Kvalitetsredovisning Kursplan. Läsåret 2011/2012. Västerås Montessoriskola. Kontaktperson: Margareta Eriksson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2012. Kursplan. Läsåret 2011/2012. Västerås Montessoriskola. Kontaktperson: Margareta Eriksson"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012 Kursplan Läsåret 2011/2012 Västerås Montessoriskola Kontaktperson: Margareta Eriksson 1

2 Kvalitetsredovisningen består av två delar: Arbetsplanen, gemensam för hela skolan Kursplaner för förskoleklassen och åk 1-6 Här redovisas Kursplanerna: sida Förskoleklassen 4 Åk

3 Innehållsförteckning Kursplaner - förskoleklass Sida Svenska - Utvärdering - Åtgärd 5 Matematik - Utvärdering - Åtgärd 5 Kulturämnena: Naturkunskap: - Utvärdering - Åtgärd 6 Geografi - Utvärdering - Åtgärd 6 Historia - Utvärdering - Åtgärd 7 Musik - Utvärdering - Åtgärd 7 Konst - Utvärdering - Åtgärd 7 Idrott och hälsa - Utvärdering - Åtgärd 8 Kursplaner - åk 1-6 Allmän information 10 uppfyllelse, samtliga ämnen 11 Svenska - Utvärdering - Åtgärd 12 formulär 15 Matematik - Utvärdering - Åtgärd 17 formulär 19 Engelska - Utvärdering - Åtgärd 22 formulär 23 Kulturämnena: Naturkunskap: Zoologi, Biologi, Ekologi - Miljö, Fysik - Kemi 24 - Utvärdering - Åtgärd 25 Geografi - Utvärdering - Åtgärd 26 Historia - Utvärdering - Åtgärd 26 Religion - Utvärdering - Åtgärd 27 Samhällskunskap - Utvärdering - Åtgärd 27 Naturkunskap, geografi, historia, religion, samhällskunskap, fysik/kemi formulär 28 Musik - Utvärdering - Åtgärd 31 Konst - hantverk - Utvärdering - Åtgärd 32 Slöjd - Utvärdering - Åtgärd 33 Idrott och hälsa - Utvärdering - Åtgärd 35 Hemkunskap - Utvärdering - Åtgärd 36 3

4 Kursplan Västerås Montessoriskola Läsåret 2011/2012 Förskoleklassen 4

5 Svenska Kursplan för Västerås Montessoriskola, förskoleklassen Barnen ska tränas i språklig medvetenhet. De ska lära sig att lyssna, att använda ett korrekt språk och våga tala i grupp. Barnen stimuleras att påbörja arbetet med läs och skrivinlärningen. Utvärdering Barnen har arbetat i sin egen takt med spårpapper och sina rosa bokstavsböcker. Vi har lagt tonvikt vid att barnen gör sina spårpapper på rätt sätt. De flesta av barnen är klara med bokstavsböckerna. En del har fortsatt med verser och ordlådor, som hämtats från åk 1. De flesta barn kan både bokstävernas namn och ljud. De flesta kan läsa ljudenligt stavade korta ord. Flera barn läser med flyt. Barnen har arbetat med både det rosa och det blå språkmaterialet, och några har även arbetat med det gröna materialet. Vi har påbörjat arbetet med substantiv, adjektiv och verb. Trollet Trulle har följt hem till varje barn en gång per termin. Barnen har fått flera tillfällen att prata, berätta, sjunga och dansa inför gruppen samt öva att lyssna på varandra. Under höstterminen har barnen gjort egna små pjäser, och tillsammans var alla med och skapade teatern Sagan om Vanten som barnen sedan fick visa upp för föräldrarna vid julavslutningen. De flesta av barnen har haft läsläxa varje vecka. Vi har besökt biblioteket en gång i månaden och i höstas deltog vi i bibliotekets bokskola. Vi har haft högläsning vid samlingarna. Åtgärd Vi vill skapa mer plats i klassrummet för sandpappersbokstäverna, så att barnen lättare kan ta fram och arbeta med dem. Det är viktigt att fortsätta arbetet med spårpapper, arbetet med rörliga alfabetet och att skriva orden i små böcker. Vi kommer att fortsätta med Trulle samt ännu mer berätta sagor och ha högläsning vid samlingarna. Vi kommer att vänta med rosa böckerna tills vi anser att barnen har nått den utvecklingsnivå som krävs. Vi vill ha berättarläxa i mer organiserade former, så att alla barn erbjuds tillfälle att förbereda och berätta något som intresserar dem. Vi vill stimulera till egna sagor och berättelser Matematik Barnen ska få en medvetenhet om den roll som siffror har i vår omgivning. Genom att hantera det konkreta montessorimaterialet upptäcker barnen mönster och regler på egen hand och kan gradvis fortsätta till den symboliska framställningen av siffror. De ska stimuleras att lära sig siffersymbolerna och få en inblick i decimalsystemet och de olika räknesätten, samt utföra förberedande övningar i geometri och algebra. Utvärdering Vi har fått mer matematikmaterial, vilket innebär att vi nu har materiel till alla fyra räknesätten. Vi har inte lyckats helt med materialplaceringen, så det kommer vi att försöka göra om till hösten. Alla barn har tränat sifferskrivning och gjort klart de blå matteböckerna. De flesta har även fortsatt med de gröna böckerna. Många barn har börjat räkna addition och subtraktion. Några har även arbetat med multiplikation. Barnen har varit intresserade av att mäta med måttbandet. De ar mätt hur långa eller höga olika saker i klassrummet är. Att räkna pengar har också varit intressant. Åtgärd Vi ska göra flera presentationer i grupp och försöka ge matematiken mer utrymme i klassrummet. Vi ska lyfta fram sandpapperssiffrorna ännu mer när vi tränar sifferskrivning. Vi väntar med gröna böckerna tills barnen har nått så långt i utvecklingen som krävs. Vi ska försöka se till att barnen kan befästa sina nya kunskaper i lekar, i Montessoriarbeten och i mötet med vardagen. 5

6 Kulturämnen Övergripande mål Barnen ska få en helhetssyn på världen och att allting i naturen hänger samman. De ska bli medvetna om människans roll på jorden och lära sig att ta ansvar för och vårda vår jord. De kulturella ämnena ska berika barnens sinnen och få dem att förstå olika aspekter på världen och att vi alla är en del av den.. Naturkunskap Barnen ska få en känsla för de livsformer de träffar på i omgivningen. De ska lära sig att behandla dem med nyfikenhet och respekt. De ska stimuleras till att utveckla medvetenhet och intresse för naturen. Detta leder till en bättre insikt om den ekologiska balansen av allt liv på jorden. Barnen ska göras uppmärksamma på likheter och skillnader mellan arter och utveckla sin observationsförmåga. De ska utöka sitt ordförråd. De ska få kunskap om vad en växt behöver för att växa och hur man sköter den. Barnen ska också få en inblick i djurs och växters livscykel. Utvärdering För att se årstidernas växlingar i naturen och följa växternas livscykel har vi varje vecka besökt en och samma plats i skogen på Djäkneberget. Barnen har fått lära känna de vanligaste arter av träd och blommor som finns i denna skog. Vi har också besökt Vallby friluftsmuseum, för att titta på djuren. Vid ett besök på Vallby har barnen fått uppleva hur det kunde vara på en lektion så som den kunde gestalta sig för hundra år sedan. Besöken på Vallby har varit mycket lyckade och barnen har verkligen visat sin uppskattning. Vi har arbetat med och tillverkat egna böcker om växternas och djurens delar. Vi har följt grodans utveckling i böcker och följt dem i verkligheten på Djäkneberget. Vi har lånat böcker om djur och växter från biblioteket och studerat deras liv. Vi har även sått frön och följt växtprocessen. Åtgärd Vi kommer att fortsätta att besöka skogen på Djäkneberget samt Vallby friluftsmuseum. Vi ska i en större utsträckning samla och pressa löv samt dokumentera lövträden under olika årstider. Geografi Barnens intresse för människors liv i andra delar av världen ska väckas. De ska utveckla respekt för andra kulturer och förberedas att leva i ett mångkulturellt samhälle. De ska påbörja arbetet med världsdelarna. De ska få en presentation av de tre elementen, samt bli medvetna om olika land och vattenformer. Utvärdering Vi har påbörjat arbetet med världsdelarna genom att studera sandpappersgloben och färggloben samt världsdelskartan. Vi har tittat på bilder av människor och platser från olika världsdelar. Några barn har tillverkat egna böcker om världsdelarna. Barnen har också visat ett stort intresse för djuren i olika världsdelar. De har arbetat med världsdelspusslen med djur. Många har också arbetat med land- och vattenformer. Åtgärd Vi kommer att fortsätta med världsdelsarbeten. Vi kommer även att ta fram mer materiel om olika världsdelar och länder. Vi ska ta fram olika länders flaggor och sådant som kommer från dessa länder. 6

7 Historia Barnets intresse för tid ska stimuleras. De ska påbörja arbetet med jordens och livets utveckling. Utvärdering Vi har haft födelsedagspromenad när barnen fyllt år. Vi har arbetat med kalendern, året och dess årstider, månader m.m. Många av barnen har arbetat med klockan hel, halv och kvart. Barnen har arbetat med klockboken och visat intresse för klockan i praktiken. Många av barnen har arbetat med tiden under en dag, från det de vaknar tills de lägger sig. Se även Vallby med ett historiskt perspektiv på att gå i skolan. Åtgärd Vi fortsätter att utveckla historieämnet och arbeta enl. "Hur?"-listan. Konst Barnen ska stimuleras till tidiga konstupplevelser. De ska både få utöva konst själva och betrakta etablerade konstnärers verk. De ska få prova på olika material. Klassrummet ska vara estetiskt tilltalande. De ska träna sig att se detaljer, samt att urskilja, jämföra och observera sin omgivning och på detta sätt få en grund så att de själva kan uttrycka sig i konsten. Utvärdering Vi har arbetat med konstnärer från den perioden som gäller för läsåret. Vi har påbörjat arbetet med färgläran. Barnen har fått experimentera med grundfärgerna, så att de har fått blanda fram sekundärfärgerna. Vi har dock inte pratat eller arbetat speciellt med varma och kalla färger. Barnen har fritt och även mer organiserat fått skapa egna konstverk med olika material. Vi har också varit på teaterföreställningar. Däremot har Konstmuseet tyvärr inte tagit emot oss under det här året. Åtgärd Vi vill bättre planera arbetet med periodens konstnärer. Färglära vill vi ta upp i början av höstterminen och ha det aktuellt under hela läsåret. Vi bör skaffa bättre färger, för att ta fram varma och kalla färger. Vi vill utveckla en konsthörna, där barnen har möjlighet att studera konstböcker. Vi hoppas att få besöka Konstmuseet. Musik Barnen ska bli medvetna om att musik är en stor källa till glädje. De ska få uppleva att känslorna påverkas av musik. Barnen ska få sjunga, lyssna till olika slags musik, röra sig till musik, samt använda enkla instrument. Utvärdering Vi har sjungit och lekt sånglekar. Vi har tillverkat egna maracas. Vi har inte lyckats arbeta med periodens kompositör på ett tillfredsställande sätt. Åtgärd Vi ska fortsätta att sjunga och leka olika sånglekar. Särskilt vill vi utveckla hur vi ska arbeta med periodens kompositör. 7

8 Idrott Barnen ska på ett lustfyllt sätt, både inomhus och utomhus, få träna de grundläggande motoriska färdigheterna; åla, krypa, springa, hoppa, rulla, stödja och kasta/fånga. Barnen ges möjlighet att träna turtagande och att förstå enkla regler. Barnen ska få ett positivt första möte med idrotten så att intresse väcks, då motion kan förebygga sjukdomar och öka kroppens förmåga att hantera stress. Barnen ska lära sig hur viktigt det är att sköta sin personliga hygien. Utvärdering Vi har haft tillgång till gymnastiksal en gång i veckan, dels i Rudbeckianska under hösten 2011 dels Fryxellska under våren Barnen har fått möjlighet att byta om till gympakläder samt duscha efter gympan. Under våra lektioner har vi har haft redskapsbanor, lagspel, röris och grupplekar som främjar grupptillhörighet och samarbete. Att vi har fått tillgång till riktiga gymnastiksalar har varit mycket uppskattat av barnen. Under perioden januari mars har vi en gång i veckan besökt Stora Torget för att åka skridskor, vilket lett till att alla barn i klassen har lärt sig att åka skridskor. Detta har också varit mycket uppskattat. Vi har också deltagit i 4 friluftsdagar med olika teman och på olika platser: Friidrottshallen; Skridskoåkning i Rocklunda; Vinteridrott på Björnö; Aktiviteter i hälsans och trafikens tecken på Rocklunda. Åtgärd Vi fortsätter att utveckla idrottsämnet och arbeta enl. "Hur?"-listan. 8

9 Kursplan Västerås Montessoriskola Läsåret 2011/2012 Åk 1-6 9

10 Allmän information Planering av skolarbetet Det finns en översiktsplan för höst- resp vårterminen för åk 1-6, där olika moment är inplanerade. På detta sätt glöms inget bort. Eleverna planerar också in dessa moment i sina planeringspärmar. Vi har arbetat efter den nya läroplanen och ändrat de flesta måldokumenten. Vi kommer återigen att gå igenom våra måldokument. Det ger en trygghet för både elever, föräldrar och lärare att veta att dessa specifika mål ska vara uppnådda. Vi vill lägga ner ett stort engagemang på dessa mål och se till att eleverna får tiden att öva och befästa de kunskaper och färdigheter som måldokumentet innefattar. Åk 1-3 Åk 1-3 har fått nya arbetsscheman, där bara det absolut viktigaste att arbeta med finns med. Det har underlättat för eleverna att förstå vad de ska koncentrera sig på. Åk 4-6 Eleverna i åk 4-6 har inte fått hela läsårets arbetsschema på en gång, utan de har fått veta målen för några veckor i taget. Detta har gjort att de inte blivit lika oroliga för om de ska hinna målen eller inte. Det har tidigare varit fler barn som redan i september oroat sig för om de ska hinna hela läsårets mål. Vi upplever att det inte längre finns samma oro och stress i gruppen, men de har hunnit arbeta med lika mycket som tidigare år. Vi har utifrån nya läroplanen utarbetat nya måldokument för samtliga ämnen utom idrott och slöjd. Dessa måldokument går vi igenom tillsammans med föräldrarna i samband med utvecklingssamtalet. Föräldrarna har uttryckt att det är tydliga och informativa dokument. Under läsåret har vi arbetat mycket i helklass. Vi har haft mindre eget arbete än tidigare läsår, fler uppgifter som varit gemensamma och av karaktären par/grupparbeten. Klassen har enbart varit positiva till detta och vi har hunnit fler moment än tidigare läsår. Det har varit positivt både för de elever som är svaga och för dem som kommit långt. Utvärdering av måluppfyllelsen läsåret 2011/2012 Stödläraren (med ämnespedagogisk bakgrund) har arbetat med följande: - gett extra stöd till eleverna som inte uppnått målen - utvecklat nya metoder för att säkerhetsställa baskunskaper i matematik och i svenska - tillverkat pedagogiska hjälpmedel för dessa nya metoder - lärt ut grundläggande datorkunskap i åk 4-6 Lågstadielärarna har gett extra stöd till eleverna som har svårigheter i svenska och matematik. Ett fåtal elever har inte nått målen i svenska resp matte. Dessa elever har haft svårigheter sedan starten i vår skola. Men det finns en tydlig indikation på att våra olika individuella stödåtgärder fört eleverna närmare målet. Åtgärder för att uppnå målen inför läsåret 2012/2013 Stödläraren (med ämnespedagogisk bakgrund) fortsätter att arbeta med följande: - ge extra stöd till eleverna som inte uppnått målen. - utveckla nya metoder för att säkerhetsställa baskunskaper i matematik och i svenska - tillverka pedagogiska hjälpmedel för dessa nya metoder Lågstadielärarna kommer att fortsätta att ge extra stöd till eleverna som har svårigheter i svenska och matematik. 10

11 uppfyllelse i procent i samtliga ämnen, åk 1-6, 2011/2012 Västerås Montessoriskola åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 Antal elever (15 st) (18 st) (10 st) (9 st) (3 st) Svenska 94 (17/18) 80 (8/10) 89 (8/9) Matematik 78 (14/18) 70 (7/10) 78 (7/9) Engelska Historia Geografi Religion Samhällskunskap Zoologi Botanik Fysik/kemi Hemkunskap Idrott Konst Musik Slöjd Åk 6 redovisas inte pga lågt elevantal. 11

12 Svenska Kursplan för Västerås Montessoriskola, åk 1-6 Övergripande mål et är att eleverna får goda färdigheter i att lyssna, tala, läsa och skriva. Förutsättningar för att uppnå detta mål Skolan måste erbjuda eleverna en trygg och uppmuntrande miljö, där de känner sig respekterade och där de kan bygga upp ett självförtroende. Känslan att de duger och kan, måste växa sig stark. Då får de styrka att tala inför en grupp, att lita på sig själva i läsinlärningen och att våga fatta pennan och skriva. Det måste finnas ett intressant och stimulerande arbetsmaterial, samt ett rikt bibliotek. Eleverna måste få tid att öva. Man lär sig att lyssna, tala, läsa och skriva genom att få tillfälle att öva just dessa moment. Lyssna Alla elever ska tillägna sig en god förmåga att aktivt lyssna på andra människor. De ska lära sig att en talar åt gången, medan övriga lyssnar. Alla har rätt att uttrycka sina åsikter och bli respekterade för dessa och inte utsättas för kränkande behandling. Ingen elev får någonsin utsättas för att andra skrattar åt henne eller honom. Tala Alla elever ska våga och kunna uttrycka sig tydligt och begripligt inför en grupp. År 1 ska kunna berätta något sittande på mattan, år 2 på en stol bredvid läraren och år 3 stående inför klassen och år 4-6 vid OH-projektorn. År 6 ska även kunna hålla ett enklare föredrag för lågstadieklassen. Läsa Eleverna ska utveckla en bra lästeknik och grundlägga goda läsvanor. De ska kunna läsa enkla barnböcker och faktatexter. De ska kunna läsa texten som är fastställd för varje årskurs. Skriva Eleverna ska kunna uttrycka sig i skrift (brev, berättelser och enkel faktatext) så att mottagaren förstår. De ska ha en tydlig handstil och kunna stava till enkla ljudstridiga ord, "vokalord", dubbelteckning och högfrekventa ord. Grunden ska läggas i studieteknik. De ska kunna skriva svar på en fråga med hel mening. De ska kunna slå upp ord i ordlistan, samt söka efter fakta i en uppslagsbok. I grammatik ska eleverna få kännedom om ordklasser och satsdelar. Utvärdering - svenska Nationella prov Åk 3 8 elever av 10 elever har klarat målen i svenska. Åk 6 Alla elever har nått målen i svenska. Övrigt arbete i svenska Några elever i åk 1-2 har fått extra hjälp med läsinlärningen. Vi har gett eleverna den tid de behöver. Den lugna atmosfären har god inverkan på läsning och skrivning. Läraren har haft god kontakt med föräldrarna och vi har tillsammans stöttat dessa elever med olika åtgärder. Eleverna har arbetat med alla "Hur?"-moment om inget annat anges nedan. 12

13 Lyssna Vid berättarläxan har vi varit noga med att invänta publikens tystnad och koncentration innan en elev har börjat sitt berättande. Vi har övat mycket på att de ska vara goda lyssnare. Eleverna har fått en chans att visa att de lyssnat på sina kamrater genom att ställa följdfrågor på det kamraten berättat. Vi har talat om hur viktigt det är att respektera den som talar, genom att visa sitt intresse och titta på den som berättar, samt att inte prassla med sitt eget "manuskript". Några av eleverna behöver mer träning i att kunna lyssna på sina kamrater utan att avbryta eller tappa koncentrationen, men de flesta klarar det bra. Under samlingen övar alla elever på att lyssna såväl på varandra som på läraren som håller i samlingen. Det kan vara att lyssna på kamrater som berättar något, lyssna på instruktioner eller att lyssna på högläsningsbok. Tala Åk 1-3 Berättarläxorna går mycket bra. De allra flesta förbereder sina läxor mycket bra. När eleven har berättat färdigt har läraren gett både positiva och negativa kommentarer med tips på vad eleven kan tänka på till nästa gång. Nästan alla elever i åk 1-3 tycker om berättarläxan. Alla elever har klarat att tala inför en grupp. Föräldrarna är mycket positiva till denna läxa och är med i förberedelsearbetet. Mer än 2/3 av eleverna tycker enligt elevenkäten att berättarläxan gjort dem säkrare att tala inför en grupp. Några av eleverna, särskilt i åk 1 blir lite spända och nervösa när det blir deras tur, men de försöker alltid, och får mycket positiv feedback så att det ska kännas lättare nästa gång. Vi har övat mycket på att eleverna ska våga titta på publiken. Även under samlingen ges eleverna många tillfällen att tala inför en grupp. De redovisar enskilt uppgifter i både matematik, svenska och uppgifter de genomfört. Detta är mycket uppskattat av eleverna. Åk 4-6 Åk 4-6 har haft berättarläxan i helklass. Gruppen är fortsatt bra på att ge varandra positiv feedback. Under utvecklingssamtalen har det kommit fram att de flesta eleverna tycker att berättarläxan är rolig, men lite jobbig att förbereda. Läsa De allra flesta har klarat av målet i läsning för respektive årskurs. De som har svårt har fått extra hjälp och är på god väg att lära sig att läsa. Åk 1-3 Intensivträningen i läsning, med en kvart om dagen, som skolan genomförde i början av höstterminen i åk 1-3, gav verkligen resultat och i stort sett alla elever tycker om att läsa. De yngsta eleverna kom snabbt i gång med läsningen. För att främja läslusten görs regelbundna besök på biblioteket där samtliga elever får möjlighet att låna böcker. Varje morgon inleds med tyst läsning i den ena lågstadieklassen. Eleverna i åk 3 har fått läskompisar i åk 1 som de har högläsning för en morgon per vecka. Syftet är dels att skapa relationer eleverna emellan men främst att öva högläsning. Skriva Handstil Åk 1-3 Alla elever kan texta tydligt utifrån sina förutsättningar. Några av eleverna i åk 1 vill fortfarande gärna skriva med versaler. Några av eleverna i åk 2 blandar versaler och gemener i löpande text men känner till skillnaderna. Några ettor har redan börjat med skrivstil. Några i åk 2 är klara med skrivstilen. 13

14 Åk 4-6 Då eleverna i åk 4-6 har egna datorer vill de hellre skriva på dem än skriva för hand. Därför har vi enträget under läsåret arbetat med Ögonblick, en uppgift som kräver att man skriver lite för hand varje dag. Renskrivning sker fortfarande mest för hand, om inget särskilt är bestämt med någon elev. Två elever i årskurs 4 har inte nått målen för handstil, men de arbetar båda med det på olika sätt. Skriva texter Åk 1-3 De flesta eleverna har skrivit mycket, både berättelser och faktatexter. Vi rättar ingenting i åk 1 och 2, då det skulle bli för pressande för eleven och därmed svårt att få flyt i skrivandet. Det viktiga är att alla elever vågar och tycker att det är roligt att skriva! Skulle vi gå in och rätta skulle lusten att skriva förtas. Däremot i åk 3, har de flesta eleverna övat upp sitt skrivande och nått en mognad som gör att det går bra att läraren påpekar förbättringar i deras skrivande. Treorna bearbetar sina texter med hjälp av läraren. Åk 4-6 Liksom förra året har 4-6 skrivit i sina finböcker. De flesta har bra meningsbyggnad och skriver hela meningar med rätt skiljetecken. Samtliga elever i åk 4-6 har fullföljt skrivuppgiften Huset med gott resultat. Ordklasserna Nästan alla tvåor vet vad substantiv, adjektiv och verb är. De allra flesta av treorna har arbetat med samtliga ordklasser och presterat bra vid det avslutande provet. Stavning Åk 1-3 får hem ett läxpapper när det är stavningsläxor under terminen. Några elever glömmer bort att öva. Nästan alla har klarat målen i de olika stavningssätten för resp årskurs. De som inte har gjort det lägger ner extra arbete på detta i höst. Alla i åk 2-6 har haft läxa i de stavningssätt som är aktuellt för resp årskurs med efterföljande test. Åtgärd - svenska Åk 1-3 Vi fortsätter i höst att låta eleverna intensivträna läsning under en period, då läxan varje dag ska vara att läsa en kvart hemma. Vi måste påminna föräldrarna om läxpapperet i stavning. Åk 1-6 Vi fortsätter att kontakta föräldrarna till de elever som har svårigheter i svenska och kommer överens med dem och eleverna att även arbeta extra hemma med svåra moment. Vi fortsätter att arbeta med de olika delmomenten enl "Hur?" - listan. 14

15 Sammanställning av målen i svenska (Kursiv stil = utvärderingssätt) Moment åk 1 åk 2 åk 3 Tala berätta sittande på mattan berätta sittande på en stol berätta stående Berättarläxa Berättarläxa Berättarläxa Läsa ljudenliga ord (ex "sol") flerstaviga ord enkel "kapitelbok" konsonantmöte (ex "sko") enkla ljudstridiga ord enkel faktatext tvåstaviga ord (ex "polis") "Fembokstavsord", år 1 år 2 år 3 Skriva: Handstil texta texta / skrivstil skrivstil Test: "Texta på hjälplinjer" Test: "Texta utan hjälplinjer" "Brevväxling" Stavning ljudenliga ord (ex "sol") flerstaviga ord j- och 7-ljud konsonantmöte (ex "sko") "ng", "20"-ljud Individuell test I tvåstaviga ord (ex "polis") Individuell test I Test II: Test: "Fembokstavsord" c, x, dubbelteckning "ng", "20"- ljud, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö Test I c, x, dubbelteckning, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö "vanliga ord" Test I Menings- enkel mening skriva svar på frågor dela upp nästan hela byggnad (ex "Jag ser en sol.") med hel mening texten i meningar med "Meningsboken" "Läskort"-test rätt skiljetecken vid dela upp en del av texten "fri skrivning" i hela meningar "Finbokstexter" vid "fri skrivning" "Fria skrivningar" Studie- kunna alfabetet ordna enkla ord i söka fakta i böcker teknik "Rabbla" alfabetisk ordning, och uppslagsböcker slå upp enkla ord och skriva ner det i ordlistor Test viktigaste skriva en berättelse Kulturämnena med hjälp av stödord Test Grammatik ordklasser: substantiv, ordklasser: adverb, adjektiv och verb prepositioner, Test interjektioner Test räkneord, konjunktioner, pronomen Test 15

16 Sammanställning av målen i svenska åk 4 åk 5 (Kursiv stil = utvärderingssätt) åk 6 Tala Sammanfatta och återberätta skönlitteratur Genomföra intervjuer Berättarläxa: Berätta stående vid OH-projektorn Sammanfatta och återberätta faktatext Berättarläxa Hålla enklare föredrag för andra än klassen Berättarläxa för lågstadiet Läsa Kapitelböcker Översiktsläsning år 4 Djupläsning "mellan raderna" Dagstidning Högläsning år 5 Kritisk granskning av faktatexter Lokaliseringsläsning år 6 Skriva Handstil Alltid använda skrivstil Ordbehandling på datorn Skrivstil - läslig och snygg Stavning ng-, 20-, j- och 7-ljud Test II: "j-", "7"- ljud (ht) Slutest III: "ng"-, "20"-, "j-", "7"- ljud (vt) Test II: "vanliga ord" (vt) Högfrekventa ord Slutest III: c, x, dubbelteckning, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö "vanliga ord" Vanligaste stavningsreglerna Svårstavade ord "Min stavningsbok" - alla ord Test Menings byggnad Dela upp texter i meningar med rätt skiljetecken Citattecken och talstreck Finboken Nyanserad användning av skiljetecken Finboken Studieteknik Tankekartor Skriva intervjuer och dialoger Skriva brev Stödord - läsa och anteckna Samla fakta, ordna dem och skriva en redogörelse Stödord - lyssna och anteckna Berätta med bilder Skrivprocessen Utkast, redigering, renskrivning Finboken Inledning och avslutning Klassrådsprotokoll Ordklasser Ordklasser - fördjupning Test Satsdelar Test 16

17 Matematik Kursplan för Västerås Montessoriskola, åk 1-6 Alla elever ska få grundläggande kunskaper i matematik så att de kan klara av vardagslivet på deras nivå. De ska lära sig att självständigt lösa matematiska problem med hjälp av olika strategier som huvudräkning, skriftliga räknemetoder och miniräknare. Detta innebär att de ska... förstå hur talsystemet är uppbyggt med siffertecken i ett positionssystem, för att bilda ental, tiotal, hundratal och tusental behärska talområdet 1-0, lågstadiet, och , mellanstadiet förstå innebörden av de fyra räknesätten och använda dem i rätt sammanhang kunna lösa additionsalgoritmer med minnessiffra och subtraktionsalgoritmer med lån kunna multiplikationstabellen upp t o m talet 9 kunna lösa multiplikationsalgoritmer kunna lösa divisionsuppgifter behärska skriftlig huvudräkning i de fyra räknesätten kunna räkna med bråk och procent känna till de vanligaste geometriska formerna och kropparna, samt kunna beräkna area bli förtrogna med de vanligaste dimensionerna (pengar, längd, vikt, volym, tid, area och hastighet) förstå och kunna använda olika typer av statistiska diagram kunna använda en miniräknare kunna utföra enkel problemlösning, "vardagsmatte" Utvärdering - matematik Arbetet i matematik har förlöpt bra. Alla elever arbetar individuellt efter arbetsschema. Det finns en tydlig struktur. Man bygger kunskap på kunskap. I åk 1-3 upplever eleverna det positivt att ha klarat av en "färg" på arbetsschemat (alltså ett moment) genom att göra en test och sedan gå vidare till nästa schema. På det här sättet är det lätt för läraren att upptäcka eventuella luckor och på nytt sätta sig tillsammans med eleven och arbeta laborativt. Åk 4-6 har arbetat både efter en "stegmodell" med kort och med uppgifter som läraren gett eleverna. Det individuella arbetet har alltså kompletterats med ännu fler gemensamma genomgångar av de grundläggande momenten. Eleverna har "pratat" mycket matte och de har löst och diskuterat uppgifter tillsammans. Detta har gett ett mycket bra resultat. Eleverna har visat ett större engagemang för matematik. Nationella prov Åk 3 De flesta har nått målen i matematik. För de elever som inte nått målen upprättas åtgärdsprogram. Åk 6 Alla har nått målen i matematik. Övrigt arbete i matematik Åk 1-3 Arbetet i matematik har förlöpt bra. Eleverna arbetar efter sina arbetsscheman i egen takt. Vi har försökt att hitta många tillfällen till att prata matematik både i respektive årskurs och i samlingar med hela klassen. De allra flesta har klarat målen i matematik. I åk 2 och 3 finns några elever som behöver extra stöd. Under våren har några elever fått extra stöd på tid utanför det ordinarie schemat vid ett tillfälle i veckan. De allra flesta i åk 1-3 har förståelse för matematiken och har nått målen i matte. Några elever i tvåan har inte den grundläggande förståelsen än för positionssystemet. Där har extra hjälp satts in och kommer att fortsätta i höst. 17

18 Vi har arbetat med multiplikationstabellerna från åk 2, då eleverna gör en egen bok med hjälp av. vårt pärlmateriel. Vi har fortsatt med att låta åk 2-eleverna ha multiplikationstabellerna i läxa i stegrad svårighetsgrad med efterföljande tester. Det känns bra att tidigarelägga tabellträningen. Åk 1 och 2 har arbetat lite mer det här året med att befästa additionstabellerna upp till summan 18. Åk 4-6 Nästan alla har nått målen. Eleverna har arbetat mycket med matte under läsåret. Dels med de fyra räknesätten, då har de arbetat på individuell basis. När vi arbetat med geometri, rationella tal och problemlösning har vi arbetat mycket i helklass, samtalat och tänkt tillsammans. Det har varit mycket uppskattat av eleverna och fört både de svagare och de säkrare eleverna framåt. Stödläraren har kunnat fokusera på att hjälpa de elever som behövt extra mycket stöd med olika moment. Åtgärd - matematik Vi lämnar med kunskapsprofiler till mottagande skola för de elever som slutar trean och sexan. Läraren i åk 4 i vår skola och i mottagande skola får information om vad varje elev behöver förbättra. Vi fortsätter att ha kontakt med föräldrarna till de elever som har svårt för matematik och tillsammans med dem finna åtgärder som för eleven framåt. Vi fortsätter att arbeta individuellt med varje elev. Vi har olika materiel som tränar samma moment, men som kan tilltala eleven på olika sätt. Åk 4-6 Den elev som inte nått målen för matematik fortsätter att arbeta tillsammans stödläraren. Vi kommer att utarbeta tydligt avgränsade arbetsscheman för matematik som är direkt kopplade till det centrala innehållet. Varje arbetsschema ska inte ta för lång tid att avsluta, barnen måste kunna överblicka målet. 18

19 Sammanställning av målen i matematik (Kursiv stil = utvärderingssätt) Moment åk 1 åk 2 åk 3 Talområde Talen 1-5 Test: "Talen 1-5" Talen 1-9 Test: "Talen 1-9" Additionstabell, summorna 2-9 Test "Första tabellen" Talet 10 Test: "Talen 1-10" Påbörja talen 1 -, utan tiotalsövergång Talen 1 -, utan tiotalsövergång Test: "Talen 1 -, utan tiotalsövergång" Påbörja talen 1 -, med tiotalsövergång Additionstabell summorna 9-18 Test "Andra tabellen" Talen 1 -, med tiotalsövergång Test: "Talen 1 -, med tiotalsövergång" Talen 1-0 Test: "Talen 1-0" (Tal över 0 Test: "Talen över 0") Positionssystemet Ental Tiotal Hundratal Tusental Räknesätt Addition Subtraktion Påbörja multiplikationen Test: "1-3, 1-5, 1-7, 1-9" Kunna multiplikationstabellen t o m talet 9 Test: "105 uppgifter" Division Test: "Division" Algoritmer Enheter Pengar Längd Volym Additionsalgoritmer med minnessiffra, 1 - Subtraktionsalgoritmer med lån, 1 - Test Vikt Additionsalgoritmer med minnessiffra, 1-0 Subtraktionsalgoritmer med lån, 1-0 Multiplikationsalgoritmer med minnessiffra Test Problemlösning Talen 1-10 Talen 1 - Talen 1-0 Känna igen olika räknesättsuppgifter, Test Miniräknare (Kunna använda en enkel miniräknare) Geometri Bråk Kvadrat, rektangel, triangel, cirkel (Enkla övningar) (Enkla övningar) 19

20 Sammanställning av målen i matematik (Kursiv stil = utvärderingssätt) åk 4 åk 5 åk 6 Talområde Negativa tal Positions systemet Decimaltal Addition Enkel skriftlig huvudräkning Överslagsräkning med heltal Avrundning Skriftlig huvudräkning - två metoder Addera decimaltal Algoritmer med positionssö.g. (minnessiffra) Huvudräkning med stora tal Huvudräkning med decimaltal Räkning med olika antal decimaler Algoritmer med decimaltal Subtraktion Enkel skriftlig huvudräkning Överslagsräkning med heltal Algoritmer med växling över en tom (noll) position Algoritmer med växling över flera tomma (nollor) positioner Räkning med decimaltal Huvudräkning med decimaltal Algoritmer med decimaltal Multiplikation Multiplikation med 10, och 0 Enkel skriftlig huvudräkning Multiplikationstabellerna Skriftlig huvudräkning Algoritmer med minnessiffra Skriftlig huvudräkning med tvåsiffriga tal Algoritmer med flera positionsovergångar Decimaltal Avrundning Division Algoritmer: kort division med minnessiffror Kort division med decimaltal Division med 10 och Kort division med växling Kort division med stora tal Huvudräkning med decimaltal Division med hela 10- och -tal Diagnos steg 3 Diagnos steg 4-5 Diagnos steg

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna

Läs mer

K U L L T O R P S S K O L A

K U L L T O R P S S K O L A N K U L L T O R P S S K O L A KUNSKAPSMÅL ÅR 3 För att Du som förälder ska veta vad läroplanen kräver att eleverna ska lära sig i skolan har vi sammanställt detta häfte som innehåller mål för år 3 framtagna

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Kursplaner. Våra mål och hur vi arbetar. Västerås Montessoriskola. Förskoleklass Åk 1-6

Kursplaner. Våra mål och hur vi arbetar. Västerås Montessoriskola. Förskoleklass Åk 1-6 Kursplaner Våra mål och hur vi arbetar Västerås Montessoriskola Förskoleklass Åk 1-6 1 Innehållsförteckning Förskoleklass 3 Åk 1-6 9 Sida 2 Förskoleklass Innehållsförteckning Svenska 4 Matematik 5 Kulturämnena

Läs mer

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk

Kunskapsmål. F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund. Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret. Bild. Engelska. Svenska Svenska som andraspråk Bild Svenska Svenska som andraspråk Engelska Matematik Kunskapsmål F 3 Lilla Järnåkra/Vegaskolan, Lund NO S0 Idrott & Hälsa Musik Mål att uppnå i slutet av det tredje skolåret Mer information, se www.skolverket.se

Läs mer

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Lokala arbetsplaner Stoby skola Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

ARBETSPLAN MATEMATIK

ARBETSPLAN MATEMATIK ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd...

Engelska... 2. Svenska... 6. Svenska som andraspråk... 7. Idrott och hälsa... 8. Musik... 9. Biologi... 10. Fysik... 11. Kemi... 11. Slöjd... 2010-08-23 Lokal kursplan år 3 Engelska... 2 Svenska... 6 Svenska som andraspråk... 7 Idrott och hälsa... 8 Musik... 9 Biologi... 10 Fysik... 11 Kemi... 11 Slöjd... 12 Geografi... 13 Historia... 13 Religion...

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 4 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Slöjd... 9 Geografi... 10 Historia...

Läs mer

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter: Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och

Läs mer

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom

Läs mer

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning

Kursplan i svenska 2006-09-25. Skriva. Förskoleklass Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Kursplan i svenska 2006-09-25 Skriva Skriva sitt namn Spåra och rita mönster Träna skrivriktning Träna pennfattning Skolår 1 Arbeta med bokstäver Rim och ramsor Skriva dagbok Skriva enkla sagor Känna till

Läs mer

Detta är kunskapsmål. Vi kommer att markera i dokumentet allt eftersom målen uppnås.

Detta är kunskapsmål. Vi kommer att markera i dokumentet allt eftersom målen uppnås. Detta är kunskapsmål. Vi kommer att markera i dokumentet allt eftersom målen uppnås. Matematik Engelska Svenska Idrott Bild Kunskapsmål för elever i År 1-5 Österskolan Musik NO Livskunskap SO Mål att uppnå

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Matematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi...

Matematik... 2. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Musik... 7. Biologi... 7. Fysik... 8. Kemi... 8. Geografi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 2 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 7 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 10 Samhällskunskap...

Läs mer

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen 2015 Årskurs två Gamla Uppsala skola NO ht 2015 Centralt innehåll i Lgr 11: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Lokal studieplan matematik åk 1-3 Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen

Läs mer

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande

Läs mer

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil)

känner igen ordbilder (skyltar) ser skillnad på ord med olika längd och som börjar på samma bokstav (bi-bil) Svenska F-2 utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på gen hand och av eget intresse...utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av...utvecklar sin förmåga

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Lokal planering år 1-3

Lokal planering år 1-3 Lokal planering år 1-3 MÅL FÖR ÄMNET HISTORIA Åk 1: Livet förr och nu. Åk 2: Berättelser om Gudar och hjältar inom nordisk och antik mytologi. Åk 3: Hemortens och Skånes historia. Forntiden. MÅL FÖR ÄMNET

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret.

Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Röda tråden i engelska år F-9 Röda tråden i engelska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall:

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleverna skall: SVENSKA - SPRÅKUTVECKLING Med språkutveckling menar vi: Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga,

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi...

Matematik Svenska Svenska som andraspråk Idrott och hälsa Musik Biologi Fysik Kemi Geografi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 1 Matematik... 2 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Musik... 7 Biologi... 8 Fysik... 8 Kemi... 8 Geografi... 9 Historia... 9 Religion... 9 Samhällskunskap...

Läs mer

Mål årskurs 4, vårterminen 2013

Mål årskurs 4, vårterminen 2013 Mål årskurs 4, vårterminen 2013 Matematik: osäker säker Vara säker på taluppfattning 0-10 000 och förstå positionssystemet. Kunna avläsa och ordna tal efter storlek och sätta ut tal på en tallinje. Kunna

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 1 Kontakt LärVux Ring eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida:www1.vasteras.se/frimanska/ Besöksadress LÄRVUX Växhuset

Läs mer

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, BILD kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara, ha grundläggande förmåga att granska och

Läs mer

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN TALA och LYSSNA LÄSA SVENSKA SKRIVA Kursplan i SVENSKA År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i svenska Lgr 11 Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

Svenska skolan i Hong Kong och Shekou HT12/VT13. Lokal kursplan för ämnet kompletterande svenska.

Svenska skolan i Hong Kong och Shekou HT12/VT13. Lokal kursplan för ämnet kompletterande svenska. 6-7 år Kunna långa och korta vokaler Kunna stora och små bokstäver Kunna läsa rimord Kunna läsa böcker anpassade efter sin egen läsnivå med flyt, säkerhet och förståelse Kunna skriva ord med e/ä-ljud och

Läs mer

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA

MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA MÅLÖVERSIKT NORMER & VÄRDEN, SVENSKA, MATEMATIK, ENGELSKA Målöversikt Normer & Värden SJÄLVKÄNSLA/SAMSPEL -Känner tillit och trygghet bland olika vuxna. -Känner trygghet bland barn. -Tar kontakt med jämnåriga

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Mattestegens matematik

Mattestegens matematik höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet

Läs mer

Lärvux. Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram

Lärvux. Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram 1 Lärvux Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram Välkommen till Lärvux! Särskild utbildning för vuxna Lärvux finns för dig som - har fyllt 20 år och har en intellektuell funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada

Läs mer

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus

Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt

Läs mer

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Från kapitel 1 Skolan ska syfta till att eleven ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder

Läs mer

HUR VÄL ANSER DU ATT DU UTVECKLAT FÖLJANDE. För- och efternamn: Personnummer: Datum:

HUR VÄL ANSER DU ATT DU UTVECKLAT FÖLJANDE. För- och efternamn: Personnummer: Datum: HUR VÄL ANSER DU ATT DU UTVECKLAT FÖLJANDE FÖRMÅGOR Period v. 34-40, ht. 2011, klass 4-5 För- och efternamn: Personnummer: Datum: Innehåll 1. Ansvar 2. Engelska 3. Matematik 4. Svenska 5. Övriga ämnen

Läs mer

Sammanfattningar Matematikboken X

Sammanfattningar Matematikboken X Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Kursplaner. Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6

Kursplaner. Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6 Kursplaner Uppnåendemål För år 3 resp år 5 eller 6 Innehåll Inledning s. 3 Bild s. 4 Biologi s. 5-6 Engelska s. 7 Fysik s. 8-9 Geografi s. 10 Historia s. 11 Idrott och hälsa s. 12 Kemi s. 13 Matematik

Läs mer

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 2 2009-10-13

OCKELBO KOMMUN. Kunskapsstege År 2 2009-10-13 OCKELBO KOMMUN Kunskapsstege År 2 2009-10-13 1 Kunskapsstege år 2 Matematik Utbildningen i matematik syftar till att utveckla elevens intresse för matematik och möjligheter att kommunicera med matematikens

Läs mer

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment) ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Moderna språk... 7. Musik... 8. Biologi...

Engelska... 2. Matematik... 3. Svenska... 4. Svenska som andraspråk... 5. Idrott och hälsa... 6. Moderna språk... 7. Musik... 8. Biologi... 2010-08-23 Lokal kursplan år 6 Engelska... 2 Matematik... 3 Svenska... 4 Svenska som andraspråk... 5 Idrott och hälsa... 6 Moderna språk... 7 Musik... 8 Biologi... 9 Fysik... 10 Kemi... 11 Slöjd... 12

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(8) religion kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från barn och ungdomslitteraturen kunna samtala

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall: 1 SKOLHAGENSKOLAN, TÄBY OMDÖMESKRITERIER 2006-06-15 ENGELSKA Årskurs 6 Mål att uppnå Eleven skall: LYSSNA, TALA Förstå tydligt och enkelt tal samt enkla texter och berättelser. Kunna delta aktivt i enkla

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Svenska årskurs 3 Kunskapskrav Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter. Uppnått Behöver Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP Jag skriver fakta och berättande texter anpassade

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan

Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan Praktiska vardagsövningar De praktiska vardagsövningarna hjälper barnet i hela hans utveckling fysiskt, mentalt och moraliskt. Övningarna är en hjälp till

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.

1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.

Läs mer

Välkommen att studera på Särvux i Avesta!

Välkommen att studera på Särvux i Avesta! Välkommen att studera på Särvux i Avesta! Särvux är en frivillig vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada samt

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll. ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp

Läs mer

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla Matematikplanering åk 7 Läsår 16/17 Hösttermin Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad,

Läs mer

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området

Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området Arbetsplan 2013 Lillbergets/Kilsmyrans förskolor Sydöstra området NORMER OCH VÄRDEN Varje enhet har ett väl fungerande och förebyggande likabehandlingsarbete och en väl dokumenterad likabehandlingsplan

Läs mer

Förskoleklassens verksamhetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat

Läs mer

Veckobrev för Opalen2 v.35-37

Veckobrev för Opalen2 v.35-37 Veckobrev för Opalen2 v.35-37 Hej alla barn och föräldrar!! 3 september 2015 Nu har vi satt igång på riktigt med skolarbetet och det är underbart att se hur engagerade och flitiga era barn är! Vi har haft

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

LÄRVUX kurser 2015/2016

LÄRVUX kurser 2015/2016 Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig

Läs mer

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.

Läs mer

Bild Förskoleklass 2012-08-20

Bild Förskoleklass 2012-08-20 Bild Bildframställning Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Teckning, måleri, modellering och konstruktion. Redskap för bildframställning Olika element som bygger upp bild: färg,

Läs mer

Södervångskolans mål i matematik

Södervångskolans mål i matematik Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3

Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3 Individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen år 1-3 Enligt de kursplaner som styr undervisningen i olika ämnen, finns nationella mål uppställda vad eleven ska ha uppnått kunskaper i skolår fem. I

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer