. OKA H H H H H H H H H H H H H H H H H H H H

Transkript

1 . OKA i J Ä L P E S T E N S L Ä K T E N S M E D L E M S B L A D M e d l e m s b l a d e t s m å l s ä t t n i n g. Vid släktmötet i Fjällbacka i augusti förra året föreslogs att ett medlemsblad skulle ges ut för släktföreningen jälpestensläkten. Den viktigaste uppgiften för detta medlemsblad måste vara att tjäna som sammanhållande länk mellan släktföreningens olika grenar och medlemmar. I medlemsbladet skall styrelsen informera om det arbete som utföres. är kan alltså de senaste tillskotten redovisas, när det gäller utforskningen av vår vidsträckta släkt. Svårlösta problem kan tas upp och kanske sedan lösas med hjälp av kunniga läsares bistånd. Vi måste räkna med den mäktiga fond av kunskap, som finns samlad i vår stora rets. Det är vår uppgift att samla och samordna denna kunskap. För kommande släkten kan detta bli ett verk av oskattbart värde, och vi får själva rikare möjligheter att uppleva åen känsla av samhörighet som en stor släktkrets kan skänka, ^ Med dessa ord bar styrelsen få anmäla det första medlemsbladet och ill samtidigt uttrycka den förhoppningen, att det skall fylla de uppgifter som skisserats ovan. Styrelsen

2 2 S l ä k t f ö r e n i n g e n s t i l l k o m s t. För många inom släkten, som icke hade tillfälle till att närvara eller nåddes av inbjudan att deltaga i jälpestensläktens allmänna släktmöte, kanske det kan vara av intresse att lämna en kortfattad redogörelse för såväl förberedelserna som själva släktmötet. Det hade sedan flera år tillbaka varit en önskan inom släkten, att den skulle samlas för att få till stånd en släktförening för att i organisationens form utveckla och stärka sambandet inom de olika släktgrenarna men framför allt att skapa bättre förutsättningar för en mera aktiv släktforskning. Den 29 juni 1967 utsändes inbjudan till allmänt släktmöte, som skulle äga rum å Fjällbacka havsbad söndagen den 27 aug Tack vare god hjälp av de många inom släkten kunde namnuppgifter och adresser erhållas. Trots detta kunde dock inte alla nås i denna stora släkt. Minst 200 släktmedlemmar fick dock kännedom om släktträffen. Inbjudan var undertecknad av lantbrukarna John-Rune Forsberg, Kamstorp, Gustav Ericsson, Vidingen samt Wilhelm Toreld, jälpesten. Inbjudan utgick till ättlingar efter Erik Andreasson och h.h. Agneta Christensdotter i jälpesten Petter och Beata Larsson i Kamstorp med Könnestorpsläkten samt Ättlingar efter Agneta Christensdotters syskon. Den 27 aug. samlades släkten i Kville kyrka, där dotterdottersonen till Erik och Agneta i jälpesten, kyrkoherden i Onsala, Folke Fehn predikade vid ^ ir/{< högmässan. Efter gudstjänsten samlades släkten vid några av de äldsta kända släktgravarna, där kransar nedlades vid Inger elenas grav /syster till Agneta i jälpesten/ av dotterdottersonen riksdagsmannen Lennart Mattson, Lane-errestad, vid Erik och Agnetas grav av kyrkoherden Folke Fehn samt vid Petter och Beatas grav av dottersonsonen lantbrukaren John-Rune Forsberg, Kamstorp. Efter besöket i Kville samlades släkten till middag å Fjällbacka avsbad, där inte mindre än 150 släktingar kunde hälsas välkomna till bords. Allmänt släktmöte vidtog efter middagen som leddes av Wilhelm Toreld. Av de viktigaste besluten som fattades var bildandet av släktföreningen jälpestenssläkten. Stadgar antogs och funktionärer utsågs. Den årliga medlemsavgiften bestämdes till kronor 10:- för enskild medlem och kronor 15:- för äkta makar. Allmänt släktmöte skall avhållas vart tredje år. Nästa möte blir år Styrelse och andra funktionärer. För kommande treårsperiod valdes följande personer: Släktföreningens Lantbr. ordförande Wilhelm Toreld, jälpesten, Rabbalshede Övriga ledamöter Disponent Ludvig Fehn, Långareds gård, Lerum Lantbr. Gustav Ericsson, Vidingen, Kville Lektor Ingemar Forsberg, Box 32, Skee Fru Ellen Ödman, Verkstadsg. 1, Lysekil Suppleanter Riksdagsman Lennart Mattson, Lane-errestad Fru Sigbritt Forsberg, Kamstorp, Kville Fru Maria Mattson, Kungshamn Lantbr. John-Rune Forsberg, Kamstorp, Kville Fru Elsa Toreld, jälpesten, Rabbalshede.

