MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILL DETALJPLAN FÖR STÄDET 4 OCH 13 INOM STADSDELEN SÖRBÖLE SKELLEFTEÅ KOMMUN, VÄSTERBOTTENS LÄN Google Earth GRANSKNINGSHANDLING

2 SAMMANFATTNING Detaljplanen för Städet 4 och 13 ändrar markanvändningen från småindustri till bostäder alternativt småindustri och bostäder. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön som detaljplanen för Städet 4 och 13 medför. I det här fallet rör det sig främst om vilka effekter och konsekvenser omgivande område har på detaljplanen. De alternativ som studeras är nollalternativet som innebär att den gamla detaljplanen från 1972 gäller med användningen småindustri och planförslaget där den nya detaljplanen med ändamålet bostäder i två våningar antas. De aspekter som framkommit i behovsbedömningen ska studeras är miljömålet god bebyggd miljö, ljus, lukt, buller och risker. Miljömålet god bebyggd miljö uppfylls i båda alternativen: Ett bostadshus harmoniserar till miljön längs Travvägen, men mot småindustriområdet passar det inte lika bra. Det dominerande bullret som påverkar planområdet är från vägarna och främst E4. Enligt teoretiska beräkningar enl Naturvårdsverkets modell för vägtrafikbuller så kommer inga riktvärden överskridas. Bullerberäkningar visar att ekvivalent nivån ligger på ca 50 dba och riktvärdet är på 55 dba ekvivalent nivå. Planförslaget har stöd i den fördjupade översiktsplanen över Skelleftedalen. Det är ett positivt ställe att förtäta och även positivt med funktionsblandning. Funktionsblandning av bostäder och handel möjliggör för kortare resvägar och därmed minskad andel persontransporter. Det kör bilar och lastbilar på industriområdet. Störningar i form av ljus bedöms kunna uppstå i både nollalternativet och planförslaget. Därför är det en god idé att i detaljplanearbetet säkerställa att ett plank sätts upp för att skärma av bostäderna till industriområdet. Fältbesök har gjorts och i området förekommer ingen dålig lukt. Den förhärskande vindriktningen i Skellefteå är nordvästlig vilket gör att vinden oftast blåser från planområdet mot industriområdet och bensinmackarna. Planområdet ligger ca 125 meter från E4 och 75 meter från bensinmackarna vilket är godtagbara säkerhetsavstånd enligt Boverket och Sprängämnesinspektionen. Följande åtgärder har föreslagits och arbetats in i detaljplanen: Plank på 1,8 meter som planbestämmelse och planområdet har minskats för att klara rekommenderade skyddsavstånd till E4 och bensinmackar. Angående uppföljning ska miljökonsekvensbeskrivningen ses som en fortgående process. De åtgärder som framkommit hittills behöver följas upp efter det att detaljplanen är färdig är dagvattenhantering och uppsättning av plank. Sweco Bäckgatan 7 SE Skellefteå, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Architects AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Frida Feil Samhällsplanerare Skellefteå Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) frida.feil@sweco.se

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 Bakgrund Syfte Avgränsning Tidplan och samråd Alternativstudier och läsanvisning MILJÖMÅL-GOD BEBYGGD MILJÖ 6 Vad innebär miljömålet god bebyggd miljö? Påverkan och konsekvenser Förslag på åtgärder STÖRNINGAR 9 Nuläge Buller Ljus Lukt SÄKERHET 11 Farligt gods Explosion- närheten till bensinmackarna UNDERLAG TILL SAMLAD BEDÖMNING 13 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER 13 UPPFÖLJNING 13 REFERENSER 14 Bilaga Beräkningar vägtrafikbuller av Skellefteå kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING GRANSKNINGSHANDLING FF \\sefsume0001\projekt\3170\ _mkb,_detaljplan_städet_4_+_13\000\12-text\mkb_sefrif_granskning.docx

4 INLEDNING Bakgrund Anledningen till att kommunen gör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att det i detaljplaneprocessen kom fram att detaljplanen kan medföra betydande miljöpåverkan och en MKB ska upprättas. I behovsbedömningen framkom att det finns risk för störningar från intilliggande verksamheter i form av utsläpp, lukt, buller och trafik. Detaljplanen för Städet 4 och 13 syftar till att bekräfta befintliga förhållanden genom att ändra markanvändningen från småindustri till bostäder. Syfte Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att beskriva effekter och konsekvenser på miljön som den föreslagna detaljplanen medför. I det här fallet rör det sig främst om vilka effekter och konsekvenser omgivande område har på detaljplanen. Miljökonsekvensbeskrivningen ska också ge förslag på åtgärder som i första hand förebygger negativ miljöpåverkan, i andra hand begränsar negativ miljöpåverkan och i sista hand att föreslå kompensationsåtgärder. På så sätt integreras miljöaspekterna i planen så att en hållbar utveckling främjas. Avgränsning Detaljplaneområde (ortofoto från Skellefteå kommun) Den geografiska avgränsningen följer detaljplanens influensområde som är större än bara planavgränsningen. Användningen bostäder istället för användningen småindustri påverkar i sig inte miljön negativt. Miljökonsekvenserna studerar därför i huvudsak hur det planerade området 4

5 påverkas av närområdet och vilka konsekvenser detaljplanen får på miljömålet god bebyggd miljö. En behovsbedömning har upprättats och samråtts med Länsstyrelsen. I arbetet framgick att det särskilt ska studeras: God bebyggd miljö Ljus Lukt Buller Farligt gods Explosion MKB-arbetet ses som en process och i och med att planeringen fördjupas så fördjupas även MKBn och eventuellt fler aspekter behöver tas upp. Konsekvenserna beskrivs för en fullt genomförd detaljplan. Tidplan och samråd MKB arbetet följer processen för detaljplan. Arbetet med MKBn följer tidplanen för detaljplanen med samråd och granskning under våren Alternativstudier och läsanvisning De alternativ som studeras är: 1. Nollalternativet som innebär att den gamla detaljplanen från 1972 gäller med användningen småindustri. De gällande planbestämmelserna söder om planområdet är småindustri av icke störande karaktär. Kommunen har att beakta att dessa bestämmelser efterlevs i samband med att nya tillstånd och bygglovs sökes enligt Miljöbalken och Plan och bygglagen. 2. Alternativet där den nya detaljplanen med ändamålet bostäder i två våningar antas. De två alternativen beskrivs utifrån förutsättningar, konsekvenser och åtgärder för respektive ämne. Konsekvenserna av respektive miljöpåverkan bedöms i skalan liten negativ(-), mycket negativ(--), obetydlig(+/-), liten positiv(+) och mycket positiv(++). Slutligen görs ett underlag till samlad bedömning av miljöpåverkan. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING GRANSKNINGSHANDLING FF \\sefsume0001\projekt\3170\ _mkb,_detaljplan_städet_4_+_13\000\12-text\mkb_sefrif_granskning.docx

6 MILJÖMÅL-GOD BEBYGGD MILJÖ Vad innebär miljömålet god bebyggd miljö? Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Den fysiska planeringen ska skapa förutsättningar för miljöanpassade kollektivtrafiksystem av god kvalitet och säker gångoch cykeltrafik. Den fysiska planeringen ska främja ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur för att minska bilanvändningen och förbättra förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter. Den fysiska planeringen ska värna kulturhistoriska miljöer. Dess kvalitéer skall respekteras, tillvaratas, utvecklas och brukas ur ett hållbarhetsperspektiv. Samverkan, tillståndsgivning, kunskapsuppbyggnad och utåtriktad verksamhet är centrala instrument för kulturmiljöarbetet. I samband med fysiska planeringen ska möjligheterna till att skydda kulturhistoriskt värdefulla miljöer inom eller i anslutning till planområdet tas tillvara. Den fysiska planeringen ska värna tätortsnära natur- och grönområden så att de utvecklas och kan erbjuda goda rekreationsmöjligheter. Det innebär bl.a. att följande principer ska eftersträvas (ur miljöportalen): a) Vid nyplanering av bostäder bör utformningen av tomten ge utrymme för en rekreativ närmiljö av god kvalitet med plats för t.ex. lek, möten och vila. b) Inom kommunens tätbebyggda områden bör park- eller naturområde av god kvalitet finnas inom 200 m från bostaden och stadsdelspark inom 500 m från bostaden. c) Ett större när strövområde med vild natur och rikt djurliv som har höga natur- och kulturvärden bör finnas inom 3 km från bostaden. d) Gång- och cykelstråk bör vara inbjudande, trygga och upplevelserika för att kunna fungera som rekreativa länkar mellan stadens park- och naturområden. e) Vid nybyggnation ska grönområden som försvinner i möjligaste mån kompenseras. f) Dagvatten inom tätorterna bör tas omhand genom lokal dagvattenhantering på ett sätt som berikar ortens boende och parkmiljöer. I samband med fysisk planering som omfattar planer för exploatering av känsliga naturtyper eller områden där rödlistade växter eller djurarter förekommer ska en miljökonsekvensbedömning göras. Andelen äldre träd i offentliga miljöer inom tätbebyggda områden ska inte minska. Ny bebyggelse lokaliseras på ett sätt som medger begränsning av energikonsumtion och gärna där anslutning till fjärrvärme bedöms vara möjlig. g) Bullernivån i bostäder ska inte vara högre än högst 30 dba inomhus och 55 dba utomhus i ekvivalent ljudnivå. Bostäder vid kommunala vägnät där ekvivalenta ljudnivåer överskrider 40 dba inomhus och/eller 65 dba utomhus ska åtgärdas senast år h) Vid planering av nya grönområden eller åtgärder som påverkar närparker och stadsdelsparker ska kommunen verka för att bullernivån inte överstiger 55 dba. 6

7 i) Tysta områden i landskapet ska så långt möjligt bevaras och skyddas från exploatering. I Skellefteå har det nationella miljömålet mynnat ut i det lokala miljömålet Leva och bo- Förutsättningar för spontana mötesplatser för människor ska skapas i bostadsområden och i den offentliga miljön. Vi ska bygga sunda hus och ta tillvara de kunskaper och tillgångar som finns för att utveckla träet som byggnadsmaterial. Påverkan och konsekvenser Punkterna a-f ovan uppfylls i planförslaget. Målet uppfylls i olika hög grad beroende på detaljutformningar som uppsättning av plank och placering av byggnader. Ett bostadshus harmoniserar till miljön längs Travvägen, men mot småindustriområdet passar det inte lika bra. Det dominerande bullret som påverkar planområdet är från vägtrafiken. Enligt teoretiska beräkningar för vägbuller, (se bilaga) så kommer inga riktvärden överskridas, men vägbuller som inte är med i beräkningarna tillkommer från trafik inne på området. Den trafiken bedöms dock så liten att det inte påverkar miljömålet. Planförslaget har stöd i den fördjupade översiktsplanen över Skelleftedalen. Det är ett positivt ställe att förtäta och även postivt med funktionsblandning. Funktionsblandning av bostäder och handel möjliggör för kortare resvägar och därmed minskad andel persontransporter. Plankarta ur fördjupade översiktsplan för Skelleftedalen Skellefteå kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING GRANSKNINGSHANDLING FF \\sefsume0001\projekt\3170\ _mkb,_detaljplan_städet_4_+_13\000\12-text\mkb_sefrif_granskning.docx

8 Längs lokalgatan Travvägen ligger villabebyggelse. Bakom (sydost om) huset ligger ett småindustriområde och knappt 100 meter från huset finnsbensinmackar. Sammantaget bedöms både nollalternativet och planförslaget bidra till att uppnå god bebyggd miljö (+). Aspekten bedöms inte vara alternativskiljande. Förslag på åtgärder Det är viktigt att bebyggelsen harmoniserar med övrig bebyggelse längs Travvägen. Placering av huset ska gå i liv med de andra. Planbestämmelser om att mark inte får bebyggas av huvudbyggnad öster eller söder om befintliga bostäder införs. Huvudbyggnadens placering ska gå i linje med de befintliga längs Travvägen. 8

