Hur vill vi bo när vi blir äldre temadag

Transkript

1 Hur vill vi bo när vi blir äldre temadag Pia Wårdsäter, ordförande utskottet arbete och omsorg, hälsar välkommen och berättar om dagen. Projektledare: Susanne Ivarsson och Anna Hedqvist, Processtöd, Tierps kommun Moderator: Gert Berlin, pensionärsrådet Dokumentatör: Kristina Sennblad, Processtöd, Tierps kommun Uppstarten till det här arbetet var den bostadsförsörjningsplan samhällsbyggnadsutskottet tog fram. Detta är en fortsättning och fördjupning på denna. Fram till 2020 blir vi inte så många fler äldre i kommunen. Åren därefter, dvs mellan 2020 och 2030, blir vi ca 800 fler äldre, varav 500 personer är äldre än 80 år. Idag är medelåldern 87 år på våra äldreboenden. Tema för dagens föreläsningar: Vi blir allt äldre vilket gör vissa sjukdomar vanligare Teknikens påverkan och hur den kan underlätta Bostadsmiljön - i den ordinära bostadsmiljön måste finnas bostäder som är tillgängliga för äldre. Roger Kjettselberg, VD Tierpsbyggen och Tierps kommunfastigheter Föreläsningen idag handlar om Tierpsbyggen och vårt fastighetsbestånd. Tierpsbyggens vision är att Tierpsbyggen ska vara det självklara valet vid val av bostad. Vi ska jobba kundorienterat. Statistik om Tierpsbyggen: 1720 lägenheter, varav i Tierp 980 st 12 orter 27 mil samlad total resväg mellan alla orter 50 procent bor i Tierp och ungefär 50 procent är över 65 år Drygt 60 procent bor i enpersonhushåll 12 procent har hemmavarande barn 55 procent har bil 55 procent har internet Tierpsbyggen har hög omsättning av hyresgäster, ungefär 18 procent flyttar varje månad. För 5 år sedan var andelen betydligt högre. Behovet av hyreslägenheter har ökat. Hyresgästkön är idag personer. Det tar 2-3 år att få en lägenhet idag. Hur kan vi göra för att möta behovet? Vilka grupper handlar det om? Nyproduktion stämmer idag inte överens med de flestas förmåga att betala (I Uppsala kostar en nybyggd centralt liggande etta ca 9000 kr/mån). Finns det lokaler som vi idag har till kommunala verksamheter som kan byggas om till lägenheter?

2 Där vi bygger om eller renoverar, säkrar vi också tillgängligheten så lång det är möjligt. Huvuddelen av beståndet är tals lägenheter, som behöver tillgängliggöras. Tierp Vi har börjat med Bergsgatan. Blev hyfsade hyresnivåer. Har därefter fortsatt att bygga om lokaler som kommunen haft verksamhet i. Tog också beslut om att bygga nytt bakom Lidl, ett så kallat kombohus. Kombohus är ett begrepp för bryggentreprenörer som är upphandlade gemensamt inom SABO, allmännyttans branschorganisation, för att minska kostnaderna för nyproduktion. Hyran kommer förhoppningsvis hamna på för tvåor respektive treor. Det blir 16 lägenheter i första skedet. Björken, där vi har det enda trygghetsboendet, försöker vi utöka med fler lägenheter genom att hitta andra klokaler för den kommunala verksamheten som idag ligger i en del av lokalerna. Genom att flytta på dagis som idag är inrymda i hyreshus får vi utrymme för nya lägenheter i markplan. Örbyhus Även här flyttar vi ett dagis för att kunna bygga om till lägenheter, tillgängliga lägenheter i markplan. Finns planer för ett kombohus. Söderfors I Söderfors tillskapas också fler lägenheter, ca 3-4 st. Skärplinge I Skärplinge tillskapas 2 lägenheter, planer finns också på att bygga om det gamla korsnäshuset och det gamla posthuset till lägenheter. Karlholm Karlholm har tidigare haft många tomma lägenheter revs därför 2 fastigheter. Idag har vi bara två tomma lägenheter. Finns inga planer på att bygga nya lägenheter. Men vi bygger om lokaler till bland annat servicebostäder till ungdomar med lättare funktionshinder. Gamla biblioteket byggs om till daglig verksamhet för dementa. Månkarbo Månkarbo, tittar på om det är möjligt att bygga ett kombohus. Om det är möjligt blir det tidigast till Till sist en uppmaning, när funderingarna börjar komma på att byta ett villaboende mot en lägenhet, ställ er i kö. Då kan ni få en lägenhet när det sedan blir dags.

3 Ylva Sandström, SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, dvs allmännyttans branschorganisation) Jag kommer prata om bra boende i det befintliga beståndet, nyproduktion till lägre pris, att man får var med och påverka och hur viktig kommunens planering är. I SABO är de flesta kommunala bostadsföretag medlemmar. SABO styrs av kommunpolitiker. Kansliet består av 45 personer. Gallup bland deltagarna: Vilka deltar och vilka förväntningar finns bland deltagarna? - - Jag vill veta mer om bostäder, det börjar bli dags att sälja huset - - Jag har ett Intresse för det här och vill lära mig mer om vad jag kan förvänta mig och inte? - - Jag är kommunpolitiker. Det är lätt att peka ut problematiken och jag vill nu få en hint om lösningar och möjligheter. Alla får någon form av funktionsnedsättning vid ökande ålder, t ex syn-, hörsel- eller balansnedsättning. Med stigande ålder blir sjukdomar vanligare liksom försämring av minne. I statistik över hemtjänst visar att det är färre än man kan tro som får hemtjänst. Det gäller även i gruppen. Folkhälsan förbättras! Ekonomi är en fråga både för olika individer, allmännyttan och kommunerna. Det finns olika tycken och smak, olika behov, olika stora plånböcker. Det är viktigt att komma ihåg att det idag inte finns ett enda gynnat lån till bostadsproduktion. Det enda som finns är ett tillfälligt investeringsstöd till trygghetsboende som uppfyller specifika villkor. För kommunernas del pågår en strategiomvandling där vård- och omsorgsboendet flyttar från det kommunala till den öppna marknaden. Det finns utmaningar i att finansiera välfärden. Gallup bland deltagarna: - Jag sålde mitt hus för ett år sedan och flyttade till en hyresgäst. Jag fick all service. - Vi har stort hus och vi börjar bli äldre, så vi funderar på att köpa ett nytt boende. Helst centralt. - Ekonomin är en central fråga för pensionärerna idag. Hyrorna går hela tiden upp, pensionen minskar t o m. Detta engagerar alla pensionärsorganisationer. Vi är 25procent av alla som röstar. Bra boende i vanligt bostadskvarter skulle kunna innehålla Servicetjänster (t ex RUT) Bosamordnare mänsklig tjänst Träffpunkt Hjälpmedel av olika slag. Satsa på ett befintligt kvarter/bestånd som har bäst förutsättningar idag och skapa detta! Vad menas med trygghetsboende? Äldrerådets förslag till definition tillgänglighet, gemensam lokal, möjlighet till gemensamma måltider, personalstöd flera gånger i veckan för aktiviter etc. Trygghetslarm ingår. Äldre prioriteras. Men det behöver inte se ut så här på alla ställen. T ex behöver inte 70 år vara gränsen.

4 Annan sorts byggande: Bogemenskap. Har ökat, exempel finns i t ex Kalmar och Landskrona. Några bildar en förening som bygger ett socialt sammanhang med social trygghet. Trygghetsboende i samband med nyproduktion, så kallat kombohus. 25 procent lägre pris än annat byggande. Ramavtal som löper på flera år, gör att byggarna kan sänka priserna. Fräscht, tillgängligt, låg energibehov, hiss/lyftplatta. I Iggesund byggdes det bredvid ett äldreboende och på äldreboendet finns mat, aktiviteter med mera. Ludvikahem är ett annat exempel där man fick ner byggkostnaden. De flesta vill bo centralt. Byggt 51 lägenheter varav 23 seniorboende. Lyckades bygga till samma pris som kombohus. Byggde på samarbete, det blev ett nätverk innan man flyttade in. Dialog: - Pensionärsorganisationerna vill ha mer dialog. - Ylva: Ofta är det bättre att dialogen i sådana här fall sker med just de människor som vill flytta dit. Inte med representanter. Uddevalla, Sunnanvinden, är ytterligare ett exempel. Också byggt utan stöd och i samband med en renovering. Har trygghetsvärd flera dagar i veckan, gemensamhetslokaler och ett kök. Teknik som stöd blir allt viktigare. De viktigaste är hittills: Rollatorn Trygghetslarm Bildportstelefon Låstaggar istället för nycklar Utmaningar hos våra medlemsföretag är att bygga sammanhang och alternativ som passar olika tycken och smak och olika stora plånböcker. Trygghetsformer och annat boende Behovet av själva innehållet kommer att öka. bra med en samlad strategiutveckling i kommunerna. Viktigt att jobba ihop. Thomas Lagerwall, Senior advisor, Hjälmedelsinstiutet. Bo bra på äldre dar ett program som regeringen initierade Vi har jobbat i två år, resultatet blev bland annat att 76 projekt initierades runt om i landet, 4 arkitekttävlingar hölls och nätverk mellan kommuner byggdes. Målgruppen var politiker, beslutsfattare, byggbolag, pensionärsorganisationer etc. Bakgrund: Andelen över 65 år ökar. Uppskattningsvis har var femte svensk en funktionsnedsättning och hälften av dem använder ett hjälpmedel/välfärdsteknologi svenskar bor idag i vård- och omsorgsboende. Det är en stor minskning sen år Drygt 90 procent bor i vanliga lägenheter, villor eller radhus. Med de problem det kan medföra. Sverige har ratificerat (dec 2008) en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige ligger inte bra till i tillgänglighetsarbetet.

5 Utmaning för samhället är att många bor i mindre lämpliga bostäder. T ex saknar många hiss. Nybyggnad och ombyggnad går för långsamt. Utbygganden av bredband blir viktig för att kunna använda tekniska lösningar, gå över från analoga till digitala trygghetslarm. Sedan 60-talet har andelen äldre stigit och andelen barn minskat. Nu börjar grupperna bli lika stora. Om år är gruppen äldre större än gruppen barn. Sverige ligger före de flesta länder i världen när det gäller denna utveckling. Vi mötte problemet tidigare och de lösningar vi finner kan ge stora exportmöjligheter. Redan idag kommer folk hit från hela världen för att studera våra lösningar. I år kommer troligtvis medellivslängden bli över 80 år i Sverige. Skillnaden mellan männens och kvinnornas medellivslängd minskar. Inom pensionärsgruppen finns idag flera generationer. En pensionär kan ha föräldrar kvar i livet. Det är unikt. I Sverige lever idag 40 procent av de äldre nära garantipensionen. Andra har både bättre utbildning och bättre inkomst än tidigare. Trygghetslarm Att ställa om från analogt till digitalt trygghetslarm kommer kosta totalt 800 miljoner kronor för Sveriges kommuner. Gemensamma lösningar behövs för att klara övergången. Hittills har det varit för mycket av att skylla på varandra. Dialog: - Idag är inga trygghetslarm digitala i Tierp. Den stora fördelen med digitala larm är att man kan ha en ständig funktionstest. I en analog lösning, ringer man upp och kontroller att larmet fungerar. - I de flesta kommuner ansvarar kunden själv för själva telefonabonnemanget. Förr om åren prioriterade Telia trygghetslarmskunder, nu gör man inte det längre. När vi tänker äldreboende måste vi tänka 24 timmar om dygnet, dvs även kvällar, helger etc. Arkitekttävlingar Blev 4 tävlingar. En av arkitekttävlingarna gällde ett radhusområde i Gävle som byggdes på 60-talet och inte var tillgängligt. Men det blev ett ramaskri för att de nya skulle bli så dyra. Intentionerna var goda, men något i kommunikationen gick snett. I Karlskrona gick man samman och kunde bygga i samma kostnadsklass som SABO. De som skulle flytta in gick samman ett år innan i en förening. De sålde taktiskt av sina hus för att inte sänka marknaden. Bra exempel att ta till sig. Hur vill man bo? Bo kvar så länge man kan Gärna hyreslägenhet Vill ha trygghet och gemenskap, rädd att bli isolerad. Närhet tills service (butik etc) Naturnära

6 Varför flyttar man? Svårt att gå i trappor. - En tung port och några trappsteg kan göra att man måste flytta. Sophantering man behöver gå långt Störande grannar Bor på landet och kan inte köra bil längre Ett positivt exempel är Luleå. De har inventerat hela bostadsbeståndet i både landsbygd och stad. Omsorgsförvaltningen och samhällsbyggnad har varit med och samverkat. Man har satsat på t ex kombohus och trygghetsbostäder med byggbidrag /år är genomsnittskostnaden i riket för vård- och omsorgsboende kr är genomsnittet i Tierp. I Luleå räknade man ut att om en person kan bo kvar hemma, med hemtjänst och med tillgång till gemensamhetslokaler, kostar det i genomsnitt kr/år. Vi har i Sverige satsat för lite på mellanformer för boenden. Vi måste hitta en balans mellan formerna och efterfrågan. Den genomsnittliga boendetiden i Stockholm är 5-6 månader, några bor bara en vecka. Är det humant? Fler och fler känner att de vill bo i en gemenskap. Ett slags kollektivt boende. Det finns ett 20-tal sådana hus i Sverige, i Danmark 320 hus, i Finland ett. Måltidsmiljöer för äldre är också en viktig del. Undersökningar visar att man slutar äta när det blir för bullrigt och stökigt i matsalen. Hur kan man göra en bra måltidsmiljö i restauranger som vänder sig till allmänheten? Slutsatser är bland annat Viktigt tänka långsiktigt. Äldreorganisationer med i planeringen i aktivt samråd. Se äldre som resurs och inte som problem Samverkan både inom och mellan kommunerna. Och inte minst med landstingssidan. Äldres boende är en kommunledningsfråga! I kommuner där frågan ligger på ledningsnivå händer det mer. Välfärdsteknologi Säker nätverksförbindelse krävs! Vi måste ta till oss kunskaper om tekniska lösningar och möjligheter. Utnyttjandet av tekniken måste öka. Det finns många lösningar idag som vare sig är väldigt dyra eller svåra att installera. Hemtjänsten kan ha stor nytta av IKT (informations- och kommunikationsteknik) Gör studiebesök hos andra, t ex i Västerås.

7 Magdalena Marklund, projektledare - Välfärdsteknologi i äldreomsorgen. Hjälpmedelsinstitutet Ny teknik i äldreomsorgen ökad livskvalitet och besparingar Kartläggning av hur kommunerna arbetar Exempel på välfärdsteknologi och tjänster Kostnadsanalyser och välfärdsteknologisnurran. Viktigt att tekniken skapar större säkerhet, trygghet och livskvalitet! Tekniken är inte problemet utan problemet är att den inte används! Ett exempel på användbar teknik är digitala medicinpåminnare. Det antas att 25procent av alla akuta inläggningar består av feldoseringar, felmixningar etc av mediciner. Sjuksköterska fyller på dosan (medicinpåminnaren). Dosan kan skicka ett sms till personalen eller anhöriga om medicinen inte tas. I England används denna svenska produkt och de bedömer att produkten ska spara 800 miljoner i år. 98procent vill absolut fortsätta att använda sig av denna. Vår nationella kartläggning gav i sig positiva effekter. För att kunna besvara frågorna krävdes det att IT och vården möttes vid samma bord. Något som inte förekommit förut i många kommuner. I Sveriges är man dålig på att samarbeta över gränserna, vilket främst beror på ekonomi, därefter bristande kompetens och information. Men många tycker att det är intressant, även om de också säger att vi inte är mogna än. Vad är välfärdsteknologi? Danmark och Norge har länge använt sig av välfärdsteknologi som begrepp. Välfärdsteknologi är produkter som bidrar till ökad säkerhet, trygghet, livskvalitet och delaktighet Regeringsuppdraget Teknik för äldre Vi har en dubbel utmaning, förutom fler äldre så kommer det också bli svårt att rekrytera personal till äldreomsorgen. Hur gör vi? Kan välfärdsteknologi vara en liten pusselbit. Teknik för äldre har varit ett utvecklingsprogram. Hjälpmedelsinstitutets roll har varit att stödja utvecklingen. Fokusområden: Anhöriga, tillgängliga boenden och produkter och tjänster. I det politiska uppdraget har legat att stödja kvarboendet. Målgruppen har varit 80+, lite äldre och lite sköra och inte sällan med hemtjänst. Företag, kommuner m fl har kunnat söka pengar till projekt. Resulterade i 60 projekt och 3 försöksverksamheter. Anhöriga Anhöriga utför idag 2/3 av vår äldreomsorg människor gör detta på heltid 24 timmar/dygnet året om. Tufft jobb. Anhöriga vet sällan vilka hjälpmedel det finns. I lagen står nu att kommunen ska stödja de anhöriga. Hjälpmedelsinstitutet tog fram anhörigboxen. Ett studiecirkelmaterial som kan användas och som är tänkt för anhöriga. Anhöriga mitt i livet, Socialstyrelsens rapport, säger att personer har gått ner i arbetstid/slutat jobba för att ta hand om/stödja anhörig. Hur kan dessa stödjas?

8 Tillgängligt boende Görbra för äldre - ett projekt i Göteborg har bla inventerat sitt bostadsbestånd. Arbetat mycket med vissa bostadsområden (i ordinarie bestånd) och jobbat tillsammans med de äldre och i stor samverkan jobbat efter hur man vill ha det. I Göteborg har man vid stambyte passat på att bygga om badrum så det blir tillgängligt. Påslaget på hyran för dessa badrum är 400 kr/månad. Läs mer på projektets webbsida Generell bostadsanpassning Några av projekten. Bostadsanpassningsbidraget kan beviljas från kommunen. Brukar kunna innebära tillfälliga ramper, elektronisk dörröppnare som bara den som fått bidraget kan använda etc. Man lämnade här bidraget direkt till fastighetsägaren och gjorde det tillgängligt en gång för alla, för att slippa dessa utryckningar. Socialdepartementet ser nu över om man kan göra en lagförändring för att detta ska vara okej. Produkter och tjänster Några exempel: Enkel tydlig mobiltelefon utvecklades av Doro i samverkan med fokusgruppen. Den säljer som smort i hela Europa. På telefonen finns också ett larm som med automatik ringer i en kedja. Blandning av dramanten -väska och rullator. Finns även en smarttelefon för äldre där man kan använda knappar eller skärm. Jag tror mindre på denna variant. Exempel från Västerås Kommunerna i vår kartläggning ansåg att ekonomin var det största hindret för att börja jobba med dessa frågor. Västerås stad är ett undantag, de har infört e-hemtjänst. Är de beviljade hemtjänst i Västerås kan man välja alla eller någon av de fyra tjänsterna. Fast bildtelefoni. vimeo.com/ Skärm hemma (t ex TV) trycker på en enkel dosa och då kommer hemtjänsten upp i bildtelefonen. Bildtelefonin kan också användas av anhöriga. Upplever att det främjar och ökar de mänskliga mötena. Kräver ett internet-abonnemang i dagsläget. Elektronisk brevlåda i TVn Manicken har ett ip-nummer och ett mobilnummer. Om t ex barnbarnen vill skicka en film från när de är i Sälen, så kan du ta emot den och se den på tv. Man kan också lyfta på luren och pratsvara tillbaks. Hemtjänsten kan också använda denna för att informera brukaren, påminna med bilder etc

9 Mobil fjärrstyrd bildtelefoni. Giraffen vimeo.com/ Bildtelefoni (Skype) på hjul och den kan styras någon annan stans ifrån. Dvs hemtjänsten kan styra denna till det rum som behövs och se det brukaren vill att man ska se. Kan även användas på vård- och omsorgsboende. Exempel: En dement var tvungen att flytta in på boende. Hon blev så ledsen över att inte få se sin man varje dag. Installerades då en giraff hos henne och mannen fick sitta hemma och prata med henne. Fungerade mycket bra. Alternativ tillsyn på natten. Kamera i sovrummet som går på ex antal gånger per natt (inställning) och visar om du ligger kvar i sängen eller inte. Detta är kontroversiellt. Ska tekniken ersätta människorna? Men den dagen man har behov av att någon tittar till en, vill du hellre ha kamera eller två främmande människor som tittar in i sovrummet på natten? Två forskare har utvärderat vad brukare, anhöriga, personal tycker om detta. 23 personer testade i 6 månader: Brukare: Bättre sömnkvalitet, känner sig tryggare Anhöriga känner sig tryggare Personal: upplever att det är skönt att slippa störa. Kan vara så att personen kliver upp efter att de åkt för att hon väcktes. Kan då trilla etc nettobesparing per år och kamera. Utgångspunkten i Västerås är att det är samma gamla hemtjänst med lite nya lösningar. Det är fortfarande personer som kommer hem till brukarna. Brukarnyttan ska styra och inte besparingen. Om 300 personer använder e-hemtjänst kan de hjälpa 170 stycken fler. Västerås har i sin organisation för detta, inrättat en stödfunktion för välfärdsteknologi som jobbar med utbildning och utveckling m m. Västerås räknar med att 10procent av brukarna kommer vilja ha detta. Räknar hem investeringen på 1,5 år, sen blir det en besparing på 5-21 miljoner kronor Mobila larm Trygghetslarmen fungerar hemma. Nu finns det mobila trygghetslarm så personen kan förflytta sig runt i samhället. T ex person med begynnande demens men som vill vara ute och gå med hunden. I ett sådant larm kan ett digitalt staket byggas. Börjar personen gå utanför det, går ett larm till central, anhöriga etc. Finns modeller där du kan ha samtal med personen, då krävs täckning. Modeller som bara bygger på gps, behöver inte det. Larmet behöver inte ens hanteras av brukaren. Den anhöriga ringer och rösten kommer direkt hur dosan. Den anhöriga kan också se på en karta var personen är. Det har testats i flera kommuner och utvärderats. Visar att de äldre upplever större frihet, anhöriga är mindre oroliga och besparing på sikt.

10 Förskrivning av eldriven rullstol. Från landsting och kommun förskrivs dessa bara begränsat. Detta är ett verktyg för stor frihet. Visar ca kr i minskade kostnader per förskriven rullstol. Välfärdsteknologisnurran. Länk teknikforaldre.se/valfardsteknologisnurran Kostnadsbesparingen kan följas i snurran. Ange län och kommun. Är det etiskt riktigt att inte erbjuda sina äldre denna teknik? Lena Kilander, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik och överläkare Minnes- och geriatrikmottagningen Akademiska sjukhuset Allmänt om demens och Alzheimers som är den vanligaste demenssjukdomen. Vad betyder demens? Många upplever att det har en negativ klang. Nästan alla personer på ett omvårdnadsboende har någon stadie av demens. Demens betyder bestående handikappandet försämring av minnet och tänkandet svenskar är drabbade av demens, varav har Alzheimers. Skadan drabbar hjärnans högst utvecklade nervceller. Finns andra demenssjukdomar som drabbar på andra sätt t ex motorikpåverkan, synhallucinationer, tappar det vuxna beteendet. Finns inga bromsmediciner mot Alzheimers. Medicinerna som finns har viss effekt för att lindra, men bromsar inte. Forskning pågår om bromsmediciner, kanske tar 10 år ytterligare innan vi har nästa generationsläkemedel. Man beräknar att det är ca nya fall per år i landet. Ca 50procent bor på boenden och ca 50procent hemma. Tittar man på gruppen över 80 år har 20procent en demenssjukdom. Andelen drabbade ökar med åldern. Idag finns i Tierp 405 personer med demens, majoriteten är över 65 år. Tillkommer ca 65 nya i år. Men det är mycket svårt att förutsäga. Insjuknandet i demens är starkt åldersrelaterat. Procenten som insjuknar fördubblas var femte år efter 65 års ålder. Demens är samhällets dyraste sjukdomsgrupp. Också den tredje vanligaste dödsorsaken (efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer). Tidig diagnos och tidigt stöd lindrar lidande och spar troligtvis pengar. Viktigt med stöd det sista året hemma för att förlänga den goda tiden hemma beskrevs Alzheimers för första gången. Diagnosen ställs idag på symptomen och hur de har utvecklats över tid. Även kromatografi, mätning av speciella proteinhalter m m. Viktigt med hjälpmedel som inte kräver så mycket av användaren behövs för demenssjuka. ADL är ett begrepp som används. Står för Allmän daglig livsföring

11 De olika stadierna i Alzheimer 1. Lindrig kognitiv störning - En sänkning av minnets förmåga som är tydlig, men som ännu inte påverkar ADL-funktionerna. (=Aktiviterer i dagliga livet) 2. Mild demens - IADL, kan bo hemma med hjälp 3. Måttlig demens PADL, demensboende I något av dessa tre första stadier kommer man till läkaren för diagnos. 4. Fjärde stadiet är svår demens. Förloppet kan gå olika fort hos olika personer Man tappar ofta ADL-funktionerna i motsatt ordning mot vad barn lär sig dem. Beteendestörningar och psykiska problem vid demens, s k BPSD. Oro, ångest, vanföreställningar, hallucinationer m m kan vara väldigt plågsamma. Kan göra att det inte fungerar med hemtjänst, behöver då flytta till boende. Andra drabbas av aggressivitet, rastlöshet, ropbeteende, nattliga störning m m. Dessa kan också behöva flytta till ett boende. Mediciner mot vanföreställningar och hallucinationer har biverkning, fallrisk, stelhet, ökad förvirring. Aggressivitet, rastlöshet, ropbeteende och otrygghet på natten är mer en fråga om att jobba med omgivning än om mediciner. Dessa avgör i hög utsträckning hur länge man kan bo hemma Hur mår man då? Allt från att vara deprimerad till att bli lätt kränkt eller harmonisk Det brukar försämras med åren. Tidpunkten för flytt kommer när man inte sköter sin personliga hygien, tar inte tar sig för att äta, inte hittar hem, är mycket glömsk. Personen i detta stadie mår val av att flytta. Innan flyttstadiet mår personen bra av att komma till en daglig verksamhet. I en svensk studie tittade man på vilka faktorer som styrde flytten till boende. Flytten är en process för anhöriga att förbereda sig på. Det blir ofta en akut sjukdom som gör att personen hamnar på sjukhus, där ser personalen att det inte går att skicka hem personen. Svår demens har en medelöverlevnad på 15 månader. God palliativ vård behövs! Vilka faktorer av gör hur länge du orkar vårda anhörig hemma? När personen inte klarar toalettbesöken Aggressivitet, vanföreställningar Uttalad glömska ger hög belastning. Risker, farliga situationer, påfrestande för anhöriga. Får jag som anhörig rätt hjälp vid rätt tidpunkt? Hemtjänst med städ etc kanske inte är rätt stöd. Behöver hjälp vid fall. Daglig verksamhet är bra. Patientens egna vilja. Känner inte hon igen sig hemma längre utan vill till sitt riktiga hem. När patienten inte känner igen mig som anhörig De flesta anhöriga sliter ut sig för att de mår dåligt av att ta beslutet. Graden av bundenhet. Hur frisk jag själv är?

12 Om du är sjuk själv? Vem fattar beslutet för en person som inte är beslutsför längre? Finns egentligen ingen, blir ofta barnen. Du ska bo hemma så länge det är bra för dig att bo hemma. Historik Empatisk arkitektur en doktorsavhandling av Jonas E andresson KTH 2012 Vi har länge gjort arkitektur för äldre och dementa, inriktningarna och betoningen på funktionerna har varit olika. Demensboenden började byggas på talen. Servicehusen försvann, liksom långvården. Stort antal vårdplatser har försvunnit. Kvarboendeprincipen har gällt sen kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensboende Det goda demensboendet ska innehålla Trygghet som nummer ett (minimera fallrisker, konflikter, överblick) Tydlig miljö ska vara lätt att tolka och hitta i, dvs att ett matrum är ett matrum Hemlikt Det är svårt att mäta kvalitet. I demensboenden mäter vi fall, trycksår och näringstillstånd. De är bra indikatorer för att boendet är bra. Man kan också mäta förskrivningsnivå av olika läkemedel. Pia Wårdsäter avrundar och avslutar dagen och tackar alla medverkande.