Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2013-03-18. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar"

Transkript

1 Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

2 Innehåll Innehåll 2 Bedömning av risk- och skyddsfaktorer 3 Analys av suicidbenägenhet 3 Rutiner vid bedömning och dokumentation 5 Självmordsrisk 5 Tillsynsgrad 6 Rutiner vid telefonkontakt med suicidnära person 6 Strukturerad suicidriskbedömning - suicidriskbedömning av patient som genomfört ett suicidförsök 6 Bedömning av suicidrisk vid akutbesök 8 Bedömning av suicidrisk i öppenvård 9 Bedömning av suicidrisk i slutenvård 9 Om Vuxenpsykiatri söders riktlinjer för suicidprevention och suicidriskbedömning 10 Referenser 11 Suicidstegen 12 Sad person scale 13 Suicide intetion scale, SIS 14 MADRS-S 18 Observationslista 21 Tillsynsgrader 22 Självmordsrisk 22 Tillsynsgrad 22 Telefonnummer till öppenvården för rapportering av suicidnära patient som är i behov av snabb uppföljning 23 2

3 Bedömning av risk- och skyddsfaktorer Självmordets etiologi är multifaktoriell och själva handlingen utgör ett slutsteg i en kortare eller längre tids process, där biologiska, sociala, psykologiska och existentiella faktorer samverkar. I avsnittet om Vetenskapliga perspektiv på självmord beskrivs detta synsätt med användning av den så kallade stress-sårbarhetsmodellen, som betonar samspelet mellan arv och miljö, individuell sårbarhet, biologiska faktorer och personlighetsvariabler som problemhanteringsförmåga (coping) och förmåga till återhämtning (resilience). Cirka 90 procent av dem som tar sitt liv lider av en psykisk störning eller sjukdom, vanligast depression eller beroendesjukdomar med inslag av ångest. Depression är dubbelt så vanligt hos kvinnor som hos män, men suicid hos män är tre gånger vanligare än hos kvinnor. Detta faktum illustrerar att det finns stora skillnader mellan könen när det gäller hanteringen av belastande yttre händelser, utlösande faktorer och hjälpsökande förmåga. Komorbiditet, alltså förekomst av två eller flera psykiatriska diagnoser samtidigt, som exempelvis depression, personlighetsstörning och missbruk, ökar suicidrisken markant. Självmordsrisken är också ökad vid svår somatisk sjukdom med funktionsinskränkning och svår smärtproblematik. Att avgöra graden av suicidrisk är ibland de svåraste bedömningar man kan göra inom hälso- och sjukvård. Riskfaktorer kan finnas under en lång tid utan att självmordshandlingar sker, och det är därför viktigt att kunna skilja mellan konstanta och akuta riskfaktorer. (NASP; Självmordspreventiva strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan) En självdestruktiv handling utlöses hos en sårbar individ först när flera riskfaktorer anhopas samtidigt som omgivningens stöd saknas eller upplevs som otillräckligt. Även en mycket sårbar människa med medfödd eller förvärvad benägenhet för suicidalitet tar inte sitt liv om inte flera extrema påfrestningar inträffar samtidigt (Wasserman, 2001). (NASP; Självmordspreventiva strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan) Analys av suicidbenägenhet Risk- och skyddsfaktorer för suicid både på kort (akut) och på lång (konstant) sikt ska penetreras. Riskfaktorer för suicid Tidigare suicidförsök. Erfarenheter av suicid inom familjen, bland vänner eller arbetskamrater. Problem i familjen och den sociala närmiljön, ekonomiska problem, kriminalitet, ensamhet och social isolering. Anamnes eller status talande för psykisk sjukdom och missbruk. Bland personer som suiciderat har man funnit att de vanligaste diagnoserna varit svår depression och depressiva faser av bipolär sjukdom, missbruk, schizofreni och borderline 3

4 personlighetsstörning. Även annat psykiskt lidande som t ex svår och långvarig ångest medför en förhöjd suicidrisk. Anamnes eller status talande för allvariga somatiska åkommor (cancer, demens, stroke och infarkt ) och allvarliga värktillstånd. Förluster av olika slag såsom förlust av förmåga, älskad person eller arbete/position. Demografiska faktorer som kön, ålder, civilstånd, arbetslöshet och etnicitet. Erfarenheter av våld, tidiga separationer, incest/övergrepp och andra grava problem inom ursprungsfamiljen. Skyddsfaktorer mot suicid: Upplevelse av mening, sammanhang och hopp om framtiden. Tillgång till stöd av och ansvarstagande för sina familjemedlemmar (barn, maka/make, föräldrar) och övriga i den närmsta sociala miljön (arbetskamrater, vänner). Religiösa, etiska och övriga t.ex. personliga övertygelser/förbud (mot suicidhandling). Rädsla för själva suicidhandlingen (smärta, blod) och döden. Suicidnära Med suicidnära patienter avses: Personer som under det senaste året har gjort suicidförsök Personer som har allvarliga suicidtankar och där suicidrisk bedöms föreligga under den närmaste tiden Personer som utan att ha allvarliga suicidtankar ändå bedöms vara i farozonen för suicid Suicidal avsikt Vid analysen av en suicidal handling (genomförd alternativt presumtiv) bör följande aspekter beaktas: Metoden och grad av våldsamhet (t.ex. skott, gas, hopp, intoxikation, rispning). Noggrannhet i planeringen av den suicidala handlingen, åtgärder för att inte bli upptäckt. Graden av ambivalens mellan viljan att dö och viljan att leva. Även suicidförsök med låg avsikt ska tas på allvar då de kan leda till upprepade försök eller fullbordat suicid. Kategorisering av suicidrisk Bedömningen ska kategorisera suicidrisken i en av följande två grupper: Låg suicidrisk. Impulsivt Hög/Låg Hög eller svårbedömd suicidrisk. Om det inte föreligger skäl för bedömning av suicidrisk behöver det inte heller dokumenteras. 4

5 Kort om skattningsskalor Vid användning av skattningsskalor är det alltid en fördel om man är bekant med frågorna så att man kan föra in dem på ett naturligt sätt i samtalet med patienten. SAD MADRS-S SIS Suicidstegen Sad persons scale. Belyser de statistiska riskfaktorer en patient har för suicid. Ger max 10 poäng. Många positiva svar indikerar hög suicidrisk, men låg poäng innebär inte alltid låg risk. Generellt är psykisk sjukdom och tidigare suicidförsök de faktorer som innebär störst risk. Montgomery-Åsberg depression rating scale. På kliniken används framför allt självskattningsskalan vid skattning av depressiva symtom. För bedömning av suicidrisk gäller särskild observans på fråga 9 (livslust) och fråga 8 (pessimism). Suicide intent scale. Används efter ett suicidförsök för att värdera patientens syfte med suicidförsöket. Max 30 poäng. Högre värden indikerar allvarligare suicidförsök, men man kan inte ange någon särskild poäng som skulle innebära låg risk. Utfrågning enligt suicidstegen avslutas när patienten på ett trovärdigt sätt svarar nekande. Börja med att efterfråga nedstämdhet och gå nedåt. Rutiner vid bedömning och dokumentation Vid bedömning av suicidrisk: Inhämta den information som krävs för att göra en suicidriskbedömning (exempelvis genom strukturerat samtal, skattningsskalor eller annat bedömningsunderlag). Dokumentera suicidriskbedömningen på ett sådant sätt att det går att följa på vilka grunder bedömningen är gjord. Dokumentera noga överväganden vad gäller uppföljning och fortsatt behandlingskontakt. OBS: Funktionen Bevakning i Cosmic får inte användas för informationsutbyte gällande patientens uppföljning. Hänvisa i dokumentationen till använda bedömningsinstrument. Begreppet strukturerad suicidriskbedömning används vid suicidriskbedömning av en patient som genomfört ett suicidförsök och innehåller ett specifikt bedömningspaket och ska åtgärdskodas. Vid annan suicidriskbedömning ska tydlig journalföring göras gällande suicidrisk, men utan åtgärdskod. Självmordsrisk Självmordsrisk bedöms och dokumenteras i Cosmic som: Hög eller svårbedömd Impulsivt Hög/Låg Låg eller ingen 5

6 Vid inskrivning i slutenvård dokumenteras suicidrisk i akutbladet. Därefter dokumenteras bedömning av suicidrisk när det föreligger en risk. Det ska framgå i journalen och vad den består i och vilka åtgärder som eventuellt ska vidtas. Om det inte föreligger skäl för bedömning av suicidrisk behöver det inte heller dokumenteras. Tillsynsgrad Vid inskrivning dokumenteras vårdform, suicidrisk och tillsynsgrad i akutbladet. Detta uppdateras sedan av ansvarig läkare i daganteckning under respektive sökord (på detta sätt syns uppdateringarna både i journalen och i akutbladet). Tillsynsgrad och frigång skall alltid anges med både bokstav och siffra. Det är den ordinerade tillsynsgraden som står i akutbladet som gäller (se bilaga 6, Tillsynsgrad). Rutiner vid telefonkontakt med suicidnära person Vid telefonkontakt med suicidnära person eller anhörig är det av stor vikt att inhämta information och bedömningsunderlag för vidare åtgärder. För att kunna göra en suicidriskbedömning behövs vissa uppgifter och vid telefonsamtal ska om möjligt följande uppgifter inhämtas och dokumenteras: Vem är den suicidnära personen? Var befinner han sig (Telefonnummer, adress)? Vem ringer (Telefonnummer, adress)? Vad gör den som ringer orolig? Hur ser risksituationen ut? Tidigare psykiatrisk kontakt, missbruk, tidigare suicidförsök? Är personen ensam eller finns andra i närheten som kan hjälpa till? Kan anhörig kontaktas? Krävs ambulans eller polis? Behövs en polishandräckning? Ställningstagande till uppföljning efter samtalet, vid behov i samråd med primär/bakjour. Om personen har pågående behandlingskontakt ska denna informeras. Dokumentera telefonsamtalet. Strukturerad suicidriskbedömning - suicidriskbedömning av patient som genomfört ett suicidförsök Patienter som får somatisk akutvård efter ett suicidförsök ska få en kvalificerad psykiatrisk bedömning innan vederbörande lämnar sjukvårdsinrättningen. Denna bedömning ska göras av specialist eller ST-läkare i psykiatri med mer än två års erfarenhet. 6

7 Bedömningen ska innefatta ett strukturerat samtal med bedömning enligt suicidstegen (bilaga 1), SAD (bilaga 2) och SIS (bilaga 3) samt en egen sammanfattande bedömning. I den egna sammanfattande bedömningen ska ett resonemang föras kring risk- och skyddsfaktorer. Denna bedömning är en strukturerar suicidriskbedömning och ska åtgärdskodas. Kontakt med anhörig ska ske om patienten inte absolut motsätter sig detta. Patienten ska erbjudas uppföljning inom psykiatrin. Om patienten avböjer vidare kontakt och uppföljning ska detta dokumenteras och tvångsvård övervägas. Vid uppföljning i öppenvård: Erbjuds uppföljning i öppenvården senast inom 1 vecka, kallas via telefon, särskild hänsyn till personkontinuitet (se bilaga 7). Bedömande läkare skriver remiss till öppenvårdsmottagning om pågående kontakt saknas. OBS: Funktionen Bevakning i Cosmic får inte användas för informationsutbyte gällande patientens uppföljning. Sjuksköterska på psykiatriska akutmottagningen informerar alltid öppenvårdsmottagningen senast nästföljande vardag (se bilaga 7). Vid uppföljning ska en personlig kontakt tas med öppenvård. Vid kontakten ska de telefonnummer till öppenvården som finns i bilaga 7 användas och det ska framgå att det gäller en uppföljning enligt riktlinjer för suicidprevention och suicidriskbedömning. Kontakten ska dokumenteras i kronologisk journal och det ska framgå vem som ringt och vem som tagit emot samtalet. Om patienten uteblir ska ärendet alltid följas upp av den som tilldelats patienten. Vid inläggning enligt HSL: Tillsynsgrad (bilaga 6) Vid inläggning enligt LPT: Tillsynsgrad (bilaga 6) Beslutsjournal ska alltid fyllas i. Patient på LPT ska alltid vara inskriven på Psykiatriska kliniken oavsett var vården bedrivs. 7

8 Bedömning av suicidrisk vid akutbesök Bedömning av suicidrisk vid akutbesök skall ske i form av ett strukturerat samtal med jourläkare. Bedömningen ska innehålla SAD (bilaga 2) och suicidstegen (bilaga 1) samt vid behov MADRS-S (bilaga 4). Inför läkarsamtalet skall personalen på akutmottagningen bistå med de förberedelser som är möjliga för att underlätta bedömningen. Inför läkarbedömningen ska personalen på akutmottagningen utföra urintoxscreening och alkometertest på patienten om proverna behövs som underlag för bedömningen. Närvarande anhöriga, kontaktperson eller behandlingspersonal bör delta under samtalet samt kontaktas i samband med besöket för kompletterande anamnes om inte patienten motsätter sig detta. Vid bedömd suicidrisk ska patienten erbjudas uppföljning inom psykiatrin. Om patienten avböjer uppföljning ska detta dokumenteras och tvångsvård övervägas. Vid uppföljning i öppenvård: Erbjuds uppföljning i öppenvården senast inom 1 vecka, kallas via telefon, särskild hänsyn till personkontinuitet (se bilaga 7). Bedömande läkare skriver remiss till öppenvårdsmottagning om pågående kontakt saknas. OBS: Funktionen Bevakning i Cosmic får inte användas för informationsutbyte gällande patientens uppföljning. Sjuksköterska på psykiatriska akutmottagningen informerar alltid öppenvårdsmottagningen senast nästföljande vardag (se bilaga 7). Vid uppföljning ska en personlig kontakt tas med öppenvård. Vid kontakten ska de telefonnummer till öppenvården som finns i bilaga 7 användas och det ska framgå att det gäller en uppföljning enligt riktlinjer för suicidprevention och suicidriskbedömning. Kontakten ska dokumenteras i kronologisk journal och det ska framgå vem som ringt och vem som tagit emot samtalet. Om patienten uteblir ska ärendet alltid följas upp av den som tilldelats patienten. Vid inläggning enligt HSL: Tillsynsgrad (bilaga 6) Vid inläggning enligt LPT: Tillsynsgrad (bilaga 6) Beslutsjournal ska alltid fyllas i. Patient på LPT ska alltid vara inskriven på Psykiatriska kliniken oavsett var vården bedrivs. 8

9 Bedömning av suicidrisk i öppenvård En grundlig bedömning av suicidrisk innefattande suicidstegen, samt bedömning av risk- och skyddsfaktorer ska göras vid första besöket och sedan förnyas vid behov. Resultatet enligt suicidstegen kopplat till den egna sammanfattande bedömningen ska dokumenteras. Bedöm patientens akuta och konstanta suicidrisk. Utöka stödet för patienten i relation till suicidrisken. Överväg tillsammans med patienten de alternativ som finns för fortsatt stöd och skydd mot suicid. Överväg tätare kontakt, kontakt med anhöriga, att informera ansvarig läkare samt informera om möjligheten till akut hjälp dygnet runt. Vid svårbedömd eller hög suicidrisk överväg kontakt med patientens PAL, akut läkarbedömning via mottagningen i första hand eller akuten i andra hand samt inneliggande vård. Dokumentera noga grunderna för suicidriskbedömningen samt de överväganden som gjorts vad gäller åtgärder för att skydda patienten. Vid hög eller svårbedömd suicidrisk bör en bedömning av läkare göras och slutenvård övervägas. Dock måste alltid eventuella negativa effekter av tvångsåtgärder och inneliggande vård på patientens mående och för behandlingsalliansen ställas i relation till behovet av skydd. Även om vår första och viktigaste uppgift är att skydda patienten mot suicid så kan vi inte ta för givet att slutenvård alltid är det bästa alternativet vad gäller patientens skydd och såväl kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser måste övervägas noggrant. Bedömning av suicidrisk i slutenvård Den akuta omvårdnaden av en suicidnära patient skall syfta till att skapa en god relation och till att värna om patientens säkerhet. Därför bör suicidriskbedömningar som utförs av andra än behandlande läkare under inneliggande vård i första hand göras av patientens kontaktperson. Suicidrisken är förhöjd i upp till en vecka efter inläggning och upp till en månad efter utskrivning varför man bör ägna detta särskild hänsyn i vårdplaneringen för patienten. En aktuell (senaste dagarna) suicidbedömning gjord av personalen och avstämd med patientens anhöriga ska finnas som grund inför första ronden efter inläggningen. Vid ronden beslutar ansvarig läkare hur och i vilken omfattning suicidbedömningarna därefter ska göras. Vid depression ska MADRS-S genomföras i samband med patientens inläggning och före utskrivning. Vid läkarsamtal under vårdtiden ska suicidrisken bedömas och dokumenteras. Under vårdtiden ska övrig vårdpersonal, vid behov, göra suicidriskbedömningar enligt suicidstegen. Om det föreligger suicidrisk ska kontakt tas med ansvarig primärjour. Resultatet enligt suicidstegen kopplat till den egna sammanfattande bedömningen ska dokumenteras. I den egna sammanfattande bedömningen kan med fördel ett resonemang föras kring risk- och skyddsfaktorer. 9

10 Beslut om sänkning av övervakningsgrad, frigång, timpermission och längre permissioner ska tas av överläkare. I mesta möjliga mån ska beslut avseende detta tas i samband med ordinarie rond och dokumenteras. Vid bedömd suicidrisk kan alltid ansvarig sjuksköterska på avdelningen skärpa patientens övervakningsgrad. Suicidrisk ska dokumenteras i samband med patientens utskrivning. Vid uppföljning i öppenvård: Öppenvårdskontakt ska påbörjas redan under vårdtiden. Alternativt om vårdtiden är kort så ska patienten få en tid i öppenvården senast inom 1 vecka (se bilaga 7). Vid uppföljning ska en personlig kontakt tas från slutenvård till öppenvård. Vid kontakten ska de telefonnummer till öppenvården som finns i bilaga 7 användas och det ska framgå att det gäller en uppföljning enligt riktlinjer för suicidprevention och suicidriskbedömning. Kontakten ska dokumenteras i kronologisk journal och det ska framgå vem som ringt och vem som tagit emot samtalet. Det är ansvarig sjuksköterskas uppgift att säkerställa att kontakt tas enligt beskrivning ovan. OBS: Funktionen Bevakning i Cosmic får inte användas för informationsutbyte gällande patientens uppföljning. Om Vuxenpsykiatri söders riktlinjer för suicidprevention och suicidriskbedömning Dokumentet Riktlinjer för suicidprevention och suicidriskbedömning vid Vuxenpsykiatri söder ska utgöra grund för att patientsäkra rutiner för suicidprevention. Ambitionen med riktlinjerna är att de ska vara kända och tillgängliga för alla berörda inom verksamheten. Innehållet är utformat med patienten och närstående i fokus. Ett gott bemötande som bygger på kunskap, respekt och engagemang är av stor vikt i mötet med den suicidnära patienten och närstående. Vårdpersonalen ska arbeta för att en god relation skapas till patient och närstående, att personkontinuitet prioriteras samt att patient och närstående engageras i vårdplanens utformande. Den akuta omvårdnaden av en suicidnära patient inriktas på att stödja och skydda patienten, medan den långsiktiga vården inriktas på eventuell psykiatrisk grundsjukdom och viktiga psykosociala faktorer. Behandlingen bör innefatta samtalsterapeutisk kontakt. Ansvar Verksamhetschef och chefsöverläkare vid Vuxenpsykiatri söder är ansvariga för att riktlinjerna för suicidprevention och suicidriskbedömning årligen eller på förekommen anledning uppdateras. Alla anställda vid Vuxenpsykiatri söder är ansvariga att rapportera brister/otydligheter i riktlinjerna samt förändringar i verksamheten/vården som kan påverka riktlinjerna. Rapportering ska ske till verksamhetschef/chefsöverläkare. 10

11 Referenser 1. Socialstyrelsens beslut avseende verksamhetstillsyn vid psykiatriska klinken i Kalmar (Dnr /09) 2. Förslag till nationellt program för suicidprevention - befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag (Socialstyrelsen och folkhälsoinstitutet) 3. Psykiatriförvaltningen i Kalmar läns; Vårdprogram - suicidprevention (2007) 4. Vårdprogram suicidprevention, Psykiatrin i Halland 5. Vårdprogram om suicidprevention för vuxna, Landstinget i Jönköpings län 6. Självmordspreventiva strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan; En kunskapssammanställning gjord för Socialstyrelsen av NASP 7. Regionalt vårdprogram; Vård av suicidnära patienter, Stockholms läns landsting 11

12 Bilaga 1 Suicidstegen Namn Datum Nedstämdhet/hopplöshet Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidönskan Suicidförsök Suicidplaner Suicidförberedelser Suicidavsikt Är du nedstämd och ledsen ofta? Känner du dig deppig för det mesta? Känns allting hopplöst? Tror du att det kommer att bli bättre igen? Känns allting meningslöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? Har du önskat att du vore död? Skulle du vilja slippa nästa morgon? Har du tänkt på att göra dig själv något? Har du tänkt att du skulle kunna ta livet av dig? Har du tänkt ut hur du skulle göra? Har du tänkt att du vill ta ditt liv? Har du varit nära att försöka ta ditt liv? Är det något som håller emot? Finns det något som talar för att fortsätta att leva? Har du tidigare gjort något självmordsförsök? Genomförde du det som du tänkte göra eller gick det inte? Vad gjorde du? När? Var? Varför? Har du planer på att ta ditt liv? Har du tänkt ut hur du ska göra? Har du bestämt när du ska göra det? Har du gjort några förberedelser? Vilka? Har du skaffat tabletter? Har du vapen hemma? Har du skaffat andra redskap? Rep? Kniv? Har du bestämt dig för att ta ditt liv? När? Var? Hur? Har du skrivit avskedsbrev? Har du gjort dig av med saker som du inte vill ska finnas kvar efter dig? Frågandet upphör på den nivå man känner att sanningen ligger och vidare frågande känns omotiverat. 12

13 Bilaga 2 Namn Personnummer: Datum: Poäng: Sad person scale Patterson W M et al. Evaluation of suicidal patients: The sad persons scale. Psychosomatics 1983, 24(4): p 1 p Kön K M Ålder <19 eller >45 Depression Nej Ja Tidigare försök Nej Ja Alkoholmissbruk Nej Ja Tankestörning Nej Ja Socialt stödnät saknas Nej Ja Aktiva suicidplaner Nej Ja Ogift, bor ensam Nej Ja Fysisk sjukdom Nej Ja 13

14 Bilaga 3, sida 1 av 4 Suicide intention scale, SIS enligt Beck et al. Namn Personnummer: Datum: Bedömare: FRÅGA: Låt oss nu efter de här allmänna frågorna prata om vad som hände strax innan du kom i kontakt med sjukhuset. Var snäll och tänk tillbaka på vad som hände och beskriv så exakt som möjligt vad som gjorde att du togs in på sjukhuset. Vad gjorde du dig själv? Skriv ut det väsentliga. Testa sedan med SIS-frågorna i vänstra kolumnen för att gradera suicidavsikten i Suicide Intention Scale (SIS) till höger. Om svaret helt klart framgår ur patientens egna berättelse kan du ringa in rätt siffra utan att ställa extra frågor till patienten. Det ideala är att intervjuaren kan koda SIS-frågorna direkt utifrån patientens spontana berättelse. Beträffande frågorna 1-8 ska intervjuaren ge sin bedömning eller tolkning. Beträffande frågorna 9-15 däremot, ska svaret endast bygga på patientens direkta utsago. FRÅGAS AV INTERVJUAREN 1. Var någon i närheten av dig då du försökte skada dig? T ex i samma rum eller i kontakt per telefon? 2. Vid vilket tillfälle gjorde du det? Väntade du någon? Kunde någon komma snart? Visste du att det skulle dröja innan någon kom? Eller funderade du inte över det? BEDÖMES AV INTERVJUAREN Ringa in 0, 1 eller 2 Ensamhet 0 Någon närvarande 1 Någon i närheten eller i kontakt 2 Ingen i närheten eller i kontakt Timing 0 Tillfälle för någon att ingripa 1 Inte troligt att någon skulle hinna ingripa 2 Otroligt att någon skulle hinna ingripa 3. Gjorde du något för att förhindra att någon hittade dig? Åtgärder för att förhindra upptäckt eller ingripande 0 Inga åtgärder alls 1 Passiva åtgärder som att dra sig undan från andra utan att göra något för att förhindra att de ingriper (t ex ensam i ett rum med olåst dörr) 2 Aktiva åtgärder (t ex ensam i ett rum med låst dörr) 14

15 Bilaga 3, sida 2 av 4 4a. Efter att du gjorde dig själv illa, kontaktade du någon och berättade om vad du gjort? 4b. Om ja, vem var du i kontakt med? 5. Gjorde du något sådant som att säga adjö eller andra särskilda arrangemang när du beslöt skada dig själv? 6. Hade du planerat det en tid? Hade du gjort några förberedelser som t ex att spara tabletter? 7. Skrev du något eller några avskedsbrev? Om ja: Till vem? Om nej: Tänkte du att du skulle skriva ett? 8. Har du under det senaste året nämnt för grannar, vänner eller familjemedlemmar uttryckligen eller antydningsvis att du hade för avsikt att göra dig illa? 9. Kan du tala om för mig vad du hoppades att uppnå genom att skada dig? Åtgärder för att ta hjälp efter suicidförsöket 0 Underrättade en potentiell hjälpare om försöket 1 Tog kontakt, men berättade inte uttryckligen om försöket 2 Varken kontaktade eller underrättade någon hjälpare 1 Partner 2 Förälder 3 Släkting, övrig 4 Vän 5 Skolkamrat 6 Annan, nämligen: Förberedelser inför döden 0 Inga förberedelser 1 Patienten tänkte på eller gjorde vissa arrangemang 2 Gjorde upp slutgiltiga planer (testamente, gav bort gåvor etc.) Grad av planering 0 Inga förberedelser 1 Minimal eller måttlig förberedelse 2 Omfattande förberedelser (detaljerad plan) Avskedsbrev 0 Varken skrev eller tänkte på att skriva något meddelande 1 Tänkte på att skriva ett, men gjorde det inte 2 Det finns ett avskedsbrev eller det skrevs ett som revs sönder Suicidal kommunikation före handlingen 0 Ingen kommunikation 1 Tvetydig eller implicit kommunikation 2 Otvetydig kommunikation (explicit) Avsikt med handlingen 0 Huvudsakligen påverka andra 1 Tillfällig vila 2 Döden 15

16 Bilaga 3, sida 3 av Hur stor trodde du chansen var att det du gjorde skulle leda till att du dog? 11. Om överdos: Trodde du att den mängd tabletter du tog var större eller mindre än vad som behövdes för att du skulle dö? Annars: Övervägde du andra farligheter eller mindre farliga metoder än den du använde? 12. Ansåg du själv att din handling var ett försök att ta ditt liv? 13. Vilka var dina känslor för liv och död? Önskade du leva starkare än du önskade att dö? Eller brydde du dig inte om ifall du levde eller dog? 14. Vilka chanser trodde du att det fanns att överleva om du skulle få medicinsk behandling efteråt? Förväntning angående handlingens letalitet 0 Patienten trodde handlingen troligen ej skulle leda till döden eller tänkte inte på det 1 Patienten tänkte att det var möjligt men ej troligt att handlingen skulle leda till döden 2 Patienten trodde att döden var trolig eller säker Uppfattning angående metodens farlighet 0 Patienten gjorde en handling som han/hon inte uppfattade som livsfarlig eller funderade över det 1 Patienten var inte säker eller trodde att handlingen kunde vara livsfarlig 2 Handlingen överskred eller var lika med vad patienten trodde krävdes för att den skulle vara dödlig Var försöket allvarligt menat? 0 Patienten ansåg inte att handlingen var ett allvarligt försök att göra slut på livet 1 Patienten var osäker på huruvida handlingen var ett allvarligt försök att göra slut på livet 2 Patienten ansåg att handlingen var ett allvarligt försök att avsluta sitt liv Ambivalens mot att leva 0 Patienten önskade ej att dö 1 Patienten brydde sig inte om ifall han/hon levde eller dog 2 Patienten önskade att dö Uppfattning huruvida medicinsk behandling var möjlig 0 Patienten trodde ej att han/hon skulle dö om han/hon skulle få medicinsk vård 1 Patienten var osäker på om han/hon skulle kunna räddas till livet med hjälp av medicinsk vård 2 Patienten var säker på att dö även om han/hon skulle komma under medicinsk vård 16

17 Bilaga 3, sida 4 av Hur lång tid före handlingen hade du beslutat dig? Hade du tänkt på det en tid eller gjorde du det impulsivt? Grad av genomtanke 0 Ingen, impulsivt 1 Tänkte på det tre timmar eller mindre före handlingen 2 Tänkte igenom handlingen under mer än tre timmar före försöket Suicide Intention Scale är ursprungligen avsedd att användas inom vuxenpsykiatrisk verksamhet och ger kvalitativ information utifrån svaren på varje enskild fråga. Kvantitativ information beräknas efter summering av poängen på respektive fråga ju högre poäng desto allvarligare har avsikten med självmordsförsöket ansetts vara. Brytpunkten 19 poäng anger hög suicidrisk för vuxna, framför allt för äldre individer (Niméus A: Suicide Attempters, Drug Overdose Patterns and Ratings of Suicidality, avhandling år 2000, Lunds Universitet). Skalan har även använts för bedömning av ungdomars självmordsavsikt, även om den inte är idealisk för detta ändamål. Se i övrigt Goldston D, (2001). Reviews of measures of suicidal behavior: Assessment of suicidal behaviors and risk among children och adolescents (*pdf format, 202 pages, 401KB). National Institute of Mental Health Web site: 17

18 Bilaga 4, 3 sidor Genom att besvara följande nio frågor kan du och din läkare få en detaljerad bild av hur du mår och om du har symtom som är typiska för depression. Genom att lägga ihop den poäng du får på frågorna får du och din läkare en bild av graden av depression. Sätt en ring runt siffran som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Använd gärna mellanliggande alternativ. Tänk inte alltför länge, utan försök arbeta snabbt. MADRS-S (självskattningsskala) 1. SINNESTÄMNING Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du har känt dig de senaste tre dagarna, om du har skiftat i humöret eller om det varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök särskilt komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt något positivt. 0 Jag kan känna mig glad eller ledsen, alltefter omständigheterna. 1 2 Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland kan det kännas lättare. 3 4 Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster. Jag kan inte glädja mig åt sådant som vanligen skulle göra mig glad. 5 6 Jag är så totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan tänka mig värre. 2. OROSKÄNSLOR Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du haft känslor av inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under de senaste tre dagarna. Tänk särskilt på hur intensiva känslorna varit, och om de kommit och gått eller funnits nästan hela tiden. 0 Jag känner mig mestadels lugn. 1 2 Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro. 3 4 Jag har ofta en känsla av inre oro som ibland kan bli mycket stark, och som jag måste anstränga mig för att bemästra. 5 6 Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga ångestkänslor. 3. SÖMN Här ber vi dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter hur länge du sovit och hur god sömnen varit under de senaste tre nätterna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit, oavsett om du tagit sömnmedel eller ej. Om du sover mer än vanligt, sätt din markering vid 0. 0 Jag sover lugnt och bra och tillräckligt länge för mina behov. Jag har inga särskilda svårigheter att somna. 1 2 Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att somna eller sover ytligare eller oroligare än vanligt. 3 4 Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt. Jag vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd. 5 18

19 Bilaga 4, 3 sidor 6 Jag sover mycket dåligt, inte mer än 2-3 timmar per natt. 4. MATLUST Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänka efter om den på något sätt skiljt sig från vad som är normalt för dig. Om du skulle ha bättre aptit än normalt, sätt din markering vid 0. 0 Min aptit är som den brukar vara. 1 2 Min aptit är sämre än vanligt. 3 4 Min aptit har nästan helt försvunnit. Maten smakar inte och jag måste tvinga mig att äta. 5 6 Jag vill inte ha någon mat. Om jag skulle få någonting i mig, måste jag övertalas att äta. 5. KONCENTRATIONSFÖRMÅGA Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig på olika aktiviteter. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TVtittande. 0 Jag har inga koncentrationssvårigheter 1 2 Jag har tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet (t ex läsning eller TV-tittande). 3 4 Jag har påtagligt svårt att koncentrera mig på sådant som normalt inte kräver någon ansträngning från min sida (t ex läsning eller samtal med andra människor). 5 6 Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting. 6. INITIATIVFÖRMÅGA Här ber vi dig försöka värdera din handlingskraft. Frågan gäller om du har lätt eller svårt för dig att komma igång med sådant du tycker du bör göra, och i vilken utsträckning du måste övervinna ett inre motstånd när du skall ta itu med något. 0 Jag har inga svårigheter med att ta itu med nya uppgifter. 1 2 När skall jag ta itu med något, tar det emot på ett sätt som inte är normalt för mig. 3 4 Det krävs en stor ansträngning för mig att ens komma igång med enkla uppgifter som jag vanligtvis utför mer eller mindre rutinmässigt. 5 6 Jag kan inte förmå mig att ta itu med de enklaste vardagssysslor. 19

20 Bilaga 4, 3 sidor 7. KÄNSLOMÄSSIGT ENGAGEMANG Här ber vi dig ta ställning till hur du upplever ditt intresse för omvärlden och för andra människor, och för sådana aktiviteter som brukar bereda dig nöje och glädje. 0 Jag är intresserad av omvärlden och engagerar mig i den, och det bereder mig både nöje och glädje. 1 2 Jag känner mindre starkt för sådant som brukar engagera mig. Jag har svårare än vanligt att bli glad eller svårare att bli arg när det är befogat. 3 4 Jag kan inte känna något intresse för omvärlden, inte ens för vänner och bekanta. 5 6 Jag har slutat uppleva några känslor. Jag känner mig smärtsamt likgiltig även för mina närmaste. 8. PESSIMISM Frågan gäller hur du ser på din egen framtid och hur du uppfattar ditt eget värde. Tänk efter i vilken utsträckning du ger självförebråelser, om du plågas av skuldkänslor, och om du oroat dig oftare än vanligt för t ex din ekonomi eller din hälsa. 0 Jag ser på framtiden med tillförsikt. Jag är på det hela taget ganska nöjd med mig själv. 1 2 Ibland klandrar jag mig själv och tycker jag är mindre värd än andra. 3 4 Jag grubblar ofta över mina misslyckanden och känner mig mindervärdig eller dålig, även om andra tycker annorlunda. 5 6 Jag ser allting i svart och kan inte se någon ljusning. Det känns som om jag var en alltigenom dålig människa, och som om jag aldrig skulle kunna få någon förlåtelse för det hemska jag gjort. 9. LIVSLUST Frågan gäller din livslust, och om du känt livsleda. Har du tankar på självmord, och i så fall, i vilken utsträckning upplever du detta som en verklig utväg? 0 Jag har normal aptit på livet. 1 2 Livet känns inte särskilt meningsfullt men jag önskar ändå inte att jag vore död. 3 4 Jag tycker ofta det vore bättre att vara död, och trots att jag egentligen inte önskar det, kan självmord ibland kännas som en möjlig väg. 5 6 Jag är egentligen övertygad om att min enda utväg är att dö, och jag tänker mycket på hur jag bäst skall gå tillväga för att ta mitt eget liv. 20

21 Bilaga 6 Observationslista Namn vak Datum År: Vak mellan klockan Emotionellt Förvirrad Psykotisk Oro/Ångest Irriterad/Arg Aggressiv Svängande stämningsläge Motorisk oro Nedstämd Förtvivlad Upprymd Lugn Misstänksam Inåtvänd Impulsiv Händelser/Tillstånd Vistats på sitt rum Vistats ute på avd Fått besök Fört adekvat samtal Talat om framtiden Uttryckt hopplöshet Uttryckt suicidtankar* Uttryckt suicidplaner* Sjukdomsinsikt Självdestruktivitet Ätit Druckit Besökt toalett Kontroller Puls Blodtryck Promille 21

22 Bilaga 6 Tillsynsgrader (Begreppen justerade för samsyn inom länet) Självmordsrisk Självmordsrisk bedöms och dokumenteras i Cosmic som: Hög eller svårbedömd Impulsivt Hög/Låg Låg eller ingen Vid inskrivning i slutenvård dokumenteras suicidrisk i akutbladet. Därefter dokumenteras bedömning av suicidrisk när det föreligger en risk. Det ska framgå i journalen och vad den består i och vilka åtgärder som eventuellt ska vidtas. Om det inte föreligger skäl för bedömning av suicidrisk behöver det inte heller dokumenteras. Tillsynsgrad Tillsynsgrad och frigång skall alltid anges både med bokstav och siffra. Tillsyn på avdelningen: A. Bastillsyn B. Patienten får ej vistas själv på det egna rummet, extra tillsyn (tillsyn minst var 15:e minut med oregelbundet intervall) C. Alltid inom nära synhåll (Observationslista skall användas, se bilaga 5) Frigång: 1. Ut fritt 2. Ut med personal 3. Kvar på avdelningen Vid inskrivning dokumenteras vårdform, suicidrisk och tillsynsgrad i akutbladet. Detta uppdateras sedan av ansvarig läkare i daganteckning under respektive sökord (på detta sätt syns uppdateringarna både i journalen och i akutbladet). Med hjälp av historik syns tidigare ordinationer och man kan följa de olika ordinationerna under vårdtiden och se att de är uppdaterade (exempelvis suicidrisk). På detta sätt blir akutbladet ett sätt att få överblick över patientens vårdform, suicidrisk och tillsynsgrad samt att se så att dessa överensstämmer med varandra (exempelvis hög suicidrisk och kvar på avdelningen). Det är den ordinerade tillsynsgraden som står i akutbladet som gäller. Tillsynsgrad ordineras av läkare och kan jämställas med en läkemedelsordination. Ordinationen skall som regel dokumenteras av ansvarig läkare (ej dikteras utan skrivas in i journal). Precis som med läkemedel kan ansvarig sjuksköterska få en muntlig ordination eller en telefonordination om ansvarig läkare inte är på plats och själv kan skriva in ordinationen. På samma sätt som med muntliga ordinationer av läkemedel skall den som får ordinationen av patientens tillsynsgrad upprepa patientens namn och personnummer samt ordinationen för att minska risken för fel. Ordinationen dokumenteras och signeras av ansvarig sjuksköterska. Namnet på den läkare som ordinerat ska anges. 22

23 Bilaga 7 Telefonnummer till öppenvården för rapportering av suicidnära patient som är i behov av snabb uppföljning Enhet Namn Telefonnummer Psyk mottagning Kalmar, i första hand Bo Sundström i andra hand Mottagning Norr Mottagning Söder telefontid kl 9-11 telefontid kl 9-11 i tredje hand Mottagning Norr , efter kl 11 Mottagning söder , efter kl 11 Psyk mottagning Nybro/Emmaboda, i första hand telefontid kl 9-11 i andra hand efter kl 11 i tredje hand Carina Theandersson Psyk mottagning Öland, i första hand telefontid kl 9-11 i andra hand efter kl 11 i tredje hand Carina Theandersson Valnötsträdet, i första hand , i andra hand Carina Theandersson Beroendecentrum, i första hand Annelie Svensson i andra hand Madeleine Aronsson

24 Bilaga 7 i tredje hand Lasse Johansson Psyk rehab Kalmar, Torsås, Öland Psyk rehab Nybro Psykiatrisk öppenvård Oskarshamn, Högsby, Mönsterås i första hand i andra hand Fax mottagningen i tredje hand

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Akut psykiatri 2014-05-26 INTAGNINGSAVDELNINGEN INNAN DU TRÄFFAR PATIENTEN LÄS PÅ! ALKOHOLABSTINENS ALKOHOLABSTINENS. Kolla inskrivningsorsak/diagnos

Akut psykiatri 2014-05-26 INTAGNINGSAVDELNINGEN INNAN DU TRÄFFAR PATIENTEN LÄS PÅ! ALKOHOLABSTINENS ALKOHOLABSTINENS. Kolla inskrivningsorsak/diagnos INTAGNINGSAVDELNINGEN Kolla inskrivningsorsak/diagnos Akut psykiatri Johan Bengtsson johan.bengtsson@neuro.uu.se Underläkare Psykiatriska Akutmottagningen Akademiska sjukhuset Fokusera på 3 saker: 1) Vilka

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Telefonrådgivning inom psykiatrin Gå 3! r ö af l a et 4b Telefonrådgivning inom psykiatrin Hur bemöta suicidtankar och planer i telefonrådgivningen? Lagar och föreskrifter för dig i telefonrådgivningen Depression och ångestsyndrom ditt

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott KALLELSE 1(2) 27 mars 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 8 april 2013 Tid/plats Måndagen den 8 april kl. 09.00 - ca 12.00 Konferensrum ÖLAND (1337), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Din boj i psykiatribukten.

Din boj i psykiatribukten. Hej primärjour! Inför de första jourerna som primärjour psykiatri kan det kännas nervöst. Alla har vi läst psykiatrikursen men många av oss har inte träffat många människor med psykisk sjukdom. Men ta

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Till Socialdepartementet Svenska Rättspsykiatriska Föreningens synpunkter på innehållet i betänkandet Psykiatrin och lagen- tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Majoriteten av de medlemmar

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Telefonrådgivning inom psykiatrin Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Vårdprogram. vid barn- och ungdomspsykiatriska

Vårdprogram. vid barn- och ungdomspsykiatriska 1(13) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Vård av suicidnära patienter 1.0 Vårdprogram vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

S U A S. Självskattningsformulär

S U A S. Självskattningsformulär S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål

TYPFALL PSYKIATRI. DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål TYPFALL PSYKIATRI DSM-5 anpassad terminologi, kopplat till T-10 lärandemål Emil Gustafsson, ST-läkare/VFU ansvarig, Psykiatriska kliniken, US Linköping Version 1.0, 2015-11-23 TYPFALL 1- STINA 64 år Stina

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE

Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen. RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation RIKTLINJE RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Jonsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2014-05-09 Gäller

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 6.3 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 150201 Ersätter version 6.2 160201 Inledning Formuläret består

Läs mer

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN

KLIENTUNDERSÖKNING. på Prostitutionsenheten september november 2005. Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- P ROSTITUTIONSENHETEN Socialtjänstförvaltningen I NDIVIDORIENTERADE VERK- SAMHETER P ROSTITUTIONSENHETEN KLIENTUNDERSÖKNING på Prostitutionsenheten september november 2005 1 Förord Prostitutions- och Spiralenheten är i sin

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Västerås /5-(e,.(7s BESLUT inspektionenförvårdochomsorg 2015-06-05 Dnr 8.5-26139/2014-81(7) Avdelning mitt Håkan Hult hakan.hultgivo.se Landstinget Västmanland Diariet Västmanlands sjukhus Landstingshuset ingång

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen RSMH bereddes tidigare i år tillfälle att yttra sig över Patientdatautredningens huvudbetänkande Patientdatalag, SOU 2006:82. Vårt yttrande som vi avgav den 7 mars gäller fortfarande som vår uppfattning

Läs mer

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion

Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit

Läs mer

Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen

Remissyttrande över betänkandet Patientdata och läkemedel (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen 2008-01-07 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande över betänkandet "Patientdata och läkemedel" (SOU 2007:48), slutbetänkande av Patientdatautredningen Riksförbundet för Social, RSMH, har beretts

Läs mer

Manual till Genomförandeplan

Manual till Genomförandeplan Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016

Informationsträff för piloter. Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Informationsträff för piloter Treserva Genomförandewebb 3 mars 2016 Avvikelsemodulen Avvikelse på missad medicin, ingen SSK var med på meddelandelistan. Vilka får meddelande om avvikelsen? Avvikelser ska

Läs mer

Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV?

Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? bilaga 2 Enkät vad vet du om tvångsvård LPT och LRV? Den här enkäten genomförs som ett led i Genombrottsprojekt, Sveriges Kommuner och Landsting och vänder sig till personalen inom den psykiatriska slutenvården

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 37, psyk avd 2 i Skellefteå Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Övertagande av patient från annan enhet

Övertagande av patient från annan enhet Övertagande av patient från annan enhet Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär C Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat.

I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Bilaga 1 I vilket förhållande står du till din anhörige som har problem med alkohol/droger? make/maka son/dotter förälder syskon arbetskamrat annat. Ange: Hur många år har du känt till att din anhörige

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva

Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva Kompendium för seminarium 20160413: Prata om det Att möta den som inte ser möjligheter att kunna leva, andreen.johan@gmail.com Leg. läk., specialist i barn- och ungdomspsykiatri och allmän psykiatri NASP,

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

DITT ARBETE. Om Du är folk- eller förtidspensionär på heltid eller inte haft arbete sedan ett år tillbaka, fortsätt till C på sidan 3.

DITT ARBETE. Om Du är folk- eller förtidspensionär på heltid eller inte haft arbete sedan ett år tillbaka, fortsätt till C på sidan 3. A FRÅGOR OM DIN LIVSSITUATION 0. DATUM: 200 - - år månad dag 02. I vilket land är Du född? Födelseland... 03. Om Du inte är född i Sverige, när flyttade Du hit? År... Besvara följande frågor genom att

Läs mer

Förvaltning av 48-72

Förvaltning av 48-72 2016-04-25 Förvaltning av 48-72 Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningsgrupp personer med sammansatt behov av vård och omsorg Ssk på avdelningar Kontaktperson 48-72 Bashandledare Vårdplaneringsenheten Omsorgskoordinatorer

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen I Till Mammor I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen Här kommer det första frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om din bakgrund

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Att arbeta med suicidnära patienter

Att arbeta med suicidnära patienter Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Läs mer

Från sömnlös till utsövd

Från sömnlös till utsövd SAMUEL LINDHOLM & FREDRIK HILLVESSON Från sömnlös till utsövd Ett sexveckorsprogram mot sömnproblem för bättre sömn, mer energi och högre livskvalitet BILAGOR Innehåll Bilaga A: Målsättning 3 Bilaga B:

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod:

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp. Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Kurs: Kod: Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 3,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjukv14B samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer

Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer sida 1 (5) Rutin för hjälpmedel som kan vara till skydd samt tvångsåtgärder i specifika situationer Bakgrund På uppdrag av verksamhetschefen för Falkenberg egen regi har Riktlinjer, Skydds- och begränsningsåtgärder

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009

Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges.

RättspsyK. Årsuppföljning av patientärende. Formulär för manuell registrering. Formulär B. Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. RättspsyK Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.2 Formulär B Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 140201 Ersätter

Läs mer

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende

Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende 2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer:

Allmänna sömnråd. Generella rekommendationer: Inför eventuell förskrivning av sinnesstimulerande hjälpmedel Bilaga 1 Allmänna sömnråd Generella rekommendationer: Sovrumsmiljö som främjar sömnen - Bekväm säng i välkänd miljö - Rätt temperatur, gärna

Läs mer

Utvärdering av läkemedelsavstämning

Utvärdering av läkemedelsavstämning ehälsoinstitutet Utvärdering av läkemedelsavstämning rutin och dokumentationsmall vid ortopedkliniken, Landstinget i Kalmar län Projektrapport 2010-10-25 Clara Axelsson 2(24) 1 Sammanfattning Sveriges

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker.

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker. del 1 Kidnappandet Jag vaknade i min säng trött och arg, mamma och pappa hade slängt ut mig. För jag är nu 20 år, jag fyllde år i lördags. Varför slängde dom ut mig? Just nu bor jag hos min bästa vän Sara.

Läs mer

Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT

Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Sida 1(7) Riktlinje Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Mats Elm Telefon 0708-44 24 76 E-post mats.elm@vgregion.se Riktlinjer för intyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Riktlinjen är

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer