Hur vill vi bo när vi blir äldre temadag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur vill vi bo när vi blir äldre temadag 2014-01-16"

Transkript

1 Hur vill vi bo när vi blir äldre temadag Pia Wårdsäter, ordförande utskottet arbete och omsorg, hälsar välkommen och berättar om dagen. Projektledare: Susanne Ivarsson och Anna Hedqvist, Processtöd, Tierps kommun Moderator: Gert Berlin, pensionärsrådet Dokumentatör: Kristina Sennblad, Processtöd, Tierps kommun Uppstarten till det här arbetet var den bostadsförsörjningsplan samhällsbyggnadsutskottet tog fram. Detta är en fortsättning och fördjupning på denna. Fram till 2020 blir vi inte så många fler äldre i kommunen. Åren därefter, dvs mellan 2020 och 2030, blir vi ca 800 fler äldre, varav 500 personer är äldre än 80 år. Idag är medelåldern 87 år på våra äldreboenden. Tema för dagens föreläsningar: Vi blir allt äldre vilket gör vissa sjukdomar vanligare Teknikens påverkan och hur den kan underlätta Bostadsmiljön - i den ordinära bostadsmiljön måste finnas bostäder som är tillgängliga för äldre. Roger Kjettselberg, VD Tierpsbyggen och Tierps kommunfastigheter Föreläsningen idag handlar om Tierpsbyggen och vårt fastighetsbestånd. Tierpsbyggens vision är att Tierpsbyggen ska vara det självklara valet vid val av bostad. Vi ska jobba kundorienterat. Statistik om Tierpsbyggen: 1720 lägenheter, varav i Tierp 980 st 12 orter 27 mil samlad total resväg mellan alla orter 50 procent bor i Tierp och ungefär 50 procent är över 65 år Drygt 60 procent bor i enpersonhushåll 12 procent har hemmavarande barn 55 procent har bil 55 procent har internet Tierpsbyggen har hög omsättning av hyresgäster, ungefär 18 procent flyttar varje månad. För 5 år sedan var andelen betydligt högre. Behovet av hyreslägenheter har ökat. Hyresgästkön är idag personer. Det tar 2-3 år att få en lägenhet idag. Hur kan vi göra för att möta behovet? Vilka grupper handlar det om? Nyproduktion stämmer idag inte överens med de flestas förmåga att betala (I Uppsala kostar en nybyggd centralt liggande etta ca 9000 kr/mån). Finns det lokaler som vi idag har till kommunala verksamheter som kan byggas om till lägenheter?

2 Där vi bygger om eller renoverar, säkrar vi också tillgängligheten så lång det är möjligt. Huvuddelen av beståndet är tals lägenheter, som behöver tillgängliggöras. Tierp Vi har börjat med Bergsgatan. Blev hyfsade hyresnivåer. Har därefter fortsatt att bygga om lokaler som kommunen haft verksamhet i. Tog också beslut om att bygga nytt bakom Lidl, ett så kallat kombohus. Kombohus är ett begrepp för bryggentreprenörer som är upphandlade gemensamt inom SABO, allmännyttans branschorganisation, för att minska kostnaderna för nyproduktion. Hyran kommer förhoppningsvis hamna på för tvåor respektive treor. Det blir 16 lägenheter i första skedet. Björken, där vi har det enda trygghetsboendet, försöker vi utöka med fler lägenheter genom att hitta andra klokaler för den kommunala verksamheten som idag ligger i en del av lokalerna. Genom att flytta på dagis som idag är inrymda i hyreshus får vi utrymme för nya lägenheter i markplan. Örbyhus Även här flyttar vi ett dagis för att kunna bygga om till lägenheter, tillgängliga lägenheter i markplan. Finns planer för ett kombohus. Söderfors I Söderfors tillskapas också fler lägenheter, ca 3-4 st. Skärplinge I Skärplinge tillskapas 2 lägenheter, planer finns också på att bygga om det gamla korsnäshuset och det gamla posthuset till lägenheter. Karlholm Karlholm har tidigare haft många tomma lägenheter revs därför 2 fastigheter. Idag har vi bara två tomma lägenheter. Finns inga planer på att bygga nya lägenheter. Men vi bygger om lokaler till bland annat servicebostäder till ungdomar med lättare funktionshinder. Gamla biblioteket byggs om till daglig verksamhet för dementa. Månkarbo Månkarbo, tittar på om det är möjligt att bygga ett kombohus. Om det är möjligt blir det tidigast till Till sist en uppmaning, när funderingarna börjar komma på att byta ett villaboende mot en lägenhet, ställ er i kö. Då kan ni få en lägenhet när det sedan blir dags.

3 Ylva Sandström, SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, dvs allmännyttans branschorganisation) Jag kommer prata om bra boende i det befintliga beståndet, nyproduktion till lägre pris, att man får var med och påverka och hur viktig kommunens planering är. I SABO är de flesta kommunala bostadsföretag medlemmar. SABO styrs av kommunpolitiker. Kansliet består av 45 personer. Gallup bland deltagarna: Vilka deltar och vilka förväntningar finns bland deltagarna? - - Jag vill veta mer om bostäder, det börjar bli dags att sälja huset - - Jag har ett Intresse för det här och vill lära mig mer om vad jag kan förvänta mig och inte? - - Jag är kommunpolitiker. Det är lätt att peka ut problematiken och jag vill nu få en hint om lösningar och möjligheter. Alla får någon form av funktionsnedsättning vid ökande ålder, t ex syn-, hörsel- eller balansnedsättning. Med stigande ålder blir sjukdomar vanligare liksom försämring av minne. I statistik över hemtjänst visar att det är färre än man kan tro som får hemtjänst. Det gäller även i gruppen. Folkhälsan förbättras! Ekonomi är en fråga både för olika individer, allmännyttan och kommunerna. Det finns olika tycken och smak, olika behov, olika stora plånböcker. Det är viktigt att komma ihåg att det idag inte finns ett enda gynnat lån till bostadsproduktion. Det enda som finns är ett tillfälligt investeringsstöd till trygghetsboende som uppfyller specifika villkor. För kommunernas del pågår en strategiomvandling där vård- och omsorgsboendet flyttar från det kommunala till den öppna marknaden. Det finns utmaningar i att finansiera välfärden. Gallup bland deltagarna: - Jag sålde mitt hus för ett år sedan och flyttade till en hyresgäst. Jag fick all service. - Vi har stort hus och vi börjar bli äldre, så vi funderar på att köpa ett nytt boende. Helst centralt. - Ekonomin är en central fråga för pensionärerna idag. Hyrorna går hela tiden upp, pensionen minskar t o m. Detta engagerar alla pensionärsorganisationer. Vi är 25procent av alla som röstar. Bra boende i vanligt bostadskvarter skulle kunna innehålla Servicetjänster (t ex RUT) Bosamordnare mänsklig tjänst Träffpunkt Hjälpmedel av olika slag. Satsa på ett befintligt kvarter/bestånd som har bäst förutsättningar idag och skapa detta! Vad menas med trygghetsboende? Äldrerådets förslag till definition tillgänglighet, gemensam lokal, möjlighet till gemensamma måltider, personalstöd flera gånger i veckan för aktiviter etc. Trygghetslarm ingår. Äldre prioriteras. Men det behöver inte se ut så här på alla ställen. T ex behöver inte 70 år vara gränsen.

4 Annan sorts byggande: Bogemenskap. Har ökat, exempel finns i t ex Kalmar och Landskrona. Några bildar en förening som bygger ett socialt sammanhang med social trygghet. Trygghetsboende i samband med nyproduktion, så kallat kombohus. 25 procent lägre pris än annat byggande. Ramavtal som löper på flera år, gör att byggarna kan sänka priserna. Fräscht, tillgängligt, låg energibehov, hiss/lyftplatta. I Iggesund byggdes det bredvid ett äldreboende och på äldreboendet finns mat, aktiviteter med mera. Ludvikahem är ett annat exempel där man fick ner byggkostnaden. De flesta vill bo centralt. Byggt 51 lägenheter varav 23 seniorboende. Lyckades bygga till samma pris som kombohus. Byggde på samarbete, det blev ett nätverk innan man flyttade in. Dialog: - Pensionärsorganisationerna vill ha mer dialog. - Ylva: Ofta är det bättre att dialogen i sådana här fall sker med just de människor som vill flytta dit. Inte med representanter. Uddevalla, Sunnanvinden, är ytterligare ett exempel. Också byggt utan stöd och i samband med en renovering. Har trygghetsvärd flera dagar i veckan, gemensamhetslokaler och ett kök. Teknik som stöd blir allt viktigare. De viktigaste är hittills: Rollatorn Trygghetslarm Bildportstelefon Låstaggar istället för nycklar Utmaningar hos våra medlemsföretag är att bygga sammanhang och alternativ som passar olika tycken och smak och olika stora plånböcker. Trygghetsformer och annat boende Behovet av själva innehållet kommer att öka. bra med en samlad strategiutveckling i kommunerna. Viktigt att jobba ihop. Thomas Lagerwall, Senior advisor, Hjälmedelsinstiutet. Bo bra på äldre dar ett program som regeringen initierade Vi har jobbat i två år, resultatet blev bland annat att 76 projekt initierades runt om i landet, 4 arkitekttävlingar hölls och nätverk mellan kommuner byggdes. Målgruppen var politiker, beslutsfattare, byggbolag, pensionärsorganisationer etc. Bakgrund: Andelen över 65 år ökar. Uppskattningsvis har var femte svensk en funktionsnedsättning och hälften av dem använder ett hjälpmedel/välfärdsteknologi svenskar bor idag i vård- och omsorgsboende. Det är en stor minskning sen år Drygt 90 procent bor i vanliga lägenheter, villor eller radhus. Med de problem det kan medföra. Sverige har ratificerat (dec 2008) en konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige ligger inte bra till i tillgänglighetsarbetet.

5 Utmaning för samhället är att många bor i mindre lämpliga bostäder. T ex saknar många hiss. Nybyggnad och ombyggnad går för långsamt. Utbygganden av bredband blir viktig för att kunna använda tekniska lösningar, gå över från analoga till digitala trygghetslarm. Sedan 60-talet har andelen äldre stigit och andelen barn minskat. Nu börjar grupperna bli lika stora. Om år är gruppen äldre större än gruppen barn. Sverige ligger före de flesta länder i världen när det gäller denna utveckling. Vi mötte problemet tidigare och de lösningar vi finner kan ge stora exportmöjligheter. Redan idag kommer folk hit från hela världen för att studera våra lösningar. I år kommer troligtvis medellivslängden bli över 80 år i Sverige. Skillnaden mellan männens och kvinnornas medellivslängd minskar. Inom pensionärsgruppen finns idag flera generationer. En pensionär kan ha föräldrar kvar i livet. Det är unikt. I Sverige lever idag 40 procent av de äldre nära garantipensionen. Andra har både bättre utbildning och bättre inkomst än tidigare. Trygghetslarm Att ställa om från analogt till digitalt trygghetslarm kommer kosta totalt 800 miljoner kronor för Sveriges kommuner. Gemensamma lösningar behövs för att klara övergången. Hittills har det varit för mycket av att skylla på varandra. Dialog: - Idag är inga trygghetslarm digitala i Tierp. Den stora fördelen med digitala larm är att man kan ha en ständig funktionstest. I en analog lösning, ringer man upp och kontroller att larmet fungerar. - I de flesta kommuner ansvarar kunden själv för själva telefonabonnemanget. Förr om åren prioriterade Telia trygghetslarmskunder, nu gör man inte det längre. När vi tänker äldreboende måste vi tänka 24 timmar om dygnet, dvs även kvällar, helger etc. Arkitekttävlingar Blev 4 tävlingar. En av arkitekttävlingarna gällde ett radhusområde i Gävle som byggdes på 60-talet och inte var tillgängligt. Men det blev ett ramaskri för att de nya skulle bli så dyra. Intentionerna var goda, men något i kommunikationen gick snett. I Karlskrona gick man samman och kunde bygga i samma kostnadsklass som SABO. De som skulle flytta in gick samman ett år innan i en förening. De sålde taktiskt av sina hus för att inte sänka marknaden. Bra exempel att ta till sig. Hur vill man bo? Bo kvar så länge man kan Gärna hyreslägenhet Vill ha trygghet och gemenskap, rädd att bli isolerad. Närhet tills service (butik etc) Naturnära

6 Varför flyttar man? Svårt att gå i trappor. - En tung port och några trappsteg kan göra att man måste flytta. Sophantering man behöver gå långt Störande grannar Bor på landet och kan inte köra bil längre Ett positivt exempel är Luleå. De har inventerat hela bostadsbeståndet i både landsbygd och stad. Omsorgsförvaltningen och samhällsbyggnad har varit med och samverkat. Man har satsat på t ex kombohus och trygghetsbostäder med byggbidrag /år är genomsnittskostnaden i riket för vård- och omsorgsboende kr är genomsnittet i Tierp. I Luleå räknade man ut att om en person kan bo kvar hemma, med hemtjänst och med tillgång till gemensamhetslokaler, kostar det i genomsnitt kr/år. Vi har i Sverige satsat för lite på mellanformer för boenden. Vi måste hitta en balans mellan formerna och efterfrågan. Den genomsnittliga boendetiden i Stockholm är 5-6 månader, några bor bara en vecka. Är det humant? Fler och fler känner att de vill bo i en gemenskap. Ett slags kollektivt boende. Det finns ett 20-tal sådana hus i Sverige, i Danmark 320 hus, i Finland ett. Måltidsmiljöer för äldre är också en viktig del. Undersökningar visar att man slutar äta när det blir för bullrigt och stökigt i matsalen. Hur kan man göra en bra måltidsmiljö i restauranger som vänder sig till allmänheten? Slutsatser är bland annat Viktigt tänka långsiktigt. Äldreorganisationer med i planeringen i aktivt samråd. Se äldre som resurs och inte som problem Samverkan både inom och mellan kommunerna. Och inte minst med landstingssidan. Äldres boende är en kommunledningsfråga! I kommuner där frågan ligger på ledningsnivå händer det mer. Välfärdsteknologi Säker nätverksförbindelse krävs! Vi måste ta till oss kunskaper om tekniska lösningar och möjligheter. Utnyttjandet av tekniken måste öka. Det finns många lösningar idag som vare sig är väldigt dyra eller svåra att installera. Hemtjänsten kan ha stor nytta av IKT (informations- och kommunikationsteknik) Gör studiebesök hos andra, t ex i Västerås.

7 Magdalena Marklund, projektledare - Välfärdsteknologi i äldreomsorgen. Hjälpmedelsinstitutet Ny teknik i äldreomsorgen ökad livskvalitet och besparingar Kartläggning av hur kommunerna arbetar Exempel på välfärdsteknologi och tjänster Kostnadsanalyser och välfärdsteknologisnurran. Viktigt att tekniken skapar större säkerhet, trygghet och livskvalitet! Tekniken är inte problemet utan problemet är att den inte används! Ett exempel på användbar teknik är digitala medicinpåminnare. Det antas att 25procent av alla akuta inläggningar består av feldoseringar, felmixningar etc av mediciner. Sjuksköterska fyller på dosan (medicinpåminnaren). Dosan kan skicka ett sms till personalen eller anhöriga om medicinen inte tas. I England används denna svenska produkt och de bedömer att produkten ska spara 800 miljoner i år. 98procent vill absolut fortsätta att använda sig av denna. Vår nationella kartläggning gav i sig positiva effekter. För att kunna besvara frågorna krävdes det att IT och vården möttes vid samma bord. Något som inte förekommit förut i många kommuner. I Sveriges är man dålig på att samarbeta över gränserna, vilket främst beror på ekonomi, därefter bristande kompetens och information. Men många tycker att det är intressant, även om de också säger att vi inte är mogna än. Vad är välfärdsteknologi? Danmark och Norge har länge använt sig av välfärdsteknologi som begrepp. Välfärdsteknologi är produkter som bidrar till ökad säkerhet, trygghet, livskvalitet och delaktighet Regeringsuppdraget Teknik för äldre Vi har en dubbel utmaning, förutom fler äldre så kommer det också bli svårt att rekrytera personal till äldreomsorgen. Hur gör vi? Kan välfärdsteknologi vara en liten pusselbit. Teknik för äldre har varit ett utvecklingsprogram. Hjälpmedelsinstitutets roll har varit att stödja utvecklingen. Fokusområden: Anhöriga, tillgängliga boenden och produkter och tjänster. I det politiska uppdraget har legat att stödja kvarboendet. Målgruppen har varit 80+, lite äldre och lite sköra och inte sällan med hemtjänst. Företag, kommuner m fl har kunnat söka pengar till projekt. Resulterade i 60 projekt och 3 försöksverksamheter. Anhöriga Anhöriga utför idag 2/3 av vår äldreomsorg människor gör detta på heltid 24 timmar/dygnet året om. Tufft jobb. Anhöriga vet sällan vilka hjälpmedel det finns. I lagen står nu att kommunen ska stödja de anhöriga. Hjälpmedelsinstitutet tog fram anhörigboxen. Ett studiecirkelmaterial som kan användas och som är tänkt för anhöriga. Anhöriga mitt i livet, Socialstyrelsens rapport, säger att personer har gått ner i arbetstid/slutat jobba för att ta hand om/stödja anhörig. Hur kan dessa stödjas?

8 Tillgängligt boende Görbra för äldre - ett projekt i Göteborg har bla inventerat sitt bostadsbestånd. Arbetat mycket med vissa bostadsområden (i ordinarie bestånd) och jobbat tillsammans med de äldre och i stor samverkan jobbat efter hur man vill ha det. I Göteborg har man vid stambyte passat på att bygga om badrum så det blir tillgängligt. Påslaget på hyran för dessa badrum är 400 kr/månad. Läs mer på projektets webbsida Generell bostadsanpassning Några av projekten. Bostadsanpassningsbidraget kan beviljas från kommunen. Brukar kunna innebära tillfälliga ramper, elektronisk dörröppnare som bara den som fått bidraget kan använda etc. Man lämnade här bidraget direkt till fastighetsägaren och gjorde det tillgängligt en gång för alla, för att slippa dessa utryckningar. Socialdepartementet ser nu över om man kan göra en lagförändring för att detta ska vara okej. Produkter och tjänster Några exempel: Enkel tydlig mobiltelefon utvecklades av Doro i samverkan med fokusgruppen. Den säljer som smort i hela Europa. På telefonen finns också ett larm som med automatik ringer i en kedja. Blandning av dramanten -väska och rullator. Finns även en smarttelefon för äldre där man kan använda knappar eller skärm. Jag tror mindre på denna variant. Exempel från Västerås Kommunerna i vår kartläggning ansåg att ekonomin var det största hindret för att börja jobba med dessa frågor. Västerås stad är ett undantag, de har infört e-hemtjänst. Är de beviljade hemtjänst i Västerås kan man välja alla eller någon av de fyra tjänsterna. Fast bildtelefoni. vimeo.com/ Skärm hemma (t ex TV) trycker på en enkel dosa och då kommer hemtjänsten upp i bildtelefonen. Bildtelefonin kan också användas av anhöriga. Upplever att det främjar och ökar de mänskliga mötena. Kräver ett internet-abonnemang i dagsläget. Elektronisk brevlåda i TVn Manicken har ett ip-nummer och ett mobilnummer. Om t ex barnbarnen vill skicka en film från när de är i Sälen, så kan du ta emot den och se den på tv. Man kan också lyfta på luren och pratsvara tillbaks. Hemtjänsten kan också använda denna för att informera brukaren, påminna med bilder etc

9 Mobil fjärrstyrd bildtelefoni. Giraffen vimeo.com/ Bildtelefoni (Skype) på hjul och den kan styras någon annan stans ifrån. Dvs hemtjänsten kan styra denna till det rum som behövs och se det brukaren vill att man ska se. Kan även användas på vård- och omsorgsboende. Exempel: En dement var tvungen att flytta in på boende. Hon blev så ledsen över att inte få se sin man varje dag. Installerades då en giraff hos henne och mannen fick sitta hemma och prata med henne. Fungerade mycket bra. Alternativ tillsyn på natten. Kamera i sovrummet som går på ex antal gånger per natt (inställning) och visar om du ligger kvar i sängen eller inte. Detta är kontroversiellt. Ska tekniken ersätta människorna? Men den dagen man har behov av att någon tittar till en, vill du hellre ha kamera eller två främmande människor som tittar in i sovrummet på natten? Två forskare har utvärderat vad brukare, anhöriga, personal tycker om detta. 23 personer testade i 6 månader: Brukare: Bättre sömnkvalitet, känner sig tryggare Anhöriga känner sig tryggare Personal: upplever att det är skönt att slippa störa. Kan vara så att personen kliver upp efter att de åkt för att hon väcktes. Kan då trilla etc nettobesparing per år och kamera. Utgångspunkten i Västerås är att det är samma gamla hemtjänst med lite nya lösningar. Det är fortfarande personer som kommer hem till brukarna. Brukarnyttan ska styra och inte besparingen. Om 300 personer använder e-hemtjänst kan de hjälpa 170 stycken fler. Västerås har i sin organisation för detta, inrättat en stödfunktion för välfärdsteknologi som jobbar med utbildning och utveckling m m. Västerås räknar med att 10procent av brukarna kommer vilja ha detta. Räknar hem investeringen på 1,5 år, sen blir det en besparing på 5-21 miljoner kronor Mobila larm Trygghetslarmen fungerar hemma. Nu finns det mobila trygghetslarm så personen kan förflytta sig runt i samhället. T ex person med begynnande demens men som vill vara ute och gå med hunden. I ett sådant larm kan ett digitalt staket byggas. Börjar personen gå utanför det, går ett larm till central, anhöriga etc. Finns modeller där du kan ha samtal med personen, då krävs täckning. Modeller som bara bygger på gps, behöver inte det. Larmet behöver inte ens hanteras av brukaren. Den anhöriga ringer och rösten kommer direkt hur dosan. Den anhöriga kan också se på en karta var personen är. Det har testats i flera kommuner och utvärderats. Visar att de äldre upplever större frihet, anhöriga är mindre oroliga och besparing på sikt.

10 Förskrivning av eldriven rullstol. Från landsting och kommun förskrivs dessa bara begränsat. Detta är ett verktyg för stor frihet. Visar ca kr i minskade kostnader per förskriven rullstol. Välfärdsteknologisnurran. Länk teknikforaldre.se/valfardsteknologisnurran Kostnadsbesparingen kan följas i snurran. Ange län och kommun. Är det etiskt riktigt att inte erbjuda sina äldre denna teknik? Lena Kilander, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik och överläkare Minnes- och geriatrikmottagningen Akademiska sjukhuset Allmänt om demens och Alzheimers som är den vanligaste demenssjukdomen. Vad betyder demens? Många upplever att det har en negativ klang. Nästan alla personer på ett omvårdnadsboende har någon stadie av demens. Demens betyder bestående handikappandet försämring av minnet och tänkandet svenskar är drabbade av demens, varav har Alzheimers. Skadan drabbar hjärnans högst utvecklade nervceller. Finns andra demenssjukdomar som drabbar på andra sätt t ex motorikpåverkan, synhallucinationer, tappar det vuxna beteendet. Finns inga bromsmediciner mot Alzheimers. Medicinerna som finns har viss effekt för att lindra, men bromsar inte. Forskning pågår om bromsmediciner, kanske tar 10 år ytterligare innan vi har nästa generationsläkemedel. Man beräknar att det är ca nya fall per år i landet. Ca 50procent bor på boenden och ca 50procent hemma. Tittar man på gruppen över 80 år har 20procent en demenssjukdom. Andelen drabbade ökar med åldern. Idag finns i Tierp 405 personer med demens, majoriteten är över 65 år. Tillkommer ca 65 nya i år. Men det är mycket svårt att förutsäga. Insjuknandet i demens är starkt åldersrelaterat. Procenten som insjuknar fördubblas var femte år efter 65 års ålder. Demens är samhällets dyraste sjukdomsgrupp. Också den tredje vanligaste dödsorsaken (efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer). Tidig diagnos och tidigt stöd lindrar lidande och spar troligtvis pengar. Viktigt med stöd det sista året hemma för att förlänga den goda tiden hemma beskrevs Alzheimers för första gången. Diagnosen ställs idag på symptomen och hur de har utvecklats över tid. Även kromatografi, mätning av speciella proteinhalter m m. Viktigt med hjälpmedel som inte kräver så mycket av användaren behövs för demenssjuka. ADL är ett begrepp som används. Står för Allmän daglig livsföring

11 De olika stadierna i Alzheimer 1. Lindrig kognitiv störning - En sänkning av minnets förmåga som är tydlig, men som ännu inte påverkar ADL-funktionerna. (=Aktiviterer i dagliga livet) 2. Mild demens - IADL, kan bo hemma med hjälp 3. Måttlig demens PADL, demensboende I något av dessa tre första stadier kommer man till läkaren för diagnos. 4. Fjärde stadiet är svår demens. Förloppet kan gå olika fort hos olika personer Man tappar ofta ADL-funktionerna i motsatt ordning mot vad barn lär sig dem. Beteendestörningar och psykiska problem vid demens, s k BPSD. Oro, ångest, vanföreställningar, hallucinationer m m kan vara väldigt plågsamma. Kan göra att det inte fungerar med hemtjänst, behöver då flytta till boende. Andra drabbas av aggressivitet, rastlöshet, ropbeteende, nattliga störning m m. Dessa kan också behöva flytta till ett boende. Mediciner mot vanföreställningar och hallucinationer har biverkning, fallrisk, stelhet, ökad förvirring. Aggressivitet, rastlöshet, ropbeteende och otrygghet på natten är mer en fråga om att jobba med omgivning än om mediciner. Dessa avgör i hög utsträckning hur länge man kan bo hemma Hur mår man då? Allt från att vara deprimerad till att bli lätt kränkt eller harmonisk Det brukar försämras med åren. Tidpunkten för flytt kommer när man inte sköter sin personliga hygien, tar inte tar sig för att äta, inte hittar hem, är mycket glömsk. Personen i detta stadie mår val av att flytta. Innan flyttstadiet mår personen bra av att komma till en daglig verksamhet. I en svensk studie tittade man på vilka faktorer som styrde flytten till boende. Flytten är en process för anhöriga att förbereda sig på. Det blir ofta en akut sjukdom som gör att personen hamnar på sjukhus, där ser personalen att det inte går att skicka hem personen. Svår demens har en medelöverlevnad på 15 månader. God palliativ vård behövs! Vilka faktorer av gör hur länge du orkar vårda anhörig hemma? När personen inte klarar toalettbesöken Aggressivitet, vanföreställningar Uttalad glömska ger hög belastning. Risker, farliga situationer, påfrestande för anhöriga. Får jag som anhörig rätt hjälp vid rätt tidpunkt? Hemtjänst med städ etc kanske inte är rätt stöd. Behöver hjälp vid fall. Daglig verksamhet är bra. Patientens egna vilja. Känner inte hon igen sig hemma längre utan vill till sitt riktiga hem. När patienten inte känner igen mig som anhörig De flesta anhöriga sliter ut sig för att de mår dåligt av att ta beslutet. Graden av bundenhet. Hur frisk jag själv är?

12 Om du är sjuk själv? Vem fattar beslutet för en person som inte är beslutsför längre? Finns egentligen ingen, blir ofta barnen. Du ska bo hemma så länge det är bra för dig att bo hemma. Historik Empatisk arkitektur en doktorsavhandling av Jonas E andresson KTH 2012 Vi har länge gjort arkitektur för äldre och dementa, inriktningarna och betoningen på funktionerna har varit olika. Demensboenden började byggas på talen. Servicehusen försvann, liksom långvården. Stort antal vårdplatser har försvunnit. Kvarboendeprincipen har gällt sen kom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för demensboende Det goda demensboendet ska innehålla Trygghet som nummer ett (minimera fallrisker, konflikter, överblick) Tydlig miljö ska vara lätt att tolka och hitta i, dvs att ett matrum är ett matrum Hemlikt Det är svårt att mäta kvalitet. I demensboenden mäter vi fall, trycksår och näringstillstånd. De är bra indikatorer för att boendet är bra. Man kan också mäta förskrivningsnivå av olika läkemedel. Pia Wårdsäter avrundar och avslutar dagen och tackar alla medverkande.

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Boende för personer med demenssjukdom

Boende för personer med demenssjukdom Boende för personer med demenssjukdom En serie självporträtt av Bill Utermohlen, diagnos Alzheimer 1995 Tierp 140116 Lena Kilander, överläkare, docent Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik Minnes-

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedöm ningen

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014 Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012

Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Anders Nordstrand VD Micasa Fastigheter i Stockholm Göteborg 1 mars 2012 Micasa Fastigheter skall vara ett nytt, spännande fastighetsbolag ett annorlunda bolag ett bolag i framtiden Micasa Fastigheter

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

2012-08-15 12 (5) Justeringens plats och tid Kommunhuset, 2012-08-22, kl 13.00 Underskrifter Paragrafer 10- Susanne Ivarsson.

