Emissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam. Karaktärisering av lakvatten från lager med avvattnat färskt rötslam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Emissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam. Karaktärisering av lakvatten från lager med avvattnat färskt rötslam"

Transkript

1 Emissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam. Karaktärisering av lakvatten från lager med avvattnat färskt rötslam RVF Utveckling 2002:15 ISSN RVF Utveckling

2 RVF Utveckling 2002:15 ISSN RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2002 Upplaga: 1000 ex

3 Förord Det finns ett behov av att omhänderta rötslam samtidigt som det råder brist på jordmassor till täckning av deponier. Färskt rötslam är dock instabilt till konsistensen och har fortfarande en hög biologisk aktivitet. Om rötslammet får ligga i lager och stabiliseras under några år förbättras dess fysikaliska egenskaper och materialet blir lättare att använda. För att säkerställa att dessa lager inte har någon oacceptabel negativ miljöpåverkan behöver tekniken utredas ytterligare. Det är främst emissioner till luft som man idag vet för lite om. Denna rapport består av två delar. I den första delen har emissioner av metan, lustgas och ammoniak studerats. I en andra del, som återfinns sist i denna rapport, redovisas en separat delstudie med en karaktärisering av lakvatten från lager med avvattnat färskt rötslam. Emissionsstudien har gjorts av Magnus Flodman som ett examensarbete vid Institutionen för lanbruksteknik inom Sveriges Lantbruksuniversitet. Den andra delstudien har också gjorts av Magnus Flodman som ett tilläggsuppdrag från RVF. Malmö i september 2002 Anders Assarsson Ordf. RVF:s Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD RVF

4

5 Emissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam

6

7 SAMMANFATTNING Mängden slam från kommunala reningsverk som lagras ökar för närvarande i Sverige p.g.a. av det rådande spridningsstoppet av slam på åkermark. En följd av detta är att deponier blir mottagare till en del av detta överskottsslam vilket har uppmärksammats av Söderhalls Renhållningsverksförening (SÖRAB). Med anledning av den ökande mängden slam som lagras på deponier finns det ett behov att öka kunskaperna om luftemissionerna från avvattnat rötslam. De luftemissioner som bedömdes vara särskilt intressanta var metan, lustgas och ammoniak. Metan och lustgas påverkar växthuseffekten och ammoniak kan vara eutrofierande och försurande i olika ekosystem. Även koldioxidemissionerna mättes eftersom förhållandet mellan metan- och koldioxidemissionerna indikerar huruvida aeroba eller anaeroba nedbrytningsprocesser dominerar. För att bestämma storleken på luftemissionerna från rötslamslager anlades fyra stycken försöksytor (färskt rötslam, färskt rötslam med ett täcklager av tre år gammalt rötslam, tre år gammalt rötslam (sprickfria områden) samt tre år gammalt rötslam (sprickområden)) vid SÖRAB:s deponianläggning i Löt, belägen 27 km söder om Norrtälje. Luftemissionerna av metan och lustgas bestämdes via luftprover som togs i s.k. statiska kammare. Luftprover analyserades i en gaskromatograf (GC) vid Linköpings universitet, institutionen Tema Vatten i natur och samhälle. Ammoniakemissioner bestämdes genom att den dynamiska jämviktskoncentrationen i en modifierad statisk kammare mättes med hjälp av reagensrör (Drägerrör). De högsta metanemissionerna uppmättes för försöksledet med färskt rötslam och låg på 3, mg CH 4 /m 2,h. Från färskt + gammalt rötslam, gammalt rötslam (sprickfria områden) samt gammalt rötslam (sprickområden) uppmättes emissionerna 0,2-1455, 2,1-19,7 respektive 0-64,4 mg CH 4 /m 2,h. Genom att anta att ett års lagring är en rimlig lagringsperiod, att allt rötslam i Sverige lagras och använda emissionsvärdena från färskt rötslam beräknades metanutsläppen på nationell basis. Enligt denna beräkning skulle 0,69 Gg (690 ton) metan per år komma från avvattnat rötslam vilket motsvarar ca 0,2 % av de totala antropogena metanutsläppen i Sverige. De högsta emissionerna av lustgas kom från försöksledet med färskt rötslam och dessa emissioner uppmättes till 0,6-518 mg N 2 O /m 2,h. Från färskt + gammalt rötslam, gammalt rötslam (sprickfria områden) samt gammalt rötslam (sprickområden) var emissionerna 19,9-327, 0,7-231 respektive 3,2-299 mg N 2 O /m 2,h. Samma beräkning som för metan gjordes på nationell basis även för lustgasutsläppen. Enligt denna beräkning kan utsläppen av lustgas från avvattnat rötslam vara av storleksordningen 1,1 Gg (1100 ton) lustgas per år vilket motsvarar ca 5 % av de totala antropogena lustgasutsläppen i Sverige. Detta höga värde innebär dels att lagring av slam bör minimeras och dels att nya, mera omfattande, mätningar behöver göras av lustgasemissioner från lagring av rötslam. Ammoniakemissionerna för försöksytan med färskt rötslam var mellan 0,06 3,8 mg NH 3 /m 2,h under den två-månaders period som ammoniakmätningarna pågick. För ett lager med avvattnat rötslam på storleksordningen ton beräknades den årliga emissionen av NH 3 -N uppgå till 25 kg. Detta tillskott till den befintliga kvävedepositionen i området för Löt avfallsanläggning motsvarar ca 0,0003%. Det tillskott som ammoniakemissionerna ger till försurning och eutrofiering i området bedömdes därför vara försumbart. Dessa resultat innebär att lagring av avvattnat rötslam medför försumbara utsläpp av metan och ammoniak medan lagring av avvattnat rötslam däremot kan vara en stor källa för utsläpp av lustgas. I