9 För att skapa trivsam boendemiljö avskärmat från industriområdet föreslås plank på 1,8 meter sättas upp. Planket kan med rätt utformning också till viss del minska bullernivåerna från lastning, lossning och parkering på industriområdet. För att öka trivseln inne på tomterna kan ex spaljeer sättas upp med växter som slingrar sig upp läng planket. Däremot påverkar det i liten grad vägtrafikbullret då det i så fall ska vara bulleråtgärder närmare källan. När man ska bygga bostäder med god ljudmiljö i bullerutsatta delar av städer och tätorter är det viktigt att minimera de boendes bullerstörningar, exempelvis bör alltid en bullrig sida kompenseras med tillgång till en ljuddämpad sida utomhus. Här finns det även möjligheter att skapa en uteplats med god ljudmiljö. Mer vegetation som buskar och träd bidrar till att uppfylla målet god bebyggd miljö. Plank, vegetation och var byggnader ska placeras kan styras med hjälp av planbestämmelse. STÖRNINGAR Nuläge På småindustriområdet söder om den aktuella fastigheten finns idag ingen verksamhet som är tillståndspliktig eller anmälningspliktig enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899. Däremot öster om Hammarvägen finns bensinmackar och E4. På industriområdet ligger förnärvarande gummiverkstad, bilverkstad, biluthyrning och bilaffär. Även då verksamheterna inte är anmälningspliktiga kan de ändå ha en miljöstörande påverkan på omgivande bostadsbebyggelse i form av buller (verksamhets- och trafikalstrande), lukt, ljus och utsläpp. För att bedöma miljöpåverkan gjordes, den 8 februari 2016, en rundvandring på industriområdet och vid bensinmackarna. I de allmänna råden Bättre plats för arbete från 1995 av Boverket rekommenderas vid nyplanering minst 200 meter mellan småindustri och bostäder. Mellan bostäder och industrikvarter rekommenderas minst 50 meter. Vid planering av verksamheter ska man eftersträva en ask i ask princip, med det mest störande längst in i områdddet. I det här fallet blir det kortare avstånd, men planen bekräftar i huvudsak befintliga förhållanden och det blir lika korta avstpånd mellan industriområdet och bostäder i nollalternativet (-). Buller Bästa möjliga ljudkvalitet bör alltid eftersträvas i arbetet med att skapa en god boendemiljö. Buller ger också sömnsvårigheter, hjärt- och kärlsjukdomar, försämrad koncentrationsförmåga samt olika stressrelaterade symptom. Valet av bebyggelsestruktur påverkar möjligheten att dämpa och avskärma bullret eftersom bebyggelsens struktur har olika egenskaper som påverkar bullrets spridning. Avgörande är till exempel hur bebyggelsen placeras, planeras och utformas på aktuell MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING GRANSKNINGSHANDLING FF \\sefsume0001\projekt\3170\ _mkb,_detaljplan_städet_4_+_13\000\12-text\mkb_sefrif_granskning.docx

10 plats. En mer sluten utformning, som en kvartersstruktur, skapar bättre förutsättningar för att styra och avskärma bullret, vilket ger möjlighet till en ljuddämpad innergård. En mer öppen bebyggelsestruktur, som punkthus, lamellhus, radhus och så vidare, har inte samma avskärmande effekt eftersom bullret i större utsträckning letar sig in mellan huskropparna. Därmed blir valet av bebyggelsens struktur en av flera faktorer som påverkar möjligheten att skapa en god boende- och ljudmiljö. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse. Riktvärdena är: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. En normal fasad ljudisolerar db(a). Bullerberäkningar visar att ekvivalent nivån ligger på ca 50 dba och max nivån på ungefär 70 dba. Det mesta bullret kommer från E4. Sweco bedömer att det är liten sannolikhet att de maximala gränsvärdena för buller uppnås då de enligt beräkningarna kommer främst från lokalgatan Travvägen (69,9 dba) och där är det när sopbilen eller liknande kommer som det höga värdet kommer uppstå och inte så ofta som upp till 5 gånger per natt. Skyddsavstånd till bensinmackar på grund av buller beror på var tankbilar färdas, var transport till tappställen sker, övrig trafik till- och från bensinmacken och höjdskillnad. Bensinmackars lokalisering här är planerade ur ett översiktligt perspektiv och väl anpassade vid stadens in-/ och utfart med väl godkända transportvägar som inte går genom bostadsbebyggelse. Buller som uppkommer från Hammarvägen, där tankbilar mm, färdas på planförslaget är enligt bifogade bullerberäkningar 39 dba ekv nivå och maxnivå 61 dba. Sammantaget bedöms varken nollalternativet eller planförslaget medföra att människor exponeras för buller över rekommenderade gränsvärden, se bifogade bullerberäkningar. De utsätts dock för buller så påverkan bedöms som lite negativ (-). Genom att arbeta med byggnadens utformning och gestaltningen av fasaden som placering av fönster, burspråk och balkonger mm kan bullernivåerna reduceras. Även faktorer som valet av byggnadens fasadmaterial och utformning kan bidra till att reducera ljudnivåerna något. En absorberande fasad reflekterar ljudet mindre än en hård fasad. Exempel på absorberande fasad kan vara en växtbeklädd fasad, viss typ av tegel eller en perforerad plåtfasad. Reducering av bullernivåerna kan även uppnås med ljudabsorberande balkonger, delvis inglasade balkonger eller glaspartier mellan byggnaderna. Bebyggelsens tak kan ha en ljuddämpande effekt beroende på hur de utformas. Takens 10

11 utformning och takvinkel påverkar ljudets utbredning främst på den ljuddämpade sidan. Takens förmåga att dämpa beror även på materialval, som exempelvis gröna tak. Ljus Det kör bilar och lastbilar på industriområdet. Störningar i form av ljus bedöms kunna uppstå i både nollalternativet (men då för bostäderna på västra Travvägen) och planförslaget. Det är en god idé att i detaljplanearbetet säkerställa att ett plank sätts upp för att skärma av bostäderna till industriområdet. (-) Lukt Fältbesök har gjorts och i området förekommer ingen dålig lukt. Den förhärskande vindriktningen i Skellefteå är nordvästlig vilket gör att vinden oftast blåser från planområdet mot industriområdet och bensinmackarna. Konsekvenserna av lukt bedöms vara inga i vare sig nollalternativet eller den nya planen (+/-). SÄKERHET Farligt gods E4 ingår i det rekommenderade vägnätet för farligt gods och i nationella vägdatabasen står att närmare än 75 meter bör bostäder inte planeras. Avståndet till planområdet är ca 125 meter. Årsdygnmedeltrafiken är 1560 lastbilar och fordon totalt. Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län tog år 2006 fram skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. I denna har en riskpolicy tagits fram som ska fungera som en vägledning i hur markanvändning, avstånd och riskhantering bör beaktas i samband med planprocessen. Riskhanteringsområdet intill leder för farligt gods är enligt riskpolicyn 150 meter. Odling Parkering Trafik Friluftsområde Bilservice Industri Kontor Lager Friluftsområde Parkering Sällanköpshandel Bostäder Centrum Vård Övrig handel Kultur Skola Hotell, Idrottsoch sportanläggning Ur RIKTSAM (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen) av Länsstyrelsen i Skåne. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING GRANSKNINGSHANDLING FF \\sefsume0001\projekt\3170\ _mkb,_detaljplan_städet_4_+_13\000\12-text\mkb_sefrif_granskning.docx

