Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Transkript

1 Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje TER 1 sal och ringa in vilken sal som avses Tid 14:00-18:00 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning Provnamn/benämning Institution Antal uppgifter som ingår i tentamen Jour/Kursansvarig Ange vem som besöker salen 714G23 SKR1 Nybörjarkurs i svenska för utländska studenter, nivå 3 IKK 8 uppgifter/9 sidor inkl. försättsblad Monika Lopez Telefon under skrivtiden Besöker salen ca kl. 13:45-14:45 Kursadministratör/kontaktperson (namn + tfnr + mailaddress) Tillåtna hjälpmedel Övrigt Vilken typ av papper ska användas, rutigt eller linjerat Antal exemplar i påsen Jenny Axelsson jenny.axelsson@liu.se svensk-svensk ordlista

2 1. Läsförståelse Läs texten och ta ställning till påståendena på nästa sida. Read the text and take a position on the statements on next page. Borta bra men hemma bäst Att aktivera sig, är det bästa sättet att inte få hemlängan Sanden är vit och människorna är snälla. Maten är okej men du är inte sugen. Bada? Nej, det har du redan gjort i en hel vecka. Hur du än försöker aktivera dig, tänker du bara på att åka hem. Du har drabbats av hemlängtan. Sommartid är restid. Vi åker till släktingar runt om i landet eller till den hyrda stugan vid havet. Det spelar ingen roll vart vi åker. Plötsligt kan vi få den där känslan av hemlängtan. Nästan alla drabbas då och då. Vissa drabbas så svårt att de blir fysiskt sjuka. Homesickness säger man ju på engelska, alltså att man verkligen blir sjuk av hemlängtan, och det drabbar cirka procent av dem som reser eller flyttar till en annan plats. Men hela tre fjärdedelar av alla som jag har pratat med får hemlängtan på ett eller annat sätt. Det säger den holländska psykologen Miranda van Tilburg som skrivit en doktorsavhandling om hemlängtan. Närmare 1000 personer har hon intervjuat. Vissa har hon till och med följt med på deras semesterresor. Charterresor är det värsta som finns för den som lätt får hemlängtan. Känslan av att inte kunna åka hem förrän planet går om en vecka eller två den känslan är hemsk! Ung och nyfiken Elin Öste, 25, har i sommar återvänt till Sverige efter ett år i Kanada och tre år i Spanien och England. Utlandsjobb och studier har alltid ingått i hennes framtidsplaner. Ung, stark och nyfiken har hon, de senaste åren, gått i Granadas gränder och det pulserande London. Men utan att veta varför, började hon känna sig ledsen och nere i vintras när hon var i Kanada. Det var 45 grader kallt i Ottawa. Jag förstod först inte att det var hemlängtan jag kände, berättar Elin där hon sitter med en kopp kaffe i mammas skånska trädgård utanför Lund. Jag som alltid velat resa och bo utomlands. Jag blev väldigt överraskad av de känslor som jag kände i Kanada, säger Elin som försökte kompensera genom att ringa hem till mamma och kompisar i Sverige. Mailadressen gick också varm. Studierna på universitetet i Ottawa fungerade bra, men hon hade svårt att engagera sig socialt. Psykologen Miranda van Tilburg bekräftar fenomenet. Den som får svår hemlängtan är sällan intresserad av sin omgivning och de personerna som finns i närheten. Personen tänker istället på allt han/hon saknar hemifrån vänner, barn eller föräldrar, jobbet eller hemmet, tryggheten eller vardagen, säger Miranda van Tilburg. Även människor som reser mycket i sitt jobb får hemlängtan. Samma sak är det för utlandsstationerad personal, ambassadtjänstemän och andra, som trots spännande och intressanta jobb, kan känna saknad, längtan och till och med sorg. Miranda van Tilburg har intervjuat en hel del ambassadpersonal som jobbar två år i ett land och sedan två år i ett annat land. De verkar alltid vara trygga och världsvana, men inuti mår de ofta dåligt, menar Miranda. Blev introvert och tillbakadragen Efter ett års språkstudier i Spanien och därefter två års ekonomistudier i England, ville Elin egentligen inte åka på det obligatoriska studieåret i Ottawa i Kanada.

3 Det var tredje gången som jag skulle starta på nytt och säga Hello what s your name and where do you come from?, suckar Elin. Jag var trött på att hela tiden skaffa nya vänner och i Kanada blev jag mer introvert och osocial än förut. Så vad ska man göra för att inte få hemlängtan och känslan av att ingenting är roligt? Miranda van Tilburg har sina tips. Gå ut och prata med folk. Sitt inte ensam hemma. Försök att göra de aktiviteterna som du gjorde i ditt hemland, innan du åkte. Spela fotboll, gå med i en organisation, gå på museum aktivera dig och gör saker helt enkelt. Asyl i Sverige De som har suttit på ett turisthotell och längtat hem, kan kanske tänka på hur det känns för en person som har flytt från sitt land på grund av krig eller förföljelse. Carlos Perez och Myrna Lopez tog sig 1986 från inbördeskriget i El Salvador till Sverige. Döttrarna Elena och Irene var tre respektive fem år när familjen kom till Sverige. Vi klippte all kontakt med El Salvador för att integrera oss i Sverige så fort som möjligt, lära oss svenska och utbilda oss, berättar Carlos Perez från sitt radhus utanför Lund. Det var nästan förbjudet att känna hemlängtan! Saknaden växte Carlos och Myrna började ändå längta hem. I El Salvador fanns föräldrar, vänner, dofter, ljud och smaker som inte finns i Lund. Förra året tackade Carlos ja till ett FN-jobb i grannlandet Guatemala. Jag längtade till Centralamerika, till vännerna, spontaniteten och musiken, säger Carlos. Att komma tillbaka till Guatemala och El Salvador blev inte riktigt som Carlos trodde. Efter en tid började Carlos känna hemlängtan igen, men den här gången till Sverige! Jag trodde inte att jag skulle sakna Sverige så mycket, men jag började längta efter lugnet här och att allting fungerar det är ordning och reda. Myndigheter som fungerar och att man kan dricka vattnet direkt från kranen i köket eller badrummet. Det kan man inte ens göra i Spanien och Frankrike. När Carlos hörde några som pratade svenska på lokalbussen i Guatemala kastade han sig över dem och bubblade på svenska. Han hade fått en dubbel identitet. Jag känner mig som en Lundabo. I Guatemala förstod jag att jag känner mig hemma här i Sverige, konstaterar Carlos. Vi är salvadoriansk-svenskar helt enkelt, och våra viktigaste rötter, är våra två döttrar, säger Carlos fru Myrna. Just denna konsekvens av hemlängtan är någonting som Miranda van Tilburg funderat över i sin forskning. Det är den positiva sidan av saken att man frågar sig Varför har jag hemlängtan? Man börjar uppskatta och värdera vad man har där hemma sina vänner och sin familj till exempel, säger Miranda van Tilburg. Elin Öste håller med. Till hösten ska hon tillbaka till London för sitt sista år på den internationella ekonomiutbildningen. Men efter det blir det Sverige, säger Elin. Det som har varit bra med min hemlängtan är att jag har förstått att jag faktiskt har rötter någonstans och det är jag glad för! Omarbetad från: ICA-kuriren Lars Mogensen

4 Är påståendena (the statements) nedan rätt eller fel? Markera om följande påståenden (statement) är rätt - (R) eller fel - (F) eller om det inte står i texten (if it is not written in the text) - (X). 1. De flesta blir inte fysiskt sjuka av hemlängtan. 2. Charterresor är mycket lämpliga (bra) för dem som lätt drabbas av hemlängtan. 3. För att inte få hemlängtan, kan det hjälpa att ha med en psykolog på semesterresorna. 4. Elin Öste förstod inte genast att hon hade drabbats av hemlängtan. 5. Psykologen Miranda van Tilburg menar att de som drabbats av hemlängtan ofta har svårt att engagera sig i sin omgivning. 6. Miranda van Tilburg påstår att även de personer som har ett intressant och spännande utlandsjobb kan drabbas av hemlängtan. 7. För Elin Öste betydde det obligatoriska studieåret i Ottawa att hon slutade längta hem och att hon blev mer öppen och gladare. 8. Miranda van Tilburg menar att man kan förhindra (prevent) att få hemlängtan genom att t.ex. träffa folk. 9. Carlos Perez och Myrna Lopez bestämde sig att så fort som möjligt återvända till El Salvador. 10. När Carlos hade återvänt till Centralamerika förstod han efter en tid att det var där han hörde hemma. 11. För Myrna Lopez är det viktigare att vara där hennes barn är, än att vara i det land där hon föddes och växte upp. 12. För Elin Öste har hemlängtan betytt att hon har förstått var hon hör hemma. (24 poäng)

5 2. Adjektiv och adverb Skriv orden under raden i rätt form. 1. Den här veckan har alla studerat. hård 2. Alla studenter ser så ut. trevlig 3. Idag när studenterna skriver tentan känner de sig lite. nervös 4. Det är att springa ett maraton. jobbig 5. Peter är. snabb 6. Han springer och vinner ofta loppet. snabb 7. Att åka slalom på vintern är, tycker många svenskar. härlig 8. Sångerskan sjunger så. vacker 9. Alla mina kompisar är. väldig kort 3. Reflexiva verb Välj 5 verb ur rutan och skriv både verbet och pronomenet i rätt form där de passar in. bestämma sig akta sig anmäla sig förbereda sig klippa sig ångra sig försova sig bry sig lata sig 1. Nästa termin har min son för att börja studera på ekonomprogrammet på Linköpings universitet. 2. Han måste innan den 15 oktober. 3. För att läser han ett par böcker som han läste under sin gymnasietid. 4. Jag tycker inte längre om mitt långa hår. Jag gick till frisören igår och. 5. Håret blev jättekort, men jag inte. Det växer ut snart igen.

6 4. Presens particip Välj 5 verb ur rutan och skriv dem i presens particip där de passar in. springa söka bero växa dö tro le 1. barn, behöver äta mycket mat. 2. Alla till det naturvetenskapliga programmet på gymnasiet kom inte in i höstas. 3. Görans fru är i cancer. Vad hemskt! 4. Sverige är ett kristet land, men många svenskar är inte. 5. Det var ett väldigt i korridorerna. (5 poäng) 5. Tidsprepositioner Skriv rätt preposition. 1. Man betalar hyran en gång månaden. 2. Man äter för det mesta tre gånger dagen. 3. Jag cyklar till jobbet femton minuter. 4. Kurt och Ann har bott i Stockholm två år nu och de trivs bra där. 5. Pelle röker minst en cigarett timmen. 6. Karin städar en gång veckan. 7. Leif har tränat fotboll tre år nu. 8. Han springer fem kilometer 30 minuter. 9. Jag har väntat på dig en halvtimme nu. 10. Minst en gång året åker hon utomlands.

7 6. Ordföljd med subjunktioner Välj 5 subjunktioner ur rutan och skriv dem på rätt plats. Fortsätt meningen och sortera orden. genom att eftersom trots att förrän för att medan så att tills utan att om innan fastän 1. Julia går till universitetet varje dag,. (subjunktion) trött/hon/är 2. Kan du köra mig till jobbet imorgon,? (subjunktion) mycket/regnar/det 3. Telefonen ringde många gånger,. (subjunktion) åt/vi/middag 4. Jag vaknade naturligtvis tidigare i morse, (subjunktion). var tvungen/att gå upp/jag/inte/tidigt 5. Jakob tränar varje dag, (subjunktion) inte/hans kondition/bli/sämre/ska 7. Ordföljd: ju desto Sortera de kursiverade orden och skriv rätt ordföljd. 1. Ju desto. studerar/man/mer man/lär/ mer /sig/ 2. Ju desto. björnen/kom/närmare jag/blev/räddare 3. Ju desto. mer/vi/tillsammans/är vi/blir/gladare 4. Ju desto. vänner/jag/oftare/träffar/mina mer/energi/jag/får 5. Ju desto. mer/tjänar/man mer/köpa/man/kan

8 8. SKRIVUPPGIFT Min framtid i Sverige. Tänk dig en eventuell framtid i Sverige. Hur skulle den se ut? Ta upp frågor om familj, boende, yrke, ekonomi, fritid och traditioner. Diskutera även om din framtid skulle se ut på ett liknande eller annorlunda sätt i ditt hemland. Texten ska innehålla ord! (Tentan är anonym, så du behöver inte skriva ditt riktiga namn).

9 (.ord) (30 poäng)