Working Paper Series
|
|
- Roland Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Working Paper Series 2008:4 Stödinsatser vid varsel - omfattning och e ekter Anders Harkman Anders.Harkman@arbetsformedlingen.se
2 Working papers kan laddas ned från Arbetsförmedlingens Working Paper serie presenterar rapporter som rör analys av arbetsmarknadens funktionssätt och e ekter av arbetsmarknadspolitiska insatser. Rapporterna är pågående arbete och författarna tar tacksamt emot synpunkter. Forskningsenheten Arbetsförmedlingens huvudkontor STOCKHOLM E-post: forskningsenheten@arbetsförmedlingen.se
3 Stödinsatser vid varsel - Omfattning och e ekter Anders Harkman 14 januari 2009 Sammanfattning Den kris inom telekombranschen som inleddes år 2000 ledde till stora neddragningar och omfattande uppsägningar av personal under de följande åren. I många fall gjordes särskilda satsningar på stödinsatser av olika slag för att underlätta övergången till ny anställning eller annan försörjning för de uppsagda. I rapporten redovisas en undersökning som dels syftade till att kartlägga vad som hänt de uppsagda i anslutning till telekomkrisen dels att få en uppfattning om nyttan av de extrainsatser som gjorts i samband med dessa. Ungefär en tredjedel av de uppsagda har deltagit i någon typ av stödprogram. Andelen som deltagit är större inom telekombranschen än inom andra branscher. Vanligast är att ha deltagit i jobbsökarprogram. En stor majoritet, 79 procent, har haft kontakt med Arbetsförmedlingen i samband med uppsägningen. Vid intervjutillfället cirka 1,5-2 år efter den ursprungliga uppsägningen var andelen arbetslösa knappt en fjärdedel och andelen i arbete nära 60 procent. Resultaten tyder på att längre uppsägningstid minskar risken för arbetslöshet när man lämnar företaget. Både andelen som går till arbete och andelen som lämnar arbetsmarknaden t.ex. för studier blir högre. Av de särskilda stödprogrammen är det endast jobbsökaraktiviteter på arbetstid som har en tydlig positiv e ekt på andelen i arbete. För övriga stödprogram nns ingen statistiskt säkerställd e ekt. 3
4 1 Inledning En modern marknadsekonomi är utsatt för ett ständigt omvandlingstryck. Det innebär att det under en och samma tidsperiod både nns ett stort antal arbetstillfällen som försvinner och ett stort antal nya som skapas. Vissa perioder kan antalet nya vara er än de som försvinner. I andra perioder kan det vara tvärtom. En del av den nödvändiga rörlighet som krävs i samband med detta sker genom att arbetstagare frivilligt rör sig mellan olika företag och delarbetsmarknader. I vissa fall räcker dock inte den frivilliga rörligheten utan en del måste ske genom ofrivilliga uppsägningar. För att skydda de som då drabbas nns lagstiftning som ställer krav på bland annat viss uppsägningstid för de som skall lämna företaget och krav på att Arbetsförmedlingen skall informeras en viss tid innan uppsägningarna skall verkställas (s.k. varsel). Motivet med uppsägningstider är förstås att den enskilde skall få tid på sig att ska a ett nytt arbete innan det gamla upphör och med varsel att arbetsmarknadsmyndigheterna skall hinna förbereda åtgärder för de uppsagda. Olika parter ställer dessutom ofta upp med insatser utöver de som följer av lagstiftningen. Inom vissa avtalsområden nns särskilda omställningsavtal där parterna på arbetsmarknaden kommit överens om att erbjuda insatser utöver de som krävs (se t.ex. SOU 2002:59). Arbetsförmedlingen ställer ofta upp med särskilda insatser. I många fall erbjuder företagen generösare villkor än de som lagen föreskriver både i form av längre uppsägningstid och andra stödåtgärder. Ett exempel på detta var i samband med den kris inom telekombranschen som inleddes år 2000 och som ledde till stora varsel och neddragningar under de närmast följande åren (se AMS 2003a för exempel). För att kartlägga de initiativ Arbetsförmedlingen tagit på orter som drabbats av stora varsel i samband med krisen och hur Arbetsförmedlingen samverkat med andra aktörer tillsatte Arbetsmarknadsstyrelsen i november 2002 en riksövergripande samordningsgrupp för telekomsektorn, benämnd Telekomgruppen. För att få ett bättre underlag för att bedöma behovet och nyttan av olika insatser beställde Telekomgruppen en undersökning som dels syftade till att kartlägga vad som hänt de uppsagda i anslutning till telekomkrisen dels att få en uppfattning om nyttan av de extrainsatser som gjorts i samband med dessa. Detta gjordes i form av en intervjuundersökning under våren/sommaren Vissa resultat från undersökningen refereras kortfattat i gruppens slutrapport (AMS 2003b). Här redovisas resultaten från undersökningen mera utförligt. Rapporten är upplagd på följande sätt. Först redovisas det datamaterial
5 som ligger till grund för undersökningen. Därefter följer en redovisning av uppsägningstider och omfattningen av olika typer av stödprogram enligt intervjuundersökningen. Resten av rapporten ägnas åt att undersöka e ekten av insatserna. Först diskuteras hur de särskilda åtgärder i form av förlängda uppsägningstider och särskilda stödprogram har påverkat sysselsättningssituationen. Därefter följer en analys av e ekterna på lön och rörlighet mellan yrken, branscher och orter. 2 Data Undersökningen bygger på intervjuer med ett slumpmässigt urval bland samtliga anställda som varslats om uppsägning under andra halvåret 2001 enligt de listor som arbetsgivarna var skyldiga att lämna till länsarbetsnämnden i det län där driftsinskränkningen skall ske. Det innebär att undersökningen är begränsad till driftsinskränkningar som berör minst fem arbetstagare (lag 1974:13 om vissa anställningsfrämjande åtgärder). Eftersom syftet var att särskilt undersöka vad som hänt med uppsagda inom telekombranschen delades materialet upp i tre branschgrupper, telekom, övrigt IT och övriga branscher. Från dessa delgrupper drogs separata slumpmässiga urval om 750, 750 respektive 1500 personer. Populationen i de tre grupperna var 2655, 3344 respektive Datainsamlingen genomfördes i form av telefonintervjuer under perioden maj-juni Eftersom det saknades uppgift om telefonnummer för ganska många i urvalet kompletterades telefonintervjuerna med brevenkäter till den gruppen. Resultatet av datainsamlingen redovisas i tabell 1. Intervjun inleddes med en fråga om man blivit uppsagd under den aktuella perioden. Tre procent (93 personer) uppgav att de inte hade blivit uppsagda under den aktuella perioden. För dessa avslutades intervjun i och med detta. Även bland de som blivit uppsagda fanns några som inte hade lämnat företaget när intervjun gjordes (åtta procent eller 218 personer). Dessa har uteslutits i den fortsatta analysen som alltså omfattar uppsagda som lämnat företaget vid intervjutillfället. Antalet observationer som används i analysen begränsas också i en del fall av ett visst partiellt bortfall på några frågor (främst lön). Några observationer har även strukits då vi bedömt de lämnade uppgifterna som orimliga eller alltför udda. Antalet observationer som analysen bygger på är därför cirka I intervjuundersökningen ställdes frågor om jobbet man hade när man blev uppsagd, frågor om uppsägningstid och stödprogram i samband med 5
6 Tabell 1: Undersökningens resultat (urval, svarsfrekvens) Typ av kontakt Telefon Brevenkät Totalt intervju Bruttourval därav Felaktigt personnummer m.m., Ej uppsagda den aktuella perioden (övertäckning) Utomlands/emigrerat/avliden 9 9 vid intervju Nettourval (bruttourvalövertäckning) Ej intervjuad p.g.a. språksvårigheter 7 7 m.m. Ej anträ ade Ej besvarat brevenkät av okänd orsak Avböjt medverkan Genomförd intervju Svarsfrekvens (procent) uppsägningen, sysselsättning och lön när man lämnade företaget och vid intervjutillfället samt frågor om olika individkaraktäristika. Förutom uppgifterna från intervjun har vi tillgång till de övriga uppgifter som arbetsgivarna lämnat i samband med det varsel som inlämnats till länsarbetsnämnderna inklusive varslets storlek, antal sysselsatta på företaget och orsak till uppsägningen. 3 Uppsägningstider En längre uppsägningstid ger möjlighet för en uppsagd att börja söka nytt arbete redan innan han eller hon lämnat den tidigare arbetsgivaren. Man bör då ha större chanser att undvika arbetslöshet och inkomstförluster i samband med uppsägningen. Man kan emellertid också tänka sig att den som får lång uppsägningstid väntar längre med att börja söka och/eller söker mindre intensivt än de skulle ha gjort om de omedelbart hade ställts inför hotet att förlora arbete och inkomst. 6
7 Tabell 2: Uppsägningtidens längd fördelat på branschgrupp Uppsägningtid Telekom Övrig IT Övrig Övrigt Totalt (månader) industri ,6 34,9 25,6 44,5 33, ,9 44,4 32,4 28,2 32, , ,6 7-15,2 6,7 9 9,3 9,5 Summa I lagen om anställningsskydd (SFS 1982:80) nns bestämmelser om uppsägningstid. Där anges att alla har rätt till minst en månads uppsägningstid. Personer med en anställningstid på minst två år har rätt till längre uppsägningstid. Tiden varierar mellan två och sex månader beroende på hur många år man varit anställd. Den längsta uppsägningtiden, sex månader, gäller för personer som varit anställda minst tio år. För anställda före 1 januari 1997 gäller de regler som då fanns. Då var uppsägningstiden knuten till ålder och inte anställningstid. Personer som ännu inte fyllt 25 år har enligt de reglerna den kortaste uppsägningstiden (en månad). Därefter ökar tiden successivt till sex månader för personer som fyllt 45 år. Andra regler kan dock bestämmas i kollektivavtal. Tyvärr har vi ingen uppgift om i vilken utsträckning detta är fallet i vårt datamaterial. Knappt 70 procent av de uppsagda i undersökningen hade en anställningstid på mindre än fem år vilket innebär att de esta anställts efter 1 januari I samband med driftsinskränkningar erbjuder ofta arbetsgivaren längre uppsägningstider. I tabell 2 redovisas uppsägningstiderna i vårt material fördelat på branschgrupper. Uppgiften bygger på en direkt fråga i intervjuundersökningen. Drygt 30 procent av de intervjuade hade en uppsägningstid på högst två månader medan tio procent hade en uppsägningstid längre än ett halvår. Majoriteten hade tider i intervallet 3-6 månader. Den genomsnittliga uppsägningstiden var drygt fyra månader. Hälften uppger en uppsägningstid som är längre än den lagstadgade vilket kan hänga samman både med andra regler i kollektivavtal och företagsspeci ka avtal i det speciella fallet. Andelen med längre uppsägningstid än den lagstadgade var klart större inom telekom- och IT-branscherna än inom övriga branscher. Andelarna var cirka 65 respektive 45 procent. 7
8 Uppsagda inom telekombranschen hade de längsta uppsägningstiderna medan övrig IT och övriga branscher (huvudsakligen servicebranscher) hade de kortaste. Då har vi emellertid inte kontrollerat för skillnader vad gäller anställningstid, ålder och eventuellt andra faktorer som systematiskt kan påverka hur långa uppsägningstider man får. 3.1 Vilka faktorer påverkar uppsägningstiden? Lagen anger alltså endast en faktor som skall bestämma uppsägningstidens längd nämligen anställningstid (ålder för anställda före 1997). Emellertid kan uppsägningstiden påverkas både genom kollektivavtal och särskilda förhandlingar i samband med uppsägningar. För att undersöka hur olika faktorer påverkar uppsägningstidens längd har vi skattat en regressionsmodell där vi försökt isolera olika faktorers betydelse. Modellen i sin helhet redovisas i tabellbilagan (tabell 14). Faktorer som har ett tydligt samband med uppsägningstidens längd är antal varslade, orsaken till varslet och region samt den uppsagdes ålder, yrke och anställningstid. Eventuellt nns också ett samband med att vara född utomlands och att ha deltagit i stödprogram. Det nns ett tydligt positivt samband mellan uppsägningstidens längd och antalet varslade. Vid stora varsel tenderar uppsägningstiderna att vara längre. I genomsnitt ökar uppsägningstiden med cirka 0,3 månader när antalet varslade ökar med 100. Inte överraskande är uppsägningtiden kortare vid konkurser än vid partiella neddragningar av verksamheten. Skillnaden uppgår till omkring en månad. Några större systematiska skillnader nns egentligen inte mellan olika regioner. En regiontyp som dock avviker från andra är universitetsoch högskoleregioner där uppsägningstiderna är kortare. Som väntat nns ett tydligt samband mellan anställningstid och uppsägningstid precis som lagen föreskriver. Längre anställningstider ger längre uppsägningstider. Förutom anställningstid så spelar också ålder stor, självständig roll för uppsägningstiden även sedan vi kontrollerat för anställningstid. Personer under 30 år tenderar att ha kortast uppsägningtider och personer 50 år och äldre har den längsta. Den yngre gruppen har cirka en halv månad kortare uppsägningtid än åldergruppen år och den äldre gruppen har en månads längre tid. Personer med yrken som kräver högskoleutbildning tenderar att ha längre uppsägningtider liksom ledande befattningshavare i företagen. När vi kontrollerat för ovanstående faktorer nns inte längre någon sta- 8
9 Tabell 3: Hade arbetsgivaren något särskilt stödprogram som du deltog i? Andelar i procent Program Telekom Övrig IT Övriga Samtliga branscher Deltog ej i stödprogram Fick söka arbete på arbetstid Utbildning bekostad av arbetsgivaren Hjälp av bemanningsföretag Möjlighet pröva annat arbete Avtalspension eller motsvarande Annan hjälp tistiskt säkerställd skillnad i uppsägningstíd mellan uppsagda i telekombranschen och andra branschgrupper. 4 Stödprogrammens omfattning Förutom längre uppsägningstider kan arbetsgivarna erbjuda olika stödprogram i samband med uppsägningar. I det här avsnittet skall vi redovisa omfattningen av dessa. Uppgifterna bygger även här på de uppsagdas egna uppgifter som de lämnat i intervjuundersökningen. Frågan som ställdes löd: Hade arbetsgivaren något särskilt stödprogram för uppsagda som Du deltog i? Den som deltagit ck också ange vilken typ av program det var. Flera alternativ kunde anges. Alternativen framgår av tabell 3. Som framgår av tabellen har 66 procent av de uppsagda inte deltagit i något särskilt stödprogram. Vi vet då inte om det beror på att man inte velat delta i program som funnits på arbetsplatsen eller på att inga program anordnats. Eftersom utbudet av stödprogram är frivilligt förefaller det dock troligt att många företag inte erbjudit några program och att många uppsagda inte haft tillgång till sådana. Det vanligaste stödprogrammet var att söka arbete på arbetstid som 9
10 16 procent uppger att de deltagit i. Enligt lagen om anställningsskydd har alla uppsagda rätt till skälig ledighet för att söka arbete. Man kanske kan anta att det här ofta rör sig om något mer ambitiösa program än det minimikrav som lagstiftningen erbjuder eftersom ändå endast en minoritet av de uppsagda har deltagit. Näst vanligast är att arbetsgivaren erbjuder någon typ av utbildning som sju procent har deltagit i. Mera sällsynt är att man får hjälp av bemanningsföretag eller möjlighet att pröva annat arbete under uppsägningstiden. Endast ett fåtal har erbjudits avtalspension eller motsvarande. 12 procent har deltagit i andra ej speci cerade aktiviteter. Andelen som deltagit i de olika stödprogrammen är betydligt högre inom telekombranschen än inom övriga branscher. Särskilt gäller detta de mer ambitiösa programmen som utbildning, hjälp av bemanningsföretag och möjlighet att pröva annat arbete. Detta tyder på att ambitionsnivån har varit högre inom den branschen än inom andra att ge stöd i samband med uppsägningen. 4.1 Arbetsförmedlingens insatser Vi har hittills redovisat vilka insatser som företagen har erbjudit de uppsagda. I vilken utsträckning har de uppsagda varit i kontakt med Arbetsförmedlingen? Sådana kontakter kan ha ägt rum både under uppsägningstiden och efteråt om man inte lyckats lösa sin situation under tiden. De stödprogram som företagen erbjudit kan i vissa fall ha skett i samarbete med Arbetsförmedlingen. De uppgifter som redovisas bygger på intervjuundersökningen. Nära 80 procent av de uppsagda i undersökningen har haft någon form av kontakt med Arbetsförmedlingen, antingen via personalen eller via Arbetsfömedlingens internettjänster (se tabell 4). Andelen som varit i kontakt med personalen är något större än andelen som använt internettjänsterna. Andelen som enbart använt internet är tio procent. De esta har både haft kontakt med Arbetsförmedlingens personal och sökt arbete via internettjänsterna. Andelen som varit i kontakt med Arbetsförmedlingen är störst inom telekombranschen och minst inom IT-branschen. I tabell 5 redovisas vilka olika tjänster man utnyttjat. Överlägset vanligast är att söka jobb med hjälp av internettjänsterna. Av tjänster som förmedlats via personal är platsinformation vanligast följt av vägledning och arbetsmarknadsutbildning. En mindre andel har också deltagit i arbetspraktik. 10
11 Tabell 4: Andel som varit i kontakt med Arbetsförmedlingen efter uppsägning (procent) Grupp Kontakt med personal Telekom Övrig IT Övriga branscher Samtliga Använt internettjänsterna Personal eller internettjänster Tabell 5: Andel som använt Arbetsförmedlingens olika tjänster. Procent Program Telekom Övrig IT Övriga Samtliga branscher Af:s internettjänster (Plats- och sökandebanken) Platsinformation, personal Vägledning Arbetsmarknadsutbildn Arbetspraktik Annat E ekter på sysselsättning och arbetslöshet En uppsägning innebär, om den inte dras tillbaka, att den uppsagde måste hitta ett nytt arbete eller lämna arbetsmarknaden. Detta kan ske mer eller mindre smidigt. I vissa fall kan man direkt hitta ett nytt arbete och kan gå över till ny anställning utan mellanliggande arbetslöshet, utbildningsinsats eller liknande. I andra fall kan sökandet efter nytt arbete bli resultatlöst under lång tid. Byte av arbete kan också innebära att man tvingas acceptera lägre betalada jobb eller byta bostadsort. I det här avsnittet skall vi undersöka hur de uppsagda i vårt urval har klarat sig med avseende på sysselsättning och arbetslöshet. Hur villkoren i det nya jobbet är i förhållande 11
12 till de som man hade tidigare analyseras i följande avsnitt. Vi kommer att använda tre olika mått på sysselsättningssituationen för de uppsagda. Dels använder vi två frågor i intervjuundersökningen som gäller vilken sysselsättning man hade direkt när man lämnade företaget respektive vid intervjutillfället i maj/juni Dessa uppgifter kompletteras med uppgifter från AMS register om arbetslöshet och programdeltagande under perioden januari 2002 till augusti Sysselsättning vid två tidpunkter Innan vi undersöker sambandet mellan insatser av olika slag som gjorts i samband med varslen och utfallet i form av sysselsättningsgrad m.m. skall vi kort redovisa hur sysselsättningssituationen ser ut för de varslade vid två tidpunkter. Detta kommer sedan att vara det viktigaste underlaget för de följande analyserna. De tidpunkter som vi undersöker är dels när de uppsagda lämnar företaget dels tidpunkten för intervjun (maj/juni 2003). Den första tidpunkten, när man lämnar företaget, kan variera ganska mycket beroende på dels när exakt uppsägningen gjordes dels beroende på hur lång uppsägningstid man ck. Som framgår av tabell 6 lämnade cirka hälften företaget till arbetslöshet eller ett arbetsmarknadspolitiskt program. Cirka 30 procent gick direkt till ett annat arbete. Sju personer i undersökningen gick direkt till pension. Cirka fyra procent var sjukskrivna när de lämnade företaget. Vid tidpunkten för intervjun har en klar majoritet av de uppsagda ett arbete av något slag. Andelen arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program har minskat till 25 procent. Andelarna i studier, sjukskrivna och pensionerade är ganska små. Antalet pensionerade har dock fördubblats under tiden men andelen är fortfarande mycket liten. Det är dock möjligt att er pensionerats i samband med neddragningarna bland personer som inte nns bland de varslade. Vi kan därför inte uttala oss om hur vanligt det är med förtida pensioneringar i samband med varsel. Cirka fyra procent är sjukskrivna vid båda undersökningstillfällena. Värt att notera är att hälften av dem som var sjukskrivna när de lämnade företaget fortfarande är sjukskrivna vid intervjutillfället. Intressant att notera är också att en stor majoritet av dem som är sjukskrivna vid intervjun men inte var det när de lämnade företaget då var arbetslösa. Här kan nnas personer som riskerar att permanent slås ut från arbetsmarknaden. Totalt har 41 procent av de uppsagda ännu inte hittat en mera permanent lösning på sin situation (arbete eller pension). Till de som har en mera osäker situation kan även läggas de som har en tidsbegränsad anställning. 12
13 Tabell 6: Sysselsättningssituation för undersökningsgruppen vid två tillfällen. Andel i procent Sysselsättning När man lämnat företaget Vid intervju (maj/juni 2003) Arbete Arbetslöshet/åtgärd Studier 7 8 Sjukskrivning 4 5 Pension 1 1 Annat 5 4 Totalt Andelen anställda med tidsbegränsade kontrakt var 20 procent (elva procent av samtliga). Erfarenhetsmässigt vet man dock att många tillfälliga anställningar så småningom övergår i fasta. En fjärdedel av de varslade som slutat sin anställning hos arbetsgivaren är alltså arbetslösa vid intervjutillfället. Av dessa var 74 procent arbetslösa även när de lämnade företaget Uppsägningstidens betydelse Har då uppsägningstiden någon betydelse för hur väl den uppsagde lyckas med att hitta en väg till ett nytt arbete? Vi skall undersöka den frågan genom att granska sambandet mellan uppsägningstidens längd och sysselsättningen vid två olika tidpunkter. Den första tidpunkten är när den uppsagde lämnar företaget vilket alltså kan variera mellan olika personer beroende på hur lång uppsägningstid man ck. Den andra tidpunkt vi undersöker är tillfället för intervjun i maj/juni 2003 vilket bör vara 1,5-2 år efter den ursprungliga uppsägningen. För att isolera betydelsen av uppsägningstid från andra faktorer som påverkar sysselsättningsgraden har vi använt en form av regressionsanalys, s.k. multinomial logitanalys, som också tar hänsyn till att man kan gå till era alternativa sysselsättningar. Vi har delat upp sysselsättningsmöjligheterna i tre olika grupperingar i analysen. Den första är arbete på öppna marknaden (inklusive eget företag). Den andra är arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiskt program och den tredje är andra sysselsättningar utanför arbetsmarknaden inklusive bl.a. studier. Variabler som, förutom uppsägningstid, ingår 13
14 i modellen är bransch, yrke, ålder, kön, utbildning, region, anställningstid, obalanstal, lön vid uppsägningstillfället, födelseland, familjeförhållanden och deltagande i olika stödprogram i samband med uppsägningen. En detaljerad redovisning av resultat och modell ges i tabellbilagan (tabell 15 och 16). När det gäller uppsägningstidens längd nns ett tydligt samband mellan denna och sysselsättningen när man lämnar företaget. Bland de som har längre uppsägningstider nns en mindre andel arbetslösa och en relativt sett större andel i arbete och i övriga sysselsättningar. En längre uppsägningstid förefaller alltså ge den åsyftade e ekten att underlätta för individen att hitta en permanent eller tillfällig lösning på sina sysselsättningsproblem och därmed undvika att bli arbetslös. Analysresultaten redovisas i tabell 7. Här redovisas e ekten av att förlänga uppsägningstiden med tre månader när alla andra egenskaper som ingår i modellen hålls konstanta. På första resultatraden redovisas den beräknade fördelningen på de olika sysselsättningskategorierna för personer med genomsnittliga karaktäristika och med tre månaders uppsägningstid. Andelen i arbete är drygt 29 procent, andelen i arbetslöshet/program är drygt 55 och andelen i annat är drygt 15 procent. På nästa rad anges hur dessa andelar förändras när uppsägningstiden ökar med tre månader. Fortfarande är det personer med i övrigt samma egenskaper som undersöks. Den beräknade andelen i arbete är 1,6 procentenheter högre, dvs 30,7 procent. Andelen arbetslösa är 4,4 procentenheter lägre, dvs 51,0 procent och den beräknade andelen i andra sysselsättningar är 2,7 procentenheter högre eller 18,2 procent. De högre andelarna i arbete och i annat jämfört med i arbetslöshet är statistiskt säkerställda. Att en längre uppsägningtid minskar risken för arbetslöshet i samband med att man lämnar företaget vid en uppsägning överensstämmer med resultaten i Storrie(?) och Jans(2002). När det gäller sysselsättningen vid intervjutillfället nns inte längre någon tydlig (statistiskt säkerställd) skillnad mellan de som hade korta respektive långa uppsägningstider. Som framgår av den sista raden i tabellen är de beräknade skillnaderna ytterst små mellan de som har tre respektive sex månaders uppsägningstid. Den skillnad som fanns när man lämnade företaget har jämnats ut. Slutsatsen blir alltså att en längre uppsägningstid minskar risken för arbetslöshet i samband med att man lämnar företaget och att man istället i större utsträckning får antingen arbete eller hittar någon annan sysselsättning utanför arbetsmarknaden. På medellång sikt jämnas skillnaden ut och efter 1-1,5 år nns inte längre någon statistiskt säkerställd skillnad. 14
15 Tabell 7: E ekt av uppsägningstid på sysselsättningen vid två tillfällen. Andelarna gäller för person med genomsnittliga karaktäristika Utfall Arbete Arbetslös Annat eller program Sysselsättning vid avgång Uppsagd med 3 månaders 29,1 55,4 15,5 uppsägningstid E ekt av ytterligare 3 månaders +1,6* -4,4 +2,7* upps.tid Sysselsättning vid intervju Uppsagd med 3 månaders 59,1 24,8 16,1 uppsägningstid E ekt av ytterligare 3 månaders -1,1 0 1,1 upps.tid * signi kant på 10-procentsnivå eller lägre. Test avser jämförelse med arbetslös/program Stödprogram Vilken e ekt har då stödprogrammen? När man skall försöka besvara den frågan ställs man inför de problem som alltid nns när e ekten av en åtgärd skall mätas. E ekten av en åtgärd är i princip skillnaden mellan det utfall i form av sysselsättningsgrad, lön etc som deltgarna får och det utfall man skulle ha fått om man inte deltagit i programmet. Det här hypotetiska utfallet kan ju aldrig direkt observeras utan det måste skattas på något sätt. Vanligen beräknas det hypotetiska utfallet som deltagarna skulle ha fått utan program på så sätt att man mäter utfallet för andra, liknande, personer som inte deltagit (kontroll- eller jämförelsegrupp). Svårigheten är att hitta liknande personer på samma eller likvärdiga delarbetsmarknader. Om inte alla deltog i ett program och deltagandet vore helt slumpmässigt skulle det hypotetiska utfallet utan problem kunna representeras av det faktiska utfallet för gruppen som inte deltagit. Detta är dock sällan eller aldrig fallet med faktiska program. I allmänhet nns systematiska skillnader mellan deltagare och ickedeltagare. Om dessa skillnader också systematiskt påverkar utfallet måste man på något sätt ta hänsyn till detta. Så länge skillnaderna går att observera kan problemet lösas genom att likställa delta- 15
16 gare och ickedeltagare med hjälp av regressionsanalys eller s.k. matchning. Problemet kvarstår dock om det nns viktiga faktorer som påverkar både deltagande och utfall som vi inte kan observera. I vårt fall har vi uppgifter från ett antal personer som alla blivit uppsagda av sina arbetsgivare på grund av personalneddragningar eller nedläggningar. På så sätt har alla samma utgångsläge. Vissa av dessa nns hos arbetsgivare som erbjuder särskilda stödprogram. Andra nns hos arbetsgivare som inte erbjuder sådana program. Finns det någon systematik i vilka som erbjuder stödprogram? En tänkbar faktor är att benägenheten att erbjuda stödprogram är större där situationen på arbetsmarknaden är sämre. Man kan tänka sig att påtryckningar från anställda, fackföreningar och det omgivande samhället är större i det fallet. Den faktorn kan man emellertid kontrollera för i analysen genom att ta med olika mått på arbetsmarknadsläge i analysen. Svårare att hantera är de systematiska skillnader som uppkommer genom att de uppsagda på företag som erbjuder stödprogram kan välja att delta eller inte. Trots att vi har tillgång till uppgifter om en mängd olika egenskaper hos individen kan vi inte utesluta att det nns ytterligare faktorer som påverkar både deltagande och utfall. Även om så skulle vara fallet är situationen i vårt fall ändå betydligt bättre än när man analyserar program som i princip är tillgängliga för alla. I vårt fall har många uppsagda inte tillgång till något program vilket gör att vi kan anta att grupperna trots allt är mer lika varandra än normalt. Modellen som används är densamma som i föregående avsnitt. Resultaten av analysen med avseende på stödprogrammen presenteras i tabell 8. Principen för redovisningen är densamma som i tabell 7. Även här kontrollerar vi för andra egenskaper genom att låta jämförelsen gälla en person med genomsnittliga egenskaper. Den enda faktor som varierar är deltagandet i olika stödprogram. Det enda program som har en statistiskt säkerställd effekt på andelen i arbete är ck söka arbete på arbetstid. Deltagarna i detta stödprogram har 11 procentenheter högre andel i arbete när de lämnar företaget än de som inte deltagit i något stödprogram. Vid intervjutillfället är fortfarande andelen i arbete nio procentenheter högre. Intressant att notera är att arbetslösheten i stort sett är densamma för deltagarna i programmet som bland dem som inte deltagit i något program. Istället är andelen annat klart lägre. Deltagare i utbildningsprogram har klart större andel i annan sysselsättning (främst utbildning) vid båda mättillfällena med tendens till lägre andel både i arbete och arbetslöshet. Som man kan förvänta sig är andelen med annan sysselsättning större bland dem med avtalspension eller motsvarande. Många i gruppen har lämnat arbetsmarknaden. I övrigt är den 16
17 enda statistiskt säkerställda skillnaden att de som fått hjälp av bemanningföretag i mindre utsträckning nns i andra sysselsättningar (dvs utanför arbetsmarknaden). Det enda stödprogram som på ett tydligt sätt ger högre andel i arbete är alltså att få söka arbete på arbetstid. För övriga program går det inte att belägga någon positiv e ekt på sysselsättningsgraden. Tabell 8: E ekt av deltagarande i stödprogram på sysselsättningen vid två tillfällen. Andelarna gäller för person med genomsnittliga karaktäristika. E ekter i procentenheter. Utfall Arbete Arbetslös Annat /program Sysselsättning vid avgång Ej deltagit i program 28,6 53,1 18,3 Fick söka arbete på arbetstid +11,5* -1,2-10,3* Utbildning -6,5-4,1 +11,8* Hjälp av bemanningsföretag 1,2-0,5-0,7 Möjlighet pröva annat 8,6-0,2-7,3 arbete Avtalspension eller -4,4-6,8 11,2 motsv. Annat -5,2 5,1 0,1 Sysselsättning vid intervju Ej deltagit i program 56,6 26,4 17 Fick söka arbete på arbetstid +9,3* -4,1-5,2 Utbildning ,0* Hjälp av bemanningsföretag 1,8 5-6,7* Möjlighet pröva annat -0,4-6 6,4 arbete Avtalspension eller -1,5-11,1 +12,9* motsv. Annat 1,1-0,8-0,3 forts. nästa sida 17
18 Tabell 8 forts. föregående sida Utfall Arbete Arbetslös /program *signi kant på 10-procentsnivå eller lägre. Test avser jämförelse med arbetslös/program. Annat Övriga faktorer Det kan också vara intressant att se hur övriga variabler påverkar sysselsättningsutfallet i samband med varsel. Vilka faktorer försvårar respektivet underlättar möjligheterna att snabbt komma tillbaka till arbete? Varslets storlek påverkar inte risken för arbetslöshet. Resultaten tyder inte på att det nns något systematiskt samband mellan varslets storlek och sysselsättningssituationen. Det enda samband som kan noteras är att andelen med annan sysselsättning är något större vid stora varsel när man lämnar företaget. Vid intervjutillfället nns dock inget samband kvar mellan varslets storlek och sysselsättningssituationen för de varslade. Detta gäller oavsett om man relaterar varslets storlek till den lokala arbetsmarknadens storlek eller inte. Resultatet ger alltså inget stöd för att behovet av insatser generellt sett skulle vara större vid stora varsel än vid små. För att undersöka eventuella regionala skillnader har vi använt en indelning i sex regioner baserat på storlek och karaktär. Efter kontroll för övriga faktorer i modellen är de systematiska skillnaderna mellan olika regiontyper i allmänhet små och inte statistiskt säkerställda. Ett undantag är dock Stockholmsregionen som tydligt skiljer sig från övriga regioner genom en mindre andel i arbete och en större i arbetslöshet än vad man skulle förvänta sig med tanke på arbetsmarknadsläge och de uppsagdas kvali kationer. Detta gäller både vid avgången från företaget och vid intervjutillfället. Den skattade skillnaden är vid båda tillfällena i storleksordningen tolv procentenheter på andelen i arbete till Stockholmsregionens nackdel. Den enda tydliga skillnaden i övrigt är att varslade i småregioner i mindre utsträckning går över till annan sysselsättning i samband med att de lämnar företaget. Som indikator på arbetsmarknadsläget har vi använt det relativa obalanstalet i kommunen. För sysselsättningen vid avgången från företaget har obalanstalet ingen tydlig e ekt. Tendensen är som väntat negativ på andelen i arbete, dvs hög obalans leder till mindre andel i arbete i förhållande till i arbetslöshet. E ekten är dock inte statistiskt säkerställd. Går man däremot till situationen vi intervjutillfället nns en tydlig e ekt i förväntad riktning. Högre obalanstal i kommunen leder till högre arbetslöshet och lägre andel 18
19 i arbete bland de varslade. En skillnad i obalanstal på fem procentenheter (från fyra till nio procent) beräknas leda till en minskning av andelen i arbete med 16 procentenheter och en motsvarande ökning av arbetslösheten. De som blir varslade i samband med en konkurs skiljer sig i viktiga avseenden från de som varslas i samband med mera partiella neddragningar. Skillnaden är inte så stor direkt vid avgången från företaget. Andelen som går till annat är något mindre bland de som drabbats av konkurs. Däremot är skillnaden stor vid intervjutillfället. De som kommer från en konkurs har betydligt högre andel i arbete och mindre i arbetslöshet och annat än vid övriga orsaker. Den beräknade andelen i arbete är cirka 16 procentenheter högre bland de som kommer från en konkurs. Att de som blir varslade i samband med konkurser klarar sig bättre än andra är ett resultat som återkommer i andra undersökningar (t.ex. Edin, 1988). Den vanligaste förklaringen brukar vara att en konkurs berör hela arbetsstyrkan medan vid partiella nedskärningar ofta bara en mindre del berörs. Den partiella nedskärningen ger möjlighet att behålla den mest attraktiva arbetskraften. En hypotes skulle då vara att de som kommer från konkurser i genomsnitt utgör en bättre grupp än de som kommer från partiella nedskärningar. Finns det då viktiga egenskaper som har betydelse för framgången som vi inte kan mäta men som potentiella arbetsgivare kan observera skulle man få en positiv e ekt av att komma från en konkurs. En annan förklaring skulle kunna vara att vissa företag som går i konkurs köps upp eller startas om och i samband med detta återanställer en del av personalen. Uppsagda inom telekombranschen har en klart lägre andel som går till arbete när de lämnar företaget än uppsagda inom andra branscher. Detta förklaras både av en högre andel som går till arbetslöshet och en högre andel som lämnar arbetskraften tillfälligt eller permanent. Skillnaden är mindre jämfört med övrig industri än om man jämför med IT och servicebranscherna. Vid intervjutillfället har skillnaderna jämnats ut och är inte längre statistiskt säkerställda. Flera individkaraktäristika har betydelse för sysselsättningsläget efter uppsägningen. En variabel som väger tungt är ålder. De som är 50 år och däröver har betydligt svårare att komma tillbaka till ett arbete än de som är yngre. De har mindre andel i arbete, större andel i arbetslöshet och mindre andel i annan sysselsättning än de yngre. Detta gäller både vid avgången från företaget och vid intervjutillfället. En person med i övrigt genomsnittliga karaktäristika som tillhör åldersgruppen år kan beräknas ha tolv procent lägre sysselsättningsgrad än en motsvarande person i åldergruppen år. 19
20 Vid intervjutillfället har skillnaden vidgats till nästan 30 procentenheter (35 för den äldre gruppen mot 63 för den yngre). Skillnaden motsvaras i stort sett av en högre andel i arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska program. En annan faktor som har stor betydelse är födelseland. Den som är född utomlands har betydligt svårare att komma tillbaka till arbete efter att ha förlorat arbetet i samband med varsel. Den beräknade skillnaden i andelen i arbete mellan en person född utomlands och en i övrigt likadan person född i Sverige uppgår till cirka nio procentenheter vid avgång från företaget och 13 procentenheter vid intervjutillfället. Ett par andra variabler som har viss betydelse är om man är gift/sambo eller ensamstående och om man har hemmavarande barn. De som är ensamstående har en sämre sysselsättningssituation än de som gifta eller samboende (lägre andel i arbete och högre arbetslöshet). Den beräknade skillnaden uppgår till cirka åtta procentenheter vid båda mättillfällena. De som har hemmavarande barn har lägre andel i arbete och högre arbetslöshet vid intervjutillfället. Skillnaden uppgår till cirka sju procentenheter. Den som hade högre lön vid uppsägningstillfället övergår direkt till arbete i större utsträckning än den som hade lägre lön. En person som tjänar kronor per månad har cirka åtta procentenheter högre andel som lämnar arbetsgivaren direkt till arbete än en i övrigt likadan person som tjänar per månad. Vid intervjutillfället har skillnaden minskat och är inte längre statistiskt säkerställd. E ekten kan hänga samman med att högre avlönade personer ofta har kontaktnät som de utvecklat i arbetet (t.ex. kundkontakter) och som snabbt kan leda till nytt arbete. Andelen i arbete vid intervjutillfället är också lägre bland personer med tvåårig gymnasieutbildning än bland övriga. Andelen är cirka 15 procentenheter lägre än bland personer med minst treårig universitets- eller högskoleutbildning. I övrigt nns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan utbildningsgrupperna. Generellt kan man säga att e ekten av olika individkaraktäristika framträder tydligare vid intervjutillfället än i direkt anslutning till avgången från företaget (undantag är lönen). 5.2 Sammanlagd arbetslöshetstid För att få en mera heltäckande bild av i vilken utsträckning de varslade varit arbetslösa eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program har vi kompletterat den ögonblicksbild som gavs i förra avsnittet med en redovisning av de kontakter de sökande haft med Arbetsförmedlingen under hela upp- 20
