Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S.) Hur det är tänkt, och hur det kan fung r

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S.) Hur det är tänkt, och hur det kan fung r"

Transkript

1 Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S.) n ern I SAMMA DRAG Hur det är tänkt, och hur det kan fung r Minirapport om offentligt fastighetsföretagande från U.F.G.S.

2 Rapportserien "Kortrapporter om offentligt fastighetsföretagande" Innehåll Förord 3 Kasta inte ut internhyran med badvattnet! 4 Orsaken till att internhyror införts 6 Hur internhyran är tänkt att fungera 8 Internhyra i praktiken: framgångar och fallgropar 10 Vart går internhyrorna? la Svar l: Internhyran har minskat behovet av att krympa anslagen 11 Svar 2: Internhyran har delvis gått till att täcka kostnader för tomma lokaler 11 Svar 3: Internhyran har gått till ökade direkta kostnader för Fastighetsenheten 11 Varför Verksamheten många gånger haft en svag förhandlingsposition 12 Tomställs för mycket lokaler? 13 Prestationsbaserade anslag och internhyra: Blir det orimliga fördelningseffekter? 14 Avslutande kommentar 16 Fotnoter Svenska Kommunförbundet Stockholm Epost: Webbplats: Text: Hans Lind Projektansvarig: Landstingsförbundet genom Martin Bergdahl Redigering, form & produktion: Björn C Hårdstedt Distribution: Kommentus Förlag, tfn ISBN

3 Internhyra Hur det är tänkt, och hur det kan fungera Förord Offentliga organisationer befinner sig i en fas med strukturomvandling och snabba förändringar. Den kärva ekonomin ställer krav på ökad produktivitet och effektivitet. All resursanvändning ses över, inte minst användningen av lokalresurser. Internhyra och tydliga prislappar på lokalerna ger intresse och incitament att ifrågasätta om alla lokaler verkligen behövs och om lokalerna kan utnyt~as bättre. Men internhyra leder också till funderingar om hyresnivåns storlek och missnöje med att man sitter fast i ett lokalmonopol. Man kan få känslan av att lokalhyran tär på kärnverksamheten på ett oskäligt sätt. Frågeställningarna är viktiga. Debatten om internhyrans vara eller icke vara och hur den ska utformas för att vara rättvis och ge avsedd effekt, pågår både i massmedia och i de offentliga organisationerna. För att bidra till att denna diskussion blir så konstruktiv som möjligt ger U.EO.5. ut denna debattartikel, skriven av Hans Lind, docent vid KTH. Artikeln är ett utdrag ur ett pågående större projekt med ett vidare innehåll. U.EO.5. är det korta namnet för projektet "Utveckling av Fastighetsföretagande i Offentlig Sektor" - ett utvecklingssamarbete mellan Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Försvaret, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Statens Fastighetsverk. Utöver dessa fastighetsorganisationer som tillsammans äger och förvaltar av ett stort samhällsstrategiskt fastighetsbestånd ingår Byggforskningsrådet. I projektet medverkar också en styrgrupp bestående av följande personer från de olika medverkande organisationerna: Martin Bergdahl, Bo Wennerstrand och Agneta Peterz, Lansdstingsförbundet; Ted Lindqvist och Lars Svedin, Svenska Kommunförbundet; Agneta Brandt, Statens Fastighetsverk; Björn Gustavsson och Gösta Eriksson, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund; Nils Wallin, Fortifikationsverket; och Ulf Sandgren U.EO.S. Stockholm i januari

4 Rapportserien "Kortrapporter om offentligt fastighetsföretagande" Kasta inte ut internhyran med badvattnet! Lokalkostnaderna är den näst största utgiftsposten inom kommuner, landsting och för olika statliga verksamheter. Endast personalkostnaderna är större. När kraven på effektiviseringar och minskad resursåtgång ökat under de senaste 10 åren har naturligtvis detta även berört lokalkostnaderna. En tanke bakom att införa "prislappar" på lokaler i form av internhyror är just att öka kostnadsmedvetandet bland förvaltningar och myndigheter. Åtminstone på sikt ska detta minska lokalkostnaderna och frigöra mer resurser för "kärnverksamheterna" vare sig dessa är undervisning, sjukvård, kriminalvård eller något annat. Gökunge? Idag höjs kritiska röster. Kärnverksamheter känner sig klämda mellan minskande anslag och lokalhyror som är svåra att påverka. I massmedia framställs ibland höga internhyror som en av orsakerna till att sjukvård och undervisning försämras. Det system som skulle leda till att kärnverksamheterna fick mer resurser framställs som en gökunge som hotar dessa verksamheter. Problem kring hyressättning av speciaifastigheter inom den statliga sektorn upplevdes som så stora att en särskild utredning tillsattes Syftet med denna skrift är att försöka bidra till en konstruktiv debatt om hur lokaler ska hanteras inom den offentliga sektorn. Målet är att beskriva hur ett internhyressystem är tänkt att fungera, men också varför det ibland i praktiken inte fungerar som tänkt. Skriften vänder sig särskilt till verksamhets- ansvariga och till de som är politiskt ansvariga för hanteringen av fastigheter. Att införa prislappar på lokaler innebar att det skapas mer aven "marknad", med verksamheten som köpare och de fastighetsansvariga som säljare. Denna marknad är många gånger speciell därför att köparen har små valmöjligheter. Få rektorer, sjukhuschefer eller anstaltschefer inom kriminalvården kan hota med att flytta. För att en marknad ska fungera bra krävs att köpare och säljare är relativt jämbördiga. Om köparen inte kan skaffa sig inflytande genom att hota med att välja en annan säljare, blir det särskilt viktigt att köpare kan hävda sina intressen i en förhandling genom goda argument. En förutsättning för en väl fungerande fastighetsorganisation är också att de tjänstemän som tar fram beslutsunderlag och de politiker som beslutar om denna organisation har goda kunskaper. Vissa av problemen med dagens internhyressystem beror förmodligen på att pressen på de fastighetsansvariga inte alltid blev tillräckligt stark. Det blev på många håll en "säljarens" marknad. Inga nya resurser med avskaffade hyror Vi vill i denna skrift också varna för föreställningen att avskaffande av internhyror i sig skulle frigöra resurser för kärnverksamheterna. Att internhyressystemet på vissa håll inte ledde till mindre lokalkostnader behöver inte innebära att det är klokt att sluta med prislappar på lokaler. Det finns många gånger möjlighet att reformera internhyressystemet så att det fungerar som det är tänkt, 4

5 Internhyra Hur det är tänkt, och hur det kan fungera dvs som ett sätt att minska den mängd resurser som går tilllokalkostnader och frigöra mer resurser till kärn verksamheterna. Varje organisationsmodell har sin bakgrund och för att kunna bedöma en modell är det viktigt att förstå denna bakgrund. I nästa avsnitt ges därför en kort beskrivning av det typiska sättet att hantera fastigheter töre internhyrans tid. Därefter beskrivs hur internhyran är tänkt att fungera och på vilket sätt den ska leda fram till minskade lokalkostnader. Några av dagens problem med internhyror diskuteras i det följande avsnittet, och i det sista avsnittet sammanfattas olika faktorer som bestämmer hur bra ett internhyressystem fungerar. En terminologisk kommentar: Med internhyressystem menas i denna rapport en situation där en offentlig verksamhet - en skola, ett daghem, ett sjukhus, fängelse eller regemente osv - hyr sina lokaler aven separat fastighetsenhet med samma huvudman och betalar en hyra till denna fastighetsenhet. Ibland kan denna fastighetsenhet vara ett separat bolag - ett kommunalt eller landstingskommunalt fastighetsbolag eller ett statligt bolag - men vi kommer att kalla det för internhyra även i dessa fall.2 Tonvikten ligger vidare på förhyrning av lokaler som är specialanpassade till verksamheten (ändamålsfastigheter) och där hyresgästen har begränsade alternativ. 5

6 Rapportserien "Kortrapporter om offentligt fastighetsföretagande" Orsaken till att internhyror införts För att förstå varför internhyror införts som en åtgärd för att bättre hushålla med resurser måste man förstå vilka problem som fanns i det sätt att hantera fastigheter som dominerade tidigare. I figur 1 nedan presenteras en mycket stiliserad bild av hur budgetsystemet fungerade innan internhyror infördes. Vi urskiljer tre olika enheter inom en kommun, ett landsting eller inom staten. Ledningen som kan stå för kommunledningen, ledningen i landstinget eller regering/ riksdag. Verksamheten som kan stå för skolförvaltning, en sjukvårdsenhet eller en statlig myndighet. Fastighetsenheten kan vara ett fastighetskontor eller den byggnadsstyrelse som fanns i staten tidigare. Genom skatter, avgifter och lån kom det in pengar till Ledningen. En del av dessa pengar använde ledningen till att betala räntor, amorteringar och till egen personal. Det mesta fördelades ut genom anslag. Verksamheten fick anslag för att kunna betala löner och inköp av olika slag. Fastighetsenheten fick anslag för att köpa in fastigheter, för att bygga och för drift och underhåll av fastigheterna. Ibland skötte dock Verksamheten även drift och löpande underhåll av fastigheterna. När Verksamheten ansåg att den behövde större och bättre lokaler kontaktade man Ledningen och argumenterade för sin sak. Ibland fanns långa projektlistor där önskemål från olika verksamheter rangordnats. När Ledningen blivit övertygad anslog de pengar till Fastighetsenheten som uppförd den nya byggnaden till verksamheten eller genomförde den upprustning som beslutats. Det som sågs som problematiskt med d tta system var bland annat följande. 1. Kraven på nyinvesteringar och ombyggnader blev stora. Det "kostade" ju inte verksamheten något om de fick större och bä ttre lokaler. Investeringarna betalades ju genom Fig 1 Inkomster Ledning Anslag Anslag Fastighetsenhet Kärnverksamhet 6

7 Internhyra Hur det är tänkt, och hur det kan fungera särskilda anslag. Lyckades verksamheten bara övertyga ledningen om att åtgärden var motiverad så kunde de både få bättre lokaler och lika mycket pengar som tidigare över till andra utgifter. Många gånger var det svårt för Ledningen att stå emot dessa krav eftersom de verksamhetsansvariga kunde bygga upp en argumentation som lät övertygande och som det var svårt för Ledningen att ifrågasätta. Ledningen visste ju inte så mycket om detaljerna i verksamheten, särskilt inte i större organisationer. 2. Verksamheterna kunde inte heller vinna något på att minska sin lokalanvändning. De kunde inte få mer pengar till anna t genom att lämna ifrån sig vissa lokaler eller välja lokaler i ett något sämre läge. Intresset för att hushålla med lokaler och t ex hitta sätt att samutnytlja lokaler med andra blev litet. Verksamheten såg i första hand de problem och det besvär en sådan samordning kunde innebära. 3. Sparkrav ledde till oprofessionell skötsel. I de fall där drift och löpande underhåll av fastigheten sköttes av Verksamheten ledde sparkrav ibland till att Verksamheten valde den enkla åtgärden att minska underhållet på fastigheterna. På kort sikt hände inget, men efter en tid tornade det upp sig ett berg av eftersatt underhåll. Då blev det höga kostnader för Ledningen pga att akuta åtgärder måste vidtas. Drastiska exempel var när innertaken i vissa Stockholmsskolor började rasa ner. Fastigheterna sköttes inte "professionellt" och med hänsyn till organisationen långsiktiga intressen. Att internhyror infördes i många organisationer sammanhänger inte bara med dessa problem i det tidigare sättet att hantera fastigheter. Internhyrorna är också kopplade till mer allmänna förändringar av styrningen av den offentliga verksamheten. Under 1980-talet såg vi en stark decentraliseringsvåg och en minskad detaljstyming från Ledningen. Målstyrning och rambudget var nyckelord. Ledningen ska ställa upp mål för Verksamheten och ge Verksamheten en "påse pengar". Sedan är det de verksamhetsansvarigas uppgift att använda dessa pengar på ett sådant sätt att de uppsatta målen nås i så hög grad som möjligt. Därmed bör Verksamheten också bestämma hur mycket resurser som ska satsas på lokaler. För att kunna genomföra avvägningen mellan hur mycket resurser som ska satsas på personal och hur mycket på t ex lokaler krävs en "prislapp" på lokaler, på samma sätt som det finns en prislapp på personaioch varor till verksamheten. Ett ytterligare argument för att sätta en prislapp på lokaler och andra stödresurser är att Ledningen tydligare vill se vad olika verksamheter totalt kostar för att de ska kunna göra en långsiktig politisk prioritering. När alla lokalkostnader samlades i en särskilt fastighetsenhet är det svårt att veta vilka kostnader som hör till en viss verksamhet. Vet man inte vad verksamheten totalt sett kostar är det svårt att bedöma om nyttan av verksamheten är större än kostnaden. Det är då också svårt att bedöma om det är billigare att hyra lokaler och köpa olika ljänster på den externa marknaden jämfört med att äga och förvalta dem själv. 7

8 Rapportserien "Kortrapporter om offentligt fastighetsföretagande" Hur internhyran är tänkt att fungera Självklart finns en rad olika varianter av internhyressystem, men grundtanken är följande. Verksamheten får ett anslag som även ska användas för att betala lokalkostnader. Sedan ska verksamheten betala hyra för de lokaler som den nyttjar, bland annat internhyra för de lokaler som förvaltas av Fastighetsenheten. Denna enhet ska inte längre få några anslag utan kostnaderna för fastigheterna ska betalas genom de hyror som verksamheterna betalar. Tvärtom ska Fastighetsenheten betala ersättning till Ledningen - i princip ränta på det belopp som investerats i fastigheter och ett belopp motsvarande årets förslitning av fastigheter (avskrivning). Pengar från försäljningar av fastigheter ska normalt levereras in till Ledningen. Vid de nyinvesteringar som Verksamheten "beställer" ska Fastighetsenheten låna hos Ledningen (eller på öppna marknaden). Rör det sig om större investeringar prövar Ledningen i detta sammanhang om investeringen bör göras. De nya investeringarna i fastigheter ska sedan Verksamheten betala för genom högre hyror. Hyror som ska täcka kapitalkostnader för investeringen (räntor, avskrivning), drift och underhåll samt övriga förvaltningskostnader.. Denna situation illustreras i figur 2 nedan. Internhyressystem konsekvenser. är tänkta att ha följande 1. Mindre investeringar. När Verksamheten får betala för alla nyinvesteringar och ombyggnader genom högr internhyra kan kraven på sådana satsningar förväntas minska. Detta bör leda till mindre kostnader både genom att Ledningen inte behöver låna så mycket och genom att kostnaderna för drift och underhåll minskar, vilket illustreras i figur 3 till höger. 2. Ökad lokaleffektivitet. En annan konsekvens av att Verksamheterna b talar hyra för sina lokaler bör bli att Verksamheten vill avstå från lokaler som inte anses så viktiga. Detta bör leda till ökade intäkter för Fastighetsenheten genom att fastigheter kan säljas eller hyras ut på öppna marknaden. Fig2 Inkomster Ledning Ersättning för disponerat kapital, överskott Lån till investering Anslag (utökat) Intäkter Fastighetsenhet Internhyra Kärnverksamhet 8

9 Internhyra Hur det är tänkt, och hur det kan fungera Även om inte detta går och vissa lokaler står tomma kommer drift- och underhållskostnader att minska. När Verksamheten på detta sätt minskar sin internhyra får de mer pengar över till annat, vilket illustreras i figur 4 nedan till höger. 3. Lättare att uppfylla sparmål. En något annorlunda variant illustreras i figur S, där Verksamhetens minskande lokalkostnader gör att den inte behöver dra ner på personal eller minska andra utgifter när deras anslag minskas. Det sparbeting Ledningen ålagt Verksamheten kan lättare uppfyllas utan att kvaliteten på verksamheten försämras. I figur 5 beskrivs det fall där hela anslagsminskningen kan täckas av mindre internhyror, som i sin tur motsvaras av ökade intäkter till Ledningen från försäljning eller extern uthyrning av fastigheter (eller minskade kostnader för Fastighetsenhetens inhyrning från externa hyresvärdar). 4. Minskade kostnader för drift och underhåll. Genom internhyressystem ska Verksamheten också bli medveten om storleken på olika drift- och underhållskostnader knutna till lokalerna. Detta bör i sin tur leda till att nivån på olika insatser, allt från städning till ommålning, kan diskuteras och att en bättre avvägning kan ske mot andra sätt att använda resurser. Verksamheten får också ökade motiv att se till att insatser görs på ett effektivt sätt. Då kan ju driftkostnader och internhyra sjunka. Genom att det skapas en särskild Fastighetsenhet med ett ansvar både för intäkter och kostnader, och med kravatt ge Ledningen avkastning på satsat kapital är förhoppningen vidare att drift och underhåll sker på ett mer professionellt och kostnadsmedvetet sätt. Fig3 minskar genom sänkta d&u-konstnader Intäkter Fig4 Intäkter ökar genom t ex försäljning Fig5 Intäkter ökar genom t ex försäljning Ersättning för disponerat kapital, överskott Ersättning för disponerat kapital, överskott Ersättning för disponerat kapital, överskott Fastighetsenhet Fastighetsenhet Fastighetsenhet Inkomster Inkomster Inkomster Ledning Ledning Internhyra minskar Ledning Kärnverksamhet Internhyra Internhyra minskar minskar genom minskade lån Anslag (utökat) Anslag Kärnverksamhet Kärnverksamhet (utökat) kan öka Utökat anslag minskas 9

10 Rapportserien "Kortrapporter om offentligt fastighet öreta ande" Internhyra i praktiken - framgångar och ta gropar Inte sällan har införande av internhyra fungerat precis som tänkt, dvs frigjort resurser till Verksamheterna och minskat effekterna av hårda sparbeting. Verksamheter har lämnat lokaler som sedan kunnat säljas eller hyras ut. Åtminstone har inhyrningen av externa lokaler minskat. Kraven på nya investeringar - nybyggnader och ombyggnader - har dämpats. Kostnadsmedvetandet har ökat, drift- och underhållskostnader har pressats, och det har blivit mer realistiska diskussioner kring lokalfrågor. Självklart har det allmänna ekonomiska läget varit viktigt för dessa förändringar men internhyran har också spelat en roll. Intrycket är vidare att det finns en bred uppslutning bakom tanken på "prislappar på lokaler". Även om det på flera håll finns kritik mot dagens internhyressystem, så rör kritiken i de flesta fall hur systemet utformats i vissa avseenden och inte prislapparna i sig. I inledningen nämnde vi att Verksamheter under senare år känt sig klämda mellan å ena sidan minskade anslag och å andra sidan höga lokalkostnader. Lokalkostnaderna upplevs som ett hot mot verksamheternas kvalitet. Även om det naturligtvis finns många fall där man lyckats få ner lokalkostnaderna, är det viktigt att analysera vad som kan göra att internhyressystemet ibland inte fungerat som tänkt. För att förstå detta är d t viktigt att se hur de pengar som Verksamheten betalar i internhyra används. Vart går intern hyrorna? Först bör understrykas att förändringar av internhyror inte är något som i sig själv ökar eller minskar resurserna till Verksamheten. Ändras internhyrorna så ändras ju hyresintäkterna till Fastighetsenheten, och, om dess kostnader är konstanta, förändras det överskott Fastighetsenheten kan leverera in till Ledningen. Detta gör i sin tur att Ledningen, om den vill, kan öka anslagen till Verksamheten så att denna totalt sett har råd med lika mycket personal som tidigare. Vi illustrerar detta i figur 6 nedan. Fig6 Inkomster Ledning Överskott ökar Lån till investering Utökat anslag ökas Intäkter Fastighetsenhet Internhyra ökar Kärnverksamhet 10

11 Internhyra Hur det är tänkt, och hur det kan fungera På motsvarande sätt kan ett direkt beslut om en minskning av intemhyran leda till att Fastighetsenhetens överskott minskar, och därmed till att anslagen till Verksamheten måste minska. På kort sikt sägs ibland att internhyran är ett nollsummespel. Förändringar i intemhyran är inget som i sig förändrar de reella resurser som finns till Verksamheter. Ett annat fall illustreras i figur 7. I detta fall antar vi att anslagsutveckling och internhyror inte följts åt. Detta kan bero på att intemhyror höjts utan att anslagen höjts, eller att intemhyrorna minskat men inte lika snabbt som anslagen minskat. I båda dessa fall måste Verksamheten skära ner andra kostnader. I figur 7 har vi valt att anta att lokalkostnaderna ökar samtidigt som anslagen är konstanta. De ökade lokalkostnaderna har Verksamheten klarat av genom minskade kostnader för personal och material. Vart har då intemhyrespengarna "tagit vägen" i ett fall som detta? Svaret varierar naturligtvis från fall till fall, men i detta avsnitt beskrivs några vanliga svar. var l: Internhyran har minskat behovet av att rympa anslagen. Antag att det finns underskott i Ledningens budget, till exempel på grund av sjunkande skatteintäkter, sjunkande statsbidrag eller för att vissa opåverkbara kostnader har ökat. Ä ven om hyran på marknaden fallit kanske Ledningen väljer att inte sänka internhyran. En sänkt internhyra skulle ju minska överskottet från Fastighetsenheten och eventuellt öka Verksamhetens utgifter för personal och material (om anslagen var oförändrade). Genom att hålla uppe internhyran begränsas dessa andra utgifter för Verksamheten och Ledningen behöver inte minska anslagen så mycket. Av olika skäl kan det se "snyggare" ut att minska Verksamheten genom en kombination av hög, eventuellt höjd internhyra och något minskande anslag istället för en större minskning av anslagen. I detta fall har en ökad internhyra precis samma effekt som minskade anslag till verksamhet. Det är det i detta fall missvisande att säga att den ökade internhyran är orsaken till att Verksamheten till exempel måste minska sin personal. Orsaken är istället att kommunen/landstingen/ staten har ett underskott i sin budget som Fig7 Intäkter Överskott ökar Fastighetsenhet Inkomster Ledning Lån till investering Kärnverksamhet Internhyra ökar den vill minska genom att dra ner på Verksamheternas förbrukning av externa resurser. Och av någon anledning har man valt att göra detta genom ökade internhyror, eller genom en kombination av ökade internhyror och minskade anslag. Svar 2: Internhyran har delvis gått till att täcka kostnader för tomma lokaler Anslag (utökat) Låt oss utgå från att internhyressystemet lett till att vissa Verksamheter avstår lokaler precis som det var tänkt. Dessa Verksamheter har då kunnat sänka sina lokalkostnader. Den omedelbara effekten på Fastighetsenheten blir att man står med tomma lokaler som man inte får några hyresintäkter från. Antag vidare att Fastighetsenheten inte lyckades sälja eller hyra ut dessa lokaler på marknaden. Lokalernas vars läge inte alltid var det bästa. Fastighetsenhetens kostnader för drift och underhåll minskar, men dess to- måste minska 11

12 Rapportserien "Kortrapporter om offentligt fastighetsföretagande" tala kostnaderna minskar i detta fall inte lika mycket som bortfallet i internhyran. I denna situation finns två huvudvarianter. I ena fallet höjer Fastighetsenheten hyrorna på de uthyrda lokalerna för att täcka de kostnader som kvarstår för de outhyrda lokalerna. De Verksamheter som inte kunnat minska sin lokalåtgång får en högre hyreskostnad och tvingas dra ner på sina utgifter för personal och material. Den andra varianten är att kostnader för de tomma lokalerna täcks av Ledningen direkt, men detta bör innebära att de samlade anslagen till Verksamheten minskas med motsvarande belopp. Effekten kan alltså bli densamma som om internhyran höjs. De Verksamheter som inte kunnat minska sin lokalåtgång får det sämre än tidigare. Svar 3: Internhyran har gått till ökade direkta kostnader för Fastighetsenheten Att internhyror uppfattas som höga kan naturligtvis också sammanhänga med Fastighetsenhetens kostnader för att sköta anläggningen. En hög internhyra leder i detta fall inte till något ökat överskott utan de ökade internhyrorna går till att täcka ökade utgifter för Fastighetsenheten. Här kan man i sin tur urskilja några olika varianter. Variant 1: Driftkostnader för fastigheterna ökar. Vilka dessa driftkostnader är beror på vad som ingår i hyran. Ett exempel kan vara att ökade oljepriser leder till högre uppvärmningskostnader, men det kan också vara ökade löner och materialkostnader. Man kan dock, om detta är förklaringen, fråga sig varför inte rationaliseringar och effektiviseringar inom fastighetsenheten lett till att driftkostnaderna minskat. Har inte trycket på Fastighetsenheten varit tillräckligt stort? I ett senare avsnitt diskuteras detta. Variant 2: Räntekostnaderna, och därmed kapitalkostnaderna, för fastigheterna har ökat. För några år sedan var detta en tänkbar förklaring, men idag skulle detta tala för en lägre internhyra. Variant 3: Ökade hyror kan också sammanhänga med att den andra delen av kapitalkostnaden, avskrivningen, ökat. Om det beslutas att avskrivningstiden minskas från, säg, 40 år till 30 år, så innebär det att n trettiondel av investeringen nu ska betalas varje år istället för en fyrtiondel, dvs hyran höjs. Beslutar Ledningen om en sådan ändring av avskrivningstiderna motsvaras det dock inte av någon ökning av organisationens totala externa utgifter. Att höja hyrorna på grund av ändrade avskrivningsregler är egentligen detsamma som det fall som diskuterades i Svar I, dvs hyrorna höjs som ett alternativ till att direkt minska anslagen. Detsamma gäller om den interna räntan höjs utan att räntan på marknaden stiger. Inte sällan är hyreskontrakt utformade på ett sådant sätt att hyran höjs i takt med konsumentprisindex. J början av ni ttiotalet ledde inflationen därmed automatiskt till att hyrorna steg. Ibland motsvarade detta kostnadsutvecklingen för Fastighetsenheten, ibland ledde det till ett ökat överskott på det sätt som beskrevs ovan. Det kan vidare vara så att höga hyresintäkter gjort det möjligt för Fastighetsenheten att genomföra mer omfattande upprustningar av fastigheterna. Ibland förefaller det ha varit oklart hur medveten Ledningen varit om detta och om det verkligen varit en genomtänkt fördelning av resurser mellan lokaler och annat. Det eftersatta underhåll som fanns innan internhyressystemet kan ha förbytts mot ett "överunderhåll", dvs att kvaliteten på lokalerna höjts mer än vad Ledning och Verksamhet egentligen anser motiverat. J enstaka fall kan det finnas mer tvivelaktiga motiv till att internhyran höjs eller hålls uppe på en hög nivå. Om fastigheterna sköts som del aven "koncern" med en bredare verk- 12

13 Internhyra Hur det är tänkt, och hur det kan fungera samhet kan ett överskott inom fastighetsverksamheten användas för att täcka underskott inom andra grenar av bolaget/koncernen. Därmed slipper Ledningen att ge direkta anslag eller ägartillskott till dessa förlustverksamheter. Misstag och tvivelaktiga beslut kan lättare döljas inom ramen för en sådan "koncern" eller ett bolag med "bred" verksamhet. Som avslutning på det här resonemanget kan man peka på att internhyressystemen inte alltid är "genomsynliga". Verksamheterna har inte klart sett vad de betalt för och vilka principer som legat bakom hyressättningen. Därmed har de både haft svårt att bedöma om principerna varit rimliga och när det är motiverat med hyreshöjningar respektive hyressänkningar. Ledningen kan också ha haft svårt att få grepp om hur Fastighetsenheten fungerat och vart internhyrespengarna tagit vägen. Varför Verksamheten många gånger haft en svag förhandlingsposition Det första som kan ge en lokalhyresgäst inflytande på en marknad är att hyresgästen kan hota med att flytta om fastighetsägaren begär en hög hyra eller ger dålig service. Denna möjlighet begränsas i praktiken, ibland därför att Verksamheten inte har några goda alternativ, ibland därför att Ledningen har sagt att Verksamheten bara i särskilda fall får hyra externt. Det senare förekommer i många kommuner och landsting. Orsaken till sådana regler är att Ledningen är rädd att få dubbla lokalkostnader. Internhyran minskar ju i detta fall men istället betalas hyra till en extern hyresvärd. Om inte Fastighetsenheten lyckas hyra ut de lokaler som lämnats blir effekten att organisationens totala lokalkostnader ökar. För att undvika detta har Ledningen ofta begränsat Verksamhetens möjligheter att hyra externt. Inom staten finns dock inga sådana restriktioner. Om hyresgästen är bunden till lokaler förvaltade av Fastighetsenheten ger detta Fastighetsenheten en stark förhandlingsposition. Detta förstärks också av att denna enhet är mer insatt i fastighetsfrågor. Verksamheten saknar många gånger, och särskilt när internhyressystemet är nytt, de kunskaper som krävs för att kunna ifrågasätta hyreskraven som Fastighetsenheten presenterar. För specialutformade lokaler, där det saknas alternativ på marknaden, har det inte alltid funnits några enkla och klara principer för hyressättning. För det statliga området har nyligen ett förslag till hyressättningsprinciper presenterats 3 I den utredningen diskuteras också några sätt att stärka Verksamhetens förhandlingsposition i de fall där det inte finns några realistiska lokalalternativ. Det föreslås t ex att Verksamheten aldrig behöva betala mer än marknadsmässig ersättning för driften av fastigheterna. Är Fastighetsenheten mindre effektiv än genomsnittet på marknaden ska inte Verksamheten bära de extra kostnader som detta innebär. Uppstår tvister om vad denna nivå ligger på kan t ex ett skiljedomsförfarande tillämpas. Resultat från gjorda konkurrensupphandlingar kan ge information om vad som är en marknadsmässig nivå. I vissa landsting har man, för att skapa mer jämnbördig ställning mellan Verksamhet och Fastighetsenhet, infört en regel som säger att om Verksamheten har ett erbjudande från en seriös extern fastighetsägare så måste Fastighetsenheten matcha detta bud. Det är betydelsefullt att Ledningen är medveten om skillnaderna mellan en Fastighetsenhet och ett vanligt fastighetsbolag. Ett vanligt fastighetsbolag vill att hyresgästen ska hyra stora lokaler, gärna binda sig för lång tid och betala en hög hyra. För att stat/kommun/landsting ska nå sina mål bör Verksamheten nyt~a så litet lokaler som möjligt, givet sina mål. Verksamheten ska relativt snabbt 13

14 Rapportserien "Kor rapport r om offentligt fa 19b töretagande" kunna anpassa mängden lokaler, t ex om resurserna minskar. Att binda sig för en längre tid kan komma i konflikt med Ledningens önskemål om att kunna förändra Verksamheternas omfattning. Samtidigt ska naturligtvis inte Verksamheten kunna slippa kostnader för lokaler som man nyss låtit uppföra!4 Lite tillspetsat kan man säga att vissa Fastighetsenheter ibland tycks ha tappat bort denna övergripande inriktning. De har utnytljat sitt övertag till att hålla uppe hyresnivåer och till driva igenom hyreskontrakt som gör det svårt för Verksamheten att snabbt minska sina lokalkostnader. Fastighetsenheten har agerat som om det var "vilket bolag som helst". I grunden är dock detta Ledningens fel. Det är Ledningens sak att ge rätt direktiv till Fastighetsenheten och sedan se till att denna enhet agerar på ett sätt som leder till att organisationens övergripande mål uppfylls i så hög grad som möjligt. Tom älls för mycket lokaler? Ett annan omständighet som ibland väckt uppmärksamhet är att internhyressystemet lett till att en Verksamhet för att spara pengar trängt ihop sig i mindre lokaler fastän de lokaler som man lämna t ifrån sig sedan står tomma. Borde inte Fastighetsenheten i detta läge erbjuda Verksamheten att hyra de tomma lokaler som ingen annan vill ha till en billig penning? Den direkta kostnaden för att utnytlja dessa tomma lokaler är ju inte så stor. Så länge som Verksamheten är beredd att betala mer än dessa extrakostnader för skötsel och uppvärmning borde det väl vara bättre om Verksamheten får utnytlja lokaler som ingen annan vill ha? Detta argument pekar på att det är viktigt att ha en genomtänkt hyrespolicy. Att mekaniskt sätta hyror utifrån vad det kostar att uppföra en viss typ av byggnad kan ibland slå snett. Samtidigt finns det problem med att hyra ut tomma lokaler billigt. Det kan leda till ett rävspel där Verksamheter säger upp lokaler som de vet är svåra att hyra ut med baktanken att snart kunna hyra tillbaka lokalerna billigare. En lärdom är att dock att man inte enbart ska bedöma hur framgångsrika vissa åtgärder varit genom att se på hur mycket mindre lokaler Verksamheterna nu utnytljar. Om de lokaler som tomställts inte gått att sälja eller hyra ut till andra är besparingarna sannolikt väsentligt mindre än minskningarna i nytljad lokalyta. Fortfarande kan det handla om betydande belopp i inbesparade drift- och underhållskostnader. Hur mycket tomställda lokaler som man kan hitta nya kortsiktiga eller långsiktiga hyresgäster till beror dock inte bara på "marknaden" utan också på hur Fastighetsenheten arbetar med uthyrning och försäljning. Prestationsba erade an lag och intern. hyra = orimliga fördelningseffekter? Internhyressystemet kan också leda till omfördelningar av resurser mellan Verksamheter. När internhyressystem införs, samtidigt som det finns prestationsbaserade anslag, kan en effekt bli att de som har stora, fina och dyra lokaler måste dra ner på sina övriga utgifter. Om, i extremfallet, varje skola eller daghem får ett visst anslag per barn, kommer det att vara möjligt att anställa mer personal i den skola som har dåliga och billiga lokaler än i den skola där lokalerna är dyrare. Denna omfördelning kan åtminstone delvis ses som rimlig. De som har sämre lokaler kompenseras genom att få mer resurser över till annat. Hur dessa fördelningseffekter i praktiken slår beror emellertid på hur hyrorna sätts. Nya byggnader är inte alltid de bästa, och om hyran knyts till lokalens ålder finns risken att vissa Verksamheter både får n hög hyra och relativt dåliga lokaler. Effekterna beror naturligtvis också på hur anslag n fak- 14

15 Internhyra Hur det är tänkt, och hur det kan fungera tiskt fördelas. Det är inte alls ovanligt att Verksamheter med högre lokalkostnader på grund av nya lokaler kompenseras genom högre anslag. Ledningen kan vilja att det ska vara ungefär samma personaltäthet i en verksamhet oavsett lokalkostnaderna. Har Ledningen emellertid ett separat lokalanslag till Verksamheten har den övergivit en av huvudtankarna bakom systemet med rambudget och decentraliserat ansvar för hur resurserna fördelas mellan personal, lokaler m m. Vill man bevara denna handlingsfrihet för Verksamheten är det sannolikt bättre att fundera på om de hyresskillnader som finns är för stora i förhållande till den roll som lokalernas kvalitet spelar för Verksamheten. Det ska kanske inte vara så stora hyresskillnader mellan lokaler med olika ålder om de fungerar ungefär lika bra för Verksamheten? Stelbent hyressättning kan få särskilt dramatiska effekter och bidra till onda cirklar när det är prestationsbaserade anslag och antalet "prestationer" minskar. Antag att antalet barn i ett daghem minskar. Anslaget till daghemmet minskar proportionellt med minskningen av antalet barn. Om hyran emellertid är konstant måste hela anslagsminskningen motsvaras av mindre personalkostnader och andra kostnader. Detta riskerar att kraftigt försämra kvaliteten på verksamheten och leda till att föräldrar i högre grad väljer andra daghem. Därmed förvärras situationen ännu mer. I fall detta kan det vara lämpligt med en viss flexibilitet i hyressättningen. Det kan noteras att när det gäller kommersiella verksamheter där osäkerheten om marknadsutvecklingen är stor - detaljhandel, hotellförekommer relativt ofta att hyran delvis knyts till rörelsens omsättning. För att undvika de onda cirklarna kan man alltså tänka sig att Verksamheten betalar en viss bashyra och sedan en hyra per barn. Det viktiga är emellertid att Ledningen är medveten om vilka konsekvenser som ett visst sätt att bestämma hyran och anslagen får. Om sedan dessa konsekvenser är bra eller dåliga blir ytterst en politiskt bedömning. 15

16 Rapportserien "Kortrapporter om offentligt fastighetsföreta ande" Avslutande kommentar Begreppet marknadshyra har använts sparsamt i denna rapport. Förklaringen är att när det gäller specialfastigheter finns bara i undantagsfall en marknad för dessa fastigheter. Skolor och sjukhus säljs sällan med bevarad verksamhet. Att direkt sätta internhyran utifrån hyran på marknaden går därmed sällan. Ibland är det också tveksamt av mer principiella skäl. Om hyrorna på marknaden faller på grund aven fastighetskris är det inte självklart att hyran ska sänkas för en relativt ny specialbyggnad som Verksamheten beställt. Samtidigt är det mycket viktigt att följa hur internhyran utvecklar sig i förhållande till hyresnivån på liknande lokaler på marknaden. Utvecklar sig dessa hyror åt olika håll ger det anledning till eftertanke och analys. Ökande internhyror i en situation där hyran på marknaden faller, eller är konstant, kan bero på att något är fel. Har Fastighetsenheten för höga drift- och underhållskostnader? Har hyreskontraktet skrivits på ett sätt som är ofördelaktigt för Verksamheten? Men det kan som sagt också bero på att Verksamheten velat göra dyra investeringar i lokaler. Det finns inga undermedel när det gäller att skapa en effektiv offentlig verksamhet. Åtgärder som var tänkta att bidra till en bättre Verksamhet får ibland bieffekter som ingen tänkte på. I en komplex verklighet är det svårt att förutse alla effekter av ett nytt styrsystem. Därför är det viktigt att Ledningen noga följer vilka effekter ett visst system faktiskt får, och att både Fastighetsenhet och Verksamhet slår larm när de ser konsekvenser som verkar irrationella. Därmed kan systemet undan för undan modifieras så att bief- fekter minimeras. Eftersom verkligheten hela tiden förändras finns inget system som blir färdigt. Förändringar är hela tiden nödvändiga, även om mycket talar för att någon form av "prislappar på lokaler" för offentliga verksamheter kommer att bestå i de flesta organisationer under överskådlig tid. Några lärdomar från drygt tio års användande av internhyror i offentlig sektor är följande. 1. Betydelsen av medvetenhet och kompetens. Ledningen måste ha ett klart syfte och en klar linje i det internhyressystem som introduceras. Huvuddragen måste vara enkla att förklara och förstå. Verksamheten måste ha så mycket kunskaper i lokalfrågor att d kan bedöma vad som är rimliga villkor. 2. Betydelsen av marknadskontakt, även när det gäller specialfastigheter (se ovan). Marknadskontakten gör det lättare att bedöma hur bra Fastighetsenheten fungerar och också vad som är rimliga hyresnivåer. Marknadskontakten gör det lättare att bedöma om Verksamheten har "fel" lokaler och ifall omlokaliseringar är ett bra sätt att hushålla med resurser. Det blir också vanligare att Fastighetsenheten i konkurrens upphandlar åtminstone delar av drift och underhåll. 3. Betydelsen av kompletterande styr- och informationssystem, främst användand av olika former av nyckeltal som driftkostnad per kvadratmeter, lokalarea per anställd eller "brukare". Nyckeltalen används för att bedöma om utvecklingen är på väg åt rätt hålls.ledningen kan också mer aktivt för- 16

17 Internhyra Hur det är tänkt, och hur det kan fungera söka minska lokalkostnaderna genom att ta initiativ och driva på när det gäller lokalsamordning. Tar man hänsyn till dessa tre faktorer finns goda förutsättningar för att ett internhyressystem ska få de avsedda konsekvenserna, dvs minskad resursåtgång för lokaler och därmed möjlighet att överföra mer resurser till den verksamhet som bedrivs i lokalerna. Fotnoter 1 ) Denna utredning har kommit med två betänkanden "Statens ändamålsfastigheter. Principer för förvaltning och hyressättning." (SOU 1996:187)och "Lokalförsörjning och fastighetsägande. En utvärdering av statens fastighetsorganisation." (SOU 1997:96). 2 )Ibland används inte termen internhyra i det fall där parterna är juridiskt fristående enheter, t ex en kommun och ett kommunalt bolag. Vi anser dock att situationen och problemen är likartade i dessa fall och för att slippa långa och tunga omskrivningar väljer vi att låta termen internhyra även täcka dessa fall och även t ex relationen mellan statliga lokalhyresgäster och statliga fastighetsägare. 4) I praktiken hanteras detta genom att Verksamheten får betala den del av investeringen som inte är avskriven (restvärdet) om man lämnar sådana lokaler. 5)Som exempel kan nämnas att inför regeringens sk fördjupade prövning av anslagen till en myndighet som görs vart tredje år tar Statens lokalförsörjningsverk fram ett underlag som bland annat redovisar nyckeltal av denna typ, samt gör en bedömning av vad som är rimliga ytkrav och hyresnivåer för den aktuella typen av verksamhet. Detta påverkar sedan ramanslaget till myndigheten, men myndighet har sedan ändå frihet att satsa både mer eller mindre på lokaler. 3) Se SOU 1996:197"Statens ändamålsfastigheter: Principer för förvaltning och hyressä ttning. 17

18 ~ l If 1111'. SKRIFTER FASTIGHETER EKONOMI OCH KONKURRENS Ja 1998 Nedanstående titlar kan beställas från Kommentus Förlag, tfn , fax Efter presentationen av varje skrift anges beställningsnummer samt pris exkl moms vid beställning av enstaka resp minst fem ex. Senaste nytt finns alltid på Kommunförbunets webbplats Det medvetna valet Ska kommunernas fastighetsförvaltning ske i egen regi eller på entreprenad? Det pågår för närvarande en intensiv diskussion om alternativa regiformer, om för- och nackdelar med entreprenad respektive egen regi av kommunernas fastigheter. Den här skriften ges ut i syfte att reda ut begreppen. Det medvetna valet beskriver alternativa regiformer ur flera aspekter. Utgångspunkten är att fastighetsförvaltningen ska ses som stödben för kommunernas kärnverksamhet. En av slutsatserna är att valet inte står mellan egen regi eller entreprenad, utan att den bästa lösningen är en lämplig blandning, ett medvetet val, av egen regi och entreprenad /125 kr Digital ritningshantering Fastighetsorgan isati onerna inom den offentliga sektorn hanterar en mycket stor mängd ritningar. Många av organisationerna är på väg in i den digitala dokument- och ritningsvärlden. Det finns dock ett stort antal frågetecken som behöver rätas ut när det gäller byggandet av ett digitalt ritningsarkiv. Det kan handla om osäkerhet inför vägvalet, tilll exempel om huruvida man ska välja scanning eller CAD-teknik, eller om olika lösningars funktionalitet. Det behövs således bättre kunskaper inom det här området. Det handlar ju i stor utsträckning om ny teknik, nya metoder, nya verktyg och nya begrepp. Syftet med skriften är att öka kunskapen om teknik och metoder, visa på möjligheter och begränsningar med olika metoder och verktyg, ge beslutsfattare bättre underlag för beslut om egna satsningar, samt att bidra till att på ett bättre sätt ta tillvara ritningsbaserad information från projekteringsskedet. (U.F.O.S.) X 195/150 kr Drift- & underhållsinslruktion Den här skriften redovisar ett förslag till en kravspecifikation för DU-instruktioner som som tar hänsyn både till krav på kostnadseffektivitet och krav enligt OVK. Målet är att det ska finnas bra DU-instruktioner i alla byggnader. Rätt använda bidrar de till att kommunens byggnader erhåller ett bra inomhusklimat och låga driftkostnader /195 kr Driftig konkurrens Konkurrensutsättning är en metod för effektivisering som prövats i offentliga verksamheter under senare år. Denna skrift bygger på en studie av den konkurrensutsättning som sedan 1993 genomförts av Locum AB, det bolag som förvaltar Stockholms läns landstings fastigheter. Utvärderingen visar att kostnaderna för skötsel och förebyggande underhåll har minskat, med bibehållen kvalitet och service till primär verksamhet. Minskningarna är betydande och är av storleksordningen procent. En annan påtaglig effekt är att konkurrensutsättningen medverkat till en allmän ökning av effektiviteten, även för de objekt som inte konkurrensutsatts. (U.F.O.S.) /125 kr Effektiv lokalanvändning - Umeå-projektet Det är viktigt att lyfta fram erfarenheter från kommuner som prövat olika vägar för att öka effektiviteten i lokaianvändningen. Denna skrift redovisar erfarenheterna från ett projekt som genomförts av tekniska kontoret i Umeå. En modell för att klarlägga besparingspotentialen vad gäller kommunens lokaler togs fram i samarbete med bl a Arbetsmarknadsdepartementet, FFNSVästerbotten och Kommunförbundet /45 kr Elköpet Energikostnaden utgör en väsentlig del av kostnaderna för driften av offentliga verksamhets lokaler. Den avreglerade elmarknaden ställer nya krav på kompetens för att man i fastighetsorganisationerna skall kunna göra förmånliga upphandlingar. Denna skrift ger ansvariga inom de offentliga fastighetsföretagen hjälp och stöd för en allmän kompetensuppbyggnad inom elupphandlingsområdet samt hjälp med att utforma en strategi för upphandling. Skriften innehåller både ett teoriavsnitt kring den nya elmarknaden med dess villkor och spelregler samt förslag till mallar för bl a avtal och utvärdering av offerter. (U.F.O.S.) /125 kr Facility management Detta är en ideskrift om ett amerikanskt begrepp som är på stark internationell frammarch och som i hög grad berör offentlig fastighetsförvaltning. Det handlar om att samordna fastighetsförvaltning och övriga stödfunktioner i en organisaton, kompetensmässigt och organisatoriskt, så att kärnverksamheten "... går och mår så bra som möjligt." Skriften är dessutom en nyttig översikt över aktuella utvecklingsinriktningar. (U.F.O.S.) /125 kr Facility Management i sammandrag Ovanstående skrift i en 30- sidig sammanfattning /55 kr

19 Fastigheter med kulturskydd för arbetet med inomhusmii- för förvaltningen av kom mu- da lokaler trots att dessa Att bebyggelse klassas som jön. Frisk inomhus redovisar nens lokaler. Vissa avsnitt inte har något värde på den kulturhistorisk får ekonomis- en arbetsmodell för att iden- kan också användas internt externa marknaden. En anka och organisatoriska kon- tifiera och lösa miljöproblem inom fastighetsorganisatio- nan effekt kan vara att brukasekvenser för fastighets- i kommunens byggnader. Ex- nen. Över 100 OH-bilder, och rna i värsta fall ger sig ut på ägaren. För kulturhistoriska empel på vad som bör kon- ett separat föreläsarmanus den externa hyresmarknabyggnader och anläggningar trolleras inför olika åtgärder med förslag till diskussions- den, trots att kommunen har gäller vissa speciella lagar ("checklistor") och även kon- frågeställningar. gott om lämpliga tomma 10- och förordningar som påver- kreta hjälpmedel i form av OH-bilder: kaler. Och då har man misskar ägandet och förvaltning- enkäter presenteras. Dessut kr lyckats, eftersom den yttersen. Den här rapporten syftar om betonas vikten av att oli- Föreläsarmanus: ta målsättningen är största till att öka kunskaperna om ka kompetenser inom bygg kr möjliga kommunnytta. Den hur man som förvaltare kan nads- och installationsteknik, här skriften syftar till att förpåverka kostnaderna för för- miljö- och hälsoskydd samt Grepp om driften söka belysa konsekvenserna valtningen av kulturobjekt. företagshälsovård systema- Den här skriften handlar om av internhyra i kommunernas Detta kan bland annat ske tiskt samarbetar för att kom- hur man kan använda mo- fastighetshantering. genom en aktiv medverkan ma tillrätta med problem i in- dern teknik som hjälpmedel /125 kr vid utformningen av de omhusmiljön. för en effektiv automatisk skyddsföreskrifter och vård /125 kr styrning och övervakning av Internhyra i sammandrag program som upprättas för fastighetsdriften i kom mu- Ovanstående skrift i en 16- Fullt hus de lagskyddade kulturobjeknens lokaler. Den förklarar sidig sammanfattning. ten, och genom en klok upp- Den bästa strategin för ett för all "icke-tekniker" hur tek /45 kr läggning av objektens förvalt- effektivt lokal utnyttjande niken fungerar, pekar ut ning, drift och underhåll. innebär att man använder fle- framgångsfaktorer och varnar ly - Strategisk infonnations- Skriften förmedlar praktiska ra olika verktyg. Syftet med för vanliga fallgropar. Skriften hantering kunskaper om hur förvaltare den här skriften är att beskri- riktar sig främst till fastig- Ett bra underlag för att kunna kan göra systematiska anaiyva vikten av ett effektivt 10- hets- och driftansvariga tjäns- formulera mål och strategier ser av den påverkan som lagkalutnyttjande, och lyfta fram temän i kommunerna. Syftet för IT-utvecklingen i fastigskyddet ger, och utifrån denvikten aven uppsättning st yr- är att ge värdefull vägledning hetsföretaget. Exempel ges na analys besluta om förvaltinstrument som i olika kom- till kommuner som vill ut- på hur man kan gå tillväga. ningens uppläggning och gebinationer gör att bra lokaler veckla arbetet med automati- Dessutom diskuteras implenomförande. (U.F.O.S.) kan nyttjas till låga kostna- serad styrning och övervak- mentering i organisationen, /125 kr der. ning i fastighetsdriften. De beaktande att IT-frågorna all /125 kr som väljer att även fortsätt- tid handlar om företagande, Framtidens förvaltare ningsvis arbeta med manuell människor och teknik i sam- Förvaltningsnyckeln 1997 Hur kan vi trygga kompetens- styrning och övervakning kan spel. (U.F.O.S.) utvecklingen inom det framti- Nyckel- och jämförelsetal för också få många bra tips i X 175/125 kr da offentliga fastighetsföretakommunal fastighetsförvalt- skriften. Kalkylhandbok för fastighetssas en kompetensprofil för rad på enkätsvar och avser gandet? I denna skrift redovi- ning. Redovisningen är base /125 kr företaget framtidens förvaltare av det föregående års verksamhet- Internhyra! En stor och viktig del av ett offentliga lokalbeståndet. stal och kostnader. Förvalt- Inom fastighetshanteringen offentligt fastighetsföretagan- Denna utgör en utgångspunkt ningsnyckeln kommer ut på har intern hyra varit ett domi- de handlar om att göra kaikyför föreslagna utbildningshösten, strax före förbundets nerande verktyg i strävan ef- ler i olika beslutssituationer. och utvecklingsinsatser. branschdag för fastigheter. ter ett effektivare lokaiutnytt- I investerings- och förvalt- (U.F.O.S.) Ett urval av Förvaltnings- jande. Med hjälp av internhy- ningsskedet handlar det om /125 kr nyckelns diagram kan bestäi- ran har man bl a velat skapa att göra investeringskalkyler las som OH-bilder direkt från kostnadsmedvetenhet och eller beräkna Iivcykelkostna- Frisk inomhus Kommunförbundet. motverka ogenomtänka in- der och årskostnader för oli- Att skapa bra inomhusmiljö i /125 kr vesteringar, skapa tydliga ka alternativ. Mot den bakkommunens lokaler är en av prislappar och en klarare roll- grunden har denna handbok Förvaltning av kommunernas de viktigaste uppgifterna för fördelning. Internhyra ger allt- tagits fram. Den tar fasta på lokaler - UYBILDNINGSPAKET fastighetsorganisationen. Ib- så en massa möjligheter, att många förvaltare i dag land är det lätt, men andra Utbildningsmaterial som kan men man får därför inte blun- arbetar, eller vill lära sig argånger kan problemen vara användas för att öka kunska- da för de fallgropar som beta, med kalkylprogram i sin komplexa, symptomen diffuper och förståelse bland poli- finns. En olyckligt utformad dator. Boken går därför att sa. Kommunförbundet har tatiker och primäranvändare för internhyra kan t ex göra att använda som en vanlig handgit fram flera skrifter till stöd de förutsättningar som råder brukarna avstår från nybygg- bok, men det följer också

20 med en diskett så att hela handboken kan läggas in i datorn. Med kalkyl programmet Excel kan man sedan med hjälp av ett antal mallar arbeta med både övningsuppgifter och verkliga kalkylsituationer. (U.F.O.S.) /195 kr Kretsloppsanpassad fastighetsförvaltning Att bygga, förvalta och rivademontera mer kretsloppsanpassat har blivit allt viktigare. Denna skrift innehåller verktyg för egenkontroll baserad på nio miljöaspekter och ett avsnitt om miljöledning. Genom att besvara ett frågeformulär som även finns på datamedia (hämta dataformulären här) fås en översiktlig bild av läget. Skriften ger dessutom tips och råd om hur man kan förbättra miljönpassningen och hur man kan sätta upp egna miljömål. (U.F.O.S.) X 175/125 kr Kvalitet till kvalitetsutveckling i offentliga fastighetsföretag Kvalitetsfrågorna har blivit allt viktigare för fastighetsföretagen under 1990-talet. För de offentliga fastighetsförvaltarna har denna utveckling bl a inneburit att kunderna - de primära verksamheterna - ställer högre krav på företagens produkter: bra arbetsmiljöer till lägsta möjliga kostnader. TQM - "Total Quaiity Management" - är ett kvalitetssynsätt som strukturerar och hanterar kvalitetsbegreppet utifrån en helhetssyn på kvalitet och företagande. Den här skriften beskriver hur man med hjälp av TQM-strukturen kan analysera och utveckla fastighetsföretaget i sin helhet. Det gäller att skapa ett kvalitetstänkande som omfattar helheten: ledningen, organisationen, den enskilde medarbetaren, informations- och styrsystemet, företagets processer, resultat och kundtillfredställeisen. Skriften innehåller en beskrivning av kvalitetsbegreppet och vilka konsekvenser kval itetsarbetet får sett ur perspektivet fastighetsföretagande. Dessutom redovisas ett antal praktiska kvalitetsverktyg och checklistor som kan användas för självanalys och för att komma igång med kvalitetsarbetet i det egna företaget. (U.F.O.S.) /125 kr lokalens rätta värde Beslut om fastigheter har långsiktiga ekonomiska konsekvenser. Därför måste besluten grundas på bra underlag. Den här skriften, som är det första resultatet av ett stort samarbetsprojekt mellan offentliga fastighetsförvaltare (UFOS), handlar om hur en medveten hantering av fastighetskapitalet kan utgöra ett väsentligt inslag i den offentliga sektorns förmögenhetsförvaltning. Syftet är att ge ett underlag för värdering av den offentliga sektorns fastigheter. Det gäller att identifera olika fastighetstyper, hur de utnyttjas samt hur väl fastigheterna är anpassade till verksamhet och marknad. Det gäller också att inpränta ett ökat medvetande om nyttor och kostnader hos alla aktörer. I skriften systematiseras de typer av värden som är tillämpliga för olika beslutssituationer, hur man kan utnyttja förräntningskrav och avskrivningar som styrinstrument i investeringssituationer, samt hur man kan bedöma värdet av fastigheter som även långsiktigt ska användas i verksamheten. (UFOS) /125 kr lokalresursplanering Lokalresursplanering betyder att tillgång och efterfrågan på lokalresurser samordnas. Planeringen går ut på att ta reda på hur organisationerns samlade behov av lokaler kommer att utveckla sig under de närmsta åren, och vilka krav som kommer att ställas när det gäller lokalernas läge och utformning. Med hjälp av denna skrift, där ett antal arbetssteg och verktyg beskrivs, ska man kunna åstadkomma en regelbunden och systematisk planering av lokalresurserna och lokaianvändningen. (U.F.O.S.) /125 kr Miljöanpassat fastighetsföretagande En förstudie som kartlägger och sammanställer vad som gjorts för att reducera miljöpåverkan vid fastighetsföretagande. Målet är att finna metoder att bygga, förvalta, riva och demontera mer miljövänligt, med mindre miljöpåverkan i samtliga led. (U.F.O.S.) /100 kr Nyckeln till framgång En förutsättning för bra jämförelser av kostnader är relevanta nyckeltal. "Nyckeln till framgång" diskuterar och dokumenterar teorierna kring nyckeltal, och föreslår branschgemensamma definitioner och begrepp för att kunna ta fram relevanta och rättvisa nyckeltal i fastighetsförvaltningen. I skriften förs en teoretisk diskussion kring nyckeltal, hur de används, hur de är konstruerade och hur de kan tolkas. Exempel på olika typer av nyckeltal redovisas. Dessutom redovisas nyckeltalsundersökningens krav på gruppering av kostnader, definitioner och nomenklatur. Skriften är fn slutsåld. Revidering pågår /125 kr Näringslivets fastighetsstrategier Det finns många likheter mellan näringslivets sätt att förse sin produktion med ändamålsenliga lokaler och lokaiförsörjningen i offentlig fastighetsförvaltning. I bägge fallen handlar det om att fastigheterna är strategiska produktionsresurser för kärnverksamheten, oavsett vad den slutgiltiga produkten är. I denna skrift tar vi en titt på vad offentliga fastighetsförvaltare kan lära av näringslivets fastighetshantering. Genom att fånga upp ideer, tips och positiva exempel från de företag som medverkat kan man påskynda och kanske även förbättra det arbete som pågår för att effektivisera offentlig fastighetshantering X 175/125 kr Nöjda hyresgäster? Beskriver hur man kan mäta interna kunders nyttoupplevelse. I skriften diskuteras olika nyckelbegrepp när det gäller kundattitydmätningar som en del i det offentliga fastighetsföretagets system för information och styrning. Dessutom ges exempel på hur man kan utforma och genomföra en kundattitydmätning /125 kr Rätt begrepp De flesta fastighetsorganisationer börjar nu mäta och ta fram nyckeltal för att följa upp och styra sin verksamhet, och det finns också intresse för att jämföra sig med andra typer av företag. Men gränsdragningsproblem och skilda begrepp försvårar jämförelser och konstruktion av jämförbara nyckeltal inom

Internhyra Östersunds kommun

Internhyra Östersunds kommun Internhyra Östersunds kommun Revisionsrapport 2007-10-22 Håkan Westberg Innehållsförteckning...2 Innehållsförteckning...3 1. Uppdrag...2 2 Bakgrund... 2 3Införande av internhyra 1992... 2 3.1Syfte... 2

Läs mer

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet

Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Ny hyresmodell i offentlig verksamhet Fakta Region Skåne Här arbetar 31 000 medarbetare Omsättningen är 37 miljarder kronor 93 procent av all verksamhet är Hälso- och sjukvård. Övrigt är Trafik, Kultur,

Läs mer

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund

KS 2003-05-27, 164. Översyn av kommunens användning och behov av lokaler. Bakgrund KS 2003-05-27, 164 Översyn av kommunens användning och behov av lokaler Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2001-05-17, 72, att uppdra åt kommunstyrelsen att bilda en ledningsgrupp för att göra en fördjupad

Läs mer

Den offentliga sektorns fastighetshantering: Organisation och incitament

Den offentliga sektorns fastighetshantering: Organisation och incitament HANS LIND Den offentliga sektorns fastighetshantering: Organisation och incitament Lokalhanteringen inom den offentliga sektorn har diskuterats mycket under senare år. I artikeln beskrivs motiven för att

Läs mer

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler

Riktlinjer för lokalförsörjningstrategi, interna hyror samt tomställda lokaler Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Lokalförsörjningsstrategi Melleruds kommuns strategi för lokalförsörjning utgår från att kommunens lokaler ska svara upp mot behoven som finns i den kommunala verksamheten.

Läs mer

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255

Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 Blad 1 RIKTLINJER FÖR INTERNHYRA Antagna av kommunfullmäktige den 14 juni 2006, 174 med ändring 13 april 2011, 85, med ändring 14 december 2011, 255 INNEHÅLL Sid. 1. Inledning 2 2. Driftkostnad 2 3. Planerat

Läs mer

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER

STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER 2009 06 26 KK15/208 STYRDOKUMENT FÖR KOMMUNFASTIGHETER OCH LOKALNYTTJANDE VERKSAMHETER Syfte Styrdokumentets syfte är att tydliggöra kommunstyrelsens styrning av Kommunfastigheter samt förtydliga ansvarsgränser

Läs mer

INTERNPRISSÄTTNING AV HYROR I KOMMUN

INTERNPRISSÄTTNING AV HYROR I KOMMUN inbjudan till konferens i Göteborg den 15-16 oktober 2012 EXPERTER Kungliga Tekniska Högskolan Hans Lind Föreningen Sveriges Kommunalekonomer Ola Eriksson PRAKTIKFALL FRÅN Sänk dina kostnader med bättre

Läs mer

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ.

Investeringsanalys. en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Investeringsanalys en web applikation för investeringsanalys / livscykelkostnadsanalys för ekonomisk bedömning av olika lokalutvecklingsalternativ. Maj 2013 1 Innehåll Sida Varför? 3 Resultat 4 Hur? 6

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Den stora kassaskrotningen - så slår den

Den stora kassaskrotningen - så slår den Den stora kassaskrotningen - så slår den november 2009 Nya regler gör det tufft för säsongsbranscherna Den 12 januari i år klubbades slutgiltigt de nya reglerna om krav på kassaregister igenom. Det betyder

Läs mer

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning

Strategi för SLU:s fastighetsförvaltning 1(4) Dnr SLU ua.2014.1.1.1-1814 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Lokaler och fastigheter Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Styrelsen Avdelning/kansli: Infrastruktur Handläggare: Anders B. Lundh

Läs mer

Trendanalys av nyckeltal

Trendanalys av nyckeltal FOU-FONDEN FÖR FASTIGHETSFRÅGOR Trendanalys av nyckeltal LANDSTINGENS LOKALANVÄNDNING OCH KOSTNADER 1994-2012 Trendanalys av nyckeltal 1 Förord Varje år samlar landstingen och regionerna in kostnadsnyckeltal

Läs mer

Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas. betydelse. för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET

Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas. betydelse. för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Ger bättre lokaler en bättre kvalitet i utbildningen? Lokalernas betydelse för skolan SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Förord................................................ 1 Sammanfattning........................................

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Nya principer för AVSKRIVNING

Nya principer för AVSKRIVNING Utveckling fn fastighelsföretagande i offentlig sektor (U.EO.S.) Nya principer för AVSKRIVNING En strategi för "rätt" bokfört värde på offerti ga fastigheter Exempel: Skola vid 20års ålder och stomme med

Läs mer

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving

Underhåll av fastigheter. Söderhamns kommun. Revisionsrapport 2010-12-12. Lennart Elfving Underhåll av fastigheter Söderhamns kommun Revisionsrapport 2010-12-12 Lennart Elfving 1. Inledning/bakgrund I kommunens balansräkning utgörs en stor del av tillgångsmassans värde av fastigheter. Det är

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar Jonas Eliasson, Professor transportsystemtanalys Maria Börjesson, Docent transportsystemanalys, KTH Royal Institute of Technology Länk effektivitet

Läs mer

Facilities Management

Facilities Management Facilities Management Fastighetsförvaltning Med fastigheten som utgångspunkt Mål att utveckla fastighetens lönsamhet Fastighetsförvaltning är en kärnverksamhet FM definition Att få fastigheter, byggnader,

Läs mer

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser

Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Ledare i politiskt styrd organisation Förutsättningar och konsekvenser Christer Jonsson Om mig Universitetslektor i FEK med inriktning på organisering och marknadsföring Undervisat mycket kring marknadsföring

Läs mer

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012

Kommittédirektiv. Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter. Dir. 2012:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Kommittédirektiv Omstrukturering av statens bestånd av vissa kulturfastigheter Dir. 2012:7 Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2012 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas med uppgift

Läs mer

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden

Motion 38 Motion 39. med utlåtanden Motion 38 Motion 39 med utlåtanden 106 Motion 38 Kortare handläggningstider vid behov av tvångsförvaltning. Hyresgästföreningen får ibland ärenden om dålig teknisk förvaltning och bristande underhåll.

Läs mer

Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut

Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut Övningsprojekt Fastighetsförvaltning VBEF01: Diagnos, prognos och beslut Denna uppgift gäller en investeringsbedömning inför ett köp av en fastighet i Lund. Arbetet skall presenteras i en rapport enligt

Läs mer

Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler

Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler www.pwc.se Revisionsrapport Hans Forsström, certifierad kommunal revisor April 2013 Hyressättning och lokalnyttjande för verksamhetslokaler Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Utreda möjligheten att införa kallhyra

Utreda möjligheten att införa kallhyra 1(5) Fastighetsnämnden Utreda möjligheten att införa kallhyra Kommunstyrelsen beslutade den 14 januari år 2013 (KS 2012/0220) att ge fastighetsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att införa kallhyra

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas Bra att tänka på vid ombildning Antalet ombildningar av hyresrätt till bostadsrätt har ökat markant de senaste åren. Det väcker

Läs mer

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken.

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 1 Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 2 Utvecklingen de senaste 12 åren av driftkostnader (förvaltning,

Läs mer

REJÄL FÖRVALTNING. Att äga fastigheter har aldrig varit enklare

REJÄL FÖRVALTNING. Att äga fastigheter har aldrig varit enklare Sida 1 av 8 REJÄL FÖRVALTNING Att äga fastigheter har aldrig varit enklare Att som företag äga sin egen fastighet har många fördelar. Det innebär dock också ett mycket stort ansvar för att fastigheten

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy

Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Nr 1-2013 Ersätter nr Ansvarsfördelning mellan Eksjö kommun och Eksjö Kommunfastigheter AB, policy Antagen av kommunfullmäktige 2012-11-29, 185 1 Grundförutsättningar * Samtliga byggnader förvaltas av

Läs mer

Behövs internhyror i statens fastighetsförvaltning? *

Behövs internhyror i statens fastighetsförvaltning? * ROLAND ANDERSSON OCH BO SÖDERBERG Behövs internhyror i statens fastighetsförvaltning? * I början på nittiotalet genomfördes en omfattande omorganisation av det statliga fastighetsinnehavet. Den dåvarande

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Skollokalutredning. Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30

Skollokalutredning. Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30 Skollokalutredning Ekonomiska lokalberäkningar 2012-08-30 Inledning Våren 2012 presenterade Barn- och utbildningsförvaltningen utredningen Skollokalorganisation Ovanåkers kommun 2012. Utredningen beskriver

Läs mer

LOKALFÖRSÖRJNINGSSTRATEGIER

LOKALFÖRSÖRJNINGSSTRATEGIER NYTT TILLFÄLLE KONFERENSEN ÄR TILLBAKA! LOKALFÖRSÖRJNINGSSTRATEGIER I KOMMUN 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 2-3 december 2014 VÅRA TALARE Hagfors kommun Louise Sjöholm Västerås stad Frederick

Läs mer

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning

Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Landstingsservice 2014-05-06 Dnr: Landstingsstyrelsens investerings, service- och miljöberedning Svar beträffande Granskning av landstingets fastighetsförvaltning Med anledning av revisorernas granskning

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid

Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid Vilka kan bo kvar på Pennygången efter renoveringen? Rapport från Nätverket Pennygångens framtid s. 1 Inledning Under våren 2012 har många hyresgäster på Pennygången i olika sammanhang uttryckt stor oro

Läs mer

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning

Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Ekonomisk redovisning inom VA utveckling av investeringsredovisning och ekonomisk uppföljning Mattias Haraldsson, Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan i Lund 2014-05-14 1 Agenda Varför lägga

Läs mer

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB

Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Kommunstyrelsen 2009-03-16 62 144 Arbets- och personalutskottet 2009-02-23 53 111 Dnr 09.113-10 marskf11 Ansökan om delägarskap för Luleå kommun i Svenska Kommun Försäkrings AB Bilagor: Bolagsordning Aktieägaravtal

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling företagshälsovård fortsatt utredning (LS/1644/2012)

Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling företagshälsovård fortsatt utredning (LS/1644/2012) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen 1(2) Ledningsstab personal 2013-05-14 Annika Sörensdotter Tfn: 063-147508 E-post: annica.sorensdotter@jll.se Förstudie inför eventuellt beslut angående upphandling

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Ekonomi & strategiberedningen

Ekonomi & strategiberedningen Ekonomi & strategiberedningen Beredningen har en uppföljande roll och arbetar med de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna såsom utvecklingen av kommunkoncernens egna kapital och skuldsättning, investeringsnivåer

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås

Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Protokoll från samordningsgruppens möte den 1 april 2004 i Västerås Närvarande: Anna-Lena Sörenson, Östergötland, ordf Agneta Jansson, Västra Götaland Ann Lindman, Gävleborg Cecilia Carpelan, Stockholm

Läs mer

norrstyrelsen Fastighetsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Fastighetsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 29 Fastighetsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare:

Läs mer

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun Jan Olofsson 2011-04-04 Barn- och familjenämnden Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun I Eslövs kommun finns f n endast en fristående skola. Eslövs Montessori driver

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

INTÄKTSKÄLLOR 2009 (KSEK)

INTÄKTSKÄLLOR 2009 (KSEK) Föreningens ekonomi De ekonomiska uppgifterna baserar sig på utfall för perioden 2007 2009, på årets budget för 2010 och därefter på ekonomisk prognos. FINANSIELL UTVECKLING (KSEK) 7000 6000 5000 4000

Läs mer

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18

ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB. Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1 ÄGARDIREKTIV LILLA EDETS INDUSTRI OCH FASTIGHETS AB Fastställda av kommunfullmäktige 2014-06-18 1. Allmänt Bolaget är ett instrument för kommunal verksamhet till nytta för medborgarna. Ett aktiebolag

Läs mer

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015

DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 INNEHÅLL DELÅRSBOKSLUT PER AUGUSTI 2015 TEKNISKA NÄMNDEN Fastighet Dnr TEN 2015/518 ANSVARSOMRÅDE 2 KOMMENTAR TILL BUDGETUPPFÖLJNING PER AUGUSTI 2 PROGNOS DRIFTBUDGET 3 PROGNOS INVESTERINGSBUDGET 4 VIKTIGA

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade

Uppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras

Läs mer

Modernt Underhåll för ledare

Modernt Underhåll för ledare Modernt Underhåll för ledare Mot målet EFNMS Certifierad Underhållsexpert: European Expert in Maintenance Management Modernt Underhåll för ledare Åtta lärarledda utbildningsdagar med tillhörande webbaserade

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 164/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 mervärdesskattelagen. PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Version 1.3 2009-08-20. Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. Brandskyddsplan

Version 1.3 2009-08-20. Förvaltnings AB GöteborgsLokaler. Brandskyddsplan Version 1.3 2009-08-20 Förvaltnings AB GöteborgsLokaler Brandskyddsplan INNEHÅLL BRANDSKYDDSPLAN ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 3 MÅL 3 FÖREBYGGANDE ARBETE 3 SKADEBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER 4 ANSVARSFÖRDELNING INTERNT/EXTERNT

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

BESLUT 1 (4) Genomförandebeslut avseende teknisk upprustning av tak, fönster och fasader på Sollentuna sjukhus

BESLUT 1 (4) Genomförandebeslut avseende teknisk upprustning av tak, fönster och fasader på Sollentuna sjukhus locum. 2015-09-24 - ÄRENDE 10 BESLUT 1 (4) VÄRDEN FÖR VÄRDEN 2015-09-14 LOC 1501-0292 Projektnr: 93105426 Styrelsen för Locum AB Genomförandebeslut avseende teknisk upprustning av tak, fönster och fasader

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Svar på skrivelse angående ekonomi och bemanning

Svar på skrivelse angående ekonomi och bemanning Till Årsmötet 2012 Gävle Ryttarsällskap Svar på skrivelse angående ekonomi och bemanning Styrelsen för Gävle Ryttarsällskap har mottagit en skrivelse med frågor kring föreningens ekonomi och bemanning.

Läs mer

UPPSÄGNING AV LOKALHYRESAVTAL CHECKLISTA

UPPSÄGNING AV LOKALHYRESAVTAL CHECKLISTA UPPSÄGNING AV LOKALHYRESAVTAL CHECKLISTA 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Det indirekta besittningskyddet 7 Uppsägning för villkorsändring 8 Enskilda förhandlingar 9 Särskilt om hotell- och 12 restaurangverksamhet

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Bostadsfinansiering (Ds 2005:39)

Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) REMISSVAR 2005-12-17 Dnr 2005/01887 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Bostadsfinansiering (Ds 2005:39) Sammanfattning Riksgäldskontoret delar arbetsgruppens bedömning att vi bör

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter

Skattesystemets betydelse risker och möjligheter Skattesystemets betydelse risker och möjligheter ingemar.rindstig@se.ey.com 0705-24 33 00 Seniorvärldskonferensen, Göteborg 2015-04-22 Ekonomin - för brukaren Stor betydelse för framtidens Äldres boende

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Särredovisning av affärsverksamhet

Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport Särredovisning av affärsverksamhet Östersunds kommun 3 juni 2009 Anneth Nyqvist, revisionskonsult Hans Stark, Certifierad kommunal revisor 2009-06-03 Anneth Nyqvist/Uppdragsledare Hans

Läs mer

Strategi för kommunens fastigheter

Strategi för kommunens fastigheter Datum Strategi för kommunens fastigheter Antagen av kommunstyrelsen 2014 Antagen av: Kommunstyrelsen 2014-11-04, 181 Dokumentägare: Mark- och planeringschef Ersätter dokument: Regler för lokaler Dokumentnamn:

Läs mer

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S.) Facility management. ent igt a I i ett nytt perspektiv

Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S.) Facility management. ent igt a I i ett nytt perspektiv Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (U.F.O.S.) Facility management I SAMMA DRAG ent igt a I i ett nytt perspektiv Minirapport om offentligt fastighetsföretagande från U.F.D.S. Rapportserien

Läs mer

Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter

Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter 1 (5) Landstingsstyrelsen Översyn av kapitalstruktur och avkastningskrav för Landstingsfastigheter Stockholm Ärendet Principer för och utformning av kapitalstrukturen för Landstingsfastigheter Stockholm

Läs mer

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se

CHECKLISTA. För uppsägning av lokalhyresavtal. www.svenskhandeljuridik.se CHECKLISTA För uppsägning av lokalhyresavtal www.svenskhandeljuridik.se 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Det indirekta besittningsskyddet...3 Hyresvärdens uppsägning för villkorsändring...3

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Verksamhetsplanering

Verksamhetsplanering Verksamhetsplanering Verksamhetsplanering 1/1 1/3 1/5 1/7 1/9 1/11 VO-planering Respektive VO VO-plan Prel. Budget Konsoliderad DSF-planering Danssporten vill Styrande dokument Verksamhetsinriktning Ekonomiansvarig

Läs mer

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt.

Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. FRÅN HYRESRÄTT BOSTADSRÄTT Växjö kommuns politiker har beslutat att Växjöhem AB och Vidingehem AB ska informera om möjligheten till ombildning av hyresrätten till bostadsrätt. Den här broschyren vänder

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer