RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDER- SÖKNING LINDE ANNEX 1:1, LINDE SOCKEN 2008 Delrapport III Lst. dnr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDER- SÖKNING LINDE ANNEX 1:1, LINDE SOCKEN 2008 Delrapport III Lst. dnr. 431-4354-07"

Transkript

1 RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDER- SÖKNING LINDE ANNEX 1:1, LINDE SOCKEN 2008 Delrapport III Lst. dnr Utarbetad av Dan Carlsson med bidrag av Monica Enström och Christer Olsson. Osteologisk rapport utförd av Astrid Lennblad ArkeoDok 2009:3

2 2

3 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Syfte och målsättning 7 Grävningstid och arbetsstyrka 9 Tekniska och administrativa arbetsuppgifter 9 Undersökningen 9 Fornlämning Linde raä 4 9 Fornlämning Linde raä 3 11 Resultat och slutsats 11 Gravfältet raä 4:2 11 Frågan om gårdskontinuiteten, raä 3 15 Referenser 16 Tekniska uppgifter 17 Anläggningsbeskrivningar 19 Fornlämning raä 4:2. Gravfält 19 Inledning 19 Anläggning 1. Gravhägnad 21 Anläggning 2. Kistformad grav 23 Anläggning 3. Ovalt rundad stensättning 26 Bensamling 1 och 2, undersökt år Bensamling 3 34 Bensamling 4 35 Bensamling 5 36 Bensamling 6 37 Bensamling 7 38 Bensamling 8 40 Fornlämning raä 3:1. Järnåldersgård 41 Inledning 41 Schakt 6 41 Schakt 7 43 Schakt 8 46 Appendix. Lennblad, Astrid Brandgravsmaterial från Linde socken på Gotland. En osteologisk studie av ett brandgravsmaterial från yngre järnåldern 3

4 4

5 Förord En av de perioder i den gotländska historien vi känner sämst när det gäller bebyggelse och landskap, trots ett oerhört rikt fyndmaterial, inte minst i form av lösfynd och silverskatter, är vikingatid och tidig medeltid. För att få ett bättre grepp om den vikingatida gården, både vad gäller byggnadsformer och bebyggelsens läge och omfattning, har docent Dan Carlsson, Högskolan på Gotland, initierat ett forskningsprojekt med syftet att kasta ljus över tidens landskap och bebyggelse. Målet är också att få ett bättre grepp om hur den äldre järnålderns bebyggelse, det man i dagligt tal kallar för stengrunder eller kämpgravar, förhåller sig i det fysiska rummet till vikingatidens gårdsplatser. En av de platser som valts för att belysa frågan om bebyggelseförändringar är Linde Annex 1:1, Linde socken. Här finns en typisk järnåldersgård, bestående av två husgrunder, som var det normala vid den här tiden. Intill Fig 1. Utdrag ur ekonomiska kartan. Området är beläget sydväst om Linde kyrka. Järnåldersgården ligger isolerad i landskapet. Fig 2. Undersökningsområdet utgörs av ängsmark. Fornlämning 4:2 utgörs enligt riksantikvarieämbetets fornminnesregister av en skärvstenshög överlagrad av odlingsröset i bilden. Under 2007 borttogs en del av röjningsröset och matjorden, varvid tydliga kulturlager framkom. Under år 2007 genomfördes en provundersökning av området, vilket visade att här fanns gravar från vikingatid. Bilden tagen från norr mot söder. 5

6 bebyggelsen finns tydliga spår av äldre odling. Stensträngar inhägnar till en del området och här finns även ett par bryor (vattenhål). Ser man till 1600-talets landskap, speglat i den äldsta kartan över Gotland, utgörs området av åker och ängsmark. Det har i åtskilliga fall visat sig att åker- och ängsmark, belägna långt från tidens brukningscenter, kan indikera en gård som funnits under medeltid - vikingatid. Frågan i Linde Annex är om det på platsen även har funnits en vikingatida gård och att vi har en kontinuerligt brukad gård från den äldre järnåldern upp till medeltid, trots att fornlämningarna i området inte ger en antydan om detta. Med början under 2006 initierades av Monica Enström och Christer Olsson, under ledning av docent Dan Carlsson, begränsade studier i form av fosfatkartering och inventering på platsen med syftet att försöka spåra en eventuell vikingatida gård i änget. Under 2007 fördjupades undersökningarna genom ett par provschakt för att spåra bebyggelse och gravar (se rapport arkeodok på hemsidan Fältundersökningarna har fortsatt under sommaren 2008, vars resultat redovisas i denna rapport. Fornlämning raä 4: utgörs av en på kant stående kalksten. Denna undersöktes under somaren 2007 och det visade sig att det inte fanns några som helst spår av någon konstruktion eller anläggning som kan knytas till stenen. Den gav ett intryck av att ha varit rest från början, men med tiden vält (se rapprot arkeodok2008.1). Undersökningarna i Linde Annex genomförs med hjälp av bidrag från flera stiftelser och vi vill rikta ett varmt tack till de som ställt upp för projektet; i detta fall Ragnar och Lydia Nilssons, Solbjärge i Fröjel, Stiftelse, Sällskapet DBW:s Stiftelse, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Odinska fonden i Linde, Samhall och Linde hembygdsförening. Efterundersökningarna av det skadade gravfältet har bekostats av Länsstyrelsen i Gotlands län. 6

7 Inledning I juli 2006 påbörjades en förundersökning inom fastigheten Linde Annex 1:1 i Linde socken. Området utgörs av gammal ängsmark och här finns en välbevarad gård från den äldre järnåldern (stengrundsgård), med traditionell datering till romersk järnålder folkvandringstid (raä Linde 3). I änget och i anslutning till järnåldersgården finns tydliga spår av odling i form av terrasser och åkervallar. Något hundratal meter söder om järnåldersgården finns en sannolik grav registrerad i form av en antydan till en kistgrav och en rest kalkhäll, som möjligen skulle kunna vara en del av en bildsten. I kanten av åkern, överlagrat av ett större röjningsröse från sen tid, finns uppgifter om en skärvstenshög (raä Linde 4:2). Undersökningarna under 2006 innebar att delar av området i anslutning till järnåldersgården fosfatkarterades, med målet att försöka finna ut om platsen även kan hysa bebyggelse från yngre perioder och att få ett grepp om bebyggelsens utsträckning. Äldre lantmäteriakter över området kontrollerades och en fältinventering utfördes (Carlsson, Rapport I, Fascinerande upptäckter 2006) års undersökning syftade till att med hjälp av ett par mindre sökschakt försöka identifiera bebyggelselämningar från den yngre järnåldern. I linje med detta togs två provgropar upp som en del i att försöka belägga eller förkasta tanken om förekomsten av en gård från yngre järnålder medeltid. Undersökningarna innebar att dels undersöka raä 4:1 (rest sten) och få ett grepp om fornlämning raä 4:2 (den förmodade skärvstenshögen). Den resta stenen visade sig inte vara roten av en bildsten, som vi antog möjligt, utan just en sten på kant (se bild föregående sida). Inga fynd av betydelse kunde iakttas intill stenen. Provundersökningen av platsen för den förmodade skärvstenshögen visade att området hyser brandgravar från vikingatid (se rapport arkeodok2008.1). Syfte och målsättning Undersökningarna under år 2008 utgjordes av två delar. Den första delen, utförd under juni månad, avsåg en räddningsgrävning av området med de skadade brandgravarna, inom det som i fornminnesregistret går under beteckningen raä 4:2 (skärvsten). Uppdragsgivare för denna del av årets undersökningar var Länsstyrelsen i Gotlands län. Den andra delen avsåg att försöka spåra vikingatida bebyggelse intill järnåldersgården i norra delen av änget (raä 3:1). Medel till denna undersökning har erhållits från Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Sällskapet DBW:s stiftelse, Ragnar och Lydia Nilssons, Solbjärge i Fröjel, stiftelse. Odinska fonden i Linde, Samhall och Linde hembygdsförening. Undersökningarna är en del i det forskningsprojekt Den gotländska gården,som doc. Dan Carlsson, Högskolan på Gotland, bedriver sedan ett par år tillbaka. Utöver dessa undersökningar har den centrala delen av området fältkarterats. Målet med undersökningarna i Linde annex är att belysa frågan om den gotländska gårdens långa historia. Ett väsentligt problem innebär att kasta ljus över hur bebyggelseförflyttningarna har skett i landskapet och när. Vi har ett mycket god bild av bebyggelse- och landskapssituationen under äldre järnålder, en lika bra bild av situationen under 1600-talet, speglat i de detaljerade kartor som upprättades vid denna tid, men en närmast total okunskap om den mellanliggande perioden. 7

8 Stensträng Kalkhäll på högkant Schakt 6 Malsten Schakt 7 Schakt 8 Brunn? Åker Stensatt brya Raä 4:1 Åker Raä 4:2 Raä 4:3 Äng Gravhägnad Röjningsröse 0 50m Stenhög (grav?) Grop Terrass Det fossila landskapet i anslutning till fornlämning Linde 3 och Linde 4. I norr finns lämningarna av en järnåldersgård bestående av två husgrunder med tillhörande stensträngar och odlingsterraser. I söder, överlagrat av ett större röjningsröse, resterna av ett gravfält. I kartbilden är inlagt undersökta ytor och schakt. 8

9 Grävningstid och arbetsstyrka Undersökningen genomfördes under två perioder, dels under juni månad, dels under augusti månad år Under juni månad genomfördes räddningsgrävningen av det skadade gravfältet och under augusti månad togs tre sökschakt upp i anslutning till järnåldershusgrunderna i norr (raä 3:1). Syftet med schakten i anslutning till järnåldersgården var att testa hypotesen att det i området även finns bebyggelse från yngre järnålder i tiden parallell med gravarna i söder, osynlig ovan mark. I undersökningarna deltog, förutom undertecknad projektledare, även Monica Enström, Anders Bornefalk och till en del Isabella Rohnström, Per Widerström och Anna Pettersson, alla arkeologer, och därtill, Christer Olsson från Linde Hembygdsförening. Den osteologiska undersökningen av benen från brandgravarna har utförts av Astrid Lennblad som ett uppsatsarbete på C-nivån inom ramen för arkeologiutbildningen vid Högskolan på Gotland Tekniska och administrativa uppgifter Totalt undersöktes ca 20 m 2 inom fornlämning raä 4:2, i direkt anslutning till föregående års provundersökning. I anslutning till husgrunderna i norr, raä 3:1, togs tre schakt upp med en sammanlagd yta av 11 m 2. Materialet registrerades per m 2, såvida det inte rörde sig om en konkret anläggning eller avgränsad bensamling. Såll med 3,5 mm användes. All jord sållades. Framför allt var det viktigt i anslutning till raä 4:2 då grästorven här var avskalad i samband med att man tagit sten från det intilliggande röjningsröset och föremål förekom i markytan. Fotografering har utförts både i lodfototeknik och som snedfoto som underlag bl a för att upprätta planer och profiler för de två konkreta gravar som framkom vid raä 4:2 och de tre sökschakten i norr. Fyndmaterialet är registrerat i löpande följd, inkluderande fynden från år 2007 års undersökning. Delar av fyndmaterialet är fotograferat. Samtliga fotografier är tagna av Dan Carlsson, om inget annat anges, med undantag av den osteologiska rapporten där Astrid Lennblad tagit samtliga bilder. Undersökningen Fornlämning Linde raä 4 Utgående från förra årets resultat av provundersökningen, som således visade på att det i området fanns ett flertal gravar, kom vi under år 2008 att undersöka drygt 20 m 2. Som tidigare kunnat konstateras var översta jordlagret borttaget i samband med att man tog sten från området till ett bygge i socknen, vilket inneburit att man här och där i ytan kunde konstatera både ben, kol och en del järnföremål. Direkt under ett tunt jordlager framkom med andra ord ett antal områden med koncentrationer av brända ben. Dessa var i många fall mycket svåra att avgränsa från varandra, då de mer eller mindre gick in i varandra. Vi har så långt möjligt försökt att avgränsa dessa och tolkat dem som separata an- 9

10 läggningar, benämnda bensamling med löpande nummer. Totalt, inkluderande den brandgrav som undersöktes föregående år, har vi registrerat 8 bensamlingar. De innehåller i de flesta fall, förutom brända ben, ett flertal föremål (för en detaljerad beskrivning av anläggningarna, se anläggningsbeskrivningarna). Några konkreta spår av gravkonstruktioner fanns inte i anslutning till någon av dessa bensamlingar och de kunde enbart avgränsas utifrån mängden ben per ytenhet. Utöver de avgränsade bensamlingarna förekom det ben i mindre eller högre grad i samtliga rutor i undersökningsområdet, med undantag av den nordligaste delen av undersökningsområdet (se den osteologiska analysen). Fynden var överlag koncentrerade till de avgränsade bensamlingarna, men även här var det så att fynd påträffades utanför bensamlingarna. Se exempelvis fyndens fördelning på bensamling 1 och 2. Vi har så långt möjligt försökt att bedöma till vilken bensamling fynden kan tänkas höra. Det kan dock inte uteslutas att en del föremål är hopblandade redan under den tid som begravningarna skedde och även av oss vid undersökningarna. Vid sidan om dessa bensamlingar framkom två distinkta stensatta gravar. I det ena fallet var det en oval stencirkel på markytan, ca 1,5 meter i diameter och omgiven av en markant och välbyggd kantkedja (anläggning 3). Inom själva anläggningen fanns några enstaka stenar, men inte så att man kan beteckna det som en stenpackning. Det rörde sig även i detta fall om en brandgrav. I det andra fallet var det en kistformad nedgrävning omgiven av en delvis välbyggd stenram (anläggning 2). Även denna grav visade sig vara en brandgrav. Den mest anmärkningsvärda anläggningen utgjordes av den stenrad som omgav gravarna och som sannolikt skall ses som en avgränsning av ett gravområde (anläggning 1). Stenraden kunde följas på en sträcka av ca 9 meter. Den är svagt böjd och har uppenbarligen omgett ett gravfält beläget på den svaga höjd som är här i landskapet. Den bör även ha, mer eller mindre, omslutit fornlämning raä 4:3, som är en välbyggd kistgrav av ganska stora mått avgränsad av kalkhällar stående på kant (ej undersökt). Överst anläggning 3 efter framrensning. Därunder anläggning 2, en kistformad nedgrävning täckt av en kraftig stenpackning. Underst anläggning 1, en enskiktad strad av kalkstenar. 10

11 Fornlämning Linde raä 3 I anslutning till järnåldersgården i norra delen av änget (Linde raä 3:1) togs det upp tre sökschakt med det uttalade syftet att försöka spåra en eventuell vikingatida bosättning här. Inga som helst spår i landskapet indikerade detta, men med kännedom om att tidens byggnader regelmässigt var byggda i trä är det inte heller att förvänta att man kan se lämningar från denna tid. En möjlig från järnåldershusens traditionella byggnadsteknik avvikande husgrund är registrerad i fornminnesregister. Den utgörs av en enkel rad av gråstenar, som ser ut att kunna ha två långsidor och en kortsida. Det anmärkningsvärda med den är att den mitt på ena tänkta långsidan har en vinklad stenrad, som om den vore tillbyggd vid något tillfälle. Valet av plats för schakten innebar att ett av schakten lades ca 7 meter väster om ingången till ett av järnåldershusen och i ett område som är en svag höjd i landskapet (schakt 6). Man kunde även i markytan ana stenar på rad, vilket skulle kunna vara någon form av huslämning. Det andra schaktet lades över den förmodade byggnaden söder om de två järnåldershusen (schakt 7). Ett schakt om 4 meters längd och 1 meters bredd drogs från kanten av anläggningen in över den förmodade husgrunden. Det tredje schacktet togs upp längre mot söder, i ett område som är beväxt med ett flertal träd och hasselbuskar (schakt 8). Området är något högre än omgivande mark och i markytan kan man på flera ställen se både gråstenar och kalkstenar synbarligen stående på kant. På grund av tidsbrist togs endast en mindre yta upp, drygt 1 meter i fyrkant. Resultat och slutsats Gravfältet raä 4:2 Undersökningarna av de skadade delarna av gravfältet har visat att här finns ett gravfält med datering till sen vendeltid - tidig vikingatid, 700-tal 900-tal. Gravfältet utgörs så långt undersökningarna visat på enbart av brandgravar. Dock är det möjligt att raä 4:3, belägen ca 8 meter mot norr och som utgörs av en markant kista av på kant ställda kalkstenar, skall tolkas som en skelettgrav. Den är ca 2 meter x 1,5 meter stor, har en markant försänkning i mitten, möjligen efter plundring. Anläggningen är inte undersökt. Det har också visat sig att gravfältet, i alla fall den äldre delen av det, omges av en vällagd stenrad av kalkstenar (se bild föregående sida). Den utgör uppenbarligen en form av gravhägnad och kan följas inom hela den undersökta ytan. Sannolikt har den omgivet hela gravfältet, som idag tyvärr täcks till en stor del av ett stort röjningsröse. En av brandgravarna, bensamling 1, daterad till 900-tal, är strategrafiskt belägen ovanpå stenraden. Möjligen är det så att stenhägnaden i första hand är samtidig med de stenlagda gravarna (anläggning 2 och 3) och anlagd sannolikt under 700-talet. Fynden från anläggning 2 var ur dateringssynpunkt intetsägande, men från anläggning 3 pekar de fiskhuvudformade hängena, så om de ser ut, på en datering till 700-tal eller tidigt 800-tal. 11

12 Det är också troligt att gravfältet till en del har fortsatt ut i åkern söder ut, även om inga spår i marken visar på detta. Området är en tydlig förlängning av den svaga höjd på vilket gravfältet ligger. De undersökta gravarna hyser både män och kvinnor, med övervikt för kvinnor, att döma av fyndmaterialet och i viss mån av den osteologiska analysen. Hur många går inte att avgöra, dels på grund av att benmaterialet är ytterst fragmentariskt, vilket påtagligt försvårat den osteologiska analysen, dels för att bensamlingarna mer eller mindre går i varandra utan synbara avgränsningar. De två säkra gravarna, anläggning 2 och 3, var intakta och synbarligen inte påverkade av plundring, eller annan skadegörelse, inte heller av efterföljande begravningar. Anläggning 2 är osteologiskt tolkad som en möjlig mansgrav. Fynden motsäger inte detta. Här framkom ett bryne av sandsten och ett antal obestämbara järnfragment. Mansgravar är som regel mer fyndfattiga än kvinnogravar. Anläggning 3 innehåller ett stort antal föremål som visar att det är en kvinna, bl a fiskhuvudformade hängen, prydnadsnål, ett stort antal pärlor och fragment av ett sannolikt dosformigt spänne. Inga föremål kan med säkerhet knytas till en man. Det har av den osteologiska analysen framgått att det är rikligt med djurben bland de brända benen. Framför allt förekommer hund, men också häst, nöt, får, svin, fågel och björn (i form av klor). Hund och häst förekommer i samtliga bensamlingar och anläggningar, med undantag av att ben av hund saknas i bensamling 8. I vissa bensamlingar förekommer mer än en hund. Här finns dock tydliga skillnader i materialet, som framgår av Astrid Lennhagens osteologiska analys. Av hund förekommer alla former av ben, vilket visar att hundarna kremerats hela på bålet. Av övriga djur rör det sig om mindre delar, oftast av fotben, delar av käkar och tänder, vilket indikerar att dessa djur inte bränts hela på bålet. Hunden är med andra ord att se som en följeslagare/vän som fått följa med ägaren i graven, medan övriga djurben snarare är matoffer, om vi undantar björnklorna. Tre björnklor från gravarna. De är som regel väl bevarade och lätta att identifiera. Foto Astrid Lennblad.! Det är tämligen vanligt med både häst och hund i periodens gravar. Intressant är också förekomsten av björnklor. I nästan samtliga bensamlingar finns det björnklor. Det går dock inte att avgöra hur många björnfällar vi talar om beroende på svårigheten att avgöra hur många begravningar dessa 8 bensamlingar i verkligheten representerar (se diskussionen om antal begravningar nedan). Det kan röra sig om allt från en björnfäll till sex björnfällar). Förutom klorna av björn finns inga andra ben från björn, vilket visar på att det verkligen handlar om björnfällar. För en vidare diskussion om björnklor i gravar från pe- 12

13 rioden, se Lennhagens diskussion i den osteologiska rapporten. Ser vi till fyndmaterialet i gravarna är det både rikt och varierat. I bensamling 1 och 2, utgörs fynden huvudsakligen av manssmycken. Hit hör bland annat tofsgehäng, som anses ha ett baltiskt ursprung. Därtill 8 remändebeslag av en typ som förekommer i flera andra gravar på Gotland, bl a i Barshaldershed och i Väskinde (se anläggningsbeskrivningen). Ett antal stora nitar med stort huvud och kort skaft förefaller kunna vara nitar till en sköld. Här finns även ett handtag som troligen hör till densamma. Tofsgehäng från bensamling 1. Dessa bronsspiraler har suttit virade runt snoddar av tyg eller liknande och förekommer i mansgravar på Gotland och även i Baltikum. De brukar utpekas som ett östligt drag. Även en del av ett mycket stort ringspänne och ett vackert ändbeslag till bälte hör till denna manliga gravläggning. Förutom en tydlig tyngdpunkt i manliga smycken i bensamling 1 och 2 finns det även några som hör ihop med en kvinna. Hit hör en del av ett troligen djurhuvudformat spänne och framför allt en tunn guldfolie (till vänster) som bör ha suttit på ett vackert ryggknappsspänne (F21). Guldfolien är ca 1 cm stor Ser man till de övriga bensamlingarna finns det inga säkra manstypiska föremål i någon av dem. Det är helt övervägande kvinnosmycken som dominerar av de könsbestämda föremålen. Särskilt markant kvinnligt är det i bensamling 3. I bensamlingen finns såväl ett tungformat hänge som ett silformat hänge (bild av det tungformade hänget till höger). Här finns också 9 bottnar till fiskhuvudformade hängen och 12 pärlor. Bensamling 4 innehåller enbart ett fåtal föremål, ett par pärlor och en botten till fiskhuvudformat hänge av samma typ som i bensamling 3. Några nitar, en ring av brons och en bit bränd lera komplettera bilden. Det är troligt att bensamling 4 inte skall ses som en separat grav, därtill är både benmängden och föremålen allt för ringa. Till vänster en del av ett stort ringspänne och till höger en del av ett vackert ornerat ändbeslag till bälte, båda föremålen av brons. Från bensamling 1. Datering 900-tal Bensamling 5 innehåller ett enstaka föremål som säkert knyter det till en kvinna. Det är en liten del av ett smycke i brons, troligen en hörnstolpe till ett ryggknappsspänne. En pärla och några delar av en kam kan lika gärna komma från en man. 13

14 Även i bensamling 6 finns föremål som definitivt skall knytas till en kvinna. Det handlar om två delar av pärlspridare av brons. Även mängden pärlor tyder på en kvinna, då män som regel enbart har ett fåtal pärlor, när de förekommer i gravar. En av de mest omfattande bensamlingarna, vi sidan om bensamling 1+2, är bensamling nummer 7. Här finns ett stort antal föremål som skall knytas till en kvinna. Fem bottnar till fiskhuvudformade hängen i brons, välbevarade kedjelänkar i brons, delar av pärlspridare och en del av ett ryggknappsspänne i form av ett litet tunt guldblek. Intressant i sammanhanget är att detta guldbleck är av samma typ som påträffades i bensamling 1+2, beläget tre meter ifrån denna( bild föregående sida). Som framgår av diskussionen ovan finns det ett antal föremål av samma slag fördelade på de skilda bensamlingarna. Framför allt de två guldblecken skulle mycket väl kunna komma från samma smycke då det är svårt att tänka sig att det skulle ha funnits två begravningar med samma typ av ryggknappsspänne, även om det naturligtvis inte är helt omöjligt. Även de fiskhuvudformade hängena är av samma slag och de är spridda på tre bensamlingar och därtill i grav 3. Det finns med andra ord en möjlighet att de skilda bensamlingarna kommer från endast en eller några få begravningar, något som också har föreslagits av Astrid Lennblad i analysen av benen (se appendix om osteologin). För att försöka belägga detta har en noggrann uppmätning av bottnarna till de fiskhuvudformade hängena mäts, med tanken att om det rör sig om en och samma grav borde alla bottnarna vara i det närmaste exakt lika stora. Det förekommer bottnar i bensamling 3, 4 och 7 och de är alla tämligen lika stora. Bottendiametern på längsta hållet är i samtliga fall ganska exakt den samma, dvs omkring 1,7 cm. Detta innebär inte nödvändigtvis att det är bottnar till ett och samma halsband. Men det kan inte heller uteslutas att bottnarna från exempelvis bensamling 3 och 4 tillhör samma person. De fiskhuvudformade hängena från anläggning 2 kan inte höra till dessa, trots att de är av samma storlek som övriga, då det var tydligt vid undersökningen att denna grav var intakt och att fyndmaterialet kom först under ett relativt tjockt lager jord. Ett annat sätt att uppskatta hur många begravningar det kan vara är att mäta benmängden. Utgångspunkten här är den relativa mängden ben som kunnat bestämmas som människa i relation till djur. Tanken är att den verkliga mängden ben står i direkt relation till andelen ben som kunnat bestämmas till art. Av bestämda ben utgör människa 64,15 % av alla bestämda ben (se den osteologiska rapporten). Överför vi detta till den totala mängden ben, som är ca 10 kilo, innebär det att 6,4 kilo ben skulle vara människa. Bränning av en person brukar sägas ge ca 3 liter, dvs ca 2,5 kilo ben. Det skulle i det här fallet innebära 2-3 personer, om samtliga ben har tagits tillvara. Nu är det sällan så att alla ben kommer till rätta. En jämförelse kan göras med t ex de brandgravar som undersökts i Fjäle i Ala socken på Gotland, där benmängden per grav kan beräknas till genomgående mellan gram per vuxen grav och ibland mindre (osteologisk rapport Berit Sigvallius). Ett annat exempel på en motsvarande gravläggning från vikingatid i Sollentuna är belysande. Här förekom brända ben inom ett relativt stort område och tanken framfördes att bränningen skett på platsen. Det var ben av både människa, hund och häst, alltså ungefär som i Linde. Den totala benmängden var knappt 1 kg. Vid den osteologiska analysen kunde det konstateras att de ben som härrörde sig från människa sannolikt kom från två 14

15 vuxna individer. Mängden ben som kunde bestämmas till människa var 112 gram, att jämföra med 340 gram i Linde, och då är att beakta att benmaterialet i Linde är extremt fragmenterat (Grönwall-Widerström 2003). Mycket talar således för att det rör sig om ett antal individer, kanske så många som upp till 10 personer totalt, men mer sannolikt 5-6 personer. Dels är det de två säkra gravarna, som troligen, men ej säkert, innehåller en person i varje grav. Därtill är det helt klart en man i bensamling 1+2. Bensamling 3 skall sannolikt läggas samman med bensamling 4, vilket ger en kvinnograv. Vidare är det troligt att bensamling 7 utgör en egen grav och att till denna skall läggas bensamling 8 och möjligen också bensamling 5. Jag håller det för troligt att bensamling 6 skall ses som en separat grav, då den ligger avskiljt från övriga bensamlingar, på andra sidan av stensättningen. Det här skulle göra att det förmodligen, om detta stämmer, rör sig om 6 gravlagda personer, en man (möjligen två) och resten kvinnor. Fyndmaterialet indikerar att gravarna skall dateras till sen vendeltid till mitten av vikingatid, eller utryckt på ett annat sätt, från 700-talet till 900-talet e. Kr. Frågan om gårdskontinuiteten, raä 3 Hittills uppnådda resultat av undersökningarna i Linde Annex visar på att det har funnits verksamhet med bosättning på platsen med säkerhet under äldre järnålder (ca e.kr.), som kämpgravarna härstammar från. Gravfältet visar på verksamhet från sen vendeltid till mitten av vikingatid (ca 700-tal till 900-tal). Däremot har sökschakten i anslutning till järnåldersgården inte påvisat några säkra spår av en verksamhet som kan knytas till den yngre järnåldern (återstår dock att se resultaten av 14 C analyserna som vid upprättandet av föreliggande rapport ännu inte var genomförda). Vi har med andra ord det klassiska problemet i gotländsk arkeologi, där vi har väl synliga husgrunder från en specifik tid, men saknar gravarna från just den tiden, och gravar från en annan tid, men saknar bebyggelsen till dessa gravar. Karteringen av landskapet, som bör kompletteras med en kartering av området nordväst om järnåldersgården, ger tydliga tecken på att landskapet har varit brukat under lång tid och tämligen intensivt. Inte minst kan detta tolkas utifrån de mycket markanta och tydliga odlingsterrasser som finns öster om järnåldersgården. Man kan även notera att området utgörs av ett avgränsat område med ängsmark, när vi möter landskapet i den äldsta kartan över området, vilket skulle kunna antyda ett kontinuerligt landskapsutnyttjande och möjligen också bebyggelse fram i medeltid. Det återstår med andra ord ännu att klarlägga om det i närområdet trots allt har funnits en fortsättning på gården efter övergivandet av järnåldershusen någon gång sannolikt under 500-talet. En väg att komma åt detta kan vara att genomföra en fosfat- och metallkartering av omgivande åkermarker, särskilt området nordost om järnåldersgården och att komplettera fältkartan med en kartering av området norr om järnåldershusen. 15

16 Referenser Carlsson D., 2006 Rapport I, Fascinerande upptäckter Carlsson, D Rapport II. Rapport från arkeologisk undersökning Linde socken Delrapport II. Grönwall, R., Widerström, P En vikingatida stensättning i Rotsunda. Arkeologisk delundersökning av RAÄ 247, Kvarteret Ruletten, Sollentuna socken och kommun, Uppland. Sigvallius, B Fjäle i Ala/Alskog socken på Gotland. Osteologisk undersökning av gravar. Rapport. Otryckt. Thunmark-Nylén L., 1998 Västervik, Die Wikingerzeit Gotlands II Typentafeln. 16

17 Tekniska och administrativa uppgifter ArkeoDoks projektnummer: 2009:3 Länsstyrelsens diarienummer: Typ av undersökning: Forskningsundersökning Utförandetid Juni-Augusti 2008 Socken: Kommun: Landskap: län: Ekonomiska kartans blad: Koordinatsystem Linde Gotland Gotland Gotland 6J0a NÖ RT90 2,5 gonv Fastigheter: Linde Annex 1:1 Projektledning: Handläggare: Fältarbete: Osteologisk analys Planer och kartor: Layout: Rapportansvarig: Fotograf Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson, Monica Enström, Christer Olsson, Anders Bornefalk, Per Widerström, Anna Pettersson Astrid Lennblad Dan Carlsson och Monica Enström Dan Carlsson Dan Carlsson Dan Carlsson 17

18 18

19 Anläggningsbeskrivningar Fornlämning raä 4:2. Gravfält Inledning För att erhålla en komplett bild av gravfältet tas här även upp den brandgrav som undersöktes i samband med provundersökningen sommaren Inledningsvis behandlas de konkreta gravarna (anläggning 2 och 3) och den gravhägnad som omslutet gravfältet (anläggning 1). Därefter följer en genomgång av de bensamlingar som kunde urskiljas. Den osteologiska analysen, utförd av Astrid Lennblad vid Högskolan på Gotland som C-uppsats, är kopplad till de bensamlingar som registrerades vid den arkeologiska undersökningen. Det skall direkt konstateras att det inte har varit helt lätt att skilja bensamlingarna från varandra, vilket innebär att några av dem möjligen skall läggas samman då de kan vara delar av en och samma gravläggning. Fornlämningarna raä 3:1 och 4:1-3 är belägna i ängsmark som betas och som är tämligen öppen och överskådlig. Röjning av sly under de senaste året har gjort landskapet lätt att läsa av. Fornlämning raä 3:1 utgörs framför allt av ett par husgrunder från den äldre järnåldern, belägna i ängets norra del. Här finns även stensträngar, en malsten och spår av en byggnad med en enskiktad stenrad längs sidorna (se vidare i rapporten om de sökschakt som togs upp här). Ett par vattenhål (bryor) liksom en trolig brunn kompletterar bilden. Fornlämning raä 4 består av tre delar. Fornlämning 4:1 är en rest sten. Denna undersöktes sommaren 2007 och gav inga indikationer på något annat än att den sannolikt en gång stått på högkant. Fornlämning 4:2, som i registret står upptaget som en skärvstenshög utgörs av här redovisat gravfält och 4:3 av en närmast kvadratisk kista av kalkstenar på kant, belägen ca 10 meter norr om gravfältet. Bilden till höger visar området för gravarna i anslutning till röjningsröset. Raä 4:3 återfinns till vänster utanför bilden. För en översikt över gravarnas och bensamlingarnas placering, se översiktsplanen på följande sida. 19

20 A 8 N 7 Bensamling 8 Anläggning 3 Anläggning 1 6 Bensamling 7 B Bensamling 6 Bensamling 5 Bens Bensamling 3 A 8 B Linde Annex 1:1, Linde socken, Gotland Fornlämning RAÄ Linde 4:2 Skala 1: Bensamling 1 Bensamling 2 A B Anläggning 2 20

RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING LINDE SOCKEN 2007 Delrapport II Linde Annex 1:1, RAÄ 4:1 och 4:2 Lst. dnr. 431-4354-07

RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING LINDE SOCKEN 2007 Delrapport II Linde Annex 1:1, RAÄ 4:1 och 4:2 Lst. dnr. 431-4354-07 RAPPORT FRÅN ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING LINDE SOCKEN 2007 Delrapport II Linde Annex 1:1, RAÄ 4:1 och 4:2 Lst. dnr. 431-4354-07 Utarbetad av Monica Enström och Christer Olsson Handledare Dan Carlsson ArkeoDok

Läs mer

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland

Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland Särskild arkeologisk undersökning av nyupptäckt skärvstensgrop och kolbotten, Nygård 1:18, Fole socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:2 Bakgrund I samband med omläggning av ett större område från skogsmark

Läs mer

Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd

Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd Rapport över efterundersökning med metalldetektor av plats för lösfynd Raä 56:1, 138, Hultungs 1:6, Bunge socken, Gotland Ett plundrat kulturarv Lst. Dnr: 431-5845-08 Rapport ArkeoDok 2011:60 ArkeoDok

Läs mer

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1

RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Rapport Arendus 2014:28 RONE ÄNGGÅRDE 6:1, 3:1 och ÅLARVE 3:1 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-1977-14 Rone socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan på

Läs mer

Rapport rörande efterundersökning av fyndplats för arabiska mynt Övide 1:2, Västergarn socken, Gotland

Rapport rörande efterundersökning av fyndplats för arabiska mynt Övide 1:2, Västergarn socken, Gotland Rapport rörande efterundersökning av fyndplats för arabiska mynt Övide 1:2, Västergarn socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2008:8 Inledning I början av 1900-talet påträffades två arabiska mynt och ett fragment

Läs mer

Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06

Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 Rapport över metallkartering av fyndplats för guldhalsring Dyple, Tofta socken, Gotland Lst. dnr. 431-6002-06 ArkeoDok Rapport 2007:2 Rapport Dyple Bakgrund År 1899 påträffades vid Dyple i Tofta socken

Läs mer

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker ! Rapport Arendus 2015:22 Björke, Norrlanda Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker Norrlanda socken, Björke 1:13 Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Stenvallen

Läs mer

Grävning för elkabel på gravfält

Grävning för elkabel på gravfält arkeologisk förundersökning Grävning för elkabel på gravfält raä 1 Gervide 1:35 Sjonhem socken Gotland Länsstyrelsen Gotlands län dnr 431-4410-06 Ann-Marie Pettersson 2007 arkeologisk förundersökning Grävning

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun.

Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1, Vallentuna kommun. (1/2) Vår beteckning: AL 2014.45 Lst beteckning: 4311-30930-2014 Rapport 2014:29 Arkeologisk förundersökning inför uppställning av kraftledningsstolpe samt schaktning intill gravfältet RAÄ Frösunda 46:1,

Läs mer

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40

Stavsborg. Tina Mathiesen. Rapport 2012:40 Rapport 2012:40 Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av gravfältet RAÄ 29:1 i Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland. Tina Mathiesen Stavsborg Arkeologisk förundersökning i avgränsande

Läs mer

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7

STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 Rapport Arendus 2015:25 STENKUMLA PRÄSTGÅRDEN 1:3 OCH KUBE 1:7 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DNR 431-1973-15 Stenkumla socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Arkeologisk förundersökning

Läs mer

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr

När, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1

Kista hembygdsgård. ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 Kista hembygdsgård Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Kista bytomt, RAÄ Väddö 174:1, Kista 1:2, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson ARKEOLOGISTIK ABRapport 2015:1 2 Omslagsbild:

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1

UV SYD RAPPORT 2002:2. Kv. Carl XI Norra 5. Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson. Kv. Carl XI Norra 5 1 UV SYD RAPPORT 2002:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kv. Carl XI Norra 5 Skåne, Helsingborg, Kv. Carl XI Norra 5, RAÄ 42 Bengt Jacobsson Kv. Carl XI Norra 5 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska

Läs mer

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län

Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Rapport efter en särskild arkeologisk utredning på fastigheten Öninge 1.15 i Västergarn socken, Gotlands region och län Länsstyrelsens dnr. 431-2790-14 Inledning 3 Tidigare undersökningar 4 Undersökningen

Läs mer

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37

Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 Rapport 2007:27 Arkeologisk förundersökning Kv Tandläkaren 5 Spångerumsgatan 37 RAÄ 201 Kv Tandläkaren 5 Linköpings stad och kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U

Läs mer

Rapport Arendus 2016:16 ÖJA LASSES 1:9. Arkeologisk förundersökning Dnr Öja socken Region Gotland Gotlands län 2016.

Rapport Arendus 2016:16 ÖJA LASSES 1:9. Arkeologisk förundersökning Dnr Öja socken Region Gotland Gotlands län 2016. Rapport Arendus 2016:16 ÖJA LASSES 1:9 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2670-15 Öja socken Region Gotland Gotlands län 2016 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsområdet på Lasses sett från sydväst.

Läs mer

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland

Ekbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk

Läs mer

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland

Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Arkeologisk förundersökning av en rad med stolphål på Norderstrand i Visby, Gotland Rapport 2007.13 Länsstyrelsens diarienummer 431-1854-07 ArkeoDoks diarienummer 2007.13 Per Widerström & Dan Carlsson

Läs mer

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland.

Rapport 2014:02. Tove Stjärna. Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport 2014:02 broby 1:1 Arkeologisk förundersökning, Broby 1:1, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Tove Stjärna Läs rapporten i PDF www.stockholmslansmuseum.se Järnvägsgatan 25, 131 54

Läs mer

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014.

Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014. ! Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58 Arkeologisk förundersökning Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014!! Dan Carlsson ! Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907 4411.

Läs mer

Ett 1700-talslager i Östhammar

Ett 1700-talslager i Östhammar Arkeologisk schaktningsövervakning Ett 1700-talslager i Östhammar Schaktningsarbeten för bergvärme i kv Kopparslagaren Raä 141 Östhammar 30:3 Kv Kopparslagaren Östhammar Uppland ROBIN OLSSON 2 Arkeologisk

Läs mer

Västnora, avstyckning

Västnora, avstyckning ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:32 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 Västnora, avstyckning RAÄ Västerhaninge 150:1, 158:1, 165:1, Västnora 4:23, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Tomas Ekman

Läs mer

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016

SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkeologisk schaktningsövervakning SYRHOLEN 12:5 vid schaktning för flytt av transformatorstation invid fornlämningarna 25:1 och 26:1-2, Floda socken, Gagnefs kommun, Dalarnas län 2016 Arkivrapport dnr

Läs mer

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län

Oxie 1:5 Golfbanan. Arkeologisk utredning 2006. Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär. Oxie socken i Malmö stad Skåne län Arkeologisk utredning 2006 Oxie 1:5 Golfbanan Utredning inför anläggandet av ny golfbana vid Lunnebjär Oxie socken i Malmö stad Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2006:067 Per Jansson

Läs mer

E18, Västjädra-Västerås

E18, Västjädra-Västerås Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:65 E18, Västjädra-Västerås En bullervall vid Råby gård Särskild utredning RAÄ 710 Dingtuna-Råby 2:1 Dingtuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning

Läs mer

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält

Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rapport 2012:16 Arkeologisk förundersökning Dränering invid ett äldre järnåldersgravfält Rogslösa 4:2 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U

Läs mer

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros

Utredning vid Kulla. Arkeologisk utredning. Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland. Jonas Ros Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:69 Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra Ryds socken Österåkers kommun Stockholms län Uppland Jonas Ros Utredning vid Kulla Arkeologisk utredning Östra

Läs mer

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr 431-3530-06 Ann-Marie Pettersson 2006 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge

Läs mer

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:

Läs mer

Jordvärme vid Vreta kloster

Jordvärme vid Vreta kloster Rapport 2011:30 Arkeologisk förundersökning Jordvärme vid Vreta kloster Klostergården 1:8 Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Emma Karlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M A

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland.

Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. KLM dnr 1471/87 LST dnr 11-391-2233-87 Rapport över förundersökning på fastigheten Klinta 20:18 (dåvarande 20:1 5 ), Köpings sn, Borgholms kn, Öland. Inledning Undersökningen föranleddes av att markägaren,

Läs mer

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING Stämplar: Undersökning: Nä, Kumla sn, Blacksta 3:4 m fl Lst:s dnr: 11.391-2173-82 Ansvarig institution: UV Eget dnr: 5715/82, 5881/82 Ansvarig för undersökningen: Carin Claréus Fynd: Nej Ekonomiskt kartblad:

Läs mer

Arkeologisk förundersökning. Tibble 8:16, RAÄ 120:1. Täby socken, Täby kommun, Stockholms län, Uppland. Lst dnr:

Arkeologisk förundersökning. Tibble 8:16, RAÄ 120:1. Täby socken, Täby kommun, Stockholms län, Uppland. Lst dnr: Arkeologisk förundersökning Tibble 8:16, RAÄ 120:1 Täby socken, Täby kommun, Stockholms län, Uppland Lst dnr: 431-06-82209 Av Emma Sjöling SAU Rapport 2007:6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...4 BAKGRUND...4

Läs mer

Brista i Norrsunda socken

Brista i Norrsunda socken ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING

Läs mer

Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs

Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs Rapport 2010:16 Arkeologisk förundersökning Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs RAÄ 124 Vårdnäs 2:2 Vårdnäs socken Linköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N

Läs mer

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22

Arkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701

Läs mer

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg

arkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Rapport 2012:26. Åby

Rapport 2012:26. Åby Rapport 2012:26 Åby Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll intill fornlämning RAÄ 168:1 och 169:1 inom fastigheten Åby 1:4, Hölö socken, Södertälje kommun, Södermanland. Tove Stjärna Rapport

Läs mer

Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23

Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2005:23 Dnr 421-2619-1997 och 421-4445-1997 Kart- och ritmaterial: Henrik Pihl, UV Syd och Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild Kartor ur allmänt

Läs mer

Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland

Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland Arkeologisk utredning Eriks 1:13, Bro socken, Gotland ArkeoDok Rapport 2007:24 2 Omslagsbild: Grav på gravfältet, raä 29, Bro socken. Foto D. Carlsson Eriks 1:13, Bro socken, Gotland Särskild arkeologisk

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519

Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 Rapport nr: 2015:09 Projekt nr: 1519 1 (3) arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Ann Luthander 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Lars Norberg datum. 2015-10-28 ang. förenklad

Läs mer

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007

Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1, Prästgården 1:1 Vamlingbo socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-4938-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kyrkogården 1:1,

Läs mer

Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad

Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad Rapport 2011:98 Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Fjärrvärme till Barrskogsvägen i Vikingstad RAÄ 15 Bankeberg 5:23 Rappestads socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors

Läs mer

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Hellmanska gården. Michél Carlsson. Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Hellmanska gården Nyköpings socken och kommun, RAÄ 231 (stadslager) Södermanland Förundersökning i form av schaktningsövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2442 Michél Carlsson Allmänt kartmaterial:

Läs mer

Edsbro-Skenninge 1:3. RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317

Edsbro-Skenninge 1:3. RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning. Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317 Edsbro-Skenninge 1:3 RAÄ 297:1, Edsbro socken, Norrtälje kommun, Uppland Särskild arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2009 : 2317 Peter Sillén Omslagsbild. Utredningsområdet sett från

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg

Kvarteret Bikten. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:61 Rickard Wennerberg Kvarteret Bikten Arkeologisk förundersökning av stadslager från efterreformatorisk tid inom RAÄ 50, Jönköpings stad inför fjärrvärmedragning, Kristina församling i Jönköpings stad och kommun Jönköpings

Läs mer

Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna

Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Arkeologisk förundersökning inom fornlämning RAÄ Sigtuna 195:1 i kvarteren Urmakaren, Humlegården m.fl., Sigtuna kommun & stad. Arkeologisk förundersökning

Läs mer

En stensättning i Skäggesta

En stensättning i Skäggesta uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning En stensättning i Skäggesta Södermanland, Barva socken, Skäggesta 5:1, RAÄ 314 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2008:33 arkeologisk förundersökning

Läs mer

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Balder Arkeologi och Kulturhistoria PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger.

Läs mer

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland Lst. dnr. 431-5257-07 ArkeoDok 2007:20 Bakgrund I samband med en bygglovsförfrågan uppmanades markägaren till

Läs mer

Stenig terräng i Kista äng

Stenig terräng i Kista äng ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:27 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 OCH AVGRÄNSANDE UTREDNING Stenig terräng i Kista äng RAÄ-nr Spånga 276:1 2, Akalla 4:1, Spånga socken, Stockholms kommun, Uppland Ola Winter

Läs mer

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226

Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 Arkeologisk förundersökning 2014 2015 Filborna 36:16 och 36:22, fornlämning 226 HUSBYGGE Helsingborgs stad, Helsingborgs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:1 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning

Läs mer

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland

Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Klockaren 6 & Stora Gatan Sigtuna, Uppland 1998-1999 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan 55 S-193 30 Sigtuna Tfn: 08/591

Läs mer

Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB

Stensträng och odlingsrösen ARKEOLOGISTIK AB Stensträng och odlingsrösen Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid RAÄ Botkyrka 12:1, Botkyrka socken och kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK AB Rapport 2016:29 2 Stensträng

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby

Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24

Läs mer

Gärdslätt Västergård 2:13

Gärdslätt Västergård 2:13 Rapport 2008:47 Arkeologisk förundersökning Gärdslätt Västergård 2:13 RAÄ 159 Rinna socken Boxholms kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L

Läs mer

Schaktkontroll Spånga

Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning Schaktkontroll Spånga Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll, RAÄ Spånga 79:1 och 192:1, Akalla 4:1, respektive Bromsten 8:1 och 9:2, Stockholms kommun, Uppland.

Läs mer

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i

Läs mer

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje

Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Kvarteret Sjötullen, Norrtälje Arkeologisk förundersökning RAÄ 42, fastigheten Sjötullen 4, Norrtälje stad och kommun, Uppland Rapport PM 2008:6 Kjell Andersson Sammanfattning Stockholms läns museum har

Läs mer

ANTIKVARISK KONTROLL

ANTIKVARISK KONTROLL P4074 ANTIKVARISK KONTROLL vid schaktningsarbete inför byte av dagvattenbrunn och rörledningar Fastighet Ultuna 2:23, hus C4:29, Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-6811-05 Av Helena Hulth med bidrag

Läs mer

Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun

Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun Rapport angående förundersökning i form av schaktkontroll inom fornlämning Eskilstuna 557:1 och fastighet Fristaden 1:6, Eskilstuna socken och kommun Sammanfattning I samband med anläggandet av en fontän

Läs mer

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin

Läs mer

En villatomt i Badelunda

En villatomt i Badelunda ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 En villatomt i Badelunda Badelunda 2:1, Badelunda socken, Västerås kommun, Västmanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:12

Läs mer

Kv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991

Kv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991 Rapport Arkeologiska förundersökningar Kv Trädgårdsmästaren 11 och Humlegården 3 (tvätten) Sigtuna, Uppland 1988 och 1991 Anders Wikström Sigtuna Museers Uppdrags Verksamhet Sigtuna Museum Stora Gatan

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Långbro. Arkeologisk utredning vid Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning

Läs mer

Elkabel vid Borgholms slottsruin

Elkabel vid Borgholms slottsruin Elkabel vid Borgholms slottsruin Öland Kalmar län Ludvig Papmehl-Dufay KALMAR LÄNS MUSEUM Rapport januari 2008 Elkabel vid Borgholms slottsruin Öland Kalmar län Datum: 2007-12-13 och 2008-01-08 KLM obj

Läs mer

Under Rocklundas bollplaner

Under Rocklundas bollplaner Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:36 Under Rocklundas bollplaner Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 34:1 m.fl. Rocklunda Skerike socken Västerås kommun Västmanland Ulf Alström

Läs mer

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.

Viggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns

Läs mer

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna

Rapport 2013:25. En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Rapport 2013:25 En schaktkontroll vid Kvarteret Kyrkogärdet 4 Sigtuna Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll inom Sigtuna stadslager RAÄ 195, Sigtuna socken och kommun, Uppland. Johan Runer

Läs mer

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007

ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken

Läs mer

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun Backarna i Bälinge Arkeologisk kontroll Hans Göthberg Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun 2 Upplandsmuseets rapporter 2016:11 Backarna i Bälinge

Läs mer

Tre nya tomter i Ekängen

Tre nya tomter i Ekängen Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR

Läs mer

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad

Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Hammarängen. Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland

Hammarängen. Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Hammarängen Särskild arkeologisk utredning inom Skogs-Ekeby 6:53 och 6:54, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Södermanland Rapport 2007:21 Åsa Berger Hammarängen Särskild arkeologisk utredning inom

Läs mer

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län

Läs mer

Järfälla kyrkby. Richard Grönwall Rapport 2003:19

Järfälla kyrkby. Richard Grönwall Rapport 2003:19 Järfälla kyrkby Kompletterande arkeologisk utredning av fastigheterna Kyrkbyn 2:2 och 2:3 i Järfälla socken och kommun, Uppland. Richard Grönwall Rapport 2003:19 Järfälla kyrkby Kompletterande arkeologisk

Läs mer

Tägneby i Rystads socken

Tägneby i Rystads socken UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads

Läs mer

En ny miljöstation vid Köping

En ny miljöstation vid Köping Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:41 En ny miljöstation vid Köping Särskild utredning Kalltorp 2:2 och Strö 4:1 Köpings socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning

Läs mer

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb

Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Arkeologisk slutundersökning Paradisängen Stensträng och härdar vid Östad golfklubb Väderstads socken Mjölby kommun Östergötlands län Clas Ternström 2003 Rapport 21:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning

Gårdstomt sökes. Arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning Gårdstomt sökes Arkeologisk förundersökning vid RAÄ 144 inför planerna på byggnation av djurstall och anläggande av gödselbrunn Askeryds socken i Aneby kommun Jönköpings län

Läs mer

Arkeologistik, Rapport 2014.25

Arkeologistik, Rapport 2014.25 AL projektnummer: 2014.52 Lst diarienummer: 4311-37529-2014 Arkeologistik, Rapport 2014.25 Arkeologisk utredning i form av besiktning och dokumentation av skadade fornlämningar längs med Senebyvägen, Vallentuna.

Läs mer

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2

Nederby Vallby. Schaktningsövervakning vid bytomt. Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:4 Nederby Vallby Schaktningsövervakning vid bytomt Förundersökning och arkeologisk utredning etapp 2 Fornlämning Vallby 104:1 och Nederby bytomt Nederby 1:15 Vallby

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Sunnersta kyrktomt. Förundersökningundersökning Bondkyrko socken, Sunnersta 154:1, Fornlämning Uppsala 408:1, Uppsala län. sau rapport 2009:3

Sunnersta kyrktomt. Förundersökningundersökning Bondkyrko socken, Sunnersta 154:1, Fornlämning Uppsala 408:1, Uppsala län. sau rapport 2009:3 Sunnersta kyrktomt Förundersökningundersökning Bondkyrko socken, Sunnersta 154:1, Fornlämning Uppsala 408:1, Uppsala län sau rapport 2009:3 Tony Engström sau rapporter 2009:3 issn 1404-8493 sau 2009 utgivning

Läs mer

Fibertillskott i Övra Östa

Fibertillskott i Övra Östa ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2014:31 ARKEOLOGISK UTREDNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fibertillskott i Övra Östa Övra Östa 3:7, 1:2, 5:1, Knista kyrka 1:1, 1:2, Tegelsta 1:1, Knista socken, Lekebergs

Läs mer

Ett schakt i Brunnsgatan

Ett schakt i Brunnsgatan ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:22 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Ett schakt i Brunnsgatan RAÄ Nyköping 231:1, Väster 1:1 Nyköpings socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN

Läs mer

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander

Ensbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander UV RAPPORT 2011:90 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ensbo Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2268-2010 Christina Helander Ensbo 1 2 Ensbo UV

Läs mer

Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs

Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:41 Grisar, gödsel och fordon Framtida planer i Äs Särskild utredning Äs 1:2 Romfartuna socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning...1 Målsättning

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll

Ultuna, hus C4:16. Antikvarisk kontroll Ultuna, hus C4:16 Antikvarisk kontroll I anslutning till fornlämning Uppsala 401:1 och 472:1, fastighet Ultuna 2:23, Uppsala stad (fd Bondkyrko sn), Uppsala kommun, Uppland SAU rapport 2010:25 Fredrik

Läs mer