Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (3) Miljö- och konsumentnämndens sammanträden är öppna för allmänheten förutom i de delar som avser myndighetsutövning. Det gäller ärenden markerade med * Tid Tisdagen den 24 februari 2015, kl OBS! Kl Introduktion till nämndens verksamhet: Livsmedelskontroll Plats Kallas Fullmäktigehuset, rum 4317, plan 3, Sturegatan 40, Borås Karl-Eric Nilsson (C) Lasse Jutemar (MP) Katrine Andersson (M) Jan-Åke Carlsson (S) Inga-Britt Olsson (M) Andreas Bäckman (SD) Cristina Nichta (S) Marcus Nilsen (FP) Magnus Persson (S) Per Månsson (M) Cecilia Kochan (S) Christian Ekström (M) Märta Edin (V) Alexander Andersson (C) Peter Carlsson (SD) Bim Olsson (MP) Olle Engström (KD) Miljöchef Leif Schöndell Avdelningschef Jonas Edin Avdelningschef Anna Säfsten Avdelningschef Zygmunt Cieslak Avdelningschef Niclas Björkström Johan Linderstad-Mirjam Keskifrantti (Naturvetarna) Roger Johansson (Vision) Anita Persson (V) Ordförande Siw Parhagen Nämndsekreterare 1. Val av protokollsjusterare samt tid för protokollets justering 2. Fastställande av föredragningslista

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA (3) Information 3. Joakim Ekberg från Borås Energi och Miljö AB informerar om avlopp i omvandlingsområden 4. Information från förvaltningen i aktuella ärenden 5. Eventuella föredragningar av ärenden Administration 6. Årsredovisning 2014 Redovisning till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Leif Schöndell-Niclas Björkström 7. Redovisning av intern kontroll 2014 Redovisning till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Leif Schöndell-Niclas Björkström 8. Intern kontrollplan för 2015 Redovisning till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Niclas Björkström 9. Representanter i Fairtrade City 10. Representanter i beredningsgruppen för Borås Stads Naturvårdsfond Livsmedelskontroll 11. Kontrollplan för Livsmedel 2015 Handläggare: Zygmunt Cieslak Miljötillsyn 12. Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om översyn av tillsynsansvar över förorenade områden Yttrande till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Jonas Edin Miljökommunikation 13. Utvärdering av Grönområdesplan 2014 Redovisning till Kommunstyrelsen Justeras omedelbart Handläggare: Jenny Pleym

3 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA (3) 14. Detaljplan för Centrum, kv. Eolus, Kongresshuset - samråd Yttrande till Samhällsbyggnadsnämnden Handläggare: Pia Aspegren 15. Miljörapport 2014 för Miljö- och konsumentnämnden Handläggare: Johanna Johansson Kurser och konferenser 16. Sveriges Kommuner och Landsting, inbjudan till presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder i Stockholm den april Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, inbjudan till BUS-dagarna i Uddevalla den april Borås Energi och Miljö AB m.fl., inbjudan till konferensen Vatten Avlopp Kretslopp i Borås den mars 19. FAH Kommunerna och miljön, inbjudan till årskonferens i Stockholm den april Konsumentverket m.fl., inbjudan till Konsumentdagarna 2015 i Stockholm den maj 2015 Skrivelser och meddelanden 21. Länsstyrelsen, Miljöprövningsdelegationen, beslut att avslå Vida Borgstena AB:s ansökan om upphävande av villkor 11 enligt miljöbalken för sågverksrörelse inom fastigheterna Borgstena 5:51 samt Stensered 2:1 22. Kommunfullmäktige, beslut om Program för integrerat samhälle 23. Delegationsbeslut under tiden 1 31 januari Information från förvaltningen - Personalärenden - Övrig information från förvaltningen 25. Övrigt

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida Leif Schöndell, Miljö- och konsumentnämnden Årsredovisning 2014 Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden godkänner den av förvaltningen upprättade årsredovisningen för 2014 och överlämnar denna till Kommunstyrelsen. Ärendet Miljöförvaltningen har upprättat förslag till årsredovisning 2014 för Miljö- och konsumentnämnden enligt bilaga. Leif Schöndell Miljöchef Bilaga Årsredovisning 2014 Miljö- och konsumentnämnden Beslut skickas till Kommunstyrelsen Stadsrevisionen Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST TELEFON FAX

5 Årsredovisning facknämnder 2014 Miljö- och konsumentnämnden

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Nämndens uppgift Tillsyn och prövning Miljöövervakning Kommunikation och samverkan Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer Människor möts i Borås Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden samt nämndens egna uppdrag Människor möts i Borås Goda resvanor och attraktiva kommunikationer Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Nämndens verksamhet Resultat Budgetavvikelse Verksamhetsanalys Verksamhetsmått Miljöförvaltningen gemensamt Livsmedelskontroll Miljötillsyn Konsument Borås Personal Egen organisation Investeringar Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

7 1 Inledning 1.1 Nämndens uppgift Miljö- och konsumentnämnden har en central roll i arbetet för att Borås ska vara en ledande miljökommun att vi når stadens miljömål och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling i linje med Borås Vision och strategi. Genom tillsyn och prövning, övervakning av miljösituationen samt kommunikation och samverkan stödjer nämnden det hållbarhetsarbete som sker hos företag, organisationer och enskilda. De övergripande målen är: Människors hälsa och miljön ska skyddas mot skador och olägenheter. Värdefulla natur- och kulturmiljöer samt den biologiska mångfalden ska skyddas och bevaras. Mark, vatten och fysisk miljö i övrigt ska användas så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas. Återanvändning och återvinning av och annan hushållning med material och råvaror ska främjas så att ett kretslopp uppnås. Hushållning med energi samt minskad användning av fossila bränslen ska främjas. Konsumenterna ska ha tillgång till säkra livsmedel av hög kvalitet och kunna lita på märkningen av matvaror. Konsumentintressena ska stödjas genom konsumenträttslig och ekonomisk rådgivning. Borås Stad ska leva upp till de kriterier som gäller för etisk upphandling och Fairtradediplomering. Nämndens verksamhet bedrivs i tre huvudprocesser: Tillsyn och prövning, Miljöövervakning samt Kommunikation och samverkan. 1.2 Tillsyn och prövning Nämnden är lokal tillsynsmyndighet med uppgift att kontrollera att miljölagstiftningen efterlevs. Tillsynsansvaret omfattar miljöbalken samt livsmedels-, smittskydds-, tobaks- och strålskyddslagstiftningarna. Att bedriva tillsyn innebär att säkerställa lagstiftningens syfte. Utgångspunkten för tillsynen är att stärka verksamhetsutövarens egen förmåga att följa lagstiftningen. Tillsynen omfattar såväl direkt kontroll av att lagar och regler efterlevs som förebyggande åtgärder för att undvika lagöverträdelser. 1.3 Miljöövervakning Kunskap om miljösituationen i staden är en förutsättning för hållbara beslut och prioriteringar inom olika samhällssektorer. Olika typer av gröna nyckeltal och indikatorer är nödvändiga verktyg för att vi ska kunna se om utvecklingen går åt rätt håll när det gäller miljökvalitet samt stadens miljömål. Nämnden har genom sitt tillsynsarbete en god överblick över miljön i staden, men svarar också för kunskapsuppbyggnad genom provtagningar, inventeringar samt mätningar och beräkningar. Den kontinuerliga övervakningen av luftkvaliteten, kartläggning av trafikbuller, miljörapporten för Borås samt naturdatabasen är några exempel på nämndens uppgifter inom miljöövervakningen. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

8 1.4 Kommunikation och samverkan Nämnden arbetar för att bidra till en levande dialog om en hållbar samhällsutveckling. Kunskap och medvetenhet om miljö- och energifrågor är en förutsättning för att såväl företag och organisationer som enskilda boråsare ska kunna fatta miljöriktiga beslut i sin vardag. Kommunikation, nätverksbyggande och samverkan är därför viktiga verktyg i hållbarhetsarbetet. Oavsett om det handlar om att se till att lagarna följs eller att inspirera till och stödja frivilliga insatser är nyckeln till framgång att skapa förståelse och insikt hos dem vi möter. Ansvaret för att informera framgår i lagstiftningen, men finns också formulerat i uppdrag från centrala myndigheter och från kommunledningen. Medverkan i stadens samhällsplanering, samordningen av det miljöstrategiska arbetet och miljömålsarbetet, Fairtrade City, olika former av remissarbete samt konsumenträttslig och ekonomisk rådgivning är andra exempel på kommunikations- och samverkansinsatser för att nå en hållbar samhällsutveckling. I den ekonomiska rådgivningen ingår även en skyldighet för kommunen att enligt 2 skuldsaneringslagen lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. 2 Kommunfullmäktiges och nämndens indikatorer 2.1 Människor möts i Borås Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 Antal genomförda medborgardialoger. 4 2 Antal genomförda medborgardialoger. Kommunikation och samverkan i många olika former med medborgare, företag och organisationer är en självklar del i förvaltningens löpande arbete. Med medborgardialog avses dock här när förtroendevalda tar initiativ till och medverkar i en dialog enligt den handbok som fastställts i Borås Stad. Förtroendevalda från Miljö- och konsumentnämnden har våren 2014 deltagit i medborgardialogen kring översiktsplanen/energi- och klimatstrategin. I början av december genomfördes en dialog om aktiviteter i Orangeriet, dels på Kulturhuset och dels på öppna förskolan på Kristineberg. När målet om fyra dialoger sattes var handboken inte klar och dialogerna förutsattes kunna ske i en enklare form än vad som sedan blev fallet. När Orangeriet med Rådrummet står klart under 2015 kommer det att bli en ny arena som samtliga verksamheter inom Borås Stad kan använda sig av för medborgardialoger. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

9 2.2 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. 0 0 Antal arbetsplatser inom Borås Stad som serverar Fairtrade-märkta produkter. Konsument Borås har sedan 2008 haft ansvaret för att samordna arbetet med Fairtrade City. Stor vikt läggs vid att informera om vad Fairtrade står för till såväl allmänhet som anställda och förtroendevalda i Borås Stad genom att under året arrangera ett antal aktiviteter. För att utveckla konceptet och nå ut på bredare front kommer dock ytterligare initiativ att krävas. Fr.o.m kommer Fairtrade-arbetet att integreras i verksamheten i Orangeri/Rådrum, vilket ger nya möjligheter att kommunicera frågorna med boråsarna. Förvaltningen använder sig för egen del av cafeteriorna i Stadshuskvarteret, vilka rapporteras av Servicekontoret. 2.3 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2012 Utfall 2013 Målvärde 2014 Utfall År 2014 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i % , , Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. För hela 2014 låg sjukfrånvaron på 4,0% för den senaste tolvmånadersperioden, vilket är en lägre nivå än 2013 då frånvaron var 5,0%. Genomsnittet för Borås Stad totalt var ,7%. I en relativt liten organisation som Miljöförvaltningen får några få långa sjukfall stort genomslag i statistiken - pendeln kan svänga ganska kraftigt. Utfallet per månad under 2014 varierar mellan 2,4% och 6,5%. Målet på 2% är satt utifrån ambitionen att vi bara ska ha "normal" korttidsfrånvaro utan några längre sjukskrivningar. Det bör understrykas att förvaltningen inte har full rådighet över sjukfrånvaron, den är till stora delar inte arbetsrelaterad. I de fall det är aktuellt bedrivs ett aktivt rehabiliteringsarbete. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Miljöförvaltningen använder endast i undantagsfall timanställningar. Exempel kan vara arrangemang av olika slag eller tillfälliga resursförstärkningar. Det senare var fallet under Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Indikatorn avser antal anställda utan sjukfrånvaro i relation till totalt antal anställda under den senaste 12-månadersperioden. Indikatorn var ny i budgeten för 2014 och Miljöförvaltningen satte målet till 50%. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

10 Utfallet 2014 har varierat kraftigt under året, från 31,0% till 47,7%, vilket indikerar att personalstatistik för en relativt liten organisation som Miljöförvaltningen påverkas kraftigt av enstaka sjukfall. Trenden under 2014 har varit negativ, i december låg siffran på 34,0%. Utfallet för Borås Stad totalt var 33,5%. Förvaltningen bedriver ett medvetet arbete för en god arbetsmiljö inkl. hälsofrämjande insatser. 3 Kommunfullmäktiges särskilda uppdrag till nämnden samt nämndens egna uppdrag 3.1 Människor möts i Borås Kommunfullmäktige Uppdrag Utvecklingen av Rådrum som är ett forum för Boråsarna att vända sig till för att få information och vägledning i hållbarhetsfrågor intensifieras under Status År 2014 Genomfört Kommentar Förvaltningens arbete med att konkretisera innehållet i Rådrummet i Orangeriet i Stadsparken har fortsatt under De medarbetare som ska ha sina arbetsplatser i Orangeriet har arbetat med att finna former för hur verksamheten ska läggas upp. Fr.o.m organiseras den verksamhet som ska utgå från Orangeriet i enheten för Hållbar konsumtion och livsstil (KLIV) inom avdelningen för Miljökommunikation. I augusti hölls det första mötet med ett programråd och en arbetsgrupp bildades med representanter för ett antal förvaltningar och bolag inom Borås Stad. Längre fram ska fler intressenter involveras i programarbetet. Miljöförvaltningen kommer att ha den samordnande funktionen för verksamheten, men det är angeläget att understryka att Orangeriet är en angelägenhet och möjlighet för alla Borås Stads verksamheter. Miljöförvaltningens roll blir att svara för en grundverksamhet i Rådrummet samt att planera, organisera och samordna alla de aktiviteter som Orangeriet ger möjligheter till. I december genomfördes en medborgardialog kring boråsarnas förväntningar på verksamheten. Dialoger hölls på Kulturhuset och öppna förskolan på Kristineberg. Vidare genomfördes en enkät riktad till gymnasieelever. Som ett led i att utveckla verksamheten i Orangeriet har EU-medel sökts för kunskapsutbyte. KLIV-enheten kommer under en tvåårsperiod från december 2014 till december 2016 att delta i EU projektet ESCAR (European Strategic partnership on Awareness Raising and Consumption). Det är ett projekt beviljat inom programmet Erasmus+ strategiskt partnerskap. Syftet är att utveckla metoder och Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

11 Uppdrag Status År 2014 Kommentar utbyta erfarenheter med aktörer i Europa på temat hållbar konsumtion. Förvaltningen har vidare deltagit i Lokalförsörjningsförvaltningens detaljprojektering av byggnationen, som på allvar startade i augusti sedan de befintliga byggnaderna i Stadsparken revs i maj månad. Kommunikationsinsatser har genomförts under sommaren, bl.a. vepor runt byggarbetsplatsen och en film tänkt för i första hand sociala medier. Vidare har arbete genomförts avseende inredningen av huset. Ytterligare en uppgift som krävt mycket tid är framtagande av underlag till restaurangupphandlingen, vilken Lokalförsörjningsförvaltningen ansvarat för. Orangeriet beräknas stå klart i mitten av maj 2015 och invigningen planeras ske 4-6 juni. 3.2 Goda resvanor och attraktiva kommunikationer Kommunfullmäktige Uppdrag Nämnden ges i uppdrag att i samverkan med Tekniska nämnden utreda införande av lokala bilpooler utifrån förvaltningarnas behov. I arbetet skall även möjligheterna att införa bilpooler som kan samutnyttjas med allmänheten ses över. Status År 2014 Delvis genomfört Kommentar En utredning om förutsättningarna för att öppna upp bilpooler har tagits fram i samverkan mellan Tekniska förvaltningen och Miljöförvaltningen, vilken har presenterats för respektive nämnder. Inriktningen är att genomföra ett pilotprojekt i mindre skala där upphandling av bilpool som kan samnyttjas med allmänheten testas med ett fåtal fordon. Upphandlingsunderlag har tagits fram under andra tertialet. Diskussioner förs nu om hur detta kan genomföras. 3.3 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Kommunfullmäktige Uppdrag Medverka i det nationella framtagandet av kriterier och system för certifiering av "Hållbara stadsdelar" Status År 2014 Delvis genomfört Kommentar Arbetet med Hållbarhetscertifiering av stadsdelar har fortsatt under Borås deltar i ett nationellt projekt som syftar till att utarbeta en nationell standard för hållbarhetscertifiering, ett projekt som leds av Sweden Green Building Council. Inriktingen i arbetet har förändrats under året, från en anpassning av den engelska Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

12 Uppdrag Status År 2014 Kommentar standarden BREEAM Communities till att ta fram en helt ny svensk standard. INom ramen för det arbetet kommer en worksshop att hållas i Borås i mars Metodiken används dessutom i det pågående stadsutvecklingsprojekt på Norrby, där Miljöförvaltningen svarar för den del som avser hållbarhetscertifieringen. En åtgärdsplan baserad på genomförd bullerkartläggning skall göras under En plan för redovisning och uppföljning av de nya miljömålen skall presenteras. Delvis genomfört Genomfört En rapport om åtgärdsplan mot buller i enlighet med EU-direktivet 2002/49/EG och förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller redovisades till Naturvårdsverket i juni För Miljöförvaltningens del handlar åtgärderna om revidering av bullersaneringsplanen och kartläggning av bullersituationen vid lokaler för brukare som själva inte har möjlighet att välja var de vill vistas, t.ex. förskolor, skolor och äldreboenden. Arbetet med kartläggning av bullersituationen vid dessa lokaler har påbörjats. Vidare har visst arbete skett avseende kartläggning av tysta områden, dvs. områden som är relativt opåverkade av buller. Uppdraget att kartlägga tysta områden har fr.o.m lagts på Kommunstyrelsen. En uppföljningsmodell baserad på att nämnder och bolag rapporterar i Stratsys finns framtagen och tillämpas fr.o.m. årsredovisningen för 2013 och sedan tertialvis. Miljö- och konsumentnämnden sammanställer en rapport för hela kommunen som redovisas till Kommunstyrelsen. I rapporten föreslås även åtgärder i syfte att effektivisera arbetet och öka chanserna att målen nås. Resultaten sammanfattas även i Miljöbarometern på Borås Stads webbplats. Uppdraget är alltså genomfört. Under senare delen av 2015 bör ett arbete starta med revidering av Borås Stads miljömål inför En Energi- och klimatplan ska utarbetas, där arbetet för att nå lokala och nationella mål på energiområdet konkretiseras. Genomfört Ett förslag till ny Energi- och klimatstrategi för Borås Stad har tagits fram och är i början av 2015 föremål för en bred remissrunda. Förhoppningsvis kan den fastställas av Kommunfullmäktige under första halvåret. Arbetet med strategin har bedrivits i samarbete med Stadskansliet som en del i översiktsplanearbetet. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

13 4 Nämndens verksamhet Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Statsbidrag Avgifter och övriga intäkter Summa intäkter Personal Lokaler Övrigt Kapitalkostnader Summa kostnader Buffert (endast i budget) Nettokostnad Kommunbidrag Resultat efter kommunbidrag Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel Ackumulerat resultat Resultatanalys För 2014 redovisar Miljö- och konsumentnämnden ett överskott på 380 tkr, vilket innebär ett överskott på 780 tkri förhållande till nämndbudgeten som innehöll ett underskott på 400 tkr. Inom förvaltningen finns såväl positiva som negativa avvikelser mot budget på de olika avdelningarna, vilka kommenteras närmare nedan i avsnittet 4.3 Verksamhetsanalys. I korthet handlar avvikelserna bl.a. om att de för del av 2014 budgeterade lokalkostnaderna för Orangeriet inte har ianspråktagits till följd av att beslut om byggnationen försenades i slutet av Vidar har förvaltingen haft vakanser på flera tjänster inom avdelningen för Miljökommunikation och Konsument Borås. På båda dessa avdelningar har vidare intäkter avseende uppdragsverksamhet överstigit budget. Inom avdelningarna för Livsmedelskontroll och Miljötillsyn stämmer intäkterna väl med budget, men här har av olika skäl avvikelser uppkommit på kostnadssidan. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

14 Verksamhetsmått Intäktsfinansiering, % (intäkter i % av bruttokostnaden) Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut ,3 36,4 34,0 35,7 Nettokostnader, tkr Budgetavvikelse Verksamheternas nettokostnader Tkr Miljö- och konsumentnämnden Intäkter Bokslut 2012 Bokslut 2013 Budget 2014 Bokslut 2014 Avvikelse Kostnader Resultat Miljöförvaltningen gemensamt Intäkter Kostnader Resultat Livsmedelskontroll Intäkter Kostnader Resultat Miljötillsyn Intäkter Kostnader Resultat Miljökommunikation Intäkter Kostnader Resultat Konsument Borås Intäkter Kostnader Resultat Totalt Intäkter Kostnader Resultat Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

15 4.3 Verksamhetsanalys Miljö- och konsumentnämnden Ekonomiskt sammandrag (tkr) Tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Intäkter 0 0 Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat 0 17 Här redovisas kostnaderna för den politiska ledningen av verksamheten inklusive nämndsekretariat. Resultatet överensstämmer väl med budget Miljöförvaltningen gemensamt Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Gemensamma funktioner Under denna rubrik redovisas intäkter och kostnader som avser hela förvaltningens verksamhet och som det inte bedömts meningsfullt att fördela per verksamhetsområde. Det handlar om kostnader för förvaltningschef och verksamhetsstöd, inventarier, kontorsmaterial, telefon, porto, vissa IT-kostnader samt lokalhyra m.m. Här finns också 200 tkr avseende den "buffert" för oförutsedda kostnader som nämnderna uppmanas budgetera. Underskottet gentemot budget beror i huvudsak på en viss administrativ förstärkning under året för att få en bättre struktur i förvaltningens arkiv samt arbete med administrativa processer. Vidare handlar det om kostnader i samband med rekrytering (platsannonsering m.m.) vilka det är svårt att förutse omfattningen av, rekryteringsbehoven är sällan kända vid budgettillfället. Miljö- och kvalitetsledning Förvaltningen har fortsatt arbetet med att utveckla ledningssystemet för miljö och kvalitet. Sedan tidigare finns en miljöcertifiering enligt ISO och målet är att även klara en kvalitetscertifiering. Under 2014 har ledningssystemet i sin helhet lagts över i en ny webbmiljö som är tydligare och mer lättillgänglig än den tidigare versionen i Lotus Notes. Arbetet bygger på Borås Stads kvalitetspolicy och modellen för ständiga förbättringar enligt LEAN-metodiken, dvs. att kartlägga och förbättra Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

16 verksamhetens processer. Ett exempel är den för förvaltningen gemensamma ärendehanteringsprocess som fastställts fr.o.m Livsmedelskontroll Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Ekonomiskt utfall Trots att intäkterna för 2014 överstiger budget så blev utfallet ett underskott på drygt 300 tkr, vilket beror på högre personalkostnader än budgeterat. Bemanningen för 2014 planerades hösten 2013 utifrån en förväntat högre avgiftsnivå än vad som sedan blev fallet i nämndbudgeten, bl.a innebar omklassningarna enligt taxan, som gjordes i december 2013, större sänkningar än vad som antagits tidigare. Miljö- och konsumentnämndens kontrollansvar Miljö- och konsumentnämnden har kontrollansvar för närmare 800 livsmedelsverksamheter i kommunen. Majoriteten ryms i gruppen storhushåll, t.ex. restauranger, kaféer, förskolor och skolor. Den näst största gruppen utgörs av butiker, stora och små med mer eller mindre avancerad hantering av livsmedel. I Borås finns vidare ett mindre antal grossister och producenter inom livsmedelsbranschen. Livsmedelskontrollen styrs av en gemensam EU-lagstiftning. I Sverige har denna kompletterats med regler om att kontrollmyndigheterna även har ansvar för allmän rådgivning och information. Vidare har Livsmedelsverket som central myndighet ansvar för att vägleda kommunerna i kontrollarbetet. Bl.a. har man tagit fram en vägledning för hur livsmedelsföretagen ska riskklassas och vilka kontrolltider som krävs för olika typer av verksamheter. Sammantaget kan konstateras att utrymmet för lokala prioriteringar inom livsmedelskontrollen är begränsat. Syftet med kontrollen är att försäkra konsumenterna om säkra livsmedel och ärlighet i handeln. De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan, som finns i den nationella kontrollplanen, är att: Konsumenterna har trygga och säkra livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Som konsument ska man kunna lita på att maten i butiken, på restaurangen och i skolan är av god kvalitet och att informationen som ges vid köpet är tillförlitlig. Intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull. De samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. Den kommunala kontrollmyndighetens ansvar i kedjan är livsmedelsföretagen. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

17 Löpande kontroll Alla livsmedelsanläggningar ska registreras hos den behöriga kontrollmyndigheten. Enda undantaget är om anläggningen måste godkännas. Det är livsmedelsföretagaren som ansvarar för att anmäla registrering av sin anläggning hos Miljö- och konsumentnämnden. Livsmedel får inte släppas ut på marknaden från en anläggning innan anmälan om registrering skett eller beslut om godkännande fattats. I anslutning till registreringen görs normalt en revision (en fullständig genomgång) av verksamheten. Den sista december 2014 fanns det 768 livsmedelsanläggningar i kommunen. Under 2014 har kontrollen bedrivits i veckobegränsade projekt och med fokus på samtliga verksamheter inom områdena Norr, Centrum, Väster och Öster i Borås. Intervallet och frekvensen av inspektioner styrs av verksamhetens art. Vissa anläggningar har besökts en, två eller tre gånger under året. Andra verksamheter, med lägre risk och därmed lägre kontrolltid, besöks vartannat eller vart tredje år. Efter varje avslutat projekt har resultaten av kontrollen sammanfattats. Utifrån vilka avvikelser som har konstaterats och hur ofta de förekommer kan den framtida kontrollen planeras och fokuseras på de risker som uppmärksammats. Under året har livsmedelskontrollen lagt fokus på märkning/redlighet (särskilt SLV s redlighets projekt på kött), ABP (Animaliska biprodukter), hantering/förvaring av avfall, skadedjurbekämpning, rengöring, temperaturkontroller med flera. Genomgående kan det konstateras att rengöring av ytor och redskap, bristfällig/felaktig märkning samt brister i temperaturhållningen är de främsta orsakerna till avvikelser och förelägganden bland storhushåll och butiker. Privata verksamheter får fler avvikelser på rengöringen av ytor och lokaler. Brister i temperaturhållningen är någorlunda jämnt fördelat mellan grupperna. Redlighetsproblematik och bristande/felaktig märkning av livsmedel är de kontrollområden som efter rengöring och temperatur orsakat flest avvikelser i både butiker samt storhushåll under Under 2014 har cirka 50 mikrobiologiska prover tagits på olika livsmedel. Vidare har stickprover tagits på kött för att kontrollera att typningen (redligheten och märkningen) stämmer. Sammanlagt har ca. 300 rengöringsprover gjorts med ATP- metoden. Mikrobiologiska prover och rengöringsprover var en del av planeringen för 2014, där utvalda verksamheter och processer hos dessa kontrollerades. Vidare har gruppen deltagit i MVG s- projekt (Miljösamverkan Västra Götaland) som handlade om ABP (Animaliska biprodukter) kontroller i större butiker. Fram till sista december 2014 har livsmedelsavdelningen gjort totalt 866 kontrollbesök, varav 738 var inspektioner, 53 var klagomålsärenden och 75 var revisioner. Antalet kontrollbesök ligger på ungefär samma nivå som 2013, men antalet kontroller totalt under 2014 blev något större än planerat. Effektivare planering och fungerande kontrollmetodik är förklaringen till det bättre resultatet Projekt under året Inom ramen för ordinarie kontroll har avdelningen arbetat med olika projekt såsom: Provtagning (mikrobiologisk) på sushiris och ph samt förvaringstemperatur. Provtagning (mikrobiologisk) på salladsbuffé i butiker samt förvaringstemperatur. Dricksvatten. Inspektioner och provtagning samt granskning av vattenanalyser. AZO-ämnen i produkter riktade till barn. Kontroll av om AZO-ämnen förekommer i produkter som säljs i detaljhandeln samt om varningstexten Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration fanns på produkterna. Redlighetskontroll och märkning av kött. Märkning och följesedlar, spårbarhet samt eventuell provtagning/typning från vilket djur köttet kommer. MVG s (Miljösamverkan i Västra Götaland) kontroll av ABP-avfall i större butiker. Kontroller av fiskvagnar och fiskdiskar med bl.a. spårbarhet och märkning. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

18 Samverkan med andra Livsmedelsavdelningen träffar regelbundet inspektörerna i övriga kommuner i Sjuhärad för att diskutera gemensamma frågor och skapa samsyn kring hur livsmedelskontrollen ska bedrivas. Avdelningen deltar vidare i länsträffar för livsmedelsinspektörer i Västra Götalands län och ingår även i arbetsgruppen för livsmedelskontroll inom ramen för MVG - Miljösamverkan Västra Götaland). Avdelningen deltar också i nätverket Livs levande, som består av nio kommuner av Borås storlek, samt "Livssamverkan Sverige" som är en samverkan på chefsnivå mellan Livsmedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt ett antal kommuner. Vidare deltar avdelningen regelbundet i olika utbildningar eller föreläsningar som hålls inom livsmedelsområdet, särskilt de som anordnas av Livsmedelsverket Miljötillsyn Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Ekonomiskt utfall Intäkter Årsavgifterna för miljötillsyn, hälsoskydd och köldmedia har fakturerats och når upp till förväntad nivå på tkr enligt budget. De sammanlagda intäkterna från avloppsinventering och övrig tillsyn och prövning av enskilda avlopp överträffar den budgeterade nivån och landar på ca 900 tkr. Den stora förändringen jämfört med tidigare år är den trefaldiga ökningen av intäkterna från timdebiterad miljötillsyn, som kom upp till nära 800 tkr. Avdelningen utför även uppdragsverksamhet, såsom beredning av bygglovsärenden, badvattenprovtagning och experthjälp till Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning. Intäkterna från uppdragsverksamheten uppgår till mer än 400 tkr. Sammantaget når intäkterna i stort sett upp till budgeterad nivå, 75 tkr lägre än budget innebär en avvikelse på ca 1,4 %. Jämfört med föregående år har intäkterna stigit med drygt 550 tkr, vilket innebär en förbättring med nästan 12 %. Taxorna för tillsyn och uppdragsverksamhet räknades under samma period upp 1,5 %. Kostnader Personalkostnaderna ligger nästan exakt på budgeterad nivå. Avvikelsen är 22 tkr eller drygt 3 promille. Budgeten medgav ökade personalkostnader på 7,6 % (jämfört med budget 2013) varav en tredjedel är ökade lönekostnader och resterande del resursförstärkningar. Den stora avvikelsen på kostnadssidan består av kostnader för material och tjänster, som hamnade på ca 500 tkr. Det är en ökning med drygt 50 % jämfört med Exempel på stora kostnadsposter under tjänster är datakostnader, transporter och laboratorietjänster. Kostnaderna för tjänster är oundvikliga om vi ska kunna bedriva tillsynsverksamhet och kan endast påverkas marginellt. Till en del är avvikelsen för avdelningen av budgetteknisk natur, vissa av dessa kostnader har tidigare redovisats förvaltningsgemensamt. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

19 Miljö- och konsumentnämndens tillsynsansvar Miljö- och konsumentnämndens tillsynsansvar enligt miljöbalken omfattar miljöfarliga verksamheter, hälsoskydd, förorenade områden, kemiska produkter, avfall samt i begränsad utsträckning tobakstillsyn och smittskydd. Nämnden har tillsynsansvar för i princip samtliga miljöfarliga verksamheter i staden. Länsstyrelsen ansvarar för Ryaverket samt ett fåtal objekt inom textilindustrin. Det finns för närvarande ca 180 tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter samt omkring övriga verksamheter som på något sätt kan medföra risker för människors hälsa eller miljön. Prövning och tillsyn av enskilda avloppsanläggningar samt handläggning av anmälningar om bl.a. värmepumpar och cisterner är ytterligare uppgifter. Inom hälsoskyddsområdet omfattar tillsynsansvaret inomhusmiljön i både bostäder och offentliga lokaler. Det handlar om att t.ex. skolor, förskolor, lokaler för vård och omsorg och samlingslokaler ska vara fria från hälsorisker i form av fukt, mögel, dålig ventilation, bullerstörningar m.m. En annan viktig uppgift är att förebygga hälsorisker till följd av förhöjda radonhalter i byggnader. Till hälsoskyddet hör vidare tillsyn av lokaler för hygienisk behandling samt bassäng- och strandbad. Nämndens uppgift inom smittskyddet är att bistå smittskyddsläkaren med att spåra smittkällor och förhindra ytterligare smittspridning vid s.k. objektsbunden smitta, det kan t.ex. gälla livsmedel eller förekomst av Legionella i tappvarmvatten. Tobakstillsynen omfattar de lokaler där det inte sker tobaksförsäljning (Fritids- och folkhälsonämndens ansvar), men där det kan förekomma rökning. Kvalitets- och utvecklingsarbete Arbete med att kartlägga viktiga processer/arbetsmoment på Miljötillsynsavdelningen har pågått och pågår fortfarande. Ungefär 25 processer av större vikt har kartlagts. Syftet är att effektivisera handläggningen och undvika onödiga arbetsmoment Bostadsärenden Ett stort antal bostadsklagomål inkommer fortlöpande. Några ärenden har varit särskilt tidskrävande, exempelvis bullerklagomålen mot Rockborgen och Pulsen. Under senare delen av året har en betydande andel av klagomålen utretts färdigt och avslutats. Vi har även hanterat några bostadsrelaterade klagomål, som tagit mycket utredningstid i anspråk, såsom klagomål på vedeldning och klagomål på störande trafik. PCB Förorenade områden I januari gjorde vi ett omfattande utskick till samtliga fastighetsägare för att inventera PCB i byggnader. Syftet med projektet är att se till att byggnader undersöks och att sanering av PCB utförs där det krävs samt se till att avfallet omhändertas på ett säkert sätt. Blanketter skickades till 754 fastigheter. En procent hade så höga halter av PCB att sanering påbörjades. Av de svar vi fått in visar det sig att 70% av fastigheterna inte har förhöjda PCB-halter. Vi inväntar resultat från 23% av fastigheterna och inventeringen fortsatte året ut. Endast 5% har inte svarat och kommer att kontaktas inom kort. Bensinstationer och SPIMFAB Sedan 1997 arbetar SPIMFAB med att inventera och sanera gamla bensinstationer. Nu är de miljötekniska markundersökningarna färdiga. Slutrapport om utförda arbeten inkom under hösten Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

20 Schaktmassor För att komma tillrätta med problematiken att förorenade schaktmassor sprids till rena fastigheter har avdelningen informerat bygglovshandläggare om problematiken, så att de kan hänvisa exploatörer och privatpersoner till Miljöförvaltningen. Vi ringer till alla som ska bygga nytt/om/till och informerar dem om problematiken kring schaktmassor. Vi är även med i planprocessen så att schaktmassefrågan och frågan om förorenade områden belyses tidigt i processen. Vi har haft ett möte med schaktentreprenörer för att informera dem om vad som gäller för schaktmassor och vi har kontaktat Post- och Telestyrelsen för att få tillgång till information om schaktningar för att på så sätt få reda på var stora schakter äger rum. Vi har haft möte med Servicekontorets personal för att informera om vad som gäller om man får överblivna schaktmassor och sist men inte minst så har vi tagit fram informationsmaterial. Ärenden gällande schaktmassor har fått högsta prioritet under en stor del av året Enskilda avlopp Avdelningen bedriver aktiv tillsyn genom inventering av utvalda områden i kommunen. Parallellt tillståndsprövas helt nya anläggningar fortlöpande under året. Inventeringsarbetet genererar förelägganden om åtgärder och i vissa fall förbud mot att använda WC samt prövning av nya eller ändrade avloppsanläggningar. Under året har cirka 275 kvarvarande fastighetsägare tillskrivits med information om att vi avser bedriva tillsyn på befintliga avloppsanläggningar, dvs. granska gamla avlopp. Tillsynen omfattar inte äldre personer som bebor fastigheten och inte heller de som endast har en torr toalettlösning. Det är främst avlopp som är över 10 år gamla och ligger i närheten av ett vattenområde som berörs av denna tillsyn. I år har själva tillsynen mest handlat om ett uppsamlingsheat i utvalda områden där tillsynen uteblivit av olika anledningar. Områdena har varierat från norra sidan av Öresjö till Tolkens västra sida. Särskilt fokus har legat på de fastigheter som är sjönära eller ligger i eller intill Öresjös vattenskyddsområde. Även några fastigheter som ligger vid Ärtingen, kommunens reservvattentäkt, har inventerats. Från juni till september har 65 fastigheter fått besök. Avdelningen har också hanterat stora mängder med data om enskilda avlopp för att effektivisera och undvika dubbelarbete i framtiden. Hittills i år har cirka 190 fastigheter hanterats, antingen genom tillsynsbesök eller avskrivning av kommande tillsyn. Under året har vi också bedrivit tillsyn på redan utförda anläggningar. Dessa besök görs vanligtvis 1-2 år efter att en anläggning tagits i bruk och endast på infiltrationsanläggningar. Denna tillsyn ger kunderna som installerat avlopp ett kvitto på att anläggningen fungerar som i sin tur borde ge ett mervärde. De fastighetsägare vars avlopp inte klarat tillsynen har dock fått krav på sig att höja upp dess status eller i sista hand gräva om sitt avlopp. Under året gjordes 64 uppföljande avloppsbesök. Vi har fått värdefull information om kompetensnivån hos grävare, om anläggningarna verkligen fungerar i praktiken och inspektionen ger dessutom kunden en bättre bild av anläggningen Miljöfarlig verksamhet Under året har inspektioner genomförts hos mer än 100 tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter. Även mindre verksamheter har fått tillsyn, exempelvis bilvårdsanläggningar, bensinstationer och jordbruksverksamheter. Totalt utfördes 327 inspektioner av miljöfarliga verksamheter under Avdelningen har granskat miljörapporter och årsrapporter. Samtliga miljörapporter besvarades före juli månads utgång. Bilvårdsanläggningar Projektet tillsyn av mindre bilvårdsanläggningar syftade till att verksamhetsutövaren genom egenkontrollprogram ska ha kännedom om riskerna med sin verksamhet med fokus på utsläpp till mark och vatten. Inspektionerna har omfattat genomgång av risker, vilka åtgärder som kan vidtas och vikten Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

21 av att ha ett egenkontrollprogram. Vi har inriktat tillsynen mot mindre bilvårdsanläggningar som inte är anmälningspliktiga. Erfarenheterna från tillsynen visar att verksamhetsutövarna generellt har bristfälliga kunskaper om den egna verksamhetens utsläpp till mark och vatten. Jordbruk Under våren 2014 utfördes miljötillsyn på jordbruk med fler än 30 djurenheter. Två gårdar har över 100 djurenheter och betalar årlig tillsynsavgift. De övriga gårdarna hade inte haft tillsynsbesök sedan djurskyddstillsynen övergick till Länsstyrelsen. Under hösten 2014 prioriterades miljötillsyn på jordbruk med djurenheter, och då i första hand de gårdar som har mjölkproduktion. Totalt inspekterades 38 jordbruksverksamheter under året. Bensinstationer VI har besökt 31 bensinstationer, en del av dem är så kallade U-anläggningar som säljer en mindre mängd drivmedel per år och inte betalar en årlig tillsynsavgift. Dessa anläggningar skickade vi ut brev till och bad om uppgifter avseende oljeavskiljare, eventuell rening m.m. och de gavs också möjlighet att boka tid för besöket. Vi debiterade dem 5 tillsynstimmar var för nedlagt arbete. C-anläggningarna säljer större volymer drivmedel per år och betalar årlig avgift för tillsynen. En del anläggningar var nyrenoverade och hade endast mindre eller inga brister alls. En del anläggningar är äldre och lite sämre underhållna. Bristerna bestod ofta i att beläggningen i spillzoner och runt om dessa var trasig och därmed utgjorde en risk för att bränslet ska rinna ner i marken och orsaka förorening, att påfyllningsplatsen inte uppfyllde ställda krav och att det inte fanns telefonnummer som kunderna kan ringa vid utsläpp eller problem på anläggningen Undervisningslokaler Avdelningen har genomfört tillsyn av grundskolor med tyngdpunkt på egenkontroll och ventilation. Skolorna har i tidigare tillsyn uppmanats att upprätta kompletta egenkontrollprogram för inomhusmiljö samt i det arbetet ha kartlagt faktorer som kan påverka barnens hälsa negativt. Under 2014 har vi fortsatt att driva på egenkontrollarbetet genom att bryta ut en mindre del av hela programmet, med särskilt fokus på ventilation och personbelastning på skolan. Totalt har 35 grundskolor i kommunen fått tillsyn genom platsbesök. Vi bedriver också parallellt en dialog med Lokalförsörjningsförvaltningen, som förvaltar majoriteten av alla skollokaler, i syfte att kartlägga hur undervisningslokalerna används, hur man säkerställer en god ventilation och hur skolans redovisning av egenkontrollen ska se ut Övrig tillsynsverksamhet Strandskydd och vattenskyddsområden Avdelningen har under 2014 utrett samtliga tillsynsärenden som rör klagomål inom strandskyddsområden. Samtliga fastighetsägare har ansökt om dispens i efterhand. Två av dessa har fått dispens och ärendena är avslutade. Mer tid kommer att läggas på de ärenden som inte får dispens i efterhand och vi kommer då att kräva återställande av platsen. Avdelningen har även handlagt tillsyns- och prövningsärenden inom vattenskyddsområden och i några fall har det handlat om användning av bekämpningsmedel. Köldmedia Samtliga köldmediarapporter (300) har registrerats och granskats. Årlig tillsynsavgift har fakturerats. Det återstår fortfarande arbete med miljösanktionsavgifter i några fall då rapporten uteblivit eller kommit in för sent. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

22 Mellanlagring av farligt avfall Avdelningen har även genomfört ett tillsynsprojekt riktat mot verksamheter som mellanlagrar farligt avfall. Under våren inspekterades 22 verksamheter. Inspektionerna har varit uppskattade av verksamhetsutövarna trots att vi har tagit ut timavgifter. Vi har bland annat gått igenom lagar och formalia i övrigt. Generellt var mellanlagringen utan anmärkning. Det krävdes bara ett återbesök på grund av brister i hanteringen. Kemikalietillsyn enligt REACH Avdelningen har bedrivit tillsyn enligt EU:s kemikalieregler REACH. Regelverket är omfattande och relativt komplicerat. En verksamhet kan kräva en heldag. Huvuddelen av arbetet utfördes I år har 5 verksamheter inspekterats. Det nationella tillsynsprojektet SMID I samarbete med Konsument Borås och Miljökommunikation har avdelningen genomfört projektet SMID, Smycken i detaljhandeln, som är ett nationellt tillsynsprojekt. Vi har besökt 11 olika företag i kommunen som alla säljer smycken. De stora kedjorna besöktes av Kemikalieinspektionen. Vi besökte mindre företag och postorderföretag som har sitt huvudkontor i Borås. Under besöket vände vi oss till butikschef/inköpsansvarig. Vi använde oss av en checklista som Kemikalieinspektionen (KEMI) tagit fram med frågor om smyckenas ursprung, butikens kunskap om lagstiftning kring REACH, nickel och andra ämnen, hur försäljning av smycken sker och i vilken omfattning samt om företaget själva ställer några specifika krav när det gäller ämnen som inte får förekomma i deras smycken. Innan vi skickade i väg smyckena till KEMI gjorde vi ett enkelt nickeltest på dem och ett par av smyckena visade sig innehålla nickel. Testet kan dock inte säga hur hög halten är. Samtliga smycken analyserades med en XRF av KEMI. XRF-en visar vilka metaller smycket innehåller och i vilka halter. De smycken som visade sig ha värden högre än riktvärdet för bly, nickel eller kadmium skickade KEMI till ett labb för en total analys av innehållet. Av de smycken vi köpte i Borås skickades två vidare för extern analys på laboratorium p.g.a. av att det fanns misstanke om att de innehöll för höga halter av nickel respektive bly. Extern analys av de två smyckena visade att det ena klarade gränsvärdet för bly och för smycket med nickel kunde inte butiken visa vilket datum som det släpptes ut på marknaden och då går det inte att fastställa om smycket får säljas eller inte. Kemikalieinspektionen kommer inte att gå vidare med några åtgärder för de företag som vi har besökt. Under projektets gång upptäcktes det att smycken med glitterstenar och som ger utslag på bly i XRFtestet är vanliga. I lagstiftningen finns undantag för kristallglas och vissa andra glas, och Kemikalieinspektionen hade svårt att bedöma om glitterstenarna var av sådant glas som har undantag eller ej. Därför beslutade de att inte gå vidare med de smycken vars glitterstenar gav utslag på bly. Vår samlade bedömning om kunskapsläget i de butiker vi besökte är att många butiker litar på att leverantören av smycken har kunskap om vad de innehåller och genomför kontroller. De flesta butiker ställer inga frågor till leverantören om vare sig smyckenas innehåll eller produktionsförhållandena i tillverkningslandet. De flesta butiker var positiva till vårt besök och upplevde att de fick mer kunskap genom besöket än tidigare, speciellt när det gäller vilket ansvar de som butik har och att de har rätt att ställa krav på leverantören Uppdragsverksamhet Avdelningen deltar i samhällsplanering och byggande genom att handlägga bygglovsärenden enligt planoch bygglagen i de delar som rör påverkan på miljö- och hälsa. Avdelningen medverkar även i planärenden och då särskilt när det rör markföroreningar och vi har lånat ut personal till Samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning under det sista tertialet. På uppdrag av Fritids- och folkhälsoförvaltningen har avdelningen utfört badvattenprovtagning på kommunens badplatser. Det är totalt 23 badplatser som provtas under juni till augusti månad. Två nya Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

23 badplatser där hundar tillåts att bada har också positivt nog tillkommit. Generellt sett har vi bra vattenkvalitet i våra sjöar runt om i Borås. Dock hade Byttorpssjön, som för övrigt är en populär badplats bland våra yngre badande, oturligt nog drabbats av många änder och annan fågel. Detta orsakade hög förekomst av tarmbakterier i badvattnet. Det ledde i sin tur till att förvaltningen fick stänga badplatsen, eftersom risk för att badande skulle bli sjuka var överhängande. Det fina vädret som vi haft i sommar har gjort att många boråsare badat i år Miljökommunikation Ekonomiskt sammandrag Budget 2014 Bokslut 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Ekonomiskt utfall Avdelningen redovisar för 2014 ett stort överskott mot budget, tkr, vilket har flera orsaker. Drygt 250 tkr avser ökade intäkter till följd av uppdragsverksamhet inom strandskydd och naturvård samt bidrag avseende EU-projektet Sinfonia. På kostnadssidan handlar det om att det under 2014 inte uppkommit några lokalkostnader för Orangeriet till följd av förseningarna i beslutsprocessen under 2013, ca 400 tkr. Vidare har verksamhetsmedel inte använts fullt ut, ca 200 tkr, bl.a. till följd av vakanser på flera tjänster under året. Det handlar bl.a. om avdelningschef, kommunikatör samt tjänstledigheter på deltid, totalt ca 500 tkr avseende personal. Uppdrag Övervakning av miljösituationen i Borås samt samordning och uppföljning av kommunens miljöarbete är viktiga delar i uppdraget. Att leda och delta i miljöstrategiska projekt och bistå med expertkompetens till Borås Stads verksamheter hör också till arbetsuppgifterna, liksom att arbeta med kommunikation för ökad kunskap och engagemang kring miljö- och livsstilsfrågor. Ambitionen är att verka för att Borås ska vara en ledande miljökommun. Det innebär att arbeta för att minimera organisationen Borås Stads negativa miljöpåverkan, men även att genom samverkan med boråsare, näringsliv, organisationer och andra aktörer verka för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. Under 2014 har en översyn av organisationen genomförts inför den kommande verksamheten i Orangeri och Rådrum I Stadsparken. Avdelningen för Miljökommunikation har fr.o.m delats upp i två enheter, där den ena enheten, Hållbar konsumtion och livsstil, kommer att vara placerad i Orangeriet och ansvara för arbetet med hållbar konsumtion och kommunikation kring hållbar utveckling. Den andra enheten, Stadsmiljö och natur, är fortsatt placerad i Fullmäktigehuset och arbetar med miljöövervakning, miljösamordning, naturvård och kunskapsstöd till organisationen Borås Stad i t.ex. fysisk planering Miljöövervakning Avdelningens kontinuerliga arbete med övervakning av miljösituationen i Borås har fortsatt under Syftet med miljöövervakningen är att följa miljösituationen och skapa underlag för ställningstaganden i såväl tillsyn som fysisk planering, vilket ger förutsättningar för väl underbyggda beslut. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

24 Miljöövervakning sker avseende luft, vatten, mark, buller, energi och naturvärden. Det handlar dels om egna mätningar och inventeringar (t.ex. luftkvalitet, buller och naturvärden), dels sammanställning och bearbetning av uppgifter från andra källor (t.ex. vattenkvalitet, energi- och resestatistik). När det gäller vatten genomförs provtagning inom ramen för kalkningsuppföljningen i sjöar och vattendrag på uppdrag av Tekniska förvaltningen. Recipientkontrollen genomförs i regi av vattenråden, där även Borås Stad är medlem. Ytterligare uppföljningsuppgifter avser genomförandet av Borås Stads miljömål samt hanteringen av Borås Stads system för klimatkompensation av resor. Resultat från 2013 års luftmätningar har redovisats till datavärden. EU och Naturvårdsverket har skärpt kraven på redovisningen för att förbättra kvaliteten. Detta innebär att vi behöver utvärdera behov av mätstrategi och kontrollprogram. Idag har vi ett eget kontrollprogram, men strategin är bara en del av luftvårdsförbundet Luft i Västs kontrollstrategi. I och med att vi utför egna mätningar bör en förbättrad planering av detta tas fram för att kvalitetssäkra våra metoder och resultat. Ett sådant arbete har påbörjats under hösten 2014 och kommer att fortsätta under I detta ingår även att se över relationen till Luft i Väst. En naturdatabas uppdateras kontinuerligt vad avser naturvärden. LONA-bidrag har erhållits för en uppdatering av naturvårdsplanen. Vidare deltar avdelningen i kommunens naturvårdsgrupp. Avdelningen deltar i kommunens vattengrupp samt är kontakt gentemot Länsstyrelsen för redogörelse av kommunens arbete i klimatanpassningsfrågor. Vattenprovtagningar har genomförts inom ramen för kalkningsuppföljningen enligt provtagningsprogram som Länsstyrelsen upprättat. Inventering av vattensalamandrar har under året genomförts i delar av kommunen och arbetet kommer att fortsätta En rapport om åtgärdsplan mot buller i enlighet med EU-direktivet 2002/49/EG och förordning (SFS 2004:675) om omgivningsbuller redovisades till Naturvårdsverket i juni För Miljöförvaltningens del handlar åtgärderna om revidering av bullersaneringsplanen och kartläggning av bullersituationen vid lokaler för brukare som själva inte har möjlighet att välja var de vill vistas, t.ex. förskolor, skolor och äldreboenden. Vidare ingår en kartläggning av tysta områden, dvs. områden som är relativt opåverkade av störande omgivningsbuller. Arbetet med dessa båda kartläggningar har påbörjats under Uppdraget avseende kartläggning av tysta områden har senare överförts till Stadskansliet. Vidare har ett arbete påbörjats med att upprätta ett miljöövervakningsprogram i syfte att tydliggöra och kvalitetssäkra arbetet med miljöövervakningen. Kunskapen från miljöövervakningen används i den fysiska planeringen, där förvaltningen deltar i planarbetsgrupper och för vidare kunskap om luft, buller, markföroreningar och naturvärden Miljöstrategiskt arbete Miljösamordning För att samordna och driva på miljöarbetet inom Borås Stads verksamheter har tre träffar genomförts för förvaltningarnas och bolagens miljökoordinatorer. Syftet är att nätverka och utbyta erfarenheter kring miljöarbetet inom respektive organisation och åtgärdsarbetet utifrån Borås Stads miljömål Miljömål Miljöförvaltningen har sammanställt Miljörapport för 2013 som redovisar förvaltningarnas och bolagens arbete med Borås Stads miljömål Rapporten har via Miljö- och konsumentnämnden redovisats till Kommunstyrelsen. Även uppföljningarna avseende första och andra tertialen 2014 har sammanställts och redovisats. Det nya systemet med miljömålsuppföljningen utvecklas kontinuerligt. Fortsatt stöd till Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

25 förvaltningarnas och bolagens rapportörer kring det nya uppföljningssystemet har skett individuellt, men även på arrangerade träffar kring etappmålsbedömning och genomgång av uppföljning i Stratsys. Vidar har informationen på intranätet utvecklats med stöd till förvaltningarnas miljömålsarbete. Målområdesanalys Borås 2025 Förvaltningen har deltagit i Stadskansliets arbete med att utveckla en modell för målområdesanalys utifrån Borås 2025 Vision och Strategi. Vi ska också från 2015 årligen presentera en analys av området Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt". Bilpool för allmänheten Samverkan har skett med Tekniska nämnden kring utvärdering av möjligheterna att införa bilpooler som kan samutnyttjas av allmänheten. Inriktningen är att genomföra ett pilotprojekt i mindre skala där upphandling av bilpool som kan samnyttjas med allmänheten testas med ett fåtal fordon. Upphandlingsunderlag har tagits fram under andra tertialet. Projekt Kulturlandskap Borås Projektet Kulturlandskap Borås har fortsatt under Byträffar har genomförts som har resulterat i fler ansökningar till Naturvårdsfonden. Vidare har projektet skapat förmedling för betesmark/betesdjur samt bikupor på Borås Stads hemsida. LONA-stöd har erhållits för vildbiinventering och för en biutställning som uppmärksammar binas värden som pollinerare. Nätverkande och omvärldsbevakning har skett i syfte att skapa möjligheter till större projektansökan för ett flerårigt projekt. Under första tertialet togs en ansökan för projekt LANTIS fram för att söka finansiering ur Borås Stads sociala investeringsfonder. LANTIS innebar en vidareutveckling av 4Hgården på Hässleholmen. Beredningsgruppen för sociala investeringsfonder såg positivt på projektet, men bedömde att ytterligare beskrivningar av projektets effekter krävdes för att medel skulle kunna beviljas. Något som det inte fanns resurser till och Miljö- och konsumentnämnden beslutade i augusti att för närvarande inte arbeta vidare med ansökan. En utvärdering av Kulturlandskap Borås redovisades i december Det finns inte resurser att fortsätta projektet i samma omfattning som hittills, men inriktningen blir att genomföra ett mindre antal byträffar samt att genomföra de påbörjade LONA-projekten. Klimatkompensation för resor Förvaltningen har hanterat Borås Stads system för klimatkompensering av resor. Uppföljningen av har lagts in i Stratsys för att förenkla arbetet. Nämnder och bolag har lämnat in åtgärdsbudget för 2014, där åtgärder motsvarande klimatavgiften beskrivs. Matsvinn Projektet Är du Matsmart? har utvärderats och avslutats under året. Sammanfattningsvis var projektet lyckat. Med förvaltningsövergripande insatser lyckades vi skapa uppmärksamhet kring matsvinn, öka kunskapen hos såväl köken som hos eleverna på Borås Stads samtliga grundskolor. Matsvinnet minskade under alla tre tävlingsomgångarna för att sedan tyvärr öka och näst intill återgå till de mängder som var när tävlingarna inte pågick. Projektledaren har redovisat resultatet för bl.a. vid Skolmatsakademins seminariedagar om klimatsmart mat samt nätverksmöte med Hållbar Utveckling Väst. Vidare har Borås Stad deltagit SIKs projekt Minska överproduktionen. Energi och klimatstrategi Ett förslag till ny Energi- och klimatstrategi för Borås har tagits fram under året. Medborgardialog genomfördes gemensamt med översiktsplanen i slutet av maj och början på juni. Förslaget till strategi sändes ut på remiss i slutet av Smart Energi Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

26 Borås Stad har deltagit i Västra Götalandsregionens program Smart Energi, bl.a. i ett projekt om klimatambassadörer inom högskolorna, arbete med solenergi, resfria möten samt överenskommelsen Minska matsvinnet. Den sistnämnda koordinerades av Stadsdelsförvaltningen Väster. EU-projekt Sinfonia Sinfonia är ett 5-årigt projekt där Bolzano i Italien och Innsbruck i Österike ska energieffektivisera hela stadsdelar. Borås Stad tillsammans med Borås Energi och Miljö AB och AB Bostäder är en "early adaptor" och vi ska testa om de verktyg och metoder som används i Bolzano och Innsbruck kan användas i Borås. Vi ska inte göra några investeringar, utan utvärdera om det som genomförs kan användas här hos oss. SP är projektledare för hela Sinfonia-projektet. Sinfonias totala budget är på 45 miljoner Euro. Borås Stad inklusive AB Bostäder och Borås Energi och Miljö AB har en total budget på Euro, varav bidragsdelen är Euro. Bidragsdelen är därmed över 90 %, vilket beror på att vår arbetsinsats i projektet anses vara forskning och utveckling. Övriga "early adaptor cities" är Pafos på Cypern, La Rochelle i Frankrike, Rosenheim i Tyskland och Sevilla i Spanien. I juni 2014 stod Borås Stad tillsammans med SP som värd för projektets startmöte med ca 50 deltagare. I oktober deltog förvaltningen i ett styrgruppsmöte i Innsbruck. Hållbarhetscertifiering av stadsdelar Arbetet med Hållbarhetscertifiering av stadsdelar har fortsatt under Borås deltar i ett nationellt projekt som syftar till att utarbeta en nationell standard för hållbarhetscertifiering, ett projekt som leds av Sweden Green Building Council. Inriktningen i arbetet har förändrats under året, från en anpassning av den engelska standarden BREEAM Communities till att ta fram en helt ny svensk standard. Inom ramen för det arbetet kommer en workshop att hållas i Borås i mars Hållbarhetscertifiering av Norrby - Innovationsplattform Norrby Den metodik som ligger till grund för den nya standarden används dessutom i det pågående stadsutvecklingsprojekt på Norrby, där Miljöförvaltningen svarar för den del som avser hållbarhetscertifiering. Under året har tonvikten lagts på samordning av pågående processer för Norrby, i syfte att hitta fungerande och effektiva arbetsformer för arbetet. En halvdag om Norrby arrangerades i januari på Navet, där olika aktörer bjöds in för att ge en gemensam grund för pågående processer. Ett studiebesök ordnades till stadsdelen Masthusen i Malmö, där Diligenta och Malmö Stad gav erfarenheter från arbetet med Breeam Communities. Nu fortsätter arbetet med att upprätta gemensamma strategier för Norrby. En Dialogstrategi har utarbetats och en Ekologisk strategi påbörjats. Miljökommunikation har genom Hållbarhetscertifieringen av stadsdelar deltagit i projektet "Innovationsplattform Norrby". Innovationsplattformen leds av Samhällsbyggnadsförvaltningen och är ett samarbetsprojekt mellan Borås Stad, Högskolan i Borås, SP och Borås Energi och Miljö AB. Miljödiplomering förvaltningar och bolag Avdelningen arbetar med samordningen av de verksamheter som önskar införa miljöledningssystemet Miljödiplomering. Arbetet syftar till att få fler verksamheter att arbeta strukturerat för en minskad miljö- och klimatpåverkan, och är en del av uppfyllandet av etappmål 1a i Borås lokala miljömål. Alla miljökoordinatorer erbjuds att träffas en gång i månaden för att tillsammans driva processen och lösa gemensamma frågor. Gemensamt material samlas på intranätet. Tekniska förvaltningen blev miljödiplomerad i februari och antalet förvaltningar som påbörjat arbetet ökar. Som ett ytterligare stöd genomfördes en utbildningsdag i Miljödiplomering i maj. SM-veckan Miljöförvaltningen deltog som miljöansvarig i projektorganisationen för SM-veckan. Det innebar att driva och stötta övriga inblandade i miljötänk. SM-veckan var hela stadens projekt och samverkan mellan olika förvaltningar och bolag har förbättrats genom evenemanget. Att diplomera SM-veckan enligt Håll Sverige Rents miljömärkt event var ett bra sätt att sätta fokus på miljöfrågan och lyfta in miljöarbetet i alla områden. Mycket blev bra, men det finns stor utvecklingspotential och det är viktigt att Miljöförvaltningen även fortsättningsvis tar en aktiv roll i att stötta övriga i kommunen genom att bistå med miljökompetens. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

