Vitbok.... förutsättningar och vägval för Landstinget i Värmland SOCIALDEMOKRATERNA VÄRMLAND

Transkript

1 Vitbok... förutsättningar och vägval för Landstinget i Värmland SOCIALDEMOKRATERNA VÄRMLAND

2 INNEHÅLL Innehåll Inledning 3 Fyra förlorade år Stor skuldbörda och stor, omodern kostym 5 Kostnaderna ökade snabbt 7 Långa vårdköer 9 Splittrad psykiatri 0 Höga läkemedelskostnader 0 Skulden till kommande generationer De första sex månaderna Gratis vård till barn och ungdomar Nya pengar till frivilligorganisationer Lika vård i hela länet Redan starkare psykiatri Den sömlösa vårdkedjan Ingen ska hamna mellan stolarna Möjligheter och mål Vården får aldrig bli en plånboksfråga Rätt vård i rimlig tid Kortare vårdköer Sänkta läkemedelskostnader Vården ska alltid kännas nära Viktigt att jobba tillsammans Uppdraget som företrädare för landstinget God ekonomisk hushållning Avslutning 22

3 INLEDNING Förutsättningar och vägval för Landstinget i Värmland För socialdemokraterna är det självklart att den som har störst behov av vård ska få den först. Det innebär att människors behov och vårdens kvalitet ska vara vägledande för de beslut som landstinget och dess medarbetare ska fatta. En solidariskt finansierad vård via skattsedeln är den enda grundsyn som kan möjliggöra detta vägval. Det innebär lite kortfattat två saker: 1. Den som är sjukast ska få vård först. Inte den som genererar mest inkomster eller bor bäst till. 2. För specialistsjukvården ska modern högteknologisk utrustning ersätta gammal teknik, även när det innebär att den finns på färre orter. För vem vill inte ha den bästa sjukvården någon mil bort istället för den förra generationens vård i grannskapet. Då går ekonomi och kvalitet hand i hand och fler får den vård de behöver. Landstingets ekonomi är inte i balans. Det är än mer frustrerande att konstatera att många behov som finns hos befolkningen inte kan tillgodoses på ett önskvärt sätt. De socialdemokratiska företrädarna i Landstinget i Värmland fick ärva en lång vårdkö, som den förra landstingsledningen med moderaterna och sjukvårdspartiet i spetsen lämnade efter sig. Det handlar om vanliga värmlänningar som så snabbt som möjligt måste få sitt vårdbehov tillgodosett. 3

4 INLEDNING Landstinget i Värmland har dessutom en stor pensionsskuld - från pensioner som är intjänade före och utbetalningarna växer år efter år. Samma upplägg har också de flesta andra landsting och kommuner i Sverige. Den förra (s) majoriteten i landstinget, som förlorade 2002 års val, påbörjade ett strukturarbete för att bland annat jämna ut pensionskostnaderna över tid. För Socialdemokraterna är det viktigt att varje generation bär sin egen kostnad för sjukvård. Ingen vill att nästa generation - barn och barnbarn i framtiden ska behöva betala för det som görs nu eller det som har gjorts tidigare. Denna skrift från Socialdemokraterna syftar till att ge en nyanserad och saklig bild av landstingets ekonomi och de svårigheter som finns i vissa delar av sjukvården. Vi vill som uppdragsgivare till de nytillträdda socialdemokratiska landstingsledamöterna i Värmland öppet ange möjliga och önskvärda förändringar de närmaste åren. Tommy Ternemar Ordförande för Socialdemokraterna i Värmland 4

5 Fyra förlorade år Fyra förlorade år Landstinget är en av värmlands allra största arbetsplatser med 7000 anställda. Verksamheten omsätter drygt sex miljarder kronor. Målet är att alla länets invånare ska känna ett förtroende för landstinget och tryggheten i vården. Socialdemokraterna vann tillbaka majoriteten 2006 efter fyra år där de borgerliga partierna; moderaterna, centern, folkpartiet och kristdemokraterna styrt tillsammans med sjukvårdspartiet. När de vann valet 2002 lovades smart användande av offentliga medel och besparingar genom att upphandla vård bland privata entreprenörer. Verkligheten visade sig vara en majoritet som inte vågade ta tag i de stora och svåra frågorna om landstingets framtid. De lovade istället vård åt alla överallt. Stor skuldbörda och för stor och omodern kostym Redan under och 80-talet hade Landstinget i Värmland en alltför vidlyftig expansionspolitik med en större mängd verksamhet och anställda än andra jämförbara landsting. Här lades grunden för dagens stora pensionsskuld. Landstinget i Värmland har därför en proportionellt sett större skuldbörda ställt mot jämförbara landsting, ett problem som ingen längre borde kunna blunda för. Den sammanlagda pensionsskulden är 5,3 miljarder kronor eller ca kr per värmlänning. Mot bakgrund av den medicinska utvecklingen, svårigheten att rekrytera vissa specialkompetenser och förändringar i länets befolkning, insåg den socialdemokratiska majoriteten i slutet av 1990-talet att värmländsk sjukvård måste förändras för att kunna tillgodose värmlänningarnas framtida behov. Landstinget verkade i en struktur från 1970-talet samtidigt som det i takt med sjukvårdens utveckling skapades ökad efterfrågan på vård. Den nya medicinska tekniken skapade dessutom ständigt ökande medicinska möjligheter. Förändringstakten var hög men landstingets ekonomi ökade inte lika snabbt. 5

6 Fyra förlorade år År 2002 hade den dåvarande majoriteten (s), efter stora och besvärliga omställningar, lyckats få Landstinget i Värmlands ekonomi i balans. Principen var att det som behöver göras ofta eller under längre tid ska ske i närheten och det som görs sällan och under kort tid kan göras längre hemifrån. Det skulle göras med god ekonomi och bibehållen hög kvalitet. Man såg också att det fanns ett behov av att verksamheten säkrades med de kompetenser som krävdes, vilket blev allt svårare i konkurrensens med andra arbetsgivare. Med detta som utgångspunkt förändrades sjukvårdens innehåll i framförallt Säffle och Kristinehamn, men även på andra platser i länet. Hälso- och sjukvårdens geografiska placering; med bland annat sjukhus, vårdcentraler och tandvårdskliniker är ett ofta mycket känsligt område för politiskt förtroendevalda. Det handlar om närhet och trygghet, men även om bygdens eller ortens möjligheter att utvecklas. Landstingspolitiken har ibland, tyvärr i alltför hög grad, präglats av lokala intressen som varken sett till kvaliteten i sjukvården eller till helheten, det vill säga hela Värmlands intresse. Detta gäller såväl socialdemokrater som representanter från andra partier. Vissa lokala intressegrupper har varit mer framgångsrika än andra och landstinget har idag en både ojämlik och irrationell fördelning av sjukvårdens resurser i länet. Det är samtidigt viktigt att understryka att landstingets verksamheter i de allra flesta fall fungerar alldeles utmärkt och att det är en oändlig mängd nytta och hälsa som skapas för värmlänningarnas bästa. Ett exempel som förtjänar att lyftas fram är den goda tandhälsan bland barn, som tandvårdspersonalen medverkat till. 6

7 Fyra förlorade år Kostnaderna ökade snabbt Efter en, som det tycks, oändlig följd av år med underskott i landstingets bokslut uppstod under 2000-talet några få undantag med positiva resultat. Dessa undantagsår med ekonomiska överskott var inte resultatet av några slumpartade förändringar. De kom till stånd med blod, svett och tårar och kostade både tjänstemän och politiker många hårda omdömen och konflikter med omgivningen. Men det var viktiga förändringar för landstingets framtid. Det är två saker som bestämmer hur det ekonomiska resultatet ska bli. Intäkterna, som i landstingets fall består av skatter och statsbidrag samt verksamhetens kostnader, som till största delen består av löner, läkemedel och lokaler. För att få en god ekonomi krävs att kostnaderna inte överstiger intäkterna. En politikers viktigaste uppgift är att styra verksamheten mot uppsatta mål. I detta ingår att hålla tillbaka kostnadsökningar, för att klara det som är viktigast först. Tyvärr har det under tidigare år varit för få beslut och begränsningar av sådant som ökar landstingets kostnader. Under förra mandatperioden ökade Landstinget i Värmland sina kostnader snabbare än vad som kan anses rimligt. RESULTATUTVECKLING LANDSTINGET I VÄRMLAND Resultatutveckling enligt Landstinget i Värmland, Årsredovisning för

8 Fyra förlorade år Vid majoritetsskiftet 2002 hade Värmland en mycket låg kostnad per invånare för hälso- och sjukvård. Under åren som följde ökade dock kostnaderna långt snabbare än för flertalet andra landsting med jämförbara förutsättningar. NETTOKOSTNADSUTVECKLING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD (KR PER INVÅNARE) Nettokostnadsutveckling enligt Sjukvårdsdata i Fokus Under förbrukades åtskilligt mer pengar än vad de värmländska skattebetalarna lämnat ifrån sig. Majoriteten spenderade och gjorde upphandlingar med privata bolag, vilket visade sig bli en dyr affär för landstinget. Inget pekar dock på att fler människor fick behandling, något som måste ses som märkligt med tanke på vallöften om effektivitet. Landstinget i Värmland var på nytt tillbaks i utförsbacken mot ruinens brant. 8

9 Fyra förlorade år Långa vårdköer Sammantaget kan konstateras att landstingets ekonomi urholkats och försämrats under den senaste mandatperioden. Ett särskilt bekymmer är de eftersatta investeringsbehoven, där både underhåll av sjukhusbyggnader och arbetsmiljö fått stå tillbaka i brist på initiativkraft från den politiska ledningen. Ett tydligt exempel är psykiatrin som väntat alldeles för länge på de beslut som nu till slut fattats. Undersökningar som gjorts under våren 2007 visar att den värmländska ortopedin har den högsta andelen patienter som väntat på behandling längre än 90 dagar. Inom kirurgin har Värmland den näst största andelen patienter som väntat på behandling motsvarande tid. Den förra majoriteten har lämnat över ett Värmland som är i den sämsta situationen av alla landsting om man räknar det sammanlagda antalet väntande patienter. TOTALA ANTALET PATIENTER (PER 1000) SOM VÄNTAT LÄNGRE ÄN 90 DAGAR Vårdgarantins effekter enligt Uppföljningsrapport 6, Sveriges kommuner och landsting 9

10 Fyra förlorade år Splittrad psykiatri Psykiatrin är ett område som varit utsatt för mycket kritik. Problemen har handlat om en splittrad verksamhet med utspridda lokaler och dålig kontinuitet i läkarbemanningen vilket också inneburit att kostnaden för inhyrda läkare rusat i höjden. I rapporter från Socialstyrelsen, och i en genomlysning gjord av konsulter, har kritiken varit hård mot verksamhetsledningen och den tidigare politiska ledningen. Svåra arbetsförhållanden och konflikter har lett till chefsbyten och både patienter och personal har blivit lidande. Trots alla tidiga varningssignaler vidtogs inga tydliga åtgärder. Höga läkemedelskostnader Om landstinget sänkte kostnaden för läkemedel till riksgenomsnittet skulle den minska med åtskilliga tiotals miljoner kronor. Diagrammet nedan visar att man under 2006 hade en av de högre kostnadsnivårna av alla landsting. Den ljusa delen av staplarna visar kostnadsnivån för läkemedel som skrivs ut på recept och den mörka delen visar kostnaden för läkemedel som används inom slutenvården. Kostnaderna är omräknade per invånare. LÄKEMEDELSKOSTNADER 12 MÅNADER 2006 (KR PER INVÅNARE) Läkemedel inom slutenvården (kr/inv) Läkemedel som skrivs ut på recept (kr/inv) Läkemedelskostnader 2006 enligt Sveriges kommuner och landsting 10

11 Fyra förlorade år Skulden till kommande generationer Den tidigare landstingsledningen, med moderaterna och sjukvårdspartiet i spetsen, lämnar efter sig arvet av en ekonomi i obalans. Det saknas pengar till dagens verksamhet och det finns stora skulder till kommande generationer. Arvet handlar även om ett uppdämt behov av politisk styrning och ledning. Medarbetare har rätt att få veta vad som krävs och vilken väg som ska väljas. Den samlade sjukvården är en viktig del av vår gemensamma välfärd. Socialdemokraterna har en i grunden ljus och positiv syn på framtidens möjligheter och är beredda att slåss för en fortsatt solidarisk och rättvis fördelning av sjukvårdens resurser. Den nya socialdemokratiska landstingsledningen måste återigen stärka greppet över ekonomin för att klara viktiga och angelägna åtaganden mot såväl dagens som morgondagens värmlänningar. Skulden som finns måste betalas! 11

