Kvalitetsredovisning Kursplan. Läsåret 2011/2012. Västerås Montessoriskola. Kontaktperson: Margareta Eriksson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2012. Kursplan. Läsåret 2011/2012. Västerås Montessoriskola. Kontaktperson: Margareta Eriksson"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012 Kursplan Läsåret 2011/2012 Västerås Montessoriskola Kontaktperson: Margareta Eriksson 1

2 Kvalitetsredovisningen består av två delar: Arbetsplanen, gemensam för hela skolan Kursplaner för förskoleklassen och åk 1-6 Här redovisas Kursplanerna: sida Förskoleklassen 4 Åk

3 Innehållsförteckning Kursplaner - förskoleklass Sida Svenska - Utvärdering - Åtgärd 5 Matematik - Utvärdering - Åtgärd 5 Kulturämnena: Naturkunskap: - Utvärdering - Åtgärd 6 Geografi - Utvärdering - Åtgärd 6 Historia - Utvärdering - Åtgärd 7 Musik - Utvärdering - Åtgärd 7 Konst - Utvärdering - Åtgärd 7 Idrott och hälsa - Utvärdering - Åtgärd 8 Kursplaner - åk 1-6 Allmän information 10 uppfyllelse, samtliga ämnen 11 Svenska - Utvärdering - Åtgärd 12 formulär 15 Matematik - Utvärdering - Åtgärd 17 formulär 19 Engelska - Utvärdering - Åtgärd 22 formulär 23 Kulturämnena: Naturkunskap: Zoologi, Biologi, Ekologi - Miljö, Fysik - Kemi 24 - Utvärdering - Åtgärd 25 Geografi - Utvärdering - Åtgärd 26 Historia - Utvärdering - Åtgärd 26 Religion - Utvärdering - Åtgärd 27 Samhällskunskap - Utvärdering - Åtgärd 27 Naturkunskap, geografi, historia, religion, samhällskunskap, fysik/kemi formulär 28 Musik - Utvärdering - Åtgärd 31 Konst - hantverk - Utvärdering - Åtgärd 32 Slöjd - Utvärdering - Åtgärd 33 Idrott och hälsa - Utvärdering - Åtgärd 35 Hemkunskap - Utvärdering - Åtgärd 36 3

4 Kursplan Västerås Montessoriskola Läsåret 2011/2012 Förskoleklassen 4

5 Svenska Kursplan för Västerås Montessoriskola, förskoleklassen Barnen ska tränas i språklig medvetenhet. De ska lära sig att lyssna, att använda ett korrekt språk och våga tala i grupp. Barnen stimuleras att påbörja arbetet med läs och skrivinlärningen. Utvärdering Barnen har arbetat i sin egen takt med spårpapper och sina rosa bokstavsböcker. Vi har lagt tonvikt vid att barnen gör sina spårpapper på rätt sätt. De flesta av barnen är klara med bokstavsböckerna. En del har fortsatt med verser och ordlådor, som hämtats från åk 1. De flesta barn kan både bokstävernas namn och ljud. De flesta kan läsa ljudenligt stavade korta ord. Flera barn läser med flyt. Barnen har arbetat med både det rosa och det blå språkmaterialet, och några har även arbetat med det gröna materialet. Vi har påbörjat arbetet med substantiv, adjektiv och verb. Trollet Trulle har följt hem till varje barn en gång per termin. Barnen har fått flera tillfällen att prata, berätta, sjunga och dansa inför gruppen samt öva att lyssna på varandra. Under höstterminen har barnen gjort egna små pjäser, och tillsammans var alla med och skapade teatern Sagan om Vanten som barnen sedan fick visa upp för föräldrarna vid julavslutningen. De flesta av barnen har haft läsläxa varje vecka. Vi har besökt biblioteket en gång i månaden och i höstas deltog vi i bibliotekets bokskola. Vi har haft högläsning vid samlingarna. Åtgärd Vi vill skapa mer plats i klassrummet för sandpappersbokstäverna, så att barnen lättare kan ta fram och arbeta med dem. Det är viktigt att fortsätta arbetet med spårpapper, arbetet med rörliga alfabetet och att skriva orden i små böcker. Vi kommer att fortsätta med Trulle samt ännu mer berätta sagor och ha högläsning vid samlingarna. Vi kommer att vänta med rosa böckerna tills vi anser att barnen har nått den utvecklingsnivå som krävs. Vi vill ha berättarläxa i mer organiserade former, så att alla barn erbjuds tillfälle att förbereda och berätta något som intresserar dem. Vi vill stimulera till egna sagor och berättelser Matematik Barnen ska få en medvetenhet om den roll som siffror har i vår omgivning. Genom att hantera det konkreta montessorimaterialet upptäcker barnen mönster och regler på egen hand och kan gradvis fortsätta till den symboliska framställningen av siffror. De ska stimuleras att lära sig siffersymbolerna och få en inblick i decimalsystemet och de olika räknesätten, samt utföra förberedande övningar i geometri och algebra. Utvärdering Vi har fått mer matematikmaterial, vilket innebär att vi nu har materiel till alla fyra räknesätten. Vi har inte lyckats helt med materialplaceringen, så det kommer vi att försöka göra om till hösten. Alla barn har tränat sifferskrivning och gjort klart de blå matteböckerna. De flesta har även fortsatt med de gröna böckerna. Många barn har börjat räkna addition och subtraktion. Några har även arbetat med multiplikation. Barnen har varit intresserade av att mäta med måttbandet. De ar mätt hur långa eller höga olika saker i klassrummet är. Att räkna pengar har också varit intressant. Åtgärd Vi ska göra flera presentationer i grupp och försöka ge matematiken mer utrymme i klassrummet. Vi ska lyfta fram sandpapperssiffrorna ännu mer när vi tränar sifferskrivning. Vi väntar med gröna böckerna tills barnen har nått så långt i utvecklingen som krävs. Vi ska försöka se till att barnen kan befästa sina nya kunskaper i lekar, i Montessoriarbeten och i mötet med vardagen. 5

6 Kulturämnen Övergripande mål Barnen ska få en helhetssyn på världen och att allting i naturen hänger samman. De ska bli medvetna om människans roll på jorden och lära sig att ta ansvar för och vårda vår jord. De kulturella ämnena ska berika barnens sinnen och få dem att förstå olika aspekter på världen och att vi alla är en del av den.. Naturkunskap Barnen ska få en känsla för de livsformer de träffar på i omgivningen. De ska lära sig att behandla dem med nyfikenhet och respekt. De ska stimuleras till att utveckla medvetenhet och intresse för naturen. Detta leder till en bättre insikt om den ekologiska balansen av allt liv på jorden. Barnen ska göras uppmärksamma på likheter och skillnader mellan arter och utveckla sin observationsförmåga. De ska utöka sitt ordförråd. De ska få kunskap om vad en växt behöver för att växa och hur man sköter den. Barnen ska också få en inblick i djurs och växters livscykel. Utvärdering För att se årstidernas växlingar i naturen och följa växternas livscykel har vi varje vecka besökt en och samma plats i skogen på Djäkneberget. Barnen har fått lära känna de vanligaste arter av träd och blommor som finns i denna skog. Vi har också besökt Vallby friluftsmuseum, för att titta på djuren. Vid ett besök på Vallby har barnen fått uppleva hur det kunde vara på en lektion så som den kunde gestalta sig för hundra år sedan. Besöken på Vallby har varit mycket lyckade och barnen har verkligen visat sin uppskattning. Vi har arbetat med och tillverkat egna böcker om växternas och djurens delar. Vi har följt grodans utveckling i böcker och följt dem i verkligheten på Djäkneberget. Vi har lånat böcker om djur och växter från biblioteket och studerat deras liv. Vi har även sått frön och följt växtprocessen. Åtgärd Vi kommer att fortsätta att besöka skogen på Djäkneberget samt Vallby friluftsmuseum. Vi ska i en större utsträckning samla och pressa löv samt dokumentera lövträden under olika årstider. Geografi Barnens intresse för människors liv i andra delar av världen ska väckas. De ska utveckla respekt för andra kulturer och förberedas att leva i ett mångkulturellt samhälle. De ska påbörja arbetet med världsdelarna. De ska få en presentation av de tre elementen, samt bli medvetna om olika land och vattenformer. Utvärdering Vi har påbörjat arbetet med världsdelarna genom att studera sandpappersgloben och färggloben samt världsdelskartan. Vi har tittat på bilder av människor och platser från olika världsdelar. Några barn har tillverkat egna böcker om världsdelarna. Barnen har också visat ett stort intresse för djuren i olika världsdelar. De har arbetat med världsdelspusslen med djur. Många har också arbetat med land- och vattenformer. Åtgärd Vi kommer att fortsätta med världsdelsarbeten. Vi kommer även att ta fram mer materiel om olika världsdelar och länder. Vi ska ta fram olika länders flaggor och sådant som kommer från dessa länder. 6

7 Historia Barnets intresse för tid ska stimuleras. De ska påbörja arbetet med jordens och livets utveckling. Utvärdering Vi har haft födelsedagspromenad när barnen fyllt år. Vi har arbetat med kalendern, året och dess årstider, månader m.m. Många av barnen har arbetat med klockan hel, halv och kvart. Barnen har arbetat med klockboken och visat intresse för klockan i praktiken. Många av barnen har arbetat med tiden under en dag, från det de vaknar tills de lägger sig. Se även Vallby med ett historiskt perspektiv på att gå i skolan. Åtgärd Vi fortsätter att utveckla historieämnet och arbeta enl. "Hur?"-listan. Konst Barnen ska stimuleras till tidiga konstupplevelser. De ska både få utöva konst själva och betrakta etablerade konstnärers verk. De ska få prova på olika material. Klassrummet ska vara estetiskt tilltalande. De ska träna sig att se detaljer, samt att urskilja, jämföra och observera sin omgivning och på detta sätt få en grund så att de själva kan uttrycka sig i konsten. Utvärdering Vi har arbetat med konstnärer från den perioden som gäller för läsåret. Vi har påbörjat arbetet med färgläran. Barnen har fått experimentera med grundfärgerna, så att de har fått blanda fram sekundärfärgerna. Vi har dock inte pratat eller arbetat speciellt med varma och kalla färger. Barnen har fritt och även mer organiserat fått skapa egna konstverk med olika material. Vi har också varit på teaterföreställningar. Däremot har Konstmuseet tyvärr inte tagit emot oss under det här året. Åtgärd Vi vill bättre planera arbetet med periodens konstnärer. Färglära vill vi ta upp i början av höstterminen och ha det aktuellt under hela läsåret. Vi bör skaffa bättre färger, för att ta fram varma och kalla färger. Vi vill utveckla en konsthörna, där barnen har möjlighet att studera konstböcker. Vi hoppas att få besöka Konstmuseet. Musik Barnen ska bli medvetna om att musik är en stor källa till glädje. De ska få uppleva att känslorna påverkas av musik. Barnen ska få sjunga, lyssna till olika slags musik, röra sig till musik, samt använda enkla instrument. Utvärdering Vi har sjungit och lekt sånglekar. Vi har tillverkat egna maracas. Vi har inte lyckats arbeta med periodens kompositör på ett tillfredsställande sätt. Åtgärd Vi ska fortsätta att sjunga och leka olika sånglekar. Särskilt vill vi utveckla hur vi ska arbeta med periodens kompositör. 7

8 Idrott Barnen ska på ett lustfyllt sätt, både inomhus och utomhus, få träna de grundläggande motoriska färdigheterna; åla, krypa, springa, hoppa, rulla, stödja och kasta/fånga. Barnen ges möjlighet att träna turtagande och att förstå enkla regler. Barnen ska få ett positivt första möte med idrotten så att intresse väcks, då motion kan förebygga sjukdomar och öka kroppens förmåga att hantera stress. Barnen ska lära sig hur viktigt det är att sköta sin personliga hygien. Utvärdering Vi har haft tillgång till gymnastiksal en gång i veckan, dels i Rudbeckianska under hösten 2011 dels Fryxellska under våren Barnen har fått möjlighet att byta om till gympakläder samt duscha efter gympan. Under våra lektioner har vi har haft redskapsbanor, lagspel, röris och grupplekar som främjar grupptillhörighet och samarbete. Att vi har fått tillgång till riktiga gymnastiksalar har varit mycket uppskattat av barnen. Under perioden januari mars har vi en gång i veckan besökt Stora Torget för att åka skridskor, vilket lett till att alla barn i klassen har lärt sig att åka skridskor. Detta har också varit mycket uppskattat. Vi har också deltagit i 4 friluftsdagar med olika teman och på olika platser: Friidrottshallen; Skridskoåkning i Rocklunda; Vinteridrott på Björnö; Aktiviteter i hälsans och trafikens tecken på Rocklunda. Åtgärd Vi fortsätter att utveckla idrottsämnet och arbeta enl. "Hur?"-listan. 8

9 Kursplan Västerås Montessoriskola Läsåret 2011/2012 Åk 1-6 9

10 Allmän information Planering av skolarbetet Det finns en översiktsplan för höst- resp vårterminen för åk 1-6, där olika moment är inplanerade. På detta sätt glöms inget bort. Eleverna planerar också in dessa moment i sina planeringspärmar. Vi har arbetat efter den nya läroplanen och ändrat de flesta måldokumenten. Vi kommer återigen att gå igenom våra måldokument. Det ger en trygghet för både elever, föräldrar och lärare att veta att dessa specifika mål ska vara uppnådda. Vi vill lägga ner ett stort engagemang på dessa mål och se till att eleverna får tiden att öva och befästa de kunskaper och färdigheter som måldokumentet innefattar. Åk 1-3 Åk 1-3 har fått nya arbetsscheman, där bara det absolut viktigaste att arbeta med finns med. Det har underlättat för eleverna att förstå vad de ska koncentrera sig på. Åk 4-6 Eleverna i åk 4-6 har inte fått hela läsårets arbetsschema på en gång, utan de har fått veta målen för några veckor i taget. Detta har gjort att de inte blivit lika oroliga för om de ska hinna målen eller inte. Det har tidigare varit fler barn som redan i september oroat sig för om de ska hinna hela läsårets mål. Vi upplever att det inte längre finns samma oro och stress i gruppen, men de har hunnit arbeta med lika mycket som tidigare år. Vi har utifrån nya läroplanen utarbetat nya måldokument för samtliga ämnen utom idrott och slöjd. Dessa måldokument går vi igenom tillsammans med föräldrarna i samband med utvecklingssamtalet. Föräldrarna har uttryckt att det är tydliga och informativa dokument. Under läsåret har vi arbetat mycket i helklass. Vi har haft mindre eget arbete än tidigare läsår, fler uppgifter som varit gemensamma och av karaktären par/grupparbeten. Klassen har enbart varit positiva till detta och vi har hunnit fler moment än tidigare läsår. Det har varit positivt både för de elever som är svaga och för dem som kommit långt. Utvärdering av måluppfyllelsen läsåret 2011/2012 Stödläraren (med ämnespedagogisk bakgrund) har arbetat med följande: - gett extra stöd till eleverna som inte uppnått målen - utvecklat nya metoder för att säkerhetsställa baskunskaper i matematik och i svenska - tillverkat pedagogiska hjälpmedel för dessa nya metoder - lärt ut grundläggande datorkunskap i åk 4-6 Lågstadielärarna har gett extra stöd till eleverna som har svårigheter i svenska och matematik. Ett fåtal elever har inte nått målen i svenska resp matte. Dessa elever har haft svårigheter sedan starten i vår skola. Men det finns en tydlig indikation på att våra olika individuella stödåtgärder fört eleverna närmare målet. Åtgärder för att uppnå målen inför läsåret 2012/2013 Stödläraren (med ämnespedagogisk bakgrund) fortsätter att arbeta med följande: - ge extra stöd till eleverna som inte uppnått målen. - utveckla nya metoder för att säkerhetsställa baskunskaper i matematik och i svenska - tillverka pedagogiska hjälpmedel för dessa nya metoder Lågstadielärarna kommer att fortsätta att ge extra stöd till eleverna som har svårigheter i svenska och matematik. 10

11 uppfyllelse i procent i samtliga ämnen, åk 1-6, 2011/2012 Västerås Montessoriskola åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 Antal elever (15 st) (18 st) (10 st) (9 st) (3 st) Svenska 94 (17/18) 80 (8/10) 89 (8/9) Matematik 78 (14/18) 70 (7/10) 78 (7/9) Engelska Historia Geografi Religion Samhällskunskap Zoologi Botanik Fysik/kemi Hemkunskap Idrott Konst Musik Slöjd Åk 6 redovisas inte pga lågt elevantal. 11

12 Svenska Kursplan för Västerås Montessoriskola, åk 1-6 Övergripande mål et är att eleverna får goda färdigheter i att lyssna, tala, läsa och skriva. Förutsättningar för att uppnå detta mål Skolan måste erbjuda eleverna en trygg och uppmuntrande miljö, där de känner sig respekterade och där de kan bygga upp ett självförtroende. Känslan att de duger och kan, måste växa sig stark. Då får de styrka att tala inför en grupp, att lita på sig själva i läsinlärningen och att våga fatta pennan och skriva. Det måste finnas ett intressant och stimulerande arbetsmaterial, samt ett rikt bibliotek. Eleverna måste få tid att öva. Man lär sig att lyssna, tala, läsa och skriva genom att få tillfälle att öva just dessa moment. Lyssna Alla elever ska tillägna sig en god förmåga att aktivt lyssna på andra människor. De ska lära sig att en talar åt gången, medan övriga lyssnar. Alla har rätt att uttrycka sina åsikter och bli respekterade för dessa och inte utsättas för kränkande behandling. Ingen elev får någonsin utsättas för att andra skrattar åt henne eller honom. Tala Alla elever ska våga och kunna uttrycka sig tydligt och begripligt inför en grupp. År 1 ska kunna berätta något sittande på mattan, år 2 på en stol bredvid läraren och år 3 stående inför klassen och år 4-6 vid OH-projektorn. År 6 ska även kunna hålla ett enklare föredrag för lågstadieklassen. Läsa Eleverna ska utveckla en bra lästeknik och grundlägga goda läsvanor. De ska kunna läsa enkla barnböcker och faktatexter. De ska kunna läsa texten som är fastställd för varje årskurs. Skriva Eleverna ska kunna uttrycka sig i skrift (brev, berättelser och enkel faktatext) så att mottagaren förstår. De ska ha en tydlig handstil och kunna stava till enkla ljudstridiga ord, "vokalord", dubbelteckning och högfrekventa ord. Grunden ska läggas i studieteknik. De ska kunna skriva svar på en fråga med hel mening. De ska kunna slå upp ord i ordlistan, samt söka efter fakta i en uppslagsbok. I grammatik ska eleverna få kännedom om ordklasser och satsdelar. Utvärdering - svenska Nationella prov Åk 3 8 elever av 10 elever har klarat målen i svenska. Åk 6 Alla elever har nått målen i svenska. Övrigt arbete i svenska Några elever i åk 1-2 har fått extra hjälp med läsinlärningen. Vi har gett eleverna den tid de behöver. Den lugna atmosfären har god inverkan på läsning och skrivning. Läraren har haft god kontakt med föräldrarna och vi har tillsammans stöttat dessa elever med olika åtgärder. Eleverna har arbetat med alla "Hur?"-moment om inget annat anges nedan. 12

13 Lyssna Vid berättarläxan har vi varit noga med att invänta publikens tystnad och koncentration innan en elev har börjat sitt berättande. Vi har övat mycket på att de ska vara goda lyssnare. Eleverna har fått en chans att visa att de lyssnat på sina kamrater genom att ställa följdfrågor på det kamraten berättat. Vi har talat om hur viktigt det är att respektera den som talar, genom att visa sitt intresse och titta på den som berättar, samt att inte prassla med sitt eget "manuskript". Några av eleverna behöver mer träning i att kunna lyssna på sina kamrater utan att avbryta eller tappa koncentrationen, men de flesta klarar det bra. Under samlingen övar alla elever på att lyssna såväl på varandra som på läraren som håller i samlingen. Det kan vara att lyssna på kamrater som berättar något, lyssna på instruktioner eller att lyssna på högläsningsbok. Tala Åk 1-3 Berättarläxorna går mycket bra. De allra flesta förbereder sina läxor mycket bra. När eleven har berättat färdigt har läraren gett både positiva och negativa kommentarer med tips på vad eleven kan tänka på till nästa gång. Nästan alla elever i åk 1-3 tycker om berättarläxan. Alla elever har klarat att tala inför en grupp. Föräldrarna är mycket positiva till denna läxa och är med i förberedelsearbetet. Mer än 2/3 av eleverna tycker enligt elevenkäten att berättarläxan gjort dem säkrare att tala inför en grupp. Några av eleverna, särskilt i åk 1 blir lite spända och nervösa när det blir deras tur, men de försöker alltid, och får mycket positiv feedback så att det ska kännas lättare nästa gång. Vi har övat mycket på att eleverna ska våga titta på publiken. Även under samlingen ges eleverna många tillfällen att tala inför en grupp. De redovisar enskilt uppgifter i både matematik, svenska och uppgifter de genomfört. Detta är mycket uppskattat av eleverna. Åk 4-6 Åk 4-6 har haft berättarläxan i helklass. Gruppen är fortsatt bra på att ge varandra positiv feedback. Under utvecklingssamtalen har det kommit fram att de flesta eleverna tycker att berättarläxan är rolig, men lite jobbig att förbereda. Läsa De allra flesta har klarat av målet i läsning för respektive årskurs. De som har svårt har fått extra hjälp och är på god väg att lära sig att läsa. Åk 1-3 Intensivträningen i läsning, med en kvart om dagen, som skolan genomförde i början av höstterminen i åk 1-3, gav verkligen resultat och i stort sett alla elever tycker om att läsa. De yngsta eleverna kom snabbt i gång med läsningen. För att främja läslusten görs regelbundna besök på biblioteket där samtliga elever får möjlighet att låna böcker. Varje morgon inleds med tyst läsning i den ena lågstadieklassen. Eleverna i åk 3 har fått läskompisar i åk 1 som de har högläsning för en morgon per vecka. Syftet är dels att skapa relationer eleverna emellan men främst att öva högläsning. Skriva Handstil Åk 1-3 Alla elever kan texta tydligt utifrån sina förutsättningar. Några av eleverna i åk 1 vill fortfarande gärna skriva med versaler. Några av eleverna i åk 2 blandar versaler och gemener i löpande text men känner till skillnaderna. Några ettor har redan börjat med skrivstil. Några i åk 2 är klara med skrivstilen. 13

14 Åk 4-6 Då eleverna i åk 4-6 har egna datorer vill de hellre skriva på dem än skriva för hand. Därför har vi enträget under läsåret arbetat med Ögonblick, en uppgift som kräver att man skriver lite för hand varje dag. Renskrivning sker fortfarande mest för hand, om inget särskilt är bestämt med någon elev. Två elever i årskurs 4 har inte nått målen för handstil, men de arbetar båda med det på olika sätt. Skriva texter Åk 1-3 De flesta eleverna har skrivit mycket, både berättelser och faktatexter. Vi rättar ingenting i åk 1 och 2, då det skulle bli för pressande för eleven och därmed svårt att få flyt i skrivandet. Det viktiga är att alla elever vågar och tycker att det är roligt att skriva! Skulle vi gå in och rätta skulle lusten att skriva förtas. Däremot i åk 3, har de flesta eleverna övat upp sitt skrivande och nått en mognad som gör att det går bra att läraren påpekar förbättringar i deras skrivande. Treorna bearbetar sina texter med hjälp av läraren. Åk 4-6 Liksom förra året har 4-6 skrivit i sina finböcker. De flesta har bra meningsbyggnad och skriver hela meningar med rätt skiljetecken. Samtliga elever i åk 4-6 har fullföljt skrivuppgiften Huset med gott resultat. Ordklasserna Nästan alla tvåor vet vad substantiv, adjektiv och verb är. De allra flesta av treorna har arbetat med samtliga ordklasser och presterat bra vid det avslutande provet. Stavning Åk 1-3 får hem ett läxpapper när det är stavningsläxor under terminen. Några elever glömmer bort att öva. Nästan alla har klarat målen i de olika stavningssätten för resp årskurs. De som inte har gjort det lägger ner extra arbete på detta i höst. Alla i åk 2-6 har haft läxa i de stavningssätt som är aktuellt för resp årskurs med efterföljande test. Åtgärd - svenska Åk 1-3 Vi fortsätter i höst att låta eleverna intensivträna läsning under en period, då läxan varje dag ska vara att läsa en kvart hemma. Vi måste påminna föräldrarna om läxpapperet i stavning. Åk 1-6 Vi fortsätter att kontakta föräldrarna till de elever som har svårigheter i svenska och kommer överens med dem och eleverna att även arbeta extra hemma med svåra moment. Vi fortsätter att arbeta med de olika delmomenten enl "Hur?" - listan. 14

15 Sammanställning av målen i svenska (Kursiv stil = utvärderingssätt) Moment åk 1 åk 2 åk 3 Tala berätta sittande på mattan berätta sittande på en stol berätta stående Berättarläxa Berättarläxa Berättarläxa Läsa ljudenliga ord (ex "sol") flerstaviga ord enkel "kapitelbok" konsonantmöte (ex "sko") enkla ljudstridiga ord enkel faktatext tvåstaviga ord (ex "polis") "Fembokstavsord", år 1 år 2 år 3 Skriva: Handstil texta texta / skrivstil skrivstil Test: "Texta på hjälplinjer" Test: "Texta utan hjälplinjer" "Brevväxling" Stavning ljudenliga ord (ex "sol") flerstaviga ord j- och 7-ljud konsonantmöte (ex "sko") "ng", "20"-ljud Individuell test I tvåstaviga ord (ex "polis") Individuell test I Test II: Test: "Fembokstavsord" c, x, dubbelteckning "ng", "20"- ljud, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö Test I c, x, dubbelteckning, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö "vanliga ord" Test I Menings- enkel mening skriva svar på frågor dela upp nästan hela byggnad (ex "Jag ser en sol.") med hel mening texten i meningar med "Meningsboken" "Läskort"-test rätt skiljetecken vid dela upp en del av texten "fri skrivning" i hela meningar "Finbokstexter" vid "fri skrivning" "Fria skrivningar" Studie- kunna alfabetet ordna enkla ord i söka fakta i böcker teknik "Rabbla" alfabetisk ordning, och uppslagsböcker slå upp enkla ord och skriva ner det i ordlistor Test viktigaste skriva en berättelse Kulturämnena med hjälp av stödord Test Grammatik ordklasser: substantiv, ordklasser: adverb, adjektiv och verb prepositioner, Test interjektioner Test räkneord, konjunktioner, pronomen Test 15

16 Sammanställning av målen i svenska åk 4 åk 5 (Kursiv stil = utvärderingssätt) åk 6 Tala Sammanfatta och återberätta skönlitteratur Genomföra intervjuer Berättarläxa: Berätta stående vid OH-projektorn Sammanfatta och återberätta faktatext Berättarläxa Hålla enklare föredrag för andra än klassen Berättarläxa för lågstadiet Läsa Kapitelböcker Översiktsläsning år 4 Djupläsning "mellan raderna" Dagstidning Högläsning år 5 Kritisk granskning av faktatexter Lokaliseringsläsning år 6 Skriva Handstil Alltid använda skrivstil Ordbehandling på datorn Skrivstil - läslig och snygg Stavning ng-, 20-, j- och 7-ljud Test II: "j-", "7"- ljud (ht) Slutest III: "ng"-, "20"-, "j-", "7"- ljud (vt) Test II: "vanliga ord" (vt) Högfrekventa ord Slutest III: c, x, dubbelteckning, vokalord: o-å, e-ä, u-y-ö "vanliga ord" Vanligaste stavningsreglerna Svårstavade ord "Min stavningsbok" - alla ord Test Menings byggnad Dela upp texter i meningar med rätt skiljetecken Citattecken och talstreck Finboken Nyanserad användning av skiljetecken Finboken Studieteknik Tankekartor Skriva intervjuer och dialoger Skriva brev Stödord - läsa och anteckna Samla fakta, ordna dem och skriva en redogörelse Stödord - lyssna och anteckna Berätta med bilder Skrivprocessen Utkast, redigering, renskrivning Finboken Inledning och avslutning Klassrådsprotokoll Ordklasser Ordklasser - fördjupning Test Satsdelar Test 16

17 Matematik Kursplan för Västerås Montessoriskola, åk 1-6 Alla elever ska få grundläggande kunskaper i matematik så att de kan klara av vardagslivet på deras nivå. De ska lära sig att självständigt lösa matematiska problem med hjälp av olika strategier som huvudräkning, skriftliga räknemetoder och miniräknare. Detta innebär att de ska... förstå hur talsystemet är uppbyggt med siffertecken i ett positionssystem, för att bilda ental, tiotal, hundratal och tusental behärska talområdet 1-0, lågstadiet, och , mellanstadiet förstå innebörden av de fyra räknesätten och använda dem i rätt sammanhang kunna lösa additionsalgoritmer med minnessiffra och subtraktionsalgoritmer med lån kunna multiplikationstabellen upp t o m talet 9 kunna lösa multiplikationsalgoritmer kunna lösa divisionsuppgifter behärska skriftlig huvudräkning i de fyra räknesätten kunna räkna med bråk och procent känna till de vanligaste geometriska formerna och kropparna, samt kunna beräkna area bli förtrogna med de vanligaste dimensionerna (pengar, längd, vikt, volym, tid, area och hastighet) förstå och kunna använda olika typer av statistiska diagram kunna använda en miniräknare kunna utföra enkel problemlösning, "vardagsmatte" Utvärdering - matematik Arbetet i matematik har förlöpt bra. Alla elever arbetar individuellt efter arbetsschema. Det finns en tydlig struktur. Man bygger kunskap på kunskap. I åk 1-3 upplever eleverna det positivt att ha klarat av en "färg" på arbetsschemat (alltså ett moment) genom att göra en test och sedan gå vidare till nästa schema. På det här sättet är det lätt för läraren att upptäcka eventuella luckor och på nytt sätta sig tillsammans med eleven och arbeta laborativt. Åk 4-6 har arbetat både efter en "stegmodell" med kort och med uppgifter som läraren gett eleverna. Det individuella arbetet har alltså kompletterats med ännu fler gemensamma genomgångar av de grundläggande momenten. Eleverna har "pratat" mycket matte och de har löst och diskuterat uppgifter tillsammans. Detta har gett ett mycket bra resultat. Eleverna har visat ett större engagemang för matematik. Nationella prov Åk 3 De flesta har nått målen i matematik. För de elever som inte nått målen upprättas åtgärdsprogram. Åk 6 Alla har nått målen i matematik. Övrigt arbete i matematik Åk 1-3 Arbetet i matematik har förlöpt bra. Eleverna arbetar efter sina arbetsscheman i egen takt. Vi har försökt att hitta många tillfällen till att prata matematik både i respektive årskurs och i samlingar med hela klassen. De allra flesta har klarat målen i matematik. I åk 2 och 3 finns några elever som behöver extra stöd. Under våren har några elever fått extra stöd på tid utanför det ordinarie schemat vid ett tillfälle i veckan. De allra flesta i åk 1-3 har förståelse för matematiken och har nått målen i matte. Några elever i tvåan har inte den grundläggande förståelsen än för positionssystemet. Där har extra hjälp satts in och kommer att fortsätta i höst. 17

18 Vi har arbetat med multiplikationstabellerna från åk 2, då eleverna gör en egen bok med hjälp av. vårt pärlmateriel. Vi har fortsatt med att låta åk 2-eleverna ha multiplikationstabellerna i läxa i stegrad svårighetsgrad med efterföljande tester. Det känns bra att tidigarelägga tabellträningen. Åk 1 och 2 har arbetat lite mer det här året med att befästa additionstabellerna upp till summan 18. Åk 4-6 Nästan alla har nått målen. Eleverna har arbetat mycket med matte under läsåret. Dels med de fyra räknesätten, då har de arbetat på individuell basis. När vi arbetat med geometri, rationella tal och problemlösning har vi arbetat mycket i helklass, samtalat och tänkt tillsammans. Det har varit mycket uppskattat av eleverna och fört både de svagare och de säkrare eleverna framåt. Stödläraren har kunnat fokusera på att hjälpa de elever som behövt extra mycket stöd med olika moment. Åtgärd - matematik Vi lämnar med kunskapsprofiler till mottagande skola för de elever som slutar trean och sexan. Läraren i åk 4 i vår skola och i mottagande skola får information om vad varje elev behöver förbättra. Vi fortsätter att ha kontakt med föräldrarna till de elever som har svårt för matematik och tillsammans med dem finna åtgärder som för eleven framåt. Vi fortsätter att arbeta individuellt med varje elev. Vi har olika materiel som tränar samma moment, men som kan tilltala eleven på olika sätt. Åk 4-6 Den elev som inte nått målen för matematik fortsätter att arbeta tillsammans stödläraren. Vi kommer att utarbeta tydligt avgränsade arbetsscheman för matematik som är direkt kopplade till det centrala innehållet. Varje arbetsschema ska inte ta för lång tid att avsluta, barnen måste kunna överblicka målet. 18

19 Sammanställning av målen i matematik (Kursiv stil = utvärderingssätt) Moment åk 1 åk 2 åk 3 Talområde Talen 1-5 Test: "Talen 1-5" Talen 1-9 Test: "Talen 1-9" Additionstabell, summorna 2-9 Test "Första tabellen" Talet 10 Test: "Talen 1-10" Påbörja talen 1 -, utan tiotalsövergång Talen 1 -, utan tiotalsövergång Test: "Talen 1 -, utan tiotalsövergång" Påbörja talen 1 -, med tiotalsövergång Additionstabell summorna 9-18 Test "Andra tabellen" Talen 1 -, med tiotalsövergång Test: "Talen 1 -, med tiotalsövergång" Talen 1-0 Test: "Talen 1-0" (Tal över 0 Test: "Talen över 0") Positionssystemet Ental Tiotal Hundratal Tusental Räknesätt Addition Subtraktion Påbörja multiplikationen Test: "1-3, 1-5, 1-7, 1-9" Kunna multiplikationstabellen t o m talet 9 Test: "105 uppgifter" Division Test: "Division" Algoritmer Enheter Pengar Längd Volym Additionsalgoritmer med minnessiffra, 1 - Subtraktionsalgoritmer med lån, 1 - Test Vikt Additionsalgoritmer med minnessiffra, 1-0 Subtraktionsalgoritmer med lån, 1-0 Multiplikationsalgoritmer med minnessiffra Test Problemlösning Talen 1-10 Talen 1 - Talen 1-0 Känna igen olika räknesättsuppgifter, Test Miniräknare (Kunna använda en enkel miniräknare) Geometri Bråk Kvadrat, rektangel, triangel, cirkel (Enkla övningar) (Enkla övningar) 19

20 Sammanställning av målen i matematik (Kursiv stil = utvärderingssätt) åk 4 åk 5 åk 6 Talområde Negativa tal Positions systemet Decimaltal Addition Enkel skriftlig huvudräkning Överslagsräkning med heltal Avrundning Skriftlig huvudräkning - två metoder Addera decimaltal Algoritmer med positionssö.g. (minnessiffra) Huvudräkning med stora tal Huvudräkning med decimaltal Räkning med olika antal decimaler Algoritmer med decimaltal Subtraktion Enkel skriftlig huvudräkning Överslagsräkning med heltal Algoritmer med växling över en tom (noll) position Algoritmer med växling över flera tomma (nollor) positioner Räkning med decimaltal Huvudräkning med decimaltal Algoritmer med decimaltal Multiplikation Multiplikation med 10, och 0 Enkel skriftlig huvudräkning Multiplikationstabellerna Skriftlig huvudräkning Algoritmer med minnessiffra Skriftlig huvudräkning med tvåsiffriga tal Algoritmer med flera positionsovergångar Decimaltal Avrundning Division Algoritmer: kort division med minnessiffror Kort division med decimaltal Division med 10 och Kort division med växling Kort division med stora tal Huvudräkning med decimaltal Division med hela 10- och -tal Diagnos steg 3 Diagnos steg 4-5 Diagnos steg

K U L L T O R P S S K O L A

K U L L T O R P S S K O L A N K U L L T O R P S S K O L A KUNSKAPSMÅL ÅR 3 För att Du som förälder ska veta vad läroplanen kräver att eleverna ska lära sig i skolan har vi sammanställt detta häfte som innehåller mål för år 3 framtagna

Läs mer

Kursplaner. Våra mål och hur vi arbetar. Västerås Montessoriskola. Förskoleklass Åk 1-6

Kursplaner. Våra mål och hur vi arbetar. Västerås Montessoriskola. Förskoleklass Åk 1-6 Kursplaner Våra mål och hur vi arbetar Västerås Montessoriskola Förskoleklass Åk 1-6 1 Innehållsförteckning Förskoleklass 3 Åk 1-6 9 Sida 2 Förskoleklass Innehållsförteckning Svenska 4 Matematik 5 Kulturämnena

Läs mer

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande Skolans kunskapsmål I läroplanen, Lpo 94, finns kunskapsmålen för grundskolans undervisning beskrivna. Läroplanen anger dessa mål för år 5 och 9, men visar inte vilka detaljkunskaper eleverna ska uppnå.

Läs mer

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk Skriva alfabetets bokstavsformer t.ex. genom att forma eller att skriva bokstaven skriva sitt eget namn forma varje bokstav samt skriva samman bokstäver

Läs mer

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Lokala arbetsplaner Stoby skola Lokala arbetsplaner Stoby skola Rev. 080326 Innehållsförteckning Lokala arbetsplaner Stoby skola... 1... 1 Lokal arbetsplan Engelska... 3 År 1...3 År 2...3 År 3...3 År 4-5...4 Lokal arbetsplan Matematik...

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå

Läs mer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer

Förskola 1-5år Mål Riktlinjer Förskola 1-5år Mål Förskolan ska sträva efter: Att ge barnet ett rikt och välfungerande språk Att barnen kan lyssna på sagor, återberätta, skapa egna berättelser, dramatisera och beskriva bilder Att öva

Läs mer

Lokal planering år 1-3

Lokal planering år 1-3 Lokal planering år 1-3 MÅL FÖR ÄMNET HISTORIA Åk 1: Livet förr och nu. Åk 2: Berättelser om Gudar och hjältar inom nordisk och antik mytologi. Åk 3: Hemortens och Skånes historia. Forntiden. MÅL FÖR ÄMNET

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.

Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.

Läs mer

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda

Läs mer

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 1 Kontakt LärVux Ring eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida:www1.vasteras.se/frimanska/ Besöksadress LÄRVUX Växhuset

Läs mer

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik

Läs mer

Svenska mål och kriterier

Svenska mål och kriterier Svenska mål och kriterier Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska - utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse. - utveckla

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Lärvux. Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram

Lärvux. Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram 1 Lärvux Botkyrka Vuxenutbildning Kursprogram Välkommen till Lärvux! Särskild utbildning för vuxna Lärvux finns för dig som - har fyllt 20 år och har en intellektuell funktionsnedsättning, förvärvad hjärnskada

Läs mer

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. 1 (6) 2005-08-15 Matematik, år 9 Mål för betyget Godkänd Beroende på arbetssätt och arbetsmaterial kan det vara svårt att dela upp dessa uppnående mål mellan skolår 8 och skolår 9. För att uppnå godkänd

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna Komvux i Lund SÄRVUX särskild utbildning för vuxna 2014 Glimmervägen 12 www.lund.se/komvux Bli en del av kunskapens stad Komvux i Lund SÄRVUX - särskild utbildning för vuxna har en utvecklingsstörning

Läs mer

Grovplanering 2012/2013 BILD

Grovplanering 2012/2013 BILD Grovplanering 2012/2013 BILD Teckna, måla och modellera. Vi använder material som t.ex. papper och lera samt verktyg för olika tekniker. Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Läs mer

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS

STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS STRÄVANSMÅL VISÄTTRASKOLAN - FÖRSKOLEKLASS Svenska - Språkutvecklande Vi arbetar med slingerpedagogik och Bornholms modellen vägen till läsning. Detta med utgångspunkt från rim, meningar, ord, stavelser

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

Kursplan Gymnasiesärskolan. Individuellt program År 1 4. Svenska Matematik Samhällsorientering Estetisk verksamhet-delkurs:bild Valbar kurs: engelska

Kursplan Gymnasiesärskolan. Individuellt program År 1 4. Svenska Matematik Samhällsorientering Estetisk verksamhet-delkurs:bild Valbar kurs: engelska Kursplan Gymnasiesärskolan Individuellt program År 1 4 Svenska Matematik Samhällsorientering Estetisk verksamhet-delkurs:bild Valbar kurs: engelska Förord Detta är en konkretisering av den läroplan, de

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Kontakt Lärvux. Besöksadress. Rektor Sven Fallgren sven.fallgren@vasteras.se. Lärare Kerstin Andersson kerstin.h.andersson@vasteras.

Kontakt Lärvux. Besöksadress. Rektor Sven Fallgren sven.fallgren@vasteras.se. Lärare Kerstin Andersson kerstin.h.andersson@vasteras. 2011-2012 1 Kontakt Lärvux Ring gärna eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida: www.vasteras.se/frimanska/vux-larvux/larvux.shtml Besöksadress Lärvux, Frimanska Växhuset

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband

Läs mer

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux

Särskild undervisning för vuxna. Välkommen att studera på. Särvux. Särvux Särskild undervisning för vuxna 2015 2016 Välkommen att studera på Särvux Särvux 1 Välkommen till särskild utbildning för vuxna på Lidingö Du som fyllt 20 år och har en utvecklingsstörning eller en hjärnskada

Läs mer

Veckomatte åk 4 med 10 moment

Veckomatte åk 4 med 10 moment Veckomatte åk 4 med 10 moment av Ulf Eskilsson Innehållsförteckning Inledning 2 Utdrag ur kursplanen i matematik 3 Grundläggande struktur i Veckomatte - Åk 4 4 Veckomatte och det centrala innehållet i

Läs mer

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola SKOLANS UPPDRAG Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden (LGR11 s9) Syftet

Läs mer

Matematik Uppnående mål för år 6

Matematik Uppnående mål för år 6 Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och

Läs mer

Kursplan för musik i grundskolan

Kursplan för musik i grundskolan Kursplan för musik i grundskolan Denna kursplan innefattar årskurserna F-1 t o m 6.I årskurs 3 en del av året har eleverna efter enskilt politiskt beslut orkesterklass (se separat kursplan). Musikundervisningen

Läs mer

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR

Läs mer

Kurskatalog för särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för särskild utbildning för vuxna Simrishamn 2015-2016 Fredsdalsgatan 7, 272 24 Simrishamn Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Simrishamn. En utbildning för dig som har en utvecklingsstörning

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX Innehållsförteckning: Information sidan 1-2 Kurser på grundläggande nivå: Biologi sidan 3 Engelska sidan 4 Fysik sidan 5 Geografi sidan 6 Hem- och konsumentkunskap sidan

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Svenska Engelska Matematik

Svenska Engelska Matematik Minimikunskapskrav Svenska Engelska Matematik för grundskolan i Borlänge En av lärarens viktigaste uppgifter är att bedöma om varje elev uppnått kursplanernas kunskapskrav. Detta ställer stora krav på

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

Det livslånga lärandet. Mattias Egebrink. Kurskatalog Lärvux

Det livslånga lärandet. Mattias Egebrink. Kurskatalog Lärvux Det livslånga lärandet Mattias Egebrink Kurskatalog Lärvux Är du nyfiken på att studera är du välkommen till oss för att diskutera dina önskemål. Vi finns i Komvux lokaler (hus C) på Korsängsgatan 12 i

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Edens lokala arbetsplan

Edens lokala arbetsplan Edens lokala arbetsplan Förskolan 2015-09-03 Innehållsförteckning för kristen inriktning och kulturprofil 2 Edens gemensamma värdegrund 3 Normer och värden 4 Utveckling och lärande 5 Barnens ansvar och

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson

Centralt innehåll: Lokal Pedagogisk Planering i svenska. Ämnesområde: Skolfotot och Huset. Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson Lokal Pedagogisk Planering i svenska Ämnesområde: Skolfotot och Huset Ansvarig lärare: Annika Svartling Andersson mail: annika.svartling.andersson@edu.upplandsvasby.se Centralt innehåll: Skillnader i språkanvändning

Läs mer

Lokal studieplan för svenska.

Lokal studieplan för svenska. Lokal studieplan för svenska. Kunskapso mråde Läsa och skriva Centralt Innehåll 1. Sambandet mellan ljud och bokstav. Alfabetet och alfabetisk ordning. Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Vuxenutbildningen KURSKATALOG SÖDERTÄLJE SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA

Vuxenutbildningen KURSKATALOG SÖDERTÄLJE SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA Vuxenutbildningen KURSKATALOG SÖDERTÄLJE SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA Inne hållsförteckning Välkommen! 3 Vi som är lärare 4 Om oss 5 Så här ansöker du! 6 Behöver du hjälp med din ansökan? 7 kurser 8 Gymnasiala

Läs mer

Kursplan Grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik 2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2015-2016

Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2015-2016 Lärvux Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2015-2016 Lärvux finns på grundläggande- och gymnasial nivå och är till för dig som: Vill lära dig nya ämnen Vill fördjupa och utveckla

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8

Veckobrev för Opalen 1 v 6-8 Veckobrev för Opalen 1 v 6-8!!! 12 februari 2015 Hej alla barn och föräldrar!!!! Äntligen har det kommit snö och det är underbart att se vilken aktivitet det blir ute på än gång. Eleverna leker, bygger

Läs mer

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik 1 (1) 2009-0-12 Kunskapsmål och betygskriterier för matematik För betyget G i matematik skall eleven kunna utföra beräkningar, lösa problem samt se enklare samband utifrån de kunskapsmål som anges under

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK

RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK RÖDA TRÅDEN SVENSKA F-KLASS ÅK 5 F-KLASS Sambandet mellan ljud och bokstav Språket lyfter A3 läsa Alfabetet och alfabetisk ordning Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen

Läs mer

3-3 Skriftliga räknemetoder

3-3 Skriftliga räknemetoder Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,

Läs mer

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Matematikpärmen 4-6. 105 fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter. M A T E M A T I K P Ä R M E N - 6 Matematikpärmen -6 Arbetsblad med fri kopieringsrätt! 05 fullmatade arbetsblad i matematik för åk -6. Massor med extrauppgifter. Materialet är indelat i 7 områden per

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Svenska Övergripande Mål: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10

Addera. Skriv mellanled. Subtrahera Skriv mellanled. 532-429 1685-496 1 1 10 10 10 Namn: Hela och halva tusental till 00 000 Addera och subtrahera. 000+ 000= 000 000+ 00 = 00 000-000= 000 000-00 = 00 Skriv talen i fallande ordningsföljd. 000 0 00 0 00 0 00 00 0 000 0 00 0 00 0 00 0 00

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog läsåret 2015/2016 Särvux är till för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Det finns

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Vikingaskolan Matematik

Vikingaskolan Matematik Vikingaskolan Matematik Nationella mål i matematik Lokala mål i matematik år F-6 Förslag till uppnående mål år 3 ha förvärvat grundläggande kunskaper i matematik som möjliggör att konkreta och elevnära

Läs mer

SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA

SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA Vägga Vuxenutbildning Karlshamn SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA Kurskatalog Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna vänder sig till dig som vill förbättra dina kunskaper på träningsskolenivå,

Läs mer

Bild Åk 1 2012-08-20. Bildanalys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.

Bild Åk 1 2012-08-20. Bildanalys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Vallaskolan Bild Åk 1 2012-08-20 Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa

Läs mer

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar.

Föra och följa matematiska resonemang, Berätta för andra hur du tänker och lyssna på andras matematiska tankegångar. Sparsörskolan Lokal pedagogisk planering Klass: 6A Ansvarig lärare: Fanny Olausson och Linda Wahlberg Ämne/område: Ja mfo relse, uppskattning och ma tning av vikt och volym samt avrundning och o verslagsra

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer