Folkhälsans rapporter 1/2011 SPRÅKNÄT. Från idéer till nätverk. Slutrapport för projektet Språknät

Transkript

1 Folkhälsans rapporter 1/2011 SPRÅKNÄT Från idéer till nätverk Slutrapport för projektet Språknät

2 Innehåll FÖRORD...1 Bakgrund...2 Projektet Språknät...2 Verksamhetsstrukturen 3 Medarbetare 4 Kommuner och enheter som deltagit i Språknät 5 Materialbank för lärare och pedagoger på daghem 5 Det publicerade materialet 6 Det språkstödjande arbetet...9 Språkstigen att leka och laborera med språket 12 Språket möter musiken 15 Föräldrakvällar samarbete med föräldrar 17 Familjecaféverksamhet en möjlighet till tidiga insatser 18 Bokpåsar ett sätt att locka till högläsning 19 Sagor och högläsning 23 Datorn som ett verktyg för språkstimulans 26 Modell för att jobba språkstimulerande över administrativa gränser Samarbete mellan bibliotek, rådgivning, daghem och skola 27 Eleverna i Hyvinge skola vägen till tvåspråkighet 33 Utgivare: Folkhälsans förbund r.f. Tryckmäklare: ADD Ombrytning: ADD Grafisk byrå Pärmbild och grafik: Stina Eriksson ISBN: ISSN: Utvärdering av projektet Språknät Enkätundersökningens resultat 38 Intervjuundersökningens resultat 40 Sammandrag och diskussion 43 Visioner för framtiden Litteraturförteckning... 50

3 FÖRORD Under de senaste åren har man i Svenskfinland flitigt diskuterat hur viktigt det är att stärka barnets språk. I Folktingets publikation Ge ditt barn en gåva (2008) ser man språket som barnets första och viktigaste redskap genom livet. Handlingsprogrammet Tänk om... (Tandefelt, 2003) har som syfte är att stärka och bevara svenskan i Finland och Språkstrategi för dagvården (Gammelgård, 2006) lyfter fram dagvårdens roll i det språkstärkande arbetet. Att få och kunna uttrycka sig samt bli hörd och därigenom känna delaktighet är inte bara barnets rätt, utan bidrar till barnets framtida hälsa (se t.ex. Ekelund, 2007: 31). Det är med språket som barnet gör sig förstått och förstår sin omvärld. Det är också genom språket som barnet kommunicerar med andra. Språket har dessutom en viktig roll i inlärningen och i barnets kognitiva utveckling. Goda språkkunskaper bidrar naturligt till en god självkänsla och med hjälp av språket har individen möjlighet att utveckla sin identitet och kulturtillhörighet. Folkhälsans projekt Språknät tog avstamp i den aktuella diskussionen om barn och språkutveckling. Målet för projektet var att hitta nya medel och metoder för att stärka språket hos barn i åldern 0 12 år. Projektet startade år 2006 och har förverkligats med medel från penningautomatföreningen RAY. Språknät från idéer till nätverk är både en rapport över projektet och en idébok. Vi som har jobbat inom projektet vill dela med oss av våra erfarenheter för att underlätta fortsatt arbete för barnets rätt till en god språklig grund. Vi vill framför allt belysa hur man med hjälp av olika modeller och genom samarbete mellan olika enheter i en kommun medvetet kan jobba för barns språkutveckling. Den här rapporten ger läsaren synpunkter och förslag på hur man kan jobba med det svenska språket i daghem och skola. Vi beskriver många av de erfarenheter och idéer vi fått under åren av samarbete inom olika enheter samt enheter emellan. Projektet har haft fördelen att inspireras av flera olika personers kunskap om barns språkutveckling vilket bidragit till en stor bredd när det gäller möjligheten att jobba fram språkstimulerande metoder. Den konkreta verksamheten inom projektet har formats av olika personer och enligt de behov och den verklighet som barnen i samarbetskommunerna lever i. Det är viktigt att nämna att det språkstimulerande arbetet alltid måste skräddarsys och därmed finns det inte heller en helhetsmodell som direkt går att införa i alla kommuner. Under arbetets gång har det vi gjort och trott på ibland känts som punktinsatser, men vetskapen om att vårt arbete är betydelsefullt för det enskilda barnet har gett oss inspiration att arbeta vidare. Utan alla sporrande och entusiastiska pedagoger skulle arbetet ha varit en omöjlighet. Därför vill vi rikta ett stort tack till alla daghem, skolor, eftis, barnrådgivningar, bibliotek och personer som engagerat sig i det här projektet och det största tacket till alla ivriga barn som tagit del av projektet! Helsingfors, maj 2011 Heidi Harju-Luukkainen Johanna Sallinen Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser 1

4 Bakgrund Folkhälsan har sedan år 1999 arbetat med språkstimulans genom olika projekt. Utgångspunkten för arbetet har varit att stödja barnets språkutveckling genom: att utveckla nya metoder och material för språkstimulans att förebygga språkliga svårigheter och stödja inlärning att öka datorns roll som pedagogiskt hjälpmedel att jobba tillsammans med föräldrar att ge gratis utbildning och stöd att evaluera framsteg Tyngdpunkten i de olika projekten har legat på samarbetet med föräldrar, daghemspersonal, skolpersonal, personal i eftermiddagsverksamhet, rådgivningspersonal samt bibliotekspersonal. De olika språkprojekten på Folkhälsan presenteras i figur 1. KOPS Språkbyggen Språkstim på dator SPRINT SPRÅKNÄT Rådgivning Daghem Språkbadsdaghem Förskolor Skolor Eftisverksamhet Föräldrar Bibliotek Familjecaféer Figur 1: Folkhälsans språkprojekt. Syftet med Folkhälsans språkprojekt har varit att nå en bredare målgrupp samt barn i åldern 0 12 år. För att effekten av projektarbetet ska vara långvarig och projektet ska stödja så många barn som möjligt har det varit viktigt att utarbeta en mångsidig materialbank. I samarbetet med pedagogerna har materialet lyfts fram som ett konkret verktyg för förebyggande av möjliga språkliga svårigheter hos barn i olika åldrar. Projektet Språknät Språknät var ett femårigt projekt som byggde vidare på Folkhälsans tidigare språkprojekt och finansierades av penningautomatföreningen RAY. Huvudmålsättningen var att på ett mångsidigt sätt stödja språkutvecklingen hos barn i åldern 0 12 år. Samarbetet mellan oss som arbetat inom projektet och de som arbetar ute på fältet har därför varit ovärderligt. Vi har arbetat tillsammans med pedagoger i daghem och skola och vi har strävat efter att inspirera dem att fortsätta jobba språkutvecklande med barnen. Förutom att fokusera på arbetet i daghem och skola har vi också velat utveckla det språkstimulerande samarbetet mellan de olika 2

5 aktörerna. Tillsammans med rådgivningar, bibliotek, daghem och skolor har vi skapat modeller för hur man inom kommunen kan överskrida administrativa gränser för att samarbeta kring barns språkutveckling. Att ordna fortbildningar och informationskvällar för pedagoger, lärare, föräldrar och andra intresserade har också hört till våra centrala arbetsmetoder. Att utvärdera enskilda barns framsteg och evaluera själva projektet under arbetets gång har också varit viktigt, för att hjälpa oss att utveckla våra arbetssätt. Under projektets första två år lydde verksamheten under det serviceproducerande bolaget Folkhälsan Mittnyland Ab, men som en del av en intern omorganisering övergick projektet till Folkhälsans förbund fr.o.m Verksamhetsstrukturen Verksamheten inom projektet Språknät var uppbyggd av en struktur som omfattade fem olika delar. Verksamhetsstrukturen beskrivs i figur 2, där man kan se att alla delarna står i dialog med varandra för att finna mångsidiga och nya metoder för att arbeta språkstimulerande med barn. Arbetet med. nätverk Evaluering Materialutveckling Fortbildning Handledning Figur 2: Verksamhetsstrukturen Utgångspunkten i nätverksarbetet var de arbetsgrupper som tillsattes i kommunerna. Arbetsgrupperna jobbade för att utveckla det språkstimulerande samarbetet mellan daghem, skola, bibliotek och rådgivning. I kapitlet Samarbete mellan bibliotek, rådgivning, daghem och skola beskriver vi närmare den verksamhet som de olika arbetsgrupperna förverkligade. 3

6 Materialutveckling har varit en viktig del av arbetet i projektet. Följande material har publicerats: Eftisplantan Språkstimulerande lekar för eftisverksamheten (2007). Under 2010 översattes och bearbetades Eftisplantan dessutom för att motsvara den finskspråkiga eftermiddagsverksamhetens behov. Materialet fick namnet Iltapäivä leikkien. Språkgroddar infobroschyr om språkutveckling (2008). Nätsidor kring språk (2009). De innehåller bl.a. databasen Lekfullt med språk ( med ca 300 språkstimulerande lekar för barn samt en bildbank. En fjäder i hatten Målinriktade dramaövningar för skolelever (2010). Språket i fokus en artikelsamling om vägar till bättre språkkunskaper (2011) Du kan läsa närmare om det publicerade materialet under rubriken Det publicerade materialet och på projektets webbsidor Inom ramen för handledningsarbetet besökte vi regelbundet daghem och skolor. Vi lånade bl.a. ut material, datorprogram och böcker för att underlätta det språkstimulerande arbetet i praktiken. Under besöken diskuterade vi dessutom språkutveckling, tvåspråkighet och barnens vardag ur ett språkligt perspektiv tillsammans med personalen. Vi samlade även barnen till språkstimulerande stunder. En del av handledningen på daghemmen bestod av språkstimulerande musikstunder. Exempel på andra aktiviteter ute på enheterna är bokpåsar, sagolådor och evenemanget Språkstigen som vi också beskriver närmare i rapporten. Under projektets gång ordnade vi regelbundet fortbildning för pedagoger i de daghem och skolor som deltog i projektet. Vi ordnade också fortbildningar som riktade sig till en bredare publik. Samarbetet med föräldrarna har också utgjort en viktig del av projektarbetet. Vi träffade föräldrar genom att hålla föräldrakvällar i daghem och skolor. Föräldrar till barn under ett år nådde vi genom att delta i föräldracaféverksamhet och andra träffar för småbarnsföräldrar. Projektevalueringen har fungerat som ett viktigt arbetsredskap. Utvärderingen av vårt arbete har hjälpt oss att jobba mera målinriktat. Om evalueringen och resultaten kan du läsa mera i kapitlet Utvärdering av projektet Språknät. Medarbetare Språknät har sysselsatt två till tre personer på heltid under största delen av projektet. Dessutom har flera personer arbetat under kortare perioder på del- eller heltid med specifika delar av projektet. En styrka har varit att personer med olika arbetserfarenheter och utbildning varit anställda. Följande personer har varit medarbetare i projektet. Heidi Harju-Luukkainen, Pedagogie doktor, speciallärare Johanna Sallinen, Barnträdgårdslärare Jennie Stolzmann-Frankenhaeuser, Politices magister Marina Paqvalen, Legitimerad talterapeut Viola Sundvik, Samhällspedagog Anna Moberg-Jokinen, Musikpedagog och barnträgårdslärare Annika Hiitola, Pedagogie magister Johanna Taskinen, Bildkonstnär (YH) Dessutom har projektet jobbat i nära samarbete med Folkhälsans språkbadsombud Veronica Hertzberg. 4

7 Kommuner och enheter som deltagit i Språknät När Språknät startade hade kommuner möjlighet att bli antagna till projektets nätverksarbete genom att ansöka om att få delta i verksamheten. På det här sättet ville vi förbinda kommunerna till ett aktivt engagemang. Senare valde vi också kommuner till samarbetet utgående från enheternas egna önskemål och behov av språkstimulans. Detta gällde särskilt vissa språköar. Sju kommuner har deltagit i Språknät: Borgå, Sibbo, Hyvinge, Lojo, Träskända, Kervo och Lahtis. Som en särskild arbetsgrupp bildades dessutom Vi5 (nuförtiden Vi7), ett samarbetsorgan bestående av rektorer och föreståndare vid skolorna och daghemmen på fem så kallade språköar: Lahtis, Nurmijärvi, Hyvinge, Kouvola och Tavastehus. De olika enheter som deltog i projektet var daghem, eftermiddagsverksamhet, skola, rådgivning och bibliotek. Totalt deltog 61 pedagoger och 312 barn på daghem och i verksamheten i skolorna deltog totalt 34 lärare och 504 elever. Nio bibliotekarier och ett flertal hälsovårdare på rådgivningen medverkade också. Materialbank för lärare och pedagoger på daghem Ett av målen med Språknät var att skapa en mångsidig materialbank för det språkstimulerande arbetet i daghem och skola. Materialbanken innehåller i dag material i form av spel, barnböcker och facklitteratur för pedagoger samt språkstimulerande datorprogram, datorer och videokanoner. Tekniskt material (datorer, kanoner) Inspirerande böcker Folkhälsans språkstimulerande böcker och material Språkstimulerande spel Datorpedagogisk programvara Under projekttiden producerat material. (bildkort m.m.) Figur 3: Materialbankens olika delar. 5

8 Syftet med materialbanken var att erbjuda pedagoger: material som ger inspiration, motivation och verktyg för det språkstimulerande arbetet material som utvecklar och fördjupar undervisningen eller verksamheten med tanke på det språkstödjande arbetet tips och idéer för genomtänkt material till det egna daghemmet eller den egna skolan ett så mångsidigt material som möjligt för att stödja olika delområden i barns språkutveckling möjlighet till teknisk utrustning och en introduktion av datorn som verktyg i skola och på daghem möjlighet att bekanta sig med språkstimulerande datorprogram I samband med regelbundna handledningsträffar lånade vi ut och levererade material till de enheter som deltog i projektet. Vid varje träff presenterade vi materialet för pedagogerna. Därefter kunde de välja det som de ville låna. Pedagogerna hade till sitt förfogande listor på allt vårt material och kunde enligt behov och önskemål beställa det material som intresserade dem. Lånetiden för materialet var minst en månad, men i praktiken hade enheterna möjlighet att hålla materialet tills följande enhet bad om det. Inom Språknät skapade vi också material som vi själva använde med barnen under språkstunder. Det var bl.a. sagolådor och text- och bildkort, som daghem och skolor fick behålla i samband med handledningen. Vår utgångspunkt har varit att inget material är språkstimulerande i sig, utan att materialet kan bidra till språkstimulans endast då det introduceras på rätt sätt för barnen. Det publicerade materialet Utöver materialbanken har projektet Språknät bland annat producerat material i form av guider och böcker. Här nedan presenteras materialet som skapats. Syftet har varit att svara på det behov som finns när det gäller välproducerat språkstimulerande material för såväl pedagoger som föräldrar. Eftisplantan Eftermiddagsverksamheten i våra skolor kännetecknas av den fria verksamheten. Det här gör eftis till ett ställe som mycket väl lämpar sig för språkstimulerande aktiviteter. Att verksamheten inte är så bunden gör det nämligen lätt att få in språkstimulans, dels i form av aktiviteter och högläsning och dels genom att lyssna på och samtala med barnen. Vi som arbetade med Eftisplantan har utgått ifrån att lekarna i guiden ska upplevas som rolig avkoppling efter skoldagen. Eftersom de som känner till eftisvardagen bäst är personalen och barnen, bestämde vi oss för att ett samarbete med eftisen är nödvändigt. När vi satte igång med att samla ihop lekar besökte vi därför Folkhälsans eftis och samtalade med personalen om vilka språkstimulerande lekar och aktiviter som redan tillämpas på eftisen. Samtidigt kom vi överens om att skicka ut bokens manuskript till dem så att de kunde bekanta sig med innehållet, ta ställning till det och prova på några lekar tillsammans med barnen, innan boken gick i tryck. Eftisen skickade responsen till oss i form av en utvärderingsblankett. Utvärderingen visade att lekarna upplevdes både som roliga och som språkstimulerande. Både ledarna och barnen ville gärna använda sig av dem på nytt. 6

9 Eftisplantan riktar sig till morgon- och eftermiddagsvården för barn från förskoleåldern och upp till de lägre årskurserna i grundskolan. Aktiviteterna i boken går också bra att anpassa till skolundervisningen. Handboken innehåller varierande språklekar som är lätta att genomföra utan längre planering. Lekarna stöder olika delområden i barnets språkutveckling, såsom språklig medvetenhet, minne och koncentration samt barnets språkproduktion både i tal och i skrift. Efter utgivningen hösten 2007 firade vi Eftisplantan i samband med en utbildningsdag och delade då ut den till alla Folkhälsans eftisenheter. Sparbanksstiftelsen i Helsingfors understödde dessutom distributionen av Eftisplantan till alla eftisenheter i Helsingforstrakten. I samband med detta höll vi också två utbildningsdagar, en på Folkhälsans seniorhus i Helsingfors och en på Åbo Akademis Sommaruni i Hangö. Språkgroddar Det har länge funnits ett behov av att ge information och framför allt konkreta råd till föräldrar om hur de kan stödja och stimulera sitt barns språk. För att möta det här behovet skapades broschyren Språkgroddar i samarbete med rådgivningen. Språkgroddar riktar sig till föräldrar med barn under skolåldern. Den kan fungera som diskussionsunderlag på rådgivningen (eller på daghem) och som informationskälla både för personal och för föräldrar. Broschyren tar upp tvåspråkighet och ger råd angående barnets språkliga utveckling. Den lyfter också fram den vuxnas möjlighet att stödja och stimulera tillägnandet av språk i en- och tvåspråkiga miljöer. Därtill innehåller broschyren rim och ramsor, en lista med litteratur om barn och språk, en förteckning på god barnlitteratur samt en lista med webbplatser kring språk. Listan med barnlitteratur är sammanställd i samarbete med barnbibliotekarien och avdelningschefen Susanne Ahlroth vid Richardsgatans bibliotek och författaren Annika Sandelin. För att hjälpa den vuxna att reflektera över balansen mellan språken i tvåspråkiga barns vardag innehåller häftet också ett schema där föräldrarna lätt kan kartlägga sitt barns språkliga omgivning. Schemat är ursprungligen utarbetat av Lillemor Gammelgård i publikationen Språkstrategier för dagvården (2006). Broschyren Språkgroddar delas ut kostnadsfritt på rådgivningar och daghem till föräldrar i samband med diskussioner om språkutveckling och språkstimulans. Man kan också kostnadsfritt skriva ut häftet i pdf-format på Folkhälsans webbplats, Lekdatabasen och resursbanken Tanken att skapa en resursbank med en lekdatabas föddes redan under planeringen av projektet Språknät. Principen för resursbanken är att pedagoger i skolor, på daghem och på eftis samt föräldrar och andra intresserade lätt ska hitta dels språkstimulerande lekar och aktiviteter via lekdatabasen och dels få mera information om språkstimulans och språkstöd via länkar till andra språkinriktade webbplatser. Med finns också webbplatser med språkstimulerande spel för barn. Dessutom innehåller resursbanken material, litteraturlistor och spel, bild- och textkort, som kan användas under språkstödjande stunder på daghem och i skola. Materialet kan skrivas ut i pdfformat. 7

10 Lekdatabasen Lekfullt med språk, utgör en del av resursbanken. Den baserar sig på det språkstimulerande material som skapats inom tidigare språkprojekt på Folkhälsan samt i projektet Språknät. Databasen innehåller ca 300 språkstimulerande lekar för barn. Lekarna och materialen i lekdatabasen kan också skrivas ut i en utskriftsvänlig version. Lekdatabasen lanserades i november När du söker en lek på databasen kan du välja vilket språkligt delområde leken ska stödja. Delområdena är: minne och koncentration, munmotorik, berättande och ordflöde, sortering samt språklig medvetenhet. Vidare kan du välja vilken ålders barn leken ska vara riktad till, om leken ska ha rekvisita eller inte, hur många barn som ska leka och om leken ska lekas inne eller ute. I databasen finns också ett fält för sökord. Innan lekdatabasen färdigställdes gjorde vi en utvärdering av den. I utvärderingen deltog ett språkbadsdaghem (respektive förskola), två av Folkhälsans daghem och två eftermiddagsklubbar i Åbo samt Folkhälsans Rehabiliteringsavdelning. Utöver detta delades enkäter ut på Folkhälsans knatterytmik och sagogymnastik i Åbo samt elektroniskt till föräldrar och en utbildad barnträdgårdslärare. Utvärderingen gjordes sedan på basen av 25 inkomna enkätsvar. Respondenterna i utvärderingen var daghemspersonal, eftispersonal, föräldrar samt en talterapeut. Utvärderingen visade att inställningen till lekdatabasen var positiv, vilket även framkom av respondenternas muntliga kommentarer. Flera av dem som skrev kommentarer i enkäten visade intresse för att använda sig av lekdatabasen. En fjäder i hatten Målinriktade dramaövningar för skolelever Drama är ett inspirerande sätt att främja barns språkutveckling. Lekfullheten hos barn är en skapande drivkraft, inte bara en paus från det så kallade viktiga arbetet i skolan. Dramaövningar kan dessutom användas inom olika läroämnen i grundskolan. Som undervisningsmetod ger drama inte bara variation, utan också en möjlighet att fördjupa kunskap och förståelse för traditionella läsämnen. En dramabaserad bearbetning av ett tema ger eleven en ny slags upplevelse och en ny infallsvinkel till temat. I bästa fall ger arbetet med drama också nya insikter om interaktion. I materialet En fjäder i hatten Målinriktade dramaövningar för skolelever betonas lekar som förstärker elevernas självkännedom och samarbetsförmåga samt främjar språkutvecklingen. Övningarna fördjupar även elevernas uppfattning om teater som konstform. Övningarna i materialet är indelade under fem olika rubriker, för att underlätta ledarens orientering i urvalet. Under varje rubrik förklaras mål, funktion och innehåll i de olika övningarna. Som avslutande del ges förslag på hur man kan gå vidare till att bearbeta en teaterföreställning. Materialet publicerades år Språket i fokus Artikelsamlingen Språket i fokus riktar sig till den grundläggande utbildningen i åk 1 6. I boken presenterar sakkunniga artikelskribenter projekt, forskningsresultat och funderingar kring det språkstödjande arbetet i skolan. Alla artiklar relaterar till språk och barns språkutveckling. Boken behandlar också aktuella frågor som tangerar multikulturalitet och den finlandssvenska skolan. Även ett internationellt perspektiv framförs i boken. Läsarna har möjlighet att bekanta sig med ett europeiskt projekt samt läsa närmare om hur man i München jobbar med elever och spåkstimulans. 8

11 Det språkstödjande arbetet Det språkstödjande arbetet vid de olika enheterna, och framför allt vid daghemmen, var en viktig del av projektet Språknät. Vi i projektet strävade efter att skapa arbetsmetoder som kunde ge långvarig effekt och fungera som stöd för pedagogerna. När man eftersträvar nya arbetssätt är det viktigt att i förändringsprocessen utgå från verksamheten och verkligheten vid enheterna. Det är också viktigt att fördjupa och vidareutveckla den kunskap som finns hos pedagogerna som jobbar här. Motivationen till förändring bottnar i pedagogens eget behov av att ändra på invanda arbetssätt. Avgörande kan vara den inspiration som diskussioner och tankeutbyten ger. Därför bestod en stor del av projektet av regelbundna besök vid daghem och skolor. Figur 4 beskriver arbetsprocessen på daghemmen. Syftet var att uppnå ett mer språkmedvetet arbetssätt. Under besöken träffade projektet Språknäts medarbetare både barnen och pedagogerna. Vi lånade också ut material i form av spel, datorprogram och barnböcker. Evaluering av helhetssituationen Planering. av nästa besök Exempelstund för barnen Handledning i form av diskussioner med pedagoger Handledning. i form av utlåning av material Figur 4: Handledning och det konkreta arbetet på enheterna Först gjorde vi en bedömning av helhetssituationen. Vi tog reda på t.ex. hur många barn och barngrupper daghemmet hade, vilka personalresurserna var och hur det språkutvecklande arbetet på daghemmet såg ut. Vid varje besök höll vi också en språkstimulerande stund för barnen. Även pedagogerna deltog i stunden. Idén var att ge exempel på hur man med en liten grupp barn genom lek kan jobba med språket. Efter stunden diskuterade vi det vi hade gjort med pedagogerna. Tanken var alltså att koppla ihop teori och praktik och ge konkreta exempel och arbetsmodeller. Vi höll en sagostund för barnen talade med pedagoger om att jobba med sagor Vi lekte med barnen lekar som utvecklar ordförrådet diskuterade med pedagogerna om hur man på olika sätt, under lek och i vardagen på daghemmet kan berika barnens ordförråd 9

12 Materialet som vi lånade ut fungerade som inspiration och kompletterade ofta innehållet i de teman som daghemmen jobbade med. Det gynnade också det språkutvecklande arbetet på daghemmet. Vi kunde även skapa material enligt pedagogernas behov och önskemål, t.ex. i form av bild- och textkort. För att verksamheten på daghemmet ska stödja och stimulera språket på ett omfattande sätt måste de vuxna framför allt reflektera över hur vardagen på daghemmet ser ut. Förutom att vi förde diskussioner om de språkstimulerande stunderna samtalade vi därför också om hur verksamheten överlag kan göras språkutvecklande för barnen. Vi diskuterade: hur medvetna pedagogerna är i sitt sätt att kommunicera och använda språket hur språket tas i betraktande i den dagliga samvaron hur mycket samtalstid och möjlighet att uttrycka sig och berätta barnen har hur den fysiska miljön är planerad med tanke på språket hur samarbetet med föräldrarna fungerar med hänsyn till barnens språkutveckling Vi planerade innehållet i träffarna så att vi under läsårets gång gick från att allmänt diskutera språket i vardagen till att tala om specifika interaktionsmodeller mellan de vuxna och barnen. När diskussionerna går från helheter i verksamheten mot detaljer får pedagogerna en bakgrund till hur det lönar sig att jobba och det ger dem motivation att jobba vidare. För oss i projektet kändes den här modellen också både meningsfull och ändamålsenlig. När pedagogerna är medvetna om och uppmärksamma på att språket genomsyrar all verksamhet, blir det naturligt för dem att jobba med språket på ett mångsidigt sätt. De inser t.ex. att en högläsningsstund eller en språklek per dag inte räcker för att på lång sikt utveckla barnens språk, fastän stunderna i sig är språkstimulerande. Alla enheter som deltog i Språknät hade möjlighet att ta del av det material som producerades inom projektet (se under rubriken Materialbank för lärare och pedagoger på daghem ). Enheterna kunde också låna datorer och datorpedagogisk programvara. Speciellt daghemmen saknade datorer och de bärbara datorerna var praktiska eftersom de kunde användas av många barngrupper på ett och samma daghem. Vi lånade också ut videoprojektorer som kunde användas både i skolans undervisning och i daghemsverksamheten. Med hjälp av videoprojektor kunde barnen tillsammans i små grupper utnyttja de språkutvecklande datorprogrammen. Handledningen på enheterna dokumenterades av både medarbetare inom Språknät och av pedagogerna. Med hjälp av scheman som pedagogerna regelbundet fyllde i kunde vi följa med hur personalen på de olika enheterna jobbade, men också få en helhetsbild av vår insats (bilaga 2). 10

13 Positiv förändring i den dagliga verksamheten Kunskapsutveckling Medvetenhet Pedagogen Barnet Konkret handledning och information Figur 6: Handledningen på daghemmen Under projektets gång utvecklades strukturen för våra besök. Vi byggde upp vårt arbete så att varje besök bestod av ett på förhand överenskommet innehåll. På det här sättet kunde personalen dels få en bättre uppfattning om vad projektet innebar och dels bättre ta projektet i beaktande i planeringen av sin egen verksamhet. Dessutom kunde pedagogerna ta ställning till innehållet som vi tillsammans vid behov kunde anpassa till varje enhet. De fem besöken under ett läsår kunde se ut så här: Besök 1: Att stimulera språket i dagisvardagen Pedagogen som språklig modell Samtal Vardagssituationerna Hur syns språket i den fysiska inlärningsmiljön? Samarbetet med föräldrarna kring barnens språkutveckling Till nästa träff: Varje pedagog väljer ett område i dagisvardagen att iaktta eller referera. Besök 2: Temat som utgångspunkt i verksamheten. Vad är temaarbete? Hur välja tema? Hur blir temat språkligt stimulerande? Till nästa träff: Välj ett tema, planera det och beskriv språkligt stimulerande aspekter. Besök 3: Att jobba med en saga och att uppmuntra till berättande Sagan enligt Språkplantan och Språkfrön/fabeldjuret Sagotering Samtal Till nästa träff: Välj en saga och bygg en sagolåda att använda med barnen/ låt barnen rita en bild och sedan berätta till den (sagotera). 11

14 Besök 4: Språkplantan och Språkfrön Böckernas innehåll och uppbyggnad Hur jobba med hjälp av böckerna? Till nästa träff: Planera fyra veckor verksamhet med hjälp av valfritt block. eller: Att jobba med språklig medvetenhet Rim och ramsor Olika ljud (bokstäver) Sammansatta ord Till nästa träff: Använd under följande veckor regelbundet lekar som stöder språklig medvetenhet och utvärdera/referera erfarenheterna. Besök 5: Användning av bilder i det språkstimulerande arbetet Minnes- och koncentrationslekar Begrepps- och benämningslekar Sorteringslekar Språkstigen att leka och laborera med språket Idén till en Språkstig föddes i projektets arbetsgrupp i Lojo, ur tanken att det skulle vara viktigt att engagera eleverna i verksamheten och ge dem något extra och roligt som de får uppleva tillsammans på svenska. Språkstigen planerades också för att synliggöra svenska språket för eleverna under Svenska veckan. Språkstigen gick ut på att eleverna under en förmiddag besökte olika rum (verkstäder) längs språkstigen där de tillsammans lekte språkstimulerande lekar. Våra fem verkstäder hade rubrikerna Ordkalas, Rim & Klur, Språksmart, Bokstavsstoj och Babbel & behärskning. I varje verkstad (klassrum) jobbade cirka 14 barn samtidigt, uppdelade i två grupper. Den ena gruppen lekte en enklare lek (1) och den andra en mer avancerad lek (2). Förutom de egentliga lekarna fanns reservlekar att leka om leken t.ex. gick fort eller om lekledaren ville byta ut en lek. (Den lättare 1+ och den svårare 2+) Under planeringen av Språkstigen diskuterades behovet av rekvisita. Arbetsgruppen hade vid varje aktivitet/lek skrivit in behovet av rekvisita och förslag på vem som står för den. Projektet ordnade rekvisita till en del av lekarna, resten ordnade skolan. Varje verkstad fick gärna ha två lekledare: en som ledde aktiviteter klassade som lättare (1) och en som ledde de aktiviteter som riktades till de lite äldre eleverna (2). Förskoleläraren, skolans lärare och projektet Språknäts medarbetare fungerade som lekledare. 12

15 VERKSTAD A: Ordkalas Lekledare (2 st.): 1) Sortera motsatser med bild- eller ordkort Rekvisita: ordkort och bildkort (Språknät) 2) Sortera synonymer ändra meningar Rekvisita: ordkort (Språknät), papper och pennor (skolan) 1+) Klistra upp ordskyltar i rummet Rekvisita: ordkort (Språknät), häftmassa eller tejp (skolan) 2+) Para ihop talesätt eller liknelser Rekvisita: ordkort (Språknät) VERKSTAD B: Rim & Klur Lekledare (2 st.): 1) Rimstafett med bildkort Rekvisita: bildkort (Språknät) 2) Rimstafett med ordkort Rekvisita: ordkort (Språknät) 1+) Alt. a) Leken Var är ljudet? Rekvisita: tre skålar, knappar (Språknät) Alt. b) Klappa stavelser till långa och korta ord, sortera Rekvisita: bildkort (Språknät) Alt. c) Sammansatta ord med händerna 2+) Bilda sammansatta ord Rekvisita: ordkort (Språknät) VERKSTAD C: Språksmart Lekledare (2 st.): 1) Rutleken (se Eftisplantan s. 57) Rekvisita: spelunderlag och ärtpåse (Språknät) 2) Poesistafett (se Eftisplantan s. 26) Rekvisita: dikt (Språknät), papper och pennor (skolan) 1+och 2+) Minneslek med äggaskar (se Eftisplantan s. 26) Rekvisita: äggaskar och 2 x 10 föremål (Språknät) 1+ och 2+) Loppan (se Eftisplantan s. 73) Rekvisita: Olika svåra loppor (Språknät) 13

16 VERKSTAD D: Bokstavsstoj Lekledare (2 st.): 1) Forma bokstäver med kroppen Rekvisita: bokstavskort (Språknät) 2) Forma ord med kroppen Rekvisita: ordkort (Språknät) 1+) Hänggubbe på tavlan (se Eftisplantan s. 38) Rekvisita: tavelkrita (skolan) 2+) Bilda ord tillsammans Rekvisita: pappersark (A4) med bokstäver på, tejp eller säkerhetsnålar (Språknät) Bygg nya ord (se Eftisplantan s. 39); Rekvisita: remsor med ord (Språknät), papper och pennor (skolan) VERKSTAD E: Babbel & behärskning Lekledare (2 st.): 1) Beskriv bilder och gissa Rekvisita: bildkort (Språknät) 2) Ordna bildsekvenser och berätta Rekvisita: bildkort (Språknät) 1+) Lägg fingret på näsan 2+) Knasiga historier (se Eftisplantan s. 74) Rekvisita: papper och pennor (skolan) Det behövdes en hel del planeringsarbete för det praktiska kring Språkstigen. Följande punkter ansågs viktiga: 1. Vem planerar och vilken är ansvarsfördelningen? 2. Innehållet i varje verkstad ska planeras a. Lättare och svårare uppgifter i varje verkstad b. Extra uppgifter för snabba elever 3. Praktiska arrangemang a. Vem är ansvarig för vilken grupp b. Rumfördelning c. Rekvisita 4. Uppdelning av eleverna i gruppen enligt språklig nivå 5. Förverkligande Skolans lärare och vi i projektet planerade tillsammans de fem verkstäderna. Varje elevgrupp som tog del av Språkstigen bestod av cirka fjorton elever och i varje verkstad delades de in i ytterligare 14

17 två grupper beroende på språklig nivå och färdigheter. Arbetsgruppen beslöt att varje verkstad skulle ledas av två vuxna. Grupperna gick från station till station och varje aktivitet räckte ungefär minuter. Tack vare uppdelningen i två grupper enligt nivå underlättades förverkligandet av verkstäderna. Under varje verkstad kunde en elev delta i den lättare eller den svårare versionen av aktiviteten. Det fanns också extrauppgifter i reserv, ifall de egentliga uppgifterna gick snabbare än planerat. Alla extra aktiviteter presenterades inte för eleverna, men vissa behövdes i programmet. Utvärderingen var också en viktig del av helheten. Eleverna fick ge sin respons på Språkstigen genom att fylla i ett frågeformulär (titta närmare bilaga 3). Förskolebarnen fick hjälp av en vuxen medan de äldre barnen gjorde uppgiften individuellt. Av de 56 elever som deltog i utvärderingen svarade 44 att de upplevde de olika språklekarna som jätteroliga, 10 elever ansåg att lekarna var okej och 2 tyckte att de var tråkiga. I svaren syns en tydlig trend: De som gick i femte eller sjätte klass svarade i regel att de tyckte lekarna var okej, medan förskolebarnen och barnen i årskurs 1 4 i regel tyckte att lekarna var jätteroliga. Skolpersonalen gav positiv muntlig feedback. De tyckte att aktiviteterna var bra planerade och nyttiga, att dagen löpte bra och att de gärna ordnar motsvarande jippo en annan gång. Språket möter musiken Att finna alternativa arbetssätt och nya infallsvinklar till det språkstödjande arbetet var en viktig del av arbetet vid de olika enheterna. Under år 2007 gjorde vi därför i projektet Språknät en unik satsning på språkstimulans genom musik. Det talade språket och musiken har enligt Jederlund (2002) en gemensam byggsten: ljudet. Förutsättningarna för att uppfatta ljud, vibrationer och rörelser utvecklas hos människan redan under fosterstadiet. Därför kan ett barn som nyfött känna igen föräldrarnas röst. Det nyfödda barnet kan också känna igen sång och musik som det har hört före födseln. Barnets förmåga att urskilja och producera ljud med hjälp av sin egen hörsel och röst är avgörande för den fortsatta språkutvecklingen. Barn älskar att uttrycka sig menar Jederlund (2002) och om det finns någon som lyssnar på barnet och besvarar det har språket fina förutsättningar att växa. Språkutvecklingen som sätter fart bygger på en positiv kommunikativ identitet: Jag kan sjunga och dansa, jag kan uttrycka mig alltså talar jag. En musikpedagog som jobbar med att främja språket bör lyfta fram att alla språk utvecklas bäst i en aktiv social miljö där kommunikationen känns meningsfull. Det betyder att det måste kännas lustfyllt och motiverat att uttrycka sig eftersom språket upplevs fylla en funktion. Barn behöver någon som lyssnar och någon att lyssna på. Att leka med hörsel, röst, ljud, toner och rytm och genom det samla på sig upplevelser med hela kroppen utvecklar knoppen! För arbetet anställde vi en musikpedagog som besökte de fyra daghem som under det året var involverade i projektet. Sammanlagt erhöll daghemmen fyra besök per enhet. Det första besöket riktade sig till daghemspersonalen och de tre följande planerades som språkstimulerande musikstunder för barngrupperna. 15

18 Under träffen med pedagogerna presenterades hur man genom musik och saga kan stödja barns språkutveckling. Det gavs också tid för kommentarer, frågor och önskemål. De därpå följande musikstunderna ordnades på daghemmen med en månads intervaller i varje barngrupp. Musikstunderna innehöll sång (med ord eller stavelser), rytm, ramsor, ljudsagor (barnen lade till ljudeffekter) och röstlek (att sjunga med glad/ledsen/arg/stark/svag stämma). Musikstunderna hade olika teman varje gång, som personalen hade fått välja på förhand. Innehållet skulle gärna anknyta till daghemmets övergripande och aktuella tema så att musiken och den övriga verksamheten bildade en helhet. Daghemmen valde följande teman: husdjur, höst, havet, bondgården, kroppen och julen. Om personalen så önskade kunde vissa sånger repeteras under följande träff. Tanken var ändå att sångstunderna skulle vara modell för ett sätt att arbeta och att personalen själva skulle ta vid efter besöket och fortsätta använda sångerna och ramsorna med barnen. Personalen var därför med under alla besök och deltog aktivt i musikstunden. För att musikpedagogens kontakt till deltagarna skulle vara smidigare hade både personalen och barnen namnlappar. Varje musikstund inleddes och avslutades med samma sånger för att markera start och avslutning och på det sättet göra stunden trygg och bekant trots spännande och nya moment. Här nedan följer ett exempel på en språkstimulerande sångstund med temat Kroppen, som vi använde under projektet. Stunden innehåller sånger, ramsor och rörelser. Aktiviteterna utmärkta med asterisk användes som inledning/avslutning under varje sångstund för att markera start och avslutning. *Ramsa: Hej, tjenamoss! Lägg armarna i kors... (Språkförståelse, att korsa kroppens diagonallinje) *Ramsa & sång: Här är en hand... (Språklig medvetenhet lyssnarlek: Hitta på vad händerna kan åstadkomma för ljud) *Namnsång: Anna är här, Stina är här... (Bekräfta varje barn samt repetera förnamnen) Sång: Jag ritar en gubbe med huvud... (Begrepp; Gubben ritas upp under sången) Rörelsesång: Jag klappar och stampar... (Begrepp och konkret göra som i sången -motorik) Sång: Klappa händerna så fort du kan... (Motsatserna långsam/snabb, fram/bak samt koordination) Sång: Titta jag kan... (Språkförståelse, grovmotorik, göra som i sången ) Ramsa: Jag kan dansa tyst på tå... (Begrepp, motsatserna svag/stark, grovmotorik) 16

19 Sång: Jag har haka, kinder, öron... (Kroppsuppfattning, begrepp) Sång: Lilla, fina handen... (Antal, finmotorik) Sång: Var är magen? (Kroppsuppfattning, begrepp) Sångbok: Klappa händerna om du är... (Iaktta bilder, benämna figurer, göra som på bilden) Avslappning: Nicka huvudet av och an... (Kroppsuppfattning, språkförståelse göra som i sången ) *Avslutning: Nu den stängas kan... (Signal för att stunden är slut) Efter varje musikstund hade personalen möjlighet att ställa frågor. Grupperna fick även sångkompendier och bildkort som stöd. Det språkstimulerande musikprojektet avslutades med att deltagarna fick ge respons på verksamheten genom att fylla i ett frågeformulär. Formulär gavs både åt barnen och åt personalen. Nitton vuxna svarade på formuläret och deras upplevelse av de ledda musikstunderna i sin helhet var positiv och gav ett skolmedeltal (skala 4 10) på 9,1. Pedagogerna fick också svara på i vilken mån de upplever att musikstunderna stöder dem i det fortsatta arbetet i barngrupperna. Här var de lite mer osäkra, men de tyckte ändå att musikstunderna gett god vägkost och deras svar resulterade i ett medeltal på 8,4. Några nämnde att det är svårt att komma ihåg sångerna, att det finns så lite planeringstid och att de gärna skulle få fortsatt inspiration utifrån. Andra noterade att det är viktigt för barnen att få röra på sig och att få visuellt stöd till sångerna, att t.ex. rekvisita gav ett stort mervärde. 71 barn gav respons på sångstunderna. Av dem tyckte 46 att sångstuderna var roliga. 15 barn upplevde att stunderna var helt okej, medan åtta barn tyckte att de var tråkiga. Barnen kom ihåg sångerna bra och kunde namnge sina favoritsånger. Många sånger var roliga. Sammanfattningsvis verkade upplevelsen berikande och betydande för barnen. Föräldrakvällar samarbete med föräldrar Grunderna för barnets språk läggs i hemmet. Eftersom forskning visar att tidiga insatser har betydelse för barns språkutveckling är det viktigt att barnets föräldrar och andra vuxna i barnets vardag hjälper barnet att utveckla sitt språk redan från första början. Det är av föräldrarna som barnet lär sig språket medan pedagogerna i daghemmet och skolan stimulerar och stöder det. Därför är det av största betydelse att föräldrarna och pedagogerna samarbetar för att stärka språkkompetensen hos barnen. Enligt Gammelgård (2006) betyder fostrarsamverkan i dag att pedagogerna via föräldrarna får mera kunskap om barnet och en djupare förståelse för föräldrarnas synsätt. Samtidigt får föräldrarna bättre möjligheter att påverka barnets vardag samt en bättre insyn i daghemmets verksamhet. Till en samverkan för barnets bästa hör också en samverkan för att stödja språkutvecklingen hos barnet. 17

20 Under projektets gång höll vi föräldrakvällar både i projektdaghem och i projektskolor. De teman föräldrarna gärna diskuterade var barns språkutveckling, föräldrarnas egna möjligheter att språkligt stödja och stimulera sina barn samt tvåspråkighet. De ville också ha råd om läsning och läsvanor samt tips på bra barnlitteratur. Det kändes också meningsfullt att med föräldrarna diskutera vad språk innebär och vilka hälsofrämjande faktorer ett starkt språk medför. Utgångpunkten för att stödet av barnets språk ska bli mångsidigt och omfattande är att föräldrarna har eller får insikt i språkets betydelse för barnet. Föräldrakvällarna planerades i samarbete med pedagogerna. Ibland ville pedagogerna samla föräldrarna till diskussion kring något speciellt inom området barn och språk, t.ex. inför skolstarten. Oftast handlade det ändå om att pedagogerna själva var måna om att väcka allmän diskussion och på det sättet göra föräldrarna uppmärksamma på vikten av ett brett språkligt stöd hemma, på daghemmet, i skolan samt i barnets övriga vardag. Under föräldrakvällarna kunde pedagogerna också informera föräldrarna om sin verksamhet och undervisning ur ett språkligt perspektiv. De kunde t.ex. välja att prata om: hur de går till väga och vad de vill betona gällande läsinlärning hur de stöder barnens läsförståelse i ett visst ämne hur de behandlar ett tema ur ett språkligt perspektiv vad de är uppmärksamma på när de samtalar med barnen eller lyssnar på deras berättelser var och när den största språkstimulansen sker under dagens lopp vilka detaljer de lägger vikt vid i den fysiska miljön med tanke på språket vilka språkliga tyngdpunkter de detta läsår betonat och varför varför samverkan med föräldrarna kring barnens språkutveckling är viktig Familjecaféverksamhet en möjlighet till tidiga insatser Familjecaféverksamhet ordnas av församlingar, rådgivningar och olika organisationer och föreningar. Folkhälsan ordnar föräldracaféverksamhet på många håll i Svenskfinland. Familjecaféerna är grupper för nyblivna föräldrar där de regelbundet kan träffas för fri samvaro tillsammans med sina barn. Föräldrarna kommer till familjecaféer av flera olika orsaker. Ibland kommer de för att koppla av samtidigt som barnen leker i en stimulerande miljö och får nya vänner. En del föräldrar kommer för att få kontakt med andra familjer i samma livssituation, andra för att få råd och stöd i frågor som rör barn och den egna rollen som förälder. För många är säkert språket avgörande. De vill delta i verksamhet på sitt eget modersmål eller stärka det svenska språket i familjen. Då känns det också angeläget att kunna diskutera frågor kring språkstimulans och språkutveckling samt få handledning i praktiska frågor i ämnet. Under projektets gång besökte vi familjecaféer ett tjugotal gånger. Genom att besöka dem och diskutera barn och språk kunde vi nå föräldrar till barn under ett år. Träffarna hade olika fokus allt efter gruppens önskemål och behov. Ämnen som vi diskuterade var: Språkutveckling och tvåspråkighet Hur föräldrarna själva kan stödja sina barns språkutveckling genom att vara medvetna om sitt eget språkbruk och familjens språkliga vardag. Hur föräldrarna genom tid för samtal och samvaro kan stödja sitt barns språkutveckling. Hur föräldrarna genom att läsa, sjunga och berätta för sina barn berikar barnens språk. 18