Antibiotika & antibiotikaresistens - betydelsen för tandvården & tandvårdens betydelse
|
|
- Sofia Olofsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Antibiotika & antibiotikaresistens - betydelsen för tandvården & tandvårdens betydelse Bodil Lund, docent, övertandläkare Käkkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för käkkirurgi Karolinska Institutet
2 Antibiotikaresistens det största hotet mot den moderna medicinen Tillgång till effektiva antibiotika en förutsättning för många behandlingar idag I vissa delar av världen: postantibiotisk era WHO 2103: det näst största hotet mot mänskligheten [Tong et al, 2000; Struwe et al;
3 Även ett hot inom odontologin Utan tillgång till antibiotika blir misslyckandet....~50 % vid op av mandibelfrakturer...>50-70% vid ortognatkirurgi [Chole 1987; Zallen 1975; Gerlach 1988; Andreasen 2006; Zijderveld 1999]
4 Antibiotika en förutsättning för modern sjukvård Om vi inte gör någonting Mortalitet > 60% Mirakel krävs
5 Sambandet mellan antibiotika förbrukning och resistensutveckling är glasklar!! [Bonzwaer et al 2002; Livermore et al, 2005; Foucault et al, 2007; mfl]
6 Tandläkares förskrivning internationellt perspektiv UK: 7-10% (1/3 onödig enligt National Center for Disease Control and Prevention) Norge: 8% 50% av tandläkarna i England, Kuwait & Turkiet skulle förskriva Ab för dry socket Många tandläkare skulle förskriva antibiotika vid pulpit & periapikal periodontit i - England (2000) - Norge (2006) - Kuwait (2004) - Belgien (2009) - USA (2002) - Spanien (2009)
7 Svenska tandläkares bidrag Tandläkarna: 7% Antibiotika öppenvårdsförsäljning riket Recept/1000 invånare Erytromycin Metronidazol Klindamycin Amoxicillin Penicillin
8 Indikationer på förbättringspotential (I) Geografiska skillnader Mängd Preparatval
9 Indikationer på förbättringspotential (II) Ökad klindamycinförskrivning
10 Indikationer på förbättringspotential (III) Förskrivning utan klara indikationer Kronoberg 2011: 49% felaktig/tveksam indikation (n=161) Orolig för svullnad Värk Lätt svullnad Nära sinus Alveolit Fistel Pus vid extraktion
11 Problemsmittor läget i Sverige MRSA = methicillinresistenta Staphylococcus aureus VRE = vancomycinresistenta enterokocker ESBL = extenden spectrum betalactamases
12 ESBL CARBA Är i väldigt stor utsträckning multiresistenta Bra behandlingsalternativ saknas Har stor benägenhet för spridning
13 Den exponentiella kurvan och dess pedagogiska problem % VRE MRSA ESBL CARBA Resistensutveckling Resistensutveckling hos olika bakteriestammar uppvisar ofta hos olika bakterie- en exponentiell utveckling stammar uppvisar ofta en exponentiell Det är svårt att stoppa stora snöbollar men den vi har är fortfarande utveckling. förhållandevis liten ESBL Small Mycket practical kan göras problem A Litet lot praktiskt can be done problem Limited Låg motivation Stort problem Hög motivation Svårt att åtgärda
14 Kan vi stoppa det? Nej. Men vi kan bromsa det. Vi måste undvika smittspridning inom vårdinrättningar! Vi måste undvika överförskrivning av antibiotika!
15 Hur kan tandvården bidra till att minimera utvecklingen av antibiotikaresistens? Att arbeta infektionsförebyggande Bästa skyddet: god munhälsa Infektionsfrihet Hygieniststöd God klinisk hygien Inte tillfoga något. Rationell antibiotikaanvändning Enligt nya riktlinjer Enligt rådande kunskap & erfarenhet
16 Kan jag göra tandbehandling på patienten med akut infektion? JA! Infektion: viktigt av kirurgiskt dränage i kombination med antibiotika Ex munbottenflegmone, dödlighet: Ingen eller sen åtgärd: > 50% Tidigt kirurgiskt dränage: ~ 10% Dränage + antibiotika: < 4% Tandvård: vanligt med antibiotika som enda behandling, > 50% (n=1033) [Cachovan et al 2013; Ellison 2011; Williams 1940; Williams 1943; Mainjot et al 2009]
17 Budskap 1 Risken med dränage i ett akut skede mindre än risken att låta bli.
18 Handläggning av den akuta infektionen Tecken på/risk för allvarlig infektion Remiss till käkkir Undersökning/bedömning Trepanation Rensning Oral/dental infektion Incidera abscess 1) Dränage Extraktion + Vävnadstrycket + Omedelbar lindring + Förbättrad effekt av ev antibiotika 2) Ev antibiotika Om allmänsymtom & tecken på spridning Feber Sjukdomskänsla Svullna lymfkörtlar Trismus Omfattande svullnad
19 Antibiotika första preparatalternativet Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin ) Dygnsdos: Vuxna 1,6 g x 3 Barn 25 mg/kg kroppsvikt x 3 Duration: 7 dagar (eller 2-3 dgr efter uppnådd symtomfrihet)
20 Terapisvikt eller allvarlig infektion Metronidazol (Flagyl ) Att lägga till Pc vid terapisvikt Lämpar sig inte som ensamt preparat vid blandinfektioner (areoba & anaeroba) Koncentrationsberoende effekt Dygnsdos: Vuxen 400 mg x 3 Barn 7,5 mg/kg kroppsvikt x 3 Duration: 5-7 dagar
21 Vid Pc-allergi Vid Pc-allergi: klindamycin (Dalacin ) I allmäntandvården finns ingen annan indikation för klindamycin än Pc-allergi! Dos: Vuxna 150 mg x 3 Barn 15 mg/kg kroppsvikt x 3 Duration: 7-10 dagar
22 Varför inte klindamycin vid terapisvikt? Antibakteriellt spektra Kåvepenin + Flagyl = Dalacin Biverkningar Resistensrisk Biverkningar Resistensrisk
23 Nackdelar med klindamycin Bredspektrumpreparat med massiv effekt på den viktiga normala mikrofloran Risk för C. difficile överväxt Överväxt av resistenta bakterier Undvik om möjligt! [Jernberg 2010] Långvarig ekologisk störning (> 1 år) Ekologiska störningar: vakanser Underlättar upptaget av antibiotikaresistenta bakterier
24 Klindamycin har det en bättre vävnadspenetration? Fettlösliga Klindamycin Metronidazol Vattenlöslig Penicillin P g a fettlöslighet studier visar (icke relevanta) höga vävnadskoncentrationer av klindamycin. [Stoehr 1988; Panzer 1972; Mueller 1999; SBU 2010]
25 Tetracyklin och erytromycin då? Tetracyklin - Snabb resistensutveckling - Överväxt av resistenta stammar - Resistens relativt vanligt - Ekologiska störningar - Biverkningar + God vävnadspenetration Erytromycin - Snabb resistensutveckling - Uttalade ekologiska störningar - Dålig penetration i ben - Dålig effekt mot anaerober - Många läkemedelsinteraktioner
26 Budskap 2 Antibiotikabehandling i tandvården: Första handsalternativ: PcV Andra handsalternativ: PcV + metronidazol Pc-allergi: klindamycin
27 När föreligger terapisvikt? Det kan ta tid innan patienten är helt återställd beroende på läkning efter vävnadsskadan orsakad av infektionen Trismus: upp till 1 månad Svullnad: några veckor Missfärgning: veckor Ärrvävnad, fibrotiseringar i djupa delar: månader Nervskador: år, ibland bestående Får inte misstolkas som misslyckad/otillräcklig antibiotikabehandling!
28 När föreligger terapisvikt? (I) Akut infektion Dag Start Pc Tidigaste tecken på effekt om akut infektion Försämring kan ske innan det vänder.. Terapisvikt om fortsatt försämring eller oförändrat tillstånd (akut infekt.)
29 När föreligger terapisvikt? (II) Kronisk infektion Dag Start Pc Tecken på effekt kan ta >1 vecka om kronisk infektion Försämring kan ske innan det vänder..
30 Patientfall med kronisk infektion Diagnos K10.2 Osteomyelit (kronisk) Behandling Kåvepenin 1,6 g x 3 x 6 v 400mg x 3 x 14 dgr Kirurgisk dränage + bakteriprov & biopsi Flagyl Ca 1 mån senare Svårartade diarréer, sökt akutmottagn för perianala sår, varit inlagd AT: försämrat, matt, trött, blek Anamnestiskt framkommer: Husläkare bytt till Dalacin 150 mg x 3/dag
31 Budskap 3 När du bedömer effekten av din behandling - skilj på akut och kronisk infektion.
32 När ska jag avstå från antibiotikabehandling? Vid lokal infektion som kan behandlas lokalt (inga allmänsymtom eller tecken på spridning) Om patienten är mycket dålig & ska till sjukhus 1 dos antibiotika ger 6 dgr neg blododling gör att en endokardit (teoretiskt) förblir oupptäckt under 6 dagar När du är osäker på diagnosen oklart om infektion
33 Budskap 4 Slentrianmässig utskrivning av antibiotika ökar inte bara risken för resistensutveckling, biverkningar och allergiska reaktioner det undanhåller också patienten från dennes korrekta diagnos!
34 God klinisk hygien Genom god klinisk hygien. minskar vi spridningen av bakterier som kan orsaka infektion färre tillfällen då antibiotika behövs minskar vi spridningen av antibiotikaresistenta bakterier när antibiotika behövs fungerar den
35 Vårdrelaterad infektioner (I) Varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård [SoS] I Sverige: >10% av de som vårdats på sjukhus [SKL]
36 Vårdrelaterade infektioner (II) Vad kostar ett litet utbrott av MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus)? Ex. från Sverige Kostnad: 1 miljon! [SMI, 2011]
37 Vårdrelaterade infektioner (III) Effekten av infektionskontrollprogram 10-70% reduktion av vårdrelaterade infektioner attack rate MRSA/ 100 adm issions 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 MRSA nosocomial infections % w ith nosocomial infections [Harbarth et al, 2003; Pittet et al, 2000]
38 Konsekvenser av bristande handhygien. Serratia marcescens i handkräm Postoperativa infektioner inklusive dödsfall Artificiella naglar 92% kontaminerade; S. aureus + tarmflora! Handsklådan kontaktsmitta pga handspritning Indirekt slarv med [Passaro et al, 1997; Hedderwick et al, 2000; Diaz et al, 2000]
39 Kirurgen med ringen på fingret När den släta ringen blev förbjuden i England Kirurgisk avdelning 6 fall av postoperativa infektioner med Serratia marscensens 1 patient dog Schemat odling x 2
40 Hur ser det ut i tandvården? (I) - digitala intraorala röntgensensorer - Sensor eller bildplatta, återanvänds mellan patienterna Faller inom gruppen: höggradigt rena Får ej doppas i infektionslösning eller köras i diskdesinfektor
41 Hur ser det ut i tandvården? (II) - digitala intraorala röntgensensorer - Använda påsar (n=1439): 72% trasiga Oanvända påsar: samtliga 100 hela! Odling 101 st sensorer: Bakterieväxt på 58% Ingen växt Växt Mun- & svalgflora Annan patogen Omgivnings bakterie
42 Observationsstudie Följsamhet med hygienrutiner (I) Öppen observation av tandvårdspersonal under pågående behandling Frivilligt deltagande 20 tillfrågade; 11 tackade ja (5 FTV;6 PTV) Visste att men inte vad
43 Observationsstudie Följsamhet med hygienrutiner (II) Ett litet smakprov från resultatet % slarv FTV + PTV Engångsförkläde 81% Skyddsglasögon 70 % Byte av handskar mellan patienterna 7 % Munskydd 34 % Sprita händerna innan handskar sätts på 45 % Sprita händerna efter att handskar tas av 61 % Plock i rent gods 51 %
44 Observationsstudie Följsamhet med hygienrutiner (III)..och det här var dom som tackat ja till att delta.. och visste att de var iakttagna Hur ser det då ut på de andra klinikerna?
45 Har ni hört den här förut? Det är inte så himla noga med aseptiken vid operation i munnen det är ju ändå miljarders miljarder bakterier där. Smart sagt Korkat sagt
46 Varför var det korkat? Vi vet från studier att.om vi inte sköter hygienen vid ren-kontaminerad kirurgi så blir infektionsfrekvensen ca 90%!!.om vi sköter hygienen så blir den <10%!! Den friska patienten tål sin egen normalflora bra det vi måste skydda hen mot är utifrån kommande bakterier. [Hought 1979; Alexander 1985]
47 Budskap 5 God kliniks hygien viktigare än någonsin sedan upptäckten av antibiotika.
48 Rationell antibiotikaanvändning Enligt nya riktlinjer Antibiotikaprofylax (Behandlingsriktlinjer kommer) Enligt rådande kunskap & erfarenhet
49 Blanda inte ihop profylax och behandling Profylax: antibiotika på behandlingsdagen (förebygga) Behandling: antibiotika > 1dag (behandla) Skydd under läkningsfasen -Hur vet vi det? -Det finns flera studier. Det är ingen ytterligare fördel att förlänga antibiotika förskrivningen utöver operationsdagen! Benuppbyggnad Ortognatkirurgi Gastrointestinal kirurgi Penetrerande abdominella skador Kolorectal kirurgi Obstretisk kirurgi Tumörkirurgi (ÖNH) etc [Lindeboom 2005; Kang 2009; Andersen 2005 (Cochrane review); SBU 2010; Song 1998; Hopkins 1999 (Cochrane review); och så vidrae ]
50 Populationsrisk versus individuell risk Igår: hög antibiotikaanvändning ansågs vara en samhällsrisk Idag: risk för individen p g a antalet bärare ökar Ex ESBL 5% Swedish population (30-80% after trip to warmer countries)
51 Regeringens patientsäkerhetssatsning Förbättra vårdhygienen, minska vårdrelaterade smittor och reducera antibiotikaanvändningen Läkemedelsverket Sammankalla en medicinsk och odontologisk expertgrupp Nationella rekommendationer 2012: antibiotikaprofylax i tandvården 2013: antibiotikabehandling i tandvården Sveriges regering
52 Varför nya rekommendationer för antibiotikaprofylax? Ökande problem med antibiotikaresistens Tandläkarna: stor del av antibiotikaförskrivningen Behov av nationell samsyn, liksom samsyn mellan tandvården och sjukvården
53 Förskrivning av antibiotika inom odontologin i Sverige Precription/1000 inhabitans ~ 7% av totala förskrivningen I Sverige [Source: Apotekets Service Ltd, Consice, Prescription, Gunilla Skoog 2013] Erytromycin Metronidazol Klindamycin Amoxicillin Penicillin V Amoxicillin 11% = 500 kg/år
54 Endokarditprofylax rekommenderas inte längre Är inte det jättefarligt? Bevisbördans paradigmskifte Igår: förskriv antibiotika tills det är bevisat att det är säkert att låta bli Idag: Förskriv antibiotika endast om det finns en bevisad effekt
55 Bakteremi svag vetenskaplig grund Behandlingar Extraktion % Parodkirurgi 36-88% Scaling 8-80% Polering 40% Kofferdam 9-32% Endodonti 10-70% Injektion 16-97% Fickdjupsmätn 0-40% Dagliga aktiviteter Tandborstning 20-34% Tandtråd 40-68% Tandsticka 20-40% Tugga 7-51% 5370 min/månad ~ 20 min [Ervedi 2006; Heimdahl 1990; Lockhart 1996; Takai 2005; Lockhart 2008; Lucas 2002; Okabe 1995; Sonbol 2009; Schlein 1991; Crasta 2009; Forner 2006; Lucas 2008; Roberts 2006 ]
56 Kumulativ risk för bakteremi efter dagliga aktiviteter Tandborstning 2 ggr/dag i ett år ggr större risk för bakteremi jämfört med en tandextraktion Epidemilogiska studier har inte kunnat visa något värde med endokarditprofylax [Guntherroth 1984; Roberts 1999; Van der Meer 1992; Ström 1998; Oliver 2008]
57 Stor Britannien 79% reduktion av antibiotikaprofylaxförskrivningen (p<0,001) 2 års uppföljning Ingen ökning av antalet fall (p>0,61) Ingen ökad mortalitet (p>0,45) [Thornhill 2012]
58 Vad är det vi gör profylaxdoser med amoxicillin, ger 400 anafylaktoida reaktioner för att förebygga 1 endokardit...som har en dödlighet på ca 5%. [Strom et al, 1998; Lockhart et al, 2007; Preza et al, 2008]
59 Nya antibiotikaprofylax riktlinjerna Gott munhålestatus bästa skyddet!! Infektionsförebyggande tand- och munvård inför medicinska ingrepp och behandlingar som medför kraftigt ökad risk för infektioner Att göra något före..tandvårdens signum.
60 Tandläkarens arbetsområde - den sjuka munnen - Karies: 3 ggr fler species Streptococcus spp. Lactobacillus spp. Porphyromonas gingivalis Tannerella forsythia Treponema denticola [Preza et al, 2008; Aas et al, 2005]
61 Munhälsans betydelse Ex tandextraktioner Bakteriemi : inflammation kring extraherad tand Odontogena infektioner kring extraherad tand signifikant mer bakteriemi Minskad risk för endokardit hos klaffsjuka med gott munhålestatus Reducerad bakteriemi vid tandborstning och tandextraktion om god munhygien [Okabe et al, 1995; Takai et al, 2005; Ström et al, 1998 ; Lockhart et al, 2009; Tomas et al, 2012]
62 Budskap 6 Den sammanvägda bedömningen av patientens samtliga riskfaktorer är avgörande för om antibiotikaprofylax är nödvändig eller inte.
63 Varför rekommenderas amoxicillin som profylax? Absorption: Amoxicillin > Penicillin Amoxicillin 90 %, oberoende av matintag PcV ca 40%, oförutsägbart, påverkas av matintag 60 % har inte terapeutiska koncentrationer i blodet redan efter 30 minuter! T1/2: Amoxicillin > Penicillin-V Amoxicillin: 1 hr Penicillin-V: 30 min (i bästa fall) Valet har inget med det mikrobiella spektrat att göra.
64 Fördelen med riktlinjer att ge stöd i kliniska beslut Swedish Council on Health and Technology Assesment (SBU) 2010 Implantatkirurger 2008: >50% >1 dag antibiotika 2012: 35% > 1 dag antibiotika Samband mellan specialistutbildning och enkeldosregim p <0.04 p<0.009 Läkare Korttidsanställning Avsaknad av specialistutbildning [Kahlil 2013; Neumark 2013] Antibiotika förskrivning p<0.05
65 Betydelsen av guideline
66 Budskap 7 Håll dig uppdaterad med nya riktlinjer och rekommendationer men upphör inte med ett reflekterande förhållningssätt.
67 Den normal orala mikroflorans betydelse för resistensutveckling Utbyte av gener genetisk variation = konjugation Vad gulligt, bakterierna har sex Förekommer frekvent i munnen Orala streptokocker utgör en genetisk reservoar Streptococcus pneumoniae Bacillus subtilis [Clewell et al, 1990; Clewell et al, 1993; Dunny et al, 1995; Ike et al, 1998]
68 Ska vi behandla med antibiotika om det inte är botbart? Myelompatient på i.v. bisfosofonat Periimplantit
69 Registrering av postoperativa infektioner Mycket viktigt när man tillämpar strikt antibiotikapolicy Underlättar tidig upptäckt av problem Tekniska Kirurgiska Hygieniska tillkortakommande Obligatoriskt för kirurgiska kliniker i Sverige (Socialstyrelsen) Görs av få: 33% av käkkirurgiska klinikerna i Sverige
70 Sista bilden Take home message Tack för uppmärksamheten!
Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården
Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Bodil Lund, docent, specialist i käkkirurgi Käkkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för käkkirurgi Karolinska Institutet
Läs merVÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin. Snart vårt sista vapen
VÅRDHYGIEN Viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen Bodil Lund, övertandläkare Anders Samuelsson, överläkare Käkkirurgiska kliniken Enheten för käkkirurgi Vårdhygien Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merIndikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se
Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se 13 april 2015 Varför nya rekommendationer: Ett regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet och
Läs merSTRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se
STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för
Läs merVårdrelaterade infektioner i tandvården
Vårdrelaterade infektioner i tandvården Pia Gabre Cheftandläkare, Folktandvården Uppsala Docent, Odontologiska institutionen, Göteborgs universitet pia.gabre@regionuppsala.se Vårdrelaterade infektioner
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs mer3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010
3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning
Läs merEvidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi. Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl
Evidens och rekommendationer för antibiotikaprofylax och terapi inom käkkirurgi Föreläsning 2012-05-09, Uppsala Anders Heimdahl Vad är evidens? Gradering av evidens Hur bedöms evidensen hos en klinisk
Läs merDen långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Jana Johansson Huggare
Den långa vägen till den korta ärmen. Handhygien och klinikkläder förr och nu. Pieter Brueghel. The extraction of the stones of madness, 1556 57. Jana Johansson Huggare Jana Johansson Huggare 19 april
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merOm Strama, resistens och antibiotikaförskrivning
Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens
Läs merAntibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se
Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,
Läs merFarmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård
Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända
Läs merEnkät om antibiotika. Volym 1 (2500 st): 0001 2500
Enkät om antibiotika Volym 1 (2500 st): 0001 2500 Enkät om antibiotika Enkät om antibiotika Enkät om antibiotika Du har blivit utvald att delta i en enkätstudie gällande uppfattningar och förväntningar
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merIndikationer för antibiotikaprofylax i tandvården
Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården Ett konsensusdokument utarbetat på regeringens uppdrag av företrädare för Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet, Tandvårds-Strama samt odontologiska
Läs merGiltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01
1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:
Läs merA. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas
Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen
Läs merRiktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården
Riktlinjer Antibiotika profylax i Tandvården 2011-09 09-21 Antibiotika profylax Förebyggande antibiotikabehandling inför kirurgiska ingrepp är i vissa fall indicerad Varför? Vem? När? Varför? Bakterier
Läs merHur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI
Hur kan vi samarbeta i ett Strama-nätverk? Mats Erntell Smittskyddsläkare och ordförande Strama Halland, vice ordförande Strama-rådet vid SMI Strama nätverket Strama-rådet och expertgrupper SMI/Strama
Läs merUrinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion
Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande
Läs merAntibiotikaförskrivning var står vi idag?
Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merDistriktsveterinärernas hygienpolicy
Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merVi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?
Vad får f r småbarnsfamiljen med sig hem från n utlandsresan? Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan? Maria Hess Distriktsläkare Regionala Strama Vi är omgivna av bakterier Under en nagel
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merAntibiotikaresistens i blododlingar
Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merBakteriell endokardit
Bakteriell endokardit Incidens 6-7/100 000 Ökande Riskfaktorer: Klaffprotes, hemodialys, venkatetrar, immunosuppression, iv missbruk Staph aureus > alfastreptokocker Mortalitet 10% Endokarditutveckling
Läs merLäkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende
Läkemedelsverket publicerade i oktober 2012 nya rekommendationer avseende antibiotikaprofylax inför tandbehandling, rekommendationer som i princip innebär att de flesta patienter med hjärtfel relaterat
Läs merEvidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011
Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011 Björn Klinge, Karolinska Institutet, Institutionen för odontologi, Avd för Parodontologi Bjorn.Klinge@ki.se Risktänder Riskytor Per Axelsson,
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merAntibiotikaresistens 2018 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 18 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merÖron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor
Öron-näs-halssjukdomar för distriktssköterskor Öronsjukdomar Akut otit Örats anatomi Hur vanligt? Akut öroninflammation hos barn c:a 300.000 fall/år Små barn drabbas mest 2 års ålder 50% 7 års ålder 80%
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar
Läs merSMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående
SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merAntibiotikaresistens en fara för folk och fä. Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor
Antibiotikaresistens en fara för folk och fä Christina Greko Strama VL Djurhälsa och antibiotikafrågor A post-antibiotic era - in which common infections and minor injuries can kill far from being an apocalyptic
Läs merESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående
ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att
Läs merSTRAMA-dag Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ
STRAMA-dag 121206 Långdragna sår gör AB nytta? Provtagning och resistensförhållanden Eva Törnqvist, Mikrobiologen, USÖ Provtagning från sår Undvik kontamination från omgivande hud Tag bort ev krustor,
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merInnehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Läs merESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Läs merInfektioner inom gynekologi Mats Bergström
Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,
Läs merUrinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016
Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit
Läs merAntibiotikaresistens 2017 Blekinge och Kronoberg. Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens 217 Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merregiongavleborg.se Nya REK-boken och STRAMA
Nya REK-boken och STRAMA DN 150209 STRAMA Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika
Läs merEffektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika
Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell
Läs merAntibiotika i parodontalbehandling T5 HT14
Antibiotika i parodontalbehandling Antibiotika har länge varit ett hett ämne i parodontologi. Varför? Antal publikationer Pub Med Parodontit / Peri-implantit och antibiotika (human) 1963-2014 2396 (P)
Läs merPM URINVÄGSINFEKTIONER
Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,
Läs merResistensåterkoppling Värmland STRAMA-möte 19/
Resistensåterkoppling Värmland 217 STRAMA-möte 19/12 217 Statistik baserad på odlingar utsvarade 1/1-3/11 217. S pneumoniae Samtliga odlingar, korrigerad statistik PcV: 11.2 % resistenta Ännu ingen ampicillin-resistens!
Läs merPatienthandläggning och remisser för eventuell käkkirurgi
Käkkirurgiska kliniken, KKK Mars 2004 Universitetssjukhuset Örebro, USÖ Patienthandläggning och remisser för eventuell käkkirurgi VID OKLARHET OM HANDLÄGGNING AV ENSKILDA PATIENTFALL KONTAKTA GÄRNA KKKJOUR
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merUrinvägsinfektion vanlig orsak till VRI
Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla
Läs merGöran Friman 1. Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) 2011 Göran Friman 2. 2011 Göran Friman 1. 2011 Göran Friman 4. 2011 Göran Friman 3
Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) Nödvändig tandvård Uppsökande verksamhet inom tandvård Uppsökande verksamhet Munhälsobedömning Munbedömning Uppsökande munhälsovård Uppsökande tandvård / hemtandvård
Läs merantibiotikabruk i praktiken
Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merBilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln
Bilaga III Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedeln Observera: De relevant avsnitten av produktresumé och bipacksedel är resultatet av referral-proceduren. Produktinformationen
Läs merDel 6_9 sidor_13 poäng
En 22-årig kvinna söker akut för blodiga diarréer. Hon är avmagrad och blek. Hon har varit sjuk i några veckor, kanske 1½ månad och successivt blivit sämre. Du gör en rektoskopi på akuten och finner en
Läs merAntibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten
Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om
Läs merSamverkan mot antibiotikaresistens. Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården
Samverkan mot antibiotikaresistens Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Infektionsbehandling i framtiden för framtidens patient i primärvården Sigvard Mölstad Professor
Läs merBli en antibiotikasmart vårdcentral!
Bli en antibiotikasmart vårdcentral! LSA-dag 2017-09-14 Heidi Lindbäck Informationsläkare Strama Region Uppsala www.regionuppsala.se/stramauppsala Förväntningar på dagen? Mentimeter.com https://www.mentimeter.com/s/af5ead1bb5f161fe09a88b3e6875
Läs merSILF och Stramas 10 punktsprogram. Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama
SILF och Stramas 10 punktsprogram Jesper Ericsson Infektionskliniken Västerås/Strama Hur välkänt är 10 punktsprogrammet? Infektionsläkarföreningens 10 punktsprogram Stramas 10 punktsprogram Otto Cars Otto
Läs merVinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska
Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka
Läs merzccompany Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018
Hygien och smitta seminarium 2018 Antibiotikaresistens Astrid Lundevall Strama Stockholm 20 november 2018 Vad är Strama? Samverkan mot antibiotikaresistens Varför minska antibiotikaanvändningen? Modern
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merAntibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige
Antibiotikaresistens i Uppsala län och Sverige T o m 216 Gunilla Stridh Ekman, apotekare/teamledare Anna-Karin Smekal, klinisk bakteriolog och virolog 12 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige,
Läs merRådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler
Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merKartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19
2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I
Läs merMultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP
MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika
Läs merAntibiotika ur ett tandvårdsperspektiv
1 Antibiotika ur ett tandvårdsperspektiv Annika Hahlin Leg. apotekare Modern hälso- och sjukvård kräver antibiotika Använd antibiotika rätt! Resistensutveckling Förhindra komplikationer Rädda liv Förskrivning
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merAntibiotika i tandvården
Antibiotika i tandvården SFVH Studiedagar 2010 Docent Mikael Zimmerman Johan Blomgren, Gunnar Dahlén, Ulrica Dohnhammar, Anders Heimdahl, Johan Struwe, Ylva-Britt Wahlin, Mikael Zimmerman Tandläkartidningen
Läs merMRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merInfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion
Läs merBasala hygien- och klädregler i tandvården
Basala hygien- och klädregler i tandvården Institutionen för odontologi Karolinska Institutet Huddinge Introduktion klinik T3 Margareta Hultin 2016-01-07/08 Demonstrationens upplägg Föreläsning ca 45 min
Läs merAntibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg
Antibiotikaresistens i Blekinge och Kronoberg - Klinisk mikrobiologi för Blekinge och Kronoberg Allmän information Metod En angiven resistens kan påverkas både av en faktiskt ökad resistens i bakteriepopulationen,
Läs merAktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi
Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som
Läs merLjumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod
Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery
Läs merHygienombudsutbildning
Hygienombudsutbildning Nya smittor i vården Normalfloran 2 Frågor och påståenden att fundera över! 1. Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som obehandlad alltid leder till döden. 2. Hur skyddar man
Läs merHudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12. Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden
Hudinfektioner och bensår Spårvagnshallarna 12.1-12 Christina Jorup Familjeläkarna i Saltsjöbaden Kvinna född 32 Rökare, bypass-opererad vä underben 6 år sedan Sedan 1 mån sår vä fots laterala malleol,
Läs mer