12 12

13 De första sex månaderna De första sex månaderna För Socialdemokraterna i Värmland är det självklart att vården ska vara finansierad solidariskt via skattesedeln. Lika självklart är det att vården ska ges efter behov. Ingen ska behöva skaffa sig en sjukförsäkring för att få vård av högsta kvalitet inom rimlig tid. Det är behoven som ska vara avgörande för prioriteringar inom sjukvården. Det handlar inte om att vissa grupper inte ska få vård, utan att de som är svårast sjuka ska få hjälp först. Vissa prioriteringar är redan gjorda. Gratis vård till barn och ungdomar Socialdemokraterna gick till val - och fick värmlänningarnas förtroende - med löftet om att återinföra gratis vård för barn och ungdomar upp till 19 år. Vi anser inte att något barn i Värmland ska behöva avstå vård på grund av brist på pengar. Det är nu genomfört. Nya pengar till frivilligorganisationer Den föregående majoriteten skar ner på anslagen till ideella föreningar och organisationer. Socialdemokraterna i Värmland lovade att åter höja bidragen eftersom dessa föreningar uträttar ett stort och viktigt folkhälsoarbete och hjälper medmänniskor framåt i livet med sina kunskaper och sitt engagemang. Med relativt små anslag från landstinget skapas viktig verksamhet. Det är nu genomfört. 13

14 De första sex månaderna Lika vård var i länet man bor Vården i Värmland ser inte likadan ut överallt i länet. Den förra landstingsmajoriteten upphandlade vårdavtal på ett sätt som inte har varit framgångsrikt. Den socialdemokratiska landstingsmajoriteten lovade i valrörelsen att se över avtalen och har nu inlett en genomlysning av de avtal som finns. Värmlänningarnas skattepengar ska användas effektivt och fördelas solidariskt. Arbetet har påbörjats. Redan starkare psykiatri Socialdemokraterna i Värmland lovade att stärka psykiatrin. Det är på sitt sätt den svåraste frågan och framförallt ett mödosamt arbete. Det finns redan tecken som visar att verksamheten börjar stabiliseras och att framtidstron hos personalen så sakta återvänder. Det är en lång väg kvar men oerhört viktig för de värmlänningar som har det som svårast. Arbetet har påbörjats. 14

15 De första sex månaderna Den sömlösa vårdkedjan Det finns en allmän grundfilosofi för den värmländska hälso- och sjukvården. De sjukdomstillstånd som kan vårdas, lindras eller botas i patientens närmiljö ska också vårdas där. Många av länets äldre finns i gränssnittet mellan olika vårdformer, en del av dem i kommunal regi, andra i landstingets regi. De hamnar mellan två aktörer och kommer ibland i kläm. Det här kan vara ett tecken på att landstinget och kommunerna inte lyckats utveckla ett fullgott omhändertagande. De hinder som finns i detta gränsland måste tas bort och övervinnas och det är i detta område som nu närsjukvården utvecklas. Förutom landstingens primärvård och den kommunala sjukvården omfattas även den specialistvård som riktar sig till det lokala vårdbehovet. Genom samverkan skapas en sömlös vårdkedja. Arbetet har påbörjats. Ingen ska hamna mellan stolarna De senaste åren har otaliga rapporter vittnat om hur människor hamnat mellan stolarna. De har upplevt att de bollats runt mellan olika instanser och myndigheter och till slut känt att ingen tagit ansvaret fullt ut för att hjälpa dem. Nu har ett finansiellt samarbete mellan Landstinget, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden och kommunerna påbörjats. Flera kommuner har redan nått ett samarbete och ännu fler är på gång. Arbetet har påbörjats. 15