8 SUMMARY The amount of sewage sludge from municipal wastewater treatment plants that is stored is increasing at present in Sweden on account of the boycott on spreading sewage sludge on arable land. A consequence of this is that landfills receive some of this surplus of sewage sludge and Söderhalls Renhållningsverksförening AB (SÖRAB) has noticed this. On account of the increasing amount of sludge stored at landfills, the knowledge about the gas emissions from sewage sludge has to be improved. The gas emissions of special interest were methane, nitrous oxide and ammonia. Methane and nitrous oxide are greenhouse gases and ammonia can be eutrophying and acidifying in different ecosystems. Carbon dioxide emissions were also measured since the relationship between methane and carbon dioxide emissions tells much about whether aerobic or anaerobic decomposing processes dominate. Four test areas (fresh sewage sludge, fresh sludge with a cover of three year old sewage sludge, three year old sewage sludge (areas with no cracks) and three year old sewage sludge (areas with cracks)) were set up at SÖRAB landfill, situated 27 km south of Norrtälje, to measure the gas emissions. Gas emissions of methane and nitrous oxide were determined on air samples taken from so-called static chambers. The air samples were analyzed on a gas chromatograph (GC) at Linköping s university at the Department of Water and Environmental Studies. Emissions of ammonia were determined by measuring the dynamic equilibrium concentration of ammonia in a modified static chamber with a test tube for ammonia (Dräger tube). The highest methane emissions were measured from the test area with fresh sewage sludge and were mg CH 4 /m 2,h. From fresh + old sewage sludge, old sewage sludge (areas with no cracks) and old sewage sludge (areas with cracks) the methane emissions measured were , and mg CH 4 /m 2,h. By assuming that one year is a reasonable storage period, that all sewage sludge in Sweden is stored and by using the emission values from fresh sewage sludge, the methane discharge was calculated on a national level. According to this calculation 0.69 Gg/year (690 tons) of methane would come from the stored dewatered sewage sludge per year, which is about 0.2 % of the total anthropogenic methane discharge in Sweden. The highest emissions of nitrous oxide came from the test area with fresh sewage sludge and these emissions were mg N 2 O /m 2,h. From fresh + old sewage sludge, old sewage sludge (areas with no cracks) and old sewage sludge (areas with cracks) the nitrous oxide emissions were , and mg N 2 O /m 2,h respectively. The same calculation as for methane was done on a national level for nitrous oxide. According to this, the emission of nitrous oxide could be of the magnitude 1.1 Gg (1100 tons) of nitrous oxide per year, which is about 5 % of the total anthropogenic nitrous oxide discharge in Sweden. The ammonia emissions from the test area with fresh sewage sludge were between mg NH 3 /m 2,h during the two months period that ammonia emissions were measured. For a storage with dewatered sewage sludge of the magnitude of tons the annual emission of NH 3 -N was calculated to 25 kg. This contribution to the existing nitrogen deposition in the area of the Löt landfill corresponds to about %. The contribution that ammonia emissions give to the acidification and eutrophication in the area were therefore estimated to be negligible. Totally in Sweden the storing of dewatered sewage sludge causes negligible discharges of methane and ammonia while storing of dewatered sewage sludge can be a relatively large source of nitrous oxide. II

9 FÖRORD Jag vill tacka alla finansiärer för medel som gjorde genomförandet av detta examensarbete möjligt. Finansieringen av examensarbetet har delats av: Svenska renhållningsverksföreningen (RVF) och Söderhalls Renhållningsverksförening AB (SÖRAB). En mindre del av examensarbetet finansierades även av: Stockholm Vatten AB som stod för deponiskatten för det färska rötslam som ingick i två försöksled. Jag vill även tacka flera personer som bidragit med lån av försöksutrustning, kunskap elleri övrigt hjälpt mig med genomförandet av delmoment av examensarbetet. Jag vill tacka följande personer: Leif Klemedtsson, Linköpings universitet, Tema Vatten i natur och samhälle, för handledning och hjälp med försöksupplägg, lån av analysutrustning och tolkning av resultat. Dan Lindmark, Linköpings universitet, Tema Vatten i natur och samhälle, för analys av gasprover. Karin von Arnold, Linköpings universitet, Tema Vatten i natur och samhälle, för analys av gasprover och hjälp vid bearbetningen av resultaten av gasanalyserna. Ingvar Sundh, SLU, Instutionen för mikrobiologi, för lån av statiska kammare. Björn Vinnerås, för handledning. Hanna Gustafsson, SÖRAB, för handledning och hjälp med praktiska detaljer då försöket planerades. Håkan Jönsson, SLU, Institutionen för Lantbruksteknik, för handledning Jag vill även tacka ovanstående och andra personer för hjälp och ett mycket gott samarbete. III

10 IV

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 SYFTE... 3 AVGRÄNSNINGAR... 3 LITTERATURSTUDIE... 4 Allmänt om rötslam... 4 Miljöeffekter av luftemissioner från avvattnat rötslam... 5 Växthuseffekt... 5 Eutrofiering... 9 Försurning Förutsättningar för luftemissioner vid lagring av avvattnat rötslam Metan (CH 4 ) Lustgas (N 2 O) Ammoniak (NH 3 ) Utsläppskällor och utsläppsmängder i Sverige Koldioxid, metan och lustgas Ammoniak METOD Försöksytor Luftemissioner av metan, koldioxid och lustgas Luftemissioner av ammoniak Analyser av rötslam Temperaturmätningar RESULTAT Observationer vid anläggning av provytorna Temperaturmätningar i luft och i rötslammet Analys av rötslammet Metan, lustgas och koldioxidemissioner Dygnsvariationsmätning av metan, lustgas och koldioxid Ammoniakemissioner DISKUSSION Metan- och koldioxidemissioner Lustgasemissioner Dygnsvariationsmätning av metan-, lustgas- och koldioxidemissioner Ammoniakemissioner Analys av innehållet i avvattnat rötslam Felkällor Metan och lustgasemissioner Ammoniakemissioner Slutsatser REFERENSER BILAGA BILAGA BILAGA 3. Densitetsberäkning av avvattnat färskt rötslam enligt metod av Haug (1993) V

12 VI

13 INLEDNING År 1998 producerades ca ton TS slam i kommunala reningsverk i Sverige. Av denna mängd spreds 34,4 % på jordbruksmark och grönområden, 50,2 % deponerades/mellanlagrades och resterande mängden hade annan användning (SCB, 2000a). Sedan 1999 sker dock i stort sett ingen spridning av slam på jordbruksmark på rekommendation från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) till landets lantbrukare. Orsaken till detta stopp av slamspridning är förekomst av tungmetaller och andra föroreningar i slammet och osäkerhet över de långsiktiga effekterna på jordbruksmark och grödor som denna tillförsel av föroreningar innebär. Till följd av slamspridningsstoppet växer lagren av slam snabbt i Sverige. Under lagringsperioden kommer många olika kemiska och biologiska processer att pågå vilket innebär att det finns risk för att diverse miljöpåverkande gaser avgår till luften. De kunskaper som idag finns om luftemissioner från avvattnat rötslam i samband med lagring är dock mycket bristfälliga. På grund av spridningsstoppet finns det stora mängder slam i Sverige idag som deponianläggningar får ta emot. På Söderhalls Renhållningsverksförening AB (SÖRAB) deponianläggning i Löt, beläget 27 km söder om Norrtälje, har man tillstånd att årligen ta emot ton avvattnat rötslam. SÖRAB planerar att använda detta rötslam som konstruktionsmaterial för mellan- och täckskikt som omger avfallscellerna på deponin. Avvattnat rötslam har en TS-halt på mellan % (Norin, 1998). Rötslam med sådana TShalter är dock olämpligt som konstruktionsmaterial eftersom konsistensen är smetig och hållfastheten är för dålig. År 1998/99 anlades ett lager som täcker en yta på 1-2 ha med avvattnat rötslam på Löt. Syftet med lagret var förutom att omhänderta en avfallsprodukt, även att lagra rötslammet under en tidsperiod på tre till fem år för att se om detta kunde öka rötslammets TS-halt och få ett rötslam mer lämpat som konstruktionsmaterial. Med anledning av den ökande mängden rötslam som kan komma att lagras på deponier som tillhör SÖRAB är det viktigt för SÖRAB att öka kunskaperna om de luftemissioner som uppstår i samband med lagringen och omfattningen på luftemissionernas miljöpåverkan. Emissioner av särskilt intresse för SÖRAB är metan, lustgas och ammoniak. Metan och lustgas är växthusgaser och som sådana är de mycket intressanta i och med den debatt som förts de senaste åren om växthuseffektens påverkan på jordens klimat. För metan finns även krav från svenska myndigheter att utsläppen från svenska deponier skall minimeras. Ammoniak kan ha både eutrofierande och försurande effekt i olika ekosystem. Ammoniakemissioner deponeras dessutom relativt lokalt omkring utsläppskällan. Av dessa orsaker kommer detta examensarbete att behandla de ovan nämnda luftemissioner. SÖRAB, som är uppdragsgivare för detta examensarbete, är ett kommunalt bolag ansvarigt för avfallshanteringen i nio kommuner i norra Stockholmsregionen. Huvudkontoret är beläget i Vallentuna norr om Stockholm och företaget ägs gemensamt av de tio kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna. SÖRAB:s verksamhetsidé är att tillhandahålla alla sina kunder en rationell och miljömässig avfallshantering till en rimlig kostnad. Målet med all avfallshantering som SÖRAB ansvarar för är att så mycket som möjligt av avfallet skall återvinnas i ett naturligt kretslopp. De avfallsfraktioner som inte kan återvinnas slutförvaras bl.a. på Löt avfallsanläggning. 1

14 SYFTE Syftet med detta examensarbete är att: Undersöka riskerna för luftemissioner av metan, lustgas och ammoniak vid lagring av avvattnat rötslam från kommunala reningsverk. Finna lämpliga metoder att mäta emissionerna av metan, lustgas och ammoniak. Under en tidsperiod utföra praktiska mätningar av dessa emissioner. Analysera och utvärdera dessa mätningar AVGRÄNSNINGAR Vid all mikrobiell nedbrytning av organiskt material frigörs koldioxid. Vid anaeroba processer sker nedbrytning förenklat enligt reaktionen C 6 H 12 O 6! 3 CO CH 4 och vid aeroba enligt reaktionen C 6 H 12 O O 2! 6 CO H 2 O (Haug, 1993). Koldioxid är, liksom metan och lustgas, en växthusgas men då källan till koldioxidemissionerna är mikrobiell nedbrytning av organiskt material innebär dessa utsläpp ingen nettoökning av koldioxidhalten i atmosfären. Den koldioxid som frigörs motsvarar bara den mängd som togs upp vid fotosyntesen i växterna som är ursprunget till allt innehåll av kol i organiskt material (Campbell, 1996). På grund av detta kommer litteraturstudien inte att omfatta koldioxid. Däremot kommer mätningarna att omfatta även koldioxidemissioner eftersom andelen koldioxid i jämförelse med andelen metan talar om i vilken omfattning som nedbrytningen är aerob respektive anaerob. 2

15 LITTERATURSTUDIE Allmänt om rötslam I Sverige producerades ton TS slam under Av denna mängd mellanlagrades ton TS och ton TS deponerades (SCB, 2001a). Det slam som avskiljs i kommunala reningsverk genom mekanisk-biologisk rening består vanligtvis av ca 30 % oorganisk substans, ca 50% biologisk lätt nedbrytbar och ca 20 % svårnedbrytbar organisk substans (Rennerfelt, 1991). Slammets innehåll kan dock variera mycket beroende på tidpunkt på året, nederbörd, anslutna industrier m.m. Genom att minska slammets innehåll av organiska nedbrytbara substanser eller på annat sätt minska den biologiska aktiviteten erhålls ett s.k. stabiliserat slam. Denna stabilisering kan åstadkommas genom kalktillsats, aerob behandling (slamluftning) eller anaerob behandling (rötning) (Rennerfelt, 1991). Rötning är den vanligaste metoden (70 % av totala behandlade slammängden) och den innebär att biologiskt material bryts ned mikrobiellt utan närvaro av fritt syre (Retzner & Holmström, 1989). I samband med denna nedbrytning bildas s.k. biogas som tills största delen består av metan och koldioxid. Rötslam är benämningen på det slam som kvarstår efter rötningsprocessen. Rötningsprocessen medför en TS-reduktion hos slammet med % och reducerad lukt jämfört med det ingående slammet (Rennerfelt, 1991). Dessa effekter underlättar eventuella transporter och lagring av rötslammet. Färskt rötslam har en TS-halt på 4-8 % (Norin, 1998). För att ytterligare underlätta hantering vid transporter och lagring bör rötslammet avvattnas. Med moderna avvattningsapparaturer erhålls rötslam med TS-halter på % (Norin, 1998). Det positiva med rötning är att samtliga näringsämnen finns kvar i slammet efter rötningen och i former som är lättillgängliga för växter. Kvävet mineraliseras delvis under rötningen och övergår till ammoniumkväve som växterna kan ta upp (Norin, 1998). I analyser som gjorts på innehållet i avvattnat rötslam av Stockholm Vatten AB (bilaga 1) utgör ammonium % av det totala kväveinnehållet i rötslammet. I rötslam finns även ett oönskat innehåll av bl.a. tungmetaller och diverse organiska miljöföroreningar. Det finns därför en risk för att spridning av rötslam på åkermark skulle innebära en ackumulering av dessa ämnen i marken. Följdeffekter av en eventuell ackumulering skulle kunna vara ökat växtupptag, störningar av markorganismer, hälsorisker m.m. För att slammet skall kunna spridas på åkermark får halten av tungmetaller därför inte överskrida de gränsvärden som Naturvårdsverket ställt upp i förordningen (1985:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter m.m. I Naturvårdsverkets kungörelse (SNFS 1994:2) finns även bestämmelser som reglerar hur mycket tungmetaller som får tillföras åkermark årligen. Det finns inga liknande lagstadgade gränsvärden för organiska miljögifter. Som en försiktighetsåtgärd har Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Vatten- och Avloppsföreningen och Naturvårdsverket frivilligt tagit ett gemensamt beslut om riktvärden för vissa särskilda organiska indikatorämnen. Utgångspunkten för de regler som berör kvaliteten på slam var att det inte skall finnas någon påverkan på mark, växtlighet eller människor i ett 1000-års perspektiv (Naturvårdsverket, 1995a). Dessa lagar och förordningar gäller i dagsläget då det samtidigt är spridningsstopp för slam på åkermark. Om spridning skall kunna ske i framtiden är det troligt att bestämmelserna måste omarbetas. Om slamspridning skall ske i framtiden och vilka bestämmelser som skall gälla för denna spridning är därför osäker. 3

16 Miljöeffekter av luftemissioner från avvattnat rötslam Växthuseffekt Av de emissioner som detta examensarbete tar upp är det metan och lustgas som kan påverka växthuseffekten. Jordytan och atmosfären hålls varm genom energi i form av kortvågigt solljus som strålar in från solen. Jordytan strålar samtidigt ut energi i form av långvågig infraröd strålning i lika stor utsträckning. Detta är nödvändigt för att jordens temperatur skall vara konstant (Baird, 1995). Vissa gaser i atmosfären kan absorbera infraröd strålning av specifika våglängder vilket medför att inte all infraröd strålning direkt strålar ut från atmosfären. Den absorberade infraröda strålningen sänds därefter åter ut från gasmolekylen i helt slumpvisa riktningar. En del av denna strålning blir därför återstrålad ned till markytan (figur 1). Detta fenomen kallas för växthuseffekt (Baird, 1995 ). IR ljus Återstrålning av IR ljus till rymden Synligt ljus från solen Växthusgasmolekyl Återstrålning av IR ljus till jorden Jorden Figur 1. Grafisk beskrivning av växthuseffekten (IR = Infra Red) (efter Baird, 1995). De gaser som är särskilt effektiva att absorbera infraröd strålning går under benämningen växthusgaser. Dessa gaser är, förutom metan och lustgas, framför allt vattenånga, koldioxid (CO 2 ) och ozon (O 3 ) (Naturvårdsverket, 1995b). Det är gasernas olika molekyluppbyggnad som gör att de är olika lämpade att absorbera infraröd strålning av en viss våglängd. Detta medför att varje gas absorberar infraröd strålning inom ett specifikt våglängdsområde (figur 2) (Baird, 1995). 4

17 H 2 O O 3 CO 2 Ljus intensitet H 2 O CH 4 15µm 7,1 10,0 16,7 Våglängd (µm) Figur 2. Verklig (experimentellt mätt) intensitet på den infraröda strålning som lämnar jordens atmosfär (hel kurva) jämfört med den förväntade intensiteten utan absorption av infraröd strålning av växthusgaser (streckad kurva) (efter Baird, 1995). Utan växthusgaserna skulle jorden vara 15-30ºC kallare än vad den är idag (Naturvårdsverket, 1995b). Växthuseffekten är alltså en naturlig process som dock har förstärkts på senare år genom en antropogen ökning av de naturligt förekommande växthusgaserna samt tillskott av växthusgaser som människor tillverkat. Dessa av människor tillverkade gaser består främst av olika sorters flourkarboner (halogenerade kolväte föreningar). Exempel på sådana är klorflourkarboner (CFC-föreningar,sk freoner), ofullständigt halogenerade flourkarboner (HFC-föreningar) och fullständigt halogenerade flourkarboner (FC-föreningar). Förutom dessa kolväteföreningar anses svavelhexafluorid (SF 6 ) även vara en viktig antropogen växthusgas (Naturvårdsverket, 1995b). Det allvarligaste problemet med dessa gaser är att de absorberar strålning inom det infraröda spektrumet där atmosfären tidigare inte hade någon förmåga alls att ta upp värmestrålning. CFC-gaser har därför tiotusentals gånger större effekt per molekyl som växthusgas än koldioxid (Naturvårdsverket, 1995b). De exakta effekterna av en ökad växthuseffekt är svåra att förutse eftersom det är mycket svårt att överblicka ett så stort ekosystem som jorden. Det finns därför många olika teorier som ofta kan vara mycket motsägelsefulla. Det är dock ett faktum att atmosfärskoncentrationen av koldioxid har ökat med 25 % sedan den industriella revolutionen (Watson m.fl., 1992). Troligtvis kommer koldioxidhalten i atmosfären att ha fördubblats år En sådan förändring kommer förmodligen att öka jordens medeltemperatur med 3-4 C (Campbell, 1996). Detta kommer i sin tur leda till stora klimatförändringar t.ex. mer instabilt klimat med ökad nederbörd samtidigt som vissa platser kommer att få minskad nederbörd. Livsbetingelser för allt levande på jorden kommer därmed att förändras kraftigt. Eftersom denna förändring i temperaturen sker många gånger snabbare än naturligt kommer många djur- och växtarter få svårt att anpassa sig till de ändrade livsbetingelserna i deras nuvarande livsmiljöer. En kraftigt ökad frekvens av utrotningshotade växter och djur är därför mycket möjligt. I värsta fall kan den höjda medeltemperaturen leda till att ismassorna vid polerna börjar smälta och höjer havsnivån vilket skulle leda till översvämning i stora delar av jordens kustområden (Campbell, 1996). 5

18 Växthusgaserna kan verka på flera sätt i atmosfären. Metan t.ex. har en direkt effekt på växthuseffekten men även en indirekt genom bildning av ozon och koldioxid vid metanets fotokemiska nedbrytning (Rodhe, 1990). Gaserna har även olika omsättningstid i atmosfären. För att ändå kunna jämföra de olika gasernas relativa bidrag till växthuseffekten har begreppet GWP (Global Warming Potential) introducerats. GWP anger hur effektivt olika växthusgaser är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxid, vanligen sett i ett hundraårsperspektiv (GWP 100 ) men omvandlingsfaktorer för 20 år och 500 år finns även. Genom att använda viktningsfaktorer som varierar mellan olika växthusgaser kan mängderna för varje gas räknas om till koldioxidekvivalenter (enhet = kg CO 2 ) (Naturvårdsverket, 1995b). Detta görs genom att vikten på utsläppsmängderna multipliceras med GWP-faktorn för respektive gas. Viktningsfaktorerna för några av de viktigaste växthusgaserna ges i tabell 1 Tabell 1. GWP-faktorer för olika växthusgaser (Lindfors m.fl., 1995) Ämne GWP, 20 år GWP, 100 år GWP, 500 år CO CH 4 62,0 24,5 7,5 N 2 O CFC CFC HFC CF SF Eutrofiering Eutrofiering innebär att det uppstår en ökad tillgång av näring i olika ekosystem. Ökningen av näringsämnen, som framför allt brukar bestå av kväve eller fosfor, kan bero på en ökad tillgänglighet eller en ökad tillförsel. Det tillskott av näringsämnen som kommer av deposition från atmosfären består främst av olika former av kväve. Till en viss del sprids fosfor i form av partiklar genom atmosfären men dessa mängder är obetydliga i relation till fosforns övriga kretslopp. Atmosfären ingår som en del i kvävets naturliga kretslopp vilket den inte gör för fosfor, utan som till största delen återfinns i mineral (Naturvårdsverket, 1993a). De kväveföreningar som genom atmosfärisk deposition tillförs olika markekosystem härstammar från kväveoxider (NO x d.v.s. NO och NO 2 ) och ammoniak. Den största källan till kväveoxid är olika förbränningsprocesser men även nitrifikation- och denitrifikationsprocesserna kan frigöra kväveoxider (Naturvårdsverket, 1993a). Ammoniaken kommer till stor del från olika led av gödselhanteringen inom jordbruket (Naturvårdsverket, 1993a). Genom atmosfärsreaktioner omvandlas kväveoxiderna till salpetersyra (HNO 3 ) och nitrat (NO 3 - ) men de kan också omformas till salpetersyrlighet (HNO 2 ) eller PAN (peroxyacetylnitrat). Ammoniak har hög vattenlöslighet vilket innebär att den mycket snabbt omformas till ammoniumjon eller partikulär ammonium vid reaktioner med sura partiklar eller salpetersyra (Areskoug, 1993). Kväveföreningarna kommer ned från atmosfären till vegetation, mark och vattenytor genom att lösas i vatten och deponeras via nederbörd (s.k. våt deposition) eller avsättas direkt som partikulärt ammonium eller nitrat eller som gas (s.k. torr deposition). Som figur 3 visar har depositionen av oorganiskt kväve ökat kraftigt sedan 1960 (Naturvårdsverket, 1993a). 6

19 600 Kvävedeposition (mg N/m 2 ) Figur 3. Tidsutvecklingen för den våta depositionen av oorganiskt kväve över mellansverige (heldragen tjock linje-nitrat och ammonium, heldragen tunn linje-ammonium, streckad linjenitrat) (efter Granat, 1991). Kvävenedfallet varierar kraftigt beroende på var man bor i Sverige. Störst kvävenedfall erhålls i sydvästra Sverige där den totala depositionen (torr plus våtdeposition) kan uppgå till 30 kg N/ha,år. Norrlands inland erhåller 1/10 av denna deposition (bilaga 2) (Naturvårdsverket, 1993a). Transportsträckan (uppehållstiden) i atmosfären varierar mellan olika kväveföreningar beroende på hur lätt det omvandlas, hur lätt ämnet torrdeponeras, nederbörd och vindstyrka (Areskoug, 1993). Gasformiga kväveföreningar har i allmänhet en kortare uppehållstid i atmosfären än partikelformiga. Medeltransportsträckan för ammoniak är kilometer medan motsvarande sträcka för ammonium och nitratpartiklar är kilometer (Areskoug, 1993). Kommer föreningarna upp högre i atmosfären kan transportsträckan bli betydligt längre. För kväve i form av ammoniak beräknas ca hälften av kvävet deponeras inom 50 km från utsläppskällan. För kväveoxider, som resulterar i nitratnedfall, är transportsträckan betydligt längre (Jordbruksverket, 1998). Effekterna av kvävenedfallet varierar beroende på mängd och var depositionen sker. I inlandsvatten (sötvatten) är det inte kväve utan fosfor som är begränsande för tillväxten. I havsvatten råder det motsatta förhållandet (Rennerfelt, 1991). Effekterna av kvävedeposition i vattenekosystem blir därför större om depositionen sker i havsvatten. De effekter som kan uppstå i vattenekosystem är: Ökad produktion och biomassa av växter och djur Ökad vattengrumling Ökad syrgasförbrukning vid nedbrytning av den ökade mängden organsikt material Ändrad artsammansättning och diversitet (Wiederholm, 1996). 7

20 De effekter som uppstår i mark p.g.a. ökad kvävedeposition är bl.a.: Ökad biomassaproduktion Förändrad artsammansättning i markvegetationen. Kväveälskande arter som t.ex. hallon, brännässla, hundkex, skogsstjärna och harsyra gynnas medan bl.a. lingon och ljung missgynnas. Även om biomassaproduktionen ökar som helhet minskar det totala artantalet Mykorrhizan minskar vilket leder till minskade förutsättningar för upptag och vatten Långsammare nedbrytning av förna och humus genom att markrespirationen minskar. Detta leder till att humustäcket blir tjockare Nitratöverskott vilket leder till ökad utlakning till yt- eller grundvatten Förändrad trädtillväxt. Trädkronorna ökar sin tillväxt medan rottillväxten minskar. Detta innebär ökad risk för skogsskador på grund vattenstress, försenad invintring och brist på vissa näringsämnen (K, Mg, P, B). Skadorna yttrat sig som tork- och frostskador, kronutglesning, missfärgade blad, svamp- och insektsangrepp eller ökade stormfällningar (Naturvårdsverket, 1993a). De föreningar som kan verka eutrofierande i olika ekosystem har olika stor eutrofierande effekt. För att kunna jämföra utsläpp av olika föreningar och se hur stort det eutrofierande bidraget kommer att bli från varje enskild förening finns det därför viktningsfaktorer framtagna. Dessa viktningsfaktorer gör att föreningar kan omvandlas till en jämförbar enhet som beskriver potentiellt ökad syreförbrukningen (g O 2 ) för en viss mängd av en eutrofierande föreningen. Omvandlingen görs genom att mängden av en förening multipliceras med viktningsfaktorn. Viktningsfaktorerna för de viktigaste eutrofierande föreningarna ges i tabell 2. Tabell 2. Viktningsfaktorer för eutrofierande föreningar vid olika scenarier (Lindfors m.fl., 1995) Substans N till luft g O 2 /g P- begränsing g O 2 /g N- begränsing g O 2 /g N-begränsing + N till luft g O 2 /g Max g O 2 /g Max som PO 4 - ekvivalent g PO 4 -ekv/g N till luft ,42 NO X till ,13 luft NH 3 till ,35 luft N till ,42 vatten - NO 3 till 0 0 4,4 4,4 4,4 0,1 vatten NH + 4 till ,33 vatten P till vatten ,06 - PO COD ,022 8

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid

Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid Manneken Pis, Bryssel Inledande översikt Prof em Bengt Nihlgård Ekologiska inst., LU Kväve är kemiskt mångformigt! Kvävgas (N 2 ) är mycket inert, men NH

Läs mer

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1. Vilka är beståndsdelarna i markens organiska substans? Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1.

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning

Hydrosfären. Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning k7soxnox, 03-11-21, Miljöföreläsning 7: Hydrosfären. Försurning och övergödning Denna föreläsning handlar om inledningsvis om hydrosfären - dvs. vatten i form av hav, sjöar, is och grundvatten. Därefter

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning

BMP-test 2014-03-25. Samrötning av pressaft med flytgödsel. AMPTS-försök nr 2. Sammanfattning 1 BMP-test 2014-03-25 Samrötning av pressaft med flytgödsel AMPTS-försök nr 2 Tomas Östberg Ida Sjölund Sammanfattning Ensilage med hög fukthalt kan i ensilagesilos ge upphov till att relativt stora volymer

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21 Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) tentamen TT061A AF12N, AL12N, LOG12N Tentamensdatum: Må 22 okt 2012 Tid:

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter Substratkunskap Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Upplägg Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten Metanpotential vad visar den? Olika substratkomponenter och deras egenheter C/N

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN Seth Mueller (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger) 1 BOLIDEN TEKNIK I FOKUS Teknik är nyckeln till Bolidens framgång som företag (1924-2014) Samarbeta med utrustningsleverantörer

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Vattenprover Innehåll: Inledning Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången Förklaring -värde Alkalinitet (mekv/l) Fosfor (µg/l) Kväve halt () Inledning Vattenproverna

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, urvalsprovet 18.5.2015 Modellsvar: livsmedelsvetenskap, materialprov 1. Förändringar i atmosfärens sammansättning: hur och varför skiljer sig situationen i Europa

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)

Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker

Nitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av

Läs mer

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy Stockholm 24 november 2010 Anammox och Deammonifikation Anammox = Anaerob ammoniumoxidation (med

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

.ROGLR[LGPHWDQGLNYlYHR[LGNYlYHR[LGHUNROPRQR[LGIO\NWLJD RUJDQLVNDlPQHQRFKVYDYHOGLR[LG

.ROGLR[LGPHWDQGLNYlYHR[LGNYlYHR[LGHUNROPRQR[LGIO\NWLJD RUJDQLVNDlPQHQRFKVYDYHOGLR[LG MI 18 SM 0201 Korrigerad version 8WVOlSSWLOOOXIWL6YHULJH.ROGLR[LGPHWDQGLNYlYHR[LGNYlYHR[LGHUNROPRQR[LGIO\NWLJD RUJDQLVNDlPQHQRFKVYDYHOGLR[LG Emissions to air in Sweden: carbon dioxide, methane, nitrous

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 Bengt Carlsson last rev September 21, 2010 Kommunal och industriell avloppsvattenrening Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2 1) Betrakta en totalomblandad biologisk reaktor enligt Figur 1. Q, Sin,

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008 Utloppsbäcken från Hulta Golfklubb. Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-03-25 Mats Medin Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning...

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån

Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Förklaring av kemiska/fysikaliska parametrar inom vattenkontrollen i Saxån-Braån Vattenföring Vattenföringen vid provtagningstillfällena har beräknats genom att tvärsnittsarean och flödeshastigheten bestämts

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist

Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Utbildning oljeavskiljare Åke Stenqvist Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att adressaten har helt klart för sig det som tillsynsmyndigheten förväntar sig att denne ska göra. Rättspraxis är

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27 Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - FERMAWAY 1 2 FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet - Renar vatten miljövänligt, utan tillsatta kemikalier, genom en kombination av: Intensivluftning Kemisk oxidation med naturligt syre Biologisk oxidation

Läs mer

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114)

2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) 2013 23 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt 12 114) Kvävgas bildas vid denitrifikation och stängs in i slamflockar som sjunker sämre Avgasning av aktivt

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Vem tänder på flisstackar?

Vem tänder på flisstackar? Vem tänder på flisstackar? Björn Zethræus Professor, Bioenergy Technology Vem tänder på flisstackar? Silhuetten, av Idea go nedladdad från freedigitalphotos.net 2 Det är inte så romantiskt men visst har

Läs mer

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag?

Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Effekter av marknära ozon på skog hur bör det beaktas vid val av trädslag? Per Erik Karlsson IVL Svenska Miljöinstitutet/ Inst. f. Biologi och Miljövetenskap Göteborgs Universitet. Forskningen som redovisas

Läs mer