Kvalitetsredovisning Kursplan. Läsåret 2011/2012. Västerås Montessoriskola. Kontaktperson: Margareta Eriksson

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012 Kursplan Läsåret 2011/2012 Västerås Montessoriskola Kontaktperson: Margareta Eriksson 1

2 Kvalitetsredovisningen består av två delar: Arbetsplanen, gemensam för hela skolan Kursplaner för förskoleklassen och åk 1-6 Här redovisas Kursplanerna: sida Förskoleklassen 4 Åk

3 Innehållsförteckning Kursplaner - förskoleklass Sida Svenska - Utvärdering - Åtgärd 5 Matematik - Utvärdering - Åtgärd 5 Kulturämnena: Naturkunskap: - Utvärdering - Åtgärd 6 Geografi - Utvärdering - Åtgärd 6 Historia - Utvärdering - Åtgärd 7 Musik - Utvärdering - Åtgärd 7 Konst - Utvärdering - Åtgärd 7 Idrott och hälsa - Utvärdering - Åtgärd 8 Kursplaner - åk 1-6 Allmän information 10 uppfyllelse, samtliga ämnen 11 Svenska - Utvärdering - Åtgärd 12 formulär 15 Matematik - Utvärdering - Åtgärd 17 formulär 19 Engelska - Utvärdering - Åtgärd 22 formulär 23 Kulturämnena: Naturkunskap: Zoologi, Biologi, Ekologi - Miljö, Fysik - Kemi 24 - Utvärdering - Åtgärd 25 Geografi - Utvärdering - Åtgärd 26 Historia - Utvärdering - Åtgärd 26 Religion - Utvärdering - Åtgärd 27 Samhällskunskap - Utvärdering - Åtgärd 27 Naturkunskap, geografi, historia, religion, samhällskunskap, fysik/kemi formulär 28 Musik - Utvärdering - Åtgärd 31 Konst - hantverk - Utvärdering - Åtgärd 32 Slöjd - Utvärdering - Åtgärd 33 Idrott och hälsa - Utvärdering - Åtgärd 35 Hemkunskap - Utvärdering - Åtgärd 36 3

4 Kursplan Västerås Montessoriskola Läsåret 2011/2012 Förskoleklassen 4

5 Svenska Kursplan för Västerås Montessoriskola, förskoleklassen Barnen ska tränas i språklig medvetenhet. De ska lära sig att lyssna, att använda ett korrekt språk och våga tala i grupp. Barnen stimuleras att påbörja arbetet med läs och skrivinlärningen. Utvärdering Barnen har arbetat i sin egen takt med spårpapper och sina rosa bokstavsböcker. Vi har lagt tonvikt vid att barnen gör sina spårpapper på rätt sätt. De flesta av barnen är klara med bokstavsböckerna. En del har fortsatt med verser och ordlådor, som hämtats från åk 1. De flesta barn kan både bokstävernas namn och ljud. De flesta kan läsa ljudenligt stavade korta ord. Flera barn läser med flyt. Barnen har arbetat med både det rosa och det blå språkmaterialet, och några har även arbetat med det gröna materialet. Vi har påbörjat arbetet med substantiv, adjektiv och verb. Trollet Trulle har följt hem till varje barn en gång per termin. Barnen har fått flera tillfällen att prata, berätta, sjunga och dansa inför gruppen samt öva att lyssna på varandra. Under höstterminen har barnen gjort egna små pjäser, och tillsammans var alla med och skapade teatern Sagan om Vanten som barnen sedan fick visa upp för föräldrarna vid julavslutningen. De flesta av barnen har haft läsläxa varje vecka. Vi har besökt biblioteket en gång i månaden och i höstas deltog vi i bibliotekets bokskola. Vi har haft högläsning vid samlingarna. Åtgärd Vi vill skapa mer plats i klassrummet för sandpappersbokstäverna, så att barnen lättare kan ta fram och arbeta med dem. Det är viktigt att fortsätta arbetet med spårpapper, arbetet med rörliga alfabetet och att skriva orden i små böcker. Vi kommer att fortsätta med Trulle samt ännu mer berätta sagor och ha högläsning vid samlingarna. Vi kommer att vänta med rosa böckerna tills vi anser att barnen har nått den utvecklingsnivå som krävs. Vi vill ha berättarläxa i mer organiserade former, så att alla barn erbjuds tillfälle att förbereda och berätta något som intresserar dem. Vi vill stimulera till egna sagor och berättelser Matematik Barnen ska få en medvetenhet om den roll som siffror har i vår omgivning. Genom att hantera det konkreta montessorimaterialet upptäcker barnen mönster och regler på egen hand och kan gradvis fortsätta till den symboliska framställningen av siffror. De ska stimuleras att lära sig siffersymbolerna och få en inblick i decimalsystemet och de olika räknesätten, samt utföra förberedande övningar i geometri och algebra. Utvärdering Vi har fått mer matematikmaterial, vilket innebär att vi nu har materiel till alla fyra räknesätten. Vi har inte lyckats helt med materialplaceringen, så det kommer vi att försöka göra om till hösten. Alla barn har tränat sifferskrivning och gjort klart de blå matteböckerna. De flesta har även fortsatt med de gröna böckerna. Många barn har börjat räkna addition och subtraktion. Några har även arbetat med multiplikation. Barnen har varit intresserade av att mäta med måttbandet. De ar mätt hur långa eller höga olika saker i klassrummet är. Att räkna pengar har också varit intressant. Åtgärd Vi ska göra flera presentationer i grupp och försöka ge matematiken mer utrymme i klassrummet. Vi ska lyfta fram sandpapperssiffrorna ännu mer när vi tränar sifferskrivning. Vi väntar med gröna böckerna tills barnen har nått så långt i utvecklingen som krävs. Vi ska försöka se till att barnen kan befästa sina nya kunskaper i lekar, i Montessoriarbeten och i mötet med vardagen. 5

6 Kulturämnen Övergripande mål Barnen ska få en helhetssyn på världen och att allting i naturen hänger samman. De ska bli medvetna om människans roll på jorden och lära sig att ta ansvar för och vårda vår jord. De kulturella ämnena ska berika barnens sinnen och få dem att förstå olika aspekter på världen och att vi alla är en del av den.. Naturkunskap Barnen ska få en känsla för de livsformer de träffar på i omgivningen. De ska lära sig att behandla dem med nyfikenhet och respekt. De ska stimuleras till att utveckla medvetenhet och intresse för naturen. Detta leder till en bättre insikt om den ekologiska balansen av allt liv på jorden. Barnen ska göras uppmärksamma på likheter och skillnader mellan arter och utveckla sin observationsförmåga. De ska utöka sitt ordförråd. De ska få kunskap om vad en växt behöver för att växa och hur man sköter den. Barnen ska också få en inblick i djurs och växters livscykel. Utvärdering För att se årstidernas växlingar i naturen och följa växternas livscykel har vi varje vecka besökt en och samma plats i skogen på Djäkneberget. Barnen har fått lära känna de vanligaste arter av träd och blommor som finns i denna skog. Vi har också besökt Vallby friluftsmuseum, för att titta på djuren. Vid ett besök på Vallby har barnen fått uppleva hur det kunde vara på en lektion så som den kunde gestalta sig för hundra år sedan. Besöken på Vallby har varit mycket lyckade och barnen har verkligen visat sin uppskattning. Vi har arbetat med och tillverkat egna böcker om växternas och djurens delar. Vi har följt grodans utveckling i böcker och följt dem i verkligheten på Djäkneberget. Vi har lånat böcker om djur och växter från biblioteket och studerat deras liv. Vi har även sått frön och följt växtprocessen. Åtgärd Vi kommer att fortsätta att besöka skogen på Djäkneberget samt Vallby friluftsmuseum. Vi ska i en större utsträckning samla och pressa löv samt dokumentera lövträden under olika årstider. Geografi Barnens intresse för människors liv i andra delar av världen ska väckas. De ska utveckla respekt för andra kulturer och förberedas att leva i ett mångkulturellt samhälle. De ska påbörja arbetet med världsdelarna. De ska få en presentation av de tre elementen, samt bli medvetna om olika land och vattenformer. Utvärdering Vi har påbörjat arbetet med världsdelarna genom att studera sandpappersgloben och färggloben samt världsdelskartan. Vi har tittat på bilder av människor och platser från olika världsdelar. Några barn har tillverkat egna böcker om världsdelarna. Barnen har också visat ett stort intresse för djuren i olika världsdelar. De har arbetat med världsdelspusslen med djur. Många har också arbetat med land- och vattenformer. Åtgärd Vi kommer att fortsätta med världsdelsarbeten. Vi kommer även att ta fram mer materiel om olika världsdelar och länder. Vi ska ta fram olika länders flaggor och sådant som kommer från dessa länder. 6

7 Historia Barnets intresse för tid ska stimuleras. De ska påbörja arbetet med jordens och livets utveckling. Utvärdering Vi har haft födelsedagspromenad när barnen fyllt år. Vi har arbetat med kalendern, året och dess årstider, månader m.m. Många av barnen har arbetat med klockan hel, halv och kvart. Barnen har arbetat med klockboken och visat intresse för klockan i praktiken. Många av barnen har arbetat med tiden under en dag, från det de vaknar tills de lägger sig. Se även Vallby med ett historiskt perspektiv på att gå i skolan. Åtgärd Vi fortsätter att utveckla historieämnet och arbeta enl. "Hur?"-listan. Konst Barnen ska stimuleras till tidiga konstupplevelser. De ska både få utöva konst själva och betrakta etablerade konstnärers verk. De ska få prova på olika material. Klassrummet ska vara estetiskt tilltalande. De ska träna sig att se detaljer, samt att urskilja, jämföra och observera sin omgivning och på detta sätt få en grund så att de själva kan uttrycka sig i konsten. Utvärdering Vi har arbetat med konstnärer från den perioden som gäller för läsåret. Vi har påbörjat arbetet med färgläran. Barnen har fått experimentera med grundfärgerna, så att de har fått blanda fram sekundärfärgerna. Vi har dock inte pratat eller arbetat speciellt med varma och kalla färger. Barnen har fritt och även mer organiserat fått skapa egna konstverk med olika material. Vi har också varit på teaterföreställningar. Däremot har Konstmuseet tyvärr inte tagit emot oss under det här året. Åtgärd Vi vill bättre planera arbetet med periodens konstnärer. Färglära vill vi ta upp i början av höstterminen och ha det aktuellt under hela läsåret. Vi bör skaffa bättre färger, för att ta fram varma och kalla färger. Vi vill utveckla en konsthörna, där barnen har möjlighet att studera konstböcker. Vi hoppas att få besöka Konstmuseet. Musik Barnen ska bli medvetna om att musik är en stor källa till glädje. De ska få uppleva att känslorna påverkas av musik. Barnen ska få sjunga, lyssna till olika slags musik, röra sig till musik, samt använda enkla instrument. Utvärdering Vi har sjungit och lekt sånglekar. Vi har tillverkat egna maracas. Vi har inte lyckats arbeta med periodens kompositör på ett tillfredsställande sätt. Åtgärd Vi ska fortsätta att sjunga och leka olika sånglekar. Särskilt vill vi utveckla hur vi ska arbeta med periodens kompositör. 7

8 Idrott Barnen ska på ett lustfyllt sätt, både inomhus och utomhus, få träna de grundläggande motoriska färdigheterna; åla, krypa, springa, hoppa, rulla, stödja och kasta/fånga. Barnen ges möjlighet att träna turtagande och att förstå enkla regler. Barnen ska få ett positivt första möte med idrotten så att intresse väcks, då motion kan förebygga sjukdomar och öka kroppens förmåga att hantera stress. Barnen ska lära sig hur viktigt det är att sköta sin personliga hygien. Utvärdering Vi har haft tillgång till gymnastiksal en gång i veckan, dels i Rudbeckianska under hösten 2011 dels Fryxellska under våren Barnen har fått möjlighet att byta om till gympakläder samt duscha efter gympan. Under våra lektioner har vi har haft redskapsbanor, lagspel, röris och grupplekar som främjar grupptillhörighet och samarbete. Att vi har fått tillgång till riktiga gymnastiksalar har varit mycket uppskattat av barnen. Under perioden januari mars har vi en gång i veckan besökt Stora Torget för att åka skridskor, vilket lett till att alla barn i klassen har lärt sig att åka skridskor. Detta har också varit mycket uppskattat. Vi har också deltagit i 4 friluftsdagar med olika teman och på olika platser: Friidrottshallen; Skridskoåkning i Rocklunda; Vinteridrott på Björnö; Aktiviteter i hälsans och trafikens tecken på Rocklunda. Åtgärd Vi fortsätter att utveckla idrottsämnet och arbeta enl. "Hur?"-listan. 8

9 Kursplan Västerås Montessoriskola Läsåret 2011/2012 Åk 1-6 9

10 Allmän information Planering av skolarbetet Det finns en översiktsplan för höst- resp vårterminen för åk 1-6, där olika moment är inplanerade. På detta sätt glöms inget bort. Eleverna planerar också in dessa moment i sina planeringspärmar. Vi har arbetat efter den nya läroplanen och ändrat de flesta måldokumenten. Vi kommer återigen att gå igenom våra måldokument. Det ger en trygghet för både elever, föräldrar och lärare att veta att dessa specifika mål ska vara uppnådda. Vi vill lägga ner ett stort engagemang på dessa mål och se till att eleverna får tiden att öva och befästa de kunskaper och färdigheter som måldokumentet innefattar. Åk 1-3 Åk 1-3 har fått nya arbetsscheman, där bara det absolut viktigaste att arbeta med finns med. Det har underlättat för eleverna att förstå vad de ska koncentrera sig på. Åk 4-6 Eleverna i åk 4-6 har inte fått hela läsårets arbetsschema på en gång, utan de har fått veta målen för några veckor i taget. Detta har gjort att de inte blivit lika oroliga för om de ska hinna målen eller inte. Det har tidigare varit fler barn som redan i september oroat sig för om de ska hinna hela läsårets mål. Vi upplever att det inte längre finns samma oro och stress i gruppen, men de har hunnit arbeta med lika mycket som tidigare år. Vi har utifrån nya läroplanen utarbetat nya måldokument för samtliga ämnen utom idrott och slöjd. Dessa måldokument går vi igenom tillsammans med föräldrarna i samband med utvecklingssamtalet. Föräldrarna har uttryckt att det är tydliga och informativa dokument. Under läsåret har vi arbetat mycket i helklass. Vi har haft mindre eget arbete än tidigare läsår, fler uppgifter som varit gemensamma och av karaktären par/grupparbeten. Klassen har enbart varit positiva till detta och vi har hunnit fler moment än tidigare läsår. Det har varit positivt både för de elever som är svaga och för dem som kommit långt. Utvärdering av måluppfyllelsen läsåret 2011/2012 Stödläraren (med ämnespedagogisk bakgrund) har arbetat med följande: - gett extra stöd till eleverna som inte uppnått målen - utvecklat nya metoder för att säkerhetsställa baskunskaper i matematik och i svenska - tillverkat pedagogiska hjälpmedel för dessa nya metoder - lärt ut grundläggande datorkunskap i åk 4-6 Lågstadielärarna har gett extra stöd till eleverna som har svårigheter i svenska och matematik. Ett fåtal elever har inte nått målen i svenska resp matte. Dessa elever har haft svårigheter sedan starten i vår skola. Men det finns en tydlig indikation på att våra olika individuella stödåtgärder fört eleverna närmare målet. Åtgärder för att uppnå målen inför läsåret 2012/2013 Stödläraren (med ämnespedagogisk bakgrund) fortsätter att arbeta med följande: - ge extra stöd till eleverna som inte uppnått målen. - utveckla nya metoder för att säkerhetsställa baskunskaper i matematik och i svenska - tillverka pedagogiska hjälpmedel för dessa nya metoder Lågstadielärarna kommer att fortsätta att ge extra stöd till eleverna som har svårigheter i svenska och matematik. 10

11 uppfyllelse i procent i samtliga ämnen, åk 1-6, 2011/2012 Västerås Montessoriskola åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 Antal elever (15 st) (18 st) (10 st) (9 st) (3 st) Svenska 94 (17/18) 80 (8/10) 89 (8/9) Matematik 78 (14/18) 70 (7/10) 78 (7/9) Engelska Historia Geografi Religion Samhällskunskap Zoologi Botanik Fysik/kemi Hemkunskap Idrott Konst Musik Slöjd Åk 6 redovisas inte pga lågt elevantal. 11

12 Svenska Kursplan för Västerås Montessoriskola, åk 1-6 Övergripande mål et är att eleverna får goda färdigheter i att lyssna, tala, läsa och skriva. Förutsättningar för att uppnå detta mål Skolan måste erbjuda eleverna en trygg och uppmuntrande miljö, där de känner sig respekterade och där de kan bygga upp ett självförtroende. Känslan att de duger och kan, måste växa sig stark. Då får de styrka att tala inför en grupp, att lita på sig själva i läsinlärningen och att våga fatta pennan och skriva. Det måste finnas ett intressant och stimulerande arbetsmaterial, samt ett rikt bibliotek. Eleverna måste få tid att öva. Man lär sig att lyssna, tala, läsa och skriva genom att få tillfälle att öva just dessa moment. Lyssna Alla elever ska tillägna sig en god förmåga att aktivt lyssna på andra människor. De ska lära sig att en talar åt gången, medan övriga lyssnar. Alla har rätt att uttrycka sina åsikter och bli respekterade för dessa och inte utsättas för kränkande behandling. Ingen elev får någonsin utsättas för att andra skrattar åt henne eller honom. Tala Alla elever ska våga och kunna uttrycka sig tydligt och begripligt inför en grupp. År 1 ska kunna berätta något sittande på mattan, år 2 på en stol bredvid läraren och år 3 stående inför klassen och år 4-6 vid OH-projektorn. År 6 ska även kunna hålla ett enklare föredrag för lågstadieklassen. Läsa Eleverna ska utveckla en bra lästeknik och grundlägga goda läsvanor. De ska kunna läsa enkla barnböcker och faktatexter. De ska kunna läsa texten som är fastställd för varje årskurs. Skriva Eleverna ska kunna uttrycka sig i skrift (brev, berättelser och enkel faktatext) så att mottagaren förstår. De ska ha en tydlig handstil och kunna stava till enkla ljudstridiga ord, "vokalord", dubbelteckning och högfrekventa ord. Grunden ska läggas i studieteknik. De ska kunna skriva svar på en fråga med hel mening. De ska kunna slå upp ord i ordlistan, samt söka efter fakta i en uppslagsbok. I grammatik ska eleverna få kännedom om ordklasser och satsdelar. Utvärdering - svenska Nationella prov Åk 3 8 elever av 10 elever har klarat målen i svenska. Åk 6 Alla elever har nått målen i svenska. Övrigt arbete i svenska Några elever i åk 1-2 har fått extra hjälp med läsinlärningen. Vi har gett eleverna den tid de behöver. Den lugna atmosfären har god inverkan på läsning och skrivning. Läraren har haft god kontakt med föräldrarna och vi har tillsammans stöttat dessa elever med olika åtgärder. Eleverna har arbetat med alla "Hur?"-moment om inget annat anges nedan. 12

13 Lyssna Vid berättarläxan har vi varit noga med att invänta publikens tystnad och koncentration innan en elev har börjat sitt berättande. Vi har övat mycket på att de ska vara goda lyssnare. Eleverna har fått en chans att visa att de lyssnat på sina kamrater genom att ställa följdfrågor på det kamraten berättat. Vi har talat om hur viktigt det är att respektera den som talar, genom att visa sitt intresse och titta på den som berättar, samt att inte prassla med sitt eget "manuskript". Några av eleverna behöver mer träning i att kunna lyssna på sina kamrater utan att avbryta eller tappa koncentrationen, men de flesta klarar det bra. Under samlingen övar alla elever på att lyssna såväl på varandra som på läraren som håller i samlingen. Det kan vara att lyssna på kamrater som berättar något, lyssna på instruktioner eller att lyssna på högläsningsbok. Tala Åk 1-3 Berättarläxorna går mycket bra. De allra flesta förbereder sina läxor mycket bra. När eleven har berättat färdigt har läraren gett både positiva och negativa kommentarer med tips på vad eleven kan tänka på till nästa gång. Nästan alla elever i åk 1-3 tycker om berättarläxan. Alla elever har klarat att tala inför en grupp. Föräldrarna är mycket positiva till denna läxa och är med i förberedelsearbetet. Mer än 2/3 av eleverna tycker enligt elevenkäten att berättarläxan gjort dem säkrare att tala inför en grupp. Några av eleverna, särskilt i åk 1 blir lite spända och nervösa när det blir deras tur, men de försöker alltid, och får mycket positiv feedback så att det ska kännas lättare nästa gång. Vi har övat mycket på att eleverna ska våga titta på publiken. Även under samlingen ges eleverna många tillfällen att tala inför en grupp. De redovisar enskilt uppgifter i både matematik, svenska och uppgifter de genomfört. Detta är mycket uppskattat av eleverna. Åk 4-6 Åk 4-6 har haft berättarläxan i helklass. Gruppen är fortsatt bra på att ge varandra positiv feedback. Under utvecklingssamtalen har det kommit fram att de flesta eleverna tycker att berättarläxan är rolig, men lite jobbig att förbereda. Läsa De allra flesta har klarat av målet i läsning för respektive årskurs. De som har svårt har fått extra hjälp och är på god väg att lära sig att läsa. Åk 1-3 Intensivträningen i läsning, med en kvart om dagen, som skolan genomförde i början av höstterminen i åk 1-3, gav verkligen resultat och i stort sett alla elever tycker om att läsa. De yngsta eleverna kom snabbt i gång med läsningen. För att främja läslusten görs regelbundna besök på biblioteket där samtliga elever får möjlighet att låna böcker. Varje morgon inleds med tyst läsning i den ena lågstadieklassen. Eleverna i åk 3 har fått läskompisar i åk 1 som de har högläsning för en morgon per vecka. Syftet är dels att skapa relationer eleverna emellan men främst att öva högläsning. Skriva Handstil Åk 1-3 Alla elever kan texta tydligt utifrån sina förutsättningar. Några av eleverna i åk 1 vill fortfarande gärna skriva med versaler. Några av eleverna i åk 2 blandar versaler och gemener i löpande text men känner till skillnaderna. Några ettor har redan börjat med skrivstil. Några i åk 2 är klara med skrivstilen. 13

14 Åk 4-6 Då eleverna i åk 4-6 har egna datorer vill de hellre skriva på dem än skriva för hand. Därför har vi enträget under läsåret arbetat med Ögonblick, en uppgift som kräver att man skriver lite för hand varje dag. Renskrivning sker fortfarande mest för hand, om inget särskilt är bestämt med någon elev. Två elever i årskurs 4 har inte nått målen för handstil, men de arbetar båda med det på olika sätt. Skriva texter Åk 1-3 De flesta eleverna har skrivit mycket, både berättelser och faktatexter. Vi rättar ingenting i åk 1 och 2, då det skulle bli för pressande för eleven och därmed svårt att få flyt i skrivandet. Det viktiga är att alla elever vågar och tycker att det är roligt att skriva! Skulle vi gå in och rätta skulle lusten att skriva förtas. Däremot i åk 3, har de flesta eleverna övat upp sitt skrivande och nått en mognad som gör att det går bra att läraren påpekar förbättringar i deras skrivande. Treorna bearbetar sina texter med hjälp av läraren. Åk 4-6 Liksom förra året har 4-6 skrivit i sina finböcker. De flesta har bra meningsbyggnad och skriver hela meningar med rätt skiljetecken. Samtliga elever i åk 4-6 har fullföljt skrivuppgiften Huset med gott resultat. Ordklasserna Nästan alla tvåor vet vad substantiv, adjektiv och verb är. De allra flesta av treorna har arbetat med samtliga ordklasser och presterat bra vid det avslutande provet. Stavning Åk 1-3 får hem ett läxpapper när det är stavningsläxor under terminen. Några elever glömmer bort att öva. Nästan alla har klarat målen i de olika stavningssätten för resp årskurs. De som inte har gjort det lägger ner extra arbete på detta i höst. Alla i åk 2-6 har haft läxa i de stavningssätt som är aktuellt för resp årskurs med efterföljande test. Åtgärd - svenska Åk 1-3 Vi fortsätter i höst att låta eleverna intensivträna läsning under en period, då läxan varje dag ska vara att läsa en kvart hemma. Vi måste påminna föräldrarna om läxpapperet i stavning. Åk 1-6 Vi fortsätter att kontakta föräldrarna till de elever som har svårigheter i svenska och kommer överens med dem och eleverna att även arbeta extra hemma med svåra moment. Vi fortsätter att arbeta med de olika delmomenten enl "Hur?" - listan. 14

15 Sammanställning av målen i svenska (Kursiv stil = utvärderingssätt) Moment åk 1 åk 2 åk 3 Tala berätta sittande på mattan berätta sittande på en stol berätta stående Berättarläxa Berättarläxa Berättarläxa Läsa ljudenliga ord (ex "sol") flerstaviga ord enkel "kapitelbok" konsonantmöte (ex "sko") enkla ljudstridiga ord enkel faktatext tvåstaviga ord (ex "polis") "Fembokstavsord", år 1 år 2 år 3 Skriva: Handstil texta texta / skrivstil skrivstil Test: "Texta på hjälplinjer" Test: "Texta utan hjälplinjer" "Brevväxling" Stavning ljudenliga ord (ex "sol") flerstaviga ord j- och 7-ljud konsonantmöte (ex "sko") "ng", "20"-ljud Individuell test I tvåstaviga ord (ex "polis") Individuell test I Test II: Test: "Fembokstavsord" c, x, dubbelteckning "ng", "20"- ljud, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö Test I c, x, dubbelteckning, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö "vanliga ord" Test I Menings- enkel mening skriva svar på frågor dela upp nästan hela byggnad (ex "Jag ser en sol.") med hel mening texten i meningar med "Meningsboken" "Läskort"-test rätt skiljetecken vid dela upp en del av texten "fri skrivning" i hela meningar "Finbokstexter" vid "fri skrivning" "Fria skrivningar" Studie- kunna alfabetet ordna enkla ord i söka fakta i böcker teknik "Rabbla" alfabetisk ordning, och uppslagsböcker slå upp enkla ord och skriva ner det i ordlistor Test viktigaste skriva en berättelse Kulturämnena med hjälp av stödord Test Grammatik ordklasser: substantiv, ordklasser: adverb, adjektiv och verb prepositioner, Test interjektioner Test räkneord, konjunktioner, pronomen Test 15

16 Sammanställning av målen i svenska åk 4 åk 5 (Kursiv stil = utvärderingssätt) åk 6 Tala Sammanfatta och återberätta skönlitteratur Genomföra intervjuer Berättarläxa: Berätta stående vid OH-projektorn Sammanfatta och återberätta faktatext Berättarläxa Hålla enklare föredrag för andra än klassen Berättarläxa för lågstadiet Läsa Kapitelböcker Översiktsläsning år 4 Djupläsning "mellan raderna" Dagstidning Högläsning år 5 Kritisk granskning av faktatexter Lokaliseringsläsning år 6 Skriva Handstil Alltid använda skrivstil Ordbehandling på datorn Skrivstil - läslig och snygg Stavning ng-, 20-, j- och 7-ljud Test II: "j-", "7"- ljud (ht) Slutest III: "ng"-, "20"-, "j-", "7"- ljud (vt) Test II: "vanliga ord" (vt) Högfrekventa ord Slutest III: c, x, dubbelteckning, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö "vanliga ord" Vanligaste stavningsreglerna Svårstavade ord "Min stavningsbok" - alla ord Test Menings byggnad Dela upp texter i meningar med rätt skiljetecken Citattecken och talstreck Finboken Nyanserad användning av skiljetecken Finboken Studieteknik Tankekartor Skriva intervjuer och dialoger Skriva brev Stödord - läsa och anteckna Samla fakta, ordna dem och skriva en redogörelse Stödord - lyssna och anteckna Berätta med bilder Skrivprocessen Utkast, redigering, renskrivning Finboken Inledning och avslutning Klassrådsprotokoll Ordklasser Ordklasser - fördjupning Test Satsdelar Test 16

17 Matematik Kursplan för Västerås Montessoriskola, åk 1-6 Alla elever ska få grundläggande kunskaper i matematik så att de kan klara av vardagslivet på deras nivå. De ska lära sig att självständigt lösa matematiska problem med hjälp av olika strategier som huvudräkning, skriftliga räknemetoder och miniräknare. Detta innebär att de ska... förstå hur talsystemet är uppbyggt med siffertecken i ett positionssystem, för att bilda ental, tiotal, hundratal och tusental behärska talområdet 1-0, lågstadiet, och , mellanstadiet förstå innebörden av de fyra räknesätten och använda dem i rätt sammanhang kunna lösa additionsalgoritmer med minnessiffra och subtraktionsalgoritmer med lån kunna multiplikationstabellen upp t o m talet 9 kunna lösa multiplikationsalgoritmer kunna lösa divisionsuppgifter behärska skriftlig huvudräkning i de fyra räknesätten kunna räkna med bråk och procent känna till de vanligaste geometriska formerna och kropparna, samt kunna beräkna area bli förtrogna med de vanligaste dimensionerna (pengar, längd, vikt, volym, tid, area och hastighet) förstå och kunna använda olika typer av statistiska diagram kunna använda en miniräknare kunna utföra enkel problemlösning, "vardagsmatte" Utvärdering - matematik Arbetet i matematik har förlöpt bra. Alla elever arbetar individuellt efter arbetsschema. Det finns en tydlig struktur. Man bygger kunskap på kunskap. I åk 1-3 upplever eleverna det positivt att ha klarat av en "färg" på arbetsschemat (alltså ett moment) genom att göra en test och sedan gå vidare till nästa schema. På det här sättet är det lätt för läraren att upptäcka eventuella luckor och på nytt sätta sig tillsammans med eleven och arbeta laborativt. Åk 4-6 har arbetat både efter en "stegmodell" med kort och med uppgifter som läraren gett eleverna. Det individuella arbetet har alltså kompletterats med ännu fler gemensamma genomgångar av de grundläggande momenten. Eleverna har "pratat" mycket matte och de har löst och diskuterat uppgifter tillsammans. Detta har gett ett mycket bra resultat. Eleverna har visat ett större engagemang för matematik. Nationella prov Åk 3 De flesta har nått målen i matematik. För de elever som inte nått målen upprättas åtgärdsprogram. Åk 6 Alla har nått målen i matematik. Övrigt arbete i matematik Åk 1-3 Arbetet i matematik har förlöpt bra. Eleverna arbetar efter sina arbetsscheman i egen takt. Vi har försökt att hitta många tillfällen till att prata matematik både i respektive årskurs och i samlingar med hela klassen. De allra flesta har klarat målen i matematik. I åk 2 och 3 finns några elever som behöver extra stöd. Under våren har några elever fått extra stöd på tid utanför det ordinarie schemat vid ett tillfälle i veckan. De allra flesta i åk 1-3 har förståelse för matematiken och har nått målen i matte. Några elever i tvåan har inte den grundläggande förståelsen än för positionssystemet. Där har extra hjälp satts in och kommer att fortsätta i höst. 17

18 Vi har arbetat med multiplikationstabellerna från åk 2, då eleverna gör en egen bok med hjälp av. vårt pärlmateriel. Vi har fortsatt med att låta åk 2-eleverna ha multiplikationstabellerna i läxa i stegrad svårighetsgrad med efterföljande tester. Det känns bra att tidigarelägga tabellträningen. Åk 1 och 2 har arbetat lite mer det här året med att befästa additionstabellerna upp till summan 18. Åk 4-6 Nästan alla har nått målen. Eleverna har arbetat mycket med matte under läsåret. Dels med de fyra räknesätten, då har de arbetat på individuell basis. När vi arbetat med geometri, rationella tal och problemlösning har vi arbetat mycket i helklass, samtalat och tänkt tillsammans. Det har varit mycket uppskattat av eleverna och fört både de svagare och de säkrare eleverna framåt. Stödläraren har kunnat fokusera på att hjälpa de elever som behövt extra mycket stöd med olika moment. Åtgärd - matematik Vi lämnar med kunskapsprofiler till mottagande skola för de elever som slutar trean och sexan. Läraren i åk 4 i vår skola och i mottagande skola får information om vad varje elev behöver förbättra. Vi fortsätter att ha kontakt med föräldrarna till de elever som har svårt för matematik och tillsammans med dem finna åtgärder som för eleven framåt. Vi fortsätter att arbeta individuellt med varje elev. Vi har olika materiel som tränar samma moment, men som kan tilltala eleven på olika sätt. Åk 4-6 Den elev som inte nått målen för matematik fortsätter att arbeta tillsammans stödläraren. Vi kommer att utarbeta tydligt avgränsade arbetsscheman för matematik som är direkt kopplade till det centrala innehållet. Varje arbetsschema ska inte ta för lång tid att avsluta, barnen måste kunna överblicka målet. 18

19 Sammanställning av målen i matematik (Kursiv stil = utvärderingssätt) Moment åk 1 åk 2 åk 3 Talområde Talen 1-5 Test: "Talen 1-5" Talen 1-9 Test: "Talen 1-9" Additionstabell, summorna 2-9 Test "Första tabellen" Talet 10 Test: "Talen 1-10" Påbörja talen 1 -, utan tiotalsövergång Talen 1 -, utan tiotalsövergång Test: "Talen 1 -, utan tiotalsövergång" Påbörja talen 1 -, med tiotalsövergång Additionstabell summorna 9-18 Test "Andra tabellen" Talen 1 -, med tiotalsövergång Test: "Talen 1 -, med tiotalsövergång" Talen 1-0 Test: "Talen 1-0" (Tal över 0 Test: "Talen över 0") Positionssystemet Ental Tiotal Hundratal Tusental Räknesätt Addition Subtraktion Påbörja multiplikationen Test: "1-3, 1-5, 1-7, 1-9" Kunna multiplikationstabellen t o m talet 9 Test: "105 uppgifter" Division Test: "Division" Algoritmer Enheter Pengar Längd Volym Additionsalgoritmer med minnessiffra, 1 - Subtraktionsalgoritmer med lån, 1 - Test Vikt Additionsalgoritmer med minnessiffra, 1-0 Subtraktionsalgoritmer med lån, 1-0 Multiplikationsalgoritmer med minnessiffra Test Problemlösning Talen 1-10 Talen 1 - Talen 1-0 Känna igen olika räknesättsuppgifter, Test Miniräknare (Kunna använda en enkel miniräknare) Geometri Bråk Kvadrat, rektangel, triangel, cirkel (Enkla övningar) (Enkla övningar) 19

20 Sammanställning av målen i matematik (Kursiv stil = utvärderingssätt) åk 4 åk 5 åk 6 Talområde Negativa tal Positions systemet Decimaltal Addition Enkel skriftlig huvudräkning Överslagsräkning med heltal Avrundning Skriftlig huvudräkning - två metoder Addera decimaltal Algoritmer med positionssö.g. (minnessiffra) Huvudräkning med stora tal Huvudräkning med decimaltal Räkning med olika antal decimaler Algoritmer med decimaltal Subtraktion Enkel skriftlig huvudräkning Överslagsräkning med heltal Algoritmer med växling över en tom (noll) position Algoritmer med växling över flera tomma (nollor) positioner Räkning med decimaltal Huvudräkning med decimaltal Algoritmer med decimaltal Multiplikation Multiplikation med 10, och 0 Enkel skriftlig huvudräkning Multiplikationstabellerna Skriftlig huvudräkning Algoritmer med minnessiffra Skriftlig huvudräkning med tvåsiffriga tal Algoritmer med flera positionsovergångar Decimaltal Avrundning Division Algoritmer: kort division med minnessiffror Kort division med decimaltal Division med 10 och Kort division med växling Kort division med stora tal Huvudräkning med decimaltal Division med hela 10- och -tal Diagnos steg 3 Diagnos steg 4-5 Diagnos steg