16 INLEDNING 16

17 Möjligheter och mål Möjligheter och mål Svensk hälso- och sjukvård har genomgått en radikal omställning under de senaste 20 åren och den svenska modellen inom hälso- och sjukvården är effektiv. Under 1990-talet expanderade vården på många områden. Allt fler kunde opereras, läkemedelsanvändningen ökade och kostnaderna mer än fördubblades. Ett stort antal operationsmetoder, som har förbättrat livskvaliteten inte minst för de allra äldsta, tillkom. Allt mer av vården tillhandahölls utan att patienterna behövde vårdas inneliggande vid sjukhus. Men efter flera decennier med resurser som har ökat enormt behöver landstingen få ut mer sjukvård för samma kostnad. Det innebär strukturomvandlingar och rationaliseringar för att kunna bibehålla samma kvalitet, utan att de anställda ska jobba mer eller bli utsatta för ökad stress. Vården får aldrig bli en plånboksfråga En av hälso- och sjukvårdens största uppgifter är att skapa trygghet. När du eller någon anhörig blir sjuk ska vården ge behandling och stöd, hålla hög kvalitet och vara lätt att nå. Trygghet är också att veta att man alltid har råd. Samhället måste kunna erbjuda vård till låga avgifter och en patient ska aldrig kunna nekas vård av ekonomiska skäl. 17

18 Möjligheter och mål Rätt vård i rimlig tid När det gäller de medicinska resultaten är det få länder som kan mäta sig med Sverige. Tyvärr är det inte lika bra ställt med att nå fram till vården. Den vårdgaranti, som riksdagen beslutat om, fungerar inte fullt ut i Värmland. Landstinget måste bli bättre på att tidigt möta patienternas behov av stöd. Telefontillgängligheten ska förbättras och sjukvårdsupplysningen ska utvecklas. Var och en ska i god tid få besked om när en behandling ska utföras. Det ska vara lätt att få kontakt med sin vårdcentral samma dag som behovet uppstår. Patienter som behöver ska få träffa en läkare inom en vecka. Vårdcentralerna ska utan problem nås dagtid. Familjeläkarsystemet, som inte blivit vad det var tänkt, är just nu under utredning. Alla värmlänningar ska känna att de får den vård de behöver och har rätt till. Kortare vårdköer Många värmlänningar har ont och går och väntar på behandlingar och operationer. Sjukvårdspersonalen sliter och kämpar för att komma ikapp och beta av de köer som finns. Landstinget i Värmland har idag en helt oacceptabel och orättvis behandling av medborgare som med sina sjukvårdsbehov har rätt att ställa krav på betydligt snabbare tillgång till vård. Utmaningen för den nytillträdda (s) majoriteten är enorm. Sänkta läkemedelskostnader Landstinget i Värmland har en betydligt högre kostnad för läkemedel än de flesta andra landsting. Landstinget har ett svårt uppdrag framför sig och är helt beroende av att professionen ställer upp på en omprövning av vilka läkemedel som används, och inte minst hur de används. Inget pekar på att värmlänningarna skulle vara i så mycket större behov av läkemedel än människor i andra län. Det här är ett stort slöseri av skattemedel, som utestänger andra angelägna behov som behöver tillgodoses. 18

19 INLEDNING 19

20 Möjligheter och mål Vården ska alltid kännas nära Den sjukvård man behöver ofta eller under längre tid ska finnas nära hemmet. Det vi kallar närsjukvård ska vara lika tillgängligt för alla, oavsett var i länet man bor. Primärvården ska se till att det erbjuds nödvändig behandling för våra vanligaste sjukdomar, barnmorskeassistans och psykosocial hjälp. Med bra hemtjänst och sjukvård tillgänglig på nära håll ökar förutsättningarna att kunna bo kvar hemma så länge man själv vill då man blir gammal. Den enskilde värmlänningen bör ha möjligheten att få viss specialistvård i hemmet under en längre sjukdomsperiod. Till närsjukvården hör ASIH-verksamheten, avancerad sjukvård i hemmet, som ska utvecklas i hela länet. Ett sådant arbetssätt kräver en geografisk spridning av specialistresurser där sammanhållen kvalitet över länet är en utgångspunkt. Det ska självklart finnas tillgång till akuta transporter som ambulans och ambulanshelikopter. IVPA i väntan på ambulans, där personalen inom Räddningstjänsten utbildas och utrustas för första hjälpen-insatser är en tillgång i glesbygden. Detta ska utvecklas vidare. 20

21 Möjligheter och mål Viktigt att jobba tillsammans För att undvika lidande och onödiga kostnader ska vägen genom vårdkedjan vara snabb och effektiv. Därför är samverkan mellan olika verksamheter inom landstinget mycket viktigt. På så sätt frigörs resurser så att vården räcker till fler. Lika viktigt är det att samverka med andra landsting och länder för att vidareutveckla den högspecialiserade vården. Värmlänningarna måste garanteras bästa möjliga vård, nu och i framtiden. Uppdraget som företrädare för landstinget Att ha ett förtroendeuppdrag i Landstinget i Värmland innebär att alltid tänka på helheten. Det är alla värmlänningars bästa som är i fokus. Många gånger ställs orimliga krav från både partivänner och medborgare om att sätta den egna kommunen framför hela länet. Det behövs en djupare förståelse. Det professionella synsättet och kvaliteten i landstingets verksamhet går alltid före lokala arbetsmarknadspolitiska åtgärder när det gäller sjukvården. Populistiska utspel eller tyckande till gagn för egna hemorten får andra partier ägna sig åt. God ekonomisk hushållning Det finns numera ett krav i lagstiftningen om en god ekonomisk hushållning. Det innebär att bokslutet ska visa ett överskott på två procent. I Värmland motsvarar det drygt 100 miljoner kronor om året, pengar som behövs, bland annat för att finansiera stora pensionsutbetalningar. Målet är att säkra en solidariskt fördelad och långsiktigt hållbar sjukvård i hela Värmland. För att klara det krävs ordning i ekonomin, annars finns inget att fördela. God ekonomisk hushållning borde ha varit ett krav även för de som styrt landstinget tidigare, men det är först nu som Landstingsfullmäktige i Värmland tagit ett beslut. Ett beslut som förpliktigar! 21

22 AVSLUTNING En solidarisk och långsiktigt hållbar sjukvård i hela länet Socialdemokraterna i Värmland kan med stolthet se tillbaka på alla de förbättringar inom sjukvården som kommit länets invånare till del. Dessvärre har inte den ekonomiska utvecklingen varit lika stark. Sjukvården i stort dras med finansieringsproblem och här i Värmland är de extra påtagliga. Det finns ett arv som består av ett antal negativa omständigheter vilka har redovisats tidigare i rapporten. Men ekonomin är inget oöverstigligt problem. Landstinget i Värmland omsätter drygt 6 miljarder kronor. För Socialdemokraterna är det viktigt att använda alla dessa pengar på ett kostnadseffektivt sätt. Det är varken framsynt eller särskilt kreativt att bara tala om de pengar som inte finns. Det är en betydligt klokare politik att utgå från det rådande nuläget. Det är med klassiska socialdemokratiska manér, med en tydlig ideologisk kompass och tydliga prioriteringar som de politiska målen kan säkerställas. Det handlar om: Att säkra en solidariskt fördelad och långsiktigt hållbar sjukvård i hela länet. Vård som människor behöver ofta ska finna nära. Bra vårdcentraler på den egna hemmaplanen kan ge hjälp att klara av de allra flesta vanliga sjukdomar och besvär. Kvalificerad hjälp, som de flesta människor bara behöver under kortare perioder av sitt liv, finns lite längre bort. Annars kan inte dagens höga medicintekniska nivå komma alla till del i form av bästa möjliga vårdkvalitet vid varje tillfälle. Partidistriktets uppdrag till landstingsledamöterna är därför att med kraft arbeta för att dessa möjligheter kommer till stånd. 22

23 INLEDNING 23

24 Landstinget i Värmland Landstinget i Värmland omsätter cirka sex miljarder kronor per år och har drygt anställda. Landstinget driver tre akutsjukhus i Karlstad, Arvika och Torsby och två sjukhus med närsjukvård. De senare två drivs på entreprenad. Det finns 29 vårdcentraler runt om i länet, från Likenäs i norr till Nybble i söder. Av dessa drivs sju stycken som entreprenader. Folktandvården har 30 distriktstandvårdskliniker, därav åtta specialistkliniker, och över 500 anställda. Kort statistik kring dagens verksamhet läkarbesök totalt läkarbesök inom primärvården sjuksköterskebesök inom primärvården barn och ungdomar i tandvården vuxna i tandvården SOCIALDEMOKRATERNA VÄRMLAND Tage Erlandergatan 10B, Karlstad Tel Preferens / Foto: Lasse Forsberg, Preferens Annelie / Foto: Andersson Lasse Forsberg, / Tryck: Annelie Tryckeri Andersson AB Knappen / Tryck: Tryckeri AB Knappen