LäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Tänk på läkemedelsbiverkningar! Nr Innehåll
|
|
- Oliver Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Tänk på läkemedelsbiverkningar! Programmet Uppdrag Granskning i SVT 2 uppmärksammade oss nyligen på läkemedelsbiverkningar hos en äldre kvinna med epilepsi som behandlades med lamotrigin och valproat. Patienten utvecklade en demensbild under flera års tid och när hon slutligen inte längre kunde ta sina läkemedel tillfrisknade hon. I FASS omnämns reversibelt demensliknande tillstånd för valproatpreparatet Ergenyl. Biverkningar kan vara svåra att identifiera Detta fall belyser hur viktigt det är att tänka på läkemedelsbiverkningar som orsak till nya symtom eller en förändrad klinisk bild. I många fall kan det vara svårt att i överhuvudtaget tänka på en koppling mellan en sjukdomshändelse/symtom och medicinering. Biverkningar kan manifestera sig till exempel som ökad frekvens av vanligt förekommande sjukdomar. Vem hade kunnat identifiera ökad incidens av hjärtinfarkter som en biverkning till rofecoxib (Vioxx) om detta inte hade upptäckts i en klinisk prövning? Bantningsmedel som fenfluramin visade sig kunna ge hjärtklaffskador, ett samband som var mycket svårt att upptäcka. Ett klart tidssamband mellan insättning av ett läkemedel och uppträdande av biverkningar finns inte heller alltid. Läkemedel som kan inducera SLE-liknande bild har i vissa fall rapporterats ge en sådan bild upp till två år efter av terapin påbörjats. Bilden grumlas dessutom i många fall av polyfarmaci vilket gör det ännu svårare att urskilja biverkningar från manifestation av ny sjukdom. Detta kan leda till en förskrivningskaskad där man behandlar biverkningssymtom med nya läkemedel. Innehåll Barnsjuksköterskans omhändertagande av barn och ungdomar med astma och allergier...2 Vilka erfarenheter finns av kolinomimetika vid astma respektive KOL...5 Akut bronkit: antibiotika saknar kliniskt betydelsefull effekt...6 Kalendarium NÖLK och NVLK...8 1
2 Utvärdera och ompröva! Tänk därför alltid differentialdiagnostiskt på läkemedelsbiverkningar när nya symtom eller fynd manifesterar sig och rapportera misstänkta biverkningar till de regionala biverkningsenheterna. En viktig åtgärd för att minimera en patients biverkningar är att ständigt ompröva behandlingen och avsluta den om inte avsedd effekt uppnåtts. Med dessa ord vill jag tacka våra läsare för visat intresse för vår tidning och önska en skön och fin höst. Sigurd Vitols Ordf NÖLK Miljö och Läkemedel Värna om miljön använd antibiotika klokt! Läs mer om Miljö och läkemedel på Barnsjuksköterskans omhändertagande av barn och ungdomar med astma och allergier på en Barnläkarmottagning i primärvården Många barn i Sverige har någon form av astma och allergi. Senaste decennierna har man sett en ganska dramatisk ökning av dessa sjukdomar, även om senare studier visar på en viss utplaning. Detta ställer krav på den sjukvårdspersonal som behandlar dessa barn och ungdomar. Patienterna inom denna sjukdomsgrupp tillbringar den mesta tiden i sin vardagliga tillvaro: hemmiljö, skola, dagis, fritidsaktiviteter etc. En ofta liten del av deras tillvaro tillbringar de i sjukvården och därför får patienten själv ta ett stort ansvar för sin allergi- och astmasjukdom. Sjuksköterskor ansvarar i ganska hög utsträckning för information och utbildning till denna patientgrupp. Nedan ska jag berätta hur vi arbetar med barn och ungdomar med astma och allergisjukdomar på en barnmottagning i Norra Stockholm. 2
3 Flertalet av de barn som går på barnmottagningen kommer på remiss från vårdcentralerna i vårt upptagningsområde eller från Astrid Lindgrens barnsjukhus, för uppföljning och frågeställningar inom astma- och allergiområdet. Första besöket är ofta ett läkarbesök men en del barn kommer direkt på remiss till mig som astma- och allergisjuksköterska för en pricktest eller spirometri. Vi kallar detta Samba samarbete mellan vårdcentraler och barnmottagningen i området. Dessa barn och ungdomar träffar aldrig en läkare om inte barnet har så mycket symtom att han/hon behöver en direkt läkarkontakt. Vid besöket tar jag en utförlig anamnes på barnen och utför det man från vårdcentralen önskat pricktest och/eller spirometri. Jag gör sedan en bedömning och min journaldokumentation, testresultat och ett brevsvar från ansvarig läkare på barnmottagningen blir remissvar till inremitterande doktor från vårdcentralen. I brevsvaret ingår förslag på åtgärder, behandling och uppföljning till vårdcentralen. Tanken med detta samarbete är att ge patienten en snar uppföljning hos oss på barnmottagningen och ett snabbt svar tillbaka till inremitterande doktor. Samarbetet genererar också ett utbildningsmoment i hur omhändertagandet av barn med astma kan utföras. De barn som kommer först på ett läkarbesök träffar också samma dag en sjuksköterska för genomgång av mediciner och eventuell spirometri beroende på ålder. Sedan bokas ett återbesök till sjuksköterskan för en uppföljning av medicinerna och/eller spirometri och/eller pricktest. Därefter varvas besöken med läkare- och sjuksköterskeuppföljningar utefter patientens behov. Sjuksköterskor och läkare på barnmottagningen tycker det är oerhört viktigt med samarbetet/teamet läkare -sjuksköterska kring denna patientgrupp, vi har olika professioner som vi tycker gagnar omhändertagandet av dessa patienter. När patienten träffar mig lägger jag ner mycket tid på att möta patienten där han eller hon är i sin sjukdom. Vissa familjer behöver hjälp med att inhalera sitt lilla barn med astma på rätt sätt. Barnet kanske protesterar hejdlöst när föräldern kommer med Nebunetten och masken (inhalator till barn mellan 0-6 år). Föräldrarna känner sig då tveksamma och oroliga hur de ska få i barnet medicinen. Som sjuksköterska måste jag försöka sätta mig in i föräldrarnas situation och försöka förstå vad som är problemet med inhalationen. Här får jag lägga ner mycket stöd och uppmuntran och förklara varför det är så viktigt att barnet får i sig medicinen trots att de protesterar. Jag försöker få föräldrarna att själva inse att denna medicin är viktig för att deras barn skall må bra, att man då får ge medicinen trots protester och sedan göra något trevligt med barnet efteråt. Det är också viktigt att det lilla barnet får bekanta sig med inhalatorn och leka med den, så vänjer sig de allra flesta barn och accepterar detta efter en liten tid. På de större barnen görs spirometri från cirka 6-7 års ålder. Undersökningen har ett stort pedagogiskt värde därför att barnen och föräldrarna kan se förändringarna över tid och se om förbättring eller försämring har skett av astman. Även hos de större barnen är det viktigt med inhalationstekniken, och därför går jag igenom den varje gång barnet kommer på besök. Trots att barnet tagit sin inhalator i flera år, kan det ändå bli fel ibland. Fram till års ålder har föräldrarna ett stort ansvar för att barnen verkligen tar sin medicin. Därefter brukar barnen/ungdomen ta mer ansvar själva, även om föräldrarna har huvudansvaret. Tonåringar med astma är inte alltid så lätta att motivera till behandling. Jag får vara uppfinningsrik och använda min fantasi för att påverka dem. Tonåringens motivation Vad är viktigt i livet för denna tonåring, är det sport eller har han/hon något annat intresse man kan fokusera på när jag diskuterar varför tonåringen bör ta sin medicin. Här försöker jag som sjuksköterska inte komma med mina egna förslag först, varför tonåringen med astma skall ta sin medicin. Helst ser jag att tonåringen själv kommer på varför det är viktigt att han/hon sköter sin 3
4 astmamedicinering och sedan fyller jag i och påverkar vid behov. Jag brukar inte bli arg och fördöma om de slarvat, utan istället vara glad att de faktiskt har varit ärliga och berättat för mig att de slarvat. Därefter försöker jag bygga upp ett förtroende och påverka dem rätt riktning i det fortsatta samtalet. Mycket i tonårsåldern handlar om kompisar, skola och fritid, hur fungerar det där? Jag försöker få en lite vardaglig kontakt med tonåringen så kanske de öppnar sig lite och jag får ett litet frö jag kan så vidare på. När det gäller självkontrollen av astmasjukdomen kan en pef-mätare som mäter det centrala luftflödet i luftrören, vara ett sätt att kontrollera astma i hemmet. Det är inte meningen att man skall blåsa i sin pefmätare varje dag, men att patienten skall veta sitt bästa värde och sedan blåsa någon gång ibland. Vid försämringar i sjukdomen ser patienten hur pef-värdet sjunker då är det dags att öka grundmedicineringen. hos föräldrarna eller hos personalen när ett multiallergiskt barn skall börja förskolan eller skolan. Det kan vara frågor kring medicinering och kost eller att det skett någon incidens som behöver diskuteras, att t ex ett barn har ätit mat de inte tål och reagerat med en allergisk reaktion. Jag försöker då se vilka frågor och funderingar personalen har och på en rimlig nivå ge råd om åtgärder som skall utföras. Ibland behöver det avdramatiseras, men stundtals måste jag också påtala att det är viktigt med dessa rutiner, råd och åtgärder. I anamnesen ingår alltid att fråga om tobakskonsumtion. På barnmottagningen gäller det oftast föräldrar till barn med astma som röker, men det finns också en och annan tonåring som röker, vilka jag försöker motivera till att sluta alternativt minska på konsumtionen. På en del vårdcentraler i kommunen arbetar man mer aktivt med antitobaksinformation och dit kan jag hänvisa föräldrar till barn med astma. Utbildning kring astma- och/eller allergisjukdomar sker ofta utifrån patienten och föräldrarnas behov. Hur mycket information kan man ta emot just idag? Det är också väldigt olika hur ingående jag bör vara, men lite basalt om vad astma är vill jag förmedla. Andra viktiga moment är att barnet och föräldrarna vet hur de skall göra när barnet blir sämre i sin astmasjukdom och vad det är som försämrar sjukdomen. Är det förkylningar? Finns det allergiska inslag eller yttre faktorer som påverkar astman? Här har jag många gånger telefonkontakt med föräldrarna som ringer för att få bekräftat att de gjort rätt med sitt barns medicin när de blivit försämrad i sin astma. Några gånger per år gör jag också förskole- och skolbesök för att informera om ett speciellt barns allergier eller astma. I de allra flesta fall sker den informationen mellan föräldrar och skolpersonal och det fungerar mycket bra. Skälen till besöken kan vara flera. Ibland kan det uppstå en stor oro Sammanfattningsvis Arbetet som barnallergisjuksköterska på en barnmottagning är varierande och självständigt. Barn med astma och allergier utgör hälften av alla våra patienter, vilket gör att det är en stor patientgrupp som vi skall hjälpa, förmedla trygghet och ge råd till. Teamet, läkare och sjuksköterska är en förutsättning för att dessa barn skall erbjudas ett optimalt omhändertagande i vården. Marina Jonsson och Inger Kull Karolinska Solna 4
5 Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, , fax: , e-post: För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: , fax: e-post: Vilka erfarenheter finns av kolinomimetika (i form av demensläkemedel) vid astma respektive KOL? Det finns uppgifter om att kolinomimetika kan orsaka dyspné, ökad pulmonell sekretion, bronkospasm och lungödem. Dessa uppgifter härrör från observationer vid användning av bland annat galantamin hydrobromid för reversering av curare-effekter i samband med generell anestesi. Donepezil, rivastigmin och galantamin är emellertid relativt selektiva för kolinesteras i CNS, men det rekommenderas ändå att man monitorerar symtom från luftvägarna när behandling sätts in till patienter med lungsjukdomar, eftersom säkerhetsstudier saknas i den populationen. Försiktighet med förskrivning till patienter som har astma eller obstruktiv lungsjukdom i anamnesen rekommenderas i produktresuméerna för samtliga de tre kolinomimetika som i dagsläget används som demensläkemedel i Sverige: Aricept (donepezil), Exelon (rivastigmin) och Reminyl (galantamin). Däremot står inga respiratoriska biverkningar omnämnda för något av dessa preparat. I det svenska biverkningsregistret SWEDIS återfinns i februari 2008 endast ett fall där astma rapporterats som misstänkt biverkan till denna grupp av läkemedel. I det aktuella fallet fick en 81-årig man, som tidigare hade haft astma i samband med djurkontakt, astmabesvär efter dosökning med Reminyl (galantamin). Han sva- rade bra på akutbehandling, fick en kort prednisolonkur samt insattes på Symbicort och kunde fortsätta ta Reminyl. I PubMed återfinns en rapport om tre patienter med KOL och myasthenia gravis, vilka fått förvärrade lungsymtom i samband med behandling med kolinesterashämmare. Samtliga tre patienter förbättrades av ipratropium i standarddosering. Sammanfattning Större studier av säkerheten hos kolinomimetika hos patienter med astma respektive KOL saknas, men fallrapporter talar för att försämring kan inträffa hos vissa individer. I de få fall som beskrivits har sedvanlig astma- respektive KOL-behandling hjälpt. Eva Wikström Jonsson Klin farmakolog Referenser kan erhållas från författaren. Läksaks Kloka Råd 2008 Inled aldrig astmabehandling med kombinationspreparat för inhalation 5
6 Akut bronkit: Antibiotika saknar kliniskt betydelsefull effekt hosta pågår ofta i tre veckor Läkemedelsverket har i samarbete med Strama publicerat nya rekommendationer för nedre luftvägsinfektioner. Akut bronkit (luftrörskatarr) är en akut luftvägsinfektion med hosta som huvudsymtom. Det är viktigt att utesluta pneumoni, KOL och astma. Akut bronkit orsakas oftast av virus som influensa och rhinovirus. Bakteriell etiologi förekommer men är sällsynt och kräver i regel ingen särskild behandling. Hostan pågår i genomsnitt i tre veckor. Antibiotika har ingen eller marginell effekt. Det gäller även om bronkiten är orsakad av mykoplasma. Viktigt att skilja pneumoni och astma från akut bronkit Akut bronkit definieras i de nya rekommendationerna som en nytillkommen hosta med eller utan slembildning. Hostan ska inte vara orsakad av annan bakomliggande lungsjukdom. Andra symtom som kan förekomma är feber, bröstsmärtor, lätt dyspné och väsande andning. Allmäntillståndet är i regel gott. Orena andningsljud bilateralt är ett vanligt statusfynd hos dessa patienter. Lätt obstruktivitet kan förekomma. Lungröntgen ska definitionsmässigt vara normal. CRP är inte ett rutinprov vid akut bronkit utan i regel räcker anamnes och status. Viktiga differentialdiagnser är bl.a pneumoni, KOL och astma. Pneumoni definieras som en akut nedre luftvägsinfektion orsakande inflammation av lungvävnaden och därmed typiska lungröntgenförändringar. Symtom som talar för pneumoni är feber, hosta, tachypné/dyspné, nytillkommen uttalad trötthet och andningskorrelerad bröstsmärta. Statusfynd som talar för pneumoni är nedsatt allmäntillstånd, fokalt nedsatta andningsljud, fokala biljud (rassel/ronki) och dämpning vid perkussion. Vid pneumoni är CRP oftast över 100. Hos rökare med akut bronkit ska givetvis KOL övervägas. Astma bör övervägas vid recidiverande akut bronkit. Hosta i tre veckor är vanligt Vid akut bronkit brukar man i studier kunna påvisa ett etiologiskt agens i cirka % av fallen. Virus är vanligast som till exempel influensa A och rhinovirus. Bakterier är ovanligare men pneumokocker och mykoplasma förekommer. Blandinfektioner är vanligt. Hostan pågår i genomsnitt i tre veckor och en fjärdedel hostar ännu längre. Det är relativt van- ligt att okomplicerad akut bronkit medför en övergående och tillfällig obstruktivitet. Antibiotika skrivs alltför ofta ut för akut bronkit I studier från svensk primärvård som gjorts under vecka 47 år 2000, 2002 och 2005 förskrevs antibiotika till cirka 50% av patienterna med diagnosen akut bronkit och i hälften av fallen förskrevs tetracyklin. Antibiotika saknar kliniskt betydelsefull effekt i flertalet fall av akut bronkit Cochrane-review I en Cochrane review uppdaterad 2004 är slutsatsen att antibiotika har blygsamma effekter. Storleken på denna effekt måste ses i relation till potentiella biverkningar, medikalisering av ett självläkande tillstånd, ökad resistens hos luftvägspatogener och kostnader för antibiotikabehandling. Nio randomiserade studier från 1970 till 2002 med sammanlagt 750 patienter ingick. Studierna inkluderade patienter i åldrarna 8 år till över 65 år. Antibiotika medförde att tiden med hosta förkortades med 0,58 och tiden med sjukdomskänsla med 0,58 dagar. Ingen skillnad sågs vad gällde natthosta eller begränsningar av aktiviteter. Biverkningar var vanligare i antibiotikagruppen (illamående, kräkningar, utslag, huvudvärk, vaginit). Nyare randomiserad studie I en engelsk primärvårdsstudie från 2005 utvärderades effekten av tre olika förskrivningsstrategier vid akut bronkit. Mellan 1998 och 2003 randomiserades 807 patienter till tre grupper: antibiotika omedelbart, inget antibiotikum eller fördröjd antibiotikabehandling (antibiotika i reserv). Patienterna var äldre än tre år (genomsnitt 39 år) och skulle ha haft symtom i mindre än tre veckor. Förutom hosta skulle åtminstone ett av följande symtom föreligga: sputumproduktion, bröstsmärta, dyspné, rosslig andning. Patienterna hade hostat i 6
7 Figur 1. Effekt av antibiotika: Andel med ingen eller mycket liten hosta i relation till tid efter läkarbesök och randomisering (Efter Little: JAMA.2005; 293:3034). genomsnitt tio dagar. De erbjöds amoxicillin i tiodagar eller erytromycin vid penicillinallergi. Fördröjd antibiotikabehandling innebar att patienterna rekommenderades att använda antibiotika om symtomen inte försvunnit inom 14 dagar. Hosta kvarstod i genomsnitt i 12 dagar och antibiotika hade ingen effekt på tiden med hosta (Fig. 1). Symtomens genomsnittliga svårhetsgrad påverkades inte heller. 96 % av patienterna i gruppen som erbjöds antibiotika omedelbart tog antibiotika jämfört med 20 % i gruppen antibiotika i reserv och 16 % i gruppen inget antibiotika. En patient utan behandling utvecklade pneumoni och 33 patienter fick diagnos astma inom ett år. Författarnas slutsats är att inget antibiotikum eller fördröjd antibiotikabehandling vid akut bronkit är fullt godtagbart och associerat med liten skillnad i utläkning av symtom jämfört med antibiotika direkt. I en ledare i samma nummer av JAMA konstateras att evidensen för antibiotikas blygsamma effekter vid akut bronkit i och med denna studie nu vilar på ett dubbelt så stort patientunderlag som tidigare. Ledaren konstaterar att antibiotika medför ingen eller liten fördel vid hosta, att hostan i regel håller i sig tre veckor vid akut bronkit och att omedelbar förskrivning medför att patienterna tränas i att förvänta sig antibiotika. Behandling av mykoplasma bronkit lönar sig inte Det finns inga hållpunkter för att akut bronkit orsakad av M Pneumonia skulle ha särskild nytta av antibiotikabehandling. I en randomiserad placebokontrollerad primärvårdsstudie med erytromycin vid akut bronkit sågs ingen effekt på hosta hos de 35 patienter som fått positiv snabbtest för Mycoplasma Pneumonia. Antibiotika kan vara indicerat hos ett fåtal patienter med akut bronkit En liten grupp med pneumoniliknande akut bronkit har sannolikt nytta av antibiotika. Det är patienter med feber i mer än 6-7 dagar, viss påverkan av allmäntillståndet och CRP över 50. Tveksam effekt av hostmedicin och Beta-2 stimulerande medel Slutsatsen i en Cochraneöversikt är att det inte finns någon god evidens för eller emot hostmediciner. Studierna är små och visar ofta motstridiga resultat. Man kan också ifrågasätta de eventuellt positiva effekternas kliniska relevans. Placeboeffekten är troligen hög. I en Cochraneöversikt från 2006 konstateras att det finns blygsam evidens för rutinmässig användning av beta-2 stimulerare vid akut bronkit hos vuxna. De kan möjligen minska symtom inkluderande hosta hos patienter med akut bronkit och samtidiga tecken på obstruktivitet. Majoriteten av patienter med akut bronkit har således inte nytta av någon behandling. En liten grupp med astma-liknande akut bronkit kan ha nytta av inhalerade beta-stimulerare. Rökare med akut bronkit bör naturligtvis få råd om rökstopp. Christer Norman, informationsläkare Åke Örtqvist, smittskyddsläkare Artikeln tidigare publicerd i Farmaka i Fokus 7
8 Kalendarium Nordöstra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se eller kontakta Updates om läkemedel Onsdagar 27/8-10/12 kl Lokal Bofinken, Danderyds Sjukhus. Inställt första onsdagen varje månad. (strömavbrott). För detaljerat program, se även DS intranät eller anslagstavlan utanför restaurang Fontänen. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare. Temamöten En torsdag i månaden kl Klubbrummet, Svenska Läkaresällskapet. Lättare förtäring. Målgrupp: Läkare + distriktssköterskor 6/11 Behandling av sömnsvårigheter 4/12 3+ alb på u-stickan vad göra? Utredning och behandling vid proteinuri Fortsatt vidareutbildning för distriktssköterskor En onsdag i månaden kl Lokal Svalan, DS. Målgrupp: Distriktssköterskor Nordvästra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se eller kontakta nvlksolna@karolinska.se Läkemedelsnytt med lunch Tisdagar kl Matsalen Karolinska, Solna. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare 11/11 ESBL-producerande tarmbakterier 25/11 Tema hjärta-kärl 9/12 Hormonsubstitution i klimakteriet Torsdagsseminarium Torsdagar kl Rolf Lufts Auditorium, Karolinska, Solna Från serveras buffé 6/11 Glukosamin 20/11 Tema hjärta-kärl Distriktsläkarnas fortbildning Kl Rehabsalen, Norrbacka, Karolinska, Solna. Målgrupp: Distriktsläkare, Nordväst 13/11 Tema FYSS/Idrottsmedicin 18/11 Tema FYSS/Idrottsmedicin Vidareutbildning för sjuksköterskor Kl Konferensrummet plan 5, Jakobsbergs sjukhus 6/11 Läkemedelsbehandling vid demenssjukdom Med reservation för ändringar i programmet! För anmälningar se även LäkemedelsNytt Ansvarig utgivare SIGURD VITOLS, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Chefredaktör INGVAR KRAKAU, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens MARIA SAMUELSSON-ALMÉN informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, Stockholm tel: maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén ANNETTE ARNKIL, sjuksköterska, MAS MARTINA BALDRING, ST-läkare allmänmedicin SVEN V ERIKSSON, kardiolog MAIJA FREDRIKSON, apotekare MIA GRANBERG-STÅNGE, allmänläkare TOVE GUNNARSSON, PSYKIATRI, NV ROLF TRYSELIUS, allmänläkare, ordf NVLK CATHÉRINE VIOTTI, geriatriker EVA WIKSTRÖM JONSSON, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering MARGARETA LINDBORG tel/fax: margareta.lindborg@comhem.se Foto Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet MARIA SAMUELSSON-ALMÉN Distribution MEDICARRIER AB FINSPÅNGSGATAN 44 LUNDA INDUSTRIOMRÅDE, SPÅNGA LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information Stockholms läns landsting 8
Nedre luftvägsinfektioner. Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö
Nedre luftvägsinfektioner Katarina Hedin specialist i allmänmedicin, docent Växjö Nedre luftvägsinfektion Pneumoni Bronkit Figur 2. (illustration av M Bergman/K Strålin). Information från Läkemedelsverket
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av vårdcentralens personal. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis Stramas kontaktläkare. Denna
Läs merAstma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US
Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Medicinska teamet. Vem är med i Idre? Barnläkare med specialistkompetens
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merPneumoni på vårdcentral
Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera
Läs merASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB
ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,
Läs merÖvre luftvägsinfektioner hos barn
Övre luftvägsinfektioner hos barn Margareta Eriksson, överläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Varför är små barn alltid förkylda? (30 % av infektionsbesök i öppenvård) Saknar immunologiskt minne Tycker
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna. Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013
Nedre luftvägsinfektioner hos barn och vuxna Carl Spindler Karolinska Universitetssjukhuset 2013 Problemets omfattning Luftvägsinfektioner utgör 10-30% av alla konsultationer i öppen vård Bland patienter
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merNedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer
Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården
Läs merBehov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merMinnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012
Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev
Läs merLuftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm
Luftvägsinfektioner på Vårdcentralen Norrmalm Författare: Lars Gotthardsson, distriktsläkare Vårdcentralen Norrmalm, Skövde Lennart Erixon, distriktssköterska FoU-enheten i Skövde Projektredovisning 2003:11
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni. Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Lunds Universitet, CRC, Malmö PRIS: 60 vårdcentraler. 10 diagnoser stod för 89 % av antibiotikaförskrivningen 2010 Diagnos % av total
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merSKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård
SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merdiagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås
KOL och astmasjukdomslära, diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås Prevalens KOL 5-15% av befolkningen över 45 år ASTMA ca 8%
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012
Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar
Läs merSTRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna
STRAMA 2004 Luftvägsinfektioner hos vuxna Jonas Hedlund Infektionskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Ämnesområden Pneumoni hos vuxna revision jämfört vårdprogram 1997 Influensa hos vuxna,
Läs merHandläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral.
Handläggning av barn med akut öroninflammation på Jakobsbergs Vårdcentral. En retrospektiv studie av patientjournaler. Författare: Dr. Jose Hastie, ST-läkare i allmänmedicin Jakobsbergs vårdcentral, Järfälla
Läs merÖroninflammation Svante Hugosson
Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation
Läs merIntegrerande MEQ-fråga 2
Skrivningskod :.. 1 (13) Integrerande Delexamination 2 Klinisk medicin, Södersjukhuset Restskrivning 2013-08-30 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 13 sidor (inkl. detta försättsblad) där
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merOptimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24
Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika
Läs merMetodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden
Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och
Läs merAntibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni
Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens
Läs merVård vid astma och KOL
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar
Läs merPatientfall akut media otit
Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett
Läs merFrågor om Din lungsjukdom
Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har
Läs merMitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare
Mitt barn har hepatit C - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare 1 Är det normalt att vara orolig? Ja. Det är normalt att känna oro kring hur framtiden kommer att gestalta sig, men många föräldrar vittnar
Läs merförstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.
Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning
Läs merPAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012
PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan En undersökning om de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp pp i lungan.
Läs merAntibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni
VESTA Södra programmet 2010 Antibiotikaförskrivning vid akut bronkit och pneumoni Följsamhet till riktlinjer vid Johannes Husläkarmottagning Nanna Schumacher Qwerin ST-läkare, Johannes Husläkarmottagning
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merNedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni Sigvard Mölstad Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sidan 1 Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård Rekommendationer från
Läs merHÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER.
HÄLSOGENOMGÅNGAR OM KONSTEN ATT FÖREBYGGA OCH FÖRUTSE RISKER INNAN DE SKER. BÄTTRE LIVSKVALITET TACK VARE HÄLSOGENOMGÅNGAR När du flyttar in på ett vårdboende har du möjlighet att få en hälsogenomgång
Läs merRapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014
Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform
Läs merSeminarium ÖNH momentet, TEMA5 2009 08 28 Hörsel och kurvor
Hörsel och kurvor Funktionssystem Sinnen. Detaljerade lärandemål Kunskap och förståelse Studenten skall efter denna seminarium kunna 1. Beskriva och bedöma symtom, fynd och behandling vid de vanligaste
Läs merHandläggning av antibiotikaallergi
VO INFEKTIONSSJUKDOMAR Dokumenttyp: Medicinskt PM Titel: Antibiotikaallergi Dokumentansvarig: Simon Werner, Malmö Malin Inghammar, Lund Godkänt av: Peter Lanbeck Publicerat av: Irene Silfver Reviderad
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merFallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år
Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en
Läs merBilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar
Bilaga 6. Kartläggning av receptfria läkemedel: Samtal till Giftinformationscentralen om tillbud och förgiftningar Dnr 4.3.1-2014-104307 2015-05-22 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala,
Läs merHälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild 2010-01-28 ht-09 Kod
1 65 årig man, icke rökare söker på grund av andfåddhet vid ansträngning sen ett par veckor. Ingen hosta, ingen smärta i thorax. Lungauskultation påvisar nedsatt andningsljud över höger lungas bas, perkutorisk
Läs merMotion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning
Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,
Läs merBILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL
BILAGA III ÄNDRINGAR I PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL 1 ÄNDRINGAR SOM KOMMER ATT INFÖRAS I RELEVANTA AVSNITT AV PRODUKTRESUMÉN FÖR LÄKEMEDEL INNEHÅLLANDE MOXIFLOXACIN Följande text ska införas (nya avsnitt
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merAstma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).
Behandling av astma Sammanfattning Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Det finns olika hjälpmedel för att andas in astmaläkemedel och det är viktigt att de används på rätt
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merTentamen i Pediatrik 2008-03-11. Del II - kortsvar
Tentamen i Pediatrik 2008-03-11 Del II - kortsvar Kod nr. 1. En 10-årig pojke kommer till din mottagning pga buksmärtor och uttalad trötthet. Enligt mor har han dålig aptit och är ofta trög i magen men
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs merInformation om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG
Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har
Läs merDX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit
DX II VT 2015 MEQ 2 (19p) med facit En 60 årig tidigare rökande kvinna söker på akutmottagningen på grund av andfåddhet. Hon behandlas med Enalapril pga högt blodtryck sedan 3 år tillbaka. Hon har besvärats
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Problem och glädjeämnen vid läkemedelsförskrivning. Nr 2 2009.
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 2 2009 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Problem och glädjeämnen vid läkemedelsförskrivning Elektronisk läkemedelsförskrivning
Läs merVi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.
Hej och tack för ett trevligt föräldramöte! Jätteroligt att det var så många som kunde närvara vid detta möte. För er som hade förhinder tänkte jag sammanfatta lite vad vi gick igenom och vad vi kom fram
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp
STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merBarns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande
2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,
Läs merBästa omhändertagande
2014-11-11 Farmakologisk KOL-behandling Bästa omhändertagande 2014-11-06 av astma och KOL 27 augusti 2012 Eva Wikström Jonsson Överläkare, Docent Klinisk Farmakologi, Karolinska Solna Medlem i Stockholms
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merpvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se
pvkvalitet.se Frågor och synpunkter till Sven.Engstrom@lj.se Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. Vi tror att vi följer riktlinjer i mycket
Läs merAllergier. Barnskötare. Blöjor. Arbetsplatsträff APT. Budget. Egna leksaker. Arbetssökande. Fotografering. Förskollärare
Förskolans ABC 1 V älkommen A Allergier När ditt barn har en allergi eller intolerans meddelar du personalen på förskolan. För att få annan mat behöver förskolan ett läkarintyg. Arbetsplatsträff APT En
Läs merÄr patient lindrigt eller allvarligt sjuk?
Är patient lindrigt eller allvarligt sjuk?...eller vem har nytta av att komma för bedömning Malin André, allmänläkare Uppsala Vart är vi på väg? Svårigheter med prognos Sjukdomsförlopp Sjukhusvård Läkarbedömning
Läs merRapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta
Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas
Läs merLikabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.
Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merRationell antibiotikaanvändning
Rationell antibiotikaanvändning Charlotta Hagstam Distriktsläkare Strama Skåne öppenvård Strama Skåne Stramas mål Att bevara antibiotika som effektiva läkemedel Motverka resistensutveckling Ett multiprofessionellt
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merLundens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Lundens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 KIL1000, v1.1, 2014-01-31 Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som utvärderas och revideras
Läs merHosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?
Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då? AnnaLena Falknell, Vårdcentralen Sjöbo Peter Meyer, VO Barn och ungdom, Helsingborg. 2016-03-09 Läkemedel i Skåne, 9 och 10 mars 2016 1 Våra definitioner
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merMEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...
MEQ 4 (17 poäng) En 45-årig lantbrukare söker på din vårdcentral på grund av ökad andnöd Han berättar att han i samband med förkylningar kunnat känna så sedan flera år tillbaka, men nu känner han det också
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merProgram Anhörigcenter
Har du frågor, förslag eller funderingar - ta gärna kontakt. Du når oss säkrast måndag - torsdag 08.30-11.30 046-35 82 40 eller via e-post anhorigcenter@lund.se Anhörigkonsulent Maria Boberg Anhörigstödjare
Läs merUtveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn
Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande
Läs merVälkommen till vår förskoleverksamhet!
Välkommen till vår förskoleverksamhet! Välkommen till vår förskoleverksamhet! Snart är det dags för ditt barn att börja på förskola eller i familjedaghem. Vi vill hälsa er välkomna och hoppas att ni ska
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK11, 12, 13 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-04-24 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt
Läs merAkut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna?
Brommaplans vårdcentral okt-nov 2009 Akut mediaotit- Följs behandlingsriktlinjerna? Journalgenomgång av barn mellan 2-15 år med akut mediaotit på Brommaplans Vårdcentral 2008 Lovisa Moberg ST- Läkare Brommaplans
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merDu är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.
Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merLäkemedelsNytt. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar. Nya Kloka Listan. Innehåll. Nr 7 2005. Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna
LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 7 2005 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Nya Kloka Listan Ännu ett år har gått och LÄKSAK har beslutat om en ny Kloka
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merEgenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid?
Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid? Med egenvård menas medicinering eller annan medicinsk åtgärd som utförs av icke medicinskt utbildad
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Glukosamin Pharma Nord 1250 mg brustabletter glukosamin
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Läkemedelsverket 2013-09-26 Glukosamin Pharma Nord 1250 mg brustabletter glukosamin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Spara
Läs merFörskolan Blåkullen består av fyra avdelningar:
Förskolan Blåkullen består av fyra avdelningar: Sörgården Norrgården Trollet Regnbågen Sörgården och Norrgården har barn med åldern 1-3 år, de har ett nära samarbete liksom Trollet och Regnbågen som har
Läs merInformation från. Anhörigstödet. våren 2016
Information från Anhörigstödet våren 2016 Hej! År 2015 går mot sitt slut, och det är dags att summera och planera inför nästa år. Året som gått har bjudit på många trevliga möten med er som är anhöriga
Läs merSolgerd Gotvik. Nybliven pensionär
2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har
Läs merTill dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen
Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merSamverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland
Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Medicinkliniken Sektionsansvarig lungmedicin Sofia Dettmann Gäller fr o m 203-06-
Läs merZerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen
Läs mer