Bibliotek Väl Befinnande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliotek Väl Befinnande"

Transkript

1 Umeå Universitet Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap kandidatprogram Självständigt uppsatsarbete, 15hp Bibliotek Väl Befinnande Utvärdering av Vindelns kommunbiblioteks hälsosatsning Författare: Cristofer Eriksson Handledare: Simon Lindgren

2 Sammanfattning. Biblioteken i Vindelns kommun har startat ett projekt under namn Bibliotek Väl Befinnande. Det pågår under tre år och handlar om hälsa och välbefinnande. Biblioteket har gjort en särskild avdelning där man kan låna relevant litteratur och annan media. Även filialbiblioteken är med och har egna avdelningar. Förutom det så har även biblioteket anordnat föreläsningar och andra arrangemang. Den här utvärderingen riktar sig till både låntagare och personal. En enkät gjordes som biblioteksbesökare fick svara på, samt så intervjuades personalen som håller i projektet. Svaren på enkäten visade att projektet är populärt och det kom även i fram i intervjun med personalen. Två tredjedelar av de som svarat på intervjun har gett det ett bra betyg, resten kan man säga har ingen åsikt. Och det är de som nyttjar projektet som har gett det ett bra betyg, de som inte använder det eller känner till det är också de som inte har någon åsikt heller. Det kom även fram att projektet, i alla fall den del som finns på själva biblioteken, i huvudsak används av kvinnor. Få män har varit intresserade, trots några försök från biblioteken att få dem mer intresserade. Media har inte heller visat något större intresse. Jag har kommit fram i min utvärdering att projektet som helhet har varit framgångsrikt, sett från de delar jag utvärderat. Vissa saker tas inte hänsyn till, t ex vad finansiärerna av projektet tycker. Utan jag har lagt fokus på användarna och personalen. Vissa problem har det varit och finns fortfarande, men även med dessa så har det fungerat bra. 2

3 Innehållsförteckning. 1 - Introduktion Inledande ord Begrepp och förtydliganden Bibliotek Väl Befinnande Syfte Utvärderingsmodell Frågeställning och bedömningskriterier Tidigare forskning Metod Inläsning av litteratur och dylikt Urval och datainsamlingsmetoder Analysen Resultat Intervju Enkäten Analys och diskussion Vem lånar, och hur mycket? Information om Bibliotek Väl Befinnande Arrangemang och aktiviteter Vad folk tycker om projektet Svar på frågeställningen Avslutande diskussion Referenser. 30 Bilagor. 32 3

4 1 Introduktion Inledande ord. Det råder knappast någon tvekan om att kost och motion är viktiga faktorer som påverkar vår hälsa. Även stress och liknande psykiska symptom påverkar vår hälsa. Enligt Socialstyrelsens folkhälsorapport från 2009 så har den allmänna hälsan förbättrats på senare år, men kan vara på väg ner då vi för tillfället befinner oss i en finanskris. Inom vissa grupper, bland annat hos ungdomar, har hälsan också försämrats. Även den psykiska hälsan har försämrats något. Hur som helst så mår vi bra av att leva sunt och tänka på hur vi äter och rör på, det råder det knappast någon tvekan om. 1 Samtidigt visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) att besöken i biblioteken i Vindelns kommun har minskat de senaste åren. 2 För att försöka råda bot på både hälsoproblem och sviktande besökssiffror har biblioteken i Vindelns kommun startat ett projekt på temat hälsa och välbefinnande Begrepp och förtydliganden. För att undvika förvirring så kommer här ett par förtydliganden. Jag utvärderar ett projekt som heter Bibliotek Väl Befinnande. Detta projekt omnämns i rapporten med just ordet projekt alternativt namnet på projektet, det vill säga Bibliotek Väl Befinnande, eller bara Väl Befinnande. Så om det står projektet menar jag Bibliotek Väl Befinnande om inget annat anges. Förkortningar används sparsamt, och endast vedertagna förkortningar används. 1 Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen, Stockholm, 2009, sid Statistiska centralbyrån, besök i kommunala folkbibliotek, Vindelns kommun, , anguage=1&menu=y&gr_type=1 ( ) 4

5 1.3 - Bibliotek Väl Befinnande. Biblioteken i Vindelns kommun, det vill säga Vindelns kommunbibliotek samt filialbiblioteken i Granö, Hällnäs, Tvärålund och Åmsele, har påbörjat ett projekt vid namn Bibliotek Väl Befinnande 3. Projektet startades 1 januari 2008 och ska pågå under tre år, således befinner vi oss nu tidsmässigt knappt två år in i projektet (detta skrevs november 2009). Kulturrådet står för finansieringen på kr per år. En bibliotekarie har anställts 13 timmar per vecka som projektledare. Jag fick under utvärderingens gång tillgång till ansökan för projektet till Kulturrådet, där projektets mål och syfte beskrivs så här: Vindelns kommunbibliotek skapar former för ett brett samarbete med individer, föreningar, organisationer och institutioner i lokalsamhället, regionalt och nationellt i syfte att utveckla metoder för folkbibliotekens arbete med att främja hälsa. Målgruppen för projektet är i första hand alla invånare i Vindelns kommun, i andra hand invånarna i Umeåregionen, i tredje hand alla som vill ta del av nya metoder för att öka hälsan och välbefinnandet hos rikets befolkning. Efter projekttidens slut är Vindelns kommunbibliotek en av de viktigaste aktörerna i det hälsofrämjande arbete som bedrivs i kommnen [sic]. Vindelns kommunbibliotek har påtagligt stärkt sin roll i lokalsamhället och blivit mer angeläget och synligt för kommuninvånarna. Biblioteket har funnit nya fruktbara arbetssätt och bedriver sin verksamhet i samarbete med ett flertal aktörer på lokal, regional och nationell nivå. Vindelns kommunbibliotek fungerar som ett modellbibliotek för hur folkbibliotek i landet kan arbeta med hälsofrågor. 4 Det övergripande temat för Väl Befinnande är hälsa. På kommunbiblioteket i Vindeln har man ett tema som byts ut varje termin. Det första temat var Kom i form, det andra temat var Leva tillsammans. Varje filialbibliotek har också olika teman som växlar sinsemellan, dessa teman är: Kom i form, Hälsa för själen, Bygga och bo samt Friluftsliv. Som synes är det inte bara fysisk hälsa som tas upp, utan även själslig hälsa, samt även saker man kanske inte vanligtvis förknippar med hälsa, som t ex temat Bygga och bo. Rent praktiskt för biblioteken innebär projektet att de har en särskild avdelning där de lånar ut böcker, tidskrifter, filmer och annat som handlar om tidigare nämnda ämnen/teman. Det går även låna andra hälsobefrämjande saker som stavar för stavgång och stegräknare. Olika arrangemang och aktiviteter anordnas också, såsom föreläsningar, tipsrundor, massage och utställningar. Några exempel på arrangemang är föreläsningar med inom sammanhanget 3 Informationen om projektet är hämtat från dess hemsida: ( ) 4 Bibliotek Väl Befinnande, ansökan till Kulturrådet. 5

6 kända personer som t ex Fredrik Paulún och Annika Dahlqvist 5. Mer om projektet finns i resultatavsnittet där intervjuerna med de projektansvariga presenteras Syfte. Syftet med denna utvärdering är att ta reda på om projektet Bibliotek Väl Befinnande har varit, så länge det pågått, ett lyckat projekt, sett både inifrån och utifrån. Med det menar jag om de inblandade parterna är nöjda med projektet. De inblandade parterna är både de projektansvariga och vanligt folk som tar del av projektets utbud. Ett sekundärt syfte är att se om det behövs göras några förändringar, då projektet har över ett år kvar att leva. Då det knappt finns några liknande projekt, och ännu mindre forskning och utvärderingar om dessa, så finns det även med i syftet att eventuella framtida projekt som startas kan ha glädje av denna utvärdering Utvärderingsmodell. Ove Karlsson skriver i sin bok Utvärdering mer än en metod, om olika utvärderingsmodeller. Den modell som passar in bäst på denna utvärdering är målfri utvärdering (konsumentmodell). Syftet här ligger på kundens eller brukarens behov och nytta, metoden är att undersöka mot kundens behov. Då även projektledarna kommer att finnas med i utvärderingen så passar även andra modellbeskrivningar in, nämligen intressentmodell. Inom denna ryms egentligen alla tänkbara intressenter och syftet är att utvärdera ur intressentgruppens perspektiv. Inom denna utvärdering kommer dock som sagt bara intressentgruppen projektledare vara med, samt personal som jobbar med projektet, och ingen annan. Metoderna som Karlsson beskriver inom denna modell är observationer, intervjuer, möten, fallstudier och dialog, av dessa är intervjuer aktuellt för denna utvärdering. 6 5 För en komplett lista över aktiviteter och föreläsare se projektets aktivitetsarkiv: ( ) 6 Karlsson, Ove, Utvärdering - mer än metod: tankar och synsätt i utvärderingsforskning : en översikt, Svenska kommunförb., Stockholm, 1999, sid

7 1.6 - Frågeställning och bedömningskriterier. Denna utvärdering är uppdelad i två delar. Dels består den av intervjuer med projektledare och personal på de berörda biblioteken, dels av en enkät som riktas till bibliotekskunder, låntagare och andra som tar del av projektet. Även om själva frågorna till de två grupperna skiljer sig från varandra så delar de samma grundfråga, och denna är om projektet är ett lyckat projekt. Här följer en sammanfattning av den huvudsakliga frågeställningen jag ställer för att ta reda på om projektet har varit och är framgångsrikt: Hur tycker projektledarna/bibliotekarierna att det går? Vad tycker låntagarna? Är de nöjda/missnöjda? Används projektet? (Lånas det? Besöks arrangemangen?) Den första delen av utvärderingen riktas till projektledare och personal och består av intervjuer med dessa. Frågeställningen är annorlunda jämfört med hos kunderna som får enkäten. Här ställs frågor inom bland annat dessa punkter: Syfte och mål med projektet Respons från låntagare Om målen har uppnåtts Hur populära aktiviteter och arrangemang varit Förändringar som görs eller planeras Syftet med intervjuerna är att se om projektledarna och personalen anser att projektet har varit lyckat så länge det pågått, och om det behövs göras några förändringar. Detta knyts sedan samman med utvärderingens andra del, som berör låntagarna och de som tar del av projektet, genom en enkät. 7

8 Enkäten 7 består av två sidor där ett par enklare frågor ställs, några exempel följer: Ålder och kön. Om folk lånar böcker eller annat som ingår i projektet. Hur mycket man besökt föreläsningar och andra arrangemang. Om man tänker mer på sin hälsa. Vad man tycker om projektet. Syftet är att ta reda på vad folk tycker om projektet, och om de använder dess tjänster och utbud. Kön och ålder är med för att se om det finns något mönster bland låntagarna. Det hela påminner om ett slags kundundersökning som man då och då stöter på i t ex vanliga butiker. Jag har använt mig av ordet lyckat ett par gånger, och en närmare förklaring följer här. Jag anser att det är första hand vanligt folk som bestämmer huruvida projektet varit lyckat. Är många nöjda med projektet och dess utbud och tjänster, lånar de mycket och går på aktiviteter och så vidare så menar jag att man kan anse projektet varit lyckat. Däremot om knappt någon har brytt sig om projektet så måste man anse det misslyckat. Det är det huvudsakliga bedömningskriteriet som jag kommer att använda mig av Tidigare forskning. Att hitta tidigare forskning inom detta ämne är inte lätt då det är osäkert inom vilken gren av forskningen som är relevant för den här utvärderingen. Det verkar som om denna typ av projekt som Bibliotek Väl Befinnande är, är väldigt ovanliga. I intervjun jag gjorde inför den här utvärderingen sades det att Bibliotek Väl Befinnande delvis har inspirerats av ett projekt kallat Hästkraft 8, som Sollenbrunns bibliotek i Alingsås kommun anordnat. Hästkraft handlade om hästar och mopeder, och följdes upp av två rapporter. Hästkraft liknar på många sätt Bibliotek Väl Befinnande; det finns en speciell avdelning på biblioteket där man samlat litteratur inom de ämnen projektet handlar om; båda projekten har haft föreläsningar och andra arrangemang; och båda har gjorts på mindre bibliotek. Rapporten till Hästkraft beskriver vad projektet handlar om, målgrupp, syfte och gör en liten bedömning om hur det går. En del problem förekom, som t ex tidsbrist och att de krockade med införsel av ett nytt 7 Enkäten finns som bilaga 1. 8 Alingsås, Kultur i Väst Regionbiblioteket. ( ) 8

9 datasystem. De positiva sakerna har varit att barn och unga har varit mycket intresserade och lånat mycket litteratur. Många nya vuxna har även hittat till biblioteket, med hjälp av föreläsningar och artiklar i lokalpressen. 9 Mopeddelen följdes av en mindre rapport 10. I övrigt har jag inte funnit några liknande projekt som bibliotek gjort, i alla fall i Sverige. I USA däremot finns det mer att hämta, och efter att tittat igenom några databaser så har jag funnit ett par projekt som bitvis liknar Bibliotek Väl Befinnande, så till vida att de handlar om hälsoprojekt som bibliotek har utfört eller utför. Dock så verkar fokus där ligga mer på mer medicinsk hälsa och att biblioteken ska nå ut till folk och informera om hur man ska göra rent praktiskt för att t ex uppsöka vård. Det är inte exakt vad Bibliotek Väl Befinnande handlar om då det är mer vitt och bygger mycket på friskvård och egenvård, samt innehåller litteratur om matlagning, relationer och så vidare. Ett exempel på ett amerikanskt projekt följer: I Iowa, USA, fanns ett projekt som hette: Expanding Access to Consumer Health Electronic Resources in Iowa City and Rural Johnson County, Iowa och följdes upp av en utvärdering. 11 Man såg att det fanns ett behov från befolkningen att få information om hälsa och medicinska frågor; målet med projektet var att öka hälsan på invånarna genom att öka deras tillgänglighet till olika hälsoresurser, främst på Internet. Praktiskt innebar det att biblioteket anordnade kurser, lade upp länkar på hemsidan till olika medicinska sidor där man kunde få tillgång till fackgranskat material, sponsrade olika hälsoprojekt och till och med anordnade TV-program. Detta projekt kan man kanske inte jämföra med Bibliotek Väl Befinnande, då det förstnämnda är så mycket större och påkostat och gäller för ett betydligt större område. Men det jag vill poängtera med denna jämförelse är att bibliotek kan anordna sådana här projekt och som också blir framgångsrika. Utvärderingen för det amerikanska projektet kom fram till att det blev framgångsrikt. 9 Rapport, Hästkraft ( ) 10 Redovisning av projektet Hästkraft, mopeddelen. ( ) 11 Smith, Candice, Logsden, Kara, and Clark, Maeve, Consumer Health Information Services at Iowa City Public Library, Library Trends, 53/3, 2005, s

10 2 - Metod Inläsning av litteratur och dylikt. Innan jag satte igång med själva utvärderingen läste jag in mig på ämnet. När det gäller själva utvärderingsobjektet Bibliotek Väl Befinnande så finns det inte så mycket tryckt material. Den mesta av informationen är projektets hemsida, samt några broschyrer. För att hitta information om liknande projekt sökte jag både på webben, i bibliotekskataloger och i databaser. På webben hittade jag information om Hästkraft. Olika metodböcker fann jag på biblioteket och artikeln om det amerikanska projektet fann jag i en databas som inriktar sig på biblioteks- och informationsforskning. Även om jag började det hela med att leta upp information så var det en löpande process som pågick under hela utvärderingen Urval och datainsamlingsmetoder Intervju. Jag gjorde en intervju med två personer. Jag hade tänkt göra två intervjuer, med de ville vara med samtidigt och då blev det så. Intervjun ägde rum den 24 november 2009 på Vindelns kommunbibliotek och jag intervjuade Catarina Henfridsson, bibliotekarie och projektledare och Anna Holmström, biblioteksassistent och en av initiativtagarna till projektet. Intervjun tog drygt en halvtimme och bandades. Jag fick i efterhand kompletterande uppgifter via e-post, bland annat ansökan till Kulturrådet och projektredovisning. Jag hade i förväg gjort en intervjuplan som jag hade med mig som stöd. 12 Annika Lantz skriver att en intervjuplan är en skriftlig förteckning över intervjuns frågeområden [ ] ordnade i den följd som frågorna ska ställas under intervjun. 13 Hon skiljer på öppen intervju och strukturerad intervju. I den förstnämnda anges frågeområden medan i den helt strukturerade är både frågor och svarsalternativ nedtecknade. Däremellan finns det olika varianter. Den intervjuform jag använde mig av är något hon kallar för halvstrukturerad 12 Intervjuplanen finns som Bilaga Lantz, Annika, Intervjumetodik, Studentlitteratur, Lund, 2007, s

11 intervju. 14 Frågorna är på ett ungefär förutbestämda men svaren är öppna, till skillnad från enkäten som jag riktar till låntagarna som har bestämda svarsalternativ, se mer nedan. Intervjun bandades, vilket är att föredra framför andra sätt att minnas intervjun, som t ex att föra anteckningar. Lantz skriver att om man bara för anteckningar så reduceras data på ett osystematiskt sätt. Man skriver inte ned allt, dels för att man helt enkelt inte hinner, dels för att man medvetet eller omedvetet selekterar materialet. Hon skriver att vi filtrerar det som sägs och filtret utgörs av vår förförståelse, men också av alla de kultur- och personbundna föreställningar som styr vår tolkning av ordens mening. 15 Efter intervjun transkriberade jag den och det blev en hel del material att använda sig av för analysen. All data man har samlat ihop kallas för rådata, men allt ska inte ingå i själva analysen, och därför måste man reducera materialet. Viss information går förlorad i processen, men allt är inte relevant för frågeställningen. Lantz skriver att det är viktigt att principerna för datareduktion överensstämmer med intervjuns frågeställning Enkäten. Enkäten var egentligen det första jag gjorde i den här undersökningen. Den består av två sidor och är relativt enkel. 17 Jag har haft hjälp av Karin Dahmströms bok Från datainsamling till rapport 18 då jag utformade den. Hon namnger fyra olika varianter av enkäter 19 som man kan använda sig av. I denna utvärdering är det hon nämner som besöksenkäter relevant. Den fungerar på så sätt att den delas ut till besökare vid något ställe, t ex ett bibliotek. Detta därför att frågorna handlar om just bibliotek Det vore t ex korkat att dela ut enkäten på ICA och be folk svara på frågor som rör biblioteket. Efter jag konstruerat enkäten delade jag ut den till Vindelns kommunbibliotek och till filialerna. Personalen var mycket tillmötesgående och hjälpte mig att dela ut den till besökare till biblioteket. Jag har även själv varit där vid ett par tillfällen och delat ut den till folk. Enkäten fick vara på biblioteken i drygt två veckor (från den 12 november till den 28 november). 14 Lantz, Annika, Intervjumetodik, Studentlitteratur, Lund, 2007, s Ibid, s Ibid, s Enkäten finns som Bilaga Dahmström, Karin, Från datainsamling till rapport att göra en statistisk undersökning, Studentlitteratur, Lund, Ibid. s

12 Enkät urval och problem. När det gäller besöksenkäter är urvalet det största problemet. Dahmström listar ett par exempel och jag kan bara hålla med då jag själv delade ut enkäten. Hon skriver bland annat att bortfallet är det helt dominerande problemet vid denna insamlingsmetod 20, vilket innebär att det är bättre att svara på enkäten på plats, än att ta hem den och komma tillbaka med den senare för att försöka minska bortfallet. Anledningen till detta är att det är lätt hänt att man glömmer bort den och det blir ett ännu större bortfall. Dock så kan det förekomma stressmoment om man tvingas skriva på en enkät på plats då man inte hade det planerat. Detta märkte jag då jag delade ut enkäten, några verkade stressade och tog inte emot den för de hade inte tid. Då enkäten bara fanns på plats i ett par veckor kan det tänkas att det blev ett visst bortfall där, många kanske bara besöker biblioteket en gång i månaden eller ännu mindre. Filialbiblioteken har dessutom bara öppet en gång i veckan, så där låg enkäten bara vid två eller tre tillfällen då de hade öppet. En annan sak som jag snabbt märkte både då jag delade ut enkäten och tittade igenom alla svar var att det var mest kvinnor som fyllde i den. Personalen på biblioteket sa då jag frågade att det är mest kvinnor som är intresserad av projektet, samt att det är mest kvinnor som besöker biblioteket över huvud taget. Mer om detta i resultatavsnittet: en fråga på enkäten är just kön och det korrekta förhållandet redovisas där Datainsamling. Efter jag samlat ihop enkäterna sammanställde jag resultaten med dataprogrammet Excel och gjorde diagram för varje fråga på enkäten. Jag sammanställde svaren manuellt då antalet svar var lätthanterliga. Totalt fick jag in 61 enkätsvar vilket jag blev nöjd över. Sammanställningen av resultaten finns som bilaga 2. Redan innan jag sammanställt allt såg jag tydliga mönster i resultaten, som t ex att en stor majoritet var kvinnor, väldigt lite utrustning har blivit utlånad och få personer har givit projektet ett dåligt betyg. Mer om detta senare i resultatavsnittet. 20 Dahmström, Karin, Från datainsamling till rapport att göra en statistisk undersökning, Studentlitteratur, Lund, 2005, s

13 2.3 - Analysen. Efter det jag både transkriberat intervjun och sammanställt enkätsvaren och gjort diagram så var det tid för att analysera resultaten. Jag började med att titta på intervjun och jämföra den med enkätsvaren för att se vilka samband som finns. Ett exempel är att i intervjun kom det fram att det var mest kvinnor som var intresserade av projektet, och jag kunde bekräfta det med enkätsvaren att så var fallet. Att kombinera flera metoder för att hitta mönster kallas för metodtriangulering 21, i det här fallet har jag kombinerat en intervju med en enkät. Den andra delen av utvärderingen (enkäten) kan bekräfta (eller dementera) vad som kommit fram i den första delen (intervjun). På så sätt tas en helhetsbild upp och om projektet hitintills har varit lyckat. Då projektet är pågående går det givetvis inte utvärdera dess resultat, men jag tänker mig att målen som skaparna har satt för projektet ändå kan bedömas i detta skede. Detta genom intervjuerna jag nämnde ovan med t ex frågor om hur de tycker att det går. Således blir denna del av utvärderingen subjektiv, därför att bedömningen sker utifrån deras erfarenheter och vad de tycker. En del av bedömningen blir i det här skedet att ta reda på huruvida lyckat projektet har varit utifrån projektets satta mål, samt åt vilket håll det lutar (om det fungerar bättre nu än i starten t ex). Ungefär samma bedömningskriterier är det för de övriga intressenterna som är med i utvärderingen, det vill säga användarna och låntagarna. I enkäten har de svarat på frågor om bland annat vad de tycker om projektet. Eftersom användarna inte har satt upp några mål med projektet så kan jag givetvis inte ha med det som kriterium, men jag utgår ifrån vad de tycker i allmänhet (om de är nöjda eller missnöjda etc.). Om många är positivt inställda och projektledarna anser att det går bra, så blir nog helhetsbedömningen att hela projektet är ett lyckat projekt. Svårigheter finns dock med urvalet, t ex så kanske är de som väljer att svara på enkäten positivt inställda till projektet, medan de som inte är det struntar i enkäten helt och hållet. Detta leder kanske till en snedfördelning, men det är svårt att svara på om det är så. Hur som helst så kommer bedömningen baseras på vad de olika intressenterna jag nämnt ovan tycker. Ove Karlsson skriver om olika referenspunkter man kan jämföra med då man gör en 21 Se t ex Grønmo, Sigmund, Metoder i samhällsvetenskap, 1. uppl., Liber, Malmö, 2006, sid

14 utvärdering 22. Den referenspunkt jag jämfört mot i utvärderingen är subjektiv, och ur ett intressentperspektiv. Karlsson delar in denna kategori i två ytterligare grupper, där den ena bedömer verksamheten efter samma principer som gäller på marknaden med köpare och säljare av varor, och den andra bedömer efter demokratiska värden som t ex rättvisa 23. I denna utvärdering gäller den förstnämnda, intressenterna (användarna) bedömer ungefär på samma sätt som om det vore vilken tjänst som helst på marknaden. Är de nöjda använder de tjänsten, är de inte nöjda gör de det inte. Detta är utgångspunkten jag har bedömt mot när det gäller intressentgruppen nyttjare av tjänsten, eller låntagarna som jag oftast benämner dem. Vidare skriver Karlsson att olika referenspunkter av subjektiv karaktär inte är rangordnade, utan mer indelad som olika infallsvinklar, beroende på vem som och varför man nyttjar tjänsten, eller vad det nu handlar om 24. Just i det här projektet finns det några relevanta infallsvinklar, dessa är de tidigare nämnda intressentgrupperna (projektledarna och användarna). De båda grupperna har förmodligen olika förväntningar och mål med projektet, men jag tror att det hela mynnar ut i samma fåra, det vill säga, om de är nöjda med projektet. Det finns förmodligen fler mer övergripande intressentgrupper, som t ex politiker och finansiärer, men dessa är inte med i den här utvärderingen. 22 Karlsson, Ove, Utvärdering - mer än metod: tankar och synsätt i utvärderingsforskning : en översikt, Svenska kommunförb., Stockholm, 1999, kap Ibid. Sid Ibid. Sid

15 3 - Resultat. Här presenteras resultatet från utvärderingen i två underavsnitt: Intervju respektive Enkät. Jag anser det är svårt att presentera resultat utan att diskutera dem, så en viss diskussion förs redan här. En djupare diskussion och analys följer med nästa kapitel Intervju Respondenterna. Följande två personer intervjuades: Catarina Henfridsson, barnbibliotekarie och filialföreståndare. Är även projektledare för Bibliotek Väl Befinnande. Anna Holmström. Biblioteksassistent och en av initiativtagarna till projektet Bakgrunden till Bibliotek Väl Befinnande. Anna berättar att det hela startade på en kursdag i Umeå. Där fanns bland annat en kvinna från någonstans utanför Göteborg som hade startat ett projekt på sitt bibliotek. Projektet hette Hästkraft och handlade om hästar. Hästkraft var inte till synes speciellt stort, utan egentligen bara någon hylla där man samlat relevant litteratur, och Anna var så förundrad över att man kunde göra något så stort med så lite. Idén väcktes då att göra något liknande på filialbiblioteken i Vindelns kommun, framför allt då det var tal om nedläggningshot. Dock fick det avslag från början, men då var tanken att bara starta projektet på filialbiblioteken och det handlade inte primärt om hälsa. Sedan ändrades det så projektet hade sitt huvudsäte på kommunbiblioteket och temat blev hälsa, och då fick man bidrag från kulturrådet och så föddes Bibliotek Väl Befinnande. Anna var en av initiativtagarna till projektet, eller mest på G som hon utryckte det. Men hon poängterade att det var en gemensam satsning och alla var med. Catarina blev projektledare 15

16 för projektet, och även hon poängterar att det är allas projekt; alla har hjälpt till med det och arbetar med det, även om det är hon som är formell projektledare Projektets mål. Man kan säga att det finns tre mål med projektet. Det första är att synliggöra biblioteken och få mer besökare och låntagare. Det andra målet är att få ha kvar filialbiblioteken. Det tredje målet, som jag uppfattade vara ett mera sekundärt mål, är att vi kanske blir mer hälsosamma i kommunen nu. De tycker båda att biblioteket fått nya låntagare, speciellt när det varit föreläsningar så har det kommit många som aldrig tidigare besökt biblioteket, berättar Anna. Hon tror att ämnet hälsa var rätt val och säger att det är brett och att det går ta ut många aspekter från det. Därför har också intresset varit så stort. Sedan starten har inte målen förändrats, och inga större förändringar är heller att vänta Låntagarna och utlåning. Låntagarna bestämmer i slutändan om projektet varit framgångsrikt. Efter det varit något arrangemang så har de märkt en större tillströmning av lånare som vill t ex låna föreläsarnas böcker eller andra böcker inom ämnet. De berättar båda att de flesta som intresserar sig i projektets utbud är kvinnor, och framför allt äldre kvinnor. Trots att de försökt fånga mäns intresse med t ex jaktteman så har intresset varit svalt. Även barnfamiljer har inte varit så intresserade trots vissa arrangemang som riktat sig till dem. Båda tror att det nog beror på att de är i en tid då de har mycket att göra och är svåra att nå. Utlåningen fungerar bra, många kommer och lånar böcker, filmer och skivor. Låntagarna är nöjda med utbudet, och om de saknar något så brukar det oftast beställas hem, något som varit möjligt tack vare Kulturrådets bidrag. Biblioteket har även sett till att ha köpt in allt nytt som kommit in i dom här ämnena, som Catarina säger, och att det varit roligt att ha den möjligheten. Allt nytt som t ex är med på TV:n har köpts in, säger hon. 16

17 Ingen har egentligen haft några större klagomål, och det enda som nämns i intervjun är en kvinna som fick dåligt samvete över allt det här med hälsa. Hon blev påmind om sin egen ohälsa då biblioteket skyltade med hälsolitteratur. Det som dock inte fungerat speciellt bra är utlåningen av utrustning, som stavar och stegräknare. Lite mer stavar än stegräknare har lånats ut, men inte alls speciellt mycket. Detta gäller även på filialerna så långt de vet Arrangemang och aktiviteter. De olika arrangemangen har i stort varit populära, även om det har varit lite svackor på några av dem. Det har dock alltid dykt upp folk på dem, säger de och jämför med förut, före projektet, då biblioteket ordnat föreläsningar med t ex författare. Kom det bara någon så var man glad, säger de. Nu känns det tryggare, det kommer alltid folk och det har ju aldrig varit så att man fått skämmas. Media har dock lyst med sin frånvaro, trots att pressmedellanden skickats ut. Den enda dagstidningen som skrivit om projektet är Västerbottningen. Jag tittade i några dagstidningsdatabaser för att se om någon hade skrivit något om projektet, och fann bara en artikel som Västerbottningen skrivit. Dock så var det något fel på databasen eller dokumentet så jag kunde inte läsa det, därav ingen referens. I samband med bokmässan i Göteborg 2009 så hade Bibliotek Väl Befinnande en monter där, och då var det faktiskt någon norsk tidning som skrev om det, säger de också Hur det går. Båda tycker att det varit ett lyckat projekt och är nöjda med sin insats, men samtidigt säger de att det finns några problem. Av någon anledning har det blivit ett missförstånd med finansieringen till projektet, och de har plötsligt fått mindre pengar än vad de trott att de skulle få. På grund av detta går det lite på sparlåga nu och för tillfället köps inte samma mängder litteratur in. Dock så ska mer pengar tillkomma senare under våren och då hoppas de på att få komma igång igen på allvar. De planerar att ha med kultur även i projektet framöver, och då kan man nyttja böcker som redan finns i biblioteket för att minska kostnaderna. Inom kulturämnet ryms saker som körsång, musik, film med mera. 17

18 Ett annat problem som funnits under tiden projektet pågått är de teman som ingår i det. Det var tänkt att varje termin skulle ha ett eget tema, men de säger att varje termin går fort och ibland blir det överlappningar. Det här ser de dock som ett litet problem, till skillnad från pengabristen. Allt har sitt slut, så även projektet. De hoppas att när projektet har avslutats att kunna fortsätta med lite av verksamheten. De säger att de haft samarbeten med t ex studieförbund och hoppas att dessa kan fortsätta även efter projektet. Många kommer säkert att undra vad som hände då sakerna plockas bort, och de säger att de kanske kan fortsätta att köpa in den typ av litteratur som fanns med i projektet och som önskas av allmänheten. Slutligen säger de att biblioteket har blivit mer synligt och kan fylla en funktion. 18

19 3.2 - Enkäten. Här presenteras resultaten från enkäten. Totalt hade 61 personer svarat på enkäten och presentationen sker med hjälp av cirkeldiagram som visar procentandelen om hur alla svarat på frågorna. Av utrymmesskäl har jag valt att bara vissa en del av diagrammen, övriga diagram finns i Bilaga 2 som visar alla svar i sin helhet Ålder och kön. Det råder en jämn fördelning av urvalet i hänsyn till ålder. Den största gruppen som svarat är de mellan år, 28 %. Men som synes i diagram 1 så är det inga större skillnader på grupperna, frånsett ungdomar yngre än 18 år bara 8 % av de svarande. Diagram 2 visar kön och där är siffrorna verkligen inte jämt fördelade. 71 % av de svarande är kvinnor och bara 13 % är män. Sedan har det blivit ett bortfall då 16 % inte har uppgett kön, så det är möjligt att snedfördelningen är mycket större än vad som kommit fram genom enkäten. Diagram 1. Ålder. 66 år eller äldre 20% år 28% Ålder (n=61) 18 år eller yngre 8% år 21% år 23% 18 år eller yngre år år år 66 år eller äldre Diagram 2. Kön. Kön (n=61) 16% Män 13% Kvinnor 71% Kvinnor Män 19

20 Biblioteksbesök och om folk känner till Bibliotek Väl Befinnande. De flesta av de svarande besöker biblioteket relativt ofta. Detta visar förmodligen dock inte hur andelen ser ut bland befolkningen i stort då intervjun delades ut på just biblioteket. De som aldrig besöker biblioteket har inte haft någon chans från början att fylla i enkäten. Då några delar av projektet är olika arrangemang som folk inte nödvändigtvis sammankopplar med projektet och att det är just biblioteket som ligger bakom så finns det nog några som har haft nytta av projektet utan att egentligen veta om vad det. Diagram 3 visar biblioteksbesök. Bara 7 % av de svarande uppger att de besöker biblioteket oftare nu efter det att projektet startades. Andelen av de tillfrågade som känner till Bibliotek Väl befinnande är 69 %. När det gäller om det finns tillräcklig information om vad projektet är för något så svarar 46 % att de tycker att det finns tillräcklig information, 39 % vet inte och 13 % tycker inte att det finns tillräckligt med information, diagram 4 visar detta. Diagram 3. Andel biblioteksbesök? Hur ofta besöker du biblioteket? (n=61) 3% Flera ggr per vecka 5% Aldrig eller väldigt sällan 2% Aldrig eller väldigt sällan Någon gång i månaden Varje vecka Flera ggr per vecka Varje vecka 43% Någon gång i månaden 47% Diagram 4. Information om Bibliotek Väl Befinnande. Tycker du att det finns tillräcklig information om vad Väl Befinnande är för något? (n=61) 2% Ja Vet ej 39% Ja 46% Nej Vet ej Nej 13% 20

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014 Vara kommun Bibliotek Våren 2014 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NBI (Nöjd Biblioteks Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som har bibliotekskort

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET...

1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 1. INLEDNING... 2 1.1 BAKGRUND... 2 1.1.1 Vilka är de olika typerna av brukare?... 2 1.2 SYFTE... 2 1.3 METOD... 3 1.4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET... 3 2. SKUGGNINGSUNDERSÖKNINGEN... 5 2.1 REDOVISNING

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Temadag om Natur & Hälsa

Temadag om Natur & Hälsa Utvärderingsrapport 6 av Lust H projektet Temadag om Natur & Hälsa Gullbranna 15 september 2004 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2004-11-30 1. Bakgrund I mitten av september samlades närmare 90 personer

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG

DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG DAISY-KOMPETENS HOS ETT ARBETSLAG avslutande redovisning, kurs aktionsforskning 2010-2011 Anna-Klara Aronsson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland)

Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland) Modeller för äldre i projektet Lära ut Internet på bibliotek (Östergötland) Visningarna i Boxholm gjordes först för en testgrupp på 9 personer, som gick steg 1 och steg 2. Själva introduktionen genomfördes

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund

Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01. Affärsplan. Håbo kommun, Uppsala län. Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Reminder UF Affärsplan Perioden:2005-10-05-2005-12-01 Affärsplan Håbo kommun, Uppsala län Styrelse Fredrik Marteleur Tommy Nordström Christian Lund Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 Företaget...2

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014 Syfte Vårt syfte med den genomförda enkäten var att skapa en dialog med våra biblioteksanvändare och att skapa positiva

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet

Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet Överblick Varför kursvärdering? Samtliga kurser inom den grundläggande utbildningen vid LiU ska utvärderas med stöd av det elektroniska

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Resurscentrum Kundundersökning 2011

Resurscentrum Kundundersökning 2011 Resurscentrum Kundundersökning 2011 September 2011 Genomförd av CMA Research AB Resurscentrum Kundundersökning 2011, sid 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 5 Resultat kundnöjdhet

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning

Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Utblicken 2008 Från papper till webb erfarenheter från en blandad undersökning Marknadsundersökningens Dag 2009 Karin Stenebo, Apoteket AB Barbro Eriksson, CMA Centrum för Marknadsanalys AB Bakgrund Utblicken

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF

Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Presentation Utvärdering av Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt finansierat av ESF Robert Gustafson 28 januari 2010 Målsättning för Örebro kommuns Kompetensutvecklingsprojekt Målsättningen för projektet

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Snabbguide för E-lomake

Snabbguide för E-lomake Snabbguide för E-lomake 1 Om E-lomake/E-blankett...1 1.1 Inloggning...1 1.2 Symboler...1 1.3 Användargränssnittets flikar...1 1.4 Skapande av en ny blankett...2 2 Skapande av en ny blankett, Fält-funktionen...3

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos

De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos De svenska biblioteken har en djup förankring hos medborgarna. Nästan alla känner till och uppskattar verksamheten. Vi har högt förtroende hos svenska folket och de allra flesta tycker att vi fyller en

Läs mer

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 1 Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se 2 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 har KonsumentCentrum tagit

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt

Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt Lathund för projektbidrag Svenska FN-förbundets projektbidrag till FN-föreningar och FN-distrikt INNEHÅLL 1. Att vara aktiv i en styrelse 2. Instruktioner till bidragsansökan 3. Instruktioner för bidragsredovisning

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Rapport av projektet Flottning och Folkliv

Rapport av projektet Flottning och Folkliv Dnr HLA 59-2010/20380 Rapport av projektet Flottning och Folkliv 2009-2010 Innehållsförteckning Syfte med projektet... 3 Projektets utformning... 3 Projektets genomförande och resultat... 4 Ekonomisk redovisning...

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK VARA KOMMUN BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK FÖRSOMMAREN 2006 KVÄNUM ARS P0765 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har beslutat att alla kommunens verksamheter skall följas upp

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt.

Skvalpfonden Påminn om Stimulus skvalpfond i klasserna. Det är fritt fram att söka pengar till psykologstudentprojekt. Stimulus utbildningsbevakning Protokoll från möte 2008-10-21 Dagordning: 1. Val av sekreterare 2. Förra mötet 3. Från möte med programansvarige Per-Olof 4. Från möte med StuFF 5. Från Stimulus styrelse

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK

3 Lathund Rixhajk LATHUND RIXHAJK LATHUND RIXHAJK SPÄNNANDE PROJEKT Rixhajken är ett av de få seniorscoutarrangemangen som återkommer varje år, därför är det extra kul om seniorscouterna kommer ihåg just Er hajk. Det ska vara roligt att

Läs mer