27 VA-plan Förvaltningen har deltagit i arbetet med att ta fram en VA-plan för Borås Stad. Planen omfattar både kommunal anslutning, enskilda avlopp och dagvatten. Upphandling medverkan med miljökompetens Miljökommunikation har deltagit i referensgruppen för ny upphandling av livsmedel. Miljöstyrningsrådets baskrav har lyfts in och upphandlingen har ett tydligare miljöfokus än tidigare avtal. Avdelningen har även medverkat i referensgrupp för ny upphandling av sjukvårdsmateriel för att lyfta in miljöfrågorna på ett så tidigt stadium som möjligt. Även vid upphandling av lekmaterial samt kemisk-tekniska produkter och städmaterial har avdelningen agerat kunskapsstöd för miljöbedömning, likväl som vid upphandling av möbler till en förskola. SMID Miljötillsyn och Miljökommunikation har tillsammans deltagit i det nationella tillsynsprojektet SMID (smycken i detaljhandel) som leds av Kemikalieinspektionen. Syftet var att kontrollera om det finns smycken som innehåller bly, kadmium och nickel i detaljhandeln samt om försäljaren har kunskap om lagstiftningen för dessa smycken och metaller. Uthållig kommun Etapp 3 i Energimyndighetens program Uthållig kommun har fortsatt under Borås deltar i projekt kring Nytänkande belysningslösningar och Mobility Management i fysisk planering. Arbete har skett inom respektive delprojekt och avdelningen har samordnat stadens deltagande men har inte lett några delprojekt. Borås Stad har dessutom deltagit i en workshopserie om energi i fysisk planering vilket har bidragit till att samordna arbetet med Energi- och klimatstrategin och översiktsplanen. Sveriges Ekokommuner Borås är medlem i Sekom, Sveriges Ekokommuner, där medlemskapet bland annat innebär att medlemskommunerna följer vissa gemensamma indikatorer som följer upp kommunens miljöarbete. Arbete har skett med uppföljning avseende dessa indikatorer. Klimatkommunerna Borås är medlem i Klimatkommunerna. Nätverket hjälper Borås både att vara i framkant med miljöarbetet och även sprida goda exempel till andra kommuner. Under året har avdelningen deltagit i Klimatkommunernas årsmöte, som hölls i Göteborg, samt ett antal webbaserade möten och seminarier. Hållbar utveckling Väst Borås Stad är medlem i Hållbar Utveckling Väst. Avdelningen deltar på nätverksträffar och är även med i nätverkets planeringsgrupp samt styrgrupp. Nätverket arbetar med kunskapsstöd och erfarenhetsutbyte inom energi- och klimatrådgivning, miljökommunikation och miljöstrategiskt arbete. Förvaltningen har bl.a. medverkat i framtagandet av en inspirationsfilm om det regionala miljömålsarbetet med målgrupp folkvalda i kommunerna. Orangeriet Kunskapsförmedling Förvaltningens arbete med att konkretisera innehållet i Rådrummet i Orangeriet i Stadsparken har fortsatt under De medarbetare som ska ha sina arbetsplatser i Orangeriet har arbetat med att finna former för hur verksamheten ska läggas upp, bl.a. gjordes studiebesök i flera andra kommuner. Fr.o.m organiseras den verksamhet som ska utgå från Orangeriet i enheten för Hållbar konsumtion och livsstil (KLIV) inom avdelningen för Miljökommunikation. I augusti hölls det första mötet med ett programråd och en arbetsgrupp bildades med representanter Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

28 för ett antal förvaltningar och bolag inom Borås Stad. Längre fram ska fler intressenter involveras i programarbetet. Miljöförvaltningen kommer att ha den samordnande funktionen för verksamheten, men det är viktigt att understryka att Orangeriet är en angelägenhet och möjlighet för alla Borås Stads verksamheter. Miljöförvaltningens roll blir att svara för en grundverksamhet i Rådrummet samt att planera, organisera och samordna alla de aktiviteter som Orangeriet ger möjligheter till. I december genomfördes en medborgardialog kring boråsarnas förväntningar på verksamheten. Dialoger hölls på Kulturhuset och öppna förskolan på Kristineberg. Vidare genomfördes en enkät riktad till gymnasieelever. Som ett led i att utveckla verksamheten i Orangeriet har EU-medel sökts för kunskapsutbyte. KLIVenheten kommer under en tvåårsperiod från december 2014 till december 2016 att delta i EU projektet ESCAR (European Strategic partnership on Awareness Raising and Consumption). Det är ett projekt beviljat inom programmet Erasmus+ strategiskt partnerskap. Syftet är att utveckla metoder och utbyta erfarenheter med aktörer i Europa på temat hållbar konsumtion. Förvaltningen har vidare deltagit i Lokalförsörjningsförvaltningens detaljprojektering av byggnationen, som på allvar startade i augusti sedan de befintliga byggnaderna i Stadsparken revs i maj månad. Kommunikationsinsatser har genomförts under sommaren, bl.a. vepor runt byggarbetsplatsen och en film tänkt för i första hand sociala medier. Vidare har arbete genomförts avseende inredningen av huset. Ytterligare en uppgift som krävt mycket tid är framtagande av underlag till restaurangupphandlingen, vilken Lokalförsörjningsförvaltningen ansvarat för. Orangeriet beräknas stå klart i mitten av maj 2015 och invigningen planeras ske 4-6 juni. Energi- och klimatrådgivning Energi- och klimatrådgivning har löpande skett till enskilda boråsare och företag. Vidare har vi deltagit i projektet Energieffektiva företag i Väst, ett projekt för energitillsyn och företagsrådgivning i samarbete med avdelningen för Miljötillsyn. Arbetet avslutades i oktober och fortsättningsvis sker samarbetet med Miljötillsyn i form av företagsuppgifter och kontaktförmedling. Under senare delen av 2014 har energioch klimatrådgivingen arbetat uppsökande mot företag som omfattas av EPBD2-direktivet på uppdrag från Energimyndigheten. Företagen har lokaleldade värmesystem och syftet är att få bort den sista oljan samt följa upp genomförda energideklarationer. Ett uppsökande arbete riktat till bl.a. förvaltare och ägare av flerbostadshus har påbörjats, liksom arbetet med "Kloka handlare", energieffektivisering i livsmedelsbutiker vilket fortsätter under Energi- och klimatrådgivningen arbetar med två överenskommelser inom Smart Energi - Klimatdialog med unga samt Klimatambassadörer. Övergripande syfte är att samarbeta med Högskolans studenter och unga boråsare för att nå ökad kunskap och engagemang i klimatfrågan. Samarbetet sker bl.a. genom gemensamma aktiviteter som utställningar och seminarier. Högskolan i Borås är projektledare för Klimatambassadörer och en ambassadörsgrupp har bildats av studenter från olika utbildningar. Gruppen arbetar dels med egna prioriterade frågor och informationsspridning, dels samarbete kring aktiviteter som anordnas av Borås stad. Klimatdialog med unga projektleds av Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad. Ett nätverk av deltagande kommuner har bildats som tillsammans arbetar fram metoder för att nå unga kring klimatfrågan. I mars anordnades aktiviteter i samband med Earth Hour. I maj genomfördes Solenergidagarna och i anslutning till dessa togs kontakter upp med Viareds företagarförening angående solenergi och energieffektiviseringar. Vidare genomfördes ett solenergiseminarium tillsammans med LRF den 5 maj, drygt 100 personer deltog. Energi- och klimatrådgivningen deltog i en rad aktiviteter under Kretsloppsveckan vecka 37 som sammanföll i tid med Europeiska Trafikantveckan. Aktiviteterna hade transport och klimattema och riktade sig bl.a. mot gymnasieskolorna samt företag i Borås. Vidare har energi- och klimatrådgivaren deltagit under en miljödag på Sven Erikssongymnasiet, hållit föredrag på studieförbund samt inlett ett samarbete med Fastighetsägarna i Borås. Miljöutbildningar Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

29 Under 2014 har avdelningens miljökommunikatör utbildat totalt 860 personer från förvaltningar och bolag inom Borås Stad. En riktad utbildningsinsats för enhetschefer inom Kost och lokalvård Norr på temat Fairtrade, kemikalier och ekologisk mat och dess märkningar har också genomförts. Miljöutbildningen sker i enlighet med miljömål 1b, dvs. att alla anställda inom Borås Stad ska genomgå en miljöutbildning till och med år Miljökommunikatören har även genomfört miljöutbildning av nyanställd personal i Borås Stad. Anmälan till miljöutbildning sker via Kompetensutveckling, på intranätet. Aktivitetsschema I enlighet med miljömål 2a har ett aktivitetsschema i form av en folder färdigställts och distribuerats ut under juni månad till förskolor och grundskolor i Borås. Mottagare av de foldrarna var lärare och rektorer. I aktivitetsschemat finns 20 ålderskategoriserade besöksaktiviteter som syftar till att koppla teoretisk undervisning till praktiska upplevelser med fokus på hållbar utveckling. Utvecklingen av aktivitetsschemat har gjorts i samarbete mellan Miljöförvaltningen, Stadsdelsförvaltningarna Norr, Väster, Öster och Utvecklingsenheten i Borås Stad. Förskolornas och grundskolornas användning av aktivitetsschemat kommer att utvärderas våren Framtidsveckan föreläsning och Earth Hour Miljöförvaltningen deltog i Framtidsveckan, vecka 13, en miljövecka som samordnas av Leader Sjuhärad och Studiefrämjandet i Borås. Miljöförvaltningen koordinerade en miljöföreläsning den 27 mars på temat textil konsumtion och vem som egentligen betalar priset. Föreläsare var Weronika Rehnby från Naturskyddsföreningen. I anslutning till Earth Hour den 29 mars, kl till 21.30, anordnades en aktivitet på Brygghuset. Exempel på inslag under kvällen var att musikbandet De närmast sörjande spelade, information om Earth Hour och dess syfte kommunicerades och filmen HOME visades på biografen. Kretsloppsveckan Kretsloppsveckan 2014 anordnades tillsammans med Borås Energi och Miljö AB. I likhet med tidigare år arrangerades bland annat lunchföreläsningar, workshops, kretsloppis, miljögala, klädswopping och bio. Ambitionen var att återanvända, men förfina aktiviteter från tidigare. En helt ny aktivitet som inte testats tidigare var en flashmob, där vi bjöd in så många som möjligt att delta i en kort fika på Sandwalls plats för att uppmärksamma Fairtrade. Även en nationell textilkonferens anordnades på Textile Fashion Center för att sätta fokus på återvinning och återbruk av textilier. I stort var veckan väl genomförd, arrangemangen blev välbesökta av boråsarna och många av aktiviteterna fick medial uppmärksamhet. Fler externa aktörer än tidigare valde att anordna arrangemang och detta är något som kommer att utvecklas vidare för att ge en större bredd och spridning kommande år. Samarbetet och den gemensamma utåtriktade kommunikationen förbättras kontinuerligt såväl inom kommunens organisation som med externa, men detta kan också förfinas ännu mer. Skräpplockardagarna Den 5-9 maj deltog förskolor och skolor i Borås, drygt 100 enheter med cirka barn och elever, i Skräpplockardagarna, en nationell manifestation vars syfte är att uppmärksamma ett av de mest onödiga miljöproblemen - nedskräpningen. Samarbetsorganisationen Borås rent och snyggt ansvarar för Skräpplockardagarna i Borås och Miljöförvaltningen är medaktör. Miljöbarometern, webb m.m. Miljöbarometern, som används som verktyg för att presentera Borås Stads miljöarbete på webben, är i drift och uppdateras med statistik för utvalda indikatorer som följer miljösituationen över tid. Miljöbarometern uppdateras även med information om pågående miljöprojekt i kommunen. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

30 Miljöförvaltningens facebooksida uppdateras kontinuerligt. I fysisk planering och bygglovsärenden deltar avdelningen med miljöstöd och förmedlar där kunskapen som finns via arbetet med miljöövervakning samt miljötillsynsrelaterade frågor Konsument Borås Ekonomiskt sammandrag Tkr Budget 2014 Bokslut 2014 Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag Resultat Ekonomiskt utfall Verksamheten har haft tio anställda, varav tre heltidsanställda konsumentrådgivare samt sex (4,75 % tjänster) ekonomiska rådgivare på hel- respektive deltid samt en bostadshandläggare på halvtid under del av året. Det ekonomiska utfallet för 2014 innebär ett överskott på 302 tkr gentemot budget. Överskottet beror på ökade intäkter för sålda tjänster samt lägre lönekostnader än budget p.g.a. av att en vakans med 25 % på en tjänst inte kunnat kompenseras samt att tjänsten för Bostad Borås inte varit tillsatt under halva året. Uppdrag Konsument Borås ger allmänheten vägledning i allmänna konsumentfrågor och reklamationshantering samt svarar för ekonomisk rådgivning. I det senare ingår även att enligt 2 skuldsaneringslagen lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. I Konsument Borås ingår även arbetet med Fairtrade City samt Bostad Borås. Konsument Borås säljer också verksamhet, konsumentrådgivning och ekonomisk rådgivning, till Ulricehamns kommun samt ekonomisk rådgivning till Tranemo kommun Konsumenträttslig information Under 2014 har totalt kontakter tagits inom konsumentrådgivningen mot föregående år, en ökning med ca 20%. Av dessa rörde företrädesvis reklamationer. I topp hamnar i likhet med föregående år klagomål på telefoni och Internet följt av boendefrågor, till största del hantverkstjänster, samt bilärenden. För förköpsrådgivning och information i konsumentfrågor har 352 personer kontaktat oss, huvudsakligen för information i förebyggande syfte, vilket är liten minskning mot föregående år. Totalt har vi nått ut till personer inklusive de personer som deltagit i studiebesök och föreläsningar för elevgrupper, alltifrån mellanstadiet i grundskolan till vuxenutbildningen, samt dem vi nått ut till i vårt Fairtradearbete. Jämfört med föregående år (3 434 personer) har antalet kontakter ökat markant. Under informationsaktiviteter redovisas 78 kontakter. Dessa avser framförallt kontakter med massmedia, näringsliv, Fairtrade samt 60 studiebesök och föreläsningar, bl.a. i skolor och föreningar. Antalet studiebesök ligger i paritet med föregående år men med fler deltagare, vilket är en av Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

31 verksamhetens målsättningar. Utöver vad som framgår ovan har konsumentrådgivarna bland annat deltagit i utbildningstillfällen, nätverksträffar och styrgrupp för Fairtrade City samt planeringsarbete avseende den kommande verksamheten i Orangeriet Fairtrade City Borås Stad diplomerades som en Fairtrade City i juni 2008 och härefter har arbetet fortsatt för att öka kunskapen bland allmänhet och kommunanställda samt att förmå butiker, arbetsplatser, kaféer och inte minst Borås Stad att öka sitt utbud. Utifrån Fairtrade Sveriges uppställda kriterier fick Borås en förnyad diplomering våren En styrgrupp finns och administreras av en tjänsteman hos Konsument Borås. Vidare sitter projektledaren för Orangeriet i styrgruppen för Fairtrade Sverige. Under året arrangerades 20 olika informationsaktiviteter och vi har nått 699 specifika personer med Fairtrade-information. Vidare har vi deltagit vid större evenemang som Linnémarschen, Kretsloppet och Skördefesten samt informerat via artiklar samt webb och facebook. Etik- och textilseminariet på Textilmuséet under Fairtrade Challenge i oktober drog fullt hus, 150 personer. Seminarier, filmvisning och diskussioner med kända namn inom branschen på temat etik och textil Ekonomisk rådgivning Genom att prioritera personer med akut problematik har vi nått målet att boka in dessa för besök inom en månad. Ärenden som ligger i vår kö avser främst personer som har utmätning i sin inkomst via Kronofogdemyndigheten. För dessa har vi inte lyckats nå vårt mål att minska kötiden till två månader, då antalet akuta ärenden har ökat och dessa tycks bli mer och mer komplicerade. Däremot skulle kön varit betydligt större om vi inte lyckats öka antalet avslutade ärenden. Totalt har kontakter tagits med den ekonomiska rådgivningen i form av telefonsamtal, e-post och oplanerade besök mot året innan, en ökning med drygt 9%. Vårt nya analys- och rapporteringssystem BOSS, som tillhandahålls av Konsumentverket, är fortfarande inte helt tillförlitligt när det gäller statistik. En ny version kommer att sjösättas våren 2015 och vår förhoppning är då att rapporteringen i fortsättningen blir tillförlitlig. Under 2014 har det krävts manuell framtagning av statistik. Varje förhandlingsärende räknas här enbart som en kontakt, men i respektive akt noteras samtal, e-post, brev, besök m.m. Antalet nytillkomna förhandlingsärenden har ökat till 353 (varav 27 från Ulricehamn och 13 från Tranemo). Totalt sett har dessa ärenden ökat, men Ulricehamn och Tranemos har minskat något. Ärendemängden som kräver kvalificerad rådgivning fortsätter att öka. Under året har 340 ärenden avslutats mot 348 året innan. De flesta ärenden som avslutades var ansökningar om skuldsaneringar, nedskrivning med betalningsplan (helhetslösningar) och ackord. Antalet pågående ärenden vid årsskiftet var 168. Ärenden i vår kö inkomna under 2014 var 55 vid årsskiftet, en liten ökning mot föregående år. I nedanstående statistik ingår både avslutade ärenden och pågående. Av de sökande är flest i åldern år och därefter år, något fler män än kvinnor i båda fallen. Hyresrätt är den vanligaste boendeformen, utom i Tranemo och Ulricehamn. En stor andel av de sökande har barn. Huvudsaklig inkomsttyp har varit lön av arbete, aktivitets- eller sjukersättning och pension. Av de sökande har 34% ingen betalningsförmåga, men därefter har 20% ett utrymme på mer än kr per månad. När det gäller personer med noll kronor i betalningsförmåga är det lika många män som kvinnor, men med utrymme mer än kr är det män som har högre utrymme än kvinnor. Skuldsättningsgraden hos de sökande ligger på 36 % med en skuld mindre än kr och 40 % ligger på en skuld mellan kr och i båda fallen är det flest män. De allra flesta skulder avser konsumtionsskulder, i detta ingår banklån med eller utan säkerhet, kreditkort, SMS-lån och övriga lån och därefter skulder till Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

32 tele/internet och sjukvård. Av de sökande har hela 76% utmätning i sin inkomst när de kommer till oss. I det förebyggande arbetet har ingått samarbete med diakonin, frivilligorganisationer, personliga ombud, vräkningsförebyggande gruppen m fl. Under året har information getts vid 26 tillfällen till 580 personer samt via media som tidningar och radio. En markant ökning mot föregående års 16 tillfällen och 363 personer. Rådgivarna har även deltagit i utbildningstillfällen, nätverksträffar och regionträffar. Totalt har det totala antalet informationsaktiviteter varit 47 till antalet. I vår budget för verksamhetsmått räknade vi med att antalet klientkontakter skulle öka till men utfallet blev Det totala antalet klientkontakter har fortsatt att öka, men alltså inte kommit upp i budgeterad nivå. Detta beror på att vi räknade med att en ny förändrad skuldsaneringslag skulle tas under året som i så fall skulle fått till konsekvens att trycket på rådgivningen skulle öka markant. Lagförslaget kommer att tas upp till beslut under Antalet nytillkomna förhandlingsärenden bedömdes komma att öka till 400 ärenden, men slutade på 353 för året. Antalet informationsaktiviteter var 47, vilket är något lägre än budgeterade 50. I båda fallen handlar det dock om ökningar jämfört med föregående år. Som nämnts ovan väntar vi på en uppgradering av vårt analys- och rapporteringssystem BOSS under våren 2015 som förhoppningsvis ger oss ett bättre verktyg för rapportering av statistik till kommande år Bostad Borås Inom Konsument Borås finns också bostadsinformationen, Bostad Borås, som har till uppgift att lämna information till allmänheten om hur och var man kan söka lägenhet i Borås. Verksamheten har fortsatt med att informera nya och nuvarande kommuninvånare samt studenter via webbplats, besök, brev, e-post och telefon. En halvtidstjänst finns för denna verksamhet och dessutom har chefen för Konsument Borås deltagit i arbetet. Under året har halvtidstjänsten varit tillsatt från juni månad, då antagningsbesked till Högskolan släpps och vårt arbete då framförallt handlar om att hjälpa studenter att finna bostad. I december 2011 fick Miljö- och konsumentnämnden i uppdrag av Kommunstyrelsen att i samråd med de kommunala bostadsbolagen utreda förutsättningarna för en kommunal bostadsförmedling. Nämnden redovisade i sitt utredningssvar i april 2012 att en bostadsförmedling i traditionell mening inte är något rimligt alternativ med dagens bostadsmarknad. Däremot föreslogs en marknadsplats för lediga lägenheter Boplats Borås i samarbete med Boplats Göteborg, vilket Miljö- och konsumentnämnden i december 2012 fick i uppdrag att utreda vidare. Arbetet med detta pågår, men har försenats p.g.a. att Boplats Göteborgs nya IT-stöd inte kunnat presenteras förrän i januari Verksamhetsmått 5.1 Miljöförvaltningen gemensamt Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Antal ärenden Antal händelser (Ecos) Antal delegationsbeslut Miljö- och konsumentnämndens myndighetsroll med krav på dokumentation av verksamheten innebär Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

33 att väl fungerande system för diarieföring och ärendehantering är centralt för förvaltningens arbete. För att utveckla kvaliteten i ärendehanteringen finns en Ecos-grupp i förvaltningen (Ecos är namnet på ärendehanteringssystemet). En ny version av systemet är under utveckling och under 2014 har arbete startats inför en kommande konvertering till denna. Såväl antalet diarieförda ärenden som händelser och delegationsbeslut låg på ungefär samma nivå som under fattades ett stort antal avgiftsbeslut inom livsmedelskontrollen till följd av ny taxa, vilket är förklaringen till det betydligt högre antalet delegationsbeslut det året. För dessa verksamhetsmått redovisas enbart utfall. 5.2 Livsmedelskontroll Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Antal livsmedelsverksamheter Antal inspektioner Antal revisioner Antal delegationsbeslut Klagomål Registrering Fram till sista december har avdelningen för Livsmedelskontroll gjort totalt 866 kontrollbesök, varav 738 var inspektioner, 53 var klagomålsärenden och 75 var revisioner. Fler kontrollbesök än planerat har gjorts, dock kan det totala antalet besök jämföras med Effektivare planering och fungerande kontrollmetodik är förklaringen till det bättre resultatet. Det totala antalet livsmedelsanläggningar uppgick till 768 i december Under 2014 har det tillkommit cirka 30 nya livsmedelsanläggningar i kommunen och cirka 70 har bytt ägare. Större butiker har ur kontrollsynpunkt delats upp så att de olika avdelningarna (butik, chark, bageri etc.) betraktas som en egen livsmedelsanläggning och separata kontrolltider har fastställts utifrån respektive kontrollbehov. Antalet revisioner som är gjorda på nya tillkommande anläggningar samt verksamheter som har bytt ägare ligger på samma nivån jämfört med året innan. Majoriteten av alla inspektioner gjorda under 2014 var oanmälda. Bara enstaka inspektioner krävde föranmälan. Revisioner, som är mer omfattande kontrollbesök, är alltid föranmälda. De flesta livsmedelsanläggningar med fler än 2 timmars kontrolltid som skulle besökas under 2014 har också fått minst ett besök under året. Verksamheter med 1 eller 2 kontrolltimmar besöktes enligt verksamhetsplaneringen. Alla livsmedelsanläggningar inklassade i grupp C (verksamheter som misskötte sig under 2013 och hade mer kontrolltid under 2014) har besökts en, två eller tre gånger under året. Under perioden har 96 anläggningar eller tillfälliga livsmedelsanläggningar registrerats (något färre än året innan). Registreringar kan handla om både nya anläggningar och tidsbegränsade verksamheter samt verksamheter som har bytt ägare. Inom avdelningen har totalt 293 delegationsbeslut fattats. Antalet delegationsbeslut är högre än förra året. Den största anledningen till det är registrering och inklassning och omklassning av livsmedelsanläggningar samt att fler sanktionsbeslut har fattats under året. Fr.o.m finns bestämmelser om årlig indexjustering av taxans belopp. Under året har 53 klagomålsärenden avseende livsmedelsanläggningar inkommit till avdelningen, vilket Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

34 är något fler än En del av de befogade klagomålen har bidragit till de 11 beslut om förbud och 15 beslut om förelägganden som fattats under Två ärenden ledde till utdömande av vite i förvaltningsrätten och 47 ärenden ledde till debitering av avgift för extra offentlig kontroll. Under 2014 har betydlig fler sanktionsbeslut fattats än tidigare åren. Förklaringen är en tydligare kommunikation med verksamheterna samt en effektiv och välplanerad kontroll. 5.3 Miljötillsyn Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Antal tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter Antal inspektioner miljötillsyn Antal inspektioner enskilda avlopp Antal inspektioner hälsoskydd Antal delegationsbeslut miljötillsyn Antal delegationsbeslut enskilda avlopp Antal delegationsbeslut hälsoskydd Antal delegationsbeslut värmepumpar Antal kundkontakter miljötillsyn Antal kundkontakter enskilda avlopp Antal kundkontakter hälsoskydd Antalet tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter har inte förändrats under året. Antalet inspektioner inom miljöskydd och hälsoskydd ligger i stort sett på förväntad nivå jämfört med budget. Inventeringarna av enskilda avlopp har bromsats något och antalet inspektioner ligger därför under det planerade antalet för Det sänkta tempot har varit nödvändigt för att vi ska hinna hantera tillströmningen av ansökningar av nya avlopp. Dessutom har avloppshandläggarna inte varit fulltaliga under andra halvåret. Antalet delegationsbeslut inom miljötillsynsområdet ligger över förväntad nivå. Inom hälsoskyddsområdet är antalet beslut nära den budgeterade nivån. Antalet delegationsbeslut inom avloppsområdet överskattades i budget. Det faktiska antalet ligger därför väsentligt under budgeterad nivå. Antalet inkomna anmälningar om värmepumpar tenderar att minska med åren och trenden har fortsatt under Under 2014 inkom 196 anmälningar och 192 hann få ett beslut före årsskiftet. Verksamhetsmåtten för kundkontakter infördes Den fortlöpande uppföljningen av verksamheten har visat att antalet kundkontakter underskattades i budget Antalet kontakter är mycket större än förväntat inom alla delområden. Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

35 5.4 Konsument Borås Konsumenträttslig rådgivning Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Konsumentkontakter Informationsaktiviteter För kommentarer se avsnitt Ekonomisk rådgivning Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Klientkontakter Förhandlingsärenden Informationsaktiviteter För kommentarer se avsnitt Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

36 5.5 Personal Verksamhetsmått Bokslut 2012 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Personalvolym (1 november) Antal anställda kvinnor män Antal heltidsanställda kvinnor män Antal deltidsanställda kvinnor män Antal tillsvidareanställda kvinnor män Antal visstidsanställda kvinnor män Lönekostnad (tkr, exkl. personalomkostnader) Frånvaro Sjukfrånvaro (%) 5,0 5,0 4,0 - kvinnor 4,2 5,9 3,0 - män 6,2 2,4 4,5 5.6 Egen organisation Verksamhetsmått Utfall 2012 Utfall 2013 Budget 2014 Utfall 2014 Andel personer som har heltidsanställningar. 93,5 Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

37 6 Investeringar Investeringsprojekt Tkr Orangeriet, inventarier och utustning Godkänd utgift Utgift tom 2013 Utgift 2014 Återstår Summa Analys Investeringsanslaget avser växter, inredning och teknisk utrustning (ljud och ljus) till Orangeriet som beräknas stå klart i maj Då byggnationen startade senare än vad som förutsattes vid budgettillfället kommer utgifterna för att falla ut först under Miljö- och konsumentnämnden, Årsredovisning facknämnder (33)

38 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida Niclas Björkström, Miljö- och konsumentnämnden Redovisning av intern kontroll 2014 Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden godkänner förvaltningens redovisning av intern kontroll Ärendet Miljöförvaltningen genomförde hösten 2014 intern kontroll i enlighet med av Miljöoch konsumentnämnden den 25 mars 2014, 45, fastställd plan. Redovisningen sker likt föregående år i Stratsys. Miljöförvaltningens synpunkter I bilaga redovisas de rutiner som kontrollerats samt analys och åtgärder. De genomförda granskningarna visar överlag på bra resultat och förbättringar i förhållande till 2013, förutom när det gäller avslut av ärenden. Stickprovet visar att drygt 50% av granskade ärenden bör vara avslutade. Ett arbete med ständiga förbättringar pågår inom ramen för kvalitetsledningssystemet vilket på sikt bör ge resultat. Leif Schöndell Miljöchef Niclas Björkström Avdelningschef Bilaga Uppföljning Intern kontroll 2014 Beslut skickas till Kommunstyrelsen Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON FAX

39 Uppföljning Intern kontroll 2014 Miljö- och konsumentnämnden

40 1 Inledning 2 Styrning och ledning Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Delegation Kontroll att delegationsordningen efterlevs. Stickprov 25 ärenden. Analys Inga avvikelser Åtgärd Inventarier Att inventarier registrerats i Borås Stads inventariesystem, att stöldskyddsmärkning sker. Inventering 1 gång/år. Analys Inventering genomförd hösten 2014 och Regitwise är uppdaterat. Hyr-pc är dock inte inlagt, de stöldmärks och administreras av leverantören. Åtgärd 3 Personal Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Personal- och lönekontroller Kontroll att lönerapportering sker enligt föreskrifter avseende övertid/mertidsersättning, användning av egen bil i tjänsten samt utlägg i tjänsten Intern kontroll-förfrågan skickas till Löneservice Fyll i blankett som finns bifogad, finns också att hämta på intranätet. Analys Intern kontroll av löner utförda av Löneservice. Kontrollerade personer: 9. En anställd har inget schema i grunden på 100%, ligger bara på schema till med den partiella ledigheten. För en anställd hittas inget underlag på 403,85 kr, avser februari utbetalt i mars. I övrigt inga avvikelser. Åtgärd Personalassistenten på förvaltningen är informerad. Miljö- och konsumentnämnden, Uppföljning Intern kontroll (6)

41 4 Ekonomi Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Leverantörsfakturor Korrekt leverantörsfaktura, utgiften tillhör verksamheten, YY-kod korrekt finns på fakturan, F-skatt, ej egen attest. Stickprov 50 fakturor Analys 50 leverantörsfakturor kontrollerades. På två fakturor finns ingen uppgift om att de har F-skatt. Fem fakturor saknade eller hade felaktig YY-kod. Åtgärd Kontakta företagen som vi har avtal med och påtala att det bör stå på fakturan att de har F-skatt. Information till alla anställda om att YY-koden är viktig. Representation-utbildning Att deltagarförteckning finns och att syfte framgår, samt att program bifogas, för kostnader avseende representation, utbildningar m.m. Att kostnader för representation följer skattelagstiftning samt Borås Stads riktlinjer. Stickprov av konto 471x, 4772, (614x, 616x) Analys Deltagarförteckning vid lunch och program saknas vid ett par tillfällen. Kvitto saknas vid ett tillfälle. Åtgärd Fortsätta påminna alla anställda att lämna in underlag (kursinbjudan, deltagarförteckning) till ekonomifunktionen, som i sin tur kommer att kontrollera att underlagen finns. Kundfakturoravgiftsdebitering Kontroll av rätt fakturering, korrekta inkomstuppgifter (äldreomsorg/funktionshinderverksamhet). Stickprov 150 fakturor Analys 150 fakturor kontrollerades. Inga avvikelser hittades. Åtgärd Upphandling Att Borås Stads direktupphandlingsregler efterlevs. Stickprov på leverantörers sammanlagda belopp över gällande direktupphandlingens prisbasbeloppsgränser. Analys Det förekom ingen avvikelse vad gäller beloppsgränser. Checklistor för direktupphandling har använts (finns i ledningssystemet). Det noterades att Borås Stad har ramavtal med både Mecka Reklambyrå AB och Staples Sweden AB, men båda står som ej avtalsleverantör i Agresso. Åtgärd Påtala för Agresso-ansvarig i Borås Stad. Att inköp följer ramavtal. Stickprov av vissa konton enligt upplagd Agresso Exceleratorfrågor. Analys Tio leverantörer valdes slumpmässigt av de som, enligt utskrift från Agresso, inte ingår i något ramavtal. Inga alternativ till inköpen finns inom ramavtalen. Åtgärd Miljö- och konsumentnämnden, Uppföljning Intern kontroll (6)

42 Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Vi ska så långt det går följa upphandlingsavtal. 5 Egen verksamhet Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Posthantering/ Diarieföring Rätt datum, inlagt i register, avslutade ärenden, arkiverat. Stickprov 50 ärenden. Analys 12 av 50 ärenden hade anmärkningar. Det handlade om fel datum, ej avslutade och/eller ej arkiverade ärenden. Frågetecken också på några ärenden om intressent ska skrivas in på ärendet eller objektet. Åtgärd Om man följer ärendehanteringsprocessen i ledningssystemet bör ovanstående inte uppstå. Processen ska gås igenom på avdelningarnas APT och behov av eventuella förändringar noteras. Delegationsbeslut, skrivelser Kontroll att rätta lagar, förordningar m.m. har angetts. Stickprov 50 ärenden Analys 5 av 50 ärenden hade avvikelser enligt följande: - Dnr Formuleringen till angivet lagstöd, SFS 1998: osäkerhet i om den gäller med den formuleringen. - Dnr ingen är angiven, utan enbart hela kapitlet. Kap 2 i MB - Dnr är angiven men inte till vilket kapitel det hör till. Hör till kap 6. - Dnr kap 7 - inte relevant - Dnr ingen är angiven, utan enbart hela lagen Lag om vite Åtgärd Avdelningarna ska se över och uppdatera sina mallar så att de är korrekta. Diskussion om vikten av att rätt lagstöd ska anges. Utskick av svarskort Utskick av svarskort i ansöknings- och anmälningsärenden inom 5 arbetsdagar. Stickprov 50 ärenden. Analys Svarskort/bekräftelse saknas på 6 av 50 ansökningar/anmälningar. Åtgärd Rutinen för utskick av bekräftelser ska påtalas till alla berörda handläggare. Miljö- och konsumentnämnden, Uppföljning Intern kontroll (6)

43 Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Inspektionsresultat Resultatet av en inspektion ska meddelas inom 20 arbetsdagar. Stickprov 25 ärenden. Analys Inspektionsresultat har inte skickats inom 20 dagar på 8 av 25 ärenden. Åtgärd Påtalas till alla berörda handläggare. Delegationsbeslut Delegationsbeslut i tillstånds- och anmälningsärenden inom 20 dagar efter kompletta handlingar. Stickprov 25 ärenden. Analys Av 25 slumpmässigt utvalda anmälningar/ansökningar på Miljötillsyn (19 ) och Livsmedelskontroll (6 ), hade 4 ärenden passerat gränsen på 20 dagar. Åtgärd Fortsatt bättre kontroll på ärenden vid frånvaro. Besked om åtgärd Verksamhetsutövare som lämnar miljörapporter ska senast den 30 juni få besked om rapporten kommer att medföra någon åtgärd från nämndens sida. Komplett genomgång. Analys Några mindre avvikelser vad gäller datumet senast 30/6 och notering om expediering och datum i händelseanteckningar: : Svar daterat och expedierat 30/ : Svar daterat 29/7 och expedierat 31/ : Svar daterat 27/6 och expedierat 30/ : Svar daterat 2/7 och expedierat 3/ : Svar daterat 30/6, notering om expediering och datum saknas : Svar daterat 17/6, notering om expediering och datum saknas. Åtgärd En väsentlig förbättring jämfört med föregående år. Avdelningen fortsätter med arbetssättet att lägga in uppgiften som ett projekt under våren. Pågående ärenden i ECOS Kontroll att ärenden avslutas korrekt i ECOS Stickprov 50 ärenden Analys Ett stickprov på 50 pågående ärenden har gjorts. 26 ärenden bör vara avslutade. Åtgärd Rutinen för avslut av ärenden ska ses över och kommuniceras med handläggarna. Förslagsvis att man inför en gemensam tid (t.ex. 2 ggr/år) som varje handläggare går igenom sina pågående ärenden och avslutar de som ska avslutas. Ärenden från t.ex borde avslutas och ett nytt ärende skapas om behov uppstår. Miljö- och konsumentnämnden, Uppföljning Intern kontroll (6)

44 Rutin/System Kontrollmoment Kontrollmetod Slutsats Det är dock viktigt att vara medveten om att det inte har några konsekvenser för våra kunder om ett ärende är avslutat eller ej. Miljö- och konsumentnämnden, Uppföljning Intern kontroll (6)

45 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida Niclas Björkström, Miljö- och konsumentnämnden Intern kontrollplan 2015 Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden fastställer det av förvaltningen upprättade förslaget till intern kontrollplan Ärendet Nämnderna har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Varje nämnd har att se till att en organisation upprättas för den interna kontrollen och att regler och anvisningar antas för denna. Kommunrevisionen har i en PM upprättad den 9 oktober 2000 givit anvisningar om hur interna kontrollplaner upprättas. Med utgångspunkt från denna och ett nytt kommungemensamt underlag har förvaltningen tagit fram ett förslag till intern kontrollplan Miljöförvaltningens synpunkter I den interna kontrollplanen bestäms vilka rutiner och system som ska granskas. Från år till år görs några förändringar. I förhållande till 2014 har kontrollansvarig bytts ut för respektive rutin/system. Leif Schöndell Miljöchef Niclas Björkström Avdelningschef Bilaga Intern kontrollplan 2015 Förklaring riskbedömning Beslut skickas till Kommunstyrelsen Stadsrevisionen Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON FAX

46 Intern kontrollplan (Miljö- och konsumentnämnden) Rutin/System Riskbild Riskbedömning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontrollfrekvens Kontrollansvarig Leverantörsfakturor Representation-utbildning Kundfakturoravgiftsdebitering Upphandling Personal- och lönekontroller Risk för felaktiga utbetalningar till oegentliga leverantörer Risk att riktlinjer inte följs Risk för att felaktiga kundfakturor skickas ut Risk att Lagen om offentlig upphandling (LOU) inte följs Risk att ramavtal inte följs Risk för att felaktiga löner betalas ut. 6 Korrekt leverantörsfaktura, utgiften tillhör verksamheten, YY-kod korrekt finns på fakturan, F-skatt, ej egen attest. 6 Att deltagarförteckning finns, att syfte framgår, samt att program bifogas, för kostnader avseende representation, utbildningar m.m. Att kostnader för representation följer skattelagstiftning samt Borås Stads riktlinjer. 2 Kontroll av rätt fakturering. Rätt belopp jämfört med beslut 4 Att Borås Stads direktupphandlingsregler efterlevs. Stickprov 50 fakturor Varje år Anna Hedén Stickprov av konto 471x, 4772, (614x, 616x) Varje år Nina Wennström Stickprov 150 fakturor Varje år Siw Parhagen/Linda Karlsson Stickprov på leverantörers sammanlagda belopp över gällande direktupphandlingens prisbasbeloppsgränser. 6 Att inköp följer ramavtal. Stickprov av vissa konton enligt upplagd Agresso Exceleratorfrågor. 2 Kontroll att lönerapportering sker enligt föreskrifter avseende övertid/mertidsersättning, användning av egen bil i tjänsten samt utlägg i tjänsten Intern kontroll-förfrågan skickas till Löneservice Fyll i blankett som finns bifogad, finns också att hämta på intranätet. Varje år Varje år Varje år Thomas Vidholm Zygmunt Cieslak Marléne Lakhall

47 Rutin/System Riskbild Riskbedömning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontrollfrekvens Kontrollansvarig Delegation Risk att delegationsordningen inte följs 4 Kontroll att delegationsordningen efterlevs. Stickprov 25 ärenden. Varje år Jonas Edin Inventarier Risk för att brand och stöld uppstår. 6 Att inventarier registrerats i Borås Stads inventariesystem, att stöldskyddsmärkning sker. Inventering 1 gång/år. Varje år Niclas Björkström Posthantering/Diarieföring Risk för att verksamhet inte sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 4 Rätt datum, inlagt i register, avslutade ärenden, arkiverat. Stickprov 50 ärenden. Varje år Anthoula Papakosta Delegationsbeslut, skrivelser Risk för att verksamhet inte sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 2 Kontroll att rätta lagar, förordningar m.m. har angetts. Stickprov 50 ärenden Varje år Anneli Kylén Utskick av bekräftelse Risk för att verksamhet inte sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 3 Utskick av bekräftelse i ansöknings- och anmälningsärenden inom 5 arbetsdagar. Stickprov 50 ärenden. Varje år Kristina Dahlbäck Inspektionsresultat Risk för att verksamhet inte sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 4 Resultatet av en inspektion ska meddelas inom 20 arbetsdagar. Stickprov 25 ärenden. Varje år Kristina Dahlbäck Delegationsbeslut Risk för att verksamhet inte sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 4 Delegationsbeslut i tillstånds- och anmälningsärenden inom 20 dagar efter kompletta handlingar. Stickprov 25 ärenden. Varje år Jan-Erik Sidenvik Besked om åtgärd Risk för att verksamhet inte sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 3 Verksamhetsutövare som lämnar miljörapporter ska senast den 30 juni få besked om rapporten kommer att medföra någon åtgärd från nämndens sida. Komplett genomgång. Varje år Sara Norberg

48 Rutin/System Riskbild Riskbedömning Kontrollmoment Kontrollmetod Kontrollfrekvens Kontrollansvarig Pågående ärenden i ECOS Risk för att verksamhet inte sköts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. 3 Kontroll att ärenden avslutas korrekt i ECOS Stickprov 50 ärenden Varje år Eva-Lill Svensson

49

50 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida Zygmunt Cieslak, Miljö- och konsumentnämnden Kontrollplan för livsmedel 2015 Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden antecknar förvaltningens redovisning till protokollet. Ärendet Miljö- och konsumentnämnden fastställde den 27 januari 2015, 6, nämndbudget för 2015 med en övergripande beskrivning av verksamhetens inriktning. Kontrollplanen för 2015 ska ses som ett komplement till denna med en mer utförlig beskrivning av planeringen för 2015 samt en allmän beskrivning av hur kontrollarbetet är upplagt. Bakgrunden är att livsmedelslagstiftningen ställer krav på dokumentation av nämndens kontrollarbete. Miljöförvaltningens utredning Syftet med planen är att ge en beskrivning av hur livsmedelskontrollen är organiserad, inriktningen av kontrollarbetet och hur det genomförs. Planen innehåller inte detaljer om hur kontrollen bedrivs för enskilda livsmedelsföretagare eller planeringen för varje livsmedelsinspektör. Denna löpande arbetsplanering sker inom förvaltningens avdelning för Livsmedelskontroll. Leif Schöndell Miljöchef Zygmunt Cieslak Avdelningschef Bilaga Kontrollplan för livsmedel 2015 Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST TELEFON FAX

51 Kontrollplan för livsmedel 2015 Miljö- och konsumentnämnden i Borås Stad 1

52 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Mål för den offentliga kontrollen Kontrollplan Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Behörighet och ansvar Behörig central myndighet Behörig lokal myndighet Ansvarsfördelning mellan myndigheterna Ansvarsfördelning inom den lokala myndigheten Samordning Samordning mellan behöriga myndigheter Samordning inom behörig lokal myndighet Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Befogenheter och resurser för kontrollen Kontrollmyndighetens befogenheter Kontrollpersonal och utrustning Finansiering av kontrollen Kompetenskrav och utbildning Organisation och utförande av kontrollen Borås Stads organisation Registrering och godkännande av kontrollobjekt Prioriteringar inom kontrollområdet - riskbaserad kontroll Rutiner för utförande av kontroll Provtagning och analys Rapportering av kontrollresultat Öppenhet i kontrollen Sanktioner - åtgärder vid bristande efterlevnad Uppföljning och utvärdering av kontrollen Uppföljning Revisioner Utvärdering Beredskap Flerårig nationell kontrollplan

53 1 Sammanfattning Denna kontrollplan är den operativa kontrollmyndighetens beskrivning av hur de krav som ställs på offentlig kontroll inom livsmedelskedjan uppfylls av myndigheten. Kraven finns bl.a. i Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 från den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelser om djurhälsa och djurskydd. Syftet med denna kontrollplan är att ge en beskrivning av hur Miljö- och konsumentnämndens/miljöförvaltningens offentliga kontroll är organiserad, inriktningen av kontrollarbetet och hur det genomförs. Planen innehåller inte detaljer om hur kontrollen bedrivs för enskilda livsmedelsföretagare. Denna löpande arbetsplanering sker inom avdelningen för Livsmedelskontroll. Miljö- och konsumentnämnden i Borås Stad är behörig myndighet för kontroll utifrån livsmedelslagstiftningen. Nämnden ansvarar för att effektiv och ändamålsenlig kontroll utförs på de anläggningar som kommuner är kontrollansvariga för enligt 23 livsmedelsförordningen. Ansvaret innefattar kontroll av dricksvatten, hygien och märkning. Livsmedelslagstiftningen inom nämndens ansvarsområde omfattar cirka 200 olika EG-förordningar och nationella lagar, förordningar och föreskrifter. I kontrollen ingår revisioner, inspektioner och provtagningar samt handläggning av ärenden vid registrering och riskklassning. Avdelningen arbetar med utredningar vid misstanke om matförgiftning och handlägger händelsestyrda ärenden samt fungerar som bollplank för kommunens livsmedelsföretag och svarar på frågor från allmänheten. Vi har en skyldighet att årligen rapportera uppgifter till Livsmedelsverket samt fatta beslut i fråga om sanktioner, avgifter och åtalsanmälan. Nämnden ansvarar för den operativa offentliga kontrollen vid cirka 800 livsmedelsanläggningar. Dessa är framför allt storhushållskök såsom skol, vård- och omsorgskök, restauranger, mindre industrier, grossister samt butiker av olika slag. Kontrollen utförs av sex årsarbetare. Planerad kontroll och kontroll som utförs till följd av att anläggningar uppvisat brister (extra offentlig kontroll) samt prövning och registrering av livsmedelsanläggning är avgiftsfinansierad. Kontrolltiden är baserad på riskklassning av anläggningarna. Varje år fastställs en kontrollplan för den operativa kontroll som Miljöförvaltningen och dess inspektörer ska utföra. Planen syftar till att kontrollen ska vara effektiv och ändamålsenlig. Denna plan fungerar också som övergripande arbetsfördelning/instruktion till inspektörerna. Kontroll sker utifrån nämndens riktlinjer och rutiner samt utifrån vägledningar från Livsmedelsverket. Planen för 2015 innebär i korthet: Registrering av livsmedelsanläggningar vid nyetableringar och ägarbyten. I samband med registreringen kommer revisioner på beredningsanläggningar att göras. Vid behov kan revisioner vara aktuella även för andra livsmedelsanläggningar. Samtliga anläggningar med kontrolltid mellan 3-5 timmar ska få ett kontrollbesök under året. Hälften av anläggningarna med 5 timmars kontrolltid får två besök under året. Samtliga anläggningar med kontrolltid mellan 6-8 timmar ska få två kontrollbesök under året. Samtliga anläggningar med 9 eller fler kontrolltimmar ska få tre besök under året. Samtliga anläggningar i erfarenhetsklass C kommer att kontrolleras under året enlig fastställda kontrolltider. 3

54 Hälften av anläggningarna med 2 kontrolltimmar ska få ett kontrollbesök under året En tredjedel av anläggningarna med 1 kontrolltimme ska få ett kontrollbesök under året. Vid varje kontrollbesök ska fokus ligga på de särskilda risker som finns i just den anläggningstyp som besöks. Prioriteringen sker som hittills utifrån riskklassningen. Anläggningar med högst riskklass prioriteras högst. Under 2015 läggs kontrollen både bransch- och områdesvis. Under året kommer flera projekt att genomföras där bl.a. provtagning på olika livsmedel blir aktuell. En plan finns för varje inplanerat projekt. Sammanfattning efter avslutade projekt kommer att presenteras löpande för nämnden. Kontroll av vattenanläggningar och livsmedelsindustrier planeras separat och genomförs av två inspektörer. 2 Mål för den offentliga kontrollen 2.1 Kontrollplan Den myndighet som ansvarar för genomförandet av offentlig kontroll av livsmedel bör upprätta en kontrollplan i vilken varje enskild livsmedelsföretagare kan identifieras. Denna kontrollplan bör omfatta aktuellt verksamhetsår samt en flerårig plan (tre-fem år). Upprättande av kontrollplan bör grundas på: - klarlagda risker i samband med livsmedelsverksamheten enligt modell för riskklassning, - erfarenheter, information och tidigare resultat av livsmedelföretagarnas efterlevnad av livsmedelslagstiftningen samt - befintliga resurser för livsmedelskontroll inom myndigheten. Vid upprättande av kontrollplan kan fastställd kontrolltid fördelas på kontrollmetoderna revision, inspektion och provtagning av livsmedel. Av kontrollplanen bör det framgå vilka revisioner, inspektioner och kontrollområden som är planerade att genomföras samt det antal prover som är planerade att analyseras. Vissa kontroller utförs dock utanför planeringen och kallas händelsestyrda. Det kan handla om olika uppdrag som en kontrollmyndighet kan få från t.ex. Livsmedelsverket under året. Utöver detta bör planen innehålla information om planerad utbildning för kontrollpersonalen, samt ge utrymme för oförutsedda händelser som kan påverka kontrollbehovet, t.ex. matförgiftningsutbrott. Lämpligen fastställer myndigheten kontrollplanen i samband med fastställande av den årliga verksamhetsplanen. I Miljöförvaltningens verksamhet sker planeringen och uppföljningen av kontrollen i flera steg, vilket beskrivs på sida nr 17 under avsnitt 8 med rubrik Uppföljning och utvärdering av kontrollen. 4

55 2.2 Övergripande mål för kontroll inom kontrollområdet De gemensamma målen för den offentliga kontrollen inom livsmedelskedjan, vilka finns i Sveriges nationella kontrollplan, är att: - konsumenterna har trygga och säkra livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Med trygga livsmedel menas säkra livsmedel och att konsumenten inte blir lurad, - intressenterna har tilltro till kontrollen och upplever den som meningsfull, - de samverkande kontrollmyndigheterna har en optimal samverkan och förtroende för varandras sätt att ta ansvar för sin respektive del i livsmedelskedjan. Kontrollverksamheten är riskbaserad, rättssäker, effektiv och ändamålsenlig. Livsmedelskedjan omfattar livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. 2.3 Kontrollmyndighetens mål för kontroll inom kontrollområdet Miljö- och konsumentnämnden i Borås har följande mål för livsmedelskontrollen: Samtliga anläggningar med kontrolltid mellan 3-5 timmar ska få ett kontrollbesök under året. Hälften av anläggningarna med 5 timmars kontrolltid får två besök under året. Samtliga anläggningar med kontrolltid mellan 6-8 timmar ska få två kontrollbesök under året. Samtliga anläggningar med 9 eller fler kontrolltimmar ska få tre besök under året. Samtliga anläggningar i erfarenhetsklass C kommer att kontrolleras under året enlig fastställda kontrolltider. Hälften av anläggningarna med 2 kontrolltimmar ska få ett kontrollbesök under året En tredjedel av anläggningarna med 1 kontrolltimme ska få ett kontrollbesök under året. Prioriteringen sker som hittills utifrån riskklassningen, objekt med högst riskklass prioriteras högst. 3 Behörighet och ansvar 3.1 Behörig central myndighet Livsmedelsverket är den centrala behöriga myndigheten för livsmedelskontroll i Sverige, enligt 18 i Livsmedelsförordningen (2006:813). 3.2 Behörig lokal myndighet Miljö- och konsumentnämnden i Borås är, enligt 11 i Livsmedelslagen (2006:804) och Reglemente för Borås Stads Miljö- och konsumentnämnd, behörig myndighet för kontrollen i kommunen. 5

56 3.3 Ansvarsfördelning mellan myndigheterna Ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedelsanläggningar i Sverige fördelas enligt 23 i Livsmedelsförordningen (2006:813). 3.4 Ansvarsfördelning inom den lokala myndigheten Ansvarsfördelningen inom myndigheten beskrivs i organisationsschema och i delegations- och arbetsordning. Gällande delegationsordning beslutades av Miljö- och konsumentnämnden , 135. Inriktningen i den är att så långt som möjligt delegera beslutsrätten för att få en väl fungerande och effektiv verksamhet. Beslut ska kunna tas utan onödiga dröjsmål och de anställdas sakkunskaper ska tas tillvara på ett ändamålsenligt sätt. Tillsynsmyndigheten ska kunna ge en god service och snabbt kunna vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga eller förhindra skador på människor, djur och natur. Delegationsordningen är utformad så att nämnden delegerar beslutsrätten till förvaltningschefen, som i sin tur tar beslut om vidaredelegation till namngivna medarbetare utifrån arbetsuppgifter, kompetens etc. 4 Samordning 4.1 Samordning mellan behöriga myndigheter - Godkännandenummer för animalieanläggningar fördelas av Livsmedelsverket. I dagsläget har Miljö- och konsumentnämnden i Borås inga animalieanläggningar som tillsynsobjekt. - Matförgiftningsutredningar sker i samarbete mellan kommunen, smittskyddsläkare, Länsstyrelsen och i speciella fall även Livsmedelsverket. Även andra kommuner kan involveras i utredningen. - RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) vidarebefordras från Livsmedelsverket till berörd kommun. Uppföljning genomförs av Livsmedelsverket. - I Sjuhäradsregionen (8 kommuner) finns ett forum för samverkan. Inom ramen för detta hålls möten på handläggarnivå fyra gånger per år. - Varje år deltar handläggare i de länsmöten där representanter från Länsstyrelsen, Livsmedelsverket och länets kommuner deltar. Sedan 2013 har Miljösamverkan i Västra Götaland i samarbete med Länsstyrelsen ansvaret för samordning av länsmötena. - Samverkansmöten (LivsLevande) på verksamhets/chefs/handläggarnivå hålls mellan kommunerna Borås, Örebro, Uppsala, Eskilstuna, Jönköping, Karlstad, Linköping, Norrköping och Västerås. - Nationellt samverkansmöte (LivsSamverkan Sverige) med representanter från ett antal kommuner, Livsmedelsverket, Länsstyrelsen samt Sveriges kommuner och landsting hålls fyra gånger per år. - Livsmedelsverket genomför normerande kontroller. - Länsstyrelsen genomför revisioner av kommunens verksamhet. - Revisioner av livsmedelskontrollen kan ske mellan olika kommuner. 6

57 4.2 Samordning inom behörig lokal myndighet Avdelningen för Livsmedelskontroll är en av fyra avdelningar på Miljöförvaltningen och arbetar med livsmedelskontroll inklusive dricksvatten. Samordning av verksamheten sker genom olika typer av möten och personliga samtal i kombination med skrivna rutiner inom ramen för kvalitetsarbetet med ursprung i bl.a. vägledningar och liknande från Livsmedelsverket. Nedan sker en uppräkning av de samordnande arbetssätt samt möten och samtal som sker. - Avdelningsmöten gäller samtliga medarbetare på avdelningen. Gemensamma och övergripande frågor som rör kontrollen och avdelningen behandlas. Ansvarig: Avdelningschef - Medarbetarsamtal mellan medarbetare och avdelningschef hålls en gång per år. Samtalet är en möjlighet att följa upp och utveckla varje medarbetare individuellt. Även andra typer av individuella samtal hålls, t.ex. avseende verksamhetsuppföljning. Ansvarig: Avdelningschef - Samsynen inom kontroll, omvärldsbevakning, arbetsrutiner etc. sker löpande på avdelningen. Ansvarig: Alla på avdelningen. 4.3 Delegering av uppgifter inom den offentliga kontrollen Miljö- och konsumentnämnden i Borås Stad delegerar inte någon uppgift inom ansvarsområdet livsmedelskontroll till andra myndigheter eller organisationer. 5 Befogenheter och resurser för kontrollen 5.1 Kontrollmyndighetens befogenheter Miljö- och konsumentnämndens befogenheter inom livsmedelsområdet regleras huvudsakligen i Livsmedelslagen (2006:804) och i Livsmedelsförordningen (2006:813). Enligt 20 Livsmedelslagen har kontrollmyndigheten rätt att få upplysningar, ta del av handlingar och få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen. För åtgärder vid bristande efterlevnad, sanktioner, se avsnitt 7 på sida nr. 17. Livsmedelslagstiftningen Fyra EG-förordningar om hygien och kontroll inom livsmedelsområdet tillämpas inom EU fr.o.m. den 1 januari Det är dels två förordningar om hygien, som riktar sig till företagen, förordning (EG) nr 852/2004 och (EG) nr 853/2004, dels två förordningar om kontroll, som riktar sig till kontrollmyndigheterna, förordning (EG) nr 882/2004 och (EG) nr 854/2004. Hygien- och kontrollförordningarna bygger på den grund som lades i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning. Denna förordning fastställer de grundläggande krav som gäller för all livsmedelshantering; främst krav på livsmedelssäkerhet, skyldigheter för livsmedelsföretagare att uppfylla kraven i livsmedelslagstiftningen och att kontrollera att dessa krav uppfylls samt krav på spårbarhet. Hygien- och kontrollförordningarna är inriktade på de mål som ska uppnås och de ger därför företagen möjlighet att välja olika vägar för att uppnå målen. I vissa fall är de nya reglerna flexibla och kan anpassas efter lokala förutsättningar, t.ex. fortsatt användning av traditionella metoder. 7

