kommuninvånarna Meddelande om en rådgivande folkomröstning Käännä

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kommuninvånarna Meddelande om en rådgivande folkomröstning Käännä"

Transkript

1 MeDdelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad Meddelande om en rådgivande folkomröstning Käännä

2 Bästa sjundeåbo Med tanke på vår kommun står vi inför ett historiskt beslut. Sjundeå kommunfullmäktige har beslutat att anordna en rådgivande folkomröstning om en kommunsammanslagning med Lojo stad och Nummi-Pusula kommun. I omröstningen ber man om kommuninvånarnas åsikt angående en sammanslagning med dessa kommuner. Detta är en fin möjlighet för alla 18 år fyllda kommuninvånare att påverka kommunfullmäktiges beslut om kommunsammanslagningen. Kommunfullmäktige skall fatta beslut om en eventuell sammanslagning. Numera rekommenderas att man, särskilt då stora beslut fattas, borde genomföra en förhandsbedömning av konsekvenserna av besluten. Därtill bör det vid behandlingen finnas alternativ. Nu behandlas endast två alternativ, antingen en kommunsammanslagning med Lojo och Nummi-Pusula eller att tillsvidare förbli en självständig kommun. Vid bedömningen av beslutets konsekvenser bör man beakta hur beslutet inverkar på kommuninvånarna, miljön, organisationen, personalen samt på ekonomin. För att bedömna konsekvenserna av en eventuell kommunsammanslagning har förtroendevalda och tjänstemän under vårens lopp med Audiapro Oy:s hjälp uppgjort en utredning och ett avtal om villkoren för en sammanslagningen. Det meddelande till kommuninvånarna som du nu håller i din hand innehåller en sammansättning av tidtabellerna samt fusionsavtalet och utredningen över kommunsammanslagningen som de tre kommunernas beslutsfattare har underhandlat sig fram till. Det ekonomiska balanseringssavtal för kommunen, som redan tidigare uppgjorts med hjälp av Audiator Oy, belyser bedömningen av förutsättningarna för att förbli självständig. Det ekonomiska balanseringsprogrammet ledde till planen för hur Sjundeås ekonomi skulle saneras så att kommunen skulle ha en chans att förbli självständig. Åtgärdernas verkningar har varit positiva och kommunen har uppvisat positiva resultat, kommunen har minskat på underskottet och lånestocken. Man kan bekanta sig med avtalet för att ekonomiska balanseringsavtalet på sidorna Den allmänna ekonomiska utvecklingen och regeringens mål att genomföra kommunreformen inverkar på båda alternativen. Regeringens mål är att skapa en livskraftig kommunstruktur, som bildas av naturliga pendlingsområden. Regeringen kommer att fram till slutet av år 2011 definiera närmare detaljer såsom kriterierna för den kommunstruktur som eftersträvas, metropolområdets struktur och tidtabell. Man uppskattar att förnyelserna träder i kraft fr.o.m. år 2017.Det är utmanande att i detta skede bedöma konsekvenserna för de olika alternativen. Det gäller för var och en av oss att själv bilda sig en uppfattning. Juha-Pekka Isotupa kommundirektör Sjundeå kommun I Sjundeå den 28 augusti 2011 Meddelande kill kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad Utgivare: Sjundeå kommun Utformning och ombrytning: Jäljen Jättiläinen Tryckeri: Edita Prima Oy Bilder: Laura Kotila, Sjundeå Upplaga: 4900 Utdelning: Till alla röstberättigade sjundeåbor 2 Meddelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad

3 Viktiga datum Brevröstning (rådgivande folkomröstning om en eventuell sammanslagning av Sjundeå kommun, Lojo stad och Nummi-Pusula kommun). Brevröstningen slutar fredagen den 23 september klockan 19 då svarskuverten (ytterkuverten) ska vara framme hos kommunens centralvalnämnd Invånarkväll i Aleksis Kiviskolans auditorium från klockan 18. Invånarkvällen är öppen för alla kommuninvånare. Kaffeservering börjar klockan Valdag (rådgivande folkomröstning om en eventuell sammanslagning av Sjundeå kommun, Lojo stad och Nummi-Pusula kommun). Du kan rösta på röstningsstället i ditt eget röstningsområde mellan klockan 9 och 20. Tilläggsuppgifter om utredningen av en kommunsammanslagning, de färskaste handlingarna och diskussionsspalt finns i adressen Röstningsställena är Björknäs föreningslokal Näsbyvägen 922 (I, dvs. norra röstningsområdet) Församlingshemmet Kalansgränden 5 (II, dvs. mellersta röstningsområdet) Västanlid ungdomsföreningslokal Bäcksvägen 16 (III, dvs. västra röstningsområdet) Sjundeå svenska skola Skolvägen 3 (IV, dvs. stationsområdets röstningsområde) Störsviks daghem Störsviksvägen 232 (V, dvs. södra röstningsområdet) Kommunfullmäktiges möte där kommunfullmäktige fattar beslut om Sjundeå kommuns eventuella deltagande i den nya kommunen. Mötet hålls i Aleksis Kiviskolans auditorium och det börjar klockan En eventuell kommunsammanslagning Bekanta diga med kommunens serviceutbud genom våra förnyade www-sidor Sjundeå kommun, Lojo stad och Nummi-Pusula kommun har berett frågan om kommunsammanslagning så att sammanslagningen sker den 1 januari Vad tycker ni om den beredda kommunsammanslagningen? Exempel JA, jag understöder en kommunsammanslagning NEJ, jag motsätter mig en JAG TAR INGEN STÄLLNING 3

4 Lojo stad, Nummi-Pusula kommun och Sjundeå kommun Utkast till sammanslagningsavtal godkänd i stora delegationen Utgångspunkter För Sammanslagningsavtalet 1.1 Syftet med avtalet Detta avtal inklusive bilagor är ett sådant sammanslagningsavtal som avses i 8 i kommunindelningslagen (1698/2009). Nummi-Pusula, Sjundeå och Lojo bygger upp den nya kommunen som en sammanslagning av flera kommuner. Enligt förslaget ska kommunindelningen tekniskt ändras så att Nummi-Pusula kommun och Sjundeå kommun upplöses och ansluts till Lojo stad. 1.2 Avtalets bindande verkan och ikraftträdande Detta sammanslagningsavtal blir bindande när kommunernas fullmäktige har lämnat sin framställning om sammanslagning till statsrådet. Den nya kommunen inleder sin verksamhet den 1 januari 2013, och sammanslagningsavtalet gäller till utgången av Personalens uppsägningsskydd enligt 29 i kommunindelningslagen börjar den 1 januari 2013 och gäller i fem (5) år till slutet av Strategisk Sammanslagning 2.1 Vision och centrala mål för sammanslagningen Enligt 2 i kommunindelningslagen är målet för utvecklingen av kommunindelningen en livskraftig och regionalt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur. Målet är också att en kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna. Lojo, Nummi-Pusula och Sjundeå vill genom en samgång mellan flera kommuner bilda en livskraftig kommun med förmåga till utveckling och en stark regional aktör i Västnyland. Med flerkommunssamgången eftersträvar parterna en ekonomiskt stabil kommun som utvecklar sig, kan erbjuda invånarna god och högklassig kommunal service, kan vara en trygg och stimulerande arbetsgivare för sin personal och kan garantera invånarnas möjligheter till delaktighet och integration i den kommunala samfälligheten. 2.2 Förutsättningar för ändring av kommunindelningen Enligt 4 i kommunindelningslagen kan kommunindelningen ändras, om ändringen förbättrar: 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet av service eller kommunens funktionsförmåga i övrigt 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. När kommunindelningen ändras ska den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens möjligheter att få tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. De samgående kommunernas fullmäktige anser att kommunsammanslagningen uppfyller de förutsättningar som nämns i 4 i kommunindelningslagen. 3. Genomförande Av Sammanslagningen 3.1 Bildning av ny kommun Den sammanslagning av Lojo stad, Nummi- Pusula kommun och Sjundeå kommun som föreslås i detta avtal ska tekniskt genomföras så att Nummi-Pusula och Sjundeå kommuner upplöses den 31 december 2012 och sammanslås med Lojo stad, som inleder verksamheten den 1 januari Rättigheterna, tillstånden, egendomen, skulderna och förpliktelserna för de kommuner som upplöses överförs enligt 36 i kommunindelningslagen till Lojo stad. Den 1 januari 2013 sammanslås även Karislojo kommun med Lojo stad. För den sammanslagningen gäller ett separat sammanslagningsavtal. 3.2 Beredskap för eventuella andra kommunsammanslagningar Om externa tvingande skäl, såsom en stark vilja hos grannkommunerna eller styrning av staten, visar på ett behov att genomföra nya kommunsammanslagningar redan under den första mandatperioden för den nya kommunen, ska kommunerna genomföra sammanslagningen enligt de tillvägagångsprinciper som avtalats i detta avtal och som beretts av sammanslagningsstyrelsen så att förändringarna inte blir oskäliga för personalen, verksamheten eller ekonomin. 3.3 Den nya kommunens namn och vapen Lojo stad väljs till namn på den sammanslagna kommunen. Stadens vapen väljs till vapen för den sammanslagna kommunen. Den nya kommunen inleder separat planeringen av ett nytt vapen så att det kan tas i bruk efter övergångsperioden. 3.4 Sammanslagningsstyrelsens behörighet Sammanslagningsstyrelsen svarar för att sammanslagningsavtalet verkställs enligt 10 i kommunindelningslagen och förbereder ordnandet av den nya kommunens verksamhet och förvaltning. Angående sammanslagningsstyrelsen gäller i övrigt i tillämpliga delar det som föreskrivs om kommunstyrelsen. Sammanslagningsstyrelsen börjar arbeta genast när kommunernas fullmäktige har beslutat lämna in en framställning om sammanslagning och har valt sina ledamöter och ersättare till sammanslagningsstyrelsen. Sammanslagningsstyrelsen förbereder verksamhetsstarten för den nya kommunen tills ett gemensamt kommunalval har hållits hösten 2012 och kommunstyrelsen för den nya kommunen har tillsatts. Sammanslagningsstyrelsen fattar beslut i gemensamma frågor som gäller den nya kommunen. Saker som kan anses ha återverkningar på den nya kommunens verksamhet och ekonomi ska lämnas till sammanslagningsstyrelsen för behandling. Med detta avses bland annat eventuella ändringar i budgeten eller personalplanering i de kommuner som går samman, såsom tillsättande av betydande lediga tjänster och befattningar under åren före sammanslagningen, dvs De gamla kommunernas styrelser sätter under fokus på att sköta verksamheten i de egna kommunerna enligt sammanslagningsavtalet. Ett arbetsutskott som består av kommundirektörerna utgör beredande organ för sammanslagningsstyrelsen. De gamla styrelserna och fullmäktige fort- 4 Meddelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad

5 sätter sitt arbete fram till sammanslagningen. Efter att statsrådet fattat beslut om sammanslagning av kommuner får myndigheterna i de kommuner som går samman inte besluta i ärenden som skulle ha betydande verkningar som är bindande för den nya kommunen och beträffande vilka ett beslut skulle strida mot sammanslagningsavtalets syfte. Myndigheterna i de kommuner som går samman får besluta i ärenden som skulle ha betydande verkningar som är bindande för den nya kommunen, om beslutsfattandet inte kan framskjutas på grund av ärendets brådskande natur Sammanslagningsstyrelsens sammansättning Till sammanslagningsstyrelsen väljs 15 ledamöter med personliga ersättare. Kvotbestämmelserna i jämställdhetslagen ska iakttas. Nummi-Pusula och Sjundeå kommer att ha 3 företrädare i sammanslagningsstyrelsen, Lojo 8 och Karislojo 1. Företrädarna utses partivis enligt följande (styrgruppens preliminära förslag): Sjundeå 3 företrädare (SFP, Saml, SDP) Lojo 8 företrädare (SDP 3, Saml 2, VF 1, Gröna 1, Obundna 1) Nummi-Pusula 3 företrädare (C, Saml, SDP) Karislojo 1 företrädare (Saml) Sammanslagningsstyrelsen väljer inom sig en ordförande och ett behövligt antal vice ordförande. Styrgruppen för samgångsutredningen för beredande förhandlingar om hur ett smidigt val av ledamöter och ersättare i sammanslagningsstyrelsen ska gå till genast efter att kommunernas fullmäktige har beslutat lämna en framställan om sammanslagning till statsrådet. Kommunernas fullmäktige ska sammanträda för att välja sammanslagningsstyrelsens ledamöter och ersättare inom fyra veckor efter att fullmäktige har beslutat om framställan till statsrådet. 4. Uppbyggnaden Av Den Nya Kommunen 4.1 Den nya kommunens strategi Den nya kommunen arbetar för invånarnas välfärd, producerar de tjänster befolkningen behöver och beaktar klientperspektivet i sina beslut. Närservicen tryggas i kommunens område. Den nya kommunen stärker livskraften i området genom aktiv områdes- och näringslivsutveckling samt energisk intressebevakning. Kommunen utarbetar en utvecklingsbild för markanvändningen och förtydligar utvecklingsprofilerna för olika områden. Den nya kommunen intar en aktiv roll i samarbetet med andra kommuner i Västnyland och metropolområdet. Den nya kommunen arbetar ekonomiskt och produktivt. Sammanslagningsstyrelsen övervakar ekonomin i sammanslagningen. Kommunerna handlar ansvarsfullt och följer sina planer. I framtiden fortsätter utvecklingsarbetet i den nya kommunen med hjälp av en strategi jämte verkställighetsprogram. Sammanslagningsstyrelsen startar strategiarbetet, och den nya kommunens fullmäktige beslutar om strategin under år Den nya kommunens ledningssystem För den nya kommunen skapas ett enhetligt ledningssystem, som garanterar handlingsförmågan och styrbarheten i hela kommunkoncernen. Huvuddragen i organisationens struktur fastställs i detta avtal. Sammanslagningsstyrelsen godkänner ett ledningssystem och en organisationsstruktur för den nya kommunen mer i detalj före utgången av mars Förtroendemannaorganisation Den nya kommunens fullmäktige ska enligt kommunallagen ha 51 ledamöter och inleder sin verksamhet genast när resultatet av kommunalvalet hösten 2012 har fastställts. Sammanslagningsstyrelsen lämnar ett förslag om antalet ledamöter i kommunstyrelsen inom ramen för den nya kommunens förvaltningsstadga, som det nya fullmäktige godkänner på sitt första sammanträde. Sammanslagningsstyrelsen lämnar också ett förslag på den blivande uppbyggnaden av nämnder och sektioner till fullmäktige. Följande indelning i nämnder utgör utgångspunkten för planeringen av organisationen: nämnd för fostran och utbildning kultur- och fritidsnämnd stadsplaneringsnämnd eknisk nämnd miljö- och byggnadsnämnd grundtrygghetsnämnd Sammanslagningsstyrelsen bereder frågan om eventuella sektioner. Vid utnämningen av medlemmar i nämnderna ska hänsyn tas till jämlikhets- och funktionalitetsaspekter. När ordinarie medlemmar väljs till nämnderna och stadsstyrelsen ska varje kommun tryggas representation under den första mandatperioden. Minst två ordinarie medlemmar och två ersättare från varje medverkande kommun ska väljas till stadsstyrelsen och nämnderna under den första mandatperioden utgående från resultatet i kommunalvalet Den nya kommunen påbörjar arbetet med att utveckla närdemokratimodellen och det nya fullmäktige fattar beslut i frågan. Syftet med närdemokratimodellen för den nya kommunen är att främja invånarnas möjligheter att påverka kommunens verksamhet och service stärka hembygdsandan och identiteten främja intressebevakningen för invånare i de olika kommundelarna och deras möjligheter att föra fram viktiga frågor främja föreningsverksamheten och aktiviteten på områdesnivå. 4.4 Principer för samordning av servicesystem Den nya kommunen samordnar servicesystemen i de olika kommunerna från den 1 januari Utgångspunkten är att kommunen ska erbjuda så högklassig service som möjligt inom de ekonomiska ramarna. Under avtalstiden kvarstår den befintliga närservicen enligt kommunernas nuvarande riktlinjer för utveckling. Enhetliga principer för serviceutbudet tillämpas från början av Stadens förvaltningsservice samlas centralt. Samservicekontor för stadens förvaltning och stadsplaneringen inrättas i Sjundeå och Nummi-Pusula. Tillgången till specialservice inom socialoch hälsovården, småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen vid kommunernas nuvarande kontor tryggas med regionala experttjänster enligt klienternas behov. Principen om minimistorlek för skolor (minst 30 elever och 2 lärare) tillämpas så att om elevantalet underskrider minimiantalet under två läsår efter varandra, tas skolans framtid upp till behandling i beslutsfattande organ redan under avtalsperioden. Kollektivtrafikservicen mellan kommunens olika delar utvecklas. En utvecklingsbild för markanvändningen i den nya kommunen utarbetas utgående från landskapsplanen och de nuvarande generalplanerna. Generalplaneringen och detaljplaneringen ses över ur den nya kommunens perspektiv med beaktande av de nuvarande kommunernas planeringsprogram. Pågående planeringsprocesser fortgår. Den nya kommunen ges ett enhetligt transportsystem för avfallshanteringen. Stödtjänsterna organiseras på ett produktivt och högkvalitativt sätt. Den nya kommunen fäster särskild uppmärksamhet vid utnyttjandet av naturresurser och realiserar inte skogsfastigheter i rekreationsbruk som inte är planlagda i någon betydande mån under avtalstiden. Den svenska undervisningschefen ansvarar i den nya kommunen för utveckling av undervisningen på svenska i alla skolformer från småbarnsfostran till vuxenutbildning. 5

6 4.5 Principer och mål för ekonomiförvaltningen Alla kommuner som går samman sköter sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. I verksamheten iakttar de 31 i kommunindelningslagen, som innehåller bestämmelser om behörigheten hos myndigheter i sammanslagningskommunerna. Enligt 31 får myndigheterna i de kommuner som går samman, efter att statsrådet har fattat beslut om sammanslagning av kommunerna, inte besluta i ärenden som skulle ha betydande verkningar som är bindande för den nya kommunen och beträffande vilka ett beslut skulle strida mot sammanslagningsavtalets syfte. Om ett beslut måste fattas i brådskande ordning, är myndigheten i samgångskommunen dock inte bunden av detta. I sammanslagningsavtalet avtalas därtill om att begränsningen i 31 ska iakttas även under månaderna från att kommunernas fullmäktige har fattat beslut om sammanslagningsframställan fram till att statsrådet fattar sitt beslut. Under den tiden genomför kommunerna sina investeringsprogram enligt budgeterna. Kommunsammanslagningen är ett produktivitetsprojekt, där följande utgör de centrala principerna: Sammanslagningsstyrelsen ska utarbeta en budget och ett förslag om utveckling av produktiviteten under avtalsperioden för den nya kommunen. Kommunerna ska använda sina nuvarande egna lokaler i serviceproduktionen på ett effektivt sätt och utarbeta principer för ägandet före utgången av Antalet anställda ska hållas på en nivå som är ändamålsenlig för den nya kommunen och tillsättningen av lediga befattningar ska styras enligt kommande servicebehov. Ambitionen ska vara att ersätta upphandlad service, särskilt inom förvaltningen, med egen arbetsinsats i mån av möjlighet. Kommunerna ska hålla sig till överenskomna åtgärder och investeringsprogram som ingår i budgeterna. Den nya kommunens investeringsprogram ska bygga på dess ekonomiska bärkraft och ekonomiska ramar. Investeringsprogrammet ska bygga på den nya kommunens behov och kommunernas befintliga planer. En bedömning av utvecklingen för servicebehovet och en kartläggning av renoveringsbehovet i lokalerna ska göras på enahanda grunder. Konkreta principer för den nya kommunens ekonomiförvaltning utarbetas i budgeten för 2013, som godkänns av det nya fullmäktige. 5. Personalens Ställning 5.1 Fem års uppsägningsskydd En ändring av kommunindelningen är för personalens del överlåtelse av rörelse enligt 29 1 mom. i kommunindelningslagen. Alla ordinarie tjänsteinnehavare i de tre kommunerna samt alla arbetstagare med ett arbetsavtal som gäller tills vidare har skydd mot uppsägning av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker. Skyddet följer 29 2 mom. i kommunindelningslagen och gäller i fem (5) år. Skyddet i fråga sträcker sig från början av 2013 till slutet av Arbetsavtal på viss tid upphör i enlighet med det ursprungliga avtalet, om inte arbetsgivaren fattar ett separat beslut om något annat beträffande arbetsuppgifterna. Sammanslagningsstyrelsen svarar för planeringen av personalorganisationen för samgången. 5.2 Kommundirektörernas och de övriga anställdas ställning Bestämmelser om överföring av samgångskommunernas kommundirektörer och avtal om detta ingår i 30 och 8 i kommunindelningslagen. När ändringen i kommunindelningen träder i kraft upphör kommundirektörstjänsterna i alla de tre kommunerna och kommundirektörerna övergår till lämpliga tjänster i den nya kommunen. Lojo stadsdirektör utses till stadsdirektör i den nya kommunen. Den nuvarande kommundirektören i Nummi-Pusula övergår till en tjänst som utvecklingsdirektör och chef vid enheten för utvecklings- och näringslivsservice med oförändrade lönevillkor. Den nuvarande kommundirektören i Sjundeå övergår med oförändrade lönevillkor till en tjänst som teknisk direktör inom stadsplaneringssektorn med ansvar för ledningen av vattenverket och sektorns ägar- och koncernstyrningsfrågor. Den tekniska direktören är ersättare för sektordirektören. De samgående kommunernas kommundirektörer är medlemmar i ledningsgruppen för den sammanslagna kommunen under avtalsperioden. Om kommundirektörens och personalens ställning bestäms i 29 i kommunindelningslagen: Uppsägningsskyddet under fem år gäller i fråga om ekonomiska orsaker och produktionsorsaker. Det är dock möjligt att säga upp en person under de fem åren, om han eller hon vägrar att ta emot en ny arbetsuppgift eller tjänst som erbjuds. Personalens löner görs enhetliga efter arbetets svårighetsgrad före utgången av Den nya kommunens chefer för sektorer och resultatområden utses av sammanslagningsstyrelsen före utgången av mars För hela personalens del ska de nya arbetsuppgifterna vara klara senast den 30 september Befattningarna besätts för de nämnda chefernas del i första hand genom en intern placeringsprocess, när organisationen har godkänts i sammanslagningsstyrelsen. Personalen tilldelas befattningar som motsvarar deras kompetens och utbildning och med hänsyn till nuvarande uppgifter och ställning. 6. Andra Arrangemang Som Föranleds Av SammanslagNingen 6.1 Avtal Samgångskommunernas inbördes avtal om kommunalt samarbete går ut den 31 december Nummi-Pusula kommun säger upp avtalen för samkommunen Perusturvakuntayhtymä Karviainen och affärsverkssamkommunen Puhti så att de upphör senast den 31 december Samgångsstyrelsen har till uppgift att förhandla om de avtal och arrangemang som Lojo, Sjundeå och Nummi-Pusula har överenskommit om med andra kommuner och organ. 6.2 Kommunala föreskrifter och avgifter Sammanslagningsstyrelsen beslutar om kommunala avgifter så att de träder i kraft från den 1 januari Genom att göra avgifterna enhetliga ska kommunen trygga åtminstone den nuvarande omfattningen på inkomstflödet från avgifter. De nya instruktionerna för den nya kommunen träder i kraft den 1 januari 2013 och kommunen påbörjar beredningen av övriga regelverk omedelbart under ledning av sammanslagningsstyrelsen. 6.3 Hemorter för sammanslutningar och stiftelser Den nya kommunen blir hemort för de bolag, föreningar, andelslag och andra sammanslutningar, enskilda firmor och stiftelser som verkar inom den nya kommunen. Myndigheterna inför behövliga ändringar i registret på tjänstens vägnar enligt 34 i kommunindelningslagen. 6 Meddelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad

7 Utredning av en kommunsammanslagning mellan Lojo stad, Nummi-Pusula kommun och Sjundeå kommun Oy Audiapro Ab, Aija Tuimala ja Mikko Kenni 0. Sammanfattning Av Utredningen Bakgrund Till Utredningen Beskrivning av hur utredningen har genomförts Utgångspunkter för sammanslagning av flera kommuner Sammanslagning av flera kommuner som strategiskt alternativ Beskrivning av dagens situation i kommunerna Befolkning Befolkningen i Lojo Befolkningen i Nummi-Pusula Befolkningen i Sjundeå Befolkningsprognos för den nya kommunen Befolkningsutvecklingen i Lojo, Nummi-Pusula och Sjundeå Tvåspråkighet Sysselsättningsläget och utveckling Antal kommunalt anställda och pensioneringar Pendling Ekonomi Kommunernas markegendom Förtroendepersoner Koncern- och samarbetsstrukturer Servicestrukturer och tjänster i den nya kommunen Social- och hälsovårdstjänster Tekniska sektorn Bildning Förvaltnings- och stödtjänster samt tjänster till näringslivet Förväntningar på den nya kommunen Fullmäktigegruppernas förväntningar på den nya kommunen Kommuninvånarnas förväntningar och information till dem om projektet Involvering av de anställda i processen Byggstenarna för den nya kommunen Livskraft och verksamhetsomgivning Ekonomi Personal Service Demokrati Kommuninvånaren Organisation Uppskattning av den nya kommunens verkningar och slutsatser

8 0. Sammanfattning Av Utredningen Denna rapport är en sammanfattning av den utredning som Lojo stad, Sjundeå kommun och Nummi-Pusula kommun gjorde under vinterperioden om ett eventuellt grundande av en gemensam kommun. Avsikten med rapporten är att ge tilläggsuppgifter om situationen i kommunerna i dag samt i synnerhet presentera hur tjänsterna, regionens livskraft, kommunernas verksamhet och ekonomi samt kommuninvånarna skulle påverkas av att en ny kommun eventuellt grundas. Enligt den kommun- och servicestrukturreform som har påskyndats ända sedan år 2006, det vill säga Paras-projektet, ska de strukturella reformerna vara inriktade på organisering av tjänsterna så att kvaliteten på, tillgången till och produktiviteten från tjänsterna i framtiden kan tryggas. Regeringens nya riksomfattande regeringsprogram publicerades den 17 juni Regeringen främjar en kommunreform som grundar sig på starka primärkommuner. Noggrannare kriterier och hur detta fortskrider fastställs före utgången av år Enligt regeringsprogrammet består en stark primärkommun av naturliga pendlingsområden som är tillräckligt stora för att självständigt kunna sörja för basservicen, med undantag för den specialiserade sjukvården och krävande socialvårdstjänster. En stark primärkommun kan framgångsrikt bedriva näringspolitik och utvecklingsarbete och den kan effektivt bemöta utmaningen i allt mer splittrade samhällsstrukturer. I de fall då ingen stark primärkommun uppstår i området föreslår regeringsprogrammet som lösning att tillräckligt stora helheter skapas enligt modellen med ansvarskommuner, det vill säga värdkommuner. Modellen med starka primärkommuner grundar sig på idén om att det i framtiden är starka primärkommuner som förverkligar självstyrelsen. Dessa har reell beslutanderätt över kommuninvånarnas service och frågor direkt genom sin fullmäktige. Detta tänkesätt minskar automatiskt antalet kommuner samt kommunernas samarbetslösningar. Samarbetslösningarna anses möjliga i områden där det inte finns starka primärkommuner. Regeringsprogrammet innehåller inga krav på befolkningsgrund och också de övriga kriterierna för starka primärkommuner fastställs under beredningen hösten Riktlinjerna i regeringsprogrammet är dock en mycket stark signal om fördjupning av samarbetet och skapandet av starka primärkommuner. För kommunerna i Lojoregionen visar målsättningarna i regeringsprogrammet tydligt riktningen. Den nya kommun som skulle bildas av Lojo, Sjundeå och Nummi-Pusula skulle i stor utsträckning ansvara för de kommunala tjänsterna och förverkliga kommuninvånarnas direkta självstyrelse. Utgångspunkten för beredningen av den nya kommunen under avtalsperioden är att kundservicen huvudsakligen förblir oförändrad i tätorterna i de kommuner som ansluter sig till den nya kommunen. En sammanställning av riktlinjerna för servicen har dessutom gjorts. Denna beaktas i det egentliga avtalet om sammanslagning. Beredningen av utredningen och utkastet till avtal har letts av en stor delegation samt en styrgrupp. För tjänstemannaarbetet har dessutom en arbetsgrupp, som delade ut utredningsuppgifter enligt sektor och enligt servicehelheter våren 2011, ansvarat. I denna utredning presenteras endast sammandragen av de centrala beskrivningarna av servicenätet samt hur förändringarna påverkar verksamheten och ekonomin av de olika bakgrundsuppgifter som nämns tidigare i texten. I utredningen har uppgifter om kommunernas befolkning och ekonomi presenterats separat och tillsammans. I slutet har dessutom en sammanställning gjorts av de centrala byggstenarna för den nya kommunen ur olika perspektiv. Till de stora helhetsområden där den nya kommunen skulle vara en starkare regional aktör än i dag hör bl.a. intressebevakning och arrangerande av näringsverksamhet. Ur kommuninvånarens perspektiv är tryggandet av den interna trafiken i en vidsträckt kommun och närservicen viktiga frågor. I den nya kommunen vill man dessutom göra det lättare för invånarna att påverka regionalt genom utveckling av närdemokratin. Ekonomiskt kommer framtiden att utgöra en extremt stor utmaning också för den nya kommunen, eftersom tyngdpunkten för befolkningsstrukturen också i den nya kommunen förskjuts mot äldre åldrar och behovet av service ökar. I den nya, mera vidsträckta kommunen finns det möjlighet att utveckla verksamheten, specialisera sig och avlägsna eventuella överlappningar i förvaltningen då 4 kommuner (inkl. Karislojo, som går samman med Lojo år 2013) samt LOST samkommunen skulle förenas till en administrativ aktör. 8 Meddelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad

9 Preliminär utredning Det finns fortfarande flera alternativ En bedömning av för- och nackdelarna Utredning om kommunsammanslagning Tydliga avtalsparter Ett avtal om sammanslagning upprättas Administrationen i den nya kommunen arrangeras Plan över sammanslagning av servicestrukturerna Val av samgångsstyrelse Beslut om kommunsammanslagning Samgångsstyrelsen ansvarar för beredning av den nya kommunen Den nya kommunen tar form Figur 1 Förverkligande av kommunstruktursreformen stegvis 1. Bakgrund Till Utredningen Lojo stad, Nummi-Pusula kommun och Sjundeå kommun har fattat beslut om att göra en utredning om kommunsammanslagning. Lojo, Nummi-Pusula och Sjundeå har samtliga gjort preliminära utredningar om alternativa kommunsammanslagningar och utrett eventuella inriktningsalternativ. Enligt beslutet går utredningen om kommunsammanslagningen ut på att som grund för beslutsprocessen granska vilka möjligheter den kommun som uppstår vid kommunsammanslagningen har ur serviceperspektiv och administrativt perspektiv. I den preliminära utredningen har man fattat beslut om utredning av: 1. Effekterna på kommuninvånare och service 2. Effekterna på områdets livskraft 3. Effekterna på kommunernas verksamhet och ekonomi Figur 2 Organisation för beredning av utredningen om en kommunsammanslagning Till sin karaktär är perspektivet på utredningen målinriktat, vilket betyder att den kommunsammanslagning som förverkligas ska vara strategisk och trygga regionens framgångar också i framtiden. I figur 1 finns en närmare beskrivning av de övriga skedena i en eventuell kommunsammanslagningsprocess. Utredningen ger information om den aktuella situationen i Lojo, Nummi-Pusula och Sjundeå samt bedömer effekterna av olika strukturella alternativ på teman enligt figuren här ovanför: ekonomi, tjänster, personal, samhällsstruktur och demokrati. De framtida utmaningarna för kommunerna bedöms dessutom i skenet av statistik, ekonomisk information samt det material som kommunerna har inlämnat. Denna utredning har gjorts av direktör Aija Tuimala och specialsakkunniga Mikko Kenni på Oy Audiapro Ab. Utvecklingschef Pekka Puistosalo i Lojo, kommundirektör Eero Soinio i Nummi-Pusula och kommundirektör Jukka-Pekka Isotupa i Sjundeå har ansvarat för kontakterna mellan kommunerna och konsulten samt framtagning av material. Figur 3 Tidsschema för utredningen 9

10 1.1 Beskrivning av hur utredningen har genomförts En stor delegation och en styrningsgrupp bestående av ledande förtroendepersoner och tjänstemän grundades för utredningen av kommunsammanslagningen. Utredningen av kommunsammanslagningen bereddes dessutom av en separat arbetsgrupp bestående av tjänstemän. Den aktuella arbetsgruppen har fördelats på temagrupper kring bildning, grundtrygghet, teknik och miljö, centralförvaltning samt kommunikation. Dessa beredde bakgrundsmaterialet för respektive sektor. 1.2 Utgångspunkter för sammanslagning av flera kommuner Våren 2005 grundade statsrådet Paras-projektet, en kommun- och servicestrukturreform. Den ramlag som möjliggör detta och som styr förverkligandet av projektet trädde i kraft i februari år 2007 och gäller till slutet av år Det centrala målet för kommun- och servicestrukturreformen har varit att på längre sikt trygga de tjänster som kommunerna ordnar för kommuninvånarna. Det krävs strukturella reformer av kommunerna för att målen med Paras-projektet ska uppnås. Syftet med de strukturella reformerna ska vara att omorganisera kommunernas service så att kvaliteten på, tillgången till och avkastningen från servicen kan tryggas. Genom Paras-projektet har det skett reformer bland kommunerna i Finland. Som exempel på dessa kan nämnas att 32 kommunsammanslagningar gjordes år 2009 och att dessa gällde 99 kommuner. Utöver detta har kommunerna grundat nya samarbetsorganisationer och fördjupat samarbetet med andra kommuner. I och med att verksamhetsmiljön för kommunerna har blivit allt mera komplicerad och utmanande har trycket på att kommunerna ska reformera sina verksamhetsmetoder och sin organisation ökat. Det blir allt oftare svårare att förutse förändringarna och tidsfristen för reaktioner på dem har förkortats. Den globala ekonomin, åldrande befolkningen och förändringarna i den regionala strukturen tvingar kommunerna att allt noggrannare överväga sin framtid. Trots de förändringar som sker i verksamhetsomgivningen ska kommunerna också i fram-tiden kunna ansvara för kommuninvånarnas behov. Kommuninvånarna kommer också i fortsättningen att behöva utbildning, social- och hälsovårdstjänster samt en kommunalt upprätthållen infrastruktur. Kommunerna kommer också i fortsättningen att axla ansvaret för denna uppgift och man måste finna nya lösningar på hur dessa tjänster erbjuds. Det räcker inte längre med enbart kosmetiska förändringar och förbättring av den interna effektiviteten utan det behövs tillräckligt djärva lösningar för att kommunerna också i fortsättningen ska ha möjlighet att garantera välfärdstjänsterna åt sina kommuninvånare. 1.3 Sammanslagning av flera kommuner som strategiskt alternativ Av de 32 kommunsammanslagningar som gjordes år 2009 var 16 sammanslagningar av minst tre kommuner och genom dem minskade antalet kommuner i Finland med 51 kommuner. Speciellt för sammanslagningarna av flera kommuner år 2009 (Salo, Kouvola, Tavastehus) var att dessa till befolkningsantalet och arealen var klart större än tidigare sammanslagningar av flera kommuner. Vid en sammanslagning av flera kommuner berör sammanslagningen minst tre kommuner. Det typiska för en sammanslagning av flera kommuner är att den nya kommunen inte enbart består av en sammanräkning av kommuner, men att den betyder någonting mera. En sammanslagning av flera kommuner avviker på många, betydande sätt från kommunsammanslagningar av två kommuner. Enligt lagstiftningen motsvarar en sammanslagning av flera kommuner en sammanslagning av två kommuner. Samma lagstiftning styr vardera processen, men en sammanslagning av flera kommuner är något mera utmanande att genomföra eftersom antalet förhandlare är större. En av de större fördelarna med en sammanslagning av flera kommuner anses vara att den ger möjlighet att skapa en stor förändring på en gång. Hur stor förändringen är beror förutom på antalet kommuner som deltar i sammanslagningen bland annat även på antalet invånare i kommunen och hur mycket antalet anställda i kommunen ökar, samkommuner upplöses och ändringar sker i servicearrangemangen och -produktionen. Det kan ofta vara ett bättre, effektivare och till och med lättare alternativ att göra en stor engångsförändring än att ha en kontinuerlig förändringsprocess, som pågår i flera år, som ofta åstadkommer förändringströtthet i såväl dem som leder förändringarna, de anställda inom organisationen som också kommuninvånarna. I granskningen av specialdragen för en sammanslagning av flera kommuner accentueras analysen av möjligheterna med och hoten mot sammanslagningarna. Det beror helt på den rådande situationen och hur förändringen förverkligas om de förändringar som sammanslagningen mellan flera kommuner medför är för stora, lagom eller för små. Om det finns för mycket brister i den rådande situationen och förverkligandet av förändringen är det bättre att hålla sig till en liten förändring, som är mera hanterbar. På motsvarande sätt är det möjligt att genomföra en större förändring utan att riskerna växer och blir för stora, om förändringsprocessen förverkligas på ett skickligt sätt och man har ett starkt gemensamt intresse för det. För att man ska kunna göra en lyckad sam- A. Flera samhällen och e växande befolkningsunderlag B. Många områden och växande avstånd Helhet bestående av flera kommuner C. Flera centrum och e växande servicenätverk E. Många verksamhetskulturer och personalförvaltning som förnyas D. Många organisa oner och mindre förtroendepersonsförvaltning Figur 4 Fem kännetecknande drag för en gemensam helhet bestående av flera kommuner 10 Meddelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad

11 manslagning av flera kommuner krävs det att dessa specialdrag beaktas redan i början av processen. Arto Koski, sakkunnig vid kommunförbundet har därför definierat fem specialdrag för sammanslagningar mellan flera kommuner. A. Flera samhällen och ett växande befolkningsunderlag Genom en sammanslagning av flera kommuner har man möjlighet att på en gång utöka antalet invånare i kommunen mera än genom en sammanslagning av endast två kommuner. B. Många områden och växande avstånd I sammanslagningar av två kommuner stannar arealen i den nya eller utvidgade kommunen ofta under kvadratkilometer medan arealen vid en sammanslagning av flera kommuner ökar till mera än 1000 kvadratkilometer. Då arealen ökar kan avstånden längs landsvägen till kommuncentrumet från randområdena öka till över 40 kilometer. C. Flera centrum och ett växande servicenätverk Det nätverk som den nya kommunen skapar blir mera omfattande än vid en kommunsammanslagning av två kommuner. Då antalet kommuner ökar, ökar antalet kommuncentrum lika mycket och antalet bycentrum ännu mera. Dessa skapar ett nytt nätverk D. Många organisationer och reducerad förtroendepersonsförvaltning Vid en sammanslagning av flera kommuner kommer även antalet förtroendevalda att minska, i vissa fall till enbart en fjärdedel av vad de var före sammanslagningen. E. Många verksamhetskulturer och personalförvaltning som förnyas En sammanslagning av flera kommuner påverkar även organisations- och verksamhetskulturen eftersom det som tidigare var en liten organisation nu bildar en ny organisation med upp till tusen anställda. Vid en sammanslagning av flera kommuner kan man identifiera åtta möjligheter. Genom att utnyttja dessa kan kommunerna åstadkomma önskade förändringar jämfört med om kommunsammanslagningen inte genomförs eller den endast genomförs mellan två kommuner. Till dessa möjligheter räknas bland annat: en tillräckligt stor förändring åstadkoms genom en sammanslagning, det är möjligt att skapa en enhetlig, fungerande helhet av kommunen, det är möjligt att jämna ut lokala skillnader och underlätta hanteringen av tillväxt, effektivare styra utvecklingen av inkomster och utgifter, skapa en starkare aktör av kommunen inom näringslivspolitiken, stärka kommunens ställning vid konkurrensen på arbetsmarknaden samt effektivisera markanvändningen och planeringen av samhällsplaneringen. 11

12 2. Beskrivning av dagens situation i kommunerna 2.1 Befolkning I detta kapitel beskrivs befolkningsprognoserna och befolkningsmängden i Lojo stad, Nummi-Pusula kommun och Sjundeå kommun. Den nya kommunens befolkningsstatistik efter kommunsammanslagningen granskas dessutom som en sammanställning av kommunernas uppgifter. Uppgifterna grundar sig på Statistikcentralens uppgifter och prognoser från år Statistikcentralens befolkningsprognoser är så kallade demografiska trendkalkyler där man räknar ut hur områdets framtida befolkningsstruktur skulle se ut om befolkningsutvecklingen fortsätter oförändrad. Uppgifterna om pendlingen är från år 2007, vilket är den senaste tillgängliga statistiken Befolkningen i Lojo År 2009 hade Lojo invånare. Antalet invånare i Lojo har ökat med personer sedan år Enligt befolkningsprognosen kommer antalet invånare i Lojo att öka till personer före år Uppgifterna för Karislojo har lagts till i prognoserna för år 2030 eftersom kommunen blir en del av Lojo år I befolkningsprognosen för Lojo kan man observera att antalet invånare i staden enligt prognosen kommer att öka med 22 procent under de följande tjugo åren. Tillväxtutvecklingen är kraftig också om den kommunsammanslagning som förverkligas år 2013 inte beaktas. Det typiska för tillväxtkommuner är att servicebehovet inom dagvård eller grundläggande undervisning ökar då årskullarna med barn och ungdom växer. Enligt befolkningsprognosen kommer andelen barn under skolåldern att öka med 4,3 procent i Lojo före år Andelen ungdomar (7-14 år) kommer att öka med 12 procent. Andelen åringar kommer att öka med inemot 5 procent i Lojo. Enligt befolkningsprognoserna för Lojo kommer den största ökningen dock att vara i gruppen med pensionerade kommuninvånare åringarnas andel kommer att öka med 65,2 procent, åringarnas andel med hela 160 procent och även de kommuninvånare som har fyllt 85 år kommer att öka med 228 procent. En så radikal förändring i åldersstrukturen kommer att medföra en betydande ökning av servicebehovet inom äldreomsorgen och höjda kostnader. Åren kommer de olika åldersgruppernas andelar av invånarna i Lojo stad att ändras så att andelen personer i arbetsför ålder minskar med 11 procentenheter medan andelen personer som har fyllt 65 år klart ökar och andelen barn och ungdomar minskar något Befolkningen i Nummi-Pusula År 2009 hade Nummi-Pusula invånare. Antalet invånare i Nummi-Pusula har ökat med personer sedan år Enligt Statistikcentralens prognos har Nummi-Pusula invånare år 2030, det vill säga att antalet invånare skulle öka med 11,1 procent från siffrorna för år Enligt befolkningsprognosen för Nummi-Pusula är andelen personer i åldern 0-64 år så gott som oförändrad, men andelen personer som har fyllt 65 år ökar. Enligt prognosen kommer antalet barn, ungdomar och personer i arbetsför ålder att vara så gott som oförändrat. En tydlig ökning kan observeras i åldersgruppen över 65 år. Denna befolkningsgrupps andel kommer att öka med 61,3 procent fram till år 2030, vilket kommer att försämra kommunens försörjningskvot något. Om servicestrukturen och behoven enligt åldersgrupp ligger på nuvarande nivå betyder förändringen i åldersstrukturen ett ökande servicebehov och ökande kostnader inom äldreomsorgen. I Nummi-Pusula kommer de framtida utmaningarna under de närmaste 20 åren därför att vara respons på äldre personers behov av service samt finansiering av den kommunala servicen. Den förändring som har beskrivits här ovanför märks speciellt bra då man granskar hur tyngdpunkten fördelar sig på de olika åldersgrupperna i Nummi-Pusula olika år. Antalet personer i arbetsför ålder minskar med 7 procentenheter före år 2030 och det sker en ökning av andelen personer i åldersgrupperna över 65 år. Lojo Andel av samtliga i % Andel av samtliga i % 2030 Andel av samtliga i % Antal invånare Åldersstruktur, st. 0-6 år , , ,3 6-år , , ,1 Grundskola, 7-16 år , , ,7 Gymnasium, , , ,4 Arbetsför ålder, år , , , åringar , , , åringar , , ,6 över 84 åringar , , ,1 Pensionsålder, över 64 år , , ,5 Tabell 1 Befolkningsprognos för Lojo Nummi-Pusula Andel av samtliga i % Tabell 2 Befolkningsprognos för Nummi-Pusula Andel av samtliga i % 2030 Andel av samtliga i % Antal invånare , Åldersstruktur, st. 0-6 år , , ,7 6-år , ,1 71 1,0 Grundskola, 7-16 år , , ,2 Gymnasium, , , ,0 Arbetsför ålder, år , , , åringar , , , åringar , , ,5 över 84 åringar , , ,2 Pensionsålder, över 64 år , , ,9 12 Meddelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad

13 Figur 5 Förändring i ålderstrukturen för invånarna i Lojo åren Figur 6 Förändring i åldersstrukturen för invånarna i Nummi-Pusula åren

14 2.1.3 Befolkningen i Sjundeå Enligt Statistikcentralens befolkningsprognos kommer antalet invånare i Sjundeå kommun att öka med cirka personer före år År 2030 skulle Sjundeå ha invånare. För Sjundeås del utgör ökningen av personer i åldern 7 16 år den största förändringen (14,8 %) i befolkningsstrukturen liksom även ökningen i gruppen med personer i arbetsför ålder, dvs åringar (52,7%). Andelen personer som har fyllt 64 år kommer även att uppgå till närmare 20 % av samtliga invånare i kommunen före år Detta betyder att redan var femte kommuninvånare har gått i pension Befolkningsprognos för den nya kommunen I detta kapitel sammanställs uppgifterna för Lojo, Nummi-Pusula och Sjundeå och befolkningsutvecklingen granskas som helhet i den stad som grundas. Såsom framgår av tabell 4 skulle den nya stadens befolkning öka i varje grupp. Den största procentuella tillväxten hänför sig till personer som har fyllt 64 år, vilket i praktiken betyder att ökningen av servicebehovet i den nya kommunen främst kommer att gälla äld-reomsorgen Befolkningsutvecklingen i Lojo, Nummi-Pusula och Sjundeå På 2000-talet har kommunerna i Nyland varit tillväxtkommuner. Av kommunerna växer Lojo något över genomsnittet i Nyland och Nummi-Pusula något snabbare än genomsnittet för hela landet. I framtiden kommer Sjundeå att höra till de allra snabbast växande kommunerna i förhållande till antalet invånare. I Karislojo, som ansluts till Lojo, uppnår invånarna pensionsåldern betydligt snabbare än det bor unga personer, som kommer ut i arbetslivet, i kommunen. Utvecklingen i Sjundeå och Nummi-Pusula är något bättre, men det granskade området hör klart till den mest utmanande regionen i Nyland med hänsyn till hur arbetskraften förnyas. Situationen i Lojo stad är bättre än i de övriga kommunerna som granskas här. Endast i Esbo och Helsingfors finns det flera ungdomar än personer som inom kort kommer att gå i pension. Sjundeå Andel av samtliga i % Tabell 3 Befolkningsprognos för Sjundeå Andel av samtliga i % 2030 Andel av samtliga i % Antal invånare Åldersstruktur, st. 0-6 år , , ,0 6-år , , ,4 Grundskola, 7-16 år , , ,8 Gymnasium, , , ,7 Arbetsför ålder, år , , , åringar , , , åringar , , ,4 över 84 åringar , , ,7 Pensionsålder, över 64 år , , ,8 Figur 7 Förändring i åldersstrukturen för invånarna i Sjundeå åren Tabell 4 Befolkningsprognos för den nya kommunen år Andel av samtliga i % 2020 Andel av samtliga i % 2030 Andel av samtliga i % 2040 Andel av samtliga i % Antal invånare , , , ,1 0-6 åringar 637 1, , , ,1 6 åringar , , , ,5 Grundskola, 7-16 åringar , , , ,4 Gymnasium, åringar , , , ,3 I arbetsför ålder, åringar , , , , åringar 870 1, , , ,3 över 84 åringar 16, , , ,7 Pensionsålder, över 64 åringar 14 Meddelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad

15 Väkiluvun kehitys ja ennuste vuoteen 2040 kunnittain Utveckling av folkmängden och prognos fram till år 2040 kommunvis 240 Indeksi, vuosi 1990 = 100 / Index, år 1990 = 100 Figur 10 Förhållandet mellan personer i åldern år och personer i åldern år. (Statistikcentralen / Nylands förbund) Hanko- Hangö Inkoo - Ingå Karjalohja - Karislojo Karkkila - Högfors Kirkkonummi - Kyrkslätt Lohja - Lojo Nummi-Pusula Raasepori - Raseborg Siuntio - Sjundeå SeutuNet Vuoden 2010 aluerajat Lähde: Tilastokeskus/Väestö Vuosi/År Områdesindelningen år 2010 Källa: Statistikcentralen/Befolkning Figur 8 Antalet invånare år 2030 i förhållande till antalet invånare år 2008 (Statistikcentralen/Nylands förbund) Figur 9 Befolkningsutvecklingen i Västra Nyland åren och prognos fram till år 2040 kommunvis (Stati-stikcentralen) Tvåspråkighet En kommun är antingen enspråkig eller tvåspråkig. Utgående från den officiella statistiken stadgas vart tionde år genom statsrådets förordning vilka kommuner som är tvåspråkiga och vilket språk som är majoritetsspråk i dessa kommuner samt vilka kommuner som är enspråkigt finsk- eller svenskspråkiga. En kommun ska fastställas till tvåspråkig i förordningen om kommunen har både finskspråkiga och svenskspråkiga invånare och minoriteten uppgår till minst åtta procent av invånarna eller minst invånare. En tvåspråkig kommun ska i förordningen fastställas som enspråkig om minoriteten är färre än invånare och dess andel har sjunkit under sex procent. På kommunfullmäktiges förslag kan man genom statsrådets förordning stadga att kommunen är tvåspråkig under den följande tioårsperioden även om den annars skulle vara enspråkig. Det går inte att fastställa en tvåspråkig kommun till enspråkig såvida inte minoritetens andel har sjunkit till mindre än sex procent. Om kommunfördelningen ändras måste man samtidigt fatta beslut om hur förändringen påverkar kommunernas språkliga situation. Vid beredningen av den nya kommunen har man utgått från att den nya kommunen förverkligad med denna sammansättning skulle vara tvåspråkig. En tvåspråkig kommun ska sörja för att tvåspråkigheten i praktiken märks överallt till och med i trafikmärkena. Speciellt viktigt är dock att man erbjuder sina tjänster på ett flexibelt sätt på båda språken. I kommunikationen ska åtminstone kontaktuppgifterna och de viktigaste uppgifterna om verksamheten finnas på båda språken. Sjundeå är tvåspråkigt, Nummi-Pusula enspråkigt och Lojo efter frivillig ansökan och statsrådets beslut tvåspråkigt fram till slutet av år Samarbetsområdet LOST inom socialoch hälsovården är tvåspråkigt. År 2010 hade Lojo 4 %, det vill säga kommuninvånare, med svenska som modersmål. I Sjundeå utgör den svenskspråkiga befolkningen 30,4 % av kommuninvånarna, det vill säga 1857 kommuninvånare. I Karislojo är andelen svenskspråkiga 1,8 % och i Nummi-Pusula 1,4 % Sysselsättningsläget och utveckling Arbetslösheten är betydligt lägre i Nyland än på annat håll i Finland. I april var arbetslöshetsgraden 6,3 procent. I april fanns det nästan 50 procent flera arbetsplatser än vid samma tidpunkt föregående år. Mest öppna tjänster fanns det inom servicesektorn. Efter servicesektorn följer arbeten inom handeln samt arbetsplatser inom hälso- och socialvården. Ungdomsarbetslösheten har också minskat 14,1 procent jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare, men antalet långtidsarbetslösa ökar däremot. Enligt den senaste statistiken har Lojo 8,1 % arbetslösa, det vill säga cirka personer. I Nummi-Pusula var arbetslöshetsgraden 7,9 %, det vill säga cirka 230 personer. I Sjundeå fanns det cirka 140 personer utan arbete och i Karislojo cirka 50 personer. I Nyland hade Kommun Tabell 5 Arbetslöshet kommunvis Genomsnitt Genomsnitt Genomsnitt (januari-april) KARISLOJO 6,8 7,2 7,7 LOJO 7,9 8,5 8,1 NUMMI-PUSULA 7,7 8,4 7,9 SJUNDEÅ 4,7 4,5 4,5 Mörskom den största arbetslösheten med sammanlagt 9,5 procent arbetslösa. Den lägsta arbetslöshetsgraden fanns i Grankulla, där motsvarande procenttal var 3, Antal kommunalt anställda och pensioneringar De anställda inom social- och hälsovården i Sjundeå finns under Lojo stad eftersom servicen har arrangerats inom ramen för kommunernas LOST-samarbete. De anställda inom social- och hälsovården i Nummi-Pusula hör till samkommunen Karviainen och syns därför inte i tabellen här nedanför. Det faktum att de anställda kommer att gå i pension utgör en utmaning också för den nya kommunen. Enligt Kommunernas pensionsförsäkring kommer över 60 % av de anställda i kommunerna att gå i pension före år 2030 och före år 2020 kommer anställda inom den kommunala sektorn att gå i pension. Av de anställda vid Lojo stad går 412 personer i pension före år Motsvarande siffra i Nummi-Pusula är 25 och i Sjundeå 37. Åren kommer sammanlagt 474 personer att gå i pension från kommunernas tjänst. Som jämförelse presenteras här nedanför kommuner av samma storleksklass, där det under de senaste åren har skett kommunsammanslagningar och antalet anställda i dessa kommuner de senaste åren enligt statistikcentralen. Enligt bokslutsuppgifterna skulle antalet anställda i den nya kommunen uppgå till personer. Som invånarantal har den förverkligade siffran personer använts, vilket betyder att det för invånare i den nya kommunen skulle finnas 64 anställda om antalet anställda är oförändrat. 15

16 Utveckling i antalet anställda Tavastehus, antal anställda Anställda/ invånare Kotka, antal anställda Anställda/ invånare Salo, antal anställda Anställda/1000 invånare Lojo Nummi-Pusula Sjundeå Sammanlagt Allmän förvaltning ,83 102,83 Social- och hälsovårdstjänster 953-2,92 955,92 Bildningstjänster , ,74 Tekniska tjänster ,67 469,67 Sammanlagt ,45* 3361,45 Tabell 6 Antal anställda i kommunerna. (Bokslutet för år 2010) *Sjundeå kommun har 32,29 anställda klassificerade under övriga tjänster. De har lagts till antalet anställda vid Sjundeå kommun. År Lojo Nummi-Pusula Sjundeå Sammanlagt Yhteensä Tabell 7 Prognos över antalet personer som går i pension från kommunerna åren Pendling Med pendling avses arbetsresor som sker utanför arbetstagarens stadigvarande bostadsort. Genom pendlingen är det möjligt att definiera det område inom vilket människornas arbetar och skapa sig en bild av i vilken riktning invånarna i respektive kommun gör sina arbetsresor. I utredningen har pendlingsstatistiken för år 2007 presenterats. Såsom framgår av statistiken här nedan riktar sig arbetsresorna från Lojo huvudsakligen till Helsingfors och Esbo. Därefter följer Vichtis, Vanda, Kyrkslätt, Raseborg och på sjunde plats i statistiken över kommuner dit pendlingen sker kommer Nummi-Pusula. Inpendlingen till Lojoregionen sker enligt statistiken oftast från Vichtis, Raseborg, Helsingfors, Esbo och Nummi-Pusula. I Lojo var självförsörjningsgraden gällande arbetsplatser 83,4 % år Av pendlingsstatistiken för Nummi-Pusula framgår att en absolut majoritet av arbetsresorna från Nummi-Pusula går till Helsingfors, Lojo och Esbo. Från Nummi-Pusula pendlar man också i viss mån till Vichtis och Högfors. De som kommer för att arbeta i Nummi-Pusula bor oftast i Lojo, Högfors och Vichtis. År 2007 var självförsörjningsgraden för arbetsplatser 62,3 % i Nummi-Pusula. Pendlingsstatistiken visar att pendlingen från Lojo huvudsakligen sker till Helsingfors och Esbo. Situationen i Nummi-Pusula är liknande, men för dem som bor i Nummi-Pusula är även Lojo ett viktigt pendlingsområde. Man kan räkna med att pendlingen i fortsättningen kommer att öka eller åtminstone bevara sin nuvarande karaktär eftersom Helsingfors och Esbos betydelse med den nuvarande metropolområdesutvecklingen i fortsättningen ytterligare kommer att stärkas. Av pendlingsstatistiken för Sjundeå framgår att pendlingen från Sjundeå går till Helsingfors, Esbo, Kyrkslätt och Lojo. Likaså pendlar sjundeåborna relativt mycket till Vanda. Pendlingstrafiken från andra kommuner till Sjundeå kommer huvudsakligen från Lojo, Kyrkslätt, Esbo och Helsingfors. År 2007 var självförsörjningsgraden för arbetsplatser 48 % i Sjundeå. Behovet att utveckla kollektivtrafiken mellan de existerande kommuncentrumen har lyfts fram i avtalet om sammanslagning mellan de kommuner som ingår i samgångsutredningen. Nylands närings-, trafik- och miljöcentral har inlett arbetet med att definiera serviceklasserna och nivån på betjäningen för kollektivtrafiken. Centralen har definierat sammanlagt sex olika serviceklasser allt från en miniminivå till konkurrensnivå. På miniminivån ordnas endast de lagstadgade transporterna medan kollektivtrafiken på konkurrensnivå klarar av att erbjuda ett realistiskt alternativ till privat bilism. För den nya kommunen skulle det mest lämpliga alternativet av dessa servicenivåer såsom det ser ut nu vara basservicenivån, vilket betyder utveckling av förbindelserna mellan kommuncentrum och övriga stora tätorter samt skapande av kontakter i centrum av staden. Pendling utåt Pendling inåt Lojo Lojo Lojo - Lojo arbetstagare sammanlagt arbetsplatser sammanlagt Lojo Lojo Lojo - Lojo Helsinki Helsingfors 1962 Vihti - Vichtis 675 Espoo Esbo 1827 Raasepori - Raseborg 434 Vihti Vichtis 738 Helsinki - Helsingfors 345 Vantaa Vanda 540 Espoo - Esbo 331 Kirkkonummi - Kyrkslätt 271 Nummi-Pusula 323 Raasepori Raseborg 238 Sjundeå - Sjundeå 216 Nummi-Pusula 140 Karjalohja - Karislojo 169 Sjundeå Sjundeå 137 Kirkkonummi - Kyrkslätt 161 Inkoo Ingå 110 Salo 143 Karjalohja Karislojo 90 Inkoo - Ingå 131 Salo 74 Karkkila - Högfors 110 Karkkila Högfors 66 Vantaa - Vanda 98 Övriga sammanlagt: 621 Övriga sammanlagt: 598 Tabell 8 Pendling i Lojo år 2007 Pendling utåt Pendling inåt Nummi-Pusula 2628 Nummi-Pusula arbetstagare sammanlagt 1107 arbetsplatser sammanlagt 1637 Nummi-Pusula 361 Nummi-Pusula 1637 Helsinki Helsingfors 323 Lojo Lojo 140 Lojo Lojo 247 Karkkila Högfors 98 Espoo Esbo 159 Vihti Vichtis 71 Vihti Vichtis 155 Salo 45 Karkkila Högfors 91 Espoo Esbo 30 Vantaa Vanda 38 Helsinki Helsingfors 28 Salo 22 Somero 27 Kirkkonummi - Kyrkslätt 9 Vantaa Vanda 19 Tuusula Tusby 8 Tammela 8 Karjalohja - Karislojo 7 Loppi 7 Raasepori Raseborg 101 Karjalohja-Karislojo 6 Övriga sammanlagt 51 Övriga sammanlagt 51 Tabell 9 Pendling i Nummi-Pusula år 2007 Pendling utåt Pendling inåt Sjundeå Sjundeå Sjundeå - Sjundeå arbetstagare sammanlagt 2939 arbetsplatser sammanlagt 1400 Sjundeå Sjundeå 818 Sjundeå Sjundeå 818 Helsinki Helsingfors 593 Lojo Lojo 140 Espoo Esbo 569 Kirkkonummi Kyrkslätt 96 Kirkkonummi - Kyrkslätt 398 Espoo Esbo 80 Lojo Lojo 220 Helsinki Helsingfors 74 Vantaa Vanda 122 Inkoo Ingå 55 Vihti Vichtis 40 Raasepori Raseborg 55 Raasepori Raseborg 37 Vihti Vichtis 18 Inkoo Ingå 23 Vantaa Vanda 8 Kauniainen - Grankulla 12 Salo 5 Turku Åbo 11 Turku Åbo 5 Kerava Kervo 8 Hanko Hangö 4 Nummi-Pusula 7 Karjalohja Karislojo 4 Övriga sammanlagt: 38 Övriga sammanlagt: 38 Tabell 10 Pendling i Sjundeå år Meddelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad

17 2.3 Ekonomi Uppgifterna i denna rapport har hämtats ur Statistikcentralens databaser och de uppgifter som kommunerna har tillhandahållit. Uppgifterna om de enskilda kommunerna har samlats i tabellen här nedanför. I synnerhet för Sjundeås och Nummi-Pusulas del har de årliga variationerna till exempel gällande investeringar varit kraftiga. Av tabellen framgår dessutom finansieringsgrunden för kommunerna: Sjundeå och Lojo får betydligt färre statsandelar än Nummi-Pusula eftersom skatteinkomsterna i dessa kommuner är betydligt högre. Däremot är lånevolymen hög i Sjundeå jämfört med Lojo och Nummi-Pusula. I de följande tabellerna finns ekonomiska uppgifter samlade för de enskilda kommunerna. Dessa uppgifter har sammanställts utgående från bokslutsuppgifterna. På detta sätt görs en granskning av hur ekonomin skulle se ut som helhet som ny kommun. De senaste åren har årsbidraget i den nya kommunen varit positivt. Figurerna här ovanför visar dock att man inte klarar av att täcka kostnaderna för investeringarna med årsbidraget även om situationen inte alls ter sig så allvarlig granskad ur avskrivningshanteringsperspektiv. Ett speciellt problem för en tillväxtkommun är att även om kommunen skulle göra nollresultat så kan de stora investeringsbehoven öka skuldsättningen i kommunen. De senaste åren har nettoinvesteringarna legat klart över årsbidraget. Skilnaden mellan årsbidraget och ne oinvesteringa beskriver investeringarnas inkomst finansieringförmåga Ne oinv. Årsbidrag1000 Skilnaden mellan årsbidraget och avskrivningarna beskriver balansen mellan inkomster och utgi er (lönsamheten) Figur 11 Balans mellan inkomster och utgifter i den nya kommunen: skillnad mellan årsbidrag och avskrivningar. Figur 12. Beskrivning av den nya kommunens inkomstutveckling som helhet under de senaste åren. Inkomstskatterna har ökat liksom även statsandelarna Avskrivningar Årsbidrag 1000 Nyckeltal Lojo Sjundeå NuPu antal invånare verksamhetsbidrag e/ invånare skatteinkomster e/invånare statsandelar/invånare Årsbidrag e/invånare nettoinvesteringar e/ invånare inkomstfinansiering av 92% 176 % 60 % investeringar, % lån e/invånare Koncernlån e /invånare 1684 Figur 13 Utgifterna i den nya kommunen enligt utgiftsslag. I denna figur blir jämförelsen av utgiftsslagen sned-vriden för de interna köptjänsterna mellan kommunerna speciellt i de samkommuner som skapades år De köpta tjänsterna har i vilket fall som helst fått större betydelse under de senaste åren. Tabell 11 Ekonomiska nyckeltal för kommunerna. (Boksluten för 2010) Beskattningsbar inkomst /inv. Lån/inv Figur 15 Beskattningsbara inkomster och utestående lån i den nya kommunen uträknade per invånare. Den röda färgen beskriver genomsnittet i Finland och den blåa färgen nivån i jämförelsekommunerna. Den nya kommunen skulle ha lika mycket beskattningsbar inkomst som jämförelsekommunerna, men över genomsnittet för Finland. Lånevolymen ligger däremot också mycket nära genomsnittet för Finland medan nivån i jämförelsekommunerna är klart högre. Figur 14 Statsandelar/verksamhetsutgifter i den nya kommunen. Kontrollgrupper: Träskända, Hyvinge, Karleby, Kotka, St Michel, Nurmijärvi, Borgå, Raumo, Salo, Seinäjoki och Vasa. Den nya kommunen räknas till de välmå-ende stadsregioner där statsandelarna täcker cirka 20 % av verksamhetsutgifterna, då genomsnittet för Finland ligger på cirka 35 %. 17

18 2.4 Kommunernas markegendom Lojo, Sjundeå och Nummi-Pusula har betydande resurser i de planlagda områden och tomtreserver som kommunerna äger. Utöver detta finns det mycket rikligt med tomtområden som ägs av offentliga eller privata instanser. Enligt de senaste uppgifterna äger kommunerna land enligt följande: Lojo ha, Sjundeå 307 ha och Nummi-Pusula ha. Enligt situationen i februari 2011 finns det lediga och färdigt planlagda och säljbara tomter enligt följande i kommunerna: Lojo 147 AO-tomter Sjundeå 54 AO-tomter Nummi-Pusula 42 AO-tomter Dessa tomter är också huvudsakligen försedda med nödvändig infrastruktur. I bokslutet för Lojo år 2010 är värdet på mark- och vattenområden i balansräkningen euro. I bokslutet för Nummi-Pusula år 2010 är värdet på mark- och vattenområden i balansräkningen euro. I bokslutet för Sjundeå år 2010 är värdet på mark- och vattenområden i balansräkningen euro. 2.5 Förtroendepersoner Storleken på fullmäktige fastställs enligt antalet invånare i kommunen. Enligt lagen är antalet fullmäktigeledamöter i den nya kommunen 51, vilket är lika många som antalet fullmäktigeledamöter i dagens Lojo. Man kan komma överens om en större fullmäktigesammansättning för de första fullmäktigeperioderna i avtalet om sammanslagning. En ökning av antalet platser ökar inte tyngden för de små kommunerna, men kan möjliggöra ett bredare deltagande från områdena i de tidigare kommunerna. Då man fattar beslut om storleken på den nya fullmäktige bör man också beakta att den nya fullmäktige ska fungera. Vid beredningen av kommunsammanslagningen mellan Lojo, Nummi-Pusula och Sjundeå har man stannat vid det lagstadgade antalet fullmäktigeledamöter, dvs. 51. Ofta har förhållandevis flera fullmäktigeledamöter blivit invalda i det nya fullmäktige från de mindre kommunerna i nyligen sammanslagna kommuner. Ett ofta använt sätt att trygga den regionala representationen i den nya kommunen till exempel under den första fullmäktigeperioden är att ha kvoter för styrelse- och nämndeplatserna. Efter valet har tre nya fullmäktigegrupper grundats i Nummi-Pusula: TOIVO (2), Ryhmä Lahtinen och Kriittiset kansalaiset. I Sjundeå har fullmäktigegruppen Calin grundats och en fullmäktigeledamot har blivit obunden. I Lojo har inga ändringar skett. Nämndestruktur En beskrivning av hur de nuvarande nämnderna är strukturerade i de kommuner som deltar i utredningen finns i tabellen här nedanför. Beaktas bör speciellt att social- och hälsovården i Sjundeå och Nummi-Pusula kommuner produceras utanför kommunen, vilket även påverkar nämndestrukturen. Regional demokrati vid sammanslagningen Utöver de officiella organen kan kommunerna även ha informella hjälporgan eller beredande organ, som inte har någon formell behörighet, men som kan verka i kommunens organisation och som kan användas för att kanalisera kommuninvånarnas röst inom ramen för kommunens officiella beslutsprocess och aktivera kommuninvånarna att påverka utvecklingen i den egna regionen. Områdes- och bydelegationer eller regionala parlament kan nämnas som exempel på sådana informella organ. Genom att organisera sig regionalt stärker man den lokala identiteten, skapar en gemensam värdegrund och förbättrar livskvaliteten. Kommuninvånarnas vilja att påverka är i allt växande grad inriktad på den egna livskvaliteten och den omedelbara omgivningen där man bor samt beslut som fattas kring dessa. Lojo Nummi-Pusula Sjundeå Bildningsnämnd x x Kultur- och fritidsnämnd x Utbildningsnämnd x Teknisk nämnd x x x Miljö- och byggnadsnämnd x x x Miljöhälsovårdsnämnd* x x* x* Grundtrygghetsnämnd x Social- och hälsovårdsnämnd* x x* x* Tabell 14 Nämndestrukturen i kommunerna *nämnder försedda med * är nämnder gemensamma för flera kommuner Antal invånare och antal personer i fullmäktige Invånare Fullmäk- Invånare/ tigeleda- möter Lojo Fullmäktigeledamot Nummi-Pusula Sjundeå Nya kommunen Tabell 12 Antal invånare och antal fullmäktigeledamöter i kommunerna år 2009 Lojo Nummi-Pusula Sjundeå Sammanlagt SDP Samlingspartiet Centern Gröna SFP Vänstern Vårt Lojo 3 3 KD Sannfinländarna Obundna Tabell 13 Politisk fördelning kommunvis i det senaste kommunala valet 18 Meddelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad

19 2.6 Koncern- och samarbetsstrukturer Koncernen Nummi-Pusula består främst av koncerndelar inriktade på social- och hälsovård, fastighets- och företagstjänster, utbildning samt landskapsförbundets tjänster. Sjundeå kommun har ingen koncern, men för jämförelsens skull har kommunens struktur och innehav i samkommuner beskrivits liksom för de övriga kommunerna. Lojo stadskoncern avviker från de tidigare eftersom det finns betydligt flera bostadsbolag. Värmebolagen, servicehusen och vattenbolaget ingår dessutom i koncernen. I övrigt består koncernen av mycket liknande helheter som koncernerna i de övriga kommunerna. Figur 16 Kommunkoncernen Nummi-Pusula Figur 17 Sjundeås innehav i samkommuner samt övrigt innehav. I Sjundeå finns det ingen egentlig koncern efter-som verksamheten är så liten. Figur 18 Lojo stadskoncern 3. Servicestrukturer och tjänster i den nya kommunen I samband med beredningen av utredningen om kommunsammanslagningen tillsattes sex temagrupper som stöd för den arbetsgrupp som ansvarade för beredningen. Temat för grupperna är bildning, grundtrygghet, teknik och miljö, centralförvaltning samt kommunikation. Temagrupperna fick i uppdrag att göra en utredning som bas för grundandet av den nya kommunen för respektive sektor. Uppdraget för utredningen var att beskriva den nuvarande situationen, framtida utmaningar i anknytning till tjänsterna samt antagna förändringar i service och ekonomi vid tidpunkten för kommunsammanslagningen. I detta kapitel finns en beskrivning av temagruppernas skildring av situationen i dag, åsikter om hur den nya servicen kommer att byggas upp och hur den skulle utformas i den nya kommunen. 3.1 Social- och hälsovårdstjänster Social- och hälsovårdstjänsterna i Lojo, Nummi-Pusula och Sjundeå har gått samman i samarbetsområden från och med så att den service som grundar sig på folkhälsolagen och lagen om socialvård med undantag för tjänster inom småbarnsfostran sköts utanför primärkommunen. Lojo stad är värdkommun för LOST-samarbetet, dit även Sjundeå hör. Den 1 januari 2009 hörde samarbetsområdet inom social- och hälsovården (LOST) för Lojo, Sjundeå, Ingå och Karislojo till Lojo stads förvaltningsområde. Den anslutna kommunen Sammattis tjänster hör också till området. Basservicen erbjuds fortfarande på hälsostationerna och socialbyrån, men specialvården, handikapptjänsterna och rusmedelstjänsterna har koncentrerats till Lojo stad. Dagvården har förblivit en del av kommunernas egna tjänster och hör numera till bildningsväsendet. Nummi-Pusula är en av de kommuner som är delägare i samkommunen Karviainen. Grundtrygghetssamkommunen Karviainen är en samkommun för bashälsovården och socialservicen i Högfors, Nummi-Pusula och Vichtis i Västra Nyland. Samkommunen inledde sin verksamhet den 1 januari Bildningsväsendet i Nummi-Pusula sköter tjänsterna inom småbarnsfostran i kommunen. Under förhandlingarnas gång har Lojo stad meddelat att man för sin del säger upp avtalet om samarbetsområdet LOST för att Lojo stad efter de olika alternativen till sammanslagningar ska ha fri tillgång till samtliga beslutsalternativ. Grundtrygghetstjänster i den nya kommunen Visionen för det ansvarsområde som temagruppen grundtrygghetstjänster har är att hälsan och funktionsförmågan stöds med social- och hälsovårdstjänster som påverkar kostnaderna, är flexibla och sätts in vid rätt tidpunkt. Grundtrygghetsväsendet kommer att 19

20 vara en högt ansedd arbetsgivare som har en kunnig, tillräcklig och välmående personal som är lyhörd för kundens behov. Då den nya kommunen grundas kommer social- och hälsovårdstjänsterna att skötas av den nya kommunen. I praktiken betyder detta att tjänsterna i Nummi-Pusula och samarbetsområdet LOST sammanslås. Organisationen för grundtrygghetscentrumet i den nya kommunen skulle i stor utsträckning följa den nuvarande modellen för Lojo. Inom grundtrygghetsområdet i den nya kommunen ska ämbeten och uppgifter som motsvarar nuläget i Nummi- Pusula grundas. I samband med sammanslagningen ska sådan praxis som har konstaterats vara bra utnyttjas i LOST samarbetet. Grundprincipen för den nya kommunen bör vara att närtjänsterna arrangeras på samma sätt som i dagens läge. I och med sammanslagningen uppskattar man att en del av socialtjänsterna och specialtjänsterna kommer att koncentreras för att ge en starkare kunskapsbas. Utvecklingen av den elektroniska behandlingen av förmåner och elektronisk kundservice fortsätter. För sysselsättningstjänsternas del strävar man efter att hitta närservicelösningar som har producerats på olika sätt. Äldreomsorgs- och sjukhustjänsterna kommer enligt visionen att fortsätta på sina nuvarande verksamhetsställen, men innehållet vid de olika servicepunkterna kommer på längre sikt att omvärderas. 3.2 Tekniska sektorn I Lojo sköts markanvändningen för tillfället huvudsakligen med egna resurser, medan de aktuella uppgifterna i Nummi-Pusula och Sjundeå delvis sköts som köpta tjänster och delvis som egen produktion. Fastighets- och kartväsendet fungerar endast i Lojo med egen personal. Samtliga kommuner har egna anställda för tillstånds- och tillsynsuppgifter inom byggnadstillsynen. Lojo sköter miljöskyddet, tillsynen och miljöhälsovården för Nummi-Pusulas del. Lojo tillhandahåller även miljöhälsovårdstjänsterna i Sjundeå. Sjundeå sköter miljöskyddet och tillsynen i samarbete med Ingå. Kommunerna sköter huvudsakligen sin kommunalteknik med egna resurser, men den egna produktionen kompletteras med köpta tjänster. Samtliga kommuner sköter lokalservicen samt bespisnings- och städtjänsterna primärt med egna resurser och kompletterar dem med inköp av tjänster. Dessa tjänster har beskrivits närmare i avsnittet om bildningstjänster. I Lojo sköts avfallshanteringen enligt ett separat avtal medan Sjundeå och Nummi-Pusula har ordnat sin avfallshantering via den regionala samnämnden. Inom kollektivtrafiken har kommunerna en gemensam regional logistiker. Vattenförsörjningen är bokföringsmässigt en skild enhet. Lojo, Karislojo och Nummi-Pusula har dessutom samarbetat intensivt inom vattenförsörjningen. Dessa kommuner har också inlett ett stort avloppsrörs- och vattenledningsprojekt, som resulterar i att avloppsvattnet från samtliga tre kommuner om några år kommer att hanteras på Pitkäniemi reningsverk i Lojo. Avloppsvattnet från Sjundeå kommer att ledas till och behandlas i Kyrkslätt. Tekniska väsendets tjänster i den nya kommunen Enligt temagruppens vision kommer stadsplaneringssektorn med sina sammanslagna, sakkunniga resurser genom sin verksamhet att skapa förutsättningar för en bra boendeoch livsmiljö för människor i alla åldrar. Den granskade sektorn omfattar bl.a. följande funktioner: planläggning, förvaltning av markegendom, tillstånds- och tillsynsmyndigheternas uppgifter, samhällsteknik samt byggande och underhåll av lokaler, mat- och städtjänster, räddningsväsendet, avfallshantering och kollektivtrafik. Temagruppen övervägde sådana allmänna förändringarna inom sektorn och behovet av service ur sammanslagningens perspektiv som skulle ha verkningar ända fram till år Till dessa hörde bland annat en tätare samhällsstruktur, växande kommun, utnyttjande av stadens status som havsstad, stärkt spårvägstrafik, beredskap för Västbanan, överföring av ansvaret för finansiering av kollektivtrafiken på kommunerna samt övergång till elektroniska serviceprocesser. Personalutvecklingen inom sektorn lyftes även starkt fram eftersom cirka 50 procent av de anställda går i pension före år På grund av det stora antalet pensioneringar kommer man inom den närmaste framtiden på nytt att bli tvungen att överväga hur servicen ska ordnas. Temagruppen gav även sin syn på hur man i den nya kommunen bör arrangera servicen inom sektorn. Temagruppen föreslog att den nya kommunen bör upprätta en gemensam utvecklingsplan för markanvändningen bland annat enligt principen om två zoner med ut-vecklingskorridorer. Det markanvändningspolitiska programmet för kommunerna i Västra Nyland från år 2010 är utgångspunkt för strategin. Under avtalsperioden följer man kommunernas planläggningsprogram. Temagruppen ansåg även att man genom den nya kommunen har möjlighet att få tillgång till klart mera sakkunskap och sammanslagningen minskar sårbarheten i de nuvarande, små organisationerna. De tekniska tjänsternas serviceverksamhet skulle ordnas på liknande sätt som i dag med sammanslagna resurser och serviceverksamheten skulle kompletteras med köpta tjänster. Granskningen av fastighetsskötselområdena för lokaler borde utvidgas att täcka hela det sammanslagna området. Temagruppen uppskattar att konverteringar av programvara och harmonisering av material kommer att medföra extra kostnader. Den nya kommunen bör även förenhetliga taxorna, byggnadsordningarna samt miljöbestämmelserna. 3.3 Bildning Det finns 30 st. 1-6-skolor, 6 st. 7-9-skolor, 1 sammanhållen skola, 4 gymnasier och 1 specialskola på det område som utredningen gäller. Det finns sammanlagt elever och 612 anställda, av vilka 485 är lärare, vid skolorna. Varje kommun arrangerar lagstadgad dagvård och förskoleundervisning. I Lojo, Sjundeå och Nummi-Pusula hör småbarnsfostran under bildningsväsendet, i Karislojo sköter grundtryggheten om småbarnsfostran. Daghem och familjedagvårdare erbjuder kommunal dagvård, i Lojo och Karislojo finns dessutom gruppfamiljedaghem. Privat dagvård erbjuds både i daghem och som familjedagvård. I Lojo arrangerar man därtill öppen dagvård i form av klubb- och lekparksverksamhet. Likaså tillgodoser man behovet av vård av barn till föräldrar med arbete i skiften genom att erbjuda skiftesdaghem och dagvård i skiften inom gruppfamiljedagvården. Sjundeå och Nummi- Pusula erbjuder vård i skiften endast inom familjedagvården eller med betalningsförbindelser i andra kommuner. Det finns sammanlagt barn som vårdas med hemvårdsstöd i kommunerna. I Sjundeå har man ett kommunalt tillägg till hemvårdsstödet, som hör till de icke lagstadgade tjänsterna, fram till Kommunfullmäktige i Sjundeå kommer under våren 2011 att fatta beslut om eventuell förlängning av detta. I kommunerna vårdas 341 barn med stöd för privat vård av barn. Lojo och Karislojo har ett kommunalt tillägg för privat dagvård. I Nummi- Pusula finns inget kommunalt tillägg för privat vård och i Sjundeå stöds den privata dagvården med servicesedlar. Varje kommun arrangerar grundläggande undervisning. Lojo arrangerar undervisningen för de högre klasserna i Karislojo på både finska och svenska. Lojo arrangerar också den svenskspråkiga undervisningen för de högre klasserna i Sjundeå. Av eleverna vid Lohjan Yhteislyseon lukio kommer 7,3 % (56 elever) från de kommuner som samgångsutredningen gäller. Nummi-Pusula arrangeras gymnasieundervisning på finska och Lojo erbjuder dessutom gymnasieutbildning på svenska samt en vuxenlinje på gymnasienivå. Sjundeå samarbetar också med Kyrkslätt i skolfrågor. Lojo erbjuder en studieplats vid Jalava skola för enstaka specialelever från grannkommunerna. Nummi-Pusula har ett avtal om arrangerande av krävande specialundervisning med Vichtis. Yrkesutbildning på det andra stadiet arrangeras av Luksia samkommun för utbildning och Axxell Utbildning Ab. Samtliga kommuner arrangerar morgon- och eftermiddagsverksamhet för elever på första och andra klass samt för elever som deltar i specialundervisningen. I Lojo och Sjundeå hör 20 Meddelande till kommuninvånarna om en eventuell kommunsammanslagning av Sjundeå kommun, Nummi-Pusula kommun och Lojo stad

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

ZEF Report - generated on 20.02.2009

ZEF Report - generated on 20.02.2009 ZEF Report - generated on 20.02.2009 Namn Antal deltagare Påbörjade (%) Avslutade (%) fullmäktige 20 13 (65.0) 10 (50.0) valtuusto 27 19 (70.4) 16 (59.3) Sammanlagt 47 32 (68.1) 26 (55.3) A. Dina egna

Läs mer

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN

SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SÄRSKILD KOMMUNINDELNINGSUTREDNING: VASA STAD, LILLKYRO KOMMUN OCH KORSHOLMS KOMMUN SLUTRAPPORT 30 november 2011 Vaasa, Vähäkyrö ja Mustasaari Väestö: syyskuu 2011 Vasa, Lillkyro och Korsholm Befolkningen:

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM

SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM Stadsstyrelsen 360 04.11.2013 SVAR PÅ EN FULLMÄKTIGEMOTION OM INLEDANDE AV FÖRHANDLINGAR OM SAMMANSLAGNING AV INVEON OCH PRAKTICUM STST 360 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Jari Kettunen,

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad

Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad Nr 490/2012 Kommunal Författningssamling för Staden Jakobstad EKONOMI- OCH REVISIONSSTADGA Godkänd av stadsfullmäktige 16.12.1996 9 ändrad i stadsfullmäktige 30.1.2001 12 ändrad i stadsfullmäktige 10.12.2012

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Träder i kraft 1.1.2013 INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN I KAPITLET GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN 1 Grundtrygghetsnämnden och sektionerna Grundtrygghetsnämnden verkar inom grundtrygghetens

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden

Samkommunens uppgift är att äga och hyra ut lokaler för yrkeshögskoleverksamhet. Samkommunens tillgångar samt ansvar och åtaganden Kommunstyrelsen 332 25.08.2014 Kommunfullmäktige 79 01.09.2014 Upplösning av samkommunen EVTEK Kommunstyrelsen 25.08.2014 332 Beskrivning EVTEK-kuntayhtymä Samkommunens avtalskommuner samt andelarna av

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy

Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Stadsfullmäktige 118 12.11.2014 Överföring av några hyresbostadsenheter till Lohjan Vuokra-asunnot Oy Grundtrygghetsnämnden 26.8.2014 5 Nummi-Pusulan Vuokra-asunnot Oy (123 bostäder) samt i Karislojoområdet

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden

Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Landskapsbesök i Mellersta Österbotten 25.4.2012 Aktuella kommunärenden Kristina Wikberg, direktör Finlands Kommunförbund Finlands Kommunförbund Kommunförbundet är en tvåspråkig intresseorganisation för

Läs mer

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning.

Med övriga kommuner kan samkommunen ingå avtal om skötsel av frivilliga uppgifter mot full ersättning. ÖSTERBOTTENS FÖRBUND POHJANMAAN LIITTO GRUNDAVTAL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Samkommunen för Österbottens förbund. Namnet kan även användas i formen Österbottens förbund.

Läs mer

Den nya kommunallagen

Den nya kommunallagen Den nya kommunallagen Översättarseminarium Borgå 21-22.4.2015 Välkommen Kursinnehåll Utgångspunkter för den nya kommunallagen Ikraftträdelse- och övergångsbestämmelser Vad förändras och vad är som förut?

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

ANMÄLAN AV ÄNDRAD INDELNING I RÖSTNINGSOMRÅDEN TILL MAGISTRATEN

ANMÄLAN AV ÄNDRAD INDELNING I RÖSTNINGSOMRÅDEN TILL MAGISTRATEN datum 27.2.2014 dnr 167/330/14 Till kommunstyrelserna (exkl. kommunerna på Åland) ANMÄLAN AV ÄNDRAD INDELNING I RÖSTNINGSOMRÅDEN TILL MAGISTRATEN 1. Allmänt Enligt 8 i vallagen utgör kommunen ett röstningsområde,

Läs mer

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde

1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE. 1 Avtalets tillämpningsområde 1 (6) KOMMUNALT AVTAL OM ARBETARSKYDDSSAMARBETE 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal är ett avtal om det arbetarskyddssamarbete som avses i 23 1 och 2 mom. i lagen om tillsynen över arbetarskyddet

Läs mer

Höjning av grundkapital

Höjning av grundkapital Landskapsfullmäktige 17 08.12.2010 Höjning av Nylands förbunds grundkapital och anslutning av nya medlemskommuner 65/00/00/00/2010 RMV 17 Inledning Statsrådet har genom sitt beslut av 22.10.2009 beslutat

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013

Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 107 1 (5) 10.12.2013 Värdkommunsmodellens inverkan på koncernbokslutet 1 Begäran om utlåtande Värdkommunen A, avtalskommunen B och samkommunen C har tillsammans

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

Föa.1. 1 Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt denna stadga.

Föa.1. 1 Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt denna stadga. Föa.1 ARVODESSTADGA FÖR HELSINGFORS STADS FÖRTROENDEVALDA Godkänd av stadsfullmäktige den 5 maj 2010 1 Tillämpning Stadens förtroendevalda får arvode och ersättningar för skötsel av förtroendeuppdrag enligt

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Kommunstyrelsen nr 13/2011 31.10.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kommunstyrelsen nr 13/2011 31.10.2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING nr 13/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 210 Mötes konstituering KST 211 Budgetförslag för år 2012 och förslag till ekonomiplan för åren 2013 2015 KST 212 Beslut om kommunsammanslagning KST 213 Anhållan om

Läs mer

Förbundsordning 2011-01-01

Förbundsordning 2011-01-01 1 Förbundsordning 2011-01-01 2 FÖRBUNDSORDNING för Regionförbundet Uppsala län Fr.o.m. 2003-01-01 Reviderad 2004-07-01; 2005-07-01; 2007-01-01; 2011-01-01 Förbundet är ett Kommunalförbund enligt Kommunallagen

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

Riktlinjer för delegation 1

Riktlinjer för delegation 1 STYRDOKUMENT GRUNDDOKUMENT BILAGA L Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 1 januari 2007 Antagen: KF 246/2006 Riktlinjer för delegation 1 1 Allmänt Att "delegera" innebär att flytta över rätten

Läs mer

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 1 (13) TILLÄMPNING AV KOMMUNALLAGENS BESTÄMMELSER OM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING Rekommendation Kommunförbundet Sari Korento Marja-Liisa Ylitalo 2 (13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunallagens

Läs mer

Reglemente för kommunstyrelsen, tillika arbetslöshetsnämnd och krisledningsnämnd i Järfälla kommun 1

Reglemente för kommunstyrelsen, tillika arbetslöshetsnämnd och krisledningsnämnd i Järfälla kommun 1 1 (6) Reglemente för kommunstyrelsen, tillika arbetslöshetsnämnd och krisledningsnämnd i Järfälla kommun 1 1 Mandattid Styrelsens mandattid ska räknas fr.o.m. det sammanträde då valet förrättas och intill

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1 Förbundets namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 2 Förbundets säte Förbundet har sitt

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND

PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND PROJEKTPLAN FÖR SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDST- JÄNSTER I ÖSTRA NYLAND 2 Innehåll 1 Uppdrag och bakgrund till projektet 3 2 Aktuella lagstiftningsprojekt 3 3 Administrativa lösningar för social- och hälsovårdstjänsterna

Läs mer

INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport

INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport INGÅ KYRKSLÄTT - SJUNDEÅ UTREDNING OM KOMMUNSAMMANSLAGNING, I SKEDET Mellanrapport Innehållsförteckning: 1. Inledning 2. Utgångspunkter för sammanslagning av kommunerna 3 2.1. Kommun- och servicestrukturreformen

Läs mer

Förbundsordning för Region Värmland

Förbundsordning för Region Värmland KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2006-12-14 Ersätter: 2000-11-23 Gäller fr o m: 2006-12-14 Förbundsordning för Region Värmland Region Värmland -

Läs mer

Lag om europaandelslag

Lag om europaandelslag Liite 4 Lagförslag Lag om europaandelslag I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Tillämpliga bestämmelser och tillämpningsområde På ett europaandelslag tillämpas rådets förordning (EG) nr 1435/2003

Läs mer

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012

Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN LEMLAND. Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 Kfge 23.5.2012 Bilaga A-70 SOCIALINSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I LEMLAND Godkänd av kommunfullmäktige 23.5.2012 INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 ANORDNANDE AV SOCIAL SERVICE 1 2 DEFINITION AV SOCIAL SERVICE

Läs mer

Kollektivavtal för förmän inom detaljhandeln

Kollektivavtal för förmän inom detaljhandeln Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finskspråkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET

BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET Stadsstyrelsen 257 15.09.2014 Stadsstyrelsen 312 27.10.2014 Stadsstyrelsen 374 22.12.2014 Stadsstyrelsen 25 02.02.2015 BORGÅ STADS LINJER FÖR FRAMTIDEN FÖR YRKESUTBILDNINGEN PÅ ANDRA STADIET STST 15.09.2014

Läs mer

1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska.

1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska. STADGAR för stiftelsen HELSINGFORS SVENSKA BOSTADSSTIFTELSE 1 Stiftelsens namn är Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse. Stiftelsens hemort är Helsingfors och språk svenska. 2 Stiftelsens ändamål är att

Läs mer

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.

Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014. Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet. Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03. Landskapsfullmäktige 10 10.06.2014 Nylands förbunds bokslut 2013; godkännande av bokslutet Landskapsfullmäktige 10 69/00.00.03.00/2014 Landskapsstyrelsen 10.3.2014 17 Enligt 68 i kommunallagen skall bokslutet

Läs mer

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018

Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 Förbundsordning för Regionförbundet i Kalmar län 2015-2018 (Godkänd av styrelsen den 2015-01-01, 8) Regionförbundet skall vara ett kommunalförbund enligt kommunallagen och bildas för obestämd tid. 1 Förbundets

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering. (AU 152) KS 2014-228

Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering. (AU 152) KS 2014-228 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-06-03 139 Samverkansavtal gällande överförmyndarverksamheten i Falkenbergs och Varbergs kommuner, samt kostnadsreglering.

Läs mer

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011-

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- UTKAST Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL BORGÅ STADS TJÄNSTEMANNAORGANISATION 2011- Stadsfullmäktige Centralvalnämnden Revisionsnämnden Koncernbolag och -samfund - Borgå

Läs mer

Förbundsordning för Nyköping - Oxelösunds Vattenverksförbund av år 1960

Förbundsordning för Nyköping - Oxelösunds Vattenverksförbund av år 1960 OXELÖSUNDS KOMMUNS Vattenverksförbund 1 (6) Förbundsordning för Nyköping - Oxelösunds Vattenverksförbund av år 1960 Antagen av Kommunfullmäktige Oxelösund 2004 10 27 / 2008-10-15 Kommunfullmäktige Nyköping

Läs mer

Avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen

Avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen Avtalsvillkor för IT-upphandlingar inom den offentliga förvaltningen SPECIALVILLKOR FÖR BESTÄLLARENS UPPHANDLING AV TILLÄMPNINGSPROGRAM Avtalets datum och nr: Bilaga nr: 1 TILLÄMPNING (1) Dessa specialvillkor

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp

Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp Marjaana Aarnikka handelsråd arbets- och näringsministeriet närings- och innovationsavdelningen 8.11.2012 Lagen om tillsyn över utlänningars företagsköp trädde

Läs mer

INTENTIONSAVTAL GRUNDANDET AV KPK THH AB

INTENTIONSAVTAL GRUNDANDET AV KPK THH AB INTENTIONSAVTAL gällande GRUNDANDET AV KPK THH AB DETTA INTENTIONSAVTAL har ingåtts 201. PARTER (1) [part 1] (2) [part 2] (3) [part 3] (4) [part 4], (5) [part 5], samt BAKGRUND sådana kommuner, samkommuner,

Läs mer

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och av 5 och 6 i lagen om statens pensionsfond PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015

Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Stadsfullmäktige 11 14.01.2015 Grundtrygghetssektorns avgifter, arvoden och verksamhetsanvisningar 2015 Grundtrygghetsnämnden 16.12.2014 149 Enligt 20 i Lojo stads förvaltningsstadga beslutar en nämnd

Läs mer

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden

Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet lägger en stabil grund för ekonomin och välfärden Finansministeriet är en del av statsrådet och svarar för» en finanspolitik som förstärker förutsättningarna för en stabil och hållbar

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2012 Nr 69 Nr 69 LANDSKAPSLAG om landskapets finansförvaltning Föredragen för Republikens President den 13 maj 2011 Utfärdad i Mariehamn den 29 november 2012 I enlighet med lagtingets

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND

FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND Dnr 51/2012 Antagen av direktionen 2012-11-30 46 FÖRBUNDSORDNING FÖR HÖGLANDETS KOMMUNALFÖRBUND 1 Namn, säte och varaktighet Kommunalförbundets namn är Höglandets kommunalförbund. Förbundet har sitt säte

Läs mer

1 Vad är en STIFTELSE?

1 Vad är en STIFTELSE? 1 Vad är en STIFTELSE? En stiftelse är en självständig förmögenhet som stiftaren har skjutit till och som sköts av en särskild förvaltning och som förverkligar de nyttiga syften som stiftaren bestämt.

Läs mer

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter

Läs mer

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin

Del 1. Personaltillgången. Sammanställd av: Agneta Eriksson Heidi af Heurlin Sydkustens landskapsförbunds kartläggning av personaltillgången och behörigheten, språkförhållanden samt kvalitetsaspekter inom den svenska dagvården i medlemskommunerna hösten 2011. Del 1. Personaltillgången

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN

KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Allmänna principer för utvecklingen av vattenförsörjningen på glesbygden 1 (7) KYRKSLÄTTS KOMMUN ALLMÄNNA PRINCIPER FÖR UTVECKLINGEN AV VATTENTJÄNSTERNA PÅ GLESBYGDEN Godkända av kommunfullmäktige 19.12.2013

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Riktlinje angående behörighet att besluta om att ingå avtal för kommunens räkning

Riktlinje angående behörighet att besluta om att ingå avtal för kommunens räkning Riktlinje 2004-05-19 Riktlinje angående behörighet att besluta om att ingå avtal för kommunens räkning Diarienummer KS-2004.4765 Antagna av kommundirektören den 19 maj 2004. Om riktlinjen Riktlinje angående

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26

Förbundsordning för Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR Fastställd på KSRR Förbundsfullmäktiges möte 2010-11-26 1 Medlemmar Kalmarsundsregionens Renhållare är ett kommunalförbund enligt kommunallagen (1991:900), (KL). Medlemmar i kommunalförbundet är de fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och Torsås. Kommunalförbundet

Läs mer

REGLEMENTE. Barn- och utbildningsnämndens reglemente

REGLEMENTE. Barn- och utbildningsnämndens reglemente REGLEMENTE Barn- och utbildningsnämndens reglemente REGLEMENTE antas av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer reglemente och överlämnar därmed åt nämnderna att ansvara för skilda verksamhetsområden,

Läs mer