Nationell lägesbild för de operativa aktörernas samlade hantering av flyktingsituationen

Transkript

1 Lägesbilden MSB verkar, utifrån ett nationellt perspektiv, för att stärka, samordna och vid behov inrikta den samlade hanteringen. Den nationella lägesbilden riktar sig främst till operativa aktörer på central och regional nivå i den samlade hanteringen av flyktingsituationen. De åtgärder som berörs i den nationella lägesbilden tar ytterst sin utgångspunkt i målen för vår säkerhet. Lägesbilden syftartill att belysa områden där MSB bedömer att det finns gemensamma utmaningar för de operativa aktörerna utan att ansvarsprincipen åsidosätts. Bakgrund Regeringen förtydligade i budgetpropositionen för 2015 målen med krisberedskapsarbetet utifrån ett förebyggande respektive hanterande perspektiv. Med dessa utgångspunkter är målen för krisberedskapen: Att minska risken för olyckor och kriser som hotar vår säkerhet Att värna människors liv och hälsa samt grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri-och rättigheter genom att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och hindra eller begränsa skador på egendom och miljö då olyckor och krissituationer inträffar (Prop. 2015/16:1). Den 1 oktober 2015 uppdrog regeringen till MSB att, utan att det påverkar ansvarsprincipen, på nationell nivå samordna ansvarigaaktörers hantering av den situation som har uppstått till följd av att ett stort antal flyktingar och andra skyddsbehövande anländer tillsverige. I uppdraget ingår bl.a. att ta fram nationella lägesbilder. Lägesbilderna ska innehålla information om områden där behov av åtgärder har identifierats av de ansvariga aktörerna, men där tillräckliga åtgärder inte har vidtagits (Ju2015/07321/SSK).

2 Händelseutveckling Under föregående vecka har totalt sökt asyl enligt Migrationsverket. Prognos för antalet asylsökande ligger på per vecka. Migrationsverket ser ingen avsevärd minskning av antalet. Utöver dessa anländer flyktingar och migranter som inte söker asyl. Flera län och kommuner uppger att de fortsatt är hårt ansträngda av den pågående hanteringen av asylsökande.samhällsviktiga verksamheter som hälso-och sjukvård, socialtjänst och skola är även efter vissa åtgärder ansträngda i flera delar av landet. Trelleborg, Malmö, Göteborg och Stockholm rapporterar fortsatt om utmaningar med omhändertagandet av ensamkommande barn. Figur: Antal asylsökande (Migrationsverket). Samlad bedömning MSB bedömer att det även med aktörernas nu vidtagna åtgärder fortsatt föreligger utmaningar för värnandet av målen för vår säkerhet, främst med avseende på liv och hälsa samt samhällets funktionalitet. Situationen avseende boende, socialtjänstsamt skola utgör akuta utmaningar i den samlade hanteringen. Det finns fortsatt behov av samordnade åtgärder. Ansvariga myndigheter i de hårdast belastade länen, Skåne, Västra Götaland och Stockholm, bedöms fortsatt vara i behov av förstärkning inom ett flertal områden främst avseende registrering av asylsökande, anvisning av ensamkommande barn, kvalificerad personal ochtillgång på boenden. I takt med att asylsökande flyttar ut i övriga delar av landet kommer även påfrestningen på andra samhällsfunktionersom hittills inte har berörts av flyktingmottagandet i någon större utsträckning att öka. Mottagandet av ensamkommande barn kommer fortsatt inte kunna genomföras i enlighet med gällande lagar och regler. Alla aktörer, även de som idag inte är främst berörda, bör vidta förberedande åtgärder för en långvarig hantering. Förmågan att hantera situationen utan att annan samhällsviktig verksamhet åsidosätts behöver upprätthållas.