21 Tabell 9: Antal månader som inskriven vid Arbetsförmedlingen (arbetslös eller program) perioden januari 2002 till augusti 2003 Antal månader Andel 0 35, , , , ,6 Summa 100 Antal obs 1555 följningsperioden. I intervjun nns ingen direkt fråga om detta. Genom att utnyttja AMS registerdata (HÄNDEL-databasen) kan vi emellertid få sådana uppgifter. Måttet har konstruerats på följande sätt: Vid varje månadsskifte har vi undersökt om den varslade varit inskriven vid Arbetsförmedlingen som arbetslös eller i arbetsmarknadspolitiskt program. Därefter har vi räknat antalet månader då personen varit inskriven under perioden januari 2002 till augusti Antalet inskrivningsmånader kan alltså variera mellan 0 och 20. I tabell 9 redovisas antalet månader som de varslade varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen under den aktuella perioden. Cirka en tredjedel har inte varit inskrivna vid något månadsskifte. Ytterligare en tredjedel har varit inskrivna mellan en och sex månader. Resterande tredjedel har följaktligen varit inskrivna vid mer än sex månadsskiften. För att undersöka hur olika faktorer påverkar antalet inskrivningsmånader har vi skattat en regressionsmodell med antalet månader som beroende variabel och samma variabler som i föregående avsnitt som förklaringsfaktorer, inklusive uppsägningstid och deltagande i stödprogram. Man får då ett mått på olika faktorers e ekt på antalet inskrivningsmånader under en 20-månadersperiod efter uppsägningen. Detaljerade resultat redovisas i tabellbilagan (tabell 17). Resultaten visar att de som har längre uppsägningstider har färre arbetslöshetsmånader. Tre månaders längre uppsägningstid motsvaras av 0,4-0,5 månaders mindre arbetslöshet under uppföljningsperioden. Man kan natur- 21
22 ligtvis fråga sig om om inte detta enbart är en e ekt av att en längre uppsägningstid helt enkelt skjuter arbetslösheten framåt i tiden. Mot detta talar emellertid vårt tidigare resultat att sysselsättningsgraden vid intervjutillfället inte påverkas av uppsägningstidens längd. Resultaten tyder alltså på att längre uppsägningstid faktiskt leder till mindre arbetslöshet. När det gäller de olika stödprogrammen nns ingen statistiskt säkerställd e ekt för något av programmen. Vi konstaterade tidigare att de som ck söka arbete på arbetstid hade högre sysselsättningsgrad än de som inte deltog i den typen av aktiviteter. Hur stämmer då det resultatet med att arbetslösheten inte påverkas? De båda resultaten är dock konsistenta eftersom vi också konstaterade att den ökade sysselsättningsgraden uppnåddes i första hand genom en mindre andel utanför arbetskraften och inte genom en lägre arbetslöshet. 6 Lön Att över huvud taget få ett arbete är naturligtvis viktigt. Det är emellertid också intressant att undersöka egenskaperna hos de jobb man får. Inte minst gäller detta lönen. Tidigare studier har visat att många uppsagda drabbas av långsiktigt negativa e ekter på lönen (Edin, 1988 och Jans, 2002). Detta kan bero på att en del av de kunskaper man har är speci ka för det företag, yrke eller bransch där man jobbat. Vid ett påtvingat byte kommer man då inte längre att kunna utnyttja den delen av sin kompetens. I en strukturomvandlingsprocess skulle detta emellertid kunna kompenseras av att man går över till företag, yrken och branscher med stor efterfrågan och lönebetalningsförmåga. Det är alltså inte självklart vad e ekten blir. Den kan också variera mellan olika grupper. En begränsning när vi vill studera hur lönen påverkas av en uppsägning är att långt ifrån alla som blev uppsagda hade hunnit få ett nytt jobb vid intervjutillfället. Det innebär att vi endast kan observera den nya lönen för en begränsad del av de uppsagda (57 procent). Det nns då en risk att de som hunnit få jobb inte är representativa för alla. Analysen är baserad på de som hade jobb vid intervjutillfället. Vi har också begränsat analysen till personer som hade heltidsarbete vid båda tillfällena. Anledningen är att vi inte har någon uppgift om antalet arbetade timmar för de som hade deltidsarbete. Vi har även uteslutit en observation med extremt hög lön på det nya jobbet. Den genomsnittliga lönen på det nya jobbet är i stort sett densamma som före uppsägningen. Den var före bytet av anställning kronor 22
23 per månad och efter bytet Även lönefördelningen i stort på det nya jobbet är mycket lik den gamla. Medianlönen är i båda fallet I den nedersta delen av fördelningen nns en liten skillnad. Före uppsägningen hade den fjärdedel som hade lägst lön högst kronor per månad. Efter bytet av anställning hade den gränsen ökat till I den övre delen av fördelningen har den fjärdedel med högst löner eller mer vid båda tillfällena. Tar man hänsyn till att köpkraften förändrats under perioden mellan tidpunkten när man lämnade det gamla jobbet och intervjun innebär en oförändrad lön ändå en viss köpkraftsminskning. Konsumentpriserna förändrades mellan hösten 2001 och maj 2003 med drygt 3 procent. Detta är bilden i stort. Ser man till enskilda individer nns dock en betydande lönerörlighet. 46 procent har fått högre lön än de hade innan. 19 procent har samma lön och 35 procent har fått en sänkning. 47 procent har fått en löneförändring (plus eller minus) på mer än tio procent. För 21 procent av de uppsagda (som fått nytt jobb) är den nya lönen mer än tio procent lägre. Det nns en tydlig tendens att de som från början hade låga löner får högre lön medan de som hade höga löner i större utsträckning fått lägre löner. Den genomsnittliga löneförändringen i olika löneklasser före bytet redovisas i tabell 10. Det förefaller alltså som om uppsägningarna skulle gynna de lågavlönade som får en knu bort från dåliga jobb till bättre. Innan man drar en sådan slutsats måste dock hänsyn tas till eventuella skillnader i andelen som över huvud taget fått ett jobb i de olika löneklasserna. Här är skillnaderna också stora. Bland dem som hade låg lön i utgångsläget är andelen som fått ett nytt arbete klart lägre än bland dem som hade hög lön. Detta gör tolkningen något svårare. För att undersöka hur olika faktorer inklusive insatserna i form av förlängda uppsägningstider och stödprogram påverkat den nya lönen har vi skattat en regressionsmodell med (logaritmen av) den nya lönen som beroende variabel och ett antal individkaraktäristika och egenskaper hos arbetsplatsen som förklaringsfaktorer. Bland förklaringsfaktorerna ingår även den tidigare lönen vilket bör fånga upp eventuella icke-observerade egenskaper hos de varslade. Genom att inkludera den variabeln får man också ett mera direkt mått på hur olika faktorer påverkat lönens förändring. Fullständiga resultat redovisas i tabellbilagan (tabell 18). Det är endast ett fåtal variabler som har tydlig e ekt på löneförändringen. Den allra äldsta åldergruppen (60-64 år) får en kraftig lönesänkning. Personer med minst treårig högskoleutbildning får istället en förbättring av sitt löneläge jämfört med andra utbildningsgrupper (7-9 procent). 23
24 Tabell 10: Löneförändring i olika inkomstklasser i samband med varsel Lön före byte Genomsnittlig Andel Andel Antal som fått som fått observa- löneförändring högre lön nytt artioner) (procent) bete vid (procent) intervju (procent) , , , Källa: Arbetsförmedlingen * Andelen baserad på alla med heltidsarbete före uppsägningen Personer som byter yrke i samband med uppsägningen får lägre lön än de som kan behålla samma yrke. E ekten är av storleksordningen fem procent. Däremot har inte byte av bransch någon tydlig e ekt på lönen. Förklaringen kan vara att det i första hand är de yrkesspeci ka kunskaperna som är viktiga och kan överföras mellan branscher medan branschspeci ka kunskaper spelar mindre roll. En annan faktor som har stor betydelse är om man blir arbetslös eller inte i samband med uppsägningen. Den som blir arbetslös får lägre lön än den som byter utan arbetslöshet. Längre arbetslöshet minskar ytterligare lönen. För varje månads arbetslöshet minskar lönen med drygt en procent. Förklaringen kan vara att arbetslösa tenderar att sänka löneanspråken när arbetslösheten drar ut på tiden. Insatserna i samband med varslen har i allmänhet inte någon tydlig effekt på lönen. Detta gäller både uppsägningstidens längd och de särskilda stödprogrammen. Det enda undantaget är de som ck pröva annat arbete som har lägre lön än övriga. Den skattade e ekten ligger i storleksordningen sju procent. Indirekt kan också uppsägningstiden ha betydelse genom e ekten på arbetslöshetstiden. E ekten skulle i så fall vara positiv men mycket liten. 24
25 Tabell 11: Rörlighet i samband med uppsägning Typ av rörlighet Andel (procent Bytt yrke 50,8 Bytt bransch (SNI 1-47,9 si ernivå) Bytt bransch (SNI 2-58,8 si ernivå) Flyttat p.g.a. uppsägning 4,9 7 Rörligheten mellan yrken, branscher och orter Byte av anställning kan innebära att man ändå får i stort sett samma typ av arbete som tidigare på samma lokala arbetsmarknad. Bytet av anställning kan också innebära stora förändringar av arbetsuppgifter och att man får ytta. En viss rörlighet är också önskvärd i en ekonomi som ständigt förändras och där omfördelningar mellan olika branscher och yrken sker. I vilken utsträckning förekommer den här typen av rörlighet i samband med uppsägningar? I tabell 11 redovisas andelen som bytt yrke, bransch och som yttat enligt vår undersökning. Uppgifterna om yrkes- och branschbyte avser endast de som har ett arbete vid intervjutillfället eftersom frågan avser det arbete man hade vid det tillfället. Uppgiften om andelen som yttat avser däremot samtliga oavsett om man hade arbete eller inte vid intervjun. Drygt hälften arbetade vid intervjutillfället inom ett annat yrke än de hade tidigare. Uppgiften bygger på en fråga i undersökningen som lyder: Är det samma yrke som Du hade när Du blev uppsagd? Det är upp till den svarande att avgöra vad som är ett nytt yrke. Cirka hälften har bytt bransch på ensi ernivå. Med en något bredare de nition av branschbyte (tvåsi ernivå enligt SNI) har knappt 60 procent bytt. Måttet på branschbyte har erhållits genom att jämföra de intervjuades uppgift om verksamheten på arbetsplatsen före respektive efter bytet. Dessa uppgifter har sedan kodats enligt SNI. Bland dem som bytt yrke har en stor majoritet också bytt bransch (71 procent). Andelen som antingen bytt bransch och/eller yrke är 63 procent. Det nns alltså en betydande rörlighet mellan branscher och yrken i samband med uppsägningar. Däremot förefaller den geogra ska rörligheten 25
26 vara ganska liten. Knappt fem procent har yttat helt eller delvis på grund av uppsägningen. Därutöver har drygt fem procent yttat av andra skäl. Jämfört med sysselsatta är dock sannolikt den geogra ska rörligheten stor i gruppen (se Israelsson m ). För att se om det nns något samband mellan deltagande i olika stödprogram, uppsägningstid och rörlighet har vi skattat regressionsmodeller för de olika typerna av rörlighet. I stort sett samma variabler som i tidigare analyser används för att förklara rörligheten. Fullständiga resultat redovisas i tabellbilagan (tabell 19). I tabell 12 redovisas resultaten med avseende på stödprogram och uppsägningstid. I tabellen redovisas marginale ekter, dvs skillnaden i andelen som byter/ yttar för deltagare i de olika programmen jämfört med de som inte deltagit när vi kontrollerat för alla andra faktorer i modellen. För uppsägningtid anges hur andelen som byter/ yttar påverkas av ytterligare en månads uppsägningstid. Att få söka arbete på arbetstid ser ut att öka rörligheten. I samtliga fall är den skattade e ekten positiv. För yrkesbyten och yttningar är e ekten statistisk säkerställd (10-procentsnivå). E ekten på yrkesbyten är drygt 12 procentenheter. För branschbyten är den skattade e ekten positiv men inte statistiskt säkerställd. E ekten på yttningar är drygt två procentenheter. För utbildning och hjälp av bemanningsföretag är den skattade e ekten relativt stor men inte i något fall statistiskt säkerställd. Osäkerheten hänger i stor utsträckning samman med det lilla antalet deltagare i dessa program. Möjlighet att pröva annat arbete har uppenbarligen varit inriktat på att hitta arbeten inom andra branscher. Den skattade e ekten är mycket stor, en ökning med 37,5 procentenheter, för byten på ensi ernivå. Längre uppsägningstid har inte någon tydlig (statistiskt säkerställd) effekt på någon av de olika formerna av rörlighet. Bland övriga variabler har arbetslöshetstid positiv e ekt på yrkes- och branschbyten. Ju längre arbetslöshetstid desto större andel byter när de får jobb. Däremot kan ingen e ekt konstateras på yttningar. När det gäller yrkes- och branschbyten nns också tydliga e ekter av bransch i utgångsläget. Rörligheten är större bland uppsagda inom telekombranschen än inom övriga branscher. 26
Working Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merSnabb försämring men nu syns ljus i tunneln
1 (9) 2010-01-28 Arbetsmarknadsåret 2009 Snabb försämring men nu syns ljus i tunneln Den mycket kraftiga nedgången i världsekonomin under hösten 2008 fortsatte ett stycke in på 2009. Under senare delen
Läs merDnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser
Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merAnställningsformer år 2008
Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer
Läs merFörmåga att tillvarata sina rättigheter
Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker
Läs merMedelpensioneringsålder
Social Insurance Report Medelpensioneringsålder ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Hans Karlsson 08-786 95 52 hans.karalsson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se
Läs merLärarstatistik som fakta och debattunderlag
SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och
Läs merArbetslöshet bland unga
Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på
Läs merPensionen en kvinnofälla
Pensionen en kvinnofälla En rapport om kommunalares pensioner Omslag s 1 2015 4680_Rapport_Pension_A4_150113.indd 1 2015-01-13 10:29 Sammanfattning av Pensionen - en kvinnofälla Av Annakarin Wall, Kommunal
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merINFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 oktober 2015 Thomas Behrens Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget oktober 2015 Skåne län Den ekonomiska statistiken samt de framåtblickande konjunkturindikatorerna
Läs merEkonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN
Ekonomiskt stöd när du söker jobb A LLT D U B EHÖV ER V E TA OM A RBETS LÖSHETS FÖ R S Ä KR I N GEN Vad är arbetslöshetsförsäkringen? 3 Vem gör vad? 3 När har du rätt till arbetslöshetsersättning? 4 Vad
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merLag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning
Läs merTrött på att jobba? REDOVISAR 2000:10
REDOVISAR 2000:10 Trött på att jobba? Utredningsenheten 2000-12-01 Upplysningar: Lizbeth Valck tel 08-786 93 82 Peter Skogman Thoursie tel 08-16 23 07 Sammanfattning Idag finner man allt färre människor
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4
Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
Läs merLag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder Varsel om driftsinskränkning 1 En arbetsgivare som avser att genomföra en driftsinskränkning enligt 2 eller 3 skall inom den tid som anges där skriftligen
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merUppföljning av nystartsjobben
1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och
Läs merArbetsmarknadsläget hösten 2007
Arbetsmarknadsläget hösten 27 Arbetslösheten sjunker i Sverige. Bland kommunalarna har arbetslösheten minskat med 3 på ett år. Under hösten 27 var det vanligare att arbetslösa kommunalare som fått jobb
Läs merDet finns mycket mer än socialförsäkringarna
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.
Läs merArbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kronobergs län september 2014 Antalet personer till arbete minskar I slutet av september 2014 påbörjade 924
Läs merARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-06-13 Dnr 2011:745 ARBETSMARKNADSUTBILDNING OCH PRAKTIK I NORRBOTTENS LÄN Hur många av de arbetslösa som är registrerade hos
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn
Läs merRemissyttrande. Enklare semesterregler (SOU 2008:95) Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Er referens: A2008/3018/ARM
Arbetsmarknadsdepartementet Enheten för arbetsrätt och arbetsmiljö 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2008/3018/ARM Stockholm, 2009-02-05 Remissyttrande Enklare semesterregler
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs merArbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2016
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 215 Sjöfart PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 216 Text: Carina Jonsson, 1 486 49 31 Arbetsförmedlingen Sjöfart Eftertryck tillåtet med angivande av källa 215 12 9 Innehållsförteckning
Läs merArbetsmarknadsutbildningens effekter för individen
Ura 2005:6 ISSN 1401-0844 Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen AMS Susanna Okeke Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Arbetsmarknadsutbildningens effekter för individen Innehållsförteckning
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs merDet livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga. Li Jansson Maj 2011
Det livslånga utanförskapet Långvarig arbetslöshet, funktionsnedsättningar och förtidspensioner bland unga Li Jansson Maj 2011 Sammanfattning 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går som tåget, men några står
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merUppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011
Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet
Läs merPOPULATION OCH BORTFALL
RAPPORT POPULATION OCH BORTFALL En teknisk rapport om populationen och bortfallet i den internetbaserade Örebro-undersökningen om mobbning vid mätningarna 2012 och 2013. Björn Johansson Working Papers
Läs merInvandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009
Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande
Läs merPerspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad
Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande
Läs merSKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009
SKTFs personalchefsbarometer Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 29 Januari 29 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. SKTF och våra medlemmar vill tillsammans med
Läs merKommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget
Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen
Läs merVad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010
Vad betyder 40-talisternas uttåg för företagens kompetensförsörjning? PATRIK KARLSSON JULI 2010 Inledning 2 1. Inledning För många företag är medarbetarna och deras kompetens den viktigaste resursen i
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merDin anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor
Din anställningstrygghet - en av Försvarsförbundets viktigaste frågor Myndighetsvärlden är ofta föremål för förändring. Det kan röra sig om neddragningar, utlokaliseringar eller andra former av situationer
Läs mer1 Sammanfattning och slutsatser
1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merINLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4
INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2
Läs merMått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken
Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon
Läs mer! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /
Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det
Läs merArbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3
Läs merÄr du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?
Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 2016 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd
Läs merTSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb
TSL 2014:2 Minskat inflöde och snabbare ut i jobb TSL-rapport januari 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda
Läs merVägarbetare har inte airbag. Sänk farten.
Vägarbetare har inte airbag. Sänk farten. En rapport från SEKO juni 2011. Ny undersökning från SEKO Fartsyndare största hotet mot vägarbetare Sveriges trafikanter struntar i hastighetsbegränsningarna vid
Läs merKort om Arbetsförmedlingens resultat. Första halvåret 2008
Kort om Arbetsförmedlingens resultat Första halvåret 2008 Arbetsförmedlingen leder till arbete...... 4 396 400 lediga platser har anmälts....... 6 294 400 arbetssökande har fått arbete..... 8 Arbetsförmedlingens
Läs merTomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod
STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart
Läs merRåd och tips vid varsel och uppsägning. Information om vilken hjälp du kan få och vad Handels gör
Råd och tips vid varsel och uppsägning Information om vilken hjälp du kan få och vad Handels gör I tider av varsel och uppsägningar Besked om nedläggningar av företag och inskränk ningar av driften har
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen
Läs merGRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006
GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av november 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län november 2012 12 900 (7,6%) 5 970 kvinnor (7,4%) 6 930 män (7,7%) 3
Läs merMetoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 2012:2
Metoder för att mäta effekter av arbetsmarknadspolitiska program WORKING PAPER 22:2 AV: MARIE GARTELL, CHRISTER GERDES OCH PETRA NILSSON. Sammanfattning De arbetsmarknadspolitiska programmen är en viktig
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län i slutet av januari 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län januari 2012 12 114 (7,2%) 6 365 män (7,2%) 5 749 kvinnor (7,2%) 3
Läs merFörsäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011
1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merStuderandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014
Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merArbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning
2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga
Läs merArbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, 11 mars 2015 Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget februari 2015 Skåne län Arbetsmarknadsläget i Skåne har förbättrats under februari liksom
Läs merProp. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.
Regeringens proposition 1981/82: 71 Prop. 1981/82: 71 om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981. Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merTeknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011.
1 (18) Statistikenheten 20110808 Teknisk beskrivning av undersökning av deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantins Fas3. Maj-juni 2011. Inledning Under våren/försommaren 2011 har Arbetsförmedlingens Statistikenhet,
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2012 67 697 (8,6%) 37 114
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs merSlutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11
Läs merSvenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden. Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 2003
Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden Anders Morin, Stefan Fölster och Johan Fall April 0 2 Svenska folket på kollisionskurs med politiken om välfärden TEMO har, på uppdrag av Svenskt
Läs merGenvägen till rätt person VÄ LKOMMEN AT T H I T TA N YA MEDA RBETA RE MED H J Ä LP AV OSS
Genvägen till rätt person VÄ LKOMMEN AT T H I T TA N YA MEDA RBETA RE MED H J Ä LP AV OSS 1 2 Söker du en person med unika erfarenheter och speciell kompetens? Behöver du snabbt anställa många på en gång?
Läs merArbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000
Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade under i stort
Läs merFyra år med Finsam. Bilagedel. Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser. Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008
Bilagor till 2008:7 Fyra år med Finsam Bilagedel Bilaga 4 Registerstudie av deltagare i åtta Finsaminsatser Bilaga 5 Sammanställning av enkät år 2008 Bilaga 6 FINSAM och BRUKARNA en intervjuundersökning
Läs merOmställning hjälper i lågkonjunktur
Omställning hjälper i lågkonjunktur Det har nu gått ett år sedan lågkonjunkturen slog till med full kraft. Antalet personer som beviljats omställningsstöd har ökat dramatiskt under lågkonjunkturen. Av
Läs merEffekter av Pappabrevet
REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett
Läs merSå reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09
Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:
Läs mer2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna
2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,
Läs merStatens Folkhälsoinstitut
Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande
Läs merLönediskriminering praxis bland män?
Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merFakta om tidsbegränsade anställningar
Fakta om tidsbegränsade anställningar Flera former av tidsbegränsade anställningar Som tidsbegränsat anställda räknas personer med allmän visstidsanställning (AVA), vikariat och säsongsanställning. Tidsbegränsade
Läs merIntroduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar
F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori
Läs merUnga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011
Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen Malin Sahlén Mars 2011 Inledning 1 Inledning Ungdomar har mycket låg tilltro till att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem till ett arbete. Det framkommer i den här rapporten
Läs merutdrag ur halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd
Halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd 2008-06-30 har vi beviljat omställningsstöd för 6 480 (5 943) personer, motsvarande 147,6 (122,6) Mkr, fördelat på 1 610 (1 320) arbetsplatser.
Läs mer