTYRNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2012-02-20 Handläggare: Christina Egerbrandt Telefon: 08 508 08 032 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

Hemtjänst kr/brukare

Hemtjänst kr/brukare Hemtjänst kr/brukare Varför så olika? Varför?? Kommunen har så många äldre Kommunen är så stor och vi har glesbygd Det måste vara fel på siffrorna Politiken har beslutat om kvarboendeprincip Brukarna har

Läs mer

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS

Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS OMSORGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-05-21 OSN-2015-0204 Omsorgsnämnden Ersättningsbelopp för personlig assistans enligt LSS Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås

Läs mer

Valfrihet inom hemtjänsten. - ger möjlighet att välja leverantör. Godkända leverantörer i Tjörns kommun

Valfrihet inom hemtjänsten. - ger möjlighet att välja leverantör. Godkända leverantörer i Tjörns kommun Valfrihet inom hemtjänsten - ger möjlighet att välja leverantör Godkända leverantörer i Tjörns kommun Möjlighet att välja leverantör inom hemtjänsten Tjörns kommun har fr o m den 1 april 2011 infört valfrihet

Läs mer

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning 2014-05-08 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/96 Social- och äldrenämnden Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning Förslag till beslut Social- och äldrenämnden föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Medborgarmöte - att kunna välja utförare av hemtjänst Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Närvarande Värdar (vårdutskottet) Per Mattsson (M), ordförande i vårdutskottet

Läs mer

Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet

Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet HANDLING 2015-08-14 Fördelning av statsbidrag ur förordning 2015:403 utifrån arbetslöshet Arbetslöshetssiffrorna är från maj 2015. Öppet maj 15 Skolverkets siffror Andel i regionen Andel i riket Antal

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare

Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare Tillämpningsanvisningar för tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval 2011 och tills vidare 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem 1 Parter Mellan nedanstående parter, kommunen och leverantören har följande avtal träffats. Kommunen: Stenungsunds kommun Strandvägen

Läs mer

Halvårsuppföljning. Hemtjänst / LOV

Halvårsuppföljning. Hemtjänst / LOV Halvårsuppföljning Hemtjänst / LOV 2016 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 17 053 Långsiktig ökningstakt av hemtjänst (Hemtjänsttimmar per månad) 18 574 19 816 20 814 24 990 27 535 26 737

Läs mer

Sammanställning av GR-kommunernas färdtjänstregler

Sammanställning av GR-kommunernas färdtjänstregler KOMMUNALFÖRBUNDET GR Lars-Göran nsson 2007-04-19 Styrgruppen för det sociala området Sammanställning av GR-kommunernas färdtjänstregler Styrgruppen beslutade vid sitt möte 3 april att göra en uppdatering

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten. Information till dig som vill bli utförare av hemtjänst

Eget val inom hemtjänsten. Information till dig som vill bli utförare av hemtjänst Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill bli utförare av hemtjänst Vad innebär eget val inom hemtjänsten? Från och med den 28 november 2011 inför Hjo kommun eget val inom hemtjänsten enligt

Läs mer

Införande av kundval daglig verksamhet, LSS

Införande av kundval daglig verksamhet, LSS SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-22 SN-2014/2246.183 1 (5) HANDLÄGGARE Maria Jonsson 08-535 378 47 maria.jonsson@huddinge.se Socialnämnden Införande av kundval daglig verksamhet, LSS Förslag

Läs mer

Ersättning för 2012 till externa utförare av hemtjänst enligt LOV

Ersättning för 2012 till externa utförare av hemtjänst enligt LOV E11 BESLUTSFÖRSLAG Ersättning för 2012 till externa utförare av hemtjänst enligt LOV Kommunstyrelsen föreslås besluta: Upprättat förslag till ersättningar till externa utförare av hemtjänst inom LOV fastställs

Läs mer

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01)

Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) Tillämpningsanvisningar tidsregistrering och ersättningar till utförare inom kundval (gäller från 2010 10 01) 1. Allmänna förutsättningar Dessa anvisningar syftar till att vara ett hjälpmedel för beställare

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2013-10-28

Tjänsteskrivelse 2013-10-28 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2013-10-28 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på modell för biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

2010 -.05- ESLÖVS KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19

2010 -.05- ESLÖVS KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19 Vård- och omsorgsnämnden PROTOKOLL 2010-05-19 2010 -.05-23 Dnr Vo0.2010.0086 REDOVISNING AV UTREDNINGSUPPDRAG I BUDGET 2010: 8 TIMMARS HJÄLP OCH SERVICE TILL ÄLDRE UTAN BISTÅNDSPRÖVNING Förvaltningens

Läs mer

Hemtjänst med förhinder. - villkor i kommuner med valfrihet. Detta är en rapport i rapportserien De dolda hoten mot mångfalden

Hemtjänst med förhinder. - villkor i kommuner med valfrihet. Detta är en rapport i rapportserien De dolda hoten mot mångfalden Hemtjänst med förhinder - villkor i kommuner med valfrihet Detta är en rapport i rapportserien De dolda hoten mot mångfalden December 2016 Formgivning framsida: Leomira AB Text: Paues Åberg Communications

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Mötestider för Utbildningschefsnätverket 2014

Mötestider för Utbildningschefsnätverket 2014 MISSIV ÄRENDE 1 Till Förslag till stider för 2014 föreslås enas om att s möten 2014 äger rum enligt följande: Fredag 21 februari Fredag 11 april Fredag 16 maj Fredag 13 juni Torsdag 4 september, em Fredag

Läs mer

ÖVERSYN ERSÄTTNINGSNIVÅER INOM HEMTJÄNSTEN I STOCKHOLMS STAD

ÖVERSYN ERSÄTTNINGSNIVÅER INOM HEMTJÄNSTEN I STOCKHOLMS STAD Avsedd för Stockholm stad, Äldreförvaltningen Dokumenttyp Slutrapport Datum Juni, 2011 ÖVERSYN ERSÄTTNINGSNIVÅER INOM HEMTJÄNSTEN I STOCKHOLMS STAD ÖVERSYN ERSÄTTNINGSNIVÅER INOM HEMTJÄNSTEN I STOCKHOLMS

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega

Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst. Ingår i Almega Företagens erfarenheter av LOV inom hemtjänst Ingår i Almega Om Vårdföretagarna Arbetsgivar- och branschorganisation för privata vårdgivare inom vård och omsorg. Ingår i Almega. Cirka 1 900 medlemsföretag.

Läs mer

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR

Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR Kartläggning av ensamkommande barn i olika boende inom GR per maj OM KARTLÄGGNINGEN Kartläggningen baseras på uppgifter erhållna från samtliga GR-kommuner under perioden 9. Göteborgs uppgifter har erhållits

Läs mer

Ersättningsmodell för utförande av hemtjänst i Ale

Ersättningsmodell för utförande av hemtjänst i Ale Ersättningsmodell för utförande av hemtjänst i Ale Sektor arbete, trygghet och omsorg, 2016-11-25 Handläggare: Mina Salfjord Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Ersättningsmodellerna... 1

Läs mer

Ersättning till Friskolor

Ersättning till Friskolor Ersättning till Friskolor Halmstads kommun Januari 2012 Bo Thörn Viktor Prytz Sammanfattning Revisorerna i Halmstads kommun har gett i uppdrag till PwC att granska ersättningen till fristående förskolor

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 NYSTARTADE FÖRETAG I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Nyföretagande är viktigt för utvecklingen i Göteborgsregionen Nyföretagande är en av Göteborgsregionens viktigaste förutsättningar för utveckling mot ökad sysselsättning,

Läs mer

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.3 gäller fr.o.m. 2013-04-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten 2 (14) Innehåll Innehåll... 2 1 Rutiner för biståndshandläggare...

Läs mer

Höjning av hemtjänstcheck 2012

Höjning av hemtjänstcheck 2012 1(6) Höjning av hemtjänstcheck 2012 Ärendet Socialnämnden beslutade 2012-05-28 61 om att föreslå kommunfullmäktige att höja hemtjänstchecken med 1 %. Höjningen föreslogs ske retroaktivt från 1 januari.

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Ale Underskott Underskott Underskott Alingsås Underskott Underskott

Läs mer

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott

Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämndens arbetsutskott Tid: Torsdagen den 9 Oktober 2014, kl 13.15 Plats: Lilla Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås Ärendelista Val av justerare och tid för

Läs mer

Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871

Andel 02 23% 031. Sjuk- el aktivitetsersättn, otillräckl ersättning 188 105 032. Sjuk- el aktivitetsersättn, väntar på ersättn 35 871 ALE KOMMUN FÖRSÖRJNINGSSTÖD 2010 011. Arbetslös, otillräcklig ersättning 840 329 012. Arbetslös, väntar på ersättning 92 805 013. Arbetslös, ingen ersättning 1 113 313 014. Arbetslös, flyktingar i introduktion

Läs mer

Rutin kring regelverk för fördelning av resurser till utförare av hemtjänst i

Rutin kring regelverk för fördelning av resurser till utförare av hemtjänst i Dokumentnamn Kapitel DNR Ersätter DNR Utgåva Regelverk för fördelning av resurser till utförare av hemtjänst i ordinärt boende i Utfärdad 2011-11-02 Datum för senaste ändring 2012-01-25rev CS Utfärdare

Läs mer

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader Indirekta kostnader Definition Indirekta kostnader är kostnader för gemensamma resurser och funktioner i stödmottagarens organisation, som projektet har behov av och som inte är direkt hänförliga till

Läs mer

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården

Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården 2014-05-27 Sov 197/2014 Uppdaterad 2015-06-24 Regler för registrering och ersättning av utförd tid i hemvården Beslutad av: Programdirektör Social välfärd Ansvarig för upprättande: Neutrala enheten Innehållsförteckning

Läs mer

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2)

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen Utredningen tillsattes i september 2012, betänkande i januari 2014 Särskild utredare Greger Bengtsson Experter

Läs mer

Styrgruppen för det sociala området och SNpresidierna

Styrgruppen för det sociala området och SNpresidierna Protokoll 2005-11-18 Gunnel Rydberg Styrgruppen för det sociala området och SNpresidierna Tid: Fredagen den 18 november 2005 Plats: Riverton Hotell, Göteborg Närvarande: Jonas Ransgård (m), ordf Bo Pettersson

Läs mer

Ersättningsnivåer för dagverksamheter

Ersättningsnivåer för dagverksamheter 2016-09-02 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr ÄLN 2015/12 Äldrenämnden Ersättningsnivåer för dagverksamheter Förslag till beslut 1. Äldrenämnden beslutar att de tre ersättningsnivåerna för dagverksamheter tas

Läs mer

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion

Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Uppföljning av yrkesutbildningar för vuxna i Göteborgsregionen anordnade av GRvux, 2010-01-01 till 2011-12-31 - Kortversion Bakgrund Yrkesvux är i Göteborgsregionen en kommunalt och statligt finansierad

Läs mer

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.4 gäller fr.o.m

Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.4 gäller fr.o.m Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten, ver 1.4 gäller fr.o.m. 2015-05-01 Regelverk för ersättning och registrering inom Hemtjänsten 2 (14) Innehåll Innehåll... 2 1 Rutiner för biståndshandläggare...

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande 2013-04-17 Maria Pettersson Sidan 1 av 8 Dnr 2012/0221 VON-35 Diariekod: 712 Vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

24 november 2015 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby. Roger Wåhlin, sekreterare Mikael Torberntsson, utvecklingssekreterare

24 november 2015 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby. Roger Wåhlin, sekreterare Mikael Torberntsson, utvecklingssekreterare Sida 1 av 6 Tid och plats 24 november 2015 kl. 14.00 16.00, Sessionssalen i kommunhuset i Broby Närvarande Ledamöter Sven-Arne Persson (S), vice ordförande Inger Kjellberg Margareta Nicklasson Börje Pettersson

Läs mer

Grästorps kommun Sociala utskottet

Grästorps kommun Sociala utskottet Sidan 1 av 12 Plats och tid Kommunens hus, samlingssalen, Grästorp, kl 08.15 12.00 Beslutande Närvaro/Frånvaro Ordinarie N/F Tjänstgörande ersättare Carina Torpenberg (M) N Tobias Svensson (S) F Kent Hansson

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef. Barnpeng inom tandvården

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Yvonne Skovshoved, ekonomichef. Barnpeng inom tandvården Yvonne Skovshoved, ekonomichef Ärendenr HSN 2016/426 1 (2) Handlingstyp Missiv Datum 8 november 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Barnpeng inom tandvården Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Upphandling av Juridiska tjänster. Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö. 6 februari 2013

Upphandling av Juridiska tjänster. Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö. 6 februari 2013 Upphandling av Juridiska tjänster Charlotta Ståhlberg Christina Sjöö 6 februari 2013 Upphandlingsbolaget Upphandlingsbolaget (UHB) är Göteborgs Stads inköpscentral med ett huvudansvar för samordnad upphandling

Läs mer

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare

Kundval inom hemtjänsten. Välj mellan kommunal eller privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal eller privat utförare Innehåll Kundval Hemtjänst Hemsjukvård Privat utförare Kommunal utförare Valet Kommunens ansvar I 3 I 3 I 4 I 5 I 5 I 5 I 6 På följande

Läs mer

Rapportering Rapporteringen sker via IntraPhone och koder för insatser finns och de redovisas på särskilt kort.

Rapportering Rapporteringen sker via IntraPhone och koder för insatser finns och de redovisas på särskilt kort. TILLÄMPNINGSREGLER FÖR ERSÄTTNING TILL UTFÖRARE AV HEMVÅRD Gäller fr.o.m. 2011-03-01, reviderad 2015-01-21 IntraPhone är ett system som omsorgspersonalen snabbt och enkelt kan dokumentera utförda insatser

Läs mer

Regler för ersättning av utförd tid

Regler för ersättning av utförd tid Regler för ersättning av utförd tid Tillämpningsregler för hur tid hos den enskilde ska registreras avseende hemtjänst, boendestöd, avlösarservice, avlösning och ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL),

Läs mer

Interkommunal ersättning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kalenderåret 2001

Interkommunal ersättning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kalenderåret 2001 GR UTBILDNING RAPPORT Margaretha Allen 000801 Interkommunal ersättning för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kalenderåret 2001 Under våren 2000 har genomförts ett arbete med att ange förslag till interkommunal

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

25 Kvalitetsuppföljning av servicetjänster inom hemtjänsten enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV)

25 Kvalitetsuppföljning av servicetjänster inom hemtjänsten enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida 2016-02-01 1 (2) KOMMUNSTYRELSEN Dnr KSF 2012/370 25 Kvalitetsuppföljning av servicetjänster inom hemtjänsten enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Bilaga 7 till kundval hemtjänst

Bilaga 7 till kundval hemtjänst Bilaga 7 sida 1 (5) Bilaga 7 till kundval hemtjänst Beskrivning av servicetjänster Bilaga 7 sida 2 (5) A Servicetjänster Kommunmedborgare som är fyllda 75 år eller är äldre och som bor i ordinärt boende

Läs mer

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser Stenungsunds kommun Förfrågningsunderlag Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Allmänt om kommunen 3 1.2. Allmänt om LOV 3 2. OMFATTNING 3 2.1.

Läs mer

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner

Kundval inom äldreboenden i Huddinge kommun, förslag till rutiner SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-28 Rev. 2014-05-26 AN-2014/263.730 1 (5) HANDLÄGGARE Lars Axelsson 08-535 312 27 lars.axelsson@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Kundval inom äldreboenden i

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13

Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-11-08 Diarienummer 0070/13 Repronummer 316/13 Stadsledningsstaben Avdelningen för Utbildning, Barn och Unga, Folkhälsa Claes Strand Telefon 031-368 02 92 E-post: claes.strand@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Konto Kontotext Beskrivning Filer i Prima Palett Beskrivning av lönekostnadskonton Region Skåne

Konto Kontotext Beskrivning Filer i Prima Palett Beskrivning av lönekostnadskonton Region Skåne Beskrivning av lönekostnadskonton Region Skåne 291 Upplupna löner Detta konto är ett interimskonto för periodisering av lönekostnader. Kontot krediteras vid räkenskapsperiodens slut för upplupna, ännu

Läs mer

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008

Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 Förslag till Avtal för samverkan kring vuxnas lärande i Göteborgsregionen Etapp 3++ - för utbildningar som startar våren 2008 1. Avtalsparter Avtalets parter utgörs av Göteborgsregionens kommunalförbunds

Läs mer

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 12 december 2014

Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 12 december 2014 Halvtidsutvärdering av yrkesutbildningar med språkstöd Den 12 december 2014 Bakgrund GRsfi startade 2011-07-01 som ett delprojekt i Kommungemensam plattform. Erbjuda fler alternativ som kan skapa snabbare

Läs mer

Översyn av taxa för trygghetslarm

Översyn av taxa för trygghetslarm TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor arbete, trygghet och omsorg Diarienummer: OAN.2016.144 Datum: 2016-09-05 Sektorchef Ebba Sjöstedt E-post: Ebba.Sjostedt@ale.se Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Översyn av

Läs mer

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet.

VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. VIKTIGT SAMTAL. Fem nya värdighetsgarantier för dig som får hjälp i hemmet. Du har rätt till ett värdigt liv. I socialtjänstlagen finns en nationell värdegrund som gäller för all äldreomsorg i hela Sverige.

Läs mer

Styrgruppen för det sociala området

Styrgruppen för det sociala området Styrgruppen för det sociala området Tid: 4 juni 2007 Plats: Hjortviken Konferens, Hindås Närvarande: Madeleine Dahlgren (s), Lilla Edet Carina Liljesand (kd), Göteborg Nicklas Attefjord (mp), Öckerö Siw

Läs mer

Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör

Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör Rutin för handläggning av eget val inom hemtjänsten i Robertsfors kommun som leverantör Utgångspunkter för eget val - Biståndsbeslutet utgör grunden för val av leverantör och beställning. - Valet är frivilligt.

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR!

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR! VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR! I det här dokumentet finner du exempel på frågor vi ofta får och hur vi brukar svara på dem. Först kommer frågor och svar om vårt Arbetsvillkorindex, AVI, därefter följer frågor

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen

Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Anteckningar från Utbildningschefsgruppen Tid: fredagen den 2 september, kl 08.00 12.00 Plats: Nohlgården Höger, Aspenäs Lerum Deltagare Cecilia Knutsson, Alingsås (för & grund), Ordförande Peter Johansson,

Läs mer

Intern boendepeng inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade

Intern boendepeng inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun Datum Socialförvaltningen 2009-11-08 Sonja Holm, controller/utredare Tel 08/57829179 Mobil 070-4889179 Diarienummer Socialnämnden Intern boendepeng inom äldreomsorg och omsorg

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone

Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Regler och rutiner för rapportering av tid och insatser i Intraphone Gäller Fr o m 120101- tillsvidare 1 ALLMÄNT Rapporterna i IntraPhone utgör underlaget för avgifter till kunderna och ersättning till

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum: Sida: Socialnämndens arbetsutskott 2008-03-13 1(12) Plats och tid Nämndrummet, Skillingehus kl 14.00-16.30 Beslutande Övriga närvarande Jan Andersson (c) Gunnel Elg (kd) Christer Holmgren

Läs mer

Rådgivningsrapport. Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden. Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet

Rådgivningsrapport. Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden. Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet Vård- och omsorgsnämndens handling nr 32/2011 Rådgivningsrapport Ledarskap i konkurrensutsatt verksamhet Liz Hultgren och Ingrid Norman Katrineholms kommun, vård- och omsorgsnämnden Uppdragets syfte PwC

Läs mer

Utredning ny LSS-ersättning

Utredning ny LSS-ersättning Datum: 2016-01-22 Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: 0322-61 65 65 Beteckning: 2016 Utredning ny LSS-ersättning Bakgrund En person som beviljats personlig assistans enligt LSS har också rätt att välja

Läs mer

Protokoll från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen den 14 december, kl. 9.00-14.00, Kommunhuset, Skärhamn, Tjörns kommun

Protokoll från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen den 14 december, kl. 9.00-14.00, Kommunhuset, Skärhamn, Tjörns kommun FÖRBUNDSSTYRELSEN GR 1 från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen den 14 december, kl. 9.00-14.00, Kommunhuset, Skärhamn, Tjörns kommun Ledamöter Jan Hallberg (m), Göteborg, ordf. Owe Nilsson (s), Göteborg

Läs mer

KOMMUNKONTORET Henrik Ludvigsson DNR 249/2010

KOMMUNKONTORET Henrik Ludvigsson DNR 249/2010 KOMMUNKONTORET 2011-11-10 Henrik Ludvigsson DNR 249/2010 KOMMUNSTYRELSEN Införande av valfrihetssystem och tillämpning av lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, inom äldrenämnden för hemtjänst från och

Läs mer

Äldreomsorgskontoret 2009-11-16 Förenklad biståndsbedömning

Äldreomsorgskontoret 2009-11-16 Förenklad biståndsbedömning Äldreomsorgskontoret 2009-11-16 Förenklad biståndsbedömning avseende servicetjänster inom hemtjänsten Inledning Bakgrund Mål & Budget 2007-2009 gavs i uppdrag till Äldreomsorgsnämnden att alla över 75

Läs mer

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI)

En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) 2012-06-04 En kortfattad beskrivning av skillnader mellan arbetskostnadsindex (AKI) och lönekostnadsindex (LCI) I grund och botten mäter både AKI och LCI lönekostnadernas utveckling men med lite olika

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017

ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 ARBETSLÖSHET I GÖTEBORGSREGIONEN 2017 Stark tillväxt i skapar många jobb åt arbetslösa I december 2016 var arbetslösheten för personer i åldern 16-64 i 5,9 procent, vilket var lägst bland storstadsregionerna.

Läs mer

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio. Skolbiorapport 2014 Varje år frågar Kultur i Väst hur Västra Götalandsregionens 49 kommuner om man har en skolbioverksamhet under förgående år. Vi har skickat en kort enkät till varje kommun att svara

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007)

Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007) 080213 Peter Holmström Förvaltningschefernas kommentarer över statistiken avs vuxavtalets Etapp 3+ (hösten 2007) Enligt uppdrag från GRs Utbildningsgrupp, 071206, redovisas här förvaltningschefernas kommentarer

Läs mer

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen

Anteckningar från möte i Vuxenutbildningsgruppen från möte i Vuxenutbildningsgruppen Tid: Onsdag 8 februari 2006, kl 08.30-12.15 Plats: GR-Huset, Göteborg, Rum 264 Deltagare Jan Rösman, Utbildningschefsgruppen, ordförande Inga-Lena Lindenau, Ale Margaretha

Läs mer

Översyn av taxa för hemsjukvård

Översyn av taxa för hemsjukvård TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor arbete, trygghet och omsorg Diarienummer: OAN.2016.144 Datum: 2016-09-05 Sektorchef Ebba Sjöstedt E-post: Ebba.Sjostedt@ale.se Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden Översyn av

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter för äldre personer i särskilda boenden

Ekonomiska konsekvenser av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter för äldre personer i särskilda boenden PM 2015-02-17 1 (6) Vård och Omsorg Greger Bengtsson Ekonomiska konsekvenser av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter för äldre personer i särskilda boenden I SKL:s remissvar till Socialstyrelsen

Läs mer

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Torsdag 5 februari 2009, kl 08.30-10.50 Plats: GR-Huset, Rum 255 och rum 253 Ledamöter Helene Odenjung (FP), Göteborg, ordförande Kristina Tharing (M),

Läs mer

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen.

Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Remissvar gällande Sänkta Trösklar Högt i Tak, SOU 2012:31 Följande remissvar lämnas av SKOOPI Sociala arbetskooperativens Intresseorganisation tillsammans med Vägenut! kooperativen. Allmänna synpunkter

Läs mer

Proposition Ekonomisk ram för år 2018

Proposition Ekonomisk ram för år 2018 Proposition för år 2018 Inledning och sammanfattning En verksamhet som Vårdförbundets syftar inte till att generera ekonomisk vinst. Det är idéerna som är det bärande och syftet med verksamheten. Pengarna

Läs mer

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser.

Ursprunglig ansökan Uppföljning av tillfällig utökning av hemtjänstinsatser. EXEMPELUTREDNING HEMTJÄNST Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren berörs av är de

Läs mer

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen

Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Protokoll från sammanträde i Utbildningsgruppen Tid: Onsdagen 5 april 2006, kl 13.00-16.00 Plats: GR-Huset, Rum 377 Ledamöter Frank Andersson (s), Göteborg, ordf Agneta Granberg (m), Göteborg (anlände

Läs mer

Nyckeltal Hälsa ohälsa

Nyckeltal Hälsa ohälsa Nyckeltal Hälsa ohälsa Rapporten är framtagen i samarbete mellan följande kommuner i GR: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn

Läs mer

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Värbygården i Bara, måndagen den 21 september 2009, klockan 19.00 20.30

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Värbygården i Bara, måndagen den 21 september 2009, klockan 19.00 20.30 Medborgarmöte - att kunna välja utförare av hemtjänst Värbygården i Bara, måndagen den 21 september 2009, klockan 19.00 20.30 Närvarande Värdar (vårdutskottet) Per Mattsson (M), ordförande i vårdutskottet

Läs mer