Matte med fingerkänsla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matte med fingerkänsla"

Transkript

1 Matte med fingerkänsla Åk 2 Konkret matematik i nybörjarundervisningen Författare: Janne Junttila och Kerttu Ristola Oulun Matikkamaa (Mattelandet i Uleåborg) 2012 Lärmiljöprojekt

2 1 Matte med fingerkänsla och konkret matematik Vad är Matte med fingerkänsla? Matematiska färdigheter i början av årskurs Matte med fingerkänsla som stöd för undervisningen (åk 2) Uppbyggnaden av Matte med fingerkänsla Bedömning av konkret matematiklärande Konkret material Mål Arbetsunderlag vid addition och subtraktion Att beskriva förändring Att räkna det sammanlagda antalet Att räkna en del av helheten Att jämföra Inlärningen av multiplikationstabellerna Veckoindelning och teman Konkreta arbetssätt och avsnittsindelning Avsnitt 1. Repetition av talområdet Avsnitt 2. Talen Avsnitt 3. Geometri Avsnitt 4. Multiplikation, division, bråktal Avsnitt 5. Talen Mätning

3 1 Matte med fingerkänsla och konkret matematik 1.1 Vad är Matte med fingerkänsla? Matte med fingerkänsla är ett material för konkret matematikundervisning som bygger på läroplanen för den grundläggande utbildningen. Materialet är riktat till lärare i nybörjarundervisningen. Syftet med materialet är att erbjuda en modell för matematikundervisningen som stödjer och utvecklar barnens individuella färdigheter i matematik, också över årskursgränserna. Matematik undervisas i en lärmiljö som inte är uppbyggd kring en lärobok och som främjar barnens inbördes samspel och samarbetsfärdigheter samt utvecklar hela skolans pedagogiska klimat i en mera konkret riktning. 1.2 Matematiska färdigheter i början av årskurs 2 Utvecklandet av elevernas faktiska kunskaper är avgörande för resultatet av matematikundervisningen. Därför är det under de första skolveckorna skäl att kartlägga elevernas matematiska färdigheter. Det första avsnittet i Matte med fingerkänsla ägnas åt att befästa grundbegreppen och de grundläggande färdigheterna. Avsnittet innehåller uppdelning av talen 0 10, tiotalsövergång samt addition och subtraktion inom talområdet En stor del av det senare matematiklärandet bygger på de matematiska färdigheter som eleverna har i början av årskurs 2. Ur elevernas synvinkel är det viktigt att matematikundervisningen inte avancerar för snabbt och att grundbegreppen inte behandlas för ytligt. Det ger eleverna en dålig grund för matematiskt tänkande, vilket inverkar negativt på deras framtida lärande. På basis av iakttagelser och uppgifter som samlats in på olika sätt är det bra att dela in eleverna i nybörjarundervisningen i olika undervisningsgrupper utgående från deras matematiska färdigheter. Då har läraren bättre möjligheter att möta elevernas individuella behov. En speciallärare kan vara till stor hjälp vid inlärningen och kartläggningen av elevernas färdigheter. Tips: Elevernas grundläggande räknefärdigheter och automatiseringsförmåga inom talområdet 0 20 kan kartläggas till exempel med Traggelprovet, som finns på 3

4 1.3 Matte med fingerkänsla som stöd för undervisningen (åk 2) I Matte med fingerkänsla är matematikundervisningen i årskurs 2 (med undantag av det första avsnittet) indelad i avsnitt på 7 10 veckor med olika teman, som består av de områden som är de allra viktigaste för matematiklärandet. Utöver dem är det bra om läraren kompletterar sin undervisning med problemlösningsuppgifter, logiska och kombinatoriska övningar, enkel statistisk matematik, tillämpade uppgifter etc. Målet är att matematik skulle vara en del av varje skoldag och att det matematiska tänkandet skulle integreras i vardagssituationer. Det centrala temat för höstterminen i årskurs två är att utvidga talområdet till och att behärska tiosystemet. Sambandet mellan antal, räkneord och talsymbol tränas och befästs på många sätt. Avsnittsindelningen i Matte med fingerkänsla behöver inte följas slaviskt. Det är inte heller nödvändigt att göra alla konkreta matematikövningar. Ibland är det inte ens möjligt på grund av brist på lämpliga redskap eller När eleverna behärskar tiosystemet är det lätt att senare bygga på med bl.a. multiplikation och mätning. material. Det allra viktigaste är dock att eleverna lär sig nya begrepp genom individuella och konkreta upplevelser. Undervisningen framskrider i regel så att eleverna till en början utför övningarna med sin egen kropp och elevgrupp och därefter med konkret material. Resultaten som fås med materialet framställs först i ritad form och först därefter på "matematiskt språk", dvs. med symboler. Det är också bra att abstrahera i omvänd riktning, alltså att till exempel presentera uppgifter som betecknats med symboler med hjälp av konkret material. Tips: Det lönar sig att komplettera den konkreta undervisningen med övningar, spel och lekar som finns bl.a. i de lärarhandledningar som hör till läroböckerna. Matematik kan också integreras i andra läroämnen. Matte med fingerkänsla följer inte någon viss läroboksserie. Det är lärarens uppgift att välja skriftliga uppgifter i matematikläroböcker som passar in i temat. Det förutsätter att läraren fördjupar sig i läroböckernas innehåll mera än tidigare. 4

