Johannes Gutenberg. Johannes Gutenberg valdes 1999 till Årtusendets man.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Johannes Gutenberg. Johannes Gutenberg valdes 1999 till Årtusendets man."

Transkript

1 Johannes Gutenberg Johannes Gutenberg valdes 1999 till Årtusendets man. Han är uppfinnaren till boktryck med lösa typer och är därmed massmedias fader. Hur Europas politiska och kulturella historia skulle se ut utan Gutenbergs bedrift är lockande att spekulera om. Denna tekniska utveckling påskyndade humanismen och reformationen och förblev utan konkurrens i nära 350 år. Tryckyrkets industrialisering och den digitala revolutionen fullbordar det som han började: den snabba utbredandet av vetande inom räckhåll för alla och en var. Ju mer man läser om honom desto otydligare blir bilden. En särpräglad människa var det helt säkert. Egentligen är det enbart genom domstolsprotokoll som man vet något om denne man. För inblandad i rättsfall var han ofta.

2 Tillbaka i tiden Om vi i fantasin går tillbaka 600 år i tiden, så hamnar vi vid talets början. Hur såg det ut i vårt land då? Många har nog läst Jan Guillous trilogi om korsriddaren Arn, som föddes i nådens år Arn är en uppdiktad person, men Guillou berättar mycket initierat om 1100-talet, så att vi kan leva oss in i den tiden. Han har ju också skrivit en fristående bok om Birger Jarl, som han menar vara sonson till Arn. Birger Jarl levde på 1200-talet. Och från och med Birgers son Valdemar kom den mäktiga ätten från Bjälbo i Östergötland att i mer än hundra år härska på Sveriges tron. En sonsonson till Birger Jarl regerade under stor del av 1300-talet, då digerdöden härjade. Han hette Magnus Eriksson. En av Magnus söner blev kung i Norge under namnet Håkan VI. Håkan gifte sig med en dansk kungadotter, Margareta, dotter till ärkefienden Valdemar Atterdag. Margareta tar makten, sedan hon blivit änka och den ende sonen dött. Hon försökte förena de tre nordiska länderna i Kalmarunionen. Margareta hade hårda nypor, men hon lyckades få ordning och fred och välstånd i länderna. Så var läget i landet i början på 1400-talet. I Linköping bodde cirka 800 människor i små låga hus i ett gytter, men uppe på åsen höjde sig ett märkligt bygge domkyrkan. Just år 1400 kunde man fortsätta att bygga ut den östra korsgången. Bygget hade legat nere i 60 år beroende på digerdöden, krig och oroligheter. Men nu kom från Köln och omkringliggande områden tyska stenhuggare, murare och timmermän ledda av arkitekten Mäster Gierlach. De slog sig ner i Linköping och byggde kyrkan klar. Det var nog en märklig upplevelse för stadsborna med så många utländska gästarbetare. Men man kanske inte var så olika ändå. På den här tiden hade kyrkan ännu inte splittrats. Hela Europa var katolskt och det gemensamma språket för de lärda var latin. Och latin var det språk som böckerna skrevs på. Det var i klostren man skrev böckerna för hand och det var också klostren och kyrkan som svarade för den tidens omsorg, vård och skola. I Linköping fanns sedan många år en katedralskola. Och i Vadstena hade den heliga Birgittas kloster kommit igång, världens enda kloster grundat av en svensk. I Alvastra präntade munkarna den ena kyrkliga boken efter den andra på pergament i stort format, så att den 2

3 under gudstjänsterna kunde läsas av många samtidigt. Man hade inte råd att tillverka så många böcker. Pergament, som framställdes av kalvhudar, var dyrt. I staden Mainz Om vi nu skulle ta kontakt med den trakt som stenhuggarna i domkyrkan kom ifrån. Vi förflyttar oss i fantasin till Mäster Gierlachs stad Köln med sin fantastiska domkyrka och vi fortsätter söderut längs floden Rhen till Mainz. Det var redan då en betydelsefull stad, ett handelscentrum och en stad med ärkebiskopssäte. År 1400 var invånarantalet ungefär I Mainz levde flera patricierfamiljer den tidens adel med särskilda skatteprivilegier och där fanns skråväsendet den tidens fackföreningar. Och mellan dessa var det ofta stridigheter. Men låt oss inte gå händelserna i förväg. Det är dags att bekanta oss med en klädeshandlare, en man från en rik patriciersläkt, Friedrich eller Friele Gensfleisch. Han föddes omkring 1350 och nämns som borgare i Mainz Friele var gift två gånger. När hans första hustru dött, gifte han 1386 om sig med Else Wirich som var dotter till en köpman. De bodde först på gården Hof zur Laden. Sedan flyttade de till Hof zum Gutenberg. Den gården låg i hörnet Schustergasse och Christophstraße, men den finns inte kvar i dag. Det var lite konstigheter med namnen på den tiden. Man hade sitt förnamn och sedan lade man till gårdens namn. Precis som vi väl gjort i alla tider: Janne i Vedemö, Curt i Berga. Gensfleisch var en lantgård utanför staden. Efter huset i Mainz tog släkten sig namnet zur Laden och sedan fadern förvärvat ytterligare ett hus i Mainz, lade man till zu Gutenberg. Johannes Gutenberg bibehöll alla dessa namn och kallas i urkunderna omväxlande Gensfleisch, zur Laden och zu Gutenberg. Efter 1420 händer det att Henne zum Gensfleisch zur Laden zu Gutenberg blev Johannes Gutenberg. Och tur är väl det. För vem skulle komma ihåg ett så långt och konstigt namn? Nåväl, Johan Gutenberg föddes någon gång mellan 1393 och Exakt när vet man inte, men man har helt enkelt beslutat att det är år Han 3 Gutenbergs vapen

4 kallades antagligen Hennchen eller Henne, som är smeknamn på Johannes. Man vet att Johan hade en sju år äldre bror, som hette Friele efter fadern och en äldre syster som fick moderns namn Else. Födelsedagen tror man är den 24 juni. Efter tidens sed fick man nämligen namnet efter dagens helgon. När nu pojken får namnet Johan eller Johannes, tolkar man det nu som om han föddes på Johannes Döparens dag, nämligen den 24 juni. Man vet ingenting om Johans uppväxttid. Antagligen besökte han en klosterskola och lärde sig läsa, skriva och räkna. Han lärde sig även latin, vilket inte var självklart på den tiden. Det var ju ofta oroligheter i Mainz mellan patricier och skråväsendet. Man vet att många patricierfamiljer drevs från staden år Då bosatte sig familjen Gensfleisch tillfälligt i Eltville, där modern ärvt ett hus vid Burghofstraße vid ringmuren var det hungerkravaller i Mainz och då flyttade man igen. Men Johan har möjligen också studerat i Erfurt, som hörde till Mainz ärkestift. Det finns en Johannes de Alta villa inskriven vid Erfurts universitet /20. Han bör då ha studerat grammatik, retorik, dialektik, astronomi, matematik, aritmetik och musik i tre terminer. Så kunde han fortsätta med latinsk grammatik och språk, grekisk och latinsk filosofi och naturvetenskap. Johans far dog hösten Då kommer den första domstolsprotokollet. Det är nämligen en arvstrid mellan Johan, hans bror Friele och hans svåger Clas Vitzthumb gentemot styvsystern Patze Blashoff från faderns första äktenskap. Modern levde till 1433 och då vet man att Johan fick ut en stor summa pengar. Straßburgstiden I början av 1420 vet man inte riktigt var Johan befinner sig. Han hade av politiska skäl lämnat hemstaden Mainz. 1430, då det åter var fred mellan de stridande parterna skråna och patricierna, återvände han tydligen inte. Han finns då i Straßburg antagligen sedan en längre tid. Straßburg var en betydelsefull stad med invånare och ledande på många områden, särskilt inom handel och hantverk. Det verkar som om Johan utbildat sig till guldsmed. Han bodde i St. Argobast, en förort till Straßburg. Han undervisade i konsten att polera ädelstenar och drev samtidigt en förening, som tillverkade pilgrimsspeglar för vallfärden till Aachen 4

5 1439. Speglarna var en sorts broscher, som göts av en tenn-blylegering i formar och antagligen polerades efteråt. En av Johans lärlingar hette Andreas Dritzehn och blev senare hans kompanjon. Hemma hos Andreas placerade Johan en träpress, som han beställt hos en svarvare. Och en annan lärling i föreningen hade tillsammans med sin bror en papperskvarn. Det här rörde sig om en ny konst, som skulle hållas hemligt. Press, formar, bly, verktyg m.m. nämns i ett dokument är Tryckeriverkstad Johan åter inblandad i en rättegång. Då nämns för första gången hans tekniska arbete. Efter kompanjonen Andreas Dritzehns död, lät han från pressen, som Andreas hade hos sig hämta fyra stycken och söndertaga dem så att ingen kunde se vad det varit, står det i protokollet. Det händer för övrigt en massa egendomliga saker under Straßburgtiden. Alla borgare måste tillhöra en förening. Johan anslöt sig som halvmedlem i Nach-Konstofler (=Konstabler) och förpliktade sig därigenom att i händelse av krig hålla 1/2 häst. Detta innebar förstås, att han hade en hel del pengar. Samtidigt omnämndes han såsom en som inte tjänar hos/med någon. Tredje gången han nämns är då han ansluter sig till målarna och guldsmederna. Han lagrade oerhört mycket vin i sin källare, som han omöjligt kunde ha anskaffat för privat bruk. Han lånade en stor summa pengar av Tomasstiftet i Straßburg, men han betalade aldrig tillbaka den, trots att han dömdes till straff för det. 14 mars 1434 lät Johan fängsla en stadsskrivare från Mainz, som tillfälligt var i Straßburg, under förevändning att staden inte betalt ut ränta till honom. Staden Mainz hade nämligen slutat att betala ut hans livränta, eftersom han inte återvände Johan vann målet och fick beloppet + ränta år är Johan åter uppe i den ärkebiskopliga domstolen i Straßburg. Han anklagas av en adelskvinna, Anna vid Järnporten (Ennel zu iseren Tor), för brutet äktenskapslöfte. Inget är känt om utgången. Gutenberg befann sig nästan alltid i penganöd. Han vistades i Straßburg till 12 mars 1444, efter den tiden finns inga uppgifter om honom. Många spekulerar om han började trycka redan i Straßburg. Enligt senaste forsk- 5

6 ning trycktes ingen bok i Straßburg före 1460, det dröjde mellan 5 och 10 år innan hans uppfinning kommit så långt att man kunde trycka den första texten. Först 1448 dyker Johan upp i Mainz utan pengar men med idéer. Han lånar 150 gulden 16 okt. 1448, en släkting gick i borgen. Han utrustar sitt första tryckeri i föräldrahuset Zum Gutenberg. Där han Donat- och Kalendertyper, uppkallade efter senare produkter, d.v.s. latinböcker. De typerna var ganska stora. I aug lånar han 800 gulden av Johann Fust, som senare blir hans kompanjon. Detta ska visa sig vara ödesdigert. Uppfinningarna Hittills hade alla böcker mödosamt skrivits för hand. Detta gjordes framför allt i klostren. På 1300-talet tryckte man från träsnittsstockar, där bild och även text hade skurits ur. Man gjorde s.k. blockböcker. Även hela sidor text kunde skäras som träsnitt. Träsnitt användes på 1400-talets början ofta till spelkort, helgonbilder och flygblad. Gutenbergs uppfinningar var mer än bara ett gjutinstrument. Man kan säga att det var minst 10 olika uppfinningar. 1) Gjutinstrument för att tillverka lösa trycktyper. I Kina tryckte man redan på 1000-talet f. Kr. med lösa typer av trä år senare med typer av bränd lera fanns metalltyper i Korea. Gutenberg konstruerade ett gjutinstrument, som med osviklig precision kunde gjuta ett obegränsat antal typer med varierande bredd (från i till m) men med samma kägel, d.v.s. höjd på bokstaven. I äldsta tid, då boktryckarna själva var stilgjutare, hade varje tryckeri sin typhöjd, då man inte ville riskera att typerna skulle bli stulna. 2) Patris matris. På en stålstav graveras en bokstav spegelvänt = patrisen. Med en hammare bultar man in patrisen i en mjuk kopparplatta = matrisen. Bokstaven syns nu rättvänd som en fördjupning. Gjutkanalen i gjutinstrumentet har räta 6 Handgjutinstrument

7 vinklar. I ena änden sätts matrisen som ett lås. Nu kan man gjuta kopior, som ser ut som den ursprungliga stämpeln, patrisen. Man kunde framställa ungefär fyra typer i minuten. På Gutenbergs tid hade typen ingen signatur, d.v.s. en fördjupning, så att man kan se att lägga den åt rätt håll. Patris Gjuten bokstavsform (typen eller bokstaven) Matris 3) Rätt sorts legering till typerna. Typerna göts redan på 1400-talet av bly med tillsats av något tenn samt antimon och/eller vismut. Gjutmassan höll nära 300 grader. Den måste kunna stelna snabbt och dessutom tåla högt tryck utan att slitas. 4) Kast. När man slagit av gjuttappen och justerat typhöjden, lades typerna in i en snett uppställd trälåda med c:a 100 fack. Låda heter Kasten på tyska. 5) Vinkelhake eller sätthake och en form för att isolera/stänga sidorna. Sättaren plockar ut typerna från kasten och sätter dem i en sätthake, som är lika bred som spalten eller texten ska vara. Sätthaken gjordes ursprungligen av trä, men är numera i metall. För att få avstånd mellan typerna användes blindmaterial, som är något lägre och därför inte kan tryckas. Man lyfte ur varje färdigsatt rad till skeppet med en sättlinje. Skeppet är det redskap, en form, i vilket de färdiga raderna samlas, tills de blir en färdig sida. Det var också ursprungligen av trä med en tunga, som man kunde dra ut. Raderna bands samman med kolumnsnören. Sätthake 6) Tryckfärg. Ett ytterligare tekniskt problem var 7

8 tryckfärgen. Den färg som tidigare använts vid tryckning med träsnitt kunde inte användas på metalltyperna, eftersom den inte togs upp av metallen. Detsamma gällde för bläcket som skrivarna skrev med. Färgen måste vara lätt klibbig och av god svärta. Den fick heller inte tränga igenom, för man måste kunna trycka på båda sidor av papperet. Tryckfärgen gjordes av sot och linolja. Linoljan skulle först kokas till en tjock fernissa. Det gjordes utomhus för eldfarans skull. Man gjorde upp eld i en grop. En stor kopparkruka användes, den kallades färgblåsan. Kokningen skulle ske ganska långsamt och under tiden rensade man då och då oljan genom att doppa ner brödstycken, som sög åt sig vatten och föroreningar. Oljan kunde lätt fatta eld, om den tilläts koka över och tränga ut och likaså kunde lätt explosioner uppstå. När fernissan fått exakt rätt konsistens, ställde man färgblåsan att svalna. Nu skulle svärtan blandas i. Soten rensades först och finfördelades. Då var det noga att blanda i rätt kvantitet, så att man fick rätt konsistens. Om fernissan var för tunn, hjälpte det inte att blanda i mer sot. Då slog färgen igenom papperet och det blev gula fläckar på baksidan. Det ser man ofta i äldre böcker. För att färgen skulle torka snabbare, blandade man ibland i asfalt, kopaivabalsam m.m. 7) Färgbollar för att lägga på tryckfärg. Man hade två färgbollar till varje press. De hade trästommar av bästa lindträ och de skulle vara urholkade, så att stoppningen blev så tjock som möjligt. Denna bestod av urkokat och torkat hästtagel eller väl kardad ull. Överdraget gjordes vanligtvis av fårskinn, valkat med tran för smidighetens skull. Eller använde man ogarvat skinn av hund. Det skinnet är porfritt, så att inte tryckfärgen kan tränga igenom. Den trögflytande, tjocka kladdiga färgen revs på en glatt färgsten. Bollmästaren så benämnde man tryckaren som skulle färga in, tog färgen från denna färgsten med två tryckbollar, rev den jämn mellan bollarna och hamrade så lätt in färgen på satsen. Han måste då se upp, så att inte enskilda typer kletades fast på bollen och så drogs upp ur satsen. Då fick man använda en ålspets för att korrigera. Till sist uppfann Gutenberg sättet att fukta papperet och Färgbollar 8

9 pergamentet före tryckning och efteråt hänga arken som tvätt på en lina på tork. 8) Tryckpress med skjutbar karré, punkturer för att lägga bladen liksidigt, remmika för att skydda ytorna som inte ska tryckas, däckel, digel och pressbängel. Idén till tryckpressen kom från vinpressen. Det är alltså en s.k. spindelpress. Den bestod av en kraftig stomme av ek. Själva skruven var också den ursprungligen av trä, senare av järn och sedan av mässing. Karrén är rörlig och den gjordes ursprungligen av trä. Man lägger tryckformen på fundamentet, som vilar på karrén. Där färgas formen in med färgbollarna och så skjuts den in under digeln, som är en vågrät platta, som skruvas ner. Remmikan, fäst i däckelns övre kant, är beklädd med pappersmakulatur. Den tjänar till att nedfälld över däckeln hålla fast papperet och som skydd mot nedsmutsning av marginalerna. Remmikan vilar mot ett rep som är spänt från golv till tak. När tryckaren trampar på repet, så slås remmikan ner över däckeln. På däckeln, en Tryckplatta (Digel) Tryckpress Spindel Bengel 9 träram överspänd med pergament, fäster man papperet med hjälp av punkturer. Det är två små nålar, som gör så att trycket hamnar rätt och att de enskilda raderna på fram- och baksidan (skön- och vidertryck) hamnar exakt över varandra. Man fäller ner däckeln över den infärgade

10 tryckformen och alltsammans förs in i själva pressen. Pressbängeln slutligen är förbunden med digeln. Det är en ungefär meterlång stång och som står vågrätt ut från spindelskruven. När man drar åt bängeln, pressas genom skruvkonstruktionen digeln mot däckeln och följaktligen papperet mot den infärgade tryckformen. Digeln var av järn eftersom det var nödvändigt med ett likformat tryck. Vid pressen arbetade två män, bollmästaren som färgade in satsen och tryckaren som lät karrén fara in och ut och som genomförde det egentliga trycket. Man vet inte hur Gutenbergs press såg ut. 9) Finansieringskoncept. 10) Försäljningssystem. Gutenbergsbibeln Gutenbergs förebild för bokstäverna var den gotiska handskriften, som skrevs med gåspenna. I den 42-radiga bibeln finns 290 olika typer mot numera. Det måste ha tagit ett halvår att gjuta typer. Gutenberg valde en nästan felfri avskrift av kyrkofadern Hieronymus Vulgata från 300-talet som förlaga. Varje sida med två spalter, varje spalt 42 rader. Hela bibeln omfattade sidor eller spalter med vardera bokstäver, tillsammans omkring bokstäver. Den trycktes i storfolieformat i två band och med stora bokstäver, som kunde läsas i dåligt upplysta kyrkor. 150 exemplar var på papper och ungefär 30 på pergament. Till pergamentet gick det åt till kalvhudar. Det kostade gulden. Papperet var också dyrt. Det kom i huvudsak från Italien. Varje bibel består av två band. Man uppskattar att det tog timmar att sätta en sida. Sex sättare kunde då sätta texten på 212 dagar. Och då har man inte räknat den tid det tog att lägga av bokstäverna. Sex pressar fanns det där 12 tryckare arbetade. Först tryckte man anfanger, överskrifter och kapitelanvisningar med rött. Detta visade sig bli för dyrt, så man överlät arbetet på en bokmålare. Därför blev alla biblar olika. Två tryckare kunde knappast göra mer än tio sidor i timmen, det betyder 120 sidor under en 12-timmars arbetsdag. 10

11 Då kunde man alltså trycka cirka 700 sidor om dagen sidor trycktes. Det måste ha tagit 340 dagar d.v.s. ett år. Men på grund av den tidens många helgdagar, så var det bara 280 arbetsdagar på ett år. Så därför tog tryckningen av bibeln 3 år, från Hittills hade en skrivare använt tre år för att skriva en bibel, nu kunde man på Gutenbergs 42-radiga Bibel samma tid framställa 180 exemplar. Det finns bara 48 exemplar av den 42-radiga bibeln kvar i dag, 36 på papper och 12 på pergament. Nio har fortfarande originalband. En del har utsmyckningar i marginal och miniatyrer, som senare gjorts av bokmålare. Det finns två biblar i Gutenbergmuseet. I Köpenhamns Konglige bibliotek finns band 2 och Leipzigs universitetsbibliotek har två pergamentband. Vi har haft en bibel även i Sverige, men tyvärr finns bara fragment kvar. En inte så kulturellt intresserad kung på 1500-talet tyckte att de präktiga pergamentsbladen var bra omslag för landets räkenskaper. Eller var det hans katolikskräck? Hans namn var Gustav Vasa. Man räknar med att på den tiden kostade en pappersupplaga mellan 20 och 40 gulden, 11

12 en i pergament mellan 50 och 60 gulden, d.v.s. lika mycket som ett hus. Den tillhör fortfarande världens dyraste böcker gav man i Texas 2,5 miljoner dollar för en bibel. Tiden Johannes Gutenberg hade som tidigare nämnts, år 1450 fått låna 800 Gulden av en rik borgare i Mainz vid namn Johannes Fust. Fust blir senare hans kompanjon. Lånet var med 6 % ränta. Gutenberg bygger för pengarna upp ännu ett tryckeri, större och modernare, i Haus zum- Humbrecht och hans medarbetare blir Peter Schöffer. Det nya tryckeriet kallades Druckhus och här trycktes bibeln. Det låg på Schusterstraße 20, ganska nära det gamla Urtryckeriet. Årligen skulle Fust dessutom förskottera Gutenberg 300 gulden till kosthåll, biträdeslöner, hyra, pergament, papper, färg m.m. Gutenberg måste under tiden parallellt trycka andra alster för att finansiera projektet, mindre tryck såsom avlatsbrev, kalendrar och ordböcker. Han behövde hela tiden pengar för inköp av material. Men arbetet var för stort och drog ut på tiden fick han låna ytterligare 800 gulden. I oktober 1455 blev Fust otålig över den långa tiden och fordrade tillbaka pengarna med ränta på ränta. Han stämde Gutenberg på tillsammans Gulden (= kr. ungefär, en oerhörd summa i en tid då tre personer kunde äta sig mätta på bröd för 1 öre.) Gutenberg i sin tur åberopade ett muntligt löfte. Den 6 november 1455 kom rättens utslag. Gutenberg ruinerades och fick lämna en stor del av verktygen och produktionen i pant. Fust övertog nu det nya tryckeriet och under ledning av Schöffer kunde verksamheten genast fortsättas. Peter Schöffer gifte sig med Fusts dotter Christine och det blev ett familjeföretag. Även allt färdigt bibeltryck togs alltså i pant. Fust vann gulden på att försälja upplagan. Fust och Schöffer började märka sitt tryck med tryckarmärke, vilket tyvärr aldrig Gutenberg gjorde. Nyare forskning har dömt Fust annorlunda. Man tycker att hans krav var berättigade. Man antar att partnerskapet mellan Fust och Gutenberg avbröts mot slutet på grund av oförutsedda stora utgifter. Slutligen stod man inför 12

13 försäljningen av bibeln, som i ren vinst gav till gulden. Var Fust rädd att inte få ut sin andel? Eller hade han kalkylerat med att han efter processen inte bara skulle få tillbaka sina utlägg utan även öka sin förmögenhet genom vinsten? Den privata bindningen mellan Fust och Schöffer hade kanske bidragit till att försvaga Gutenbergs ställning, för Schöffer var enligt en notis kanske t.o.m. Fusts adoptivson. Rätten kan säkert lastas för att kommande vinster av bibeln inte finns med i förhandlingarna. Å andra sidan skulle den präktiga urstyseln av bibeln inte kunnat vara möjlig utan Fusts finansiering. I fallet Gutenberg märker man hur viktig upphovsmannarätten är. Om detta hade hänt senare, så skulle Gutenberg ha blivit miljonär och ha liknande ställning i världen som Bill Gates som utvecklade mjukvaran i Microsoft. Utan fungerande verkstad och utan kreditvärdighet kunde inte Gutenberg genomföra det stora projektet. Han var en fattig och säkert en bruten man. Han hade lite kvar som han sålde till staden Mainz juridiska ombud Dr. Konrad Humery, som lät Gutenberg låna verkstaden. På så sätt kunde han fortsätta trycka i det äldre och sämre tryckeriet, men bara småskrifter. Här framställdes antagligen Turkkalendern 1454 och Turkbullan 1455/56. Den var på tyska. De här skrifterna trycktes med Donat-kalender-typen som är större än B42-typen. Den skriften kallas också Gutenbergs urtyp trycktes Åderlåtnings- och laxerkalender, som det finns fragment av i Paris. Vidare latinsk grammatik på pergament, astronomisk kalender, en sibyllebok m.m. Mellan 1458 och 1460 trycktes den 36-radiga bibeln. Den hade större bokstäver, man fick bara plats med 36 rader i st.f. 42 på en sida. Det finns bara 13 exemplar + några fragment kvar av denna bibel. Man vet inte upplagans storlek eller tryckort. Kanske i Bamberg och av Albrecht Pfister, en av Gutenbergs medarbetare. Papperet är nämligen från Bamberg, det kan man se av vattenmärket och de flesta exemplaren finns i kloster i Bambergs omgivningar. Gutenberg var inte 60 år, då han förlorade processen mot Fust och Schöffer. Hans verkstad kunde med de inskränkta medlen inte längre blomstra. Strax därpå gick han in i det världsliga religiösa brödraskapet i 13

14 St. Viktorsstiftet. Kort tid därefter upplevde Mainz en stor omvälvning. Kurfursten Dieter von Isenburg avsattes av påven och greve Adolf von Nassau var bestämd till efterträdare. Det ledde till borgarkrig Vissa borgare höll på Dieter andra på Adolf. Det var Adolf som segrade, vilket ledde till att hans soldater ställde till med ett fruktansvärt blodbad bland stadsbefolkningen. Mainz blev delvis förstört och brandskattat. Bl. a. brändes Fusts hus och tryckeri ner. Kurfurst Adolf lät straffa flera män bl.a. Gutenberg med förvisning. Gutenberg bosatte sig då i Eltville och han flyttade sitt tryckeri dit. I Eltville hade även ärkebiskopen och kurfursten sitt slott. Ett år senare fick de förvisade återvända till Mainz. Då överlät Johan sitt tryckeri till två släktingar, Heinrich och Nicolaus Bechtermünze. Sedan skedde en stor förändring. Johan Gutenberg utnämndes den 15 januari 1465 till hovman på livstid hos kurfurst Adolf. Detta innebar att han fick fri kost och logi i Algesheimergården i Mainz. (Den finns kvar, men är totalt om- och tillbyggd). Han fick försörjning med säd och vin, tjänsteoch skattebefrielse och dessutom årligen nya kläder. Gutenberg som vid denna tidpunkt sannolikt var blind, kunde njuta av denna lättnad i tre år. Den 3 februari 1468 dog han. Han efterlämnade inga barn och hans begravning var enkel. Doktor Humery skrev på anmodan av kurfursten ett förpliktelsebrev, att inte förskingra det som Gutenberg efterlämnat. Om redskapen framledes skulle användas, så fick det bara ske i Mainz och en borgare från staden skulle ha företrädesrätt till köp vid en eventuell försäljning. Materialen stannade tillsvidare i Eltville. Man har hittat ett utkast till en gravinskrift av Johans släkting Adam Gelthus och enligt den verkar han ha blivit begravd i Franciskankyrkan i Mainz. Den kyrkan finns inte kvar, men den låg vid det gamla universitetet. Kyrkan och det närbelägna klostret förstördes i ett krig mot Frankrike Hur såg han ut? 1827 gjordes en sandstensfigur, som föreställer Gutenberg. Den finns vid museet. Vid ingången till museet finns en bronsbyst av Wäinö Aaltonen från

15 1837 restes på Gutenbergsplatsen en bronsstaty av Thorvaldsen. Vid Johannes Gutenbergsuniversitetet står en stenbyst. Det finns också en hel del bilder. Alla de här föreställer en skäggig man. Men enligt forskare så hade inte patricierna skägg! Varför spreds boktryckarkonsten, den hemlighetsfulla uppfinningen, så snabbt i början av 1460-talet? Stridigheterna mellan biskoparna Dieter av Isenburg och Adolph II av Nassau ledde som tidigare nämnts till Mainz erövring och skövling den 28 oktober Då brann Fust-Schöfferska tryckeriet ner. Troligen begav sig då gesäller och arbetare ut på vandring till grannstäderna. Men även Gutenbergs lärjungar, Pfister och Mentelin, öppnade vid den tiden tryckerier i Bamberg och Straßburg. Man tror att det trycktes cirka 12,5 miljoner böcker under de första 50 åren. Omkr nådde boktryckarkonsten Östersjöområdet. Lübeck blev den viktigaste tryckorten trycktes första boken i Odense i Danmark och 1483 i Stockholm i Sverige. Skandinaviens första boktryckare, Johan Snell, kom från Lübeck. Han var först i Odense och kallades 1483 till Sverige för att trycka en mässbok, Missale Upsaliense. Under sina två år i Sverige hann Snell utom missalet även trycka en rad smärre skrifter, bland vilka den rikt illustrerade Dialogus creaturum moralizatus anses vara den första i Sverige tryckta boken fanns ett litet tryckeri i Vadstena kloster, men det brann efter 1/2 år. Det första svenska boktryckeriet anlades på Gråmunkeholmen, nuvarande Riddarholmen. Därifrån kom den första boken på svenska: Aff dyäfwlsens frästilse. Typerna övertogs troligen av Mariefreds kloster. En bok trycktes där Sedan ligger tryckeriverksamheten nere ända till 1510, då svensken Paul Grijs startar ett litet tryckeri i Uppsala, som tryckte ett 10-tal smärre arbeten. År 1523 uppsatte biskop Brask ett antagligen ännu mindre tryckeri i Söderköping. Det lades ner efter tre år på Gustav Vasas befallning grundades Uppsala universitet och behovet av tryckta böcker ökade. Reformationen krävde också böcker av dogmatiska och religiösa skäl. Men först under Gustaf II Adolfs tid kan man säga att boktrycket florerade hos oss. Kungliga tryckeriet upprättades först trycktes Nya testamentet på svenska och Gustav Vasas bibel

16 kom Gustav Adolfsbibeln, 1646 den s.k. Kristinabibeln och 1703 Karl XII:s bibel. Stiftstryckeri fanns bl.a. i Linköping från Per Brahe d.y. grundade 1666 ett privattryckeri på Visingsö. Det var i gång I visingsötryckeriet trycktes 35 skrifter, många nu ytterst sällsynta. Johann Kankel från Pommern förestod tryckeriet. Under medeltiden var det ont om bibliotek i Europa och de innehöll sällan mer än 500 band. För att förhindra stölder var böckerna dessutom ofta fastkedjade vid hyllorna. Innan böcker började spridas i större upplagor, var det stora skillnader mellan de språk eller dialekter som talades inom ett lands gränser. Skillnaderna gällde inte bara uttal utan också ordförråd och grammatik. När man började trycka böcker var det första gången språken uttrycktes i skrift. Det skapade ett enhetligt nationellt språk. I Tyskland blev Luthers bibelöversättning förebild för det tyska högspråket. I Sverige blev det de mellansvenska dialekterna som kom att ligga till grund för det svenska riksspråket. En tysk dialekt, som talades i Holland och erkändes av tryckare i Amsterdam utvecklades till det nederländska språket. I Italien blev den dialekt som talades i Toscana förebild för den klassiska italienskan och Englands förste boktryckare valde sin egen sydöstengelska dialekt för böcker på engelska. Den första bibeln på tyska trycktes 1466 i Straßburg. Den hade ett ålderdomligt språk. Sedan trycktes både praktfulla biblar som efterliknade handskrifter och enklare för gemene man. Före Luther fanns 18 bibelutgåvor på tyska. Men de var dyra och hade ett svårt språk. Från 1522 till Luthers död 1546 fanns över 300 högtyska utgåvor med en sammanlagd upplaga på en halv million exemplar. Under reformationstiden förstördes det mesta av den papistiska litteraturen. Det var god pergament i de liturgiska böckerna, som nu kom till återanvändning. En del blad användes t.ex. för omslag till räkenskapshandlingar. Man har t.o.m. hittat blad från Gutenbergs 42-radiga bibel och Fusts och Schöffers Psaltare av år Flera böcker har man under 1800-talet kunnat rekonstruera, såsom Uppsalamissalet och det svenska gradualet. Det fanns tidigt bokhandel i Lübeck. Därifrån kom många böcker, som köpmän och studerande vid tyska universitet förde hem. 16

17 I Uppsala universitetsbibliotek finns flera äldre inkunabler, som tillhört Vadstena kloster och franciskan- och dominikanklostren i Stockholm. Det finns även i Kungliga biblioteket. Inkunabeltiden tog slut omkring Fram till 1500-talet trycktes ungefär 9 millioner böcker. Över 80 % var på latin, kyrkans och de lärdas språk i Europa. På Frankfurtmässan såldes tryckta pappersark, som fraktades dit i fat. Köparen fick binda boken. Fram till 1480 var det folieformat, som kunde användas för liturgiskt bruk, sedan blev de mindre. Vid den tiden kom också titelbladet med uppgifter om författare, tryckort och tryckare. Tidigare fanns dessa uppgifter i slutet. Man började även paginera vid den tiden. I benediktinklostret Sancta Scolastica i Subiaco utanför Rom startade det första italienska tryckeriet. Redan 1465 arbetade två tyska boktryckare där. Under inkunabeltiden fanns 40 tryckerier i Rom, 25 hade tyska tryckare. Det kallades den heliga konsten. Venedig var också en tidig tryckort. Där trycktes den första bibeln på italienska Frankrikes första tryckeri låg i universitetet Sorbonne. Också där tog man hjälp av tyska tryckargesäller. Knappt 10 år efter Gutenbergs död fanns hans teknik i de flesta av Europas länder. Den första boken på engelska trycktes i Brügge År 1476 öppnades det första tryckeriet i England i Westminster. Renässanshumanismen en rörelse som uppstod i Italien på 1400-talet och reformationen på 1500-talet kan tacka boktryckarkonsten för sin snabba utbredning. Kontakt: Copyright 2010 Grafiska Museet Tryckerimuseum 17

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING

Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Religion VT 2015: Judendom, kristendom och islam Historia VT 2015: Medeltiden KORT SAMMANFATTNING Vad 4b ska kunna i religion och historia torsdagen den 12 mars Kort sammanfattning Det ser nog ändå mycket

Läs mer

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken

KRISTENDOMEN. Kristendomen spreds till Sverige från Europa Människorna byggde sina egna kyrkor De som gick till samma kyrka tillhörde samma socken Medeltiden KRISTENDOMEN KRISTENDOMEN Kyrkan var sträng, de som inte löd kyrkans regler kallades kättare Bönderna fick betala skatt till kyrkan, kallades tionde Påmedeltiden var Sverige katolskt, påven

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

av tryckandet kom från 1100-talet att ske i Europa, efter att araberna tagit med sig

av tryckandet kom från 1100-talet att ske i Europa, efter att araberna tagit med sig TRYCKHISTORIA Tryckteknik Redan före vår tideräkning tryckte man från infärgade plattor i Ostasien. Redan på 700-talet trycktes religiösa texter i Kina och Japan. På 1000-talet började man framställa lösa

Läs mer

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting.

Medeltid. Lydnad betydde att man lovade att lyda Gud mer än man lydde människor. Fattigdom betydde att man lovade att man inte skulle äga någonting. Medeltiden 1 Medeltid I Sverige 1050-1520 (500-1500 ute i Europa) Tider förändras sakta Efter det vi kallar Vikingatiden kommer medeltiden. Nu var det inte så att människor vaknade upp en morgon och tänkte:

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se

medeltiden 1050-1523 Malin Hägg, Emådalskolan, Mörlunda www.lektion.se medeltiden 1050-1523 Medeltiden Medeltiden varade i Sverige i ungefär 500 år. Mellan åren 1050 1523. Under medeltiden hände det mycket både inom kyrkan och med handeln. Jordbruket utvecklades också genom

Läs mer

1. Gustav Vasa som barn

1. Gustav Vasa som barn På Gustav Vasas tid Innehåll 1. Gustav Vasa som barn 2. Tiden för Gustav Vasa början av 1500-talet 3. Stockholms blodbad 1520 4. Gustav Vasa blir kung 5. Gustav Vasa som kung 6. Gustav Vasas familj 1.

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober

Enkel dramatisering. Den heliga Birgitta. Festdag 7 oktober 1 Enkel dramatisering Den heliga Birgitta Festdag 7 oktober Bakgrund Birgitta var en av medeltidens mest kända personligheter. Hon föddes 1303 i Uppland som dotter till en mäktig lagman. Redan som barn

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj

Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj 1 Enkel dramatisering Erik den helige Festdag 18 maj Bakgrund Erik den helige, kung och martyr, är Sveriges nationalhelgon och skyddspatron som också givit namn till vår katolska Domkyrka i Stockholm.

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali.

Introduktion. Fundera på: vad dessa ord betyder: dialekt, forska, tidiga, spår, f Kr var i världen man talar mandarin, hindi och bengali. Språkhistoria VT11 Introduktion Det finns många språk i världen. Det är ingen som vet exakt hur många. Det är nämligen svårt att skilja på vad som är språk och vad som är dialekt. Ibland säger man att

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti

Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti 1 Enkel dramatisering Den helige Augustinus Festdag 28 augusti Bakgrund Den 28 augusti firar kyrkan den helige Augustinus. Augustinus föddes 354 e.kr i Tagaste i nuvarande Souk Ahras i Algeriet (i dåtidens

Läs mer

Historian om Sankta Claras kloster

Historian om Sankta Claras kloster Historian om Sankta Claras kloster Ture Turesson Bielke var en svensk adelsman, gift med en danska. Han levde på 1400-talet och ägde stora delar av Kalmar län och Blekinge län. Han var mycket rik och lånade

Läs mer

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Vikingatid medeltid - Norden började kristnas på 900- talet, under vikingatiden. - Norra (nuvarande) Sverige och Finland kristnades sist.

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås

Lars Gahrn. Herrevadsbro 1251. Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Lars Gahrn Herrevadsbro 1251 Om liv och leverne på medeltiden bearbetad av Anna Bratås Maktens vägar Hon är så trött av att alltid oroa sig. Oroa sig över att rövare ska plundra matförråden. Att hungriga

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden)

Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Vad vi sagt om religion under medeltiden (och lite av det som kom före medeltiden) Tips 1: Repetera ordläxorna innan du läser det här, då blir det lättare att läsa. Tips 2: Det du måste kunna är markerat.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras:

Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras: Hur vi utformar ett utmanade läromål som tydliggör vad som ska läras: Tydliga för elever och lärare - Dela undervisningsmålen - Tydliggöra mål genom matriser. Visa exempel på framgångskriterier. Jag kan

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Riddare död i krig. Idea utforskar om Hansans köpmän. Hansan. En dag hos bönderna

Riddare död i krig. Idea utforskar om Hansans köpmän. Hansan. En dag hos bönderna Journalister: 4:rorna från Sätunaskolan Drottning MARGARETA! Ida har träffat drottningen i ett spännande möte. Hansan Idea utforskar om Hansans köpmän Riddare död i krig. än En dag hos bönderna Matilda

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser Upptäck Historia Upptäck Historia Lgr 11 är ett grundläromedel i historia för årskurs 4 6. Läromedlet består av grundboken Upptäck Historia med tillhörande två arbetsböcker och en lärarbok. PROVLEKTION:

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?

Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Birger Jarl. Bruno Eringstam, Prästängsskolan, Alvesta - www.lektion.se

Birger Jarl. Bruno Eringstam, Prästängsskolan, Alvesta - www.lektion.se Birger Jarl Programledaren: God dag kung Birger. Välkommen till programmet Vem sitter på tronen! När var du kung? Birger: Ja, jag var egentligen aldrig en riktig kung. Jag var en jarl, kungens närmaste

Läs mer

7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron

7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron 1535 7 oktober - S:ta Birgitta av Vadstena, Sveriges och Europas skyddspatron Ingångsantifon (Upp 2:17) Hör, du som har öron, vad Anden säger till församlingarna! Åt den som segrar skall jag ge av det

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Leonardo da Vinci den gåtfulle mästaren - fundera, diskutera och skriv

Leonardo da Vinci den gåtfulle mästaren - fundera, diskutera och skriv Leonardo da Vinci den gåtfulle mästaren - fundera, diskutera och skriv Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 6-9, Gymnasiet, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-8 Bokens

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus

16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 16 sönd e Tref 1 årg Sorgens ansikten och Jesus 19Dina döda skall få liv igen, deras kroppar skall uppstå. Vakna och jubla, ni som vilar i mullen! Ty din dagg är en ljusets dagg, du låter den falla över

Läs mer

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet DDomkyrkans omkyrkans program för program grundskolan och för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet Kyrka - skola Med skolans nya läroplan finns många möjligheter till samarbete mellan skola och kyrka.

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr

JÄRNÅLDERN. 400 år f.kr till år1050 e.kr JÄRNÅLDERN 400 år f.kr till år1050 e.kr EN HÅRDARE TID Somrarna blev kallare och vintrarna längre än under bronsåldern. Vi har nu kommit fram till järnåldern. Järnåldern var en jobbig och orolig tid i

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Språkhistoria. Namn: På runsvenska: Cathrine Dolk Stenhammarskolan, svenska åk 7VT 15

Språkhistoria. Namn: På runsvenska: Cathrine Dolk Stenhammarskolan, svenska åk 7VT 15 Språkhistoria Namn: På runsvenska: Cathrine Dolk Stenhammarskolan, svenska åk 7VT 15 Läroplan och kriterier Ur Lpo 11 Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Källor och tolkningar Döden spelar schack med en man. En kyrkomålning från 1400-talet kan fungera som en källa till

Läs mer

Lärarhandledning lågstadiet

Lärarhandledning lågstadiet Lärarhandledning lågstadiet Kära lärare, Vi är glada över att ni kommer och besöker Tycho Brahemuseet tillsammans med er klass! Denna handledning är tänkt som ett erbjudande för dem som kan tänka sig att

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

Jag valde att skriva om Braunschweig eftersom jag föddes där. Jag och min tvillingsyster blev adopterade och kom till Sverige i juni 1969, då vi var

Jag valde att skriva om Braunschweig eftersom jag föddes där. Jag och min tvillingsyster blev adopterade och kom till Sverige i juni 1969, då vi var Inledning Jag valde att skriva om Braunschweig eftersom jag föddes där. Jag och min tvillingsyster blev adopterade och kom till Sverige i juni 1969, då vi var 18 månader. Staden har fått sitt namn efter

Läs mer

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf

Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Mark.11:1-10. Det är efter en tung och lång klättring som vi här i texten möter Jesus ridande nedför oljeberget och in i Jerusalem till människors lovprisning. Ifrån

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden

Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige

Läs mer

Det nya hemmet ETT RUM OCH KÖK

Det nya hemmet ETT RUM OCH KÖK ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Hans Peterson ORDLISTA avlopp (s 3, rad 7) som vatten rinner ut i, i badrum och kök kommit till världen (s 3, rad 13) var född värnplikt (s 5, rad 4) militärtjänst kakelugn (s

Läs mer

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:

VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

pär lagerkvist 1891-1974

pär lagerkvist 1891-1974 pär lagerkvist 1891-1974 BIOGRAFI Föddes i Domprostgården i Växjö 23 maj 1891 Pappa Anders Lagerkvist var bangårdsförman och bodde i en en-rumslägenhet i huset. 1876 gifte han sig med Hanna Magnusson från

Läs mer

Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra

Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra Alan Turing Har du någonsin undrat vem det var som uppfann datorn? Har du någonsin undrat vem det var som gav England oddsen på att vinna det andra världskriget? Han hette Alan Turing. Den 12 juni, 1912

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer

Läs mer

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

2 e trefaldighet. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 2 e trefaldighet Psalmer: L174, L145, L199, L185, L178, 199 Texter: 5 Mos 7:6-9, Rom 8:28-30, Joh 1:35-49 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 35 Nästa dag stod

Läs mer

Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA?

Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA? Planerar du att med din klass göra ett STUDIEBESÖK I VADSTENA KLOSTERKYRKA? Vadstena Klosterkyrka besöks årligen av många människor från hela Europa. Olika motiv för människor hit. En del människor intresserar

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Bilaga till B106 Logeblad 2013 nr 3. Torsten Augrell 2013-02-21. Dödahavsrullarna

Bilaga till B106 Logeblad 2013 nr 3. Torsten Augrell 2013-02-21. Dödahavsrullarna Torsten Augrell 2013-02-21 Dödahavsrullarna Dödahavsrullarna har ända sedan de blev hittade år 1947 väckt ett enormt intresse nästan, höll jag på att säga, jämförbart med pyramiderna i Egypten och tolkningen

Läs mer

Söderköpings tryckeri

Söderköpings tryckeri Ola Lönnqvist Söderköpings tryckeri I turistbroschyrer, i böcker, i tryckta skrifter anges det relativt ofta att biskop Brask drev ett tryckeri i Söderköping. Hur förhåller det sig egentligen med detta?

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID 800 1520. Vikingatid och tidig medeltid Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid 17 Könsrelationernas betydelse för samhällsorganisationen 20 Klerkernas tid stat och kyrka etableras 22 Adelns

Läs mer

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning.

God dag. Jag skulle behöva tala med någon assistent eller så, som kan hjälpa mig med ett problem jag har fått. Det gäller sjukpenning. TÖI ROLLSPEL F 007 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista sjukpenning inskriven komplettering diskbråck sjukanmälan distriktsläkarmottagning utbetalningskort registerkort nyinflyttad datan personnummer

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf

Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?

Läs mer

Jesus: förödmjukad och upphöjd

Jesus: förödmjukad och upphöjd Lektion 9 Jesus: förödmjukad och upphöjd Vi undersöker Kristi liv i två faser Vilken underbar plan Gud förberedde för att rädda mänskligheten efter syndafallet! Denna plan som är given åt syndare världen

Läs mer

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder

4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder 4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp.

1. Mycket tidigt på första dagen i veckan kom de till graven då solen gick upp. Markus 16 (16:1-8) Jesus uppstår ur graven 1 När sabbaten var över, köpte Maria från Magdala, Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande oljor för att gå och smörja honom. 2 Mycket tidigt på första dagen

Läs mer