RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDER- SÖKNING LINDE ANNEX 1:1, LINDE SOCKEN 2008 Delrapport III Lst. dnr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDER- SÖKNING LINDE ANNEX 1:1, LINDE SOCKEN 2008 Delrapport III Lst. dnr. 431-4354-07"

Transkript

1 RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDER- SÖKNING LINDE ANNEX 1:1, LINDE SOCKEN 2008 Delrapport III Lst. dnr Utarbetad av Dan Carlsson med bidrag av Monica Enström och Christer Olsson. Osteologisk rapport utförd av Astrid Lennblad ArkeoDok 2009:3

2 2

3 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Syfte och målsättning 7 Grävningstid och arbetsstyrka 9 Tekniska och administrativa arbetsuppgifter 9 Undersökningen 9 Fornlämning Linde raä 4 9 Fornlämning Linde raä 3 11 Resultat och slutsats 11 Gravfältet raä 4:2 11 Frågan om gårdskontinuiteten, raä 3 15 Referenser 16 Tekniska uppgifter 17 Anläggningsbeskrivningar 19 Fornlämning raä 4:2. Gravfält 19 Inledning 19 Anläggning 1. Gravhägnad 21 Anläggning 2. Kistformad grav 23 Anläggning 3. Ovalt rundad stensättning 26 Bensamling 1 och 2, undersökt år Bensamling 3 34 Bensamling 4 35 Bensamling 5 36 Bensamling 6 37 Bensamling 7 38 Bensamling 8 40 Fornlämning raä 3:1. Järnåldersgård 41 Inledning 41 Schakt 6 41 Schakt 7 43 Schakt 8 46 Appendix. Lennblad, Astrid Brandgravsmaterial från Linde socken på Gotland. En osteologisk studie av ett brandgravsmaterial från yngre järnåldern 3

4 4

5 Förord En av de perioder i den gotländska historien vi känner sämst när det gäller bebyggelse och landskap, trots ett oerhört rikt fyndmaterial, inte minst i form av lösfynd och silverskatter, är vikingatid och tidig medeltid. För att få ett bättre grepp om den vikingatida gården, både vad gäller byggnadsformer och bebyggelsens läge och omfattning, har docent Dan Carlsson, Högskolan på Gotland, initierat ett forskningsprojekt med syftet att kasta ljus över tidens landskap och bebyggelse. Målet är också att få ett bättre grepp om hur den äldre järnålderns bebyggelse, det man i dagligt tal kallar för stengrunder eller kämpgravar, förhåller sig i det fysiska rummet till vikingatidens gårdsplatser. En av de platser som valts för att belysa frågan om bebyggelseförändringar är Linde Annex 1:1, Linde socken. Här finns en typisk järnåldersgård, bestående av två husgrunder, som var det normala vid den här tiden. Intill Fig 1. Utdrag ur ekonomiska kartan. Området är beläget sydväst om Linde kyrka. Järnåldersgården ligger isolerad i landskapet. Fig 2. Undersökningsområdet utgörs av ängsmark. Fornlämning 4:2 utgörs enligt riksantikvarieämbetets fornminnesregister av en skärvstenshög överlagrad av odlingsröset i bilden. Under 2007 borttogs en del av röjningsröset och matjorden, varvid tydliga kulturlager framkom. Under år 2007 genomfördes en provundersökning av området, vilket visade att här fanns gravar från vikingatid. Bilden tagen från norr mot söder. 5

6 bebyggelsen finns tydliga spår av äldre odling. Stensträngar inhägnar till en del området och här finns även ett par bryor (vattenhål). Ser man till 1600-talets landskap, speglat i den äldsta kartan över Gotland, utgörs området av åker och ängsmark. Det har i åtskilliga fall visat sig att åker- och ängsmark, belägna långt från tidens brukningscenter, kan indikera en gård som funnits under medeltid - vikingatid. Frågan i Linde Annex är om det på platsen även har funnits en vikingatida gård och att vi har en kontinuerligt brukad gård från den äldre järnåldern upp till medeltid, trots att fornlämningarna i området inte ger en antydan om detta. Med början under 2006 initierades av Monica Enström och Christer Olsson, under ledning av docent Dan Carlsson, begränsade studier i form av fosfatkartering och inventering på platsen med syftet att försöka spåra en eventuell vikingatida gård i änget. Under 2007 fördjupades undersökningarna genom ett par provschakt för att spåra bebyggelse och gravar (se rapport arkeodok på hemsidan Fältundersökningarna har fortsatt under sommaren 2008, vars resultat redovisas i denna rapport. Fornlämning raä 4: utgörs av en på kant stående kalksten. Denna undersöktes under somaren 2007 och det visade sig att det inte fanns några som helst spår av någon konstruktion eller anläggning som kan knytas till stenen. Den gav ett intryck av att ha varit rest från början, men med tiden vält (se rapprot arkeodok2008.1). Undersökningarna i Linde Annex genomförs med hjälp av bidrag från flera stiftelser och vi vill rikta ett varmt tack till de som ställt upp för projektet; i detta fall Ragnar och Lydia Nilssons, Solbjärge i Fröjel, Stiftelse, Sällskapet DBW:s Stiftelse, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Odinska fonden i Linde, Samhall och Linde hembygdsförening. Efterundersökningarna av det skadade gravfältet har bekostats av Länsstyrelsen i Gotlands län. 6

7 Inledning I juli 2006 påbörjades en förundersökning inom fastigheten Linde Annex 1:1 i Linde socken. Området utgörs av gammal ängsmark och här finns en välbevarad gård från den äldre järnåldern (stengrundsgård), med traditionell datering till romersk järnålder folkvandringstid (raä Linde 3). I änget och i anslutning till järnåldersgården finns tydliga spår av odling i form av terrasser och åkervallar. Något hundratal meter söder om järnåldersgården finns en sannolik grav registrerad i form av en antydan till en kistgrav och en rest kalkhäll, som möjligen skulle kunna vara en del av en bildsten. I kanten av åkern, överlagrat av ett större röjningsröse från sen tid, finns uppgifter om en skärvstenshög (raä Linde 4:2). Undersökningarna under 2006 innebar att delar av området i anslutning till järnåldersgården fosfatkarterades, med målet att försöka finna ut om platsen även kan hysa bebyggelse från yngre perioder och att få ett grepp om bebyggelsens utsträckning. Äldre lantmäteriakter över området kontrollerades och en fältinventering utfördes (Carlsson, Rapport I, Fascinerande upptäckter 2006) års undersökning syftade till att med hjälp av ett par mindre sökschakt försöka identifiera bebyggelselämningar från den yngre järnåldern. I linje med detta togs två provgropar upp som en del i att försöka belägga eller förkasta tanken om förekomsten av en gård från yngre järnålder medeltid. Undersökningarna innebar att dels undersöka raä 4:1 (rest sten) och få ett grepp om fornlämning raä 4:2 (den förmodade skärvstenshögen). Den resta stenen visade sig inte vara roten av en bildsten, som vi antog möjligt, utan just en sten på kant (se bild föregående sida). Inga fynd av betydelse kunde iakttas intill stenen. Provundersökningen av platsen för den förmodade skärvstenshögen visade att området hyser brandgravar från vikingatid (se rapport arkeodok2008.1). Syfte och målsättning Undersökningarna under år 2008 utgjordes av två delar. Den första delen, utförd under juni månad, avsåg en räddningsgrävning av området med de skadade brandgravarna, inom det som i fornminnesregistret går under beteckningen raä 4:2 (skärvsten). Uppdragsgivare för denna del av årets undersökningar var Länsstyrelsen i Gotlands län. Den andra delen avsåg att försöka spåra vikingatida bebyggelse intill järnåldersgården i norra delen av änget (raä 3:1). Medel till denna undersökning har erhållits från Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Sällskapet DBW:s stiftelse, Ragnar och Lydia Nilssons, Solbjärge i Fröjel, stiftelse. Odinska fonden i Linde, Samhall och Linde hembygdsförening. Undersökningarna är en del i det forskningsprojekt Den gotländska gården,som doc. Dan Carlsson, Högskolan på Gotland, bedriver sedan ett par år tillbaka. Utöver dessa undersökningar har den centrala delen av området fältkarterats. Målet med undersökningarna i Linde annex är att belysa frågan om den gotländska gårdens långa historia. Ett väsentligt problem innebär att kasta ljus över hur bebyggelseförflyttningarna har skett i landskapet och när. Vi har ett mycket god bild av bebyggelse- och landskapssituationen under äldre järnålder, en lika bra bild av situationen under 1600-talet, speglat i de detaljerade kartor som upprättades vid denna tid, men en närmast total okunskap om den mellanliggande perioden. 7

8 Stensträng Kalkhäll på högkant Schakt 6 Malsten Schakt 7 Schakt 8 Brunn? Åker Stensatt brya Raä 4:1 Åker Raä 4:2 Raä 4:3 Äng Gravhägnad Röjningsröse 0 50m Stenhög (grav?) Grop Terrass Det fossila landskapet i anslutning till fornlämning Linde 3 och Linde 4. I norr finns lämningarna av en järnåldersgård bestående av två husgrunder med tillhörande stensträngar och odlingsterraser. I söder, överlagrat av ett större röjningsröse, resterna av ett gravfält. I kartbilden är inlagt undersökta ytor och schakt. 8

9 Grävningstid och arbetsstyrka Undersökningen genomfördes under två perioder, dels under juni månad, dels under augusti månad år Under juni månad genomfördes räddningsgrävningen av det skadade gravfältet och under augusti månad togs tre sökschakt upp i anslutning till järnåldershusgrunderna i norr (raä 3:1). Syftet med schakten i anslutning till järnåldersgården var att testa hypotesen att det i området även finns bebyggelse från yngre järnålder i tiden parallell med gravarna i söder, osynlig ovan mark. I undersökningarna deltog, förutom undertecknad projektledare, även Monica Enström, Anders Bornefalk och till en del Isabella Rohnström, Per Widerström och Anna Pettersson, alla arkeologer, och därtill, Christer Olsson från Linde Hembygdsförening. Den osteologiska undersökningen av benen från brandgravarna har utförts av Astrid Lennblad som ett uppsatsarbete på C-nivån inom ramen för arkeologiutbildningen vid Högskolan på Gotland Tekniska och administrativa uppgifter Totalt undersöktes ca 20 m 2 inom fornlämning raä 4:2, i direkt anslutning till föregående års provundersökning. I anslutning till husgrunderna i norr, raä 3:1, togs tre schakt upp med en sammanlagd yta av 11 m 2. Materialet registrerades per m 2, såvida det inte rörde sig om en konkret anläggning eller avgränsad bensamling. Såll med 3,5 mm användes. All jord sållades. Framför allt var det viktigt i anslutning till raä 4:2 då grästorven här var avskalad i samband med att man tagit sten från det intilliggande röjningsröset och föremål förekom i markytan. Fotografering har utförts både i lodfototeknik och som snedfoto som underlag bl a för att upprätta planer och profiler för de två konkreta gravar som framkom vid raä 4:2 och de tre sökschakten i norr. Fyndmaterialet är registrerat i löpande följd, inkluderande fynden från år 2007 års undersökning. Delar av fyndmaterialet är fotograferat. Samtliga fotografier är tagna av Dan Carlsson, om inget annat anges, med undantag av den osteologiska rapporten där Astrid Lennblad tagit samtliga bilder. Undersökningen Fornlämning Linde raä 4 Utgående från förra årets resultat av provundersökningen, som således visade på att det i området fanns ett flertal gravar, kom vi under år 2008 att undersöka drygt 20 m 2. Som tidigare kunnat konstateras var översta jordlagret borttaget i samband med att man tog sten från området till ett bygge i socknen, vilket inneburit att man här och där i ytan kunde konstatera både ben, kol och en del järnföremål. Direkt under ett tunt jordlager framkom med andra ord ett antal områden med koncentrationer av brända ben. Dessa var i många fall mycket svåra att avgränsa från varandra, då de mer eller mindre gick in i varandra. Vi har så långt möjligt försökt att avgränsa dessa och tolkat dem som separata an- 9

10 läggningar, benämnda bensamling med löpande nummer. Totalt, inkluderande den brandgrav som undersöktes föregående år, har vi registrerat 8 bensamlingar. De innehåller i de flesta fall, förutom brända ben, ett flertal föremål (för en detaljerad beskrivning av anläggningarna, se anläggningsbeskrivningarna). Några konkreta spår av gravkonstruktioner fanns inte i anslutning till någon av dessa bensamlingar och de kunde enbart avgränsas utifrån mängden ben per ytenhet. Utöver de avgränsade bensamlingarna förekom det ben i mindre eller högre grad i samtliga rutor i undersökningsområdet, med undantag av den nordligaste delen av undersökningsområdet (se den osteologiska analysen). Fynden var överlag koncentrerade till de avgränsade bensamlingarna, men även här var det så att fynd påträffades utanför bensamlingarna. Se exempelvis fyndens fördelning på bensamling 1 och 2. Vi har så långt möjligt försökt att bedöma till vilken bensamling fynden kan tänkas höra. Det kan dock inte uteslutas att en del föremål är hopblandade redan under den tid som begravningarna skedde och även av oss vid undersökningarna. Vid sidan om dessa bensamlingar framkom två distinkta stensatta gravar. I det ena fallet var det en oval stencirkel på markytan, ca 1,5 meter i diameter och omgiven av en markant och välbyggd kantkedja (anläggning 3). Inom själva anläggningen fanns några enstaka stenar, men inte så att man kan beteckna det som en stenpackning. Det rörde sig även i detta fall om en brandgrav. I det andra fallet var det en kistformad nedgrävning omgiven av en delvis välbyggd stenram (anläggning 2). Även denna grav visade sig vara en brandgrav. Den mest anmärkningsvärda anläggningen utgjordes av den stenrad som omgav gravarna och som sannolikt skall ses som en avgränsning av ett gravområde (anläggning 1). Stenraden kunde följas på en sträcka av ca 9 meter. Den är svagt böjd och har uppenbarligen omgett ett gravfält beläget på den svaga höjd som är här i landskapet. Den bör även ha, mer eller mindre, omslutit fornlämning raä 4:3, som är en välbyggd kistgrav av ganska stora mått avgränsad av kalkhällar stående på kant (ej undersökt). Överst anläggning 3 efter framrensning. Därunder anläggning 2, en kistformad nedgrävning täckt av en kraftig stenpackning. Underst anläggning 1, en enskiktad strad av kalkstenar. 10

11 Fornlämning Linde raä 3 I anslutning till järnåldersgården i norra delen av änget (Linde raä 3:1) togs det upp tre sökschakt med det uttalade syftet att försöka spåra en eventuell vikingatida bosättning här. Inga som helst spår i landskapet indikerade detta, men med kännedom om att tidens byggnader regelmässigt var byggda i trä är det inte heller att förvänta att man kan se lämningar från denna tid. En möjlig från järnåldershusens traditionella byggnadsteknik avvikande husgrund är registrerad i fornminnesregister. Den utgörs av en enkel rad av gråstenar, som ser ut att kunna ha två långsidor och en kortsida. Det anmärkningsvärda med den är att den mitt på ena tänkta långsidan har en vinklad stenrad, som om den vore tillbyggd vid något tillfälle. Valet av plats för schakten innebar att ett av schakten lades ca 7 meter väster om ingången till ett av järnåldershusen och i ett område som är en svag höjd i landskapet (schakt 6). Man kunde även i markytan ana stenar på rad, vilket skulle kunna vara någon form av huslämning. Det andra schaktet lades över den förmodade byggnaden söder om de två järnåldershusen (schakt 7). Ett schakt om 4 meters längd och 1 meters bredd drogs från kanten av anläggningen in över den förmodade husgrunden. Det tredje schacktet togs upp längre mot söder, i ett område som är beväxt med ett flertal träd och hasselbuskar (schakt 8). Området är något högre än omgivande mark och i markytan kan man på flera ställen se både gråstenar och kalkstenar synbarligen stående på kant. På grund av tidsbrist togs endast en mindre yta upp, drygt 1 meter i fyrkant. Resultat och slutsats Gravfältet raä 4:2 Undersökningarna av de skadade delarna av gravfältet har visat att här finns ett gravfält med datering till sen vendeltid - tidig vikingatid, 700-tal 900-tal. Gravfältet utgörs så långt undersökningarna visat på enbart av brandgravar. Dock är det möjligt att raä 4:3, belägen ca 8 meter mot norr och som utgörs av en markant kista av på kant ställda kalkstenar, skall tolkas som en skelettgrav. Den är ca 2 meter x 1,5 meter stor, har en markant försänkning i mitten, möjligen efter plundring. Anläggningen är inte undersökt. Det har också visat sig att gravfältet, i alla fall den äldre delen av det, omges av en vällagd stenrad av kalkstenar (se bild föregående sida). Den utgör uppenbarligen en form av gravhägnad och kan följas inom hela den undersökta ytan. Sannolikt har den omgivet hela gravfältet, som idag tyvärr täcks till en stor del av ett stort röjningsröse. En av brandgravarna, bensamling 1, daterad till 900-tal, är strategrafiskt belägen ovanpå stenraden. Möjligen är det så att stenhägnaden i första hand är samtidig med de stenlagda gravarna (anläggning 2 och 3) och anlagd sannolikt under 700-talet. Fynden från anläggning 2 var ur dateringssynpunkt intetsägande, men från anläggning 3 pekar de fiskhuvudformade hängena, så om de ser ut, på en datering till 700-tal eller tidigt 800-tal. 11

12 Det är också troligt att gravfältet till en del har fortsatt ut i åkern söder ut, även om inga spår i marken visar på detta. Området är en tydlig förlängning av den svaga höjd på vilket gravfältet ligger. De undersökta gravarna hyser både män och kvinnor, med övervikt för kvinnor, att döma av fyndmaterialet och i viss mån av den osteologiska analysen. Hur många går inte att avgöra, dels på grund av att benmaterialet är ytterst fragmentariskt, vilket påtagligt försvårat den osteologiska analysen, dels för att bensamlingarna mer eller mindre går i varandra utan synbara avgränsningar. De två säkra gravarna, anläggning 2 och 3, var intakta och synbarligen inte påverkade av plundring, eller annan skadegörelse, inte heller av efterföljande begravningar. Anläggning 2 är osteologiskt tolkad som en möjlig mansgrav. Fynden motsäger inte detta. Här framkom ett bryne av sandsten och ett antal obestämbara järnfragment. Mansgravar är som regel mer fyndfattiga än kvinnogravar. Anläggning 3 innehåller ett stort antal föremål som visar att det är en kvinna, bl a fiskhuvudformade hängen, prydnadsnål, ett stort antal pärlor och fragment av ett sannolikt dosformigt spänne. Inga föremål kan med säkerhet knytas till en man. Det har av den osteologiska analysen framgått att det är rikligt med djurben bland de brända benen. Framför allt förekommer hund, men också häst, nöt, får, svin, fågel och björn (i form av klor). Hund och häst förekommer i samtliga bensamlingar och anläggningar, med undantag av att ben av hund saknas i bensamling 8. I vissa bensamlingar förekommer mer än en hund. Här finns dock tydliga skillnader i materialet, som framgår av Astrid Lennhagens osteologiska analys. Av hund förekommer alla former av ben, vilket visar att hundarna kremerats hela på bålet. Av övriga djur rör det sig om mindre delar, oftast av fotben, delar av käkar och tänder, vilket indikerar att dessa djur inte bränts hela på bålet. Hunden är med andra ord att se som en följeslagare/vän som fått följa med ägaren i graven, medan övriga djurben snarare är matoffer, om vi undantar björnklorna. Tre björnklor från gravarna. De är som regel väl bevarade och lätta att identifiera. Foto Astrid Lennblad.! Det är tämligen vanligt med både häst och hund i periodens gravar. Intressant är också förekomsten av björnklor. I nästan samtliga bensamlingar finns det björnklor. Det går dock inte att avgöra hur många björnfällar vi talar om beroende på svårigheten att avgöra hur många begravningar dessa 8 bensamlingar i verkligheten representerar (se diskussionen om antal begravningar nedan). Det kan röra sig om allt från en björnfäll till sex björnfällar). Förutom klorna av björn finns inga andra ben från björn, vilket visar på att det verkligen handlar om björnfällar. För en vidare diskussion om björnklor i gravar från pe- 12

13 rioden, se Lennhagens diskussion i den osteologiska rapporten. Ser vi till fyndmaterialet i gravarna är det både rikt och varierat. I bensamling 1 och 2, utgörs fynden huvudsakligen av manssmycken. Hit hör bland annat tofsgehäng, som anses ha ett baltiskt ursprung. Därtill 8 remändebeslag av en typ som förekommer i flera andra gravar på Gotland, bl a i Barshaldershed och i Väskinde (se anläggningsbeskrivningen). Ett antal stora nitar med stort huvud och kort skaft förefaller kunna vara nitar till en sköld. Här finns även ett handtag som troligen hör till densamma. Tofsgehäng från bensamling 1. Dessa bronsspiraler har suttit virade runt snoddar av tyg eller liknande och förekommer i mansgravar på Gotland och även i Baltikum. De brukar utpekas som ett östligt drag. Även en del av ett mycket stort ringspänne och ett vackert ändbeslag till bälte hör till denna manliga gravläggning. Förutom en tydlig tyngdpunkt i manliga smycken i bensamling 1 och 2 finns det även några som hör ihop med en kvinna. Hit hör en del av ett troligen djurhuvudformat spänne och framför allt en tunn guldfolie (till vänster) som bör ha suttit på ett vackert ryggknappsspänne (F21). Guldfolien är ca 1 cm stor Ser man till de övriga bensamlingarna finns det inga säkra manstypiska föremål i någon av dem. Det är helt övervägande kvinnosmycken som dominerar av de könsbestämda föremålen. Särskilt markant kvinnligt är det i bensamling 3. I bensamlingen finns såväl ett tungformat hänge som ett silformat hänge (bild av det tungformade hänget till höger). Här finns också 9 bottnar till fiskhuvudformade hängen och 12 pärlor. Bensamling 4 innehåller enbart ett fåtal föremål, ett par pärlor och en botten till fiskhuvudformat hänge av samma typ som i bensamling 3. Några nitar, en ring av brons och en bit bränd lera komplettera bilden. Det är troligt att bensamling 4 inte skall ses som en separat grav, därtill är både benmängden och föremålen allt för ringa. Till vänster en del av ett stort ringspänne och till höger en del av ett vackert ornerat ändbeslag till bälte, båda föremålen av brons. Från bensamling 1. Datering 900-tal Bensamling 5 innehåller ett enstaka föremål som säkert knyter det till en kvinna. Det är en liten del av ett smycke i brons, troligen en hörnstolpe till ett ryggknappsspänne. En pärla och några delar av en kam kan lika gärna komma från en man. 13

14 Även i bensamling 6 finns föremål som definitivt skall knytas till en kvinna. Det handlar om två delar av pärlspridare av brons. Även mängden pärlor tyder på en kvinna, då män som regel enbart har ett fåtal pärlor, när de förekommer i gravar. En av de mest omfattande bensamlingarna, vi sidan om bensamling 1+2, är bensamling nummer 7. Här finns ett stort antal föremål som skall knytas till en kvinna. Fem bottnar till fiskhuvudformade hängen i brons, välbevarade kedjelänkar i brons, delar av pärlspridare och en del av ett ryggknappsspänne i form av ett litet tunt guldblek. Intressant i sammanhanget är att detta guldbleck är av samma typ som påträffades i bensamling 1+2, beläget tre meter ifrån denna( bild föregående sida). Som framgår av diskussionen ovan finns det ett antal föremål av samma slag fördelade på de skilda bensamlingarna. Framför allt de två guldblecken skulle mycket väl kunna komma från samma smycke då det är svårt att tänka sig att det skulle ha funnits två begravningar med samma typ av ryggknappsspänne, även om det naturligtvis inte är helt omöjligt. Även de fiskhuvudformade hängena är av samma slag och de är spridda på tre bensamlingar och därtill i grav 3. Det finns med andra ord en möjlighet att de skilda bensamlingarna kommer från endast en eller några få begravningar, något som också har föreslagits av Astrid Lennblad i analysen av benen (se appendix om osteologin). För att försöka belägga detta har en noggrann uppmätning av bottnarna till de fiskhuvudformade hängena mäts, med tanken att om det rör sig om en och samma grav borde alla bottnarna vara i det närmaste exakt lika stora. Det förekommer bottnar i bensamling 3, 4 och 7 och de är alla tämligen lika stora. Bottendiametern på längsta hållet är i samtliga fall ganska exakt den samma, dvs omkring 1,7 cm. Detta innebär inte nödvändigtvis att det är bottnar till ett och samma halsband. Men det kan inte heller uteslutas att bottnarna från exempelvis bensamling 3 och 4 tillhör samma person. De fiskhuvudformade hängena från anläggning 2 kan inte höra till dessa, trots att de är av samma storlek som övriga, då det var tydligt vid undersökningen att denna grav var intakt och att fyndmaterialet kom först under ett relativt tjockt lager jord. Ett annat sätt att uppskatta hur många begravningar det kan vara är att mäta benmängden. Utgångspunkten här är den relativa mängden ben som kunnat bestämmas som människa i relation till djur. Tanken är att den verkliga mängden ben står i direkt relation till andelen ben som kunnat bestämmas till art. Av bestämda ben utgör människa 64,15 % av alla bestämda ben (se den osteologiska rapporten). Överför vi detta till den totala mängden ben, som är ca 10 kilo, innebär det att 6,4 kilo ben skulle vara människa. Bränning av en person brukar sägas ge ca 3 liter, dvs ca 2,5 kilo ben. Det skulle i det här fallet innebära 2-3 personer, om samtliga ben har tagits tillvara. Nu är det sällan så att alla ben kommer till rätta. En jämförelse kan göras med t ex de brandgravar som undersökts i Fjäle i Ala socken på Gotland, där benmängden per grav kan beräknas till genomgående mellan gram per vuxen grav och ibland mindre (osteologisk rapport Berit Sigvallius). Ett annat exempel på en motsvarande gravläggning från vikingatid i Sollentuna är belysande. Här förekom brända ben inom ett relativt stort område och tanken framfördes att bränningen skett på platsen. Det var ben av både människa, hund och häst, alltså ungefär som i Linde. Den totala benmängden var knappt 1 kg. Vid den osteologiska analysen kunde det konstateras att de ben som härrörde sig från människa sannolikt kom från två 14

15 vuxna individer. Mängden ben som kunde bestämmas till människa var 112 gram, att jämföra med 340 gram i Linde, och då är att beakta att benmaterialet i Linde är extremt fragmenterat (Grönwall-Widerström 2003). Mycket talar således för att det rör sig om ett antal individer, kanske så många som upp till 10 personer totalt, men mer sannolikt 5-6 personer. Dels är det de två säkra gravarna, som troligen, men ej säkert, innehåller en person i varje grav. Därtill är det helt klart en man i bensamling 1+2. Bensamling 3 skall sannolikt läggas samman med bensamling 4, vilket ger en kvinnograv. Vidare är det troligt att bensamling 7 utgör en egen grav och att till denna skall läggas bensamling 8 och möjligen också bensamling 5. Jag håller det för troligt att bensamling 6 skall ses som en separat grav, då den ligger avskiljt från övriga bensamlingar, på andra sidan av stensättningen. Det här skulle göra att det förmodligen, om detta stämmer, rör sig om 6 gravlagda personer, en man (möjligen två) och resten kvinnor. Fyndmaterialet indikerar att gravarna skall dateras till sen vendeltid till mitten av vikingatid, eller utryckt på ett annat sätt, från 700-talet till 900-talet e. Kr. Frågan om gårdskontinuiteten, raä 3 Hittills uppnådda resultat av undersökningarna i Linde Annex visar på att det har funnits verksamhet med bosättning på platsen med säkerhet under äldre järnålder (ca e.kr.), som kämpgravarna härstammar från. Gravfältet visar på verksamhet från sen vendeltid till mitten av vikingatid (ca 700-tal till 900-tal). Däremot har sökschakten i anslutning till järnåldersgården inte påvisat några säkra spår av en verksamhet som kan knytas till den yngre järnåldern (återstår dock att se resultaten av 14 C analyserna som vid upprättandet av föreliggande rapport ännu inte var genomförda). Vi har med andra ord det klassiska problemet i gotländsk arkeologi, där vi har väl synliga husgrunder från en specifik tid, men saknar gravarna från just den tiden, och gravar från en annan tid, men saknar bebyggelsen till dessa gravar. Karteringen av landskapet, som bör kompletteras med en kartering av området nordväst om järnåldersgården, ger tydliga tecken på att landskapet har varit brukat under lång tid och tämligen intensivt. Inte minst kan detta tolkas utifrån de mycket markanta och tydliga odlingsterrasser som finns öster om järnåldersgården. Man kan även notera att området utgörs av ett avgränsat område med ängsmark, när vi möter landskapet i den äldsta kartan över området, vilket skulle kunna antyda ett kontinuerligt landskapsutnyttjande och möjligen också bebyggelse fram i medeltid. Det återstår med andra ord ännu att klarlägga om det i närområdet trots allt har funnits en fortsättning på gården efter övergivandet av järnåldershusen någon gång sannolikt under 500-talet. En väg att komma åt detta kan vara att genomföra en fosfat- och metallkartering av omgivande åkermarker, särskilt området nordost om järnåldersgården och att komplettera fältkartan med en kartering av området norr om järnåldershusen. 15

16 Referenser Carlsson D., 2006 Rapport I, Fascinerande upptäckter Carlsson, D Rapport II. Rapport från arkeologisk undersökning Linde socken Delrapport II. Grönwall, R., Widerström, P En vikingatida stensättning i Rotsunda. Arkeologisk delundersökning av RAÄ 247, Kvarteret Ruletten, Sollentuna socken och kommun, Uppland. Sigvallius, B Fjäle i Ala/Alskog socken på Gotland. Osteologisk undersökning av gravar. Rapport. Otryckt. Thunmark-Nylén L., 1998 Västervik, Die Wikingerzeit Gotlands II Typentafeln. 16

17 Tekniska och administrativa uppgifter ArkeoDoks projektnummer: 2009:3 Länsstyrelsens diarienummer: Typ av undersökning: Forskningsundersökning Utförandetid Juni-Augusti 2008 Socken: Kommun: Landskap: län: Ekonomiska kartans blad: Koordinatsystem Linde Gotland Gotland Gotland 6J0a NÖ RT90 2,5 gonv Fastigheter: Linde Annex 1:1 Projektledning: Handläggare: Fältarbete: Osteologisk analys Planer och kartor: Layout: Rapportansvarig: Fotograf Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson, Monica Enström, Christer Olsson, Anders Bornefalk, Per Widerström, Anna Pettersson Astrid Lennblad Dan Carlsson och Monica Enström Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson 17

18 18

19 Anläggningsbeskrivningar Fornlämning raä 4:2. Gravfält Inledning För att erhålla en komplett bild av gravfältet tas här även upp den brandgrav som undersöktes i samband med provundersökningen sommaren Inledningsvis behandlas de konkreta gravarna (anläggning 2 och 3) och den gravhägnad som omslutet gravfältet (anläggning 1). Därefter följer en genomgång av de bensamlingar som kunde urskiljas. Den osteologiska analysen, utförd av Astrid Lennblad vid Högskolan på Gotland som C-uppsats, är kopplad till de bensamlingar som registrerades vid den arkeologiska undersökningen. Det skall direkt konstateras att det inte har varit helt lätt att skilja bensamlingarna från varandra, vilket innebär att några av dem möjligen skall läggas samman då de kan vara delar av en och samma gravläggning. Fornlämningarna raä 3:1 och 4:1-3 är belägna i ängsmark som betas och som är tämligen öppen och överskådlig. Röjning av sly under de senaste året har gjort landskapet lätt att läsa av. Fornlämning raä 3:1 utgörs framför allt av ett par husgrunder från den äldre järnåldern, belägna i ängets norra del. Här finns även stensträngar, en malsten och spår av en byggnad med en enskiktad stenrad längs sidorna (se vidare i rapporten om de sökschakt som togs upp här). Ett par vattenhål (bryor) liksom en trolig brunn kompletterar bilden. Fornlämning raä 4 består av tre delar. Fornlämning 4:1 är en rest sten. Denna undersöktes sommaren 2007 och gav inga indikationer på något annat än att den sannolikt en gång stått på högkant. Fornlämning 4:2, som i registret står upptaget som en skärvstenshög utgörs av här redovisat gravfält och 4:3 av en närmast kvadratisk kista av kalkstenar på kant, belägen ca 10 meter norr om gravfältet. Bilden till höger visar området för gravarna i anslutning till röjningsröset. Raä 4:3 återfinns till vänster utanför bilden. För en översikt över gravarnas och bensamlingarnas placering, se översiktsplanen på följande sida. 19

20 A 8 N 7 Bensamling 8 Anläggning 3 Anläggning 1 6 Bensamling 7 B Bensamling 6 Bensamling 5 Bens Bensamling 3 A 8 B Linde Annex 1:1, Linde socken, Gotland Fornlämning RAÄ Linde 4:2 Skala 1: Bensamling 1 Bensamling 2 A B Anläggning 2 20

RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING LINDE SOCKEN 2007 Delrapport II Linde Annex 1:1, RAÄ 4:1 och 4:2 Lst. dnr. 431-4354-07

RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING LINDE SOCKEN 2007 Delrapport II Linde Annex 1:1, RAÄ 4:1 och 4:2 Lst. dnr. 431-4354-07 RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING LINDE SOCKEN 2007 Delrapport II Linde Annex 1:1, RAÄ 4:1 och 4:2 Lst. dnr. 431-4354-07 Utarbetad av Monica Enström och Christer Olsson Handledare Dan Carlsson ArkeoDok

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel

Ramsjö 88:1. Antikvarisk kontroll. Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland. SAU rapport 2010:13. Pierre Vogel Ramsjö 88:1 Antikvarisk kontroll Morgongåva, Vittinge socken, Heby kommun, Uppland SAU rapport 2010:13 Pierre Vogel SAU rapporter 2010:13 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga

Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:57 Fjärrvärmeanslutningar i Arboga Förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 34 Soopiska gården 2, Fältskären 2 och 3 samt Storgatan Arboga stadsförsamling

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 431-7397-2010 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 637/10 917 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå

FÖRRÅD I NYBO. Arkeologisk förundersökning. Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015. Inga Blennå Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:14 FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2 RAÄ 31:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2015 Inga Blennå FÖRRÅD I NYBO Arkeologisk förundersökning Nybo 2:2

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Gamla landsvägen vid Kungsängens kyrka Arkeologisk delundersökning av väglämning Raä 96b, Kyrkbyn, Kungsängens socken, Upplands-Bro kommun, Uppland Rapport 2000:16 Kjell Andersson STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015.

Rapport 2015:6. Hove 9, Åhus. Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:6 Hove 9, Åhus Fornlämning nr 23 i Åhus socken, Kristianstad

Läs mer

Inför jordvärme i Bona

Inför jordvärme i Bona UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför

Läs mer

Schaktning i kv Ärlan

Schaktning i kv Ärlan Schaktning i kv Ärlan RAÄ 313, Kv Ärlan 2, Vimmerby stad och kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 1995 Veronica Palm Rapport November 2007 Kalmar läns museum & Stift. Västerviks Museum Stads-GIS

Läs mer

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna RAÄ 554:1, 556:1, Fristaden 1:6, Tunafors 1:6 och Tunafors 1:1 Esilkstuna socken och kommun, Södermanland

Läs mer

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats

Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats UV MITT, RAPPORT 2005:15 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Flygbränsleledning Brista Arlanda flygplats Uppland, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra socknar, Norrsunda 1:1, RAÄ 158 i Norrsunda

Läs mer

El till 3G-mast vid Fågelberg

El till 3G-mast vid Fågelberg Rapport 2013:51 Arkeologisk utredning etapp 2 El till 3G-mast vid Fågelberg Invid RAÄ 68 Fågelberg 1:4 Vikingstad socken Linköping kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S

Läs mer

BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND

BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND BILAGA 10 ARKEOLOGISK UTREDNING PÅ GOTLAND AVDELNINGEN FÖR KULTURMILJÖ The Gotland Museum, Dept. of Cultural Heritage Management Gotlands Museum dnr: 2012-570-2 Arkeologisk utreding steg 2 i Västerhejde

Läs mer

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning

kv Pilgrimen 3 A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning Rapport 2008:54 Arkeologisk förundersökning kv Pilgrimen 3 RAÄ 14 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I N G E N F Ö R

Läs mer

Kullbäckstorp i Härryda

Kullbäckstorp i Härryda UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK

Läs mer

Tvärschakt i Korpgatan

Tvärschakt i Korpgatan Rapport 2012:34 Arkeologisk förundersökning Tvärschakt i Korpgatan RAÄ 5 Korpgatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Gatubelysning i Skänninge

Gatubelysning i Skänninge Rapport 2010:84 Arkeologisk förundersökning Gatubelysning i Skänninge RAÄ 5 Bjälbogatan/Mjölbygatan Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2011:4 Undersökning: Antikvarisk kontroll Lst:s dnr: 220-9941-94 Ansvarig institution: Göteborgs stadsmuseum Eget dnr: 577.94.Z 400 Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund

Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund Rapport 2009:26 Arkeologisk förundersökning Schaktning för ny telekabel i Ekängen och Sofi elund RAÄ 296 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker

ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394. Kv. Eskil 20, Lund. Arkeologisk förundersökning 2011. Aja Guldåker ARKEOLOGISKA ARKIVRAPPORTER FRÅN LUND, nr 394 Kv. Eskil 20, Lund Arkeologisk förundersökning 2011 Aja Guldåker Kulturen, Lund 2011 Innehåll Inledning 2 Fornlämningsmiljö 2 Tidigare arkeologiska iakttagelser

Läs mer

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ

DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2008 Östra Kurtin DOKUMENTATION I SAMBAND MED GRUNDLÄGGNING AV BASTIONSSEGMENT, RAÄ 19:2 Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för

Läs mer

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2013. Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013 Therese Ohlsson Rapport 2014:7 Mansdala 3:13 Vä socken, Kristianstads kommun Arkeologisk förundersökning 2013

Läs mer

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke.

Skävesund. Intill gravfältet Glanshammar 4:1. Arkeologisk utredning. Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:50 Skävesund Intill gravfältet Glanshammar 4:1 Arkeologisk utredning Skävesund 8:3 Glanshammar socken Örebro kommun Närke Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7

Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Figurbilaga till UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2005:7 Dnr 423-1780-2003 Kart- och ritmaterial Maj-Lis Nilsson. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3.

Läs mer

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning

Nättraby 4:1. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk undersökning Nättraby 4:1 Nättraby socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk undersökning Blekinge museum rapport 2007:21 Karl-Axel Björkqvist/ Ancela Backman Bakgrund Med anledning av ombyggnad av väg E22 (E66),

Läs mer

Torggatan/Västra Ringgatan

Torggatan/Västra Ringgatan Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan Flyttning av dagvattenbrunn Raä 26 Torggatan och Västra Ringgatan Enköping Uppland Joakim Kjellberg 2005:09 Antikvarisk kontroll Torggatan/Västra Ringgatan

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun.

Särskild arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Särskild arkeologisk unders sökning av fornlämning Raä 847 inom fastigheten Solberg 4:97, Njurunda socken, Sundsvalls kommun. Fornlämning: Raä 847, Fastighet: Solberg 4:97, Socken: Njurunda, Kommun: Sundsvall,

Läs mer

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan

Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan UV RAPPORT 2014:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTKONTROLL Kulturlager från 1700-talet i Köpmangatan Södermanlands län; Södermanland; Eskilstuna kommun; Eskilstuna stad, Eskilstuna 554:1 Katarina

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke.

Kräcklinge kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:5 Kräcklinge kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Kräcklinge 10:1 Kräcklinge socken Närke Ulf Alström Kräcklinge kyrka Särskild

Läs mer

Kvarteret Artilleristallet 32:8

Kvarteret Artilleristallet 32:8 UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kvarteret Artilleristallet 32:8 Västergötland, Göteborg, fornlämning 216, inom Vallgraven Göte Nilsson Schönborg UV VÄST RAPPORT 2000:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland

Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Schaktövervakning intill Bastion St Erik Arkeologisk förundersökning 2014 Gamla stan 2:4, Kalmar stad och kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2014 Gärdslösa kyrka Kalmar

Läs mer

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd

Rapport 2013:11. Citadellstaden 2:1. Arkeologiska förundersökningar 2011. Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Rapport 2013:11 Citadellstaden 2:1 Arkeologiska förundersökningar 2011 Joakim Frejd Fornlämningsnr: 8 Landskrona stad

Läs mer

32 Brons Agraffknapp Defekt 0 1 Konserverad Liten, slät agraff 51689 51375 662324,32 6588791,56 20,52

32 Brons Agraffknapp Defekt 0 1 Konserverad Liten, slät agraff 51689 51375 662324,32 6588791,56 20,52 Bilaga 3. Fyndtabell, Järfälla 28:2 Fnr Material Sakord Typ Fragmenter Vikt, g Antal Fyndstatus Anmärkning Stratigraf Fyndenhet Ö_koordinat N_koordinat Högsta_Z 1 Järn Beslag Fragment 0 4 Konserverad Dåligt

Läs mer

Backanäset i Töcksmark socken

Backanäset i Töcksmark socken , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle,

Läs mer

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström

Edsberg kyrka. Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning. Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke. Ulf Alström Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:6 Edsberg kyrka Särskild arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Edsberg 9:1 Edsberg socken Närke Ulf Alström Edsberg kyrka Särskild arkeologisk

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför vatten- och avloppsarbete inom fastigheterna Fulltofta 33:19, 36:1 och Osbyholm

Läs mer

Hamnar och fiskelägen i Sundre under vikingatid medeltid

Hamnar och fiskelägen i Sundre under vikingatid medeltid Hamnar och fiskelägen i Sundre under vikingatid medeltid Rapport 2008:9 ArkeoDok 1 Innehåll Bakgrund och syfte 3 Genomförande 4 Landskapet och fornlämningarna 4 Sundre socken och fornlämningar 5 Område

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Mellan Storgatan och Lilla torget

Mellan Storgatan och Lilla torget Rapport 2009:82 Arkeologisk förundersökning Mellan Storgatan och Lilla torget RAÄ 153 Repslagaregatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M

Läs mer

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.

MAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk

Läs mer

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun UV SYD RAPPORT 2005:2 ARKEOLOGISK UTREDNING Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun Skåne, Helsingborg, Gamla staden 7:1 Magnus Andersson Kolumntitel 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf

Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf UV VÄST RAPPORT 2003:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning för Torrekulla Golf Västergötland, Mölndals kn, Fässbergs sn, Alvered 1:8, 1:9, 1:18 och 1:5, RAÄ 116 och del av RAÄ 115

Läs mer

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka

Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning Schakt för bergvärme vid Tysslinge kyrka Närke; Tysslinge socken; Tysslinge 29:2 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:23 arkeologisk undersökning

Läs mer

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges genom Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT ISSN 2001-3493 Nr 6 Årgång 6 maj 2014 Text, bild, ansvarig utgivare: Leif Grönwall Broby

Läs mer

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län

Lilla Nygatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007. Malmö stad RAÄ 20 Skåne län Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2007 Lilla Nygatan Schaktningsövervakning i samband med VA-arbeten Malmö stad RAÄ 20 Skåne län # Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport

Läs mer

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:9 Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Köping 148:1 Stora Kyrkogatan Köpings stadsförsamling Köpings kommun

Läs mer

A1108. Fig. 62. a. A1108 profil ritad från väst. Skala 1:20. b. A1108 i plan fotograferad från norr. Foto: Markus Andersson.

A1108. Fig. 62. a. A1108 profil ritad från väst. Skala 1:20. b. A1108 i plan fotograferad från norr. Foto: Markus Andersson. N A1108 S Gråsvart mylla (torv) Mörkbrunt sandlager med kvarts Gulbrunt morängrus Stenar något framför profilen 0 1 m Fig. 62. a. A1108 profil ritad från väst. Skala 1:20. b. A1108 i plan fotograferad

Läs mer

Holländaregatan i Marstrand

Holländaregatan i Marstrand UV VÄST RAPPORT 2000:13 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Holländaregatan i Marstrand en arkeologisk förundersökning i delar av Holländaregatan Kyrkogatan Bohuslän, Marstrand socken, RAÄ 32 Carina Bramstång

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn

Rapport 2014:5. Väktaren 4. Arkeologisk förundersökning 2013. Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Rapport 2014:5 Väktaren 4 Arkeologisk förundersökning 2013 Fredrik Grehn Fornlämningsnr: 20 Väktaren 4, Malmö stad Malmö kommun

Läs mer

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11.

Arkeologisk förundersökning 2013. Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING. Malmö stad, Malmö kommun Skåne län. Skånearkeologi Rapport 2013:11. Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:11 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Stadt Hamburg 13 GRUNDUNDERSÖKNING

Läs mer

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20

Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt Hamburg 13, fornlämning nr 20 KÄLLARDRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2014:9 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2014 Stadt

Läs mer

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORT 2015:46 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING GENOM DIKE OCH VÄG BREDBANDSSCHAKTNING VID ANSTALTEN RAÄ 31:1 OCH 32:1 ÖSTANÅ 6:1 SKÄNNINGE STAD MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN Genom dike och

Läs mer

Parkeringsplats, Helgö

Parkeringsplats, Helgö Parkeringsplats, Helgö Arkeologisk förundersökning RAÄ 119, fastigheten Helgö-Bona 4:45, Ekerö socken och och kommun, Uppland Rapport PM 2008:18 Göran Werthwein Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

Den gamla muren tittar fram

Den gamla muren tittar fram Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den

Läs mer

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs

Rapport 2010:5. Fosie kyrka. Arkeologisk förundersökning 2009. Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Rapport 2010:5 Fosie kyrka Arkeologisk förundersökning 2009 Per Sarnäs Fornlämningsnr: 95 Fosie 165:16, Fosie socken Malmö kommun

Läs mer

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län

Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Schaktning för VA i Torggränd Arkeologisk förundersökning inom fornlämning 195:1, kvarteret Draken 1, Sigtuna kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2866

Läs mer

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling

Hårnacka. Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland. sau rapport 2009:12. Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje kommun, Uppland sau rapport 2009:12 Emma Sjöling Hårnacka Arkeologisk utredning, etapp 1 Hårnacka 2:7, 3:2, Estuna sn Norrtälje

Läs mer

Dränering av Bjuvs kyrka

Dränering av Bjuvs kyrka Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Rapport 2010:31 Dränering av Bjuvs kyrka Arkeologisk förundersökning 2010 Jan Kockum Fornlämningsnr: 35 Bjuvs kyrka,

Läs mer

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana

Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Arkeologisk rapport 2005:41 Sten- och bronsålder vid Albatross golfbana Säve 388 och 389 Albatross golfbana, Trollered 1:1 Boplatser Förundersökning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT

Läs mer

Blekinge museum rapport 2011:5

Blekinge museum rapport 2011:5 Siretorp, RAÄ 61 Siretorp 9:23, Mjällby socken Sölvesborgs kommun Arkeologisk förundersökning Blekinge museum rapport 2011:5 Åsa Alering 2 Innehåll Inledning s. 5 Bakgrund s. 5 Kunskapsläget s. 6 Syfte

Läs mer

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård

Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:50 Ledningsbyte i Bråfors bergsmansgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning RAÄ 80:1 Bråfors 1:13 Norbergs socken Norbergs kommun Västmanland

Läs mer

Bredband mellan Sya och Västra Harg

Bredband mellan Sya och Västra Harg Rapport 2013:85 Arkeologisk förundersökning Bredband mellan Sya och Västra Harg Längs väg 594 mellan Sya och Västra Harg Sya och Västra Hargs socknar Mjölby kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B 2 C. M Uppdragsarkeologi AB B 3 Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför markingrepp inom Örja kyrkogård, fastigheten Örja 32:1, RAÄ 9 i Örja socken och

Läs mer

Schaktövervakning intill RAÄ 419

Schaktövervakning intill RAÄ 419 Rapport 2013:74 Arkeologisk förundersökning Schaktövervakning intill RAÄ 419 Intill RAÄ 419 Vasastaden 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander

Ramshäll 1:1. Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188. Dnr 422-00477-2010. Christina Helander UV RAPPORT 2012:177 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ramshäll 1:1 Östergötland Linköpings stad och kommun Ramshäll 1:1 Berga hage RAÄ 450, 451, 452 och 188 Dnr 422-00477-2010

Läs mer

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1

Kallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09

Läs mer

Renovering av Villie kyrka

Renovering av Villie kyrka Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning nr 20:1, Villie socken, Skurups kommun Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth Rapport 2015:18 Renovering av Villie kyrka Fornlämning

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:43 Undersökning: Säve, Albatross golfbana Lst:s dnr: 220-907-96, 220-18406-2001 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Ansvarig för undersökningen:

Läs mer

Rapport 2014:33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Ylva Wickberg

Rapport 2014:33. Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013. Ylva Wickberg Rapport 2014:33 Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013 Ylva Wickberg Rapport 2014:33 Färlöv 76:10 m fl. Arkeologisk förundersökning 2013 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 1 Färlöv 76:10 m fl.,

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:05 BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad Norr 2:1 Gävle kommun Gästrikland 2013 Bo Ulfhielm BÖRSPLAN Arkeologisk förundersökning RAÄ 51:1 Gävle stad

Läs mer