5 1.4 Uppbyggnaden av Matte med fingerkänsla I Matte med fingerkänsla för årskurs 2 är läsåret indelat i fem undervisningsavsnitt. Varje avsnitt har ett tema med konkreta övningar som presenteras i ord och bild. Läraren kan göra egna anteckningar, t.ex. i ett separat Word-dokument, en Exceltabell eller på annat lämpligt sätt. När läraren planerar undervisningen för ett avsnitt kan han/hon till exempel skriva ner vilka övningar i lärarhandledningarna som kunde ingå i undervisningen eller på vilken sida i läroboken det finns uppgifter som passar in i temat. Differentiering av undervisningen kräver också extra uppmärksamhet av läraren. Alla elever måste dock delta i de konkreta övningarna åtminstone när ett nytt begrepp introduceras. Differentiering får alltså inte betyda att en del av eleverna bara gör uppgifter med penna och papper. 1.5 Bedömning av konkret matematiklärande Bedömningen av matematiska färdigheter har traditionellt skett med hjälp av lärarens egna skriftliga prov eller prov som ingår i läroboksserierna. Konkret matematiklärande förutsätter dock att det konkreta också omfattar bedömningen. Användningen av konkret material ger läraren möjlighet att hela tiden iaktta elevernas kunskaper. Den här kontinuerliga bedömningen kan dock bli bortglömd eller kännas svår att dokumentera. Bedömningen av elever kan också ske med hjälp av videoinspelning. Eleverna kan göra uppgifter genom att bygga, leka tillsammans osv. Dokumenteringen underlättas av om läraren i de skriftliga matematikproven alltid sätter in minst ett par uppgifter, där eleverna ska åskådliggöra sin lösning genom att rita. På det viset kan läraren se om eleverna förstått begreppet. Läraren kan också se vilka räknestrategier eleverna använt. En förutsättning för rituppgifter är förstås att eleverna redan under lektionerna har övat sig att "rita matematik". 5

6 1.6 Konkret material Mycket av det material som nämns i Matte med fingerkänsla är förmånligt och lätt att få tag på. Sådant material är exempelvis äggkartonger, pärlor, knappar och tärningar. Med det materialet kommer man redan bra i gång med den konkreta matematikundervisningen. I matematikundervisningen i årskurs två är 10- basmaterialet viktigt. Det är svårt att ersätta med annat material. Det är därför önskvärt att alla skolor har tillräckligt med sådant material, så att alla elever har möjlighet att öva med det. Det räcker ofta med att reservera material per två elever. När eleverna arbetar parvis diskuterar de mera och klär sitt matematiska tänkande i ord. Man kan ha ett gemensamt matematikskåp eller -lager i skolan, där materialet förvaras och kan lånas av alla. En bra lösning, åtminstone inom nybörjarundervisningen, vore dock att det allra viktigaste materialet finns i klassen, och helst så att eleverna själva kan hämta det. Små föremål som hela tiden används (t.ex. talkort, två tärningar, måttband etc.) kan varje elev förvara i en ask i sin egen pulpet. 6

7 2 Mål De huvudsakliga målen för undervisningen i matematik i årskurserna 1 2 är att eleven ska utveckla ett matematiskt tänkande, lära sig att koncentrera sig, öva sig i att lyssna och kommunicera och skaffa sig erfarenheter som grund för hur man bildar matematiska begrepp och strukturer. ELEVEN SKA lära sig att koncentrera sig, lyssna och kommunicera och utveckla sitt tänkande och få glädje och tillfredsställelse av att förstå och lösa problem få mångsidiga erfarenheter av olika sätt att presentera matematiska begrepp; det centrala i begreppsbildningen är det muntliga och skrivna språket, olika hjälpmedel och symboler förstå att begreppen bildar strukturer förstå begreppet naturligt tal och lära sig hithörande grundläggande räkne färdigheter lära sig att motivera sina lösningar och slutsatser med konkreta modeller och hjälpmedel, med bilder, muntligt eller skriftligt och lära sig att i fenomenen hitta likheter och olikheter, lagbundenheter och beroendeförhållanden öva sig i att observera matematiska problem som dyker upp, och som känns betydelsefulla och utmanande för eleven. 7

8 3 Arbetsunderlag vid addition och subtraktion I bilaga 4 finns ett arbetsunderlag som kan användas som stöd för undervisningen i bl.a. addition och subtraktion. Lämpligt material är t.ex. knappar, 1-euromynt, makaroner, plastklossar och andra små föremål. Eleverna kan också öva sig att presentera räkneuppgifter med talkort eller talsymboler. Det lönar sig att först träna olika typer av uppgifter inom talområdet Att beskriva förändring I addition innebär en förändring att antalet ökar. T.ex. Musen har 8 nötter och får 5 nötter till. Hur många nötter har musen då? (Eleven placerar motsvarande antal knappar e.d. på arbetsunderlaget, först 8 knappar och sedan 5 knappar till och räknar därefter ihop antalet knappar). I subtraktion betyder förändring att antalet minskar. T.ex. Musen har 15 nötter och äter 7 av dem. Hur många nötter har musen kvar? (Eleven placerar först 15 knappar på arbetsunderlaget och tar sedan bort 7 knappar. Därefter räknar eleven antalet knappar, eller "nötter", som återstår). 3.2 Att räkna det sammanlagda antalet T.ex. Musen har 6 och katten 5. Hur många euro har de sammanlagt? (Eleven placerar först sex 1-euromynt i musens kolumn och sedan fem 1-euromynt i kattens kolumn och räknar därefter ihop antalet mynt. Till sist kan eleven växla mynten till en 10-eurosedel och ett 1-euromynt. 3.3 Att räkna en del av helheten Katten har sammanlagt 16 gula och röda knappar. 7 av knapparna är röda. Hur många gula knappar har katten? (Eleven placerar 16 knappar på underlaget och tar 7 röda knappar åt sidan. Kvar blir de gula knapparna, 9 stycken.) 3.4 Att jämföra Jämförelse av antal sker alltid via begreppet "lika många". Eleverna kan jämföra genom att placera föremål parvis. Jämförelseuppgifterna är de allra svåraste för eleverna och därför lönar det sig att öva dem mycket på arbetsunderlaget innan de skrivs med symboler. När eleverna har övat jämförelse i klassen, är det bra om läraren då och då ger eleverna möjlighet att tillämpa sina färdigheter i vardagssituationer. 8

9 Exempel på jämförelse: A. Ge musen 7 knappar. Ge katten 6 knappar mer. Hur många knappar har katten? (Eleven placerar 7 knappar i musens kolumn. Därefter placerar eleven först lika många knappar i kattens kolumn som i musens, och efter det ytterligare 6 knappar i kattens kolumn.) B. Ge musen 12 knappar. Ge katten 3 knappar färre. Hur många knappar har katten? (Eleven placerar 12 knappar i musens kolumn. Därefter placerar eleven lika många knappar i kattens kolumn som i musens, men tar sedan bort 3 knappar från kattens kolumn.) C. Ge musen 8 knappar. Ge katten 14 knappar. Hur många fler knappar har katten än musen? Alternativt, hur många färre knappar har musen än katten? (Eleven placerar först rätt antal knappar i musens och kattens kolumner. Därefter bildar eleven par av musens och kattens knappar och räknar hur många knappar som blir över i kattens kolumn.) 9

10 4 Inlärningen av multiplikationstabellerna Inlärningssvårigheter i matematik uppmärksammas ofta först då en elev inte lär sig multiplikationstabellerna trots övning. Problem med att lära sig multiplikationstabellerna beror i allmänhet på att eleven har bristfällig förmåga att hantera tal, outvecklad förmåga att se talföljder eller ett begränsat arbetsminne. Svårigheterna har ofta varit synliga redan tidigare men man har inte kunnat ta itu med dem. För att på något sätt klara multiplikationstabellerna kanske eleven utvecklar ytliga strategier eller alltid tar hjälp av sina fingrar eller konkret material. Om en elev börjar lära sig multiplikationstabellerna utantill utan att ha de grundläggande färdigheter som behövs, är risken för misslyckande stor. Lösningen blir kanske till sist att eleven alltid får använda tabeller eller räknare för att multiplicera. Innan ni beslutar er för den lösningen lönar det sig ändå att kontrollera elevens grundläggande kunskaper och färdigheter, utveckla elevens förmåga att hantera tal och lära eleven ersättningsmetoder och nya strategier som behövs vid multiplikation (se Korta multiplikationstabeller, s. 42). Försök få eleven att tänka sig produkterna i multiplikationstabellen som antal. Då har eleven lättare att tillägna sig strategier som kan användas för att återkalla dem i minnet och inlärningen av multiplikation går inte bara ut på att lära sig utantill. Förmågan att räkna upp talföljder i steg är också en viktig förutsättning för att lära sig multiplikationstabellerna. Tips: En artikel om strategier för inlärning av multiplikationstabellerna publicerades i tidningen Dimensio 1/2008. Artikeln finns (på finska) på adressen Kirjallisuutta ja tutkimustietoa Lehtikirjoituksia. Grundläggande färdigheter som behövs vid multiplikation, Anni Lampinen, 2008 Att förstå att tal kan uttryckas på olika sätt, till exempel att 5 1 är det samma som 4 eller att talet 6 också kan skrivas som Det är grunden för att kunna gruppera, med andra ord dela upp multiplikationen i grupper som är lättare att räkna. Att behärska summor och differenser inom talområdet 0 10 automatiserat, utan fingrar. Att behärska additioner och subtraktioner inom talområdet 0 20, helst genom att använda taluppdelning vid tiotalsövergång. Att förstå dubblering och halvering och det inbördes sambandet mellan dem. 10

11 Att klara av additioner och subtraktioner inom talområdet med hjälp av analogier. Att inom talområdet kunna räkna upp talföljder i ett steg både fram- och baklänges. Öva också, senast när ni börjar med multiplikationstabellerna, talföljder i 2, 5 och 10 steg. Därefter i 4 och 8 samt 3 och 6 steg, eventuellt också i 7 och 9 steg. Att förstå principen för tiosystemet. 5 Veckoindelning och teman Avsnitt Veckor Längd Teman i veckor Repetition av talområdet 0 20 Tal och taluppdelningar 0 10 Tiotalsövergång i addition och subtraktion Addition 0 20 Subtraktion 0 20 Dubblering och halvering av tal Olika additions- och subtraktionssituationer Att jämföra tals storlek, jämförelsetecknen Talföljder 0 20 (och 0 100) Tid (jämnt, halv, 15 över och före; minut, timme, tidsintervaller) Talen Talbegreppet Att bygga och dela upp tal Att läsa och skriva tal Att jämföra tals storlek Dubblering och halvering av tal Talföljder och talgrannar Tiosystemet Pengar (cent, euro) Addition (utan uppställning) Addition (med uppställning) Subtraktion (utan uppställning) Subtraktion (med uppställning) Geometri Geometriska grundbegrepp Plana figurer och kroppar (identifiera, förklara, namnge, kopiera, rita, bygga kroppar) Att spegla och förstora 11

12 Multiplikation. Division. Bråktal. Talföljder Begreppet multiplikation Sambandet mellan addition och multiplikation Multiplikation som rutmodell Multiplikationens kommutativitet Dubblering och halvering av tal Multiplikationstabellerna Begreppet division, delningsdivision och innehållsdivision Begreppet bråk Talen Mätning Talbegreppet Att bygga och dela upp tal Att läsa och skriva tal Att jämföra tals storlek Dubblering och halvering av tal Talföljder och talgrannar Tiosystemet Addition (med uppställning) Subtraktion (med uppställning) Repetition av begreppet mätning Längd (mm, cm, m, km) Yta (rutor) Massa (g, kg) Volym (dl, l) 12

13 6 Konkreta arbetssätt och avsnittsindelning 6.1 Avsnitt 1. Repetition av talområdet 0 20 Längd 2 3 veckor Kalenderveckorna Tal och taluppdelningar 0 10 Repetera uppdelningar av talen 0 10 med hjälp av pärlor, färgstavar, knappar osv. (se Matte med fingerkänsla för åk 1). Öva uppdelningar med pärlor, t.ex. "Jag har sammanlagt 6 pärlor. Jag har 4 pärlor i min högra hand (visas fram). Hur många pärlor har jag i den vänstra handen?" Öva parvis. 10-ring Eleverna sitter i ring. En av eleverna har en nalle, ärtpåse e.d. Eleven säger ett tal mellan 0 och 10 och kastar samtidigt nallen till en annan elev. Eleven som tar emot nallen säger talets tiokamrat, hittar på ett nytt tal och kastar nallen vidare. 1. Prickkort som beskriver talet 9 som Uppfatta antal mellan 1 och 10 med hjälp av prickkort (Bild 1). Uppgifter i naturen, exempel: Hämta 3 kottar, 5 stenar, 10 björklöv osv. Hämta 5 kottar. Hämta 3 fler käppar än kottar. Hämta 2 färre stenar än kottar. Hämta ett jämnt antal stenar. 2. Figur som skapats av föremål från naturen Paruppgift: Bägge eleverna hämtar ett bestämt antal stenar, käppar etc. i skogen. De sätter sig på marken med ryggarna mot varandra. Den ena gör en figur av föremålen framför sig och instruerar därefter sitt par, som försöker göra en likadan figur av sina föremål (Bild 2). Eleverna jämför bilderna och funderar på vad som var lätt respektive svårt i uppgiften. Sedan byter de roller. Eleverna kan ha ljusa tygunderlag som de samlar föremålen på. 13

14 Tiotalsövergång i addition och subtraktion Addition 0 20 Subtraktion 0 20 Dubblering och halvering av tal Tiotalsövergång i addition och subtraktion med hjälp av äggkartonger och pärlor; kombinera med en berättelse (se närmare instruktioner i Matte med fingerkänsla för åk 1, s ). Träning av talen 0 20 med hjälp av talkort (Bild 3). Övningen kan göras t.ex. parvis. Försök så snabbt som möjligt se tiokamraten och säg sedan summan av alla tre tal (t.ex = 15). Talkorten kan kopieras från bilaga 5. Eleverna kan också enkelt tillverka mera kort. 3. Talkort med uppdelning Tiotalsövergång i addition och subtraktion med pengar och ett 10-basunderlag; kombinera med en berättelse. Rita och skriv tal. T.ex. Förra veckan var jag barnvakt och fick 8 i lön. (Lägg 8 st. 1-euromynt i entalskolumnen.) På veckoslutet var jag ute med grannens hund och fick 4 i lön. (Lägg 4 st. 1-euromynt i entalskolumnen.) Ni konstaterar att tiotalet blir fullt, tar bort 10 st. 1-euromynt från entalskolumnen och byter dem mot en 10-eurosedel. Lägg sedeln i tiotalskolumnen). Hur mycket pengar fick jag sammanlagt? ( = 12 ) Dubblering av ett tal med en spegel: Sök "tvillingtal" mellan 1 och 10 genom att placera ut knappar, pärlor e.d. på ett bord och med hjälp av en spegel undersöka hur tal dubbleras. Anteckna "tvillingtalen" och lär er dem utantill (Bild 4). 4. Dubblering av talet 3 med en spegel. Halvering av tal mellan 0 20: Undersök hur mycket hälften av ett tal är genom att dela t.ex. ett antal pärlor i två lika stora högar. Ni kan också använda en dubbeltia som hjälp (se Matte med fingerkänsla för åk 1, s. 29). Repetera vid behov begreppen jämnt och udda tal. Hemligt tal: Skriv jämna tal mellan 2 20 på lappar och lägg dem i en påse. Eleverna tar turvis en lapp och berättar för de andra vad hälften av det tal som står på lappen är. De övriga eleverna listar ut vilket det "hemliga" talet på lappen är. 14

15 Tärningsspel: Spela parvis eller i grupper på 3 4 elever. Träna först dubblering genom att turvis kasta tärningen och så fort som möjligt säga det dubbla talet av det tal som tärningen visar. Spelets gång: Den första spelaren kastar tärningen, dubblerar tärningstalet tyst för sig själv, säger talet högt och antecknar det. De andra spelarna gör lika. Följande omgång spelas lika som den första. Till sist räknar varje spelare ihop de tal som de fått under de två omgångarna. Den som har det största talet vinner. Olika additions- och subtraktionsformer Repetera många gånger med hjälp av arbetsunderlaget, knappar, pengar e.d. olika additions- och subtraktionssituationer: - förändring - det sammanlagda antalet - en del av helheten - jämförelse Träna till en början talområdet 0 10 för att stärka elevernas förståelse för olika räknesituationer. (Närmare anvisningar i Matte med fingerkänsla för åk 1 s. 6 8, arbetsunderlag s. 41.) Öva olika additions- och subtraktionsformer inom talområdet 0 20 med hjälp av arbetsunderlaget och knappar (se sidorna 9 10.) Hitta på räkneuttryck utgående från additionerna och subtraktionerna på arbetsunderlaget. Uppgifter i naturen: Sök ett bestämt antal föremål i naturen och gör räkneuppgifter med dem. Exempel: Hämta 8 kottar och 5 stenar. Hur många fler kottar än stenar finns det? Hämta 5 stenar. Hämta 7 fler kottar än stenar. Hur många stenar och kottar finns det sammanlagt? Hur många stenar har Lasse, Lena och Olle sammanlagt? Jag har sammanlagt 16 stenar. Du ser 9 stenar. Hur många stenar är gömda? Eleverna kan parvis hitta på räkneuppgifter till varandra med föremålen de hämtat i skogen. 15

16 Talföljder 0 20 och Räkna upp tal i ett, två, fem och tio steg framåt och bakåt, börja med olika tal. Kombinera med t.ex. rephoppning. Eleverna kan också kasta ärtpåsar till varandra parvis eller i grupper. Talföljdsövning med kort Eleverna delas in i grupper på 4 5 elever. Varje grupp har en bunt talkort Blanda korten och lägg dem i en hög på bordet med bildsidan neråt. En elev lyfter ett kort och säger högt det tal som står på kortet. Eleverna räknar i tur och ordning upp talen som följer efter talet på kortet. Den elev som säger talet 20 får behålla kortet. Följande kort lyfts och spelet fortsätter tills korten är slut. Den elev som fått flest kort vinner spelet. Spelet kan också spelas så att eleverna räknar baklänges och den elev som säger talet 0 får behålla kortet. Ni kan göra kort också för andra talområden, t.ex och spela med dem på motsvarande sätt. Att jämföra tals storlek Jämförelsetecknen Bygg två tal med 10-basmaterialet. Placera tiostavarna till vänster och entalskuberna till höger om dem. Beteckna talen med talkort och lägg rätt tecken, < eller > mellan talen (Bild 5). 5. Jämförelse av talen 23 och 32 Utöver det Kontrollera att eleverna behärskar additioner och subtraktioner inom talområdet 0 20 till exempel med hjälp av Traggelprovet (www.opperi.fi). Träna uppdelning av tal, tiokamrater, talföljder osv. med digitala läromedel. 16

17 6.2 Avsnitt 2. Talen Längd 7 veckor Kalenderveckorna (43) Talbegreppet Att bygga tal Att läsa och skriva tal Tiosystemet Konkretisera talen med olika material Bygg tal med äggkartonger och pärlor, klossar e.d. (Bild 6). Fulla kartonger (tiotal) ställs utanpå varandra. 6. Talet 24 med äggkartonger och kuber. Fulla kartonger ställs utanpå varandra. Bunta pinnar: Ta reda på hur många pinnar det finns genom att binda ihop dem i buntar på tio med gummiband. Räkna buntarna (tiotalen) och de överblivna pinnarna (entalen). Bilda talet som motsvarar antalet pinnar med hjälp av talkort. Räkna föremål (pärlor, knappar, pennor, häften etc.) och samla dem i högar/buntar på tio. Hur många finns det sammanlagt? (Bild 7) Säg talet högt, bilda talet med talkort och anteckna det i TiErutfältet (bilaga 8). 7. Undersökning av antal Hur många? Samla olika mängder små föremål (pärlor, knappar, pinnar osv.) i burkar. Häll ut dem på bordet, uppskatta antalet och räkna sedan föremålen. Jämför uppskattningarna med det verkliga antalet. Närmare anvisningar hittar du här: Placera ett visst antal tiostavar och entalskuber i kännpåsar. Ta reda på antalet genom att känna på påsarna och beteckna det med talkort bredvid påsen. Påsarna kan också ordnas utgående från talens storlek. Öppna påsarna och kontrollera. Öva antal på 100-pärlbandet, t.ex. Visa talet 54. Placera först alla pärlor i högra ändan av snöret. Eleven flyttar först 5 grupper med tio pärlor (ett tiotal i gången) till den vänstra ändan och räknar samtidigt högt (tio, tjugo,...). Sedan flyttar eleven entalen (en och en eller två och två). Till sist säger eleven talet högt (54). 17

18 Uppgifter i naturen: Hämta en handfull, famn etc. föremål och räkna dem (Bild 8). Läraren iakttar barnens räknestrategier (räknar en i taget, två och två, grupperar, lägger i grupper på tio) och handleder dem vid behov. 8. En handfull stenar. Hur går det bäst att räkna dem? Rita antalen på olika sätt. Bygga tal med 10-basmaterial och talkort Eleverna bygger först tal enligt lärarens anvisningar utan ett 10- basunderlag. Eleverna ska bygga talen så att tiostavarna ligger till vänster och entalskuberna till höger om dem. T.ex. Bygg talet 32 med materialet. Hur byggde du? (Jag lade tre tiostavar på bordet och 2 entalskuber till höger om dem). Vilket tal är det fråga om? (Trettiotvå). Rita talet som tiostavar och entalskuber. Visa till sist talet med talkort. Visa först ett tal med talkort. T.ex. Visa talet 64 med talkort. Hur många tiotal finns det i talet? Hur många ental finns det? Visa vilka kort som behövs. Lägg ihop talet med korten. Bygg till sist talet med 10-basmaterialet. Bygg tal på 10-basunderlaget. T.ex. Bygg talet 53. Hur byggde du? (Jag lade 5 tiostavar i tiotalskolumnen och 3 entalskuber i entalskolumnen.) Vilket tal är det fråga om? (Femtiotre.) Visa till sist talet med talkort (Bild 9). 9. Talet 53 med 10- basmaterial och talkort. Parövning: Två elever sitter på golvet med ryggarna mot varandra. Den ena bygger ett tal framför sig med 10-basmaterialet och berättar sedan hur många tiotal och ental talet har. (T.ex. Mitt tal har 6 tiotal och 3 ental.) Den andra eleven visar talet med talkort och säger talet högt. Kontrollera resultatet genom att jämföra de bägge talen. Eleverna byter roller emellanåt. 18

19 Bygg ett tal med 10-basmaterialet (Bild 10), anteckna talet i TiErutfältet (Bild 11) och skriv det med siffror (Bild 12). Säg ännu talet högt Motsvarande uppgifter kan också göras med övningspengar (10 och 1 ). Före det lönar det sig dock att öva mycket med 10- basmaterialet, eftersom många elever ännu i det här skedet har svårt att förstå pengars värde. Tiosystemet kan inte åskådliggöras lika konkret med pengar som med 10- basmaterialet, som tydligt visar hur talenheterna är uppbyggda. T.ex. 10 gula entalskuber bildar en exakt lika stor bit som en tiostav. Övningar med talkort 13. "Trettio och två..." Parvis: Lägg två kortbuntar med tiotalen till vänster och entalen till höger. Den ena eleven lyfter ett kort från vardera bunten och säger högt vilka tal korten visar, t.ex. "Trettio och två..." (Bild 13). Eleven lägger sedan korten på varandra och säger talet högt: "... blir trettiotvå." (Bild 14). Den andra eleven bygger talet med 10-basmaterialet eller ritar talet. Den ena eleven lyfter ett tiotalskort och ett entalskort, bildar ett tal av dem och säger det högt, men visar inte korten för sitt par. Den andra eleven antecknar talet. Resultatet kontrolleras. 14. "... blir trettiotvå." Den ena eleven lyfter ett tiotalskort och ett entalskort men visar inte korten för sitt par. Den andra eleven tar reda på vilket talet är genom att först fråga om tiotalen och sedan om entalen, t.ex. Finns det flera än 5 tiotal? Finns med färre än 7 tiotal? Finns det ental i talet? osv. Till sist blir det klart vilket talet är. 19

20 Andra övningar med talen Att sortera tal: Eleverna skriver 3 5 st. tal mellan på papperslappar. Lapparna läggs i en korg och blandas. Eleverna tar lika många lappar ur korgen som de skrivit. Regeln kan vara t.ex. att talet ska ha färre tiotal än 5 eller flera ental än tiotal osv. I enlighet med regeln lägger eleverna sina lappar i olika korgar, skriver talen på tavlan i olika kolumner etc. Undersök tillsammans talen i de olika grupperna och deras egenskaper. Att jämföra tals storlek Bygg tal med 10-basmaterialet på underlaget, jämför talens storlek, t.ex. 24 (i den övre raden) och 42 (i den undre raden). Jämför först antalet tiotal och därefter antalet ental. Beteckna talen med talkort och lägg rätt tecken, < eller > mellan talen. För statistik och jämför resultat: Följ exempelvis med antalet regniga och vackra dagar med hjälp av klossar i två olika färger. Jämför antalet dagar, har det varit mera dagar med regn (brun stapel) eller uppehållsväder (gul stapel)? (Bild 15) Skillnaden kan åskådliggöras t.ex. med en linjal om staplarna är byggda med centikuber. Introducera avrundning: Det är bra att introducera begreppet avrundning redan vid hanteringen av naturliga tal, så att avrundningen inte senare endast grundar sig på mekaniska regler. Ni kan till exempel fundera över vilket tiotal som ligger närmast något tal. 15. Statistik Det här kan åskådliggöras bl.a. med hjälp av ett måttband, så att ni räknar avståndet från ett tal till föregående eller nästa tiotal på samma sätt som på en tallinje. Ni kan markera talet med ett gem (Bild 16). Ni kan konstatera att om ett tal har 5 ental, ligger de båda tiotalen lika långt bort. Berätta eventuellt också om den allmänna överenskommelsen att man i det fallet avrundar till det större talet, dvs. "uppåt". 16. Ligger talet 69 närmare talet 60 eller 70? 20

21 Talföljder och talgrannar Talföljder med 100-pärlband: jämna/udda; i 2, 5 och 10 steg framåt och bakåt. Räkna upp talföljder genom att börja från olika tal, t.ex. "Räkna upp talen i fem steg från talet 30 till talet 90". Ni kan också välja utgångstalet slumpmässigt genom att lyfta ett tiotalskort och ett entalskort. Bygg talföljder med färgstavar och en tallinje med fåra och räkna upp talföljderna fram- och baklänges (Bild 17). 17. Talföljden i 3 steg fram till talet 15 åskådliggörs med färgstavar och en tallinje med fåra. Öva talgrannar med måttband: Övningen görs parvis, båda eleverna har ett eget måttband och klädnypor. Vardera eleven väljer fem tal på sitt måttband och täcker över talens talgrannar med klädnypor. Eleverna byter måttband sinsemellan och ska med hjälp av talet mellan klädnyporna komma fram till vilka talgrannar som gömmer sig under klädnyporna. Anteckna talen och kontrollera dem. Addition (utan uppställning) Tiosystemet Övningar och spel med 10-basmaterial och -underlag Variera spelnivån och utveckla nya varianter utgående från elevernas behov. Additionsspel med byte Spelas parvis. Bägge eleverna har ett eget 10-basmaterial och 10-basunderlag. Spelarna använder en tärning (t.ex. en gul "entalstärning"). Varje spelare placerar först 5 ental på sitt underlag. Spelarna kastar turvis tärningen. Den som kastar säger tärningstalet högt och lägger så många ental på sitt underlag som tärningen visar. Om entalskolumnen blir full, byter spelaren 10 ental mot en tiostav som placeras i tiotalskolumnen. Spelaren avslutar sin tur med att säga det slutliga talet (summan) högt (Bild 18). 18. Additionsspel med byte Spelarna spelar ett bestämt antal omgångar eller till ett visst tal. 21

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Mattelandet/KK 1. Första hjälpen lådan. Innehåll: Tiobasmaterial Bråkkakor Geobräde Talstavar och skena(1m) Geometriska former Tangram Logiska block

Mattelandet/KK 1. Första hjälpen lådan. Innehåll: Tiobasmaterial Bråkkakor Geobräde Talstavar och skena(1m) Geometriska former Tangram Logiska block Mattelandet/KK 1 Första hjälpen lådan Innehåll: Tiobasmaterial Bråkkakor Geobräde Talstavar och skena(1m) Geometriska former Tangram Logiska block Som namnet antyder är materialet avsett för lärare som

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

MATTE MED FINGERKÄNSLA

MATTE MED FINGERKÄNSLA MATTE MED FINGERKÄNSLA Konkret matematik i nybörjarundervingen Författare och bilder: Janne Junttila och Kerttu Ristola, Oulun Matikkamaa (Mattelandet i Uleåborg) Översättning till svenska: Christel Forsblom

Läs mer

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

Innehåll och förslag till användning

Innehåll och förslag till användning Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva

Läs mer

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.

Läs mer

MATEMATIK I FAMILJEN

MATEMATIK I FAMILJEN MATEMATIK I FAMILJEN Matematik i skolan Lärostoffet i matematik har under årens lopp genomgått endast små förändringar. Det brukar därför vara lätt för föräldrarna att känna igen innehållet i lärokurserna

Läs mer

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag

MATEMATIK. Läroämnets uppdrag MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Uppgifter till Första-hjälpen-lådan

Uppgifter till Första-hjälpen-lådan Uppgifter till Första-hjälpen-lådan Många Stockholmslärare har fått en första-hjälpen-låda i matematik då de deltagit i de kurser som letts av Karin Kairavuo, matematiklärare från Mattelandet i Helsingfors.

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal TALUPPFATTNING Mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret: Eleven skall ha förvärvat sådana grundläggande kunskaper i matematik som behövs för att kunna beskriva och hantera situationer

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 BEGREPP ÅR 3 Taluppfattning och tals användning ADDITION 3 + 4 = 7 term + term = summa I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: 1 + 7 = 7 + 1 SUBTRAKTION 7-4 = 3 term term

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1A Lärarhandledning MS Enhetsdel Sist i varje kapitel finns ett avsnitt som i första hand tar upp enheter. Här i årskurs 1 handlar

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan blad 1 Kattresan - resekort Hej lilla katt Hej kort-svansade katt Hej röda katt Hej gula katt Hej prickiga katt Hej lång-svansade katt Hej stora katt Hej enfärgade katt juli 2010 ASKUNGE www.askunge.se

Läs mer

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många? 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? Exempel a) 1 2 b) 4 5 a) b) c) c) 6 7 3. Hur många? 4. Beräkna. Exempel 1 + 2 = 3 a) 3 + 1 = 4 a) 4 b) 5 b) 4 + 2 = 6 c) 3 + 3 = 6 c) 3 d) 2 GILLA

Läs mer

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att utveckla förstf rståelse för f r hela tal Kommentarmaterial, Skolverket 1997 Att lära sig matematik handlar om att se sammanhang och att kunna föra logiska resonemang genom att känna igen, granska

Läs mer

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor Matte Direkt Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer Safari 1B Lärarhandledning BONNIERS 8 Minus Kapitlet inleds med en repetition av subtraktion i talområdet 0-10, så att eleverna kan

Läs mer

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,

Läs mer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Matematik klass 2 Höstterminen Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1 Minns du från klass 1? Tiokamraterna 10=5+ 10=1+ 10=2+ 10=5+ 10=4+ 10=0+ 10=9+ 10=4+ 10=7+ 10=3+ 10=6+ 10=10+ 10=2+ 10=1+ 10=3+ 10=7+ 10=6+

Läs mer

7F Ma Planering v2-7: Geometri

7F Ma Planering v2-7: Geometri 7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath maria hilling-drath Konkretion av decimaltal En nödvändig ingrediens för förståelse Här presenteras ett sätt att förstärka begrepp kring decimaltal. Med hjälp av tiobasmaterial får eleverna bygga tal för

Läs mer

Samtals - och dokumentationsunderlag

Samtals - och dokumentationsunderlag Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 2, dnr 2016:428 Samtals - och dokumentationsunderlag med uppgifter Numeracitet 1 Steg 2 3 Elever 9 år och äldre Samtals-

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Bedömningsexempel Matematik årskurs 3 Innehåll Inledning... 3 Bedömning... 3 Exempeluppgifter i årskurs 3, 2010... 5 Skriftliga räknemetoder... 5 Huvudräkning, multiplikation och division... 7 Likheter,

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

8F Ma Planering v2-7 - Geometri 8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

MÄSTERKATTEN 1A FACIT. Jag

MÄSTERKATTEN 1A FACIT. Jag MÄSTERKATTEN A FACIT VANTEN Problemlösning Arbeta två och två. Musen, i bild, har gömt några ostbitar i den gröna burken.. Hur många tror ni att han har gömt?. Hur många har han då sammanlagt? Vi har jämfört

Läs mer

48 p G: 29 p VG: 38 p

48 p G: 29 p VG: 38 p 11F322 MaI Provmoment: Matematik 5 hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet F-3 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 16-05-31 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Färdighet med förståelse

Färdighet med förståelse Färdighet med förståelse DAGMAR NEUMAN Är det möjligt att lära "räkneomogna" nybörjare den logik som är basen för matematisk förståelse? "Mognad" anses av många vara omöjlig att påverka genom undervisning

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

9E Ma Planering v2-7 - Geometri 9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar

Läs mer

Ecolier för elever i åk 3 och 4

Ecolier för elever i åk 3 och 4 Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 17 mars 2016 Ecolier för elever i åk 3 och 4 Tävlingen ska genomföras under perioden 17 mars 1 april. Uppgifterna får inte användas tidigare.

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK 5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Elevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing

Elevers kunskaper i geometri. Madeleine Löwing Elevers kunskaper i geometri Madeleine Löwing Elevers kunskaper i mätning och geometri Resultaten från interna=onella undersök- ningar, såsom TIMSS, visar ac svenska elever lyckas mindre bra i geometri.

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a 2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a Ett plan är en yta som inte är buktig och som är obegränsad åt alla håll. På ett plan kan man rita en linje som är rak (rät). En linje är obegränsad åt båda

Läs mer

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet

Läs mer

Praktiskt, laborativt och roligt

Praktiskt, laborativt och roligt Praktiskt, laborativt och roligt Emma Widegren Upphovsrätten till materialet tillhör Skolplus AB och respektive upphovsman. Materialet kan användas i den egna interna verksamheten endast under förutsättning

Läs mer

Vad är geometri? För dig? I förskolan?

Vad är geometri? För dig? I förskolan? Vad är geometri? För dig? I förskolan? Vad är geometri? Betyder jordmätning En del i matematiken som handlar om rum i olika dimensioner, storlek, figurer och kroppar och deras egenskaper. Viktiga didaktiska

Läs mer

Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,

Läs mer

Bilaga C Kartläggningsmaterial - Numeracitet Samtals- och dokumentationsunderlag numeracitet

Bilaga C Kartläggningsmaterial - Numeracitet Samtals- och dokumentationsunderlag numeracitet Bilaga C Kartläggningsmaterial - Numeracitet Samtals- och dokumentationsunderlag numeracitet Förberedelser och instruktioner Tid max: 70 min 1. Testledaren bör vara undervisande lärare i matematik alternativt

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Slumpförsök för åk 1-3

Slumpförsök för åk 1-3 Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs

Läs mer

Tid Muntliga uppgifter

Tid Muntliga uppgifter Tid Muntliga uppgifter Till uppgift 1 5 behövs en ställbar klocka. Tid Begrepp 1. Ställ elevnära frågor där du får svar på frågor om idag, igår och i morgon till exempel: Vilken dag är det idag? Vad gjorde

Läs mer

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1 Sifferträning... 1-5 Sifferstöd...6 Antal och siffror... 7-13 Min talbok... 14-19 Kulramsbilder 1-10... 20-21 Tärningsbilderna...22 Talblock...23 Tiostaplar...

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm.

150 cm 2 m 70 dm. 280 cm 3,5 m 40 dm 3,50 0,50. 200 cm 1,5 2,5. 6 m. 30 cm 4 dm 500 mm. 2 m. 70 dm. 150 cm. 3,5 m. 40 dm. 280 cm. Skriv sträckorna i storleksordning. Längdenheter: meter (m), decimeter (dm), centimeter (cm) och millimeter (mm). Längden 15 cm kan skrivas på olika sätt: 15 cm = 1 m 5 cm = 1,5 m eller 15 dm cm eller

Läs mer

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling Inledning Polydronmaterialet De färgglada bitarna i Polydronmaterialet har länge lockat till byggen av alla möjliga slag. Den geometriska funktionen är tydlig och möjligheterna till många matematiska upptäckter

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Förskola - vår Lärarhandledning Allmänna principer för bedömningen Bekanta dig på förhand med instruktionerna och materialet. Kontrollera att du har allt

Läs mer

Volym liter och deciliter

Volym liter och deciliter Volym liter och deciliter Måla så volymen stämmer. Skriv så volymen stämmer. : l och dl l dl l och 8 dl 0 l 9 dl dl l dl Hur många dl ska du hälla i för att få l? 7 9 dl dl dl dl dl Hur mycket? Skriv.

Läs mer

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleven skall laborativt kunna lösa en algebraisk ekvation med en obekant. Koppling till strävansmål: - Att eleven

Läs mer

Fira Pi-dagen med Liber!

Fira Pi-dagen med Liber! Fira Pi-dagen med Liber! Specialuppdrag från Uppdrag: Matte o Kul-diagram o Geometri med färg UPPDRAG: MATTE Mattedetektiverna Mattespanarna Hej! Den 14 mars är det Pi-dagen (3.14). Det är värt att uppmärksammas

Läs mer

Mål Blå kursen Röd kurs

Mål Blå kursen Röd kurs Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man i den svenska skolan

Läs mer

Stora Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa).

Stora Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa). Allmänt Stora Plus Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa). I steg 1 är en av termerna högre än 10 t ex 11+3. Dessa tal bör vara enkla för barnen

Läs mer

Svar och arbeta vidare med Cadet 2008

Svar och arbeta vidare med Cadet 2008 Svar och arbeta vidare med Det finns många intressanta idéer i årets Känguruaktiviteter. Problemen kan inspirera undervisningen under flera lektioner. Här ger vi några förslag att arbeta vidare med. Känguruproblemen

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

Identifiering av stödbehov

Identifiering av stödbehov Identifiering av stödbehov Bedömning i matematik Årskurs 1 Handbok Niilo Mäki Institutet, 2011 Koponen, T., Salminen, J., Aunio, P., Polet, J., & Hellstrand, H. LukiMat - Bedömning av lärandet: Identifiering

Läs mer

Aktiviteter förskolan

Aktiviteter förskolan Aktiviteter förskolan Äggkartongsuppdrag Du behöver: Äggkartonger Typ av aktivitet: par Tränar följande: - att bilda par - hälften och dubbelt - geometriska former och talföljder - jämförelseord - antal

Läs mer

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Karin Landtblom & Anette De Ron Gruppera mera! Dubbelt och hälften är vanliga inslag i den tidiga matematikundervisningen. Elever ska ringa in hälften av något eller rita så att det blir dubbelt så många.

Läs mer

Geometri med fokus på nyanlända

Geometri med fokus på nyanlända Geometri med fokus på nyanlända Borås 17 januari 2017 Madeleine Löwing Tala matematik Bygga och Begripa Begrepp i Geometri Använda förklaringsmodeller som hjälper eleven att bygga upp långsiktigt hållbara

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Sannolikhetslära till pdf.notebook. May 04, 2012. Sannolikhetslära. Kristina.Wallin@kau.se

Sannolikhetslära till pdf.notebook. May 04, 2012. Sannolikhetslära. Kristina.Wallin@kau.se May 0, 0 Sannolikhetslära Kristina.Wallin@kau.se May 0, 0 Centralt innehåll Sannolikhet Åk Slumpmässiga händelser i experiment och spel. Åk 6 Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment

Läs mer

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel MATEMATIK F-klass Genom att använda matematik i meningsfulla sammanhang visar vi barnen vilka möjligheter den ger. Ex datum, siffror och antal, ålder, telefonnummer mm. Eleven bör kunna: benämna siffrorna

Läs mer

Avdelning 1, trepoängsproblem

Avdelning 1, trepoängsproblem Avdelning 1, trepoängsproblem 1. Vilket är ett jämnt tal? A: 2009 B: 2 + 0 + 0 + 9 C: 200 9 D: 200 9 E: 200 + 9 Frankrike 2. Var är kängurun? A: I cirkeln och i triangeln, men inte i kvadraten. B: I cirkeln

Läs mer

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med

Läs mer