12 Zonindelningen på föregående sida representerar möjlig markanvändning av kvartersmark, i förhållande till transportled för farligt gods på väg och järnväg. Indelningarna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. En och samma markanvändning kan därigenom tillhöra olika zoner. Varken nollalternativet eller planförslaget bedöms inte medföra sådan markanvändning att det föreligger risk för negativa konsekvenser till följd av farliga godstransporter på E4. Däremot är nollalernativet lite bättre än planförslaget med tanke på rekommendationerna ovan. (+/-) Explosion- närheten till bensinmackarna När en bensinstation planeras är det viktigt att riskkällor, t.ex. mätarskåp, avluftningsrör, cistern ovan mark, cisternanslutningar, lossningsplats för tankfordon etc. placeras på betryggande avstånd från byggnader och andra verksamheter. Handboken Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2015 visar exempel på godtagbara avstånd mellan olika objekt och utrustning för drivmedel på en bensinstation. Avstånden förutsätter plana ytor (vilket det är här). Särskilda omständigheter (t.ex. kraftiga höjdskillnader) kan motivera kortare eller längre avstånd. Tabellen gäller drivmedel med flampunkt 30 C eller lägre. För plats där människor vanligen vistas (t.ex. bostad, kontor, gatukök, butik, servering, busshållplats), verksamheter och objekt med stor brandbelastning, verkstad eller annan lokal där gnistbildande verksamhet eller öppen eld förekommer är säkerhetsavståndet 25 meter till cistern. I Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2 tabell 21) anses att skyddsavstånden ska vara minst 50 meter mellan bostäder och brandfarlig vätska i cistern eller lös behållare. Boverket rekommenderar 100 meter som erfarenhetsmässigt bekymmersfritt avstånd från bensinstationer, men 50 meter anses också acceptabelt vid fallstudier. Planförslaget ligger ca 75 meter från bensinstationerna och både nollalternativet och planförslaget klarar rekommenderade skyddsavstånd (+/-). 12

13 UNDERLAG TILL SAMLAD BEDÖMNING Miljömålet god bebyggd miljö Buller från omgivning Lukt Ljus Risker Nollalternativ Inte lika känslig markanvändning Planförslag Plank föreslås. Stöd i fördjupad översiktsplan. Gränsvärdena bedöms klaras. Plank föreslås. Färgerna visar mycket positiv- (grön), positiv- (ljusgrön) och mycket negativ- (röd), negativ- (orange) miljöpåverkan. Vit färg visar att det är varken positiv eller negativ miljöpåverkan. Planändringen från icke störande småindustri till bostäder för den aktuella fastigheten kommer inte att medföra några förändringar i beaktanden av tillstånd mm, utöver de eventuella begränsningar som befintliga bostäder idag redan utgör. Sammantaget bedöms planeringen av bostäder inte medföra en risk för begränsningar i verksamhetsutövningen på industriområdet. Däremot är markanvändningen (småindustri) i nollalternativet inte lika känslig till närheten till störande omgivning som planförslagets bostäder. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Följande åtgärder har föreslagits och arbetats in i detaljplanen: Plank på 1,8 meter som planbestämmelse Planområdet har minskats för att klara rekommenderade skyddsavstånd till E4 och bensinmackar. Huvudbyggnadens placering ska gå i linje med de befintliga längs Travvägen. UPPFÖLJNING Miljökonsekvensbeskrivningen ska ses som en fortgående process, för att med åtgärder kunna minimera exploateringens påverkan på miljön, än som en färdig och avslutad handling. Nedan redovisas de åtgärder som behöver följas upp efter det att detaljplanen är färdig och bygghandlingar upprättas: -Dagvattenhantering, med lösning på egna fastigheten alternativt till kommunala dagvattensystemet. -Uppsättning av plank MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING GRANSKNINGSHANDLING FF \\sefsume0001\projekt\3170\ _mkb,_detaljplan_städet_4_+_13\000\12-text\mkb_sefrif_granskning.docx

14 REFERENSER Miljömålen i detaljplaneringen- hur gör man? Länsstyrelsen SkåneBättre plats för arbete Boverkets allmänna råd 1995:5 Riskhänsyn vid ny bebyggelse Länsstyrelsen Stockholms län 2000 Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2015 Sprängämnesinspektionens föreskrifter SÄIFS 2000:2 Nationella vägdatabasen Skellefteå kommuns miljömål Plank, staket och murar - Vägledning och inspiration Ljungby kommun Skellefteå räddningstjänst

15

16