3 3 Revisorer Ordinarie Aukt. revisor Ivar Nordelöv, Dr Bondesonsg.6, Göteborg Köpman Nils Nilsson, Vidingen, Fjällbacka Suppleant Försäljare Stig Wendelsjö, Nordens väg 4 A, Uddevalla Kontaktmän tillsattes vid släktmötet. Deras huvudsakliga uppgift är att utgöra en förbindelselänk mellan släkten å resp. ort och styrelsen och övriga funktionärer. Valda blev* Fru Vanja Vidmer, Bergmansg. 1, Mölndal Köpman enning Johansson, Forseliusg* 50, Göteborg Fru Gunvor Rådberg, amng. 16, Karlstad Fru Ingrid Mattsson, Kville Direktör Stig Claesson, Strandpromenaden 7, Näsbypark. Vid styrelsens konstituerande sammanträde å Långareds gård utsågs följande till vice ordförande Disponent Ludvig Fehn l:ste sekreterare Lantbr. Gustav Ericsson Bitr. - " - /utlandskorresp/ Lektor Ingemar Forsberg Kassaförvaltare Lantbr. Wilhelm Toreld Att redigera släktföreningens medlemsblad har styrelsen utsett Lektor Ingemar Forsberg. Wilbplm Toreld O m s l ä k t e n o c h s l ä k t f o r s k n i n g. Vid släktmötet den 27 augusti 1967, då släktföreningen jälpestensläkten bildades, hade av inbjudarna sammanställts en förteckning på förfäder de flesta födda på jälpesten samt deras ättlingar. Förteckningen var sammanförd efter uppgifter från släktingar samt från gamla handlingar bevanade på jälpesten. På grund av den korta tid, som stod till förfogande blev förteckningen på många ställen ofullständig och även några felaktigheter i uppgifterna insmög sig. Undertecknad som gjorde sammanställningen ber om överseende för dessa felaktigheter. Släktförteckningen var inte heller avsedd som någon fullständig så'an utan som ett provisorium och till en vägledning för deltagarna vid mötet, för att dessa lättare skulle kunna orientera sig inom de olika släktgrenarna. Som för de flesta är bekant härjades Kville prästgård av brand år 1904 Då förstördes alla kyrkoböcker för såväl Kville som Svenneby och Bottna socknar samt en del kommunala handlingar för Kville. Det var en oersättlig förlust för såväl församlingen som de enskilda innevånarna. Det är nu ganska svårt, i många fall omöjligt att få uppgifter om Kville från år 1904 och tidigare. Detta försvårar i hög grad den forts~+4'a forskningen. Styrelsen för släktföreningen har därför beslutat att vädja om hjälp hos sina medlemmar för den fortsatta släktforskningen. Ett formulär till släktuppgift har uppgjorts och tillsändes släktens medlemmar. A den blankett som behålles antecknas de förändringar som framdeles sker inom familjen och samma uppgifter lämnas till föreningens sekreterare varje år som inför dessa i föreningens släktuppgift.

4 Till de äldre inom släkten riktas en vädjan att nedteckna händelser från barndomen och vad förfäderna berättat om släkten. Särskilt värdefullt skulle det vara att få de knappa förhållmdena under 1800 talets senare hälft belysta. Allt efter som de gamla går bort försvinner hågkomsten om dessa händelser. Styrelsen hoppas att varje medlem hjälper till att göra släktens historia så innehållsrik och intressant som möjligt. ittills har inte så mycket hunnit utföras inom forskningen, men en del sonderingar har gjorts, bl. a. till genealogiska riksföreningen (släktforskning) samt dess underavdelning för västra Sverige i Göteborg. En av dess styrelsemedlemmar har redan lämnat intressanta anteckningar om det forna Kville och kommer även framledes att medverka. Vidare har Landsarkivet i Göteborg besökts, där en del anteckningar gjorts och äldre bouppteckningar avfotograferats, men materialet har ännu ej hunnit sammanföras, Dessutom saknas ännu en del namn och årtal, så någon fullständig uppgift kan ännu ej lämnas. oppas kunna informera närmare om släkten i nästa medlemsblad. De som ej fick den tillfälliga släktförteckningen vid släktmötet förra året kan ännu erhålla densamma, om hänvändelse göres till sekr. Det finns ännu några ex. kvar. Även kan kopior av bouppteckningar efter avlidna släktingar erhållas genom föreningen till självkostnadspris kr. 1:50 pr. sida (vanligaste sidantal 3-10).Obs. Äldre handlingar över 100 år är oftast svårlästa men Kan erhållas maskinskrivna efter samma pris. Även utdrag kan erhållas. Namn, dödsår samt bostadsort vid dödsfallet bör i så fall uppgivas. änvändelse till sekr. som även lämnar övriga upplysningar om släkten i den mån det går. För den som är särskilt intresserad av Kville historia kan nämnas boken Kville kyrka av Sverker Stubelius. Utgiven Pris 6 kr. Boken kan rekvireras genom undertecknad. 4 Gustav Ericsson A t t m i n n a s. - det är att vandra i det förgångna, det är att höra mors berättelser från svunna tider om och om igen. Det är berättelser om folket på jälpesten och Bodeland, dessa gårdar som trots avståndet mellan dem dock var så fast förankrade vid varandra. Dessa gårdar som befolkades av människor nära knutna till varandra genom släktskap och vänskap. jälpesten bestod av en grupp gårdar, varav jälpesten Eriksgåtd var störst ftch den mest dominerande. Dominerande i kraft av sin storlek och rikedom gent emot de andra. Allt i enlighet med den tidens sätt att fördela makt efter ägodelar. Runtomkring låg de mindre gårdarna utströdda. Ett hade de dock gemensamt, det fanns gott om barn i de olika hemmen. Många av dessa ungdomar gifte sig med varandra och det var inget ovanligt att syskonpar gifte sig med ett annat syskonpar och på så sätt uppstod starka släktband mellan de olika gårdarna. Intresset för våra förfäder och deras liv är hos många av oss senare tiders ättlingar levande och när detta intresse tog sig uttryck i forskning och också i ett stort släktmöte så vill jag gärna uttrycka min stora glädje ooh tacksamhet över detta. Tacket riktas då främst till dem som tagit initiativet till denna forskning, Gustav Ericsson, Vidingen, Wilhelm odft Gösta Toreld, jälpesten för att nu nämna några namn.

5 5 Spända och förväntansfulla i blandning med lite mänsklig nyfikenhet på varandra, samlades vi vid Kville kyrka, detta vackra och stilfulla tempel där en av oss kyrkoherde Folke Fehn skulle predika. Efter predikan samlades vi vid våra förfäders gravar. De blomstersmyckades och många innerliga och tacksamma ord åtföljde blommorna. Vid middagen på Fjällbacka badrestaurant kunde de som ville närmare bekanta sig med varandra. Det är lika bra att erkänna det med en gång, jag ville väldigt gärna. Spännande var det också att ta del av alla namnen på släkten generationer tillbaka. Ständigt dök det upp namn man kände igen från berättelserna hemifrån. Lennart Mattson riksdagsman m.m. erinr,~,de oss om våra förfäders idoga och slitsamma livsvilkor och berättade episoder från sin mormors mors, Inger elenas liv, som långt i från alltid varit en dans på rosor. Många tankar och funderingar kan man knyta an till vår släkthistoria men jag vill sluta med den förhoppningen, att många fler skall komma med i den släktförening som bildades och på så sätt ge oss vårt stöd. Det är värdefullt särskilt för alla oss som har flyttat ut från hemsocknen att genom denna förening kunna hålla kontakten med vår hembygd levande. Ellen Ödman. S l ä k t e n s u t b r e d n i n g p å j o r d k l o t e t. Släktforskning innebär väl oftast en kamp med tiden. Ju längre bakåt i släktens historia man lyckas komma, desto mera hopar sig problemen. I glömskans töcken är detaljerna svåra att identifiera. Förr eller senare måste vi finna oss i att vägen tillbaka förefaller slutgiltigt spärrad. För vårt vidkommande infaller denna kritiska tidpunkt ungefär vid mitten av 1700-talet. elt uteslute*fc är det dock inte, att vi skall kunna tränga ännu längre tillbaka. Det är emellertid inte bara vår släkts historia bakåt i tiden som intresserar oss, utan även dess utbredning till avlägsna delar av jorden. Under 1800-talets första hälft var det inte så vanligt, att man flyttade långt bort från sin födelsesocken, men strax efter mitten av århundradet skedde förändringar av social och ekonomisk art, som medförde en allt kraftigare utvandring, vilken kulminerade decmnierna före sekelskiftet. Trycket från den överbefolkade landsbygden, ryktet om de stora möjligheternas land i väster och den ekonomiska pressen av en serie missväxter i förening med ett kostsamt kyrkbygge - allt detta var faktorer som för cirka hundra år sedan ledde till en stark utflyttning från Kville. Så kom vår släkt att spridas över snart sagt hela jorden. Den som närmare studerar utvandringen, kan inte undgå att fängslas av de många skiftande människoödena. För att i korthet belysa detta skall jag berätta några episoder ur Olga Stegers märkliga levnad. on föddes 1877 och föräldrarna var August Olsson och Amalia Eriksdotter ( d.t. Erik Andreasson, död 1893). En äldre broder till henne utvandrade tidigt till Amerika och själv hann hon besöka flera europeiska länder, bl. a. arbetade hon som sjukgymnast i England, innan hon gifte sig med en tysk ämbetsman och följde honom till Kina. an kom nämligen att verka som tysk konsul där. Under de oroliga politiska förhållandena i det nya hemlandet fiqk de båda makarna finna sig i att bli placerade i ett kinesiskt fängelse. När konsuln uppnådde pensionsåldern, flyttade man tillbaka till Europa och slog sig ned i Tyskland. Där sin cade Olga Steger för några år sedan sin sällsynt växlingsrika levnadsbana.

6 Det är givetvis endast få om ens några i vår släkt som levat ett så ödesmättat liv. Våra släktingar i fjärran land är emellertid talrika. Att ange ett ungefärligt antal är än så länge omöjligt, men enbart i U.S.A. torde det finnas något hundratal. Vi har också släktingar bosatta i så exotiska områden som Sydamerika och Indien. En av släktföreningens viktigaste uppgifter är nu att ta reda på så många som möjligt av dessa utvandrare och deras ättlingar. Med gemensamma ansträngningar hoppas vi på ett gott resultat. Ingemar Forsberg. Notiser. Släktens äldste. Äldst i släkten är fröken Amalia Andreasson, Ålderdomshemmet, Kville, född den 6 oktober 1876 och dotter till Inger elena Christens-dotter, jälpesten och hennes make lantbr. Andreas Olsson, Giddehammar, Kvilie. Medlemsbladet. jälpestenssläktens medlemsblad utkommer med ett nummer per år. Om inte kostnaderna blir alltför höga, kan bladet eventuellt komma att tryckas i fortsättningen. Manuskript från medlemmarna tas emot med tacksamhet. Vi ber om överseende för den ganska komprimerade form, som vi av kostnadsskäl måste ge medlemsbladets innehåll. Släktföreningens postgiro. För att medlemmarna bekvämt skall kunna betala in sin årsavgift har föreningen öppnat postgirokonto. Numret är Adressen är följande: Släktföreningen jälpestensläkten jälpesten Eriksgård Rabbalshede