3 Läget avseende hälso- och sjukvård Läget i stort avviker inte från lägesbilden från den 27 oktober. Bilden har kompletterats med enkätsvar från länsstyrelserna om i vilken utsträckning hälso-och sjukvården i länet påverkas av situationen. På grund av kort svarstid är svaren i enstaka fall ofullständiga. Landstingen är fortsatt hårt belastade men i varierande grad. I sex län anges landstingens verksamhet vara betydligt påverkadmedan 13 län anger måttlig påverkan. Ett län är inte alls påverkat och ett län har inte kunnat göra någon bedömning. Primärvård, flyktinghälsa,mödravård, och tandvård är fortsatt starkt belastade. Även laboratorier, infektionskliniker, sjuktransporter, smittskydd och traumavård anges påverkas av situationen på olika sätt. En stor utmaning är att hinna genomföra hälsoundersökningar av asylsökande. Barn-och elevhälsan uppges i flera kommuner ha ökad arbetsbelastning och i ett län framhålls att Elevhälsan inte hinner med att säkerställa hälsokontroller och vaccinering. Många län anger att bristen på tolkar är stor. För att etablera former för hur en samlad lägesbild inom hälso-och sjukvårdsområdet fortsättningsvis ska tas fram och vilka gemensamma åtgärder som behöver vidtas har Socialstyrelsen kallat till ett möte med MSB, Folkhälsomyndigheten, SKL och Migrationsverket onsdagen den 4 november. Läget avseende socialtjänst Läget i stort avviker inte från lägesbilden från den 27 oktober. Bilden har kompletterats med enkätsvar från länsstyrelserna om i vilken utsträckning socialtjänsten i länet påverkas av situationen. På grund av kort svarstid är svaren i enstaka fall ofullständiga. En stor andel av landets kommuner rapporterar antingen måttlig eller betydande påverkan på socialtjänsten med anledning av situationen. Fem län anger allvarlig påverkan på socialtjänsten i flera kommuner och fyra län redogör för kritisk påverkan i enskilda kommuner. I de flesta län råder, eller förväntas inom en snar framtid råda, brist på kompetent personal. Det rör sig främst om tolkar, socionomer och personal som handlägger boenden för ensamkommande barn. Personalbristen gör att flera Socialtjänster anger att de inte kan uppfylla lagstadgade krav om utredning och uppföljning.

4 Läget avseende skola och utbildning Läget i stort avviker inte från lägesbilden från den 27 oktober. Bilden har kompletterats med enkätsvar från länsstyrelserna om i vilken utsträckning skolverksamheten påverkas av situationen. På grund av kort svarstid är svaren i enstaka fall ofullständiga. Belastningen på skola och utbildning (även förskola och SFI) varierar mellan länen. I tio län uppger 50 % eller fler av kommunerna att det handlar om måttlig eller betydande påverkan på skolverksamheten, där utvecklingen i flera kommuner dock bedöms gå mot betydande påverkan. Isju län har kommuner bedömt att verksamheten är allvarligt påverkad och två av dessa län har därtill rapporterat att samtliga kommuners verksamhet inom området är allvarligt påverkad. De flesta kommuner uppger att de har svårt att rekrytera lärare med rätt kompetens och även annan behörig personal. Det råderbrist på ämneslärare med språkkunskap, lärare i svenska som andraspråk och i modersmål, tolkar samt studie- och yrkesvägledare. I flera län rapporterar kommunerna om brist på utbildningsplatser och vissa kommuner framhåller att de har svårt att klara avtidsfrister för utbildningsstart. Några kommuner lyfter särskilt fram att gymnasieskolan är hårt belastad, medan det i andra kommuner handlarombrist på platser på samtliga utbildningsnivåer. Att det i flera kommuner inte kan erbjudas platser enligt närhetsprincipen medför därtill att deti allt större utsträckning krävs transport-och logistiklösningar. Många kommuner rapporterar om brist på lokaler och lyfter att tillgången på lokaler påverkas av att skollokaler används som tillfälliga boenden. De samtal som inkommit till den telefonlinje som Skolverket upprättat för vägledning till huvudmän har hittills framförallt rörtfrågor kring reglering, bl.a. om den nya lagstiftning som träder i kraft vid årsskiftet 2015/2016 och som bedöms innebära en skärpning av regelverketför nyanlända (bl.a. bedömning av kunskapsnivå inom två månader). Skolverket meddelar vidare att de har fått ta emot många samtal från allmänhetensom har frågor kring hur deras barn kommer att påverkas och om det kommer att innebära undanträngningseffekter med anledning av det ökade antalet nyanlända.

5 Läget avseende säkerhet och trygghet Lägesbeskrivning hämtas bland annat från enkätsvar från länsstyrelserna om i vilken utsträckning räddningstjänsten i länet påverkas av situationen. På grund av kort svarstid är svaren i enstaka fall ofullständiga. Polisens verksamhet omfattades inte av enkäten. Majoriteten av kommunerna rapporterar att de har ingen eller måttlig påverkan på räddningstjänsten. Två län har rapporterat att de har kommuner som bedöms ha betydande påverkan på räddningstjänsten. Den ökade belastningen är främst kopplade till ärenden som rör brandskydd(tillsyn, information och rådgivning), men till viss del även ett ökat antal automatlarm och bränder på boenden. Polisen rapporterar att 5 av 7 polisregioner bedömer läget som ansträngt. Polisen och Migrationsverket rapporterar om ordningsstörningar på boenden, vilket främst kopplas till trångboddheten. Migrationsverket meddelar att man till följd av detta har utökat bevakningenpå boendena. I mindre orter/kommuner med ett stort antal asylsökande eller med hög etableringstakt av asylsökande har polisen senaste veckan sett en viss ökning av det uttryckta missnöjet mot asylmottagandet och detta bedöms kunna fortsätta och kan komma att öka. Regional dialog kring säkerhetsfrågan efterfrågas av flera kommuner. Läget avseende hanterande aktörers krishanteringsorganisationer Lägesbeskrivningen hämtas från enkätsvar från länsstyrelserna om i vilken utsträckning länets krishanteringsorganisationer påverkas av situationen. På grund av kort svarstid är svaren i enstaka fall ofullständiga. Samtliga länsstyrelser bedömer att de i nuläget kan lösa länets behov av inriktning och samordning, samt information och kommunikation. Majoriteten av länsstyrelserna har skapat en särskild struktur-tillfällig projektgrupp eller vanlig krishanteringsorganisation-för att hantera situationen. Vidare är regionala samverkansformer inom länet etablerade. I dessa ingår berörda och ansvariga aktörer, i mångafall även frivilligorganisationer. Flera länsstyrelser nämner att man tittar på hur den långsiktiga hanteringen ska lösas, och vissa uttrycker oro för uthålligheten i organisationen. En stor majoritet av länsstyrelserna anger att man skulle ha en förmåga att hantera en samtidig störning/parallell händelse i länet. Några länsstyrelser betonar dock att tillgängliga resurser redan är mycket ansträngda och att en samtidig störning sannolikt skulle behöva vara begränsad i tid och rum för att kunna hanteras. Bilden av kommunernas krishantering är något mer osäker och varierande och i flera fall har inte länsstyrelserna fått in tillräckligt underlag för att kunna göra en bedömning. Majoriteten av kommunerna i landet tycks dock i nuläget ha förutsättningar för att lösa lokala behovavinriktning och samordning, samt information och kommunikation. I några kommuner i landet är strukturer för att hantera situationen mycket ansträngda.

6 Konsekvenser för samhällsviktiga verksamheter Bedömning Samhällsviktiga verksamheter såsom socialtjänst, hälso-och sjukvård, överförmyndarverksamhet, polis samt skola är ansträngda i delar av landet. Förmågan att hantera situationen med ett stort antal asylsökande utan att åsidosätta ordinarie samhällsviktig verksamhet är utmanad. Det är avgörande att alla aktörer förbereder sig på att hantera konsekvenserna av situationen under lång tid, även de aktörer som hittills inte har varit berörda. Belastningen över landet är fortfarande ojämn. Detta riskerar att ge ett ineffektivt resursutnyttjande och bristande förtroende för offentliga aktörer hos allmänheten. Behov av samordnade åtgärder Tydligt kommunicera till allmänheten om situationen och dess konsekvenser. Fortsätta samordnade åtgärder för att underlätta situationen inom hälso- och sjukvård, socialtjänst samt skola. Behov av regional struktur för analys, hantering och kommunikation av säkerhetsfrågor. Vidtagna åtgärder MSB har via digitala enkäter fått svar från samtliga länsstyrelser avseende läget för samhällsviktiga verksamheter inom länen Resultatet kommer att följas upp genom nya enkäter varannan vecka. Socialstyrelsen har publicerat frågor och svar som ska underlätta för handläggare inom socialtjänsten. 28 oktober fick Polisens Nationella operativa avdelningen (NOA) det operativa ansvaret att samordna utredningarna av mordbränder mot flyktingboenden nationellt. Polisen har börjat använda sig av polisflyget (helikopter) för bevakning av flyktingboenden. Skolverket har bildat en samordningsgrupp för frågor relaterade till flyktingsituationen. Skolverket har uppdaterat sin information om tidsfrister inom vilka skolgång för nyanlända ska ordnas och lagt upp en checklista för huvudmän och rektorer med samlad information avseende nyanlända elevers lärande på sin hemsida.

7 Boendesituationen för asylsökande Migrationsverket analyserar fortfarande det inkomna underlaget från länsstyrelsernas inventering och det är i första hand boenden i kommunal ägo som är av intresse. Migrationsverket beslutade den 30 oktober att utöka antalet kommunala evakueringsplatser från 3000 till 5500, då läget är mycket ansträngt. Upphandling 12 bedöms kunna ge ca platser, vilka kommer att fyllas relativt fort då man behöver flytta ut personer från evakueringsplatserna till upphandlade platser. Situationen är mer ansträngd än det varit tidigare när det gäller upphandlingar. Boendebristen är fortsatt mest akut i Skåne, Västra Götaland och Stockholm men även andra län är hårt belastade. Migrationsverket region väst rapporterade under veckan en ökning av antalet asylsökande och man vädjade därför till kommunerna om en ny inventering angående tillgängliga evakueringsplatser då behovet ökat från 600 till 1000 platser. Upphandling 12 har inte gett önskat resultat i region väst och ökningen av antalet asylsökande beror till del på att redan hårt belastade region väst avlastar region syd. MSB efterfrågade återigen den 30 oktober eventuell överskottsinformation avseende bland annat tomma stora lokaler från den inventering som länsstyrelserna genomfört. Finns sådant underlag ska det skickas till tib@msb.se. Nya boenden som inkommer till länsstyrelserna med anledning av inventeringen ska kanaliseras genom Migrationsverkets epost beredskapsplanering-boende@migrationsverket.se. Migrationsverket behöver fortsatt återkomma till länsstyrelserna kring hur man avser använda den fördelningsnyckel länsstyrelsen Norrbotten tog fram iregeringsuppdraget. Gränssättande faktorer som framkommit i genomförd inventering: konkurrenssituation uppstår vid brist på sängmaterial, upplevdhotbild har lett till tillbakadragande av boenden, kommuner har även tagit tillbaka vissa platser då de behövs till ensamkommande barn. Ytterligare en gränssättande aspekt som framkommit i flera spår är försäkringsproblematiken. Det gäller både fall där man inte får försäkring för nya boenden, fall där man drar tillbaka erbjudna lokaler med hänvisning till brandrisk samt fall där befintliga boenden får förändrade försäkringskrav, till exempel krav på rondering nattetid samt vaken personal på boenden under natten. Det är i nuläget oklart för kommunerna hur deska ersättas för ökade kostnader med anledning av krav på bevakning. Flera aktörer har fått information från försäkringsbolag som indikerar att försäkringsproblematiken är med anledning av ökad hotbild mot ankomst-och asylboenden. Migrationsverket sätter för närvarande ihop ett informationspaket kring ersättningsfrågor och ansvarsfördelning när det gäller boende, där även information kring ersättning förbevakning ska ingå. Under vecka 45 kommer Migrationsverket etablera ett telefonnummer för kommunerna som avses vara bemannat dagligen. Branschorganisationen Svensk försäkring uppger att man inte upplever att något bolag helt slutat försäkra asylboenden men attman i många fall höjer kraven och därmed premierna, både med anledning av en ökad hotbild och på grund av att man i vissa fall inte anser att lokalerna i fråga är acceptabla bostäder, vilket medför höjda krav kring säkerhet.

8 Fortsättning boendesituationen för asylsökande Ett antal av tidigare rapporterade problemområden kvarstår fortfarande; det gäller till exempel ojämn belastning över landet,konkurrenssituation mellan boenden för ensamkommande barn och andra asylsökande, oklarheter kring bygglov, plan-och bygglagen samt otydlighet i kommunikationen mellan Migrationsverket på regional nivå och länsstyrelser och/eller kommuner. De ensade boendebegreppen med förklaringar av alla de olika begrepp som används har fått spridning och till viss del förbättrat situationen. Det är fortsatt viktigt att Migrationsverket både på central och regional nivå använder sig av de begrepp som beskrivs när man kommunicerar med aktörerna samt att man för ut samma budskap på central och regional nivå. I vissa fall har bristande kommunikation mellan aktörerna lett till att kommunala evakueringsboenden har öppnat, med personaloch matservering, men inga asylsökande har kommit. Detta blir en kostnad för kommunen och slöseri med resurser då behovet av boendet finns men koordineringen brister. Från enkätsvaren som inkommit genom länsstyrelsernas rapportering till MSB kan konstateras att boende är en kritisk fråga. Fleralänsstyrelser rapporterar att man ser problem vid ankomstboenden, både vad gäller oro kopplat till tristess, brist på information och möjligenhotbild. Barn, äldre, sjuka och gravida sover i vissa fall på madrasser på golvet under längre tid och det går på en del platser inte att upprätthålladrägliga förhållanden i nuläget. Många kommuner rapporterar om svårigheter att hitta lämpliga lokaler och åtminstone en kommun har tagit beslut om att inte ta emot fler asylsökande. En länsstyrelse rapporterar att situationen kommer bli övermäktig 2016 om prognosen håller sig.

9 Registreringsprocessen Migrationsverket öppnade den 2 november en mottagningsenhet i Uppsala vilket ökar Migrationsverkets samlade registreringskapacitet och till del minskar belastningen på motsvarande enhet i Stockholm. Migrationsverket har meddelat att de från och med den 29 oktober inte kommer använda begreppet oregistrerade asylsökandeutan hädanefter används begreppet förregistrerade asylsökande för att beskriva personer som fått ett tillfälligt dossiernummer men ännu inte lämnat in sin formella asylansökan. Migrationsverket har förtydligat att deras registreringsbalanser endast avser de förregistrerade asylsökande och således intedeflyktingar/migranter som ännu ej har erhållit ett dossiernummer. För att underlätta asylregistreringen i Migrationsverkets region syd och där framförallt utdelningen av dossiernummer har Trelleborgs kommun efterfrågat dossiernummer som kommunen kan dela ut till ankommande flyktingar/migranter när Migrationsverket håller stängt påkvällar och helger.

10 Boendesituationen och registreringsprocessen för asylsökande Bedömning Växande försäkringsproblematik kan komma att bli starkt begränsande för möjligheterna att öppna ett tillfredsställande antal boenden framöver. Det finns risk för friktion mellan kommunal och statlig nivå om inte kommunernas behov av fortsatt stöd tas i beaktande. Bristen på samsyn kring begrepp för boendetyper leder fortfarande till missförstånd i vissa fall. Det är viktigt att Migrationsverket både på central och regional nivå använder de ensade begreppen. Brister i kommunikation mellan berörda aktörer resulterar i att boenden som skulle kunna nyttjas inte har tagits i anspråk. Långa handläggningstider av bygglov försenar ianspråktagande av identifierade boenden. Allvarliga prioriteringsutmaningar och ansträngd registreringsprocess får till följd att ett godtagbart mottagande av ensamkommande barn försvåras. Behov av samordnade åtgärder Behov av samlad bild av försäkringsproblematiken och dess konsekvenser. Bostadsfrågan behöver samordnas så att både Migrationsverkets och kommunernas behov tillgodoses. Berörda aktörer bör fortsatt tydligt kommunicera de framtagna ensade begreppen för boendetyper. Berörda aktörer bör förbättra formerna för kommunikation sinsemellan. Gemensam modell för jämnare fördelning av ensamkommande barn mellan kommuner för att förbättra mottagandet av barnen. Registreringsprocessen behöver ytterligare anpassas efter nuvarande situation. Fortsatt prioritering av ensamkommande barn och barnfamiljer vid asylregistrering. Den förenklade registreringsprocessen medför att viktig information går förlorad och försvårar för Migrationsverket att bistå de hanterande aktörerna med relevanta planeringsunderlag. Registrering av asylsökande och tillgång på boenden kommer att vara en stor utmaning under en längre tid.

11 Boendesituationen och registreringsprocessen för asylsökande Vidtagna åtgärder MSB har genomfört samverkanskonferens avseende boendefrågor. Migrationsverket sätter ihop ett informationspaket kring ersättningsfrågor och ansvarsfördelning samt kommer att etablera ett telefonnummer för kommunernas frågor. Upphandlingsmyndigheten har publicerat en vägledning kring tillämpning av lagen om offentlig upphandling i akuta situationer som svar på regeringsuppdraget (Fi2015/04599/UR). Trafikverket arbetar med en översyn av trafiksäkerhetsåtgärder kring asylboenden nationellt. Brandskyddsföreningen förbereder vägledning kring exempelvis vilka krav som finns på lokaler för boende. MSB avser Fortsätta arbeta för en samlad bild av försäkringsfrågan. Fortsätta förstärka Migrationsverket genom b.la. logistik, stabs-och ledningsstöd samt kommunikatörer för att underlätta kommunikation mellan berörda aktörer. Fortsätta verka för tydlig och samordnad kommunikation. MSB genomför den 6 november ytterligare en samverkanskonferens avseende boendefrågor. MSB bistår löpande Migrationsverket i arbetet avseende ankomstcentraler. Branschorganisationen Svensk försäkring har haft en samverkanskonferens angående försäkringsproblematiken. Migrationsverket har förtydligat på sin hemsida att höga krav på brandskydd fortsatt gäller på ankomst-och asylboenden, med hänvisning till MSB:s information om brandskydd.

12 Ensamkommande barn Under v. 43 ankom ca ensamkommande barn till Sverige, en minskning med ca 400 ensamkommande barn från tidigare vecka. Detfinns dock inget som tyder på att antalet ensamkommande barn som kommer till Europa har minskat under veckan. I sin senaste prognos (22/10) rapporterade Migrationsverket om ett ökande antal yngre ensamkommande barn. På grund av det förenklade asylansökningsförfarande som Migrationsverket nu tillämpar, saknas det idag information om denna yngre barngrupp. Migrationsverket har inte sett några förändringar i antalet ensamkommande barn efter den politiska överenskommelsen om flyktingsituationen (23/10). Då ensamkommande barn och barnfamiljer även i fortsättningen har rätt till permanent uppehållstillstånd väntas inga större förändringar som en följd av denna. Migrationsverket gick under förra veckan ut med ett brev till länsstyrelser och ankomstkommuner om att deras datasystem för anvisning av ensamkommande barn är under hård belastning vilket innebär förseningar i anvisningarna. Migrationsverket arbetar för att komma till rätta med problematiken. Situationen i Trelleborgs kommun är fortfarande mycket ansträngd på grund av det stora antal ensamkommande barn som reser in i landet via hamnen. Sedan den 22 september har kommunen tagit emot ensamkommande barn, ca 56 procent av dessa har avvikit från boendena ochkommunen har för närvarande ensamkommande barn i sina ankomstboenden. 756 av de barn som ankommit har lämnat in en asylansökan hos Migrationsverket och 442 av dessa har fått en anvisning. Hittills har dock endast 87 av de anvisade barnen hämtats av anvisningskommunerna. De övriga(355) finns kvar i kommunens sovsalar. Trelleborgs kommun anger att de fått signaler från fler anvisningskommuner om att de inte avser hämta de barn som de fått anvisade sig. Problematiken är störst i Trelleborgs kommun men finns även i andra ankomstkommuner i olika utsträckning. Enligt Trelleborgs kommun skulle dess mottagande av de ensamkommande barn underlättas avsevärt om Migrationsverket kunde bemannakommunens transitcentral för ensamkommande barn, gärna för att på plats ta emot asylansökningar från denna barngrupp, samt om anvisningskommunerna hämtade de barn som anvisats dem inom utsatt tid. Migrationsverket region syd har dock fattat ett principbeslut om att inte ta upp asylansökningar på andra platser än Malmö eftersom detta enligt Migrationsverket skulle riskera att splittra dess samlade kapacitet i Malmö. Det finns dock enligt Migrationsverket inga praktiska hinder för att undanta ensamkommande barn från detta principbeslut och på så vis bidra till att förkorta redan sårbarabarns vistelse i mycket enkla boendeförhållanden i ankomstkommunen. Till exempel planerar Migrationsverket region väst, tillsammans med Göteborgs stad att samlokalisera Migrationsverket och stadens mottagningsverksamhet för ensamkommande barn i den ankomstcentral som där är under etablering.

13 Ensamkommande barn I syfte att fördela ansvaret för de ensamkommande barnen jämnare mellan kommuner har Socialstyrelsen, i samråd med Migrationsverket och MSB, sett över tolkningen av vistelsebegreppet i socialtjänstlagen. Den gemensamma bedömningen är att det inte föreligger några juridiska hinder för att fördela det initiala ansvaret för ensamkommande barn mellan ett större antal kommuner. Socialstyrelsen skriver: Ankomstkommunens ansvar följer av 2 a kap. 1 SoL. Det finns ingen särskild reglering vad gäller ankomstkommunens ansvar motsvarande den reglering som gäller för en anvisningskommun enligt 3 LMA. Det innebär att om Migrationsverket flyttar ett ensamkommande barn från den kommun där han eller hon först gav sig till känna (ankomstkommunen) till en ny kommun så blir den kommunen barnets nya vistelsekommun i avvaktan på att anvisningskommunen tar över ansvaret. Migrationsverket har i dag åtta kontor där ensamkommande barn kan ansöka om asyl. Dessa ligger i Malmö, Mölndal, Norrköping, Solna, Sigtuna, Örebro, Gävle och Umeå. Migrationsverkets närvaro i dessa kommuner gör att de oftast blir ankomstkommuner för ensamkommande barn. Malmö,Mölndal, Solna, Sigtuna (och Trelleborg) tar emot många ensamkommande barn och har undantagits från att bli anvisningskommuner. Eftersom Migrationsverket överväger/planerar att öppna en ny ankomstcentral i Göteborgstrakten kan även Göteborg komma att bli ankomstkommun i större utsträckning framöver. SKL har under veckan fört diskussioner med Umeå, Skellefteå, Örebro och Norrköping om svårigheter och möjligheter att bli ankomstkommuner (för ensamkommande barn som omfördelas från bland annat Trelleborgs kommun). SKL menar att det är viktigt att staten kan bistå de kommuner som nu överväger att bli ankomstkommuner med full kostnadstäckning samt garantier för att de inte senare kan drabbas av viten för att de inte klarat av att uppfylla lagar och regler för mottagandet av de ensamkommande barnen. Enligt SKL har IVO meddelat Umeå kommun att de kommer att förläggas med vite på grund av att de tillämpar en boendeform som för närvarande inte finns, s.k. stödboende. Situationen för kommuner som tar emot ensamkommande barn Rapporterna till MSB från länsstyrelserna visar på ett fortsatt mycket högt tryck på den kommunala verksamheten med ansvar för ensamkommande barn. Västernorrland, Värmland och Norrbotten rapporterar om bristerna på kompetent personal och lämpliga lokaler som kan bli boenden för ensamkommande barn. Majoriteten av kommunerna i Västernorrland bedömer mottagandet av ensamkommande barn som ansträngt och anger att en försvårande omständighet är de nya reglerna på flygbolaget SAS, vilka innebär att anvisningskommuner måste sända personal till södra Sverigeför att hämta de barn som de fått anvisade sig. Värmland rapporterar om en stor ekonomisk belastning för kommunerna på grund av de många ensamkommandebarn som de nu tar emot. Uppsala och Kronobergs län rapporterar starka undanträngningseffekter i sina överförmyndarverksamheter med konsekvenser för andra utsatta grupper. Slutligen rapporterar Norrbotten att en kommun har problem inom verksamheten plan och miljö, främst handlar det om bygglov och inspektioner av påtänkta boenden för ensamkommande barn liksom för andra asylsökande. Generellt utgör ansvaret för att ta emot ensamkommande barn den största belastningen för kommunerna. Kvaliteten på utredningar blir lidande och barnens boendesituation kan inte alltid följas upp. Barn som inte är asylsökande men också behöver stöd från socialtjänsten prioriteras ned trots sin sårbarhet. Ett län rapporterar om ett ökande antal sjukskrivningar vid socialtjänsten.

14 Ensamkommande barn Bedömning Det svenska samhällets förmåga att ta emot ensamkommande barn är starkt utmanad och principen om barnets bästa i beslut som rör barnet kan inte uppfyllas. Myndigheternas gemensamma tolkning av vistelsebegreppet behöver kommuniceras och praktiska åtgärder vidtas för att sprida ansvaret för ensamkommande barn mellan fler ankomstkommuner. Innevarande år kommer det sannolikt att komma ca barn utan vårdnadshavare till Sverige. Förra veckans minskning av ensamkommande barn till Sverige beror troligen på att resorna genom Europa inneburit fler stopp på vägen. Behov av samordnade åtgärder Migrationsverkets åtgärder för att stärka sin asylmottagningskapacitet måste genomsyras av principen om barnets bästa. Samverkan mellan Migrationsverket syd och kommunerna i länet behöver stärkas för ett samlat mottagande av ensamkommande barn, på motsvarande sätt som nu planeras i Västra Götaland. Socialstyrelsen behöver kommunicera tolkningen av vistelsebegreppet till aktörerna. Aktörerna bör samverka, och vidta praktiska åtgärder, för att sprida ansvaret för ensamkommande barn jämnare över landet. Förenklade regler/standarder behöver kommuniceras till aktörerna. Vidtagna åtgärder Socialstyrelsen har i samverkan med Migrationsverket och MSB utrett vistelsebegreppet i socialtjänstlagen. Möjligen SKL anordnade kommer 28/10 genomströmningen ett möte med kommunerna i ankomstboendena där Trelleborgs i region kommun berättade om sin situation och vädjade till anvisningskommuner att Syd hämta att sina öka barn något inom under utsatt veckan tid tack för att vare på kortare så vis öka kötider genomströmningen till i ankomstboendena. asylmottagningen. Problematiken kring registrering/asylansökan för ensamkommande barn i Trelleborg diskuterades vid mötet 2 november mellan SKL, Migrationsverket och MSB. Migrationsverket ska ta upp frågan med den operativa ledningen och återkopplar eventuella lösningartill MSB och SKL. SKL för diskussioner med fyra kommuner som enligt Migrationsverket har strukturer för att ta emot asylansökningar från ensamkommande barn. MSB har bjudit in IVO och Socialstyrelsen till mötet med SKL, Migrationsverket och MSB 9 november för att diskutera hinder och möjligheter för att bli ankomstkommuner. MSB bistår löpande Migrationsverket med etableringen av tre ankomstcentraler i Malmö, Göteborg och Stockholm. Migrationsverket region väst planerar tillsammans med kommunerna i Göteborgstrakten för en gemensam mottagningsplats för ensamkommande barn.