58 Det finns också flera EG-förordningar som innehåller regler på avgränsade områden. Exempel på sådana är bekämpningsmedelsrester, främmande ämnen såsom bly och mykotoxiner, ekologisk produktion, aromer, ägg, kyckling, mjölk, vin, sprit, märkning av nötkött, geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar. EG-förordningarna gäller direkt i alla medlemsstater utan att omformas till nationell lagstiftning. Den svenska livsmedelslagen (SFS 2006:804) kompletterar EG-förordningarna. Den innehåller bl.a. regler om kontroll, avgifter, straff och överklagande. Regeringen har gett ut en förteckning över de EG-förordningar som kompletterar livsmedelslagens bestämmelser. Den svenska livsmedelsförordningen (SFS 2006:813) talar bl.a. om vilken myndighet som ska kontrollera olika slags anläggningar. Den ger också Livsmedelsverket rätt att meddela föreskrifter om offentlig kontroll. Livsmedelsverkets föreskrifter grundar sig ofta på EG-direktiv, eller också kompletterar de EGförordningar. Bara några få föreskrifter saknar denna anknytning. Livsmedelsverket ger vidare ut vägledningar som är riktade till kontrollmyndigheterna. Vägledningarna ska ses som komplement till gällande förordningar, nationell lagstiftning och eventuella vägledningar från kommissionen för att ge ytterligare stöd i tolkningen av lagstiftningen. Vägledningarna är inte rättsligt bindande. Avsikten är också att riktlinjer ska utarbetas och spridas av branschorganisationer. Branschriktlinjer är branschens egen beskrivning av hur företagarna kan uppnå kraven i livsmedelslagstiftningen. 5.2 Kontrollpersonal och utrustning Avdelningen för Livsmedelskontroll har sju årsarbetare för att utföra kontroll enligt EGförordningar och den nationella livsmedelslagstiftningen. Stödpersonal inom framförallt administration ingår i förvaltningens organisation. Varje årsarbetare förutsätts utföra kontroll motsvarande timmar per år. Enligt riskklassningen ska vi utföra cirka timmar planerad kontroll under ett år samt täcka upp behovet för extra offentlig kontroll, registreringar, revisioner av nya anläggningar, omvärldsanalys samt myndighetens skyldighet att ge råd och information. Centralt på Miljöförvaltningen finns tillgång till stöd inom områdena administration, personal, ekonomi och IT. I Borås Stad finns tillgång till stöd inom områdena juridik samt kommunikation. Förvaltningen har också skriftliga rutiner för hur vi hanterar jävs- och/eller mutsituationer. Kyl- och frysutrymme finns för förvaring av prover och provtagningsutrustning vid eventuella beslag. Vid beslag av större partier måste utrymme hyras (beroende av beslaget kontaktas lämpliga företag). Utrymme för förvaring av skyddskläder finns. Termometrar, kameror, ATPmätare, ficklampor och annan utrustning finns. Tvättmöjlighet av arbetskläder finns på plats. Opartiskhet och jäv I regeringsformens första kapitel, som handlar om statsskickets grunder, anges ett antal grundläggande principer för hur myndigheter ska utöva sin verksamhet. Det handlar bl.a. om opartiskhet, saklighet, likhet inför lagen, legalitet och människors lika värde. Principerna syftar ytterst till att garantera den enskildes rättssäkerhet. I regeringsformen finns vidare bestämmelsen om att t.ex. kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller annan myndighet inte får ingripa i den myndighetsutövning som är ålagd en kontrollmyndighet. 8

59 I förvaltningslagen finns flera bestämmelser som syftar till att tillvarata allmänhetens intressen, bl.a. om myndigheters serviceskyldighet. I kommunallagen finns bestämmelser om att en kommunal nämnd inte får utöva i lag eller författning föreskriven tillsyn över verksamhet som nämnden själv bedriver. I Borås Stads organisation, med en renodlad Miljö- och konsumentnämnd, finns inga sådana dubbla roller inbyggda. Bestämmelser om jäv för förtroendevalda i kommunala nämnder och för de anställda i kommunen finns i 6 kap. 25 kommunallagen. De bestämmelser som gäller vid myndighetsutövning finns i avsnittet Förvaltningsrättslig lathund i Miljöförvaltningens ledningssystem. Information om dessa, med särskild tonvikt på jävsreglerna, ges till såväl förtroendevalda som anställda i samband med introduktion. 5.3 Finansiering av kontrollen Kontroll av livsmedelsanläggningar finansieras genom avgifter. Årlig kontrollavgift tas ut från kontrollobjekten för att finansiera den planerade kontrollen. Avgiftens storlek baseras på kontrollbehov och fastställd timtaxa. Kontrollbehovet fastställs med hjälp av Livsmedelsverkets vägledning: Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrollavgifter. Avgift för extra offentlig kontroll tas ut för att finansiera kontrollen enligt artikel 28 i förordning (EG) nr 882/2004. Avgifter och finansiering Skyldigheten för en livsmedelsföretagare att betala en årlig avgift (och för kontrollmyndigheten att ta ut den) är reglerad i en särskild förordning (SFS 2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel. Förordningen lägger också fast principen om att den offentliga kontrollen ska finansieras av avgifter. Timtaxan är beräknad enligt principerna i förordning (EG) nr 882/2004 om offentlig kontroll. Kommunen har dock skyldighet att även svara för allmän information och rådgivning, men denna verksamhet ska skattefinansieras. Kommunfullmäktige i Borås har fastställt en taxa (KF ) för Miljö- och konsumentnämndens verksamhet med offentlig kontroll av livsmedel. Avgifterna bygger på ett system med fasta årsavgifter som är beslutade utifrån en bedömning av det antal kontrolltimmar som verksamheten ska ha enligt Livsmedelsverkets vägledning för riskklassning och en timtaxa. Kommunfullmäktige i Borås har delegerat till Miljö- och konsumentnämnden att inför varje kalenderår indexuppräkna timtaxan. För 2015 är timtaxan fastställd till kronor per timme. Detta innebär inte att varje livsmedelsanläggning med nödvändighet varje år får exakt det antal timmar som är beslutade, utan det kan bli mer ett år och mindre nästa. Men över en lite längre period ska alla livsmedelsföretag få kontrollinsatser som motsvarar de fastställda timmarna. Intentionen i taxan är att avgiften för årlig kontroll ska kunna justeras uppåt eller nedåt med hänsyn till livsmedelsföretagarens efterlevnad av regelverket. Vidare kan företagaren även debiteras extra avgifter för eventuella kostnader till följd av extra kontroller eller provtagningar. Avgiftsfinansieringsgraden för livsmedelskontrollen kommer att redovisas som ett nyckeltal i Miljö- och konsumentnämndens budget och bokslut. 9

60 Resurser för livsmedelskontrollen Registerhållning och ärendehantering Lagstiftningen ställer krav på att Miljö- och konsumentnämnden håller register över de livsmedelsanläggningar som man har kontrollansvar för. Miljöförvaltningen arbetar med ärendehanteringssystemet ECOS som är ett integrerat system för diarieföring och registrering av objekt. Till ECOS finns ett stort antal word-mallar för skrivelser, beslut etc. kopplade och de färdiga dokumenten lagras också i systemet kopplade till ärende eller objekt. Användarmanualer för ECOS finns i förvaltningens ledningssystem. Verksamhetsplanering och uppföljning Verksamhetsplanering och uppföljning avseende livsmedelskontrollen sker i flera steg och på olika nivåer i verksamheten: - Budgetprocessen i kommunen där Kommunfullmäktige fastställer Miljö- och konsumentnämndens budgetram och nämnden i sin tur en mer detaljerad budget för verksamheten. - Årlig verksamhetsplan/nämndbudget som antas av nämnden. Denna följs upp tertialvis under året. Verksamhetsåret sammanfattas dessutom i årsredovisningen. - Detaljerad planering av kontrollarbetet sker på förvaltningens avdelning för Livsmedelskontroll. På denna nivå finns planeringen per kontrollobjekt och handläggare. Uppföljningen sker kontinuerligt på avdelningen med avdelningschefen som ansvarig. 5.4 Kompetenskrav och utbildning Kontrollmyndigheten ska ha tillgång till för uppgiften kvalificerad och erfaren personal i tillräckligt antal. Samtliga livsmedelsinspektörer vid Miljöförvaltningen har en för kontrolluppgiften relevant högskoleutbildning och man deltar kontinuerligt i olika typer av fortbildningar kring exempelvis bemötande, kommunikation, kontrollmetodik och lagstiftning. En kompetensanalys avseende livsmedelsanläggningar i kommunen kontra tillgänglig kompetens hos personalen har genomförts under hösten 2014 i samband med medarbetarsamtal. Varje medarbetare på avdelningen för livsmedelskontroll ansvarar för att dokumentera utbildning, kurser etc. i ett personligt kompetensregister. Avdelningschefen ansvarar för planering av utbildningsinsatser för alla på avdelningen. 6 Organisation och utförande av kontrollen 6.1 Borås Stads organisation I Borås Stads organisation fullgörs kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet av Miljö- och konsumentnämnden. Detta framgår av det av Kommunfullmäktige fastställda reglementet för nämnden. Av detta följer att det är nämnden som är behörig kontrollmyndighet enligt livsmedelslagen. Miljöförvaltningens organisation Miljöförvaltningen är en förvaltning som är underställd Miljö- och konsumentnämnden. Inom förvaltningen finns fyra verksamhetsavdelningar: Livsmedelskontroll, Miljötillsyn, Miljökommunikation och Administration. På varje avdelning leds arbetet av en avdelningschef. 10

61 Avdelningscheferna är ansvariga inför förvaltningschefen som har det yttersta ansvaret för verksamheten gentemot Miljö- och konsumentnämnden. 6.2 Registrering och godkännande av kontrollobjekt Kontrollobjekten är cirka 800 och finns i en databas i ett ärendehanteringssystem ECOS. Lista på verksamheter publiceras inte på vår webbplats. Det som presenteras på hemsidan är de två senast utförda inspektionerna. Krav för godkännande respektive registrering finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Livsmedelsverkets vägledningar används som stöd i arbetet. Registerkontroll sker löpande i och med fakturautskick och i samband med kontrollbesök. Registrering Alla anläggningar i livsmedelsföretag ska registreras hos den behöriga kontrollmyndigheten. Enda undantaget är om anläggningen måste godkännas. Det är livsmedelsföretagaren som ansvarar för att lämna in en anmälan om registrering av sin anläggning till Miljö- och konsumentnämnden. Livsmedel får inte släppas ut på marknaden från en anläggning innan anmälan om registrering skett eller beslut om godkännande fattats. Godkännande De anläggningar som ska godkännas av kontrollmyndigheten är i huvudsak: - Vissa anläggningar där animaliska livsmedel hanteras. Dessa anläggningar ska dessutom tilldelas ett identifikationsnummer. I Borås Stad finns det ett antal animalieanläggningar där Livsmedelsverket är kontrollmyndighet. Vilka anläggningar som omfattas av krav på godkännande anges i artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004. Miljö- och konsumentnämnden får endast godkänna en livsmedelsanläggning om livsmedelsföretagaren har visat att anläggningen uppfyller relevanta krav i livsmedelslagstiftningen. Detta innebär att bedömningen, utöver lokalernas lämplighet, uppbyggnad och utrustning, även ska omfatta ett system för egenkontroll för verksamheten. Det är livsmedelsföretagarens ansvar att se till att anläggningen uppfyller erforderliga krav vid en godkännandeprövning. 6.3 Prioriteringar inom kontrollområdet - riskbaserad kontroll Prioritering mellan kontrollobjekt sker baserat på risk- och erfarenhetsklassning varvid Livsmedelsverkets vägledning Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid används. Behovsutredning Behovsutredningen för livsmedelskontrollen grundar sig på förhållandena vid årsskiftet 2014/2015. För 2015 är inriktningen att bedriva en planerad kontrollverksamhet med den för respektive livsmedelsverksamhet fastställda kontrolltiden som utgångspunkt. Den centrala myndigheten, Livsmedelsverket, kom med en ny vägledning för kontrolltider på olika typer av verksamheter som började gälla Generellt innebar den en minskning av kontrolltiderna I följande tabell redovisas antal verksamheter utifrån kontrolltimmar och en bedömning av resursbehovet för övrig kontroll samt information och rådgivning: 11

62 Kategori kontrolltimmar Ambition/ Inriktning Antal anlägg Tillsynsintervall Timmar/ anlägg. Resursb. timmar Antal besök 0,5 Löpande 5 Varje år 0,5 2, ,5 14 1, ,5 9 2,5 22, ,5 15 3,5 52, ,5 4 4, ,5 10 5, , ,5 6 7, ,5 4 10, Delsumma ,5 896 Restid Ej debiterbar tid Uppdrag fettavskiljare Debiterbar tid Registrering Revision av nya verksamheter Extra offentlig kontroll, inkl. befog. klagomål Händelsestyrd debiterbar tid Klagomål obefogat Ej debiterbar tid 200 Omvärldsbevakning, rådgivning, remisser, information etc. Händelsestyrd ej debiterbar tid Delsumma 4450 Totalt antal timmar 7563,5 Antal årsarbetare 6,3 12

63 Jämfört med läget vid föregående årsskifte 2013/2014 innebär detta en liten utökning av personalbehovet från 6,0 till 6,3 (7 563 kontroll- och händelsestyrda timmar/1 200 timmar/tjänst). Utöver dessa 6,3 tjänsterna finns det en tjänst som avdelningschef för avdelningen. Utredningen är en schablon som bygger på beslutade kontrolltider per objekt. Verksamhetsinriktning/Tillsynsplan 2015 Under år 2015 kommer vi prioritera kontroller på redlighet/märkning, personlig hygien, utbildning m.m. som ska ingå vid alla inspektioner. Även kartläggning och kontroller av livsmedelsanläggningar som hanterar ABP (Animaliska biprodukter) kommer att göras under I detta projekt kommer avdelningen för Livsmedelskontroll att samarbeta med avdelningen för Miljötillsyn. Som stöd vid inspektionerna är bransch- och verksamhetsanpassade checklistor framtagna för varje objektsgrupp. Dessa är baserade på kontrollpunkterna i Livsmedelsverkets rapporteringsformulär. På uppdrag av Borås Energi och Miljö AB under åren kommer avdelningen för Livsmedelskontroll att kartlägga fettavskiljare hos livsmedelsföretagen. Uppdraget kommer att genomföras i samband med ordinarie livsmedelskontroller. Under 2015 kommer flera projekt att genomföras där bl.a. provtagning på olika livsmedel kan bli aktuell. Vi kommer även att utföra rengöringskontroller med ATP-mätare. Löpande kontroll Under 2015 kommer prioriteringarna i kontrollverksamheten att vara: Registrering av livsmedelsanläggningar vid nyetableringar och ägarbyten. I samband med registreringen kommer revisioner på beredningsanläggningar att göras. Vid behov kan revisioner vara aktuella även för andra livsmedelsanläggningar. Samtliga anläggningar med kontrolltid mellan 3-5 timmar ska få ett kontrollbesök under året. Hälften av anläggningarna med 5 timmars kontrolltid får två besök under året. Samtliga anläggningar med kontrolltid mellan 6-8 timmar ska få två kontrollbesök under året. Samtliga anläggningar med 9 eller fler kontrolltimmar ska få tre besök under året. Samtliga anläggningar i erfarenhetsklass C kommer att kontrolleras under året enl. fastställda kontrolltider. Hälften av anläggningarna med 2 kontrolltimmar ska få ett kontrollbesök under året En tredjedel av anläggningarna med 1 kontrolltimme ska få ett kontrollbesök under året. Prioriteringen sker som hittills utifrån riskklassningen, dvs. objekt med högst riskklass prioriteras först. Projektinriktad kontroll under 2015 Förvaltningens projekt Under året kommer ett antal mindre projekt som är anpassade till aktuella händelser i samhället att genomföras, exempelvis kontrolleras menyer där eventuell förekomst av allergener måste framhävas. 13

64 Provtagning på utvalda livsmedel och rengöringstester med ATP-mätare kan ingå. MVGs (Miljösamverkan Västra Götaland) projekt Förvaltningen kommer att delta i årets projekt som är framtaget av Miljösamverkan Västra Götaland. Inriktningen på projektet är märkning av livsmedel i olika led. Livsmedelsverkets projekt Provtagning av färskt kött från gris och nötkreatur för förekomst av Escherichia coli resistenta mot antibiotika ur grupperna cefalosporiner och karbapenemer så kallad ESBL-resistens. Andra händelsestyrda projekt kan vara aktuella under året. Information till företag Avdelningen för livsmedelskontroll kommer även under 2015 att utveckla formerna för information och rådgivning till verksamhetsutövare för att öka kunskaperna om livsmedelshantering och vilka krav som gäller. Detta kommer vi att göra genom uppdaterad hemsida med aktuell information och länkar till olika myndigheter bl.a. Livsmedelsverkets hemsida. Långsiktig planering av kontrollen för åren Den långsiktiga planeringen av livsmedelskontrollen för åren baseras på femton kontrollområden i Livsmedelsverkets rapporteringsformulär. Vissa kontrollområden upprepas under alla åren. Under år 2015 ska bl.a. kontrollområden redlighet och märkning, personlig hygien och utbildning ingå vid alla inspektioner. De kontrollområden som är aktuella under 2015 framgår av nedanstående tabell. Projekt i olika former omfattas inte av denna planering. Inspektionsinriktning bestäms årligen. Kontrollområden vid inspektioner under åren Kontrollområden Infrastruktur, lokaler och utrustning X X X X Råvaror och förpackningsmaterial Säker hantering, lagring och transport Hantering och förvaring av avfall Skadedjursbekämpning X X X + ABP Rengöring och desinfektion X X X X Vattenkvalitet Temperatur X X X X Personlig hygien Utbildning HACCP baserade förfaranden X X X X Information X X X X Spårbarhet X X X X Mikrobiologiska kriterier (EG Vid behov Vid behov Vid behov Vid behov 2073/2005) Övriga krav Löpande Löpande Löpande Löpande X X X X 14

65 6.4 Rutiner för utförande av kontroll Som grund ligger vägledningar framtagna av Livsmedelsverket. Vid kontrollerna används checklistor baserade på kontrollpunkter i Livsmedelsverkets rapporteringsformulär som är framtagna för varje objektsgrupp. I Miljöförvaltningens ledningssystem samt i ECOS finns det styrdokument, processbeskrivningar samt mallar för olika typer av beslut och liknande. Utöver det finns också blankettset med mallar för förbud som kan fyllas i på plats vid inspektionstillfället. I ett fåtal fall finns interna rutiner för arbetets utförande då vägledningar och andra dokument från Livsmedelsverket inte anses vara tillräckliga. Dessa finns i databaser som samtliga inspektörer har tillgång till. Arbetssättet vid kontroller är en blandning av föranmälda revisioner och oanmälda inspektioner. Vid klagomål och utredning av misstänkta matförgiftningar är kontrollen oftast oanmäld. Dessutom genomförs olika typer av projekt. Provtagning som kontrollmetod används på en del specifika objekt samt vid vissa projekt. Under året kan ett antal mindre projekt som är anpassade till aktuella händelser i samhället göras. Beredskap och resurser för till exempel provtagningar utöver de planerade finns i budget för Offentlig kontroll av livsmedel Allmänt Offentlig kontroll ska utföras för att kontrollera efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen i alla led i produktionen, bearbetningen och distributionen av livsmedel. De behöriga myndigheter som utför offentlig kontroll ska vara effektiva och opartiska. Det får inte finnas någon intressekonflikt för den personal som utför den offentliga kontrollen och heller inte för de som ansvarar för den. Myndigheterna ska ha tillgång till för ändamålet tillräckligt antal, väl kvalificerad och erfaren personal samt lämpliga utrymmen och utrustning. Offentlig kontroll ska genomföras utan förvarning/oanmäld utom i samband med revision och liknande fall då det krävs att livsmedelsföretagaren underrättas i förväg. Offentlig kontroll får också genomföras oplanerat och när det i det enskilda fallet krävs en kontroll, t.ex. vid matförgiftningsutbrott eller vid klagomål. Offentlig kontroll ska utformas enligt dokumenterade förfaranden för att säkerställa en likriktad och kvalitativ kontroll. Kontrollaktiviteter och övervakningssystem bör vara väldokumenterade, t.ex. genom kontrollplan, vägledningar, instruktioner och rutiner samt andra hjälpmedel i form av t.ex. checklistor. Vid överträdelser av kraven i lagstiftningen ska nödvändiga sanktioner vidtas av myndigheten, som ska ta hänsyn till den bristande efterlevnadens art och om företaget tidigare visat prov på bristande efterlevnad (artikel 54 i förordning (EG) nr 882/2004). Kontrollmetoder Miljöförvaltningen använder i sitt arbete inom offentlig kontroll tre kontrollmetoder; revision, inspektion samt provtagning. Revisioner och inspektioner dokumenteras genom kontrollrapporter som återkopplas till livsmedelsföretagaren. 15

66 Revision Kontrollmetod där livsmedelsföretagen ska underrättas i förväg. Alla kontrollområden som är specifika för företaget ska gås igenom i samband med revisionen i ett eller flera steg. Vid revision bedöms, utöver de rättsliga kraven, även livsmedelsföretagarens egna krav på planerade åtgärder för verksamheten. Planerade åtgärder kan utgöras av egenformulerade policys, normer och rutiner. Dessa kan vara såväl skriftliga som muntliga. I bedömningen ingår att reda ut vad som ingår i de planerade åtgärderna, t.ex. i en rutin för rengöring. Man ska stämma av om de planerade åtgärderna är förankrade i verksamheten och att de följs av personalen. Dessutom ska effekten av åtgärderna bedömas, t.ex. att det blir rent när rengöringsrutinen följs, och att målen med livsmedelslagstiftningen uppfylls. Det vill säga om de planerade åtgärderna innebär att företaget producerar säkra och redliga livsmedel. I artikel 2.6 i förordning (EG) nr 882/2004 definieras revision på följande sätt: En systematisk och oberoende undersökning för att avgöra om verksamheter och resultat från dessa överensstämmer med planerade åtgärder och om åtgärderna har genomförts på ett effektivt sätt och är lämpliga för att nå målen. Inspektion Kontrollmetod som oftast ska ske utan föranmälan. Inspektion är en av metoderna som Miljöförvaltningen ska använda för att kontrollera att kraven i lagstiftningen efterlevs och att målen med lagstiftningen uppfylls. Det som granskas är resultatet av företagarens system för egenkontroll, t.ex. Blev det rent när rengöringsrutinerna följdes?, eller Är märkningen korrekt? Vid en inspektion kan endast vissa detaljer kontrolleras. En inspektion kan vara en del av en revision. Provtagning Kontrollmetod där prover från olika produktionsområden tas, oftast för bakteriologisk och/eller kemisk undersökning. 6.5 Provtagning och analys AK Lab AB i Borås samt Alcontrol AB i Linköping används som laboratorier för livsmedelsanalyser. I specialfall kan andra ackrediterade laboratorier anlitas. Provtagning sker inom ramen för offentlig kontroll, dels som en del i läns- eller riksprojekt, dels i egna projekt eller klagomålsutredningar. Provhantering sker med av laboratoriet tillhandahållen utrustning och enligt deras riktlinjer för varje typ av prov. 6.6 Rapportering av kontrollresultat Kontrollresultat rapporteras årligen till Livsmedelsverket enligt krav i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2009:13) om rapporteringsskyldighet för kontrollmyndigheter. Statistik till den årliga rapporteringen hämtas ur databasen i verksamhetssystemet ECOS. Underlag för RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) rapporteras omgående till Livsmedelsverket. I tertialvisa uppföljningsrapporter och årsredovisning redogör Miljöförvaltningen för utfallet av kontrollarbetet; dels måluppfyllnad för nyckeltal, dels mer generella bedömningar av effekten av kontrollen. 6.7 Öppenhet i kontrollen I Sverige regleras öppenheten i kontrollen framförallt av Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I korthet innebär detta att alla myndigheter är 16

67 skyldiga att föra register över de allmänna handlingar som finns hos myndigheten. Ett sådant register kallas vanligtvis för diarium. I diariet registreras uppgifter om dels de handlingar som kommer in till myndigheten, till exempel brev och ansökningar, dels de handlingar som upprättas vid myndigheten, till exempel beslut och kontrollrapporter. I diariet registreras både offentliga och hemliga handlingar. Vem som helst har rätt att begära att få se en handling som finns hos en myndighet. En allmän handling är vanligen också offentlig, det vill säga vem som helst får ta del av den. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda. Detta ska prövas av myndigheten utifrån gällande lagstiftning när någon ber att få ut en handling. Som ett led i arbetet med att åstadkomma en öppenhet i livsmedelskontrollen presenterar Miljöförvaltningen resultat från utförda inspektioner på Borås Stads webbplats. 7 Sanktioner - åtgärder vid bristande efterlevnad Till grund ligger Livsmedelsverkets vägledning om Sanktioner i livsmedelslagstiftningen. För att säkerställa att sanktionsåtgärder vidtas i rätt omfattning sker en ständig dialog och utveckling av kompetensen hos inspektörerna. Genom uppföljning av antal och typ av sanktioner får vi en bild av hur det ser ut och kan genom detta se trender som vi kan gå in och styra. Oerfarna inspektörer stämmer av med erfaren kollega eller avdelningschef innan beslut fattas och skickas vidare. Sanktioner Livsmedelslagstiftningen innehåller både administrativa och straffrättsliga sanktioner. Administrativa sanktioner Denna typ av sanktioner kan användas av de behöriga kontrollmyndigheterna på livsmedelsområdet. Miljö- och konsumentnämnden kan förbjuda eller förelägga livsmedelsföretagare att vidta vissa åtgärder, eventuellt förenat med vite. Till skillnad från tidigare lagstiftning anges dock tydligt i den nya livsmedelslagen att den kompletterar direkt tillämpliga bestämmelser som finns i EG-förordningarna. I artikel 54 i kontrollförordning 882/2004 anges vilka åtgärder en myndighet kan vidta vid bristande efterlevnad. Myndigheten kan t.ex. förbjuda eller begränsa utsläppande på marknaden av livsmedel, tillfälligt avbryta driften i en anläggning eller återkalla en anläggnings godkännande. Myndighetens beslut om vilken åtgärd som ska vidtas ska dock stå i proportion till bristens art och till hur företagaren tidigare betett sig. Straffrättsliga sanktioner Straffrättsliga sanktioner kan bli aktuella när en åklagare, oftast efter anmälan från en kontrollmyndighet, beslutar att väcka åtal för brott mot livsmedelslagstiftningen. I den nya livsmedelslagen har, till skillnad från tidigare, fängelsestraff tagits bort ur straffskalan. Brott mot livsmedelslagstiftningen, även mot förbud och villkor i EG-förordningar, kan numera endast bestraffas med böter. Miljö- och konsumentnämnden ska som kontrollmyndighet enligt livsmedelslagen verka för att brott mot livsmedelslagstiftningen beivras. 8 Uppföljning och utvärdering av kontrollen 8.1 Uppföljning Genom uppföljningssamtal med varje inspektör görs en uppföljning av hur man följer planeringen under året. Avdelningschefen gör uppföljningar varje tertial för att bedöma var avdelningen befinner sig gentemot planeringen. Kortare avstämningar görs månadsvis. Till hjälp finns det ett verktyg/program - Stratsys som används i Borås Stad. 17

68 Saminspektioner förekommer och avdelningschefen följer med vid enstaka tillfällen. Därutöver sker samsynsdiskussioner både inom förvaltningen och med andra kommuner vid olika tillfällen. Allmän uppföljning av måluppfyllnad avseende kontrollverksamheten, utförda kontroller och ekonomiskt läge sker tre gånger per år på avdelnings- och förvaltningsnivå. Under 2015 kommer löpande uppföljningar av arbetet att göras på avdelningen för livsmedelskontroll. 8.2 Revisioner Länsstyrelsen utför extern revision av den lokala livsmedelskontrollen. I samarbete med MÖS (Miljösamverkan Östra Skaraborg) mellan reviderar vi varandras verksamhet enligt följande: Revisionsområde Mål för den offentliga kontrollen X Organisation X - Ledning och ansvarsfördelning, samt samordning - Opartiskhet och intressekonflikt, inklusive jäv Befogenheter och resurser X - Befogenheter - Kontrollpersonal - Kompetens och utbildning - Utrustning - Finansiering Utförande av kontrollen X - Registrering av livsmedelsanläggningar, anläggningsförteckning - Riskbaserad kontroll prioritering inom kontrollen - Rutiner för utförande av kontrollen - Provtagning och analys - Rapportering av kontrollresultat - Öppenheten i kontrollen Sanktioner vid bristande efterlevnad X Uppföljning och revision X X - Uppföljning - Revision Beredskap X Ständigt förbättringsarbete X X X Syftet med att utföra inhyrd internrevision är att med hjälp av en oberoende samarbetspart granska och utvärdera att vi: Ständigt förbättrar livsmedelskontrollen. Har tagit hand om revisionsresultat samt vidtagit rätt åtgärder med anledning av den externa revisionen. Planerar, genomför och följer upp livsmedelskontrollen så att målen i förordning (EG) nr 882/2004 uppfylls. Samarbetar och lär av varandra. 18

69 8.3 Utvärdering Utvärdering av kontrollens effekter sker i samband med tertialuppföljning och årsredovisning. Varje månad följs verksamheten upp av avdelningschefen. Kundundersökningar sker genom att Borås Stad regelbundet deltar i SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting)enkätundersökning Insikt. Under har kontrollpersonal delat ut en enkät i samband med utförda kontroller till ca 150 livsmedelsverksamheter. Områden som vi ville ha svar på var: bemötande, förståelse av den besökta verksamheten, handläggningstider, hur lätt det är att komma i kontakt med oss samt om informationen från oss är lätt att förstå. Avvikelsehantering och genomgång av kundernas klagomål/synpunkter samt synpunkter från allmänheten är en annan form av utvärdering. 9 Beredskap Beredskapsplaner för staden och förvaltningen finns och är publicerade på intranätet. Beredskapsplan som berör Miljöförvaltningen finns i förvaltningens ledningssystem. I kris- och beredskapssituationer är en professionell kommunikation en avgörande faktor. Bland annat innebär det att våra budskap behöver formuleras på ett klart och lättförståeligt sätt samt att vi alltid måste vara säkra på vilken organisation som ansvarar för problemet och därigenom har informationsansvaret. 10 Flerårig nationell kontrollplan I Sveriges fleråriga ( ) kontrollplan för livsmedelskedjan beskrivs hur den offentliga kontrollen av livsmedel, foder, djurhälsa, djurskydd och växtskydd sker. Kontrollplanen finns bland annat på Livsmedelsverkets webbplats 19

70 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 1(3) Jonas Edin, Miljö- och konsumentnämnden Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om översyn av tillsynsansvar över förorenade områden Yttrande till Kommunstyrelsen (Dnr 2014/KS0877) Sammanfattning Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 2014 fått ett regeringsuppdrag gällande tillsynsansvar över förorenade områden. Regeringsuppdragets syfte är att utforma författningsförslag som leder till en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunala nämnder och länsstyrelser i tillsynen över förorenade områden. En tydlig fördelning av tillsynsansvaret bidrar till en effektiv och sammanhållen tillsyn och underlättar tillsynsmyndigheternas arbete samt är en viktig insats för att öka den tillsynsdrivna och frivilliga efterbehandlingen. Miljöförvaltningen delar Naturvårdsverkets uppfattning att de föreslagna ändringarna av miljötillsynsförordningen inte kommer att få några större konsekvenser för berörda aktörer. Förändringarna bör innebära en tydligare ansvarsfördelning och på sikt en effektivare tillsyn. Vi har idag en god samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vi har historiskt kunnat reda ut oklarheter i ansvarsfördelningen mellan vår nämnd och länsstyrelsen, men vi välkomnar ändå att regelverket förtydligas. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden tillstyrker Naturvårdsverkets förslag till förtydligande av nuvarande miljötillsynsförordning. Nämnden överlämnar i övrigt förvaltningens synpunkter som eget yttrande över remissen. Ärendet Naturvårdsverket har i regleringsbrevet för 2014 fått ett regeringsuppdrag gällande tillsynsansvar över förorenade områden. Regeringsuppdragets syfte är att utforma författningsförslag som leder till en tydlig ansvarsfördelning mellan kommunala nämnder och länsstyrelser i tillsynen över förorenade områden. En tydlig fördelning av tillsynsansvaret bidrar till en effektiv och sammanhållen tillsyn och underlättar tillsynsmyndigheternas arbete samt är en viktig insats för att öka den tillsynsdrivna och frivilliga efterbehandlingen. Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON FAX

71 Datum Dnr Sida 2(3) Effektivare tillsyn bidrar på sikt till att uppnå preciseringen under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa och miljön. Naturvårdsverkets uppgift har varit att: Identifiera otydligheter i nuvarande lagstiftning som reglerar tillsynsansvaret över föroreningsskador och förorenade områden, föreslå hur dessa otydligheter kan åtgärdas och formulera förslag till författningar som behövs för att åtgärda otydligheterna. Naturvårdsverkets utredning har lett fram till förslag till ändringar och tillägg i miljötillsynsförordningen (2011:13): 1 kap. 3 En definition av blandförorenade områden införs. 1 kap. 7 Paragrafen kompletteras med bestämmelse om att en operativ tillsynsmyndighet också ska föra register över tillsynsobjekt som är kända och omfattas av 2 kap (länsstyrelsens ansvar) samt 2 kap (kommunal nämnds ansvar). Av registret ska även framgå vilka tillsynsobjekt som har överlåtits med stöd av 1 kap kap. 4 Nuvarande bestämmelse om Generalläkarens ansvar (där befogenhet att utöva tillsyn över civila verksamheter saknas) förtydligas med formulering om den kommunala nämndens ansvar. 2 kap. 29 Bestämmelsen har kompletterats med punkter gällande blandförorenade områden, allvarliga miljöskador, miljöriskområden, anmälningspliktiga avhjälpandeåtgärder, och kommunal nämnds ansvar efter överlåtelse av tillsyn från länsstyrelsen. Förtydligande har gjorts om att tillsynsansvaret för exploateringar ska tillfalla den tillsynsmyndighet som ansvarar för tillsynen på det förorenade området. 2 kap. 31 Bestämmelsen har ändrats när det gäller föroreningsskador som orsakats av en icketillståndspliktig verksamhet, föroreningsskador där länsstyrelsen överlåtit tillsynsansvaret, allvarliga miljöskador, anmälningspliktiga avhjälpandeåtgärder, samt andra föroreningsskador som inte omfattas av länsstyrelsens ansvar. Sammanfattningsvis visar Naturvårdsverkets analys att inga större konsekvenser förväntas uppstå för olika aktörer till följd av förslagen till ändringar och kompletteringar av miljötillsynsförordningen. Förslagen handlar om att förtydliga en redan gällande förordning och förväntas leda till ett effektivare och tydligare tillsynsarbete.

72 Datum Dnr Sida 3(3) Miljöförvaltningens synpunkter Miljöförvaltningen delar Naturvårdsverkets uppfattning att de föreslagna ändringarna av miljötillsynsförordningen inte kommer att få några större konsekvenser för berörda aktörer. Förändringarna bör innebära en tydligare ansvarsfördelning och på sikt en effektivare tillsyn. Vi har idag en god samverkan med Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vi har historiskt kunnat reda ut oklarheter i ansvarsfördelningen mellan vår nämnd och länsstyrelsen, men vi välkomnar ändå att regelverket förtydligas. Leif Schöndell Miljöchef Jonas Edin Avdelningschef Bilaga Remisshandlingen Beslut skickas till Kommunstyrelsen

73 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 1(2) Jenny Pleym, Miljö- och konsumentnämnden Utvärdering av Grönområdesplan 2014 Sammanfattning Kommunfullmäktige antog en Grönområdesplan I planen finns en åtgärdslista för att värna och utveckla stadens gröna ytor. Listan är uppdelad på ansvariga nämnder. Kommunstyrelsen ska årligen följa upp arbetet. Respektive nämnd ska redovisa vilka åtgärder som är genomförda och en lägesbedömning av de åtgärder som ännu inte är genomförda. Båda åtagandena som Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för bedöms bli klara inom utsatt tid. Förslag till beslut Miljö- och konsumentnämnden bedömer att båda åtaganden som nämnden ansvarar för kommer bli klara i utsatt tid. Ärendet Kommunfullmäktige antog en Grönområdesplan I planen finns en åtgärdslista för att värna och utveckla stadens gröna ytor. Listan är uppdelad på ansvariga nämnder. Kommunstyrelsen ska årligen följa upp arbetet. Respektive nämnd ska redovisa vilka åtgärder som är genomförda och en lägesbedömning av de åtgärder som ännu inte är genomförda. Miljöförvaltningens synpunkter Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för två åtgärder i listan, som båda ska vara genomförda senast 2016: Utreda den biologiska infrastrukturen inom och mellan grönområdena i Borås. Utreda intressekonflikter och föreslå avgränsningar för grönstråk med högsta naturvärde: Örestrand, Viskan genom Borås, Lillån, Kvarnbäcken, passagen mellan riksväg 40 och östra delen av Viaredssjön. Båda åtagandena bedöms bli klara inom utsatt tid (gradering GRÖN). Den biologiska infrastrukturen i staden håller på att utredas och kommer läggas ut som ett samlat kartskikt på IntraMap och i Översiktsplanen. Utredning om grönstråk med högsta naturvärde har också påbörjats. Miljöförvaltningen POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Sturegatan 42 WEBBPLATS boras.se E-POST miljo@boras.se TELEFON FAX

74 Datum Dnr Sida 2(2) Leif Schöndell Miljöchef Jenny Pleym Kommunbiolog Beslut skickas till Kommunstyrelsen Bilaga Skrivelse från Stadskansliet med åtgärdslista

75 Sida 1(3) Dnr 2015/KS Stadskansliet Avd: Strategisk samhällsplanering Handläggare: Karin Johansson Fritids- och folkhälsonämnden Miljö- och konsumentnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Tekniska nämnden Utvärdering av Grönområdesplan 2014 Kommunfullmäktige antog en Grönområdesplan den 20 februari I grönområdesplanen finns en åtgärdslista med ett antal projekt för att värna och framförallt utveckla stadens gröna ytor under den närmaste fyraårsperioden. Åtgärdslistan är uppdelad på ansvariga nämnder och vilket år som åtgärden bedöms vara klar. Kommunstyrelsen ska årligen följa upp arbetet. För att göra detta behöver vardera nämnd redovisar vilka av sina åtaganden som är genomförda samt en lägesbedömning av de åtaganden som ännu inte är genomförda i sin helhet utifrån gradering grön, gul och röd. = genomförd GRÖN = bedöms klara åtagandet inom tiden. GUL = behöver högre prioritet för att klara uppdraget inom tiden. RÖD = bedöms att uppdraget inte blir klart inom tiden. Svaren ska skickas till Stadskansliet senast 2 mars Utdrag ur Grönområdesplanen (Åtgärdslista): KOMMUNSTYRELSEN Metod och uppföljning av åtgärder i Grönområdesplanen 1 gång per år FRITIDS- OCH FOLKHÄLSONÄMNDEN Utveckla och marknadsföra Kransmossens friluftsområdes klart 2014 motionsspår och vandringsleder Tillgänglighetsanpassa promenadslinga runt Kypesjön klart 2014 Tillgänglighetsanpassa badplats Kypesjön klart 2014 Utveckla badplatserna Sjömarkenbadet, Skalle och Transås klart 2014 Öka säkerheten vid Dalsjöns badplats samt Frufällans badplats klart 2014 Tillgänglighetsanpassa en kortare promenadslinga vid Kransmossen klart 2014 POSTADRESS Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON vx FAX