2012-08-15 12 (5) Justeringens plats och tid Kommunhuset, 2012-08-22, kl 13.00 Underskrifter Paragrafer 10- Susanne Ivarsson. 2012-08-15 12 (5) Plats och tid Kommunhuset, A-salen, Tierp kl 13:00-16:00 Beslutande Övriga närvarande Pia Wårdsäter, ord, (S) Gert Berlin, vice ord (PRO) Urban Blomster, (V) Hanne Bothén, (M) Göran Pettersson,

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG

Underskrifter Paragrafer 7-12. Marie Jesson. Pia Wårdsäter. Marianne Pettersson BEVIS OM ANSLAG 2011-05-10 8 Plats och tid Kommunhuset, A-salen kl 13:00-16:00 Beslutande Övriga närvarande Utses att justera Justeringens plats och tid Pia Wårdsäter (S), ordförande Håkan Thomsson (MP) Urban Blomster

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och

Läs mer

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB

Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Genomförandeplan Boende för äldre i Luleå Leif Wikman Det goda boendet på äldre dar PRO 2013-03-14 Wikman-konsult AB Äldre Äldreomsorg Planera morgondagens bostäder för gårdagens ungdomar. Med både hjärta

Läs mer

Teknikstöd för äldre. Förslag till beslut. Sammanfattning 2014-05-05 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739. Social och äldrenämnden

Teknikstöd för äldre. Förslag till beslut. Sammanfattning 2014-05-05 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739. Social och äldrenämnden 2014-05-05 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739 Social och äldrenämnden Teknikstöd för äldre Förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden påbörjar införandet av teknikstöd för äldre under 2015. 2.

Läs mer

Inflytande - Påverkansarbete

Inflytande - Påverkansarbete 2 3 4 Inflytande - Påverkansarbete Nationellt och lokalt Syfte Tillvarata äldres intressen Påverka de institutioner och verksamheter som berör äldres vardag Ställa äldres resurser till förfogande för det

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

Avgifter för äldre- och handikappomsorg

Avgifter för äldre- och handikappomsorg Avgifter för äldre- och handikappomsorg Vad kostar hjälpen jag får? Maj 2004 FALKÖPINGS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN 2 Det stöd och den hjälp du kan få av äldre- och handikappomsorgen är behovsprövad. Kommunen

Läs mer

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm

E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm E-tjänster för äldre med demenssjukdom och deras anhöriga - mobila larm Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Med stöd av: Mobila larmet Består av följande två delar: trygghetstelefonen Posifon TM4 med mobilabonnemang

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre

Mobila trygghetslarm med många vinnare. erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm med många vinnare erfarenheter från Teknik för äldre Mobila trygghetslarm på nytt sätt Allt fler äldre efterfrågar trygghetslarm och det finns idag många alternativ på marknaden för

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Ett boende att se fram emot

Ett boende att se fram emot Ett boende att se fram emot Micasa Fastigheter i Stockholm AB en del av Stockholms stad Ett fastighetsbolag där hyresgästen står i centrum Stockholms stad har valt att samla alla sina omsorgsfastigheter

Läs mer

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport

KS-2014/665. Äldreombudsmannens årsrapport KS-2014/665 Äldreombudsmannens årsrapport 2014 SAMMANFATTNING... 4 ÄLDREOMBUDSMANNENS UPPDRAG... 4 ANTAL ÄRENDEN... 4 MÖTEN MED ÄLDRE... 4 INKOMNA FRÅGOR 2014... 5 INKOMNA SYNPUNKTER 2014... 5 Huddinge

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ

TRYGGHETSBOENDE LULEÅ LULEÅ KOMMUN 1(6) TRYGGHETSBOENDE LULEÅ BAKGRUND Kommunfullmäktige i Luleå behandlade i maj 2010 utredningsrapporten Planering för bostäder för äldre i Luleå och beslutade att en genomförandeplan skulle

Läs mer

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Stöd och omvårdnad Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 januari 2015 2 Information om avgifter Från och med 1 januari 2015 till och med 31 december 2015 Du som har svårt

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Socialförvaltningens grundsyn

Socialförvaltningens grundsyn Trygghetsboende Trygghetsboende Trygghetsboende erbjuder boende för dig med omfattande behov av vård, omsorg, stöd, service och en trygghetsskapande vardags miljö. Syftet är att kombinera ett självständigt

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

GPS-larm ökar tryggheten

GPS-larm ökar tryggheten GPS-larm ökar tryggheten för bärare, anhöriga och samhälle Ett larm kan bli till accessoar Vad är GPS-larm för något? Mobila larm kallas även GPS-larm. GPS är en förkortning för Global Positioning System.

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2008:8 Infördes i författningssamlingen den 26 november 2008 Äldreplan i Heby kommun; Kommunfullmäktige beslutade 1 den 19 november

Läs mer

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17 Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17 Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo

Läs mer

bra Framtidsprogram frisk resor barn hälsa får vänner umgås god liv familj oberoende för det goda åldrandet i Karlskrona kunna friska mer barnbarn

bra Framtidsprogram frisk resor barn hälsa får vänner umgås god liv familj oberoende för det goda åldrandet i Karlskrona kunna friska mer barnbarn umgås vänner fritid barn pension ekonomiskt hälsan får resor frisk bra mer kunna bo god familjen liv Framtidsprogram för det goda åldrandet i Karlskrona oberoende friska barnbarnen hälsa resa göra arbete

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

Bo bra på äldre dar i Nordanstig

Bo bra på äldre dar i Nordanstig Bo bra på äldre dar i Nordanstig EN SAMMANSTÄLLNING AV BESLUTSUNDERLAG OCH FÖRSLAG AV BERITH DANIELSSON Hej, Mitt namn är Berith Danielsson och jag är projektledare för projektet Bo bra på äldre dar i

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad

Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad Äldres boende Strategier och ramverk för mellanboendeformer för äldre i Göteborgs stad KS-uppdrag där fastighetskontoret i samverkan med övriga aktörer tagit fram en handlingsplan och förslag till subventioner

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Förslag från våra Dialog-Caféer

Förslag från våra Dialog-Caféer Förslag från våra Dialog-Caféer Siljansäs den 2 oktober Kommunens insatser (vård och omsorg) (12 röster) - Så länge man kan vill man bo kvar. Viktigt med fungerande hemtjänst. - Större valfrihet i äldreboende

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten

Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Välj mellan kommunal och privat utförare Kundval inom hemtjänsten Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun vård- och omsorgsförvaltningen. December 2010. Foto omslag IBL Kundval inom hemtjänsten

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

För dig som vill veta mer om. Särskilt boende

För dig som vill veta mer om. Särskilt boende För dig som vill veta mer om Särskilt boende Innehåll Särskilt boende - så fungerar det... sidan 3 Så här söker du särskilt boende...sidan 3 Bo tillsammans...sidan 3 Så här fattas beslutet...sidan 4 Beslut...sidan

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård

Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Hälsodagboken för avancerad hemsjukvård Från idé till affär Leili Lind Gunnar Carlgren Magnus Fröberg SICS East & LAH, Linköping Phoniro Systems Linköpings universitet Fyra patientstudier, 2002 2016 2014

Läs mer

SNABBANALYS SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER. SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden

SNABBANALYS SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER. SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden SNABBANALYS MARS 2015 HANS-PETER BLOOM, BLEKINGE BILDREPORTAGE SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden SABOs Kombohus pressar priserna och

Läs mer

Avlösning á la Avesta

Avlösning á la Avesta Avlösning á la Avesta I Avesta har man hittat modellen för en framgångsrik avlösning. Handplockad personal och ett starkt stöd i kommunen är en del. Att alltid ha samma personer som avlöser är en annan.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen 31 2014-08-20 Jurslavägen 31 2014-08-20 Att bo på Jurslavägen 31 Äldreboendet Jurslavägen 31 ligger i ett fint och lugnt område som heter Jursla och ligger utanför Norrköping. Huset ligger i markplan vilket gör det

Läs mer

Bemötande Äldreomsorg

Bemötande Äldreomsorg Bemötande Äldreomsorg dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att bli bra. Äldreomsorgens insatser ska vara individuellt anpassade

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun Trygghet och glädje hela livet Äldreomsorg i Karlskrona kommun Hej senior! I den här broschyren berättar vi om de olika insatser som Karlskrona kommun erbjuder dig som fyllt 65 år. Sveriges pensionärer

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Äldreomsorg. i Täby kommun

Äldreomsorg. i Täby kommun Äldreomsorg i Täby kommun I denna broschyr beskrivs de tjänster som du kan ansöka om och ta del av som Täbybo. De flesta tjänster tilldelas efter bedömning av den individuella förmågan. Hur den bedömningen

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Gruppboende och serviceboende

Gruppboende och serviceboende omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppboende och serviceboende Vem kan få gruppboende eller serviceboende? Personer med psykisk funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppboende eller serviceboende. Omvårdnad

Läs mer

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd

e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst och Välfärdsbredband - ett sätt att skapa välfärd e-hemtjänst Utmaning 1 - Demografi Utmaning 2 - Ekonomi Utmaning 3 - Kompetensförsörjning Produktifiering Kommunens uppdrag Övrigt 25 % Äldre

Läs mer

Gruppbostad och servicebostad

Gruppbostad och servicebostad omvårdnad gävle SVENSKA/LÄTTLÄST Gruppbostad och servicebostad Vem kan få gruppbostad eller servicebostad? Personer med funktionsnedsättning kan få lägenhet i gruppbostad eller servicebostad. För att få

Läs mer