Rådet för Socialtjänstens Utvecklingscentrum i Dalarna (SUD)

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR Socialtjänstens Utvecklingscentrum i Dalarna Rådet för Socialtjänstens Utvecklingscentrum i Dalarna (SUD) Tid: torsdagen 29 mars kl Plats: Högskolan Dalarna Campus Falun Närvarande (27 personer): Tommy Qvarfordt; Falun, Ingalill Frank; Falun, Monika Andersson; SSR, Margareta Malmstedt; Landstinget Dalarna, Karin Alexandersson; Dalarnas forskningsråd, Hans Åkerman; Mora, Solweig Pernsjö; Hedemora, Susanne Svensk Hällström; SKTF - Hedemora, Kerstin Andersson; Kommunalförb., vård o behandling, Lena Angberg; Borlänge, Anna Cederlöf; Ludvika, Anita Jernberg; Smedjebacken, Göran Rosenström; Falun; Mona Ekberg; Malung, Marjatta Kurrika; Älvdalen, Elisabeth Hekkala; Vansbro, Eva de Marothy; Ludvika, Marianne Trana; Säter, Pelle Björklund; Länsstyrelsen, Anders Ludvigsson; Leksand, Pia Viksten; student social omsorg, Linda Bergström; student socialarbetarprogr. Maria Fernström, Dick Åhman, Gudmund Stinzing; Jan Florin HDa, Eva Hämberg och Mats Haglund; SUD. DAGORDNING 1. Mötets öppnande. Ordförande Tommy Qvarfordt hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. 2. Godkännande av dagordning. Dagordningen godkänns med vissa omflyttningar i programmet. 3. Val av mötessekreterare. Till mötessekreterare väljs Eva Hämberg. 4. Föregående protokoll. Föregående protokoll läggs med godkännande till handlingarna 5. Ny medlemskommun i SUD Säters kommun är ny medlem i SUD. Socialchef Marianne Trana, ledamot för Säter i SUD-rådet hälsas välkommen. Suppleant är IFO-chef Eva Jondelius. En dalakommun står utanför SUD-rådet. 6. Rapport från Högskolan Dick Åhman informerade om aktuella frågor inom HDa. Regeringsskiftet påverkar verksamheterna vi alla universitet och lärosäten och viss osäkerhet råder naturligt i situationer när politiken läggs om. Den nya regeringen har beslutat om förändringar i regelverket som rör hur representanter till Högskolestyrelserna utses. Förändringarna innebär att rektors makt över styrelsesammansättningen ökar. Förändringarna har främst drivits av de stora universiteten medan mindre universitet och lärosäten varit mer skeptiska och värnat om den regionala förankringen i högskolestyrelserna. Ny styrelse för Högskolan Dalarna kommer at utses under våren. Bolognaprocessen, som syftar till en ökad harmonisering av akademisk utbildning i Europa, påverkar bl.a. examensordningarna och betygssystemen. För Högskolan Dalarna och andra lärosätens del innebär det bl. a att alla utbildningsplaner och alla kursplaner måste skrivas om, ett omfattande arbete som nu drivs av HDa:s lärare. När det gäller Högskolans utbildningar har HSV under året granskat vårdutbildningarna och en rapport från granskningen väntas inom de närmaste veckorna. HSV kommer att ha synpunkter på utbildningen, synpunkter som säkerligen att påverka det fortsatta utvecklingsarbetet inom programmet. När det gäller lärarutbildningen, som berör mycket stora delar av universiteten och högskolornas totala verksamhet, kommer förändringar bl.a. till följd av Bologna processen att ske. En uppdelning 1

2 av lärarutbildningen är trolig, och som kommer att påverka möjligheterna till fortsatta forskarstudier för dem som examinerats från lärarutbildningen. Lärare med framtida examen för undervisning på högstadium och gymnasium kommer sannolikt framgent att vara behöriga till forskarstudier, medan lärare examinerade för undervisning på lägre nivåer inte får denna behörighet. Inte heller sjuksköterskeexamen eller socionomexamen kommer att ge behörighet till forskarstudier. För att få det krävs påbyggnadsutbildning. HDa:s ekonomiska situation är något problematisk. Intäkterna har minskat till följd av bl.a. lägre prestationsnivåer hos studenterna. Mycket pekar mot att distansstudierna, som ökat kraftigt i volym, leder till en lägre prestationsgrad. Utbildningar på distans fullföljs i lägre grad än campusförlagda utbildningar, vilket får direkta återverkningar på intäkterna. Utmaningen för HDa är nu att utveckla stödet till distansstudenterna så att de når upp till samma prestationsgrad som campusstudenterna. En ny forskningsstrategi på 3 år är under utarbetande vid HDa. I forskningsstrategin identifieras de forskningsområden och forskargrupper som ska främjas. Här måste HDa anpassa sig till den strategi som lagts nationellt av regering och nationella forskningsråd och som innebär att spetsforskning snarare än bredd prioriteras, något som tyvärr kan leda till att forskning i anslutning till grundutbildning få stå tillbaka. Arbetet med utvecklingen av en personal- och arbetslivsutbildning (PA) vid HDa är inne i en intensiv fas. Utbildningen planeras starta PA-utbildningen byggs, i likhet med socialarbetarprogrammet, upp i partnerskap med regionens yrkesliv där industrin, kommunerna och landstinget är viktiga samarbetspartners. Utbildningen omfattar poäng, där utbildningen på grundnivå (120 poäng) är tänkt att ges inom kunskapsområdet personal och arbetsliv. För att nå magisternivå kommer studenterna antingen att kunna läsa företagsekonomi eller pedagogik. Lennart Westman har utsetts till ny chef för Industriledarhögskolan (ILHS), vid HDa. Han kommer närmast från Stora Enso och har tidigare varit VD vid Grycksbo Paper AB. Stina Jeffner har utsetts till ny perfekt för Institutionen Hälsa och Samhälle. Stina har tidigare varit verksam som lektor i Sociologi vid HDa. Stina har bjudits in till nästa SUD-råd i november. 7. Socionomprojektet Ansökan och rekrytering Dick Åhman informerade om hur arbetet med ansökan om examensrätt för socionomer fortskrider. Ansökan kommer att vara färdigskriven under de närmaste veckorna. Ytterligare data behöver samlas in från ämnesgrupperna och ett möte med lärarlaget är inbokat för detta nästa vecka. Parallellt med ansökningsarbetet pågår också arbetet med att inrätta en professur i socialt arbete. En profil för tjänsten har utarbetats och förslaget att inrätta tjänsten tas upp på anställningsförslagsnämnden under våren. Karin Alexandersson vid DFR kommer att anställas som adjungerad lektor vid HDa. Det påverkar inte Karins arbete på DFR där hon arbetar kvar som tidigare. Som adjungerad vid högskolan har man ingen undervisningsskyldighet men får tillgång till de resurser Högskolan förfogar över. Genom adjungeringen kommer DFR att på ett tydligare sätt kunna lyftas fram som en samverkande forskningsmiljö i ansökan. Möjlighet till adjungering kan finnas för andra än disputerade i de fall behov och intresse finns från yrkesliv och högskola. Ansökan om examensrätt kommer inte att lämnas till HSV förrän tillsättningen av nästa lektorat i Socialt arbete är klar. Rekryteringsarbetet har pågått under ett år. En disputerad i socialt arbete har erbjudits tjänsten och har sagt sig intresserad av att ta den, men begär i så fall tjänstledighet på 70 % för egen forskning och annat arbete. Det innebär att en vikarie kommer att behöva anställas. En intresserad sökande och behörig till vikariatet finns. Möte är inbokat i april. Förhoppningen är att anställningsdiskussionerna ska landa med att lektoratet kan besättas under april månad. Frågor ställdes om vad som händer när an ansökan väl lämnats in och när ett beslut från HSV i så fall skulle kunna komma. Normalt ska ansökningar om examensrätter vara inkomna till HSV senast den 15 oktober för att man under nästkommande år ska få ärendet behandlat. När det gäller examensrättsansökningar för socionomexamen har dock handläggningstiderna varit kortare och så vitt Dick känner till finns idag ingen annan ansökan som ligger före i kö. HDa:s förhoppning är att ansökan ska kunna gå till HSV innan sommaren och att de ska fatta beslut i ärendet under året. 2

3 Utfallet av en ansökan är omöjlig att sia om men målsättningen är givetvis att det utvecklingsarbete som nu pågått under 5 år ska bära frukt och att ansökan ska kunna godkännas. Skulle vi få ett nej från HSV räknar vi med att det i så fall bör ha karaktären av ett nej med uppmaningen göra vissa justeringar. Krav som vi då får se till att kunna svara upp mot. VFU Vid förra SUD-rådsmötet fick SUD:s kansli i uppdrag att samla in uppgifter från medlemmarna om hur man i de olika verksamheterna valt att arbeta med att understödja uppbyggnaden av VFU organisationen. Resultatet har sammanställt i bilaga till rådet. I redovisningen saknas Leksands socialförvaltning och Hedemora omsorgsnämnd som lämnat uppgifter med där SUD:s kansli missat att för in dessa i sammanställningen. Inom Hedemora omsorgsnämnd bekostar arbetsgivaren kurslitteratur, kåravgift, resor och deltagarna får gå på föreläsningar och seminarier på arbetstid. VFU uppdraget vägs in i den individuella lönesättningen som ett lönekriterium. Leksands socialförvaltning har motsvarande villkor och syn på VFU uppdraget i lönesammanhang. Ledningsgrupperna i de båda organisationerna sprider också information om VFU verksamheten och försöker väcka intresse för uppdraget. Studentrepresentanterna i SUD-rådet betonade vikten av att VF-utbildarna har tidsmässigt utrymme att ta emot studenterna på de fältuppgifter som ingår i utbildningen kurser. I några fall har det inte fungerat. Orsakerna till detta diskuterades och vikten av att VF-utbildarna, på samma sätt som programmets lärare, i god tid måste få information från kursansvariga om schemat för respektive kurs betonades. Idag startar också den femte grundkursomgången för VF- utbildare. 29 nya VF-utbildare kom till dagens kursstart. Falu kommun 10, Borlänge 10, Mora 4, (ytterligare en på väg in) LDa 2, Hedemora 2, Avesta 1, Ludvika 1. Ett mycket bra resultat som vi är mycket glada för. Idag finns totalt 94 redan verksamma VF-utbildare, varav 10 utbildare har tagit emot två studenter. 80 % av VF-utbildarna har genomgått och examinerats i grundkursen för VF-utbildare. Ett 10 tal har påbörjat men avbrutit kursen. Nästa grundkurs för VF-utbildare planeras starta i oktober och löper under perioden oktober mars Antagning till Socialarbetarprogrammet ht 07 Under våren ska HDa lämna uppgifter till VHS om hur många studenter som ska antas till Socialarbetarprogrammet. Styrande för storleken på den antagningen är VFU organisationes bärkraft. Detta påverkas nu av hur många nya utbildare som antagits i grundkurs 5 (30), hur mänga som tros kunna antas till grundkurs 6 i oktober och hur många av de nu 94 verksamma VF-utbildarna som kan ta emot sin andra student. Målet är att vi ska kunna upprätthålla ett årligt intag på 60 studenter till Socialarbetar- och en framtida Socionomutbildning. Verksamhetsföreträdarna i SUD uppmanas ta upp denna fråga i sina organisationer. SUD-rådets kansli gör en skrivelse till samtliga partnerområden för att hämta information om hur många av de redan verksamma VF-utbildarna som vid antagningen 2007 kan ta emot sin andra student. Fristående kurser Vid programrådsmötet för Socialarbetar- och Sociala omsorgsprogrammet i mars tog yrkeslivsrepresentanterna upp frågan om att möjliggöra för yrkesverksamma att läsa programmets kurser. Maria Fernström presenterade de kurser i Socialarbetar- och Sociala omsorgsprogrammen som skulle kunna ges som fristående kurser och därmed öppnas för andra än programstudenterna. För detta krävs att nya kursplaner utarbetas och att de godkänns av Institutionsnämnden. Programkurserna i Socialarbetarprogrammet ges som regel på helfart. Hösten 2007 ges kurserna: - Socialt arbete med barn och familj 7,5 hp - Mångkulturellt socialt arbete 7,5 hp - Lokal omsorg och samhällsarbete 7,5 hp Dessa kurser kommer inte att kunna ges som fristående kurser redan i höst eftersom kursplanear- 3

4 betet inte kommer att hinnas med. Nästa gång kurserna går i programmet, dvs ht 2008, ska de finnas med i utbudet av fristående kurser. Hösten 2007 ges också ett antal kurser mot fördjupad verksamhetsledning knutna till Social omsorgsprogrammet. Dessa kurser kommer att gå på halvfart under 10 veckor och kommer redan hösten 2007 att kunna ges som fristående kurser. Arbetsnamnen på de fristående kurserna är - Rehabilitering på arbetsplatsen och enhetschefens roll 7,5 hp - Samtalsmetodik med medarbetare enskilt och i grupp 7,5 hp - Planering, uppföljning och utvärdering 7,5 hp - Projektledning 7,5 hp Våren 2008 ges kurserna med arbetsnamnen: - Socialt utvecklings- och förändringsarbete 7,5 hp - Empowermentorienterat socialt arbete med olika grupper 7,5 hp Kurserna kommer att ges som fristående kurser. Frågan om förkunskapskrav och behörighet att antas till de olika kurserna diskuterades. Samtliga kurser som refererats ligger på den gamla (dvs före Bologna) B eller C-nivån, vilket i sig innebär att krav på förkunskaper i Socialt arbete motsvarande 30 respektive 60 hp ställs. Samtidigt är det viktigt att notera att statens intentioner inte är att personer utan formell behörighet men med reell kompetens ska stängas ute från möjligheten till högskolestudier. Därför är det viktigt att den personal som är intresserad av att läsa de olika kurserna, men som kanske saknar formell kompetens, i sin ansökan ändå redovisar sin reella kompetens. Högskolan får sedan göra en validering i varje enskilt fall och pröva om den reella kompetensen motsvarar de behörighetskrav som ställs. Möjligheten att göra ändringar studietakten för de fristående kurserna diskuterades och en möjlighet som togs upp var att senarelägga tider för examinerande uppgifter. SUD:s kansli ges i uppdrag att sprida information till SUD-rådet medlemmar om de programkurser som kommer att ges som fristående kurser samt att också informera om behörighetskrav och möjligheter till validering. 8. Projekt Närande Lärande Jan Florin informerade om aktuella frågor som rör Sjuksköterskeprogrammet. Rapporten från HSV:s utvärdering väntas inom kort och krav kommer troligen att riktas mot utbildningen, oklart vilka. När det gäller studentgruppen ser man en ökad rörlighet bland studenterna i dag mot tidigare. Fler studenter begär studieuppehåll och vill byta studieort. Många vill också till Falun. En effekt av det blir i år att antalet studenter i termin 2, den termin då studenterna är ute på sin första kommunala praktik, plötsligt stigit från 70 till 82. Denna typ av plötsliga förändringar skapar problem, inte minst när det gäller att kunna bereda dem praktikplatser. Mats Haglund informerade om arbetet i projekt Närande Lärande. I projektets inledande fas ligger ett kartläggningsarbete som där har besökt så gott som samtliga förvaltningsledningarna för vård och omsorg inom SUD. En besöksrunda har också inletts där han träffar enhetschefer och sjuksköterskor i dessa kommuner. Kommunbesöken syftar till att få en bild över vilka strategiska utvecklingsfrågor som man inom kommunerna ser ett behov av att samverka med Högskolan runt, att kartlägga kompetensutvecklingsbehov hos olika yrkesgrupper inom vård- och omsorg och att utveckla tankarna till hur en framtida VFU-organisation runt kommunal sjuksköterskepraktik kan utvecklas och understödjas. Anna Nurmilehto, från Avesta kommun medverkar vid de kommunbesök där man träffar kommunernas sjuksköterskor och enhetschefer. Mats arbetar med en skriftlig sammanställning från besöken beräknar vara klar med den i början av sommaren. En styrgrupp har bildats för projektet, till den kommer också företrädare för ämnet Socialt arbete att knytas. Kompetensutvecklingsbehoven för sjukgymnaster och arbetsterapeuter lyftes fram som ett område man behöver uppmärksamma i sammanhanget. Mats informerade om att SUD-rådet genom Maria Blomgren, Rättviks kommun, har en representant i Pentaplus-projektet rörande framtidens specialistsjuksköterskeutbildningar. Se bifogad bilaga Maria Blomberg adjungeras till rådet för att avrapportera arbetet. 4

5 9. Centrum Barn och Unga. Gudmund Stintzing redogjorde för förslaget till projekt Centrum barn och unga. Förslaget har beretts i en arbetsgrupp inom HDa och diskussioner har förts med forskare inom pedagogik, vårdvetenskap, medicinsk vetenskap, socialt arbete, psykologi, sociologi och socialantropologi. Projektet syftar till att etablera Centrum barn och unga med uppgift att: - öka kompetensen inom kunskapsområdet hos studenter inom utbildningsprogrammen och genom fortbildning för yrkesverksamma, - långsiktigt stärka HDa:s kompetens och forskning inom kunskapsområdet Barns och ungdomars hälsa och utveckling, - att främja kunskapsbaserad samverkan mellan yrkesgrupper och myndigheter/organisationer som arbetar med barn och unga. Gudmund betonade att projektets övergripande tema är samverkan, såväl inom Högskolan mellan utbildningsprogram och ämnesmiljöer som externt med yrkesliv och mellan professioner. Inom HDa bedrivs grundutbildningarna i parallella spår och sammanhållande strukturer saknas. Kunskapsområdet som rör barn och ungas hälsa och utveckling har också tenderat att få stå tillbaka, inte minst inom vårdutbildning och en ökad betoning på detta kunskapsområde inom HDa är angelägen. Det inledande arbetet i projektet handlar om att bygga upp en projektorganisation, sprida information och förankra tankegångarna med samverkanspartners via SUD, PUD och HUD. En seminarieserie runt Barn och ungdomars hälsa och utveckling planers dit forskare vid Högskolan tillsammans med företrädare från yrkeslivet inom social välfärdsområdet, skolan och hälsovården bjuds in. I seminariet är tanken att forskare inom olika discipliner och yrkesverksamma från olika verksamheter ska mötas för att utifrån forskning och praktik diskutera kunskapsområdet och dess vidd, identifiera intressanta forsknings- och utvecklingsfrågor. En projektorganisation med styrgrupp, referensgrupp och ett par arbetsgrupper ska skapas. Yrkeslivsrepresentanterna i referensgruppen kommer att bjudas in till seminarieserien. I diskussionen som följde framhölls att samverkan är lätt att säga men svårt att göra, något som såväl högskola som verksamheter har många erfarenheter av. Det pågår också mycket aktiviteter i länet som rör barn och samverkan. Några exempel som nämndes var utvecklingen av Barnhuset, Falun-Borlänge och Familjecentralerna i Falun. Länsstyrelsen har också ett särskilt uppdrag att i tillsynen nu granska enskilda verksamheter som rör barn och unga. Kulturskillnader mellan olika professioner lyftes fram som en viktig förklaring till att samverkan är svår at utveckla och här kan ökad samverkan mellan grundutbildningar vara ett sätt att öka förståelsen om varandras arbetssätt och roller och som ex togs lärare och socialarbetare. Bristen på samverkan gör också att resurserna inte kan användas på et optimalt sätt. En gemensam kunskapsplattform är viktig och någon beskrev professionsövergripande fortbildningar som brobyggare där olika yrkesgrupper kan mötas och där relationer byggas. En inbjudan till professionsövergripande FoU cirklar går nu ut från DFR och HDa och kan ses som ett uttryck för denna strävan. LDa:s relation till HDa och till projektet togs upp. LDa vänder sig normalt inte till HDa i denna typ av kompetensfrågor eftersom HDa saknar de för LDa centrala grundutbildningarna inom området (läkare och psykolog). En viktig uppgift för forskare knutna till centrat är därför att också bygga kontakter och utveckla nätverk med för kunskapsområdet relevanta forskare inom ändra lärosäten. SUD-rådet ställer sig positiv till ett fortsatt arbete med att utveckla projektetidén CBU. SUD-s kansli får i uppdrag att i en skrivelse till SUD-rådet medlemmar be om förslag på yrkeslivsrepresentanter till projektets referensgrupp. 10. Framtida chefs och ledarskapsutbildning Dick Åhman och Eva Hämberg har på uppdrag av SUD: au presenterat ett förslag till hur arbetet med utvecklingen av framtida chefs- och ledarskapsutbildning för det sociala välfärdsområdet kan påbörjas. Arbetet inleds med en kartläggningfas där verksamheternas behov, HDa:s kompetenser och resultaten från aktuella statliga utredningar som rör frågan sammanställs. En arbetsgrupp utses och samlas till en idékonferens i september där resultatet från kartläggningen redovisas/diskuteras och där arbete med att utforma ett första förslag till riktlinjer för en framtida chefs- och ledarskapsutbildning påbörjas. Vid SUD- rådsmötet i november 2007 presenteras ett förslag till riktlinjer och samt förslag till hur den fortsatta arbetsprocessen ska drivas. Ledamöterna i rådet underströk behovet av en chefs- och ledarskapsutbildning. Falu kommun ska- 5

6 par nu enhetschefstjänster inom IFO och ser svårigheter i rekryteringen. Socionomer visar av tradition ett relativt svagt intresse för chefstjänster något som bekräftas från fler håll. Förändringen i examensordningen, då sociala omsorgsprogrammet försvinner, gör att kommunernas vård- och omsorg nu måste få en annan rekryteringsbas. När det gäller tankar runt en framtida utbildnings utformning lyftes dels möjligheterna till verksamhetsanknytning genom VFU, dels behovet av flexibilitet som gör att olika verksamheters och individers specifika behov kan tillgodoses. Med chefs- och ledarutbildningar som bas kan ett nätverk för chefer inom socialtjänsten växa fram som Högskolan kan ta ansvar för att vårda och utveckla. SUD:s kansli ges i uppdrag att i en skrivelse till SUD-rådets medlemmar be dem inkomma med förslag på yrkeslivsrepresentanter till den arbetsgrupp som ska påbörja arbetet med att formulera en kravspecifikation för framtida chefs- och ledarskapsutbildning. Ordförande för SUD-rådet ges i uppdrag att bland intresserade utse arbetsgruppens ledamöter. 11. Övriga frågor Dubbeldiagnos Under våren har diskussioner om utvecklingen av tvärprofessionell utbildning rörande dubbeldiagnos fört med företrädare för öppenpsykiatrin i Västerbergslagen och Ludvika, Smedjebacken och Borlänge kommuner. Ett förslag till utbildning i två steg har utformats och en referensgrupp för det fortsatta arbetet har bildats. Det inledande steget tas i form en fristående kurs med arbetsnamnet Dubbeldiagnos- en problematik ur olika perspektiv och planerad start vt Ett fortsatt utvecklingsarbete med ett andra steg i form av en uppdragsutbildning som riktar sig till personal i direkt utrednings- och behandlingsarbete går vidare. En konferens om Dubbeldiagnoser planeras tillsammans med Länsstyrelsen men där genomförandet av tidsskäl skjuts still hösten. Konferensen riktar sig till kommunal och landstingsverksamheter och kommer bl.a. att ta upp Nationella psykiatrisamordningens diskussioner om gruppen dubbeldiagnoser. Länsstyren kommer också att informera om stimulansmedlen för bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk som Länsstyrelsen förmedlar. Medlen för 2007 är ännu inte beslutade men länet förväntas få ca 7,7 miljoner kronor. Utveckling av utbildning för gruppen Dubbeldiagnoser skulle kunna falla väl medlens användningsområde. Länsstyrelsen informerade om en regional konferens som arrangeras i Örebro rörande Socialstyrelsens nya riktlinjer den 4 eller 6 september. Önskemål framfördes om att konferenser av detta slag, och andra som Länsstyrelsen medverkar i, gärna bör arrangeras i länet för att också kunna fungera som mötesplats för yrkesverksamma inom området. FoU-cirkel Prevention och Normbrytande beteende DFR och HDa har gjort en gemensam inbjudan till socialtjänst, skola och barnhälsovård om möjligheten att delta i professionsövergripande FoU cirklar runt temat Preventionsprogram och Normbrytande beteende. Initiativet har tagit efter de föreläsningar under dessa teman som under hösten genomförts i samverkan mellan HDa, DFR och Falu kommun. Föreläsningarna var relativt välbesökta men dit relativt få socialarbetare, men många lärare kom. Inbjudningarna till FoUcirklarna sprids nu via DFR, SUD och PUD. Systemteori 7,5 hp En fristående kurs i systemteori startar vid HDa ht Till kursen har handledning utifrån systemteoretisk grund knutits som uppdragsverksamhet och där Agneta Brunesson svarar för genomförandet i den delen. Fristående kurser ht 2007 Informationsmaterial har lämnats under mötet och kommer att spridas till arbetsplatserna bl. a. via VFU-nätverken D-kurs i Socialt arbete Karin Alexandersson tog upp frågan om D-kurs i Socialt arbete. Det finns ett intresse bland socialarbetare i länet att gå den typen av utbildning och om kursen skulle kunna ges vid HDa skulle det underlätta för dem att delta. Idag ger Örebro universitet D-kurser men dessa ligger på kvällstid och är svåra för länets socialarbetare att delta i. Intresset för kurser på D-nivå bekräftas även från andra 6

7 ledamöter. Möjligheten att ge D-kurser beslutas av prefekten vid Institutionen för hälsa och samhälle i dialog med ämnet. Studentunderlaget för en sådan kurs har då betydelse. En begäran från SUD-rådet om start av D-kurs och framtida magisterutbildning har dock stor tyng för de prioriteringar som görs inom institutionen, något som varit själva grundtanken med partnersamarbetet. SUD:s kansli går i samarbete med DFR ut med en intresseförfrågan för att få en tydligare bild av studentunderlaget och frågan om finansieringen av en D-kurs i socialt arbetet tas upp med prefekten för Hälsa- och samhälle. 12. Mötet avslutas Tommy Qvarfordt tackar för dagen och avslutar rådsmötet Vid anteckningarna Eva Hämberg 7