Matte med fingerkänsla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matte med fingerkänsla"

Transkript

1 Matte med fingerkänsla Åk 2 Konkret matematik i nybörjarundervisningen Författare: Janne Junttila och Kerttu Ristola Oulun Matikkamaa (Mattelandet i Uleåborg) 2012 Lärmiljöprojekt

2 1 Matte med fingerkänsla och konkret matematik Vad är Matte med fingerkänsla? Matematiska färdigheter i början av årskurs Matte med fingerkänsla som stöd för undervisningen (åk 2) Uppbyggnaden av Matte med fingerkänsla Bedömning av konkret matematiklärande Konkret material Mål Arbetsunderlag vid addition och subtraktion Att beskriva förändring Att räkna det sammanlagda antalet Att räkna en del av helheten Att jämföra Inlärningen av multiplikationstabellerna Veckoindelning och teman Konkreta arbetssätt och avsnittsindelning Avsnitt 1. Repetition av talområdet Avsnitt 2. Talen Avsnitt 3. Geometri Avsnitt 4. Multiplikation, division, bråktal Avsnitt 5. Talen Mätning

3 1 Matte med fingerkänsla och konkret matematik 1.1 Vad är Matte med fingerkänsla? Matte med fingerkänsla är ett material för konkret matematikundervisning som bygger på läroplanen för den grundläggande utbildningen. Materialet är riktat till lärare i nybörjarundervisningen. Syftet med materialet är att erbjuda en modell för matematikundervisningen som stödjer och utvecklar barnens individuella färdigheter i matematik, också över årskursgränserna. Matematik undervisas i en lärmiljö som inte är uppbyggd kring en lärobok och som främjar barnens inbördes samspel och samarbetsfärdigheter samt utvecklar hela skolans pedagogiska klimat i en mera konkret riktning. 1.2 Matematiska färdigheter i början av årskurs 2 Utvecklandet av elevernas faktiska kunskaper är avgörande för resultatet av matematikundervisningen. Därför är det under de första skolveckorna skäl att kartlägga elevernas matematiska färdigheter. Det första avsnittet i Matte med fingerkänsla ägnas åt att befästa grundbegreppen och de grundläggande färdigheterna. Avsnittet innehåller uppdelning av talen 0 10, tiotalsövergång samt addition och subtraktion inom talområdet En stor del av det senare matematiklärandet bygger på de matematiska färdigheter som eleverna har i början av årskurs 2. Ur elevernas synvinkel är det viktigt att matematikundervisningen inte avancerar för snabbt och att grundbegreppen inte behandlas för ytligt. Det ger eleverna en dålig grund för matematiskt tänkande, vilket inverkar negativt på deras framtida lärande. På basis av iakttagelser och uppgifter som samlats in på olika sätt är det bra att dela in eleverna i nybörjarundervisningen i olika undervisningsgrupper utgående från deras matematiska färdigheter. Då har läraren bättre möjligheter att möta elevernas individuella behov. En speciallärare kan vara till stor hjälp vid inlärningen och kartläggningen av elevernas färdigheter. Tips: Elevernas grundläggande räknefärdigheter och automatiseringsförmåga inom talområdet 0 20 kan kartläggas till exempel med Traggelprovet, som finns på 3

4 1.3 Matte med fingerkänsla som stöd för undervisningen (åk 2) I Matte med fingerkänsla är matematikundervisningen i årskurs 2 (med undantag av det första avsnittet) indelad i avsnitt på 7 10 veckor med olika teman, som består av de områden som är de allra viktigaste för matematiklärandet. Utöver dem är det bra om läraren kompletterar sin undervisning med problemlösningsuppgifter, logiska och kombinatoriska övningar, enkel statistisk matematik, tillämpade uppgifter etc. Målet är att matematik skulle vara en del av varje skoldag och att det matematiska tänkandet skulle integreras i vardagssituationer. Det centrala temat för höstterminen i årskurs två är att utvidga talområdet till och att behärska tiosystemet. Sambandet mellan antal, räkneord och talsymbol tränas och befästs på många sätt. Avsnittsindelningen i Matte med fingerkänsla behöver inte följas slaviskt. Det är inte heller nödvändigt att göra alla konkreta matematikövningar. Ibland är det inte ens möjligt på grund av brist på lämpliga redskap eller När eleverna behärskar tiosystemet är det lätt att senare bygga på med bl.a. multiplikation och mätning. material. Det allra viktigaste är dock att eleverna lär sig nya begrepp genom individuella och konkreta upplevelser. Undervisningen framskrider i regel så att eleverna till en början utför övningarna med sin egen kropp och elevgrupp och därefter med konkret material. Resultaten som fås med materialet framställs först i ritad form och först därefter på "matematiskt språk", dvs. med symboler. Det är också bra att abstrahera i omvänd riktning, alltså att till exempel presentera uppgifter som betecknats med symboler med hjälp av konkret material. Tips: Det lönar sig att komplettera den konkreta undervisningen med övningar, spel och lekar som finns bl.a. i de lärarhandledningar som hör till läroböckerna. Matematik kan också integreras i andra läroämnen. Matte med fingerkänsla följer inte någon viss läroboksserie. Det är lärarens uppgift att välja skriftliga uppgifter i matematikläroböcker som passar in i temat. Det förutsätter att läraren fördjupar sig i läroböckernas innehåll mera än tidigare. 4

5 1.4 Uppbyggnaden av Matte med fingerkänsla I Matte med fingerkänsla för årskurs 2 är läsåret indelat i fem undervisningsavsnitt. Varje avsnitt har ett tema med konkreta övningar som presenteras i ord och bild. Läraren kan göra egna anteckningar, t.ex. i ett separat Word-dokument, en Exceltabell eller på annat lämpligt sätt. När läraren planerar undervisningen för ett avsnitt kan han/hon till exempel skriva ner vilka övningar i lärarhandledningarna som kunde ingå i undervisningen eller på vilken sida i läroboken det finns uppgifter som passar in i temat. Differentiering av undervisningen kräver också extra uppmärksamhet av läraren. Alla elever måste dock delta i de konkreta övningarna åtminstone när ett nytt begrepp introduceras. Differentiering får alltså inte betyda att en del av eleverna bara gör uppgifter med penna och papper. 1.5 Bedömning av konkret matematiklärande Bedömningen av matematiska färdigheter har traditionellt skett med hjälp av lärarens egna skriftliga prov eller prov som ingår i läroboksserierna. Konkret matematiklärande förutsätter dock att det konkreta också omfattar bedömningen. Användningen av konkret material ger läraren möjlighet att hela tiden iaktta elevernas kunskaper. Den här kontinuerliga bedömningen kan dock bli bortglömd eller kännas svår att dokumentera. Bedömningen av elever kan också ske med hjälp av videoinspelning. Eleverna kan göra uppgifter genom att bygga, leka tillsammans osv. Dokumenteringen underlättas av om läraren i de skriftliga matematikproven alltid sätter in minst ett par uppgifter, där eleverna ska åskådliggöra sin lösning genom att rita. På det viset kan läraren se om eleverna förstått begreppet. Läraren kan också se vilka räknestrategier eleverna använt. En förutsättning för rituppgifter är förstås att eleverna redan under lektionerna har övat sig att "rita matematik". 5

6 1.6 Konkret material Mycket av det material som nämns i Matte med fingerkänsla är förmånligt och lätt att få tag på. Sådant material är exempelvis äggkartonger, pärlor, knappar och tärningar. Med det materialet kommer man redan bra i gång med den konkreta matematikundervisningen. I matematikundervisningen i årskurs två är 10- basmaterialet viktigt. Det är svårt att ersätta med annat material. Det är därför önskvärt att alla skolor har tillräckligt med sådant material, så att alla elever har möjlighet att öva med det. Det räcker ofta med att reservera material per två elever. När eleverna arbetar parvis diskuterar de mera och klär sitt matematiska tänkande i ord. Man kan ha ett gemensamt matematikskåp eller -lager i skolan, där materialet förvaras och kan lånas av alla. En bra lösning, åtminstone inom nybörjarundervisningen, vore dock att det allra viktigaste materialet finns i klassen, och helst så att eleverna själva kan hämta det. Små föremål som hela tiden används (t.ex. talkort, två tärningar, måttband etc.) kan varje elev förvara i en ask i sin egen pulpet. 6

7 2 Mål De huvudsakliga målen för undervisningen i matematik i årskurserna 1 2 är att eleven ska utveckla ett matematiskt tänkande, lära sig att koncentrera sig, öva sig i att lyssna och kommunicera och skaffa sig erfarenheter som grund för hur man bildar matematiska begrepp och strukturer. ELEVEN SKA lära sig att koncentrera sig, lyssna och kommunicera och utveckla sitt tänkande och få glädje och tillfredsställelse av att förstå och lösa problem få mångsidiga erfarenheter av olika sätt att presentera matematiska begrepp; det centrala i begreppsbildningen är det muntliga och skrivna språket, olika hjälpmedel och symboler förstå att begreppen bildar strukturer förstå begreppet naturligt tal och lära sig hithörande grundläggande räkne färdigheter lära sig att motivera sina lösningar och slutsatser med konkreta modeller och hjälpmedel, med bilder, muntligt eller skriftligt och lära sig att i fenomenen hitta likheter och olikheter, lagbundenheter och beroendeförhållanden öva sig i att observera matematiska problem som dyker upp, och som känns betydelsefulla och utmanande för eleven. 7

8 3 Arbetsunderlag vid addition och subtraktion I bilaga 4 finns ett arbetsunderlag som kan användas som stöd för undervisningen i bl.a. addition och subtraktion. Lämpligt material är t.ex. knappar, 1-euromynt, makaroner, plastklossar och andra små föremål. Eleverna kan också öva sig att presentera räkneuppgifter med talkort eller talsymboler. Det lönar sig att först träna olika typer av uppgifter inom talområdet Att beskriva förändring I addition innebär en förändring att antalet ökar. T.ex. Musen har 8 nötter och får 5 nötter till. Hur många nötter har musen då? (Eleven placerar motsvarande antal knappar e.d. på arbetsunderlaget, först 8 knappar och sedan 5 knappar till och räknar därefter ihop antalet knappar). I subtraktion betyder förändring att antalet minskar. T.ex. Musen har 15 nötter och äter 7 av dem. Hur många nötter har musen kvar? (Eleven placerar först 15 knappar på arbetsunderlaget och tar sedan bort 7 knappar. Därefter räknar eleven antalet knappar, eller "nötter", som återstår). 3.2 Att räkna det sammanlagda antalet T.ex. Musen har 6 och katten 5. Hur många euro har de sammanlagt? (Eleven placerar först sex 1-euromynt i musens kolumn och sedan fem 1-euromynt i kattens kolumn och räknar därefter ihop antalet mynt. Till sist kan eleven växla mynten till en 10-eurosedel och ett 1-euromynt. 3.3 Att räkna en del av helheten Katten har sammanlagt 16 gula och röda knappar. 7 av knapparna är röda. Hur många gula knappar har katten? (Eleven placerar 16 knappar på underlaget och tar 7 röda knappar åt sidan. Kvar blir de gula knapparna, 9 stycken.) 3.4 Att jämföra Jämförelse av antal sker alltid via begreppet "lika många". Eleverna kan jämföra genom att placera föremål parvis. Jämförelseuppgifterna är de allra svåraste för eleverna och därför lönar det sig att öva dem mycket på arbetsunderlaget innan de skrivs med symboler. När eleverna har övat jämförelse i klassen, är det bra om läraren då och då ger eleverna möjlighet att tillämpa sina färdigheter i vardagssituationer. 8

9 Exempel på jämförelse: A. Ge musen 7 knappar. Ge katten 6 knappar mer. Hur många knappar har katten? (Eleven placerar 7 knappar i musens kolumn. Därefter placerar eleven först lika många knappar i kattens kolumn som i musens, och efter det ytterligare 6 knappar i kattens kolumn.) B. Ge musen 12 knappar. Ge katten 3 knappar färre. Hur många knappar har katten? (Eleven placerar 12 knappar i musens kolumn. Därefter placerar eleven lika många knappar i kattens kolumn som i musens, men tar sedan bort 3 knappar från kattens kolumn.) C. Ge musen 8 knappar. Ge katten 14 knappar. Hur många fler knappar har katten än musen? Alternativt, hur många färre knappar har musen än katten? (Eleven placerar först rätt antal knappar i musens och kattens kolumner. Därefter bildar eleven par av musens och kattens knappar och räknar hur många knappar som blir över i kattens kolumn.) 9

10 4 Inlärningen av multiplikationstabellerna Inlärningssvårigheter i matematik uppmärksammas ofta först då en elev inte lär sig multiplikationstabellerna trots övning. Problem med att lära sig multiplikationstabellerna beror i allmänhet på att eleven har bristfällig förmåga att hantera tal, outvecklad förmåga att se talföljder eller ett begränsat arbetsminne. Svårigheterna har ofta varit synliga redan tidigare men man har inte kunnat ta itu med dem. För att på något sätt klara multiplikationstabellerna kanske eleven utvecklar ytliga strategier eller alltid tar hjälp av sina fingrar eller konkret material. Om en elev börjar lära sig multiplikationstabellerna utantill utan att ha de grundläggande färdigheter som behövs, är risken för misslyckande stor. Lösningen blir kanske till sist att eleven alltid får använda tabeller eller räknare för att multiplicera. Innan ni beslutar er för den lösningen lönar det sig ändå att kontrollera elevens grundläggande kunskaper och färdigheter, utveckla elevens förmåga att hantera tal och lära eleven ersättningsmetoder och nya strategier som behövs vid multiplikation (se Korta multiplikationstabeller, s. 42). Försök få eleven att tänka sig produkterna i multiplikationstabellen som antal. Då har eleven lättare att tillägna sig strategier som kan användas för att återkalla dem i minnet och inlärningen av multiplikation går inte bara ut på att lära sig utantill. Förmågan att räkna upp talföljder i steg är också en viktig förutsättning för att lära sig multiplikationstabellerna. Tips: En artikel om strategier för inlärning av multiplikationstabellerna publicerades i tidningen Dimensio 1/2008. Artikeln finns (på finska) på adressen Kirjallisuutta ja tutkimustietoa Lehtikirjoituksia. Grundläggande färdigheter som behövs vid multiplikation, Anni Lampinen, 2008 Att förstå att tal kan uttryckas på olika sätt, till exempel att 5 1 är det samma som 4 eller att talet 6 också kan skrivas som Det är grunden för att kunna gruppera, med andra ord dela upp multiplikationen i grupper som är lättare att räkna. Att behärska summor och differenser inom talområdet 0 10 automatiserat, utan fingrar. Att behärska additioner och subtraktioner inom talområdet 0 20, helst genom att använda taluppdelning vid tiotalsövergång. Att förstå dubblering och halvering och det inbördes sambandet mellan dem. 10

11 Att klara av additioner och subtraktioner inom talområdet med hjälp av analogier. Att inom talområdet kunna räkna upp talföljder i ett steg både fram- och baklänges. Öva också, senast när ni börjar med multiplikationstabellerna, talföljder i 2, 5 och 10 steg. Därefter i 4 och 8 samt 3 och 6 steg, eventuellt också i 7 och 9 steg. Att förstå principen för tiosystemet. 5 Veckoindelning och teman Avsnitt Veckor Längd Teman i veckor Repetition av talområdet 0 20 Tal och taluppdelningar 0 10 Tiotalsövergång i addition och subtraktion Addition 0 20 Subtraktion 0 20 Dubblering och halvering av tal Olika additions- och subtraktionssituationer Att jämföra tals storlek, jämförelsetecknen Talföljder 0 20 (och 0 100) Tid (jämnt, halv, 15 över och före; minut, timme, tidsintervaller) Talen Talbegreppet Att bygga och dela upp tal Att läsa och skriva tal Att jämföra tals storlek Dubblering och halvering av tal Talföljder och talgrannar Tiosystemet Pengar (cent, euro) Addition (utan uppställning) Addition (med uppställning) Subtraktion (utan uppställning) Subtraktion (med uppställning) Geometri Geometriska grundbegrepp Plana figurer och kroppar (identifiera, förklara, namnge, kopiera, rita, bygga kroppar) Att spegla och förstora 11

12 Multiplikation. Division. Bråktal. Talföljder Begreppet multiplikation Sambandet mellan addition och multiplikation Multiplikation som rutmodell Multiplikationens kommutativitet Dubblering och halvering av tal Multiplikationstabellerna Begreppet division, delningsdivision och innehållsdivision Begreppet bråk Talen Mätning Talbegreppet Att bygga och dela upp tal Att läsa och skriva tal Att jämföra tals storlek Dubblering och halvering av tal Talföljder och talgrannar Tiosystemet Addition (med uppställning) Subtraktion (med uppställning) Repetition av begreppet mätning Längd (mm, cm, m, km) Yta (rutor) Massa (g, kg) Volym (dl, l) 12

13 6 Konkreta arbetssätt och avsnittsindelning 6.1 Avsnitt 1. Repetition av talområdet 0 20 Längd 2 3 veckor Kalenderveckorna Tal och taluppdelningar 0 10 Repetera uppdelningar av talen 0 10 med hjälp av pärlor, färgstavar, knappar osv. (se Matte med fingerkänsla för åk 1). Öva uppdelningar med pärlor, t.ex. "Jag har sammanlagt 6 pärlor. Jag har 4 pärlor i min högra hand (visas fram). Hur många pärlor har jag i den vänstra handen?" Öva parvis. 10-ring Eleverna sitter i ring. En av eleverna har en nalle, ärtpåse e.d. Eleven säger ett tal mellan 0 och 10 och kastar samtidigt nallen till en annan elev. Eleven som tar emot nallen säger talets tiokamrat, hittar på ett nytt tal och kastar nallen vidare. 1. Prickkort som beskriver talet 9 som Uppfatta antal mellan 1 och 10 med hjälp av prickkort (Bild 1). Uppgifter i naturen, exempel: Hämta 3 kottar, 5 stenar, 10 björklöv osv. Hämta 5 kottar. Hämta 3 fler käppar än kottar. Hämta 2 färre stenar än kottar. Hämta ett jämnt antal stenar. 2. Figur som skapats av föremål från naturen Paruppgift: Bägge eleverna hämtar ett bestämt antal stenar, käppar etc. i skogen. De sätter sig på marken med ryggarna mot varandra. Den ena gör en figur av föremålen framför sig och instruerar därefter sitt par, som försöker göra en likadan figur av sina föremål (Bild 2). Eleverna jämför bilderna och funderar på vad som var lätt respektive svårt i uppgiften. Sedan byter de roller. Eleverna kan ha ljusa tygunderlag som de samlar föremålen på. 13

14 Tiotalsövergång i addition och subtraktion Addition 0 20 Subtraktion 0 20 Dubblering och halvering av tal Tiotalsövergång i addition och subtraktion med hjälp av äggkartonger och pärlor; kombinera med en berättelse (se närmare instruktioner i Matte med fingerkänsla för åk 1, s ). Träning av talen 0 20 med hjälp av talkort (Bild 3). Övningen kan göras t.ex. parvis. Försök så snabbt som möjligt se tiokamraten och säg sedan summan av alla tre tal (t.ex = 15). Talkorten kan kopieras från bilaga 5. Eleverna kan också enkelt tillverka mera kort. 3. Talkort med uppdelning Tiotalsövergång i addition och subtraktion med pengar och ett 10-basunderlag; kombinera med en berättelse. Rita och skriv tal. T.ex. Förra veckan var jag barnvakt och fick 8 i lön. (Lägg 8 st. 1-euromynt i entalskolumnen.) På veckoslutet var jag ute med grannens hund och fick 4 i lön. (Lägg 4 st. 1-euromynt i entalskolumnen.) Ni konstaterar att tiotalet blir fullt, tar bort 10 st. 1-euromynt från entalskolumnen och byter dem mot en 10-eurosedel. Lägg sedeln i tiotalskolumnen). Hur mycket pengar fick jag sammanlagt? ( = 12 ) Dubblering av ett tal med en spegel: Sök "tvillingtal" mellan 1 och 10 genom att placera ut knappar, pärlor e.d. på ett bord och med hjälp av en spegel undersöka hur tal dubbleras. Anteckna "tvillingtalen" och lär er dem utantill (Bild 4). 4. Dubblering av talet 3 med en spegel. Halvering av tal mellan 0 20: Undersök hur mycket hälften av ett tal är genom att dela t.ex. ett antal pärlor i två lika stora högar. Ni kan också använda en dubbeltia som hjälp (se Matte med fingerkänsla för åk 1, s. 29). Repetera vid behov begreppen jämnt och udda tal. Hemligt tal: Skriv jämna tal mellan 2 20 på lappar och lägg dem i en påse. Eleverna tar turvis en lapp och berättar för de andra vad hälften av det tal som står på lappen är. De övriga eleverna listar ut vilket det "hemliga" talet på lappen är. 14

15 Tärningsspel: Spela parvis eller i grupper på 3 4 elever. Träna först dubblering genom att turvis kasta tärningen och så fort som möjligt säga det dubbla talet av det tal som tärningen visar. Spelets gång: Den första spelaren kastar tärningen, dubblerar tärningstalet tyst för sig själv, säger talet högt och antecknar det. De andra spelarna gör lika. Följande omgång spelas lika som den första. Till sist räknar varje spelare ihop de tal som de fått under de två omgångarna. Den som har det största talet vinner. Olika additions- och subtraktionsformer Repetera många gånger med hjälp av arbetsunderlaget, knappar, pengar e.d. olika additions- och subtraktionssituationer: - förändring - det sammanlagda antalet - en del av helheten - jämförelse Träna till en början talområdet 0 10 för att stärka elevernas förståelse för olika räknesituationer. (Närmare anvisningar i Matte med fingerkänsla för åk 1 s. 6 8, arbetsunderlag s. 41.) Öva olika additions- och subtraktionsformer inom talområdet 0 20 med hjälp av arbetsunderlaget och knappar (se sidorna 9 10.) Hitta på räkneuttryck utgående från additionerna och subtraktionerna på arbetsunderlaget. Uppgifter i naturen: Sök ett bestämt antal föremål i naturen och gör räkneuppgifter med dem. Exempel: Hämta 8 kottar och 5 stenar. Hur många fler kottar än stenar finns det? Hämta 5 stenar. Hämta 7 fler kottar än stenar. Hur många stenar och kottar finns det sammanlagt? Hur många stenar har Lasse, Lena och Olle sammanlagt? Jag har sammanlagt 16 stenar. Du ser 9 stenar. Hur många stenar är gömda? Eleverna kan parvis hitta på räkneuppgifter till varandra med föremålen de hämtat i skogen. 15

16 Talföljder 0 20 och Räkna upp tal i ett, två, fem och tio steg framåt och bakåt, börja med olika tal. Kombinera med t.ex. rephoppning. Eleverna kan också kasta ärtpåsar till varandra parvis eller i grupper. Talföljdsövning med kort Eleverna delas in i grupper på 4 5 elever. Varje grupp har en bunt talkort Blanda korten och lägg dem i en hög på bordet med bildsidan neråt. En elev lyfter ett kort och säger högt det tal som står på kortet. Eleverna räknar i tur och ordning upp talen som följer efter talet på kortet. Den elev som säger talet 20 får behålla kortet. Följande kort lyfts och spelet fortsätter tills korten är slut. Den elev som fått flest kort vinner spelet. Spelet kan också spelas så att eleverna räknar baklänges och den elev som säger talet 0 får behålla kortet. Ni kan göra kort också för andra talområden, t.ex och spela med dem på motsvarande sätt. Att jämföra tals storlek Jämförelsetecknen Bygg två tal med 10-basmaterialet. Placera tiostavarna till vänster och entalskuberna till höger om dem. Beteckna talen med talkort och lägg rätt tecken, < eller > mellan talen (Bild 5). 5. Jämförelse av talen 23 och 32 Utöver det Kontrollera att eleverna behärskar additioner och subtraktioner inom talområdet 0 20 till exempel med hjälp av Traggelprovet (www.opperi.fi). Träna uppdelning av tal, tiokamrater, talföljder osv. med digitala läromedel. 16

17 6.2 Avsnitt 2. Talen Längd 7 veckor Kalenderveckorna (43) Talbegreppet Att bygga tal Att läsa och skriva tal Tiosystemet Konkretisera talen med olika material Bygg tal med äggkartonger och pärlor, klossar e.d. (Bild 6). Fulla kartonger (tiotal) ställs utanpå varandra. 6. Talet 24 med äggkartonger och kuber. Fulla kartonger ställs utanpå varandra. Bunta pinnar: Ta reda på hur många pinnar det finns genom att binda ihop dem i buntar på tio med gummiband. Räkna buntarna (tiotalen) och de överblivna pinnarna (entalen). Bilda talet som motsvarar antalet pinnar med hjälp av talkort. Räkna föremål (pärlor, knappar, pennor, häften etc.) och samla dem i högar/buntar på tio. Hur många finns det sammanlagt? (Bild 7) Säg talet högt, bilda talet med talkort och anteckna det i TiErutfältet (bilaga 8). 7. Undersökning av antal Hur många? Samla olika mängder små föremål (pärlor, knappar, pinnar osv.) i burkar. Häll ut dem på bordet, uppskatta antalet och räkna sedan föremålen. Jämför uppskattningarna med det verkliga antalet. Närmare anvisningar hittar du här: Placera ett visst antal tiostavar och entalskuber i kännpåsar. Ta reda på antalet genom att känna på påsarna och beteckna det med talkort bredvid påsen. Påsarna kan också ordnas utgående från talens storlek. Öppna påsarna och kontrollera. Öva antal på 100-pärlbandet, t.ex. Visa talet 54. Placera först alla pärlor i högra ändan av snöret. Eleven flyttar först 5 grupper med tio pärlor (ett tiotal i gången) till den vänstra ändan och räknar samtidigt högt (tio, tjugo,...). Sedan flyttar eleven entalen (en och en eller två och två). Till sist säger eleven talet högt (54). 17

18 Uppgifter i naturen: Hämta en handfull, famn etc. föremål och räkna dem (Bild 8). Läraren iakttar barnens räknestrategier (räknar en i taget, två och två, grupperar, lägger i grupper på tio) och handleder dem vid behov. 8. En handfull stenar. Hur går det bäst att räkna dem? Rita antalen på olika sätt. Bygga tal med 10-basmaterial och talkort Eleverna bygger först tal enligt lärarens anvisningar utan ett 10- basunderlag. Eleverna ska bygga talen så att tiostavarna ligger till vänster och entalskuberna till höger om dem. T.ex. Bygg talet 32 med materialet. Hur byggde du? (Jag lade tre tiostavar på bordet och 2 entalskuber till höger om dem). Vilket tal är det fråga om? (Trettiotvå). Rita talet som tiostavar och entalskuber. Visa till sist talet med talkort. Visa först ett tal med talkort. T.ex. Visa talet 64 med talkort. Hur många tiotal finns det i talet? Hur många ental finns det? Visa vilka kort som behövs. Lägg ihop talet med korten. Bygg till sist talet med 10-basmaterialet. Bygg tal på 10-basunderlaget. T.ex. Bygg talet 53. Hur byggde du? (Jag lade 5 tiostavar i tiotalskolumnen och 3 entalskuber i entalskolumnen.) Vilket tal är det fråga om? (Femtiotre.) Visa till sist talet med talkort (Bild 9). 9. Talet 53 med 10- basmaterial och talkort. Parövning: Två elever sitter på golvet med ryggarna mot varandra. Den ena bygger ett tal framför sig med 10-basmaterialet och berättar sedan hur många tiotal och ental talet har. (T.ex. Mitt tal har 6 tiotal och 3 ental.) Den andra eleven visar talet med talkort och säger talet högt. Kontrollera resultatet genom att jämföra de bägge talen. Eleverna byter roller emellanåt. 18

19 Bygg ett tal med 10-basmaterialet (Bild 10), anteckna talet i TiErutfältet (Bild 11) och skriv det med siffror (Bild 12). Säg ännu talet högt Motsvarande uppgifter kan också göras med övningspengar (10 och 1 ). Före det lönar det sig dock att öva mycket med 10- basmaterialet, eftersom många elever ännu i det här skedet har svårt att förstå pengars värde. Tiosystemet kan inte åskådliggöras lika konkret med pengar som med 10- basmaterialet, som tydligt visar hur talenheterna är uppbyggda. T.ex. 10 gula entalskuber bildar en exakt lika stor bit som en tiostav. Övningar med talkort 13. "Trettio och två..." Parvis: Lägg två kortbuntar med tiotalen till vänster och entalen till höger. Den ena eleven lyfter ett kort från vardera bunten och säger högt vilka tal korten visar, t.ex. "Trettio och två..." (Bild 13). Eleven lägger sedan korten på varandra och säger talet högt: "... blir trettiotvå." (Bild 14). Den andra eleven bygger talet med 10-basmaterialet eller ritar talet. Den ena eleven lyfter ett tiotalskort och ett entalskort, bildar ett tal av dem och säger det högt, men visar inte korten för sitt par. Den andra eleven antecknar talet. Resultatet kontrolleras. 14. "... blir trettiotvå." Den ena eleven lyfter ett tiotalskort och ett entalskort men visar inte korten för sitt par. Den andra eleven tar reda på vilket talet är genom att först fråga om tiotalen och sedan om entalen, t.ex. Finns det flera än 5 tiotal? Finns med färre än 7 tiotal? Finns det ental i talet? osv. Till sist blir det klart vilket talet är. 19

20 Andra övningar med talen Att sortera tal: Eleverna skriver 3 5 st. tal mellan på papperslappar. Lapparna läggs i en korg och blandas. Eleverna tar lika många lappar ur korgen som de skrivit. Regeln kan vara t.ex. att talet ska ha färre tiotal än 5 eller flera ental än tiotal osv. I enlighet med regeln lägger eleverna sina lappar i olika korgar, skriver talen på tavlan i olika kolumner etc. Undersök tillsammans talen i de olika grupperna och deras egenskaper. Att jämföra tals storlek Bygg tal med 10-basmaterialet på underlaget, jämför talens storlek, t.ex. 24 (i den övre raden) och 42 (i den undre raden). Jämför först antalet tiotal och därefter antalet ental. Beteckna talen med talkort och lägg rätt tecken, < eller > mellan talen. För statistik och jämför resultat: Följ exempelvis med antalet regniga och vackra dagar med hjälp av klossar i två olika färger. Jämför antalet dagar, har det varit mera dagar med regn (brun stapel) eller uppehållsväder (gul stapel)? (Bild 15) Skillnaden kan åskådliggöras t.ex. med en linjal om staplarna är byggda med centikuber. Introducera avrundning: Det är bra att introducera begreppet avrundning redan vid hanteringen av naturliga tal, så att avrundningen inte senare endast grundar sig på mekaniska regler. Ni kan till exempel fundera över vilket tiotal som ligger närmast något tal. 15. Statistik Det här kan åskådliggöras bl.a. med hjälp av ett måttband, så att ni räknar avståndet från ett tal till föregående eller nästa tiotal på samma sätt som på en tallinje. Ni kan markera talet med ett gem (Bild 16). Ni kan konstatera att om ett tal har 5 ental, ligger de båda tiotalen lika långt bort. Berätta eventuellt också om den allmänna överenskommelsen att man i det fallet avrundar till det större talet, dvs. "uppåt". 16. Ligger talet 69 närmare talet 60 eller 70? 20

21 Talföljder och talgrannar Talföljder med 100-pärlband: jämna/udda; i 2, 5 och 10 steg framåt och bakåt. Räkna upp talföljder genom att börja från olika tal, t.ex. "Räkna upp talen i fem steg från talet 30 till talet 90". Ni kan också välja utgångstalet slumpmässigt genom att lyfta ett tiotalskort och ett entalskort. Bygg talföljder med färgstavar och en tallinje med fåra och räkna upp talföljderna fram- och baklänges (Bild 17). 17. Talföljden i 3 steg fram till talet 15 åskådliggörs med färgstavar och en tallinje med fåra. Öva talgrannar med måttband: Övningen görs parvis, båda eleverna har ett eget måttband och klädnypor. Vardera eleven väljer fem tal på sitt måttband och täcker över talens talgrannar med klädnypor. Eleverna byter måttband sinsemellan och ska med hjälp av talet mellan klädnyporna komma fram till vilka talgrannar som gömmer sig under klädnyporna. Anteckna talen och kontrollera dem. Addition (utan uppställning) Tiosystemet Övningar och spel med 10-basmaterial och -underlag Variera spelnivån och utveckla nya varianter utgående från elevernas behov. Additionsspel med byte Spelas parvis. Bägge eleverna har ett eget 10-basmaterial och 10-basunderlag. Spelarna använder en tärning (t.ex. en gul "entalstärning"). Varje spelare placerar först 5 ental på sitt underlag. Spelarna kastar turvis tärningen. Den som kastar säger tärningstalet högt och lägger så många ental på sitt underlag som tärningen visar. Om entalskolumnen blir full, byter spelaren 10 ental mot en tiostav som placeras i tiotalskolumnen. Spelaren avslutar sin tur med att säga det slutliga talet (summan) högt (Bild 18). 18. Additionsspel med byte Spelarna spelar ett bestämt antal omgångar eller till ett visst tal. 21

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

MATTE MED FINGERKÄNSLA

MATTE MED FINGERKÄNSLA MATTE MED FINGERKÄNSLA Konkret matematik i nybörjarundervingen Författare och bilder: Janne Junttila och Kerttu Ristola, Oulun Matikkamaa (Mattelandet i Uleåborg) Översättning till svenska: Christel Forsblom

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

MATEMATIK I FAMILJEN

MATEMATIK I FAMILJEN MATEMATIK I FAMILJEN Matematik i skolan Lärostoffet i matematik har under årens lopp genomgått endast små förändringar. Det brukar därför vara lätt för föräldrarna att känna igen innehållet i lärokurserna

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan blad 1 Kattresan - resekort Hej lilla katt Hej kort-svansade katt Hej röda katt Hej gula katt Hej prickiga katt Hej lång-svansade katt Hej stora katt Hej enfärgade katt juli 2010 ASKUNGE www.askunge.se

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna

Läs mer

Under en forskningscirkel, som vi matematikutvecklare i Göteborg har

Under en forskningscirkel, som vi matematikutvecklare i Göteborg har Britt Holmberg Analysera mera i geometri Inom undervisningen i geometri behöver vi utmana elevernas nyfikenhet med frågeställningar och ge dem tid att undersöka geometriska objekt. Praktiskt arbete där

Läs mer

Aktiviteter förskolan

Aktiviteter förskolan Aktiviteter förskolan Äggkartongsuppdrag Du behöver: Äggkartonger Typ av aktivitet: par Tränar följande: - att bilda par - hälften och dubbelt - geometriska former och talföljder - jämförelseord - antal

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10 Namn: Hela och halva tusental till 00 000 Addera och subtrahera. 000+ 000= 000 000+ 00 = 00 000-000= 000 000-00 = 00 Skriv talen i fallande ordningsföljd. 000 0 00 0 00 0 00 00 0 000 0 00 0 00 0 00 0 00

Läs mer

Matematik Åk 3 Tal och räkning

Matematik Åk 3 Tal och räkning FA C I T Lgr 11 Matematik Åk 3 Tal och räkning Catherine Bergman Maria Österlund Kan du använda och beskriva tal? Hur långt kan du räkna framåt? Jag kan räkna till: Hur långt kan du räkna bakåt? Jag kan

Läs mer

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Veckomatte åk 4 med 10 moment Veckomatte åk 4 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 4 4 Veckomatte och det centrala innehållet i

Läs mer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer Görel Sterner Artikel ur Svenska Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter

Läs mer

ARBETA CUISENAIRESTAVAR

ARBETA CUISENAIRESTAVAR ARBETA med CUISENAIRESTAVAR Ur Englund Karman, Ma 1 Tumstocksvägen 11A 187 66 Täby Tel 08-93 10 10 Tel: 08-93 10 10 info@smartkids.se www.sica.se www.sica.se info@smartkids.se INTRODUKTION Stavarnas namn:,,

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Fira Pi-dagen med Liber!

Fira Pi-dagen med Liber! Fira Pi-dagen med Liber! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte o Kul-diagram o Geometri med färg UPPDRAG: MATTE Mattedetektiverna Mattespanarna Hej! Den 14 mars är det Pi-dagen (3.14). Det är värt att uppmärksammas

Läs mer

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90 Geometri Kapitel 8 Geometri I detta kapitel möter eleverna vinkelbegreppet och får öva på att avgöra om en vinkel är rät, spetsig eller trubbig. De får också öva på att namnge olika månghörningar och be

Läs mer

Matematikundervisningen har under

Matematikundervisningen har under bengt aspvall & eva pettersson Från datorernas värld Hur kan vi stimulera elever i matematik, och hur kan vi genom matematiken visa delar av datorns funktioner? Författarna visar hur man kan introducera

Läs mer

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups.

Gleerups Utbildning AB Box 367, 201 23 Malmö Kundservice tfn 040-20 98 10 Kundservice fax 040-12 71 05 e-post info@gleerups.se www.gleerups. Lärarhandledning I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla

Läs mer

Matte på riktigt! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte. o Matematikens ABC o Hur många ryms i en dinosauriemage? o Massor av suddiga tal

Matte på riktigt! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte. o Matematikens ABC o Hur många ryms i en dinosauriemage? o Massor av suddiga tal Matte på riktigt! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte o Matematikens ABC o Hur många ryms i en dinosauriemage? o Massor av suddiga tal uppdrag: matte Mattedetektiverna Mattespanarna Hej! I vårt nya grundläromedel

Läs mer

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 16-18

Veckobrev för Opalen 1 v 16-18 Veckobrev för Opalen 1 v 16-18!!! Hej alla barn och föräldrar! 23 april 2015 Så underbart att våren är här! Det är härligt att se hur glada barnen är ute på rasterna när det inte regnar eller blåser. Det

Läs mer

M=matte - Handledning

M=matte - Handledning Fingris Fingerräkning Grunden för matematik är taluppfattning. I detta spel parar du ihop tal med fingrarnas antal. Finns det fler fingrar än talet anger? Eller färre? Lika många? Det finns många frågor

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 höst Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Konkretisering av matematiska begrepp i skolan

Konkretisering av matematiska begrepp i skolan Karin Kairavuo Konkretisering av matematiska begrepp i skolan Den kinesiska författaren och nobelpristagaren i litteratur, Gao Xingjian, använder en spännande metod i sitt arbete. Han talar in sina blivande

Läs mer

Station 1: Tiobasmaterial

Station 1: Tiobasmaterial Station 1: Tiobasmaterial Med hjälp av sk. tiobasmaterial kan egenskaperna hos vårt decimala positionssystem illustreras. Er uppgift är att undersöka hur tal kan konkretiseras med hjälp av tiobasmaterial

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden.

En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. En noggrant planerad och organiserad kurs i matematik är ibland alltför lik en fjällvandring som aldrig lämnar den markerade leden. Man ser en jämn ström av uppseendeväckande scenarier. Man undviker nog

Läs mer

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg

Tema: Pythagoras sats. Linnéa Utterström & Malin Öberg Tema: Pythagoras sats Linnéa Utterström & Malin Öberg Innehåll: Introduktion till Pythagoras sats! 3 Pythagoras sats! 4 Variabler! 5 Potenser! 5 Att komma tillbaka till ursprunget! 7 Vi bevisar Pythagoras

Läs mer

3-3 Skriftliga räknemetoder

3-3 Skriftliga räknemetoder Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,

Läs mer

Känguru 2014 Student sida 1 / 8 (gymnasiet åk 2 och 3)

Känguru 2014 Student sida 1 / 8 (gymnasiet åk 2 och 3) Känguru 2014 Student sida 1 / 8 NAMN GRUPP Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Felaktigt svar ger minus 1/4 poäng av uppgiftens totala poängantal.

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 2 Handbok Niilo Mäki Institutet, 2011 Koponen, T., Salminen, J., Aunio, P., Polet, J., & Hellstrand, H. LukiMat - Bedömning av lärandet: Identifiering

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Ungefär lika stora tal

Ungefär lika stora tal Bilaga 2:1 Arbeta med jämförelser mellan tal Ungefär lika stora tal Jämför de tre talen här nedan: 234567 234566 234568 Alla siffrorna i talen är lika utom den sista, den högra, där siffrorna är 7,6 och

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet

Förtest. Hur kan jag arbeta med förtesten? Hur dokumenterar jag elevens kunskapsutveckling? Uppfattar du det som att eleven kan matematikinnehållet AB Vår LP (8766) Flik 0 Förtest (Lev vc).qxd 00-0-6 :5 Sida Förtest För alla lärare är det viktigt att skaffa sig en god bild av elevens kunskaper för att veta vad eleven behöver för att gå vidare i sin

Läs mer

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Steg-Vis. Innehållsförteckning Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15

Läs mer

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v. TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer samt lösa

Läs mer

GOTLANDSMODELLEN. Berit Sefastsson. Alla kan lära sig multiplikation. Kopieringsunderlag GOTLANDSMODELLEN

GOTLANDSMODELLEN. Berit Sefastsson. Alla kan lära sig multiplikation. Kopieringsunderlag GOTLANDSMODELLEN Berit Sefastsson Alla kan lära sig multiplikation Kopieringsunderlag 2003 Berit Sefastsson och SICA Läromedel. ISBN 13: 978-91-7762-648-0 ISBN 10: 91-7762-648-6 Sica Läromedel AB Box 133, 191 22 Sollentuna

Läs mer

Lärarhandledning. Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se

Lärarhandledning. Har du som användare frågor eller åsikter, kontakta oss gärna på telefon 040-20 98 00 eller via www.gleerups.se Lärarhandledning I din hand håller du ett läromedel från Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet från klassrummet. Lärare och elever hjälper till att utveckla våra läromedel genom värdefulla

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Stokastisk geometri. Lennart Råde. Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet

Stokastisk geometri. Lennart Råde. Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet Stokastisk geometri Lennart Råde Chalmers Tekniska Högskola och Göteborgs Universitet Inledning. I geometrin studerar man geometriska objekt och deras inbördes relationer. Exempel på geometriska objekt

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7

INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4. Kartritar leken 4. Kartteckenmemory 4. Kopieringsstafett 5. Pusselstafett 5. Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 INNEHÅLL INTRODUKTION 3 INOMHUS LEKAR 4 Kartritar leken 4 Kartteckenmemory 4 Kopieringsstafett 5 Pusselstafett 5 Ja & Nej stafett 6 UTOMHUSLEKAR 7 Emit-stafett 7 Trollskogen 7 Kartan 8 Karttecken 8 SKATTJAKTEN

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK Reviderade april 2009 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet

räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet räkna med vasa övningar att genomföra i vasamuseet lärarhandledning 2 (av 2) övningar att genomföra i vasamuseet Denna handledning riktar sig till läraren som i sin tur muntligt instruerar sina elever.

Läs mer

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60.

Förord. Innehåll. 1 Tal 4. 4 Algebra 42. 2 Bråk och procent 18. 5 Statistik och sannolikhet 54. 6 Tid, hastighet och skala 60. Förord Det här häftet är tänkt som ett komplement till kapitel 5, Genrepet, i läroboken Matte Direkt år 9. Häftet vänder sig främst till de elever som har svårigheter att klara Genrepets nivå i boken och

Läs mer

62 Kapitel 2. Område Elevsidor Övrigt. K 14 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal = eller. K 16 Hemligt uppdrag, underlag 34 35 Symbolerna + och

62 Kapitel 2. Område Elevsidor Övrigt. K 14 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal = eller. K 16 Hemligt uppdrag, underlag 34 35 Symbolerna + och Område Elevsidor Övrigt Symbolerna och 28 Introbild K 1 Mattelappar 2 A 29 Undersök och K 1 Mattelappar 2 B 30 32 Jämför antal eller Öva mer Bonus s 9, K 1 Träna och Räknesätten + och + Lägga till, ökning.

Läs mer

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym Vikt och volym Kapitel 4 Vikt och volym I kapitlet får eleverna arbeta med vikt och volym. Avsnittet om volym tar upp enheterna liter, deciliter och centiliter. Avsnittet om vikt tar upp enheterna kilogram,

Läs mer

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning Formativ bedömning - en väg till bättre lärande Inger Ridderlind Stina Hallén www.prim-gruppen.se Bedömning Bedömning av kunskap - summativ Bedömning för kunskap - formativ Från att mäta kunskap till pedagogisk

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma

LÄRARHANDLEDNING. Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma LÄRARHANDLEDNING Art. nr. 7763-074-6 Maxilotto Hemma Maxilotto - Hemma är framtaget för att på ett roligt och stimulerande sätt hjälpa barn och ungdomar utveckla basordförrådet. Det lämpar sig givetvis

Läs mer

LENNART SKOOGH. B. Låt eleverna ställa upp etappmål. A. Varje lärare är en matematiklärare. C. Kontinuitet i färdighetsträningen

LENNART SKOOGH. B. Låt eleverna ställa upp etappmål. A. Varje lärare är en matematiklärare. C. Kontinuitet i färdighetsträningen LENNART SKOOGH Det finns ingen kungsväg då det gäller att skaffa sig grundläggande färdigheter i matematik. Det behövs hårt och målmedvetet arbete. Men och det är ett viktigt men detta arbete kan göras

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs Tolkning Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

Välkommen till Borgar!

Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Vi ser fram emot att snart träffa en ny årskull med naturettor och hoppas att du kommer att trivas mycket bra hos oss. Studier i naturvetenskapliga ämnen förutsätter

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken Y

Sammanfattningar Matematikboken Y Sammanfattningar Matematikboken Y KAPitel 1 TAL OCH RÄKNING Numeriska uttryck När man beräknar ett numeriskt uttryck utförs multiplikation och division före addition och subtraktion. Om uttrycket innehåller

Läs mer

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen

HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen HUR ÄR DET ATT UPPLEVA VÄRLDEN ANNORLUNDA? 11 övningar att använda i klassen Hur kan det kännas att uppleva världen på ett annorlunda sätt? Hur enkelt är det att följa en rak linje på golvet om du har

Läs mer

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A Detta är en något omarbetad version av Studiehandledningen som användes i tryckta kursen på SSVN. Sidhänvisningar hänför sig till Quanta A 2000, ISBN 91-27-60500-0 Där det har varit möjligt har motsvarande

Läs mer

Likhetstecknet i årskurs 1

Likhetstecknet i årskurs 1 Likhetstecknet i årskurs 1 Arbetet har utförts i tre årskurs 1:or på Knutbyskolan, Tullgårdsskolan och Hökarängsskolan. Val av område Vi valde att arbeta kring likhetstecknet eftersom det har en grundläggande

Läs mer

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar. Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra

Läs mer

getsmart Grå Regler för:

getsmart Grå Regler för: (x²) 1 2 Regler för: getsmart Grå Algebra 8 _ (x²) 1 2 Algebra 4 (2 2³) 1 4 _ xy (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy (x²) 1 2 _ (2 2³) 1 4 _ xy 4 Algebra Algebra _ 8 Det rekommenderas att man börjar

Läs mer

Matematik i förskoleklassen

Matematik i förskoleklassen Innehåll Matematik i förskoleklassen... 2 Ett rymdäventyr... 4 Kapitel 1... 10 Kapitel 2... 16 Kapitel 3... 22 Tema rymden... 29 Kapitel 4 och Tema året... 30 Kapitel 5... 36 Kapitel 6... 42 Kunskapsprofil...

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser

Läs mer

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs

MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs MA1201 Matematik A Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs Tolkning Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning

Läs mer

1014 Att lyckas få ointresserade elever att förstå och uppskatta ämnet matematik

1014 Att lyckas få ointresserade elever att förstå och uppskatta ämnet matematik 1014 Att lyckas få ointresserade elever att förstå och uppskatta ämnet matematik Beskriver några projekt, laborationer och alternativa arbetsformer som gett goda resultat. Diskussion om tillvägagångssätt

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 1. Procent och statistik Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

Känguru 2013 Ecolier sida 1 / 6 (åk 4 och 5) i samarbete med Pakilan ala-aste och Jan-Anders Salenius vid Brändö gymnasium

Känguru 2013 Ecolier sida 1 / 6 (åk 4 och 5) i samarbete med Pakilan ala-aste och Jan-Anders Salenius vid Brändö gymnasium Känguru 2013 Ecolier sida 1 / 6 NAMN KLASS Poängsumma: Känguruskutt: Lösgör svarsblanketten. Skriv ditt svarsalternativ under uppgiftsnumret. Felaktigt svar ger minus 1/4 poäng av uppgiftens totala poängantal!

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20

Veckobrev för Opalen 1 v 18-20 Veckobrev för Opalen 1 v 18-20!!! Hej alla barn och föräldrar! 7 maj 2015 Tänk vad fort tiden går! Det gäller att stanna upp nu och njuta av det långa, ljusa och härliga dagarna. Vi startar inte upp så

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

3-5 Miniräknaren Namn:

3-5 Miniräknaren Namn: 3-5 Miniräknaren Namn: Inledning Varför skall jag behöva jobba med en massa bråk, multiplikationstabeller och annat när det finns miniräknare som kan göra hela jobbet. Visst kan miniräknare göra mycket,

Läs mer

Lekar, spel och övningar

Lekar, spel och övningar Lekar, spel och övningar Det viktigaste är inte att vinna när man spelar spel eller leker. Prata om detta med barnen. De lekar, övningar och spel som beskrivs nedan kan varieras, så att de passar både

Läs mer