Emissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam. Karaktärisering av lakvatten från lager med avvattnat färskt rötslam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Emissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam. Karaktärisering av lakvatten från lager med avvattnat färskt rötslam"

Transkript

1 Emissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam. Karaktärisering av lakvatten från lager med avvattnat färskt rötslam RVF Utveckling 2002:15 ISSN RVF Utveckling

2 RVF Utveckling 2002:15 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex

3 Förord Det finns ett behov av att omhänderta rötslam samtidigt som det råder brist på jordmassor till täckning av deponier. Färskt rötslam är dock instabilt till konsistensen och har fortfarande en hög biologisk aktivitet. Om rötslammet får ligga i lager och stabiliseras under några år förbättras dess fysikaliska egenskaper och materialet blir lättare att använda. För att säkerställa att dessa lager inte har någon oacceptabel negativ miljöpåverkan behöver tekniken utredas ytterligare. Det är främst emissioner till luft som man idag vet för lite om. Denna rapport består av två delar. I den första delen har emissioner av metan, lustgas och ammoniak studerats. I en andra del, som återfinns sist i denna rapport, redovisas en separat delstudie med en karaktärisering av lakvatten från lager med avvattnat färskt rötslam. Emissionsstudien har gjorts av Magnus Flodman som ett examensarbete vid Institutionen för lanbruksteknik inom Sveriges Lantbruksuniversitet. Den andra delstudien har också gjorts av Magnus Flodman som ett tilläggsuppdrag från RVF. Malmö i september 2002 Anders Assarsson Ordf. RVF:s Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD RVF

4

5 Emissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam

6

7 SAMMANFATTNING Mängden slam från kommunala reningsverk som lagras ökar för närvarande i Sverige p.g.a. av det rådande spridningsstoppet av slam på åkermark. En följd av detta är att deponier blir mottagare till en del av detta överskottsslam vilket har uppmärksammats av Söderhalls Renhållningsverksförening (SÖRAB). Med anledning av den ökande mängden slam som lagras på deponier finns det ett behov att öka kunskaperna om luftemissionerna från avvattnat rötslam. De luftemissioner som bedömdes vara särskilt intressanta var metan, lustgas och ammoniak. Metan och lustgas påverkar växthuseffekten och ammoniak kan vara eutrofierande och försurande i olika ekosystem. Även koldioxidemissionerna mättes eftersom förhållandet mellan metan- och koldioxidemissionerna indikerar huruvida aeroba eller anaeroba nedbrytningsprocesser dominerar. För att bestämma storleken på luftemissionerna från rötslamslager anlades fyra stycken försöksytor (färskt rötslam, färskt rötslam med ett täcklager av tre år gammalt rötslam, tre år gammalt rötslam (sprickfria områden) samt tre år gammalt rötslam (sprickområden)) vid SÖRAB:s deponianläggning i Löt, belägen 27 km söder om Norrtälje. Luftemissionerna av metan och lustgas bestämdes via luftprover som togs i s.k. statiska kammare. Luftprover analyserades i en gaskromatograf (GC) vid Linköpings universitet, institutionen Tema Vatten i natur och samhälle. Ammoniakemissioner bestämdes genom att den dynamiska jämviktskoncentrationen i en modifierad statisk kammare mättes med hjälp av reagensrör (Drägerrör). De högsta metanemissionerna uppmättes för försöksledet med färskt rötslam och låg på 3, mg CH 4 /m 2,h. Från färskt + gammalt rötslam, gammalt rötslam (sprickfria områden) samt gammalt rötslam (sprickområden) uppmättes emissionerna 0,2-1455, 2,1-19,7 respektive 0-64,4 mg CH 4 /m 2,h. Genom att anta att ett års lagring är en rimlig lagringsperiod, att allt rötslam i Sverige lagras och använda emissionsvärdena från färskt rötslam beräknades metanutsläppen på nationell basis. Enligt denna beräkning skulle 0,69 Gg (690 ton) metan per år komma från avvattnat rötslam vilket motsvarar ca 0,2 % av de totala antropogena metanutsläppen i Sverige. De högsta emissionerna av lustgas kom från försöksledet med färskt rötslam och dessa emissioner uppmättes till 0,6-518 mg N 2 O /m 2,h. Från färskt + gammalt rötslam, gammalt rötslam (sprickfria områden) samt gammalt rötslam (sprickområden) var emissionerna 19,9-327, 0,7-231 respektive 3,2-299 mg N 2 O /m 2,h. Samma beräkning som för metan gjordes på nationell basis även för lustgasutsläppen. Enligt denna beräkning kan utsläppen av lustgas från avvattnat rötslam vara av storleksordningen 1,1 Gg (1100 ton) lustgas per år vilket motsvarar ca 5 % av de totala antropogena lustgasutsläppen i Sverige. Detta höga värde innebär dels att lagring av slam bör minimeras och dels att nya, mera omfattande, mätningar behöver göras av lustgasemissioner från lagring av rötslam. Ammoniakemissionerna för försöksytan med färskt rötslam var mellan 0,06 3,8 mg NH 3 /m 2,h under den två-månaders period som ammoniakmätningarna pågick. För ett lager med avvattnat rötslam på storleksordningen ton beräknades den årliga emissionen av NH 3 -N uppgå till 25 kg. Detta tillskott till den befintliga kvävedepositionen i området för Löt avfallsanläggning motsvarar ca 0,0003%. Det tillskott som ammoniakemissionerna ger till försurning och eutrofiering i området bedömdes därför vara försumbart. Dessa resultat innebär att lagring av avvattnat rötslam medför försumbara utsläpp av metan och ammoniak medan lagring av avvattnat rötslam däremot kan vara en stor källa för utsläpp av lustgas. I

8 SUMMARY The amount of sewage sludge from municipal wastewater treatment plants that is stored is increasing at present in Sweden on account of the boycott on spreading sewage sludge on arable land. A consequence of this is that landfills receive some of this surplus of sewage sludge and Söderhalls Renhållningsverksförening AB (SÖRAB) has noticed this. On account of the increasing amount of sludge stored at landfills, the knowledge about the gas emissions from sewage sludge has to be improved. The gas emissions of special interest were methane, nitrous oxide and ammonia. Methane and nitrous oxide are greenhouse gases and ammonia can be eutrophying and acidifying in different ecosystems. Carbon dioxide emissions were also measured since the relationship between methane and carbon dioxide emissions tells much about whether aerobic or anaerobic decomposing processes dominate. Four test areas (fresh sewage sludge, fresh sludge with a cover of three year old sewage sludge, three year old sewage sludge (areas with no cracks) and three year old sewage sludge (areas with cracks)) were set up at SÖRAB landfill, situated 27 km south of Norrtälje, to measure the gas emissions. Gas emissions of methane and nitrous oxide were determined on air samples taken from so-called static chambers. The air samples were analyzed on a gas chromatograph (GC) at Linköping s university at the Department of Water and Environmental Studies. Emissions of ammonia were determined by measuring the dynamic equilibrium concentration of ammonia in a modified static chamber with a test tube for ammonia (Dräger tube). The highest methane emissions were measured from the test area with fresh sewage sludge and were mg CH 4 /m 2,h. From fresh + old sewage sludge, old sewage sludge (areas with no cracks) and old sewage sludge (areas with cracks) the methane emissions measured were , and mg CH 4 /m 2,h. By assuming that one year is a reasonable storage period, that all sewage sludge in Sweden is stored and by using the emission values from fresh sewage sludge, the methane discharge was calculated on a national level. According to this calculation 0.69 Gg/year (690 tons) of methane would come from the stored dewatered sewage sludge per year, which is about 0.2 % of the total anthropogenic methane discharge in Sweden. The highest emissions of nitrous oxide came from the test area with fresh sewage sludge and these emissions were mg N 2 O /m 2,h. From fresh + old sewage sludge, old sewage sludge (areas with no cracks) and old sewage sludge (areas with cracks) the nitrous oxide emissions were , and mg N 2 O /m 2,h respectively. The same calculation as for methane was done on a national level for nitrous oxide. According to this, the emission of nitrous oxide could be of the magnitude 1.1 Gg (1100 tons) of nitrous oxide per year, which is about 5 % of the total anthropogenic nitrous oxide discharge in Sweden. The ammonia emissions from the test area with fresh sewage sludge were between mg NH 3 /m 2,h during the two months period that ammonia emissions were measured. For a storage with dewatered sewage sludge of the magnitude of tons the annual emission of NH 3 -N was calculated to 25 kg. This contribution to the existing nitrogen deposition in the area of the Löt landfill corresponds to about %. The contribution that ammonia emissions give to the acidification and eutrophication in the area were therefore estimated to be negligible. Totally in Sweden the storing of dewatered sewage sludge causes negligible discharges of methane and ammonia while storing of dewatered sewage sludge can be a relatively large source of nitrous oxide. II

9 FÖRORD Jag vill tacka alla finansiärer för medel som gjorde genomförandet av detta examensarbete möjligt. Finansieringen av examensarbetet har delats av: Svenska renhållningsverksföreningen (RVF) och Söderhalls Renhållningsverksförening AB (SÖRAB). En mindre del av examensarbetet finansierades även av: Stockholm Vatten AB som stod för deponiskatten för det färska rötslam som ingick i två försöksled. Jag vill även tacka flera personer som bidragit med lån av försöksutrustning, kunskap elleri övrigt hjälpt mig med genomförandet av delmoment av examensarbetet. Jag vill tacka följande personer: Leif Klemedtsson, Linköpings universitet, Tema Vatten i natur och samhälle, för handledning och hjälp med försöksupplägg, lån av analysutrustning och tolkning av resultat. Dan Lindmark, Linköpings universitet, Tema Vatten i natur och samhälle, för analys av gasprover. Karin von Arnold, Linköpings universitet, Tema Vatten i natur och samhälle, för analys av gasprover och hjälp vid bearbetningen av resultaten av gasanalyserna. Ingvar Sundh, SLU, Instutionen för mikrobiologi, för lån av statiska kammare. Björn Vinnerås, för handledning. Hanna Gustafsson, SÖRAB, för handledning och hjälp med praktiska detaljer då försöket planerades. Håkan Jönsson, SLU, Institutionen för Lantbruksteknik, för handledning Jag vill även tacka ovanstående och andra personer för hjälp och ett mycket gott samarbete. III

10 IV

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 SYFTE... 3 AVGRÄNSNINGAR... 3 LITTERATURSTUDIE... 4 Allmänt om rötslam... 4 Miljöeffekter av luftemissioner från avvattnat rötslam... 5 Växthuseffekt... 5 Eutrofiering... 9 Försurning Förutsättningar för luftemissioner vid lagring av avvattnat rötslam Metan (CH 4 ) Lustgas (N 2 O) Ammoniak (NH 3 ) Utsläppskällor och utsläppsmängder i Sverige Koldioxid, metan och lustgas Ammoniak METOD Försöksytor Luftemissioner av metan, koldioxid och lustgas Luftemissioner av ammoniak Analyser av rötslam Temperaturmätningar RESULTAT Observationer vid anläggning av provytorna Temperaturmätningar i luft och i rötslammet Analys av rötslammet Metan, lustgas och koldioxidemissioner Dygnsvariationsmätning av metan, lustgas och koldioxid Ammoniakemissioner DISKUSSION Metan- och koldioxidemissioner Lustgasemissioner Dygnsvariationsmätning av metan-, lustgas- och koldioxidemissioner Ammoniakemissioner Analys av innehållet i avvattnat rötslam Felkällor Metan och lustgasemissioner Ammoniakemissioner Slutsatser REFERENSER BILAGA BILAGA BILAGA 3. Densitetsberäkning av avvattnat färskt rötslam enligt metod av Haug (1993) V

12 VI

13 INLEDNING År 1998 producerades ca ton TS slam i kommunala reningsverk i Sverige. Av denna mängd spreds 34,4 % på jordbruksmark och grönområden, 50,2 % deponerades/mellanlagrades och resterande mängden hade annan användning (SCB, 2000a). Sedan 1999 sker dock i stort sett ingen spridning av slam på jordbruksmark på rekommendation från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) till landets lantbrukare. Orsaken till detta stopp av slamspridning är förekomst av tungmetaller och andra föroreningar i slammet och osäkerhet över de långsiktiga effekterna på jordbruksmark och grödor som denna tillförsel av föroreningar innebär. Till följd av slamspridningsstoppet växer lagren av slam snabbt i Sverige. Under lagringsperioden kommer många olika kemiska och biologiska processer att pågå vilket innebär att det finns risk för att diverse miljöpåverkande gaser avgår till luften. De kunskaper som idag finns om luftemissioner från avvattnat rötslam i samband med lagring är dock mycket bristfälliga. På grund av spridningsstoppet finns det stora mängder slam i Sverige idag som deponianläggningar får ta emot. På Söderhalls Renhållningsverksförening AB (SÖRAB) deponianläggning i Löt, beläget 27 km söder om Norrtälje, har man tillstånd att årligen ta emot ton avvattnat rötslam. SÖRAB planerar att använda detta rötslam som konstruktionsmaterial för mellan- och täckskikt som omger avfallscellerna på deponin. Avvattnat rötslam har en TS-halt på mellan % (Norin, 1998). Rötslam med sådana TShalter är dock olämpligt som konstruktionsmaterial eftersom konsistensen är smetig och hållfastheten är för dålig. År 1998/99 anlades ett lager som täcker en yta på 1-2 ha med avvattnat rötslam på Löt. Syftet med lagret var förutom att omhänderta en avfallsprodukt, även att lagra rötslammet under en tidsperiod på tre till fem år för att se om detta kunde öka rötslammets TS-halt och få ett rötslam mer lämpat som konstruktionsmaterial. Med anledning av den ökande mängden rötslam som kan komma att lagras på deponier som tillhör SÖRAB är det viktigt för SÖRAB att öka kunskaperna om de luftemissioner som uppstår i samband med lagringen och omfattningen på luftemissionernas miljöpåverkan. Emissioner av särskilt intresse för SÖRAB är metan, lustgas och ammoniak. Metan och lustgas är växthusgaser och som sådana är de mycket intressanta i och med den debatt som förts de senaste åren om växthuseffektens påverkan på jordens klimat. För metan finns även krav från svenska myndigheter att utsläppen från svenska deponier skall minimeras. Ammoniak kan ha både eutrofierande och försurande effekt i olika ekosystem. Ammoniakemissioner deponeras dessutom relativt lokalt omkring utsläppskällan. Av dessa orsaker kommer detta examensarbete att behandla de ovan nämnda luftemissioner. SÖRAB, som är uppdragsgivare för detta examensarbete, är ett kommunalt bolag ansvarigt för avfallshanteringen i nio kommuner i norra Stockholmsregionen. Huvudkontoret är beläget i Vallentuna norr om Stockholm och företaget ägs gemensamt av de tio kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. SÖRAB:s verksamhetsidé är att tillhandahålla alla sina kunder en rationell och miljömässig avfallshantering till en rimlig kostnad. Målet med all avfallshantering som SÖRAB ansvarar för är att så mycket som möjligt av avfallet skall återvinnas i ett naturligt kretslopp. De avfallsfraktioner som inte kan återvinnas slutförvaras bl.a. på Löt avfallsanläggning. 1

14 SYFTE Syftet med detta examensarbete är att: Undersöka riskerna för luftemissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam från kommunala reningsverk. Finna lämpliga metoder att mäta emissionerna av metan, lustgas och ammoniak. Under en tidsperiod utföra praktiska mätningar av dessa emissioner. Analysera och utvärdera dessa mätningar AVGRÄNSNINGAR Vid all mikrobiell nedbrytning av organiskt material frigörs koldioxid. Vid anaeroba processer sker nedbrytning förenklat enligt reaktionen C 6 H 12 O 6! 3 CO CH 4 och vid aeroba enligt reaktionen C 6 H 12 O O 2! 6 CO H 2 O (Haug, 1993). Koldioxid är, liksom metan och lustgas, en växthusgas men då källan till koldioxidemissionerna är mikrobiell nedbrytning av organiskt material innebär dessa utsläpp ingen nettoökning av koldioxidhalten i atmosfären. Den koldioxid som frigörs motsvarar bara den mängd som togs upp vid fotosyntesen i växterna som är ursprunget till allt innehåll av kol i organiskt material (Campbell, 1996). På grund av detta kommer litteraturstudien inte att omfatta koldioxid. Däremot kommer mätningarna att omfatta även koldioxidemissioner eftersom andelen koldioxid i jämförelse med andelen metan talar om i vilken omfattning som nedbrytningen är aerob respektive anaerob. 2

15 LITTERATURSTUDIE Allmänt om rötslam I Sverige producerades ton TS slam under Av denna mängd mellanlagrades ton TS och ton TS deponerades (SCB, 2001a). Det slam som avskiljs i kommunala reningsverk genom mekanisk-biologisk rening består vanligtvis av ca 30 % oorganisk substans, ca 50% biologisk lätt nedbrytbar och ca 20 % svårnedbrytbar organisk substans (Rennerfelt, 1991). Slammets innehåll kan dock variera mycket beroende på tidpunkt på året, nederbörd, anslutna industrier m.m. Genom att minska slammets innehåll av organiska nedbrytbara substanser eller på annat sätt minska den biologiska aktiviteten erhålls ett s.k. stabiliserat slam. Denna stabilisering kan åstadkommas genom kalktillsats, aerob behandling (slamluftning) eller anaerob behandling (rötning) (Rennerfelt, 1991). Rötning är den vanligaste metoden (70 % av totala behandlade slammängden) och den innebär att biologiskt material bryts ned mikrobiellt utan närvaro av fritt syre (Retzner & Holmström, 1989). I samband med denna nedbrytning bildas s.k. biogas som tills största delen består av metan och koldioxid. Rötslam är benämningen på det slam som kvarstår efter rötningsprocessen. Rötningsprocessen medför en TS-reduktion hos slammet med % och reducerad lukt jämfört med det ingående slammet (Rennerfelt, 1991). Dessa effekter underlättar eventuella transporter och lagring av rötslammet. Färskt rötslam har en TS-halt på 4-8 % (Norin, 1998). För att ytterligare underlätta hantering vid transporter och lagring bör rötslammet avvattnas. Med moderna avvattningsapparaturer erhålls rötslam med TS-halter på % (Norin, 1998). Det positiva med rötning är att samtliga näringsämnen finns kvar i slammet efter rötningen och i former som är lättillgängliga för växter. Kvävet mineraliseras delvis under rötningen och övergår till ammoniumkväve som växterna kan ta upp (Norin, 1998). I analyser som gjorts på innehållet i avvattnat rötslam av Stockholm Vatten AB (bilaga 1) utgör ammonium % av det totala kväveinnehållet i rötslammet. I rötslam finns även ett oönskat innehåll av bl.a. tungmetaller och diverse organiska miljöföroreningar. Det finns därför en risk för att spridning av rötslam på åkermark skulle innebära en ackumulering av dessa ämnen i marken. Följdeffekter av en eventuell ackumulering skulle kunna vara ökat växtupptag, störningar av markorganismer, hälsorisker m.m. För att slammet skall kunna spridas på åkermark får halten av tungmetaller därför inte överskrida de gränsvärden som Naturvårdsverket ställt upp i förordningen (1985:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter m.m. I Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:2) finns även bestämmelser som reglerar hur mycket tungmetaller som får tillföras åkermark årligen. Det finns inga liknande lagstadgade gränsvärden för organiska miljögifter. Som en försiktighetsåtgärd har Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Vatten- och Avloppsföreningen och Naturvårdsverket frivilligt tagit ett gemensamt beslut om riktvärden för vissa särskilda organiska indikatorämnen. Utgångspunkten för de regler som berör kvaliteten på slam var att det inte skall finnas någon påverkan på mark, växtlighet eller människor i ett 1000-års perspektiv (Naturvårdsverket, 1995a). Dessa lagar och förordningar gäller i dagsläget då det samtidigt är spridningsstopp för slam på åkermark. Om spridning skall kunna ske i framtiden är det troligt att bestämmelserna måste omarbetas. Om slamspridning skall ske i framtiden och vilka bestämmelser som skall gälla för denna spridning är därför osäker. 3

16 Miljöeffekter av luftemissioner från avvattnat rötslam Växthuseffekt Av de emissioner som detta examensarbete tar upp är det metan och lustgas som kan påverka växthuseffekten. Jordytan och atmosfären hålls varm genom energi i form av kortvågigt solljus som strålar in från solen. Jordytan strålar samtidigt ut energi i form av långvågig infraröd strålning i lika stor utsträckning. Detta är nödvändigt för att jordens temperatur skall vara konstant (Baird, 1995). Vissa gaser i atmosfären kan absorbera infraröd strålning av specifika våglängder vilket medför att inte all infraröd strålning direkt strålar ut från atmosfären. Den absorberade infraröda strålningen sänds därefter åter ut från gasmolekylen i helt slumpvisa riktningar. En del av denna strålning blir därför återstrålad ned till markytan (figur 1). Detta fenomen kallas för växthuseffekt (Baird, 1995 ). IR ljus Återstrålning av IR ljus till rymden Synligt ljus från solen Växthusgasmolekyl Återstrålning av IR ljus till jorden Jorden Figur 1. Grafisk beskrivning av växthuseffekten (IR = Infra Red) (efter Baird, 1995). De gaser som är särskilt effektiva att absorbera infraröd strålning går under benämningen växthusgaser. Dessa gaser är, förutom metan och lustgas, framför allt vattenånga, koldioxid (CO 2 ) och ozon (O 3 ) (Naturvårdsverket, 1995b). Det är gasernas olika molekyluppbyggnad som gör att de är olika lämpade att absorbera infraröd strålning av en viss våglängd. Detta medför att varje gas absorberar infraröd strålning inom ett specifikt våglängdsområde (figur 2) (Baird, 1995). 4

17 H 2 O O 3 CO 2 Ljus intensitet H 2 O CH 4 15µm 7,1 10,0 16,7 Våglängd (µm) Figur 2. Verklig (experimentellt mätt) intensitet på den infraröda strålning som lämnar jordens atmosfär (hel kurva) jämfört med den förväntade intensiteten utan absorption av infraröd strålning av växthusgaser (streckad kurva) (efter Baird, 1995). Utan växthusgaserna skulle jorden vara 15-30ºC kallare än vad den är idag (Naturvårdsverket, 1995b). Växthuseffekten är alltså en naturlig process som dock har förstärkts på senare år genom en antropogen ökning av de naturligt förekommande växthusgaserna samt tillskott av växthusgaser som människor tillverkat. Dessa av människor tillverkade gaser består främst av olika sorters flourkarboner (halogenerade kolväte föreningar). Exempel på sådana är klorflourkarboner (CFC-föreningar,sk freoner), ofullständigt halogenerade flourkarboner (HFC-föreningar) och fullständigt halogenerade flourkarboner (FC-föreningar). Förutom dessa kolväteföreningar anses svavelhexafluorid (SF 6 ) även vara en viktig antropogen växthusgas (Naturvårdsverket, 1995b). Det allvarligaste problemet med dessa gaser är att de absorberar strålning inom det infraröda spektrumet där atmosfären tidigare inte hade någon förmåga alls att ta upp värmestrålning. CFC-gaser har därför tiotusentals gånger större effekt per molekyl som växthusgas än koldioxid (Naturvårdsverket, 1995b). De exakta effekterna av en ökad växthuseffekt är svåra att förutse eftersom det är mycket svårt att överblicka ett så stort ekosystem som jorden. Det finns därför många olika teorier som ofta kan vara mycket motsägelsefulla. Det är dock ett faktum att atmosfärskoncentrationen av koldioxid har ökat med 25 % sedan den industriella revolutionen (Watson m.fl., 1992). Troligtvis kommer koldioxidhalten i atmosfären att ha fördubblats år En sådan förändring kommer förmodligen att öka jordens medeltemperatur med 3-4 C (Campbell, 1996). Detta kommer i sin tur leda till stora klimatförändringar t.ex. mer instabilt klimat med ökad nederbörd samtidigt som vissa platser kommer att få minskad nederbörd. Livsbetingelser för allt levande på jorden kommer därmed att förändras kraftigt. Eftersom denna förändring i temperaturen sker många gånger snabbare än naturligt kommer många djur- och växtarter få svårt att anpassa sig till de ändrade livsbetingelserna i deras nuvarande livsmiljöer. En kraftigt ökad frekvens av utrotningshotade växter och djur är därför mycket möjligt. I värsta fall kan den höjda medeltemperaturen leda till att ismassorna vid polerna börjar smälta och höjer havsnivån vilket skulle leda till översvämning i stora delar av jordens kustområden (Campbell, 1996). 5

18 Växthusgaserna kan verka på flera sätt i atmosfären. Metan t.ex. har en direkt effekt på växthuseffekten men även en indirekt genom bildning av ozon och koldioxid vid metanets fotokemiska nedbrytning (Rodhe, 1990). Gaserna har även olika omsättningstid i atmosfären. För att ändå kunna jämföra de olika gasernas relativa bidrag till växthuseffekten har begreppet GWP (Global Warming Potential) introducerats. GWP anger hur effektivt olika växthusgaser är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxid, vanligen sett i ett hundraårsperspektiv (GWP 100 ) men omvandlingsfaktorer för 20 år och 500 år finns även. Genom att använda viktningsfaktorer som varierar mellan olika växthusgaser kan mängderna för varje gas räknas om till koldioxidekvivalenter (enhet = kg CO 2 ) (Naturvårdsverket, 1995b). Detta görs genom att vikten på utsläppsmängderna multipliceras med GWP-faktorn för respektive gas. Viktningsfaktorerna för några av de viktigaste växthusgaserna ges i tabell 1 Tabell 1. GWP-faktorer för olika växthusgaser (Lindfors m.fl., 1995) Ämne GWP, 20 år GWP, 100 år GWP, 500 år CO CH 4 62,0 24,5 7,5 N 2 O CFC CFC HFC CF SF Eutrofiering Eutrofiering innebär att det uppstår en ökad tillgång av näring i olika ekosystem. Ökningen av näringsämnen, som framför allt brukar bestå av kväve eller fosfor, kan bero på en ökad tillgänglighet eller en ökad tillförsel. Det tillskott av näringsämnen som kommer av deposition från atmosfären består främst av olika former av kväve. Till en viss del sprids fosfor i form av partiklar genom atmosfären men dessa mängder är obetydliga i relation till fosforns övriga kretslopp. Atmosfären ingår som en del i kvävets naturliga kretslopp vilket den inte gör för fosfor, utan som till största delen återfinns i mineral (Naturvårdsverket, 1993a). De kväveföreningar som genom atmosfärisk deposition tillförs olika markekosystem härstammar från kväveoxider (NO x d.v.s. NO och NO 2 ) och ammoniak. Den största källan till kväveoxid är olika förbränningsprocesser men även nitrifikation- och denitrifikationsprocesserna kan frigöra kväveoxider (Naturvårdsverket, 1993a). Ammoniaken kommer till stor del från olika led av gödselhanteringen inom jordbruket (Naturvårdsverket, 1993a). Genom atmosfärsreaktioner omvandlas kväveoxiderna till salpetersyra (HNO 3 ) och nitrat (NO 3 - ) men de kan också omformas till salpetersyrlighet (HNO 2 ) eller PAN (peroxyacetylnitrat). Ammoniak har hög vattenlöslighet vilket innebär att den mycket snabbt omformas till ammoniumjon eller partikulär ammonium vid reaktioner med sura partiklar eller salpetersyra (Areskoug, 1993). Kväveföreningarna kommer ned från atmosfären till vegetation, mark och vattenytor genom att lösas i vatten och deponeras via nederbörd (s.k. våt deposition) eller avsättas direkt som partikulärt ammonium eller nitrat eller som gas (s.k. torr deposition). Som figur 3 visar har depositionen av oorganiskt kväve ökat kraftigt sedan 1960 (Naturvårdsverket, 1993a). 6

19 600 Kvävedeposition (mg N/m 2 ) Figur 3. Tidsutvecklingen för den våta depositionen av oorganiskt kväve över mellansverige (heldragen tjock linje-nitrat och ammonium, heldragen tunn linje-ammonium, streckad linjenitrat) (efter Granat, 1991). Kvävenedfallet varierar kraftigt beroende på var man bor i Sverige. Störst kvävenedfall erhålls i sydvästra Sverige där den totala depositionen (torr plus våtdeposition) kan uppgå till 30 kg N/ha,år. Norrlands inland erhåller 1/10 av denna deposition (bilaga 2) (Naturvårdsverket, 1993a). Transportsträckan (uppehållstiden) i atmosfären varierar mellan olika kväveföreningar beroende på hur lätt det omvandlas, hur lätt ämnet torrdeponeras, nederbörd och vindstyrka (Areskoug, 1993). Gasformiga kväveföreningar har i allmänhet en kortare uppehållstid i atmosfären än partikelformiga. Medeltransportsträckan för ammoniak är kilometer medan motsvarande sträcka för ammonium och nitratpartiklar är kilometer (Areskoug, 1993). Kommer föreningarna upp högre i atmosfären kan transportsträckan bli betydligt längre. För kväve i form av ammoniak beräknas ca hälften av kvävet deponeras inom 50 km från utsläppskällan. För kväveoxider, som resulterar i nitratnedfall, är transportsträckan betydligt längre (Jordbruksverket, 1998). Effekterna av kvävenedfallet varierar beroende på mängd och var depositionen sker. I inlandsvatten (sötvatten) är det inte kväve utan fosfor som är begränsande för tillväxten. I havsvatten råder det motsatta förhållandet (Rennerfelt, 1991). Effekterna av kvävedeposition i vattenekosystem blir därför större om depositionen sker i havsvatten. De effekter som kan uppstå i vattenekosystem är: Ökad produktion och biomassa av växter och djur Ökad vattengrumling Ökad syrgasförbrukning vid nedbrytning av den ökade mängden organsikt material Ändrad artsammansättning och diversitet (Wiederholm, 1996). 7

20 De effekter som uppstår i mark p.g.a. ökad kvävedeposition är bl.a.: Ökad biomassaproduktion Förändrad artsammansättning i markvegetationen. Kväveälskande arter som t.ex. hallon, brännässla, hundkex, skogsstjärna och harsyra gynnas medan bl.a. lingon och ljung missgynnas. Även om biomassaproduktionen ökar som helhet minskar det totala artantalet Mykorrhizan minskar vilket leder till minskade förutsättningar för upptag och vatten Långsammare nedbrytning av förna och humus genom att markrespirationen minskar. Detta leder till att humustäcket blir tjockare Nitratöverskott vilket leder till ökad utlakning till yt- eller grundvatten Förändrad trädtillväxt. Trädkronorna ökar sin tillväxt medan rottillväxten minskar. Detta innebär ökad risk för skogsskador på grund vattenstress, försenad invintring och brist på vissa näringsämnen (K, Mg, P, B). Skadorna yttrat sig som tork- och frostskador, kronutglesning, missfärgade blad, svamp- och insektsangrepp eller ökade stormfällningar (Naturvårdsverket, 1993a). De föreningar som kan verka eutrofierande i olika ekosystem har olika stor eutrofierande effekt. För att kunna jämföra utsläpp av olika föreningar och se hur stort det eutrofierande bidraget kommer att bli från varje enskild förening finns det därför viktningsfaktorer framtagna. Dessa viktningsfaktorer gör att föreningar kan omvandlas till en jämförbar enhet som beskriver potentiellt ökad syreförbrukningen (g O 2 ) för en viss mängd av en eutrofierande föreningen. Omvandlingen görs genom att mängden av en förening multipliceras med viktningsfaktorn. Viktningsfaktorerna för de viktigaste eutrofierande föreningarna ges i tabell 2. Tabell 2. Viktningsfaktorer för eutrofierande föreningar vid olika scenarier (Lindfors m.fl., 1995) Substans N till luft g O 2 /g P- begränsing g O 2 /g N- begränsing g O 2 /g N-begränsing + N till luft g O 2 /g Max g O 2 /g Max som PO 4 - ekvivalent g PO 4 -ekv/g N till luft ,42 NO X till ,13 luft NH 3 till ,35 luft N till ,42 vatten - NO 3 till 0 0 4,4 4,4 4,4 0,1 vatten NH + 4 till ,33 vatten P till vatten ,06 - PO COD ,022 8

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning k7soxnox, 03-11-21, Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning Denna föreläsning handlar om inledningsvis om hydrosfären - dvs. vatten i form av hav, sjöar, is och grundvatten. Därefter

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson

Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Metanproduktion från djurens fodersmältning Jan Bertilsson Kungsängens forskningscentrum Kor har en unik förmåga att utnyttja gräs.. men bildning av växthusgaser är en oundviklig följd av fodrets omsättning

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid. 162-175 Joner Syror och baser 2 Salter Kemi direkt sid. 162-175 Efter att du läst sidorna ska du kunna: Joner Förklara skillnaden mellan en atom och en jon. Beskriva hur en jon bildas och ge exempel på vanliga

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Syror, baser och jonföreningar

Syror, baser och jonföreningar Syror, baser och jonföreningar Joner är laddade byggstenar I en atom är antalet elektroner det samma som antalet protoner i kärnan. En jon är en atom som lämnat ifrån sig eller tagit upp en eller flera

Läs mer

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande.

Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Syror och baser Lösningar Lösningar kan vara sura, neutrala eller basiska Gemensamt för sura och basiska ämnen är att de är frätande. Om man blandar en syra och en bas kan man få det att bli neutralt.

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Hållbar återvinning av näring

Hållbar återvinning av näring Hållbar återvinning av näring Om EkoBalans Lösningar för hållbar återvinning av näringsämnen från reningsverk, biogasanläggningar, jordbruk, livsmedelsindustri och förbränningsanläggningar Återföring av

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning?

Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Hur påverkar valet av analysmetod för metaller i jord min riskbedömning? Anja Enell och David Bendz, SGI På säker grund för hållbar utveckling Syfte med presentationen En sammanställning av vilka metoder

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Referat från: IWA 12 th world congress on Anaerobic digestion, Guadalajara, Mexico Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU Tekniska Verken i Linköping AB Doktorand, Inst. för Mirkobiologi,

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Pilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014

Pilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014 Pilottest av mikrobiell nedbrytning 2012 2014 Teori Försöksuppställning Erfarenheter På säker grund för hållbar utveckling Samverkansprojekt mellan SGI, SGU, Alingsås kommun och Alingsås Tvätteri Teori

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen

Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q. Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen Slamavvattning med hjälp av slamskruv RoS 3Q Torkning av avloppsslam möjligheter och påverkan på kvittblivningen HUBER RoS 3Q Slamskruvpress för slamavvattning TEST-enhet (kallas Gobi) för fullskaleförsök

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön Villahushåll Insamling av matavfall en insats för miljön Hållbart samhälle Det avfall som uppkommer ska vara en resurs och inte ett miljöproblem. Det har Upplands Väsby och åtta andra norrortskommuner

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

4. Planering för en framtida klimatförändring

4. Planering för en framtida klimatförändring 4. Människans utsläpp av växthusgaser till atmosfären ger upphov till negativ klimatpåverkan som påverkar hela vår planet. Energi- och klimatfrågan är därför med sin miljöpåverkan en stor utmaning som

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010. Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri MI 22 SM 1201 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2010 Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2010 Municipal wastewater treatment

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen?

Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Påverkar lagring slammets innehåll av näringsämnen och oönskade ämnen? Gryaab rapport 2014:8 Nicklas Paxéus Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att kostnadseffektivt samla in och

Läs mer

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Anna Lundborg, milja- og mkologlansvarllg, Vattenfall Utveckling AB Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp Aska från skogsbränsle tillbaka till skogen Som en följd av en strävan att

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

Stigebrandt Oxygenator

Stigebrandt Oxygenator R Stigebrandt Oxygenator för syresättning och omblandning av bassänger Stigebrandt oxygenator installerad för biologisk vattenrening vid oljeindustri. Stora bilden visar pumpsystem med två parallella linjer,

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se

Kristianstad. Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se Carl Lilliehöök carl.lilliehook@kristianstad.se EU 20/20/20 Targets CO 2 : 20% reduction relative to 1990. EU will be willing to put this goal up to 30% if the US, China and India make similar commitments

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012

Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 MI 22 SM 1401 Utsläpp till vatten och slamproduktion 2012 Kommunala reningsverk, massa- och pappersindustri samt övrig industri Discharges to water and sewage sludge production in 2012 Municipal wastewater

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer