MOTIONER TILL PARTIDAGEN 2016

Transkript

1 PARTIDAGEN 2016 MOTIONER TILL PARTIDAGEN 2016 Beredningsutskott 1 01 ARA - understo det tillbaka fo r reparation av hissar i a ldre ho ghus 02 Kilometerersa ttning fo r resor mellan arbetet och hemmet med cykel 03 La t delningsekonomin blomstra 04 Tilla mpningen av beskattning av va rdepapper i samband med do dsfall. 05 Efterlevandes pensionsvillkor bo r a ndras 06 Pensionsindexet bo r fo lja lo neindexets utveckling 07 Pensiona rernas straffskatt bo r elimineras 08 Mo jlighet till fo rla ngning av arbetskarria ren efter pensioneringen 09 Ett slag fo r la ngre karria rer - fler seniorer i arbetslivet 10 Om ekonomiskt sto d fo r medborgarinstituten 11 Motion anga ende fastighetsskatt 12 Dividendbeskattning och medborgarlo netest 13 Avdragsra tt vid beskattning och fo r ho g skattegrad 14 Info r en modell med negativ inkomstbeskattning 15 FPA ersa ttning fo r specialistla kar / sjukhusbeso k fra n stugan Beredningsutskott 2 16 Studeranderabatt pa kollektivtrafik oberoende hemort 17 Uppfo ljning av partidagsmotioner 18 Farliga ljudlo sa cyklar 19 Automatiserad trafik och sja lvko rande bilar 20 Fra n Ilmari till Pendolino 21 Ja rnva garnas betydelse fo r transport och miljo 22 Snabbare ta gfo rbindelser i landet och o ppnad koncession - utan fo rba ttrade stambanor? 23 Fja rrta g mellan A bo och Helsingfors bo r stanna vid Esbo station 24 VRs rabattkampanj ho jer biljettpriset fo r de a ldre och studerande 25 Stoppa fortsatta nedska rningar inom utbildning och forskning. 26 Trygghet i skolan - regler fo r trygghet, datorer och mobiltelefoner under skoltid 27 Slopa tilla gget (1079/2012) i Lagen om sto d fo r skolresor fo r studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning! 28 Avskaffa studentexamen 29 Go r skoltra dga rdar tillga ngliga fo r alla elever! 30 Fixa va garna i skick i o stra Nyland, bygg la tt trafikleder och ge oss va gbelysning 31 Va gfo rba ttring 32 Fyrfilig va gfo rbindelse till Pargas 40 Minska den o kande ra djursstammen 41 SFP som aktiv pa drivare av ka rnkraften med torium 42 Optimerad rekrytering a r samordnad 43 Att skydda a r ocksa att fo rebygga - dags fo r ett finla ndskt avradikaliseringsprogram 44 En va rnplikt som mo ter framtidens utmaningar 45 Fo rnya ko rkortssystemet fo r att reducera priserna ko rkortet ska inte vara en klassfra ga! 46 Sa nk ro stra ttsa ldern till 16 a r Beredningsutskott 4 47 Integration pa svenska 48 Glo m inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspra kiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och kretsen 51 Representation vid partidag och kretsmo te 52 Telemedicinering 53 A ldreva rden bo r fo rbli inom den kommunala fo rvaltningen 54 Mera satsningar pa frivilligverksamhet inom a ldreomsorgen 55 Fo rebyggande hembeso k och ra dgivning 56 Fler och kortare steg i a ldreomsorgen 57 Tryggt boende och va rd fo r a ldre 58 Handikappade seniorer relaterat till lagstiftning 59 Bevara gruppstorlekarna och den subjektiva ra tten till dagva rd i kommunerna 60 Ra dgivning fo r ba da fo ra ldrarna fo r att skapa ett mera ja msta llt fo ra ldraskap 61 Skapa trygga omgivningar fo r drogmissbrukare 62 Va ld i parrelationer Beredningsutskott 3 33 Byte fra n o steuropeisk till centraleuropeisk tid i Finland 34 Fo r en sta ndig sommartid 35 Vi ska inte sta lla om klockan 36 Bevara de frivilliga brandka rerna 37 Minska pa ma ngden cancerogena kemikalier - verka fo r totalstopp av PHMB i Finland - spara personal hos myndigheterna fo r detta 38 Vi vill ha en polis som reflekterar samha llsdemografin 39 Ha llbar lagberedning

2 1 ARA - understödet tillbaka för reparation av hissar i äldre höghus Under senaste valperiod stoppades plo tsligt mo jligheten att anso ka om understo d fo r reparation av hissar i a ldre ho ghus. I Finland har man ga tt in fo r att de a ldre skall kunna fa bo hemma sa la nge som mo jligt. Fo r boendetryggheten ba de fo r dem och andra medborgare bo r vi da ha hissar som fungerar pa litligt och som fo ljer de hissvisa inspektions- och reparationstidtabellerna. Dessutom finns det direktiv om att hissar skall bytas ut till nyare modeller. Allt detta blir va ldigt dyrt fo r bostadsbolagen och speciellt fo r de enskilda la genhetsinnehavarna, som ofta a r a ldre medborgare, a nkor, a nklingar och sa handlar det om bosta der i ho gre va ningar, da r fo rdelningsprincipen ofta sla r ha rdare ut p.g.a. bostad ho gre upp i huset och/ eller reparationskostnad som fo rdelas per ytan pa la genheten. Da rfo r beho vs det understo d. I den senaste utlysningen om ARA-understo den var det fint att understo det fo r att installera hiss till befintligt ho ghus igen fanns med, men denna ga ng bara fo r ro relsehindrade. Da remot fattades mo jligheten att anso ka om understo d fo r reparation av befintlig hiss. (ARA-annonsen, 02/2016). Därför yrkar vi på att SFP verkar för att ARA-understödet, speciellt ga llande a ldre ho ghus, fo r reparationssto d av befintliga hissar, a terinfo rs med snabb tidtabell. Catherine Sid och John-Eric Sid Problemet som motiona rerna tar upp a r mycket angela get. SFP sto der mo jligheten fo r a ldre att kunna bo hemma sa la nge som mo jligt. SFP anser dock inte att man borde la sa sig till understo d fra n Finansierings- och utvecklingscentralen fo r boendet (ARA), bland annat fo r att da r finns stora krav pa redovisningen, och kan vara problematisk fo r ma nga husbolag. Dessutom la gger alltid ARA-finansiering krav pa exempelvis hyresniva n. Fo r o vrigt a r det bra att ARA-understo d beviljas fo r just nybyggen av hiss eftersom det a r betydligt dyrare att bygga ny hiss a n underha ll av hiss. SFP vill jobba fo r att speciellt a ldre enskilda la genhetsinnehavare inte ska utsa ttas fo r oska liga kostnader eller fo r oska liga krav ga llande finansieringen. Partifullma ktige anser att motionens utga ngspunkt a r felaktig i och med att ARA-understo det fortfarande utbetalas. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att stöd till byggen av hissar i hus utan hiss bibeha lls att åtgärder tas fo r att underla tta att a ldre kan bo hemma sa la nge som mo jligt 2 Kilometerersättning för resor mellan arbetet och hemmet med cykel Idag kan man fa ersa ttningar fo r resor mellan arbetet och hemmet da man anva nder bil eller ett annat motordrivet fordon. Fo r cykel a r ersa ttningen inte lika stor utan den som cyklar fa r endast 85 euro i avdrag. Fo r bilar och andra motordrivna fordon a r avdraget kilometerbaserat och da rmed betydligt sto rre. Strukturen uppmuntrar da rmed till bilfa rd framom cykling. Att info ra ett kilometerbaserat system fo r resor mellan bostaden och hemmet gjorda med cykel skulle o ka incitamenten till att va lja cykel framom bil. Detta skulle ha positiv inverkan pa sa va l miljo n som folkha lsan. Avgaser fra n bilar bidrar till sa mre luftkvalitet, medan cykling o kar ma ngden daglig motion vilket a r ha lsofra mjande. Fra gan bero r resor mellan hemmet och arbetet och inte arbetsresor i sig. En arbetsresa go r man pa grund av sitt arbete fra n arbetsplatsen till exempelvis en kund. Nuvarande ersa ttning fo r arbetsresor med cykel a r 85 euro om a ret i form av en skattela ttnad. Svensk ungdom föreslår att skatteavdragsbeloppet för resekostnader fo r resor da r man anva nder cykel, o vriga motorlo sa fordon, la tta eldrivna fordon och elcykel a ndras fra n det nuvarande fasta avdraget pa 85 euro per a r till ett kilometerbaserat avdrag att det kilometerbaserade avdraget a r 0,15 euro per kilometer i enlighet med medborgarinitiativet Svensk Ungdom Arbetsgivaren kan till arbetstagaren skattefritt ersa tta kostnaderna som fo rorsakats av en arbetsresa. Om arbetsgivaren inte har ersatt resekostnaderna kan man avdra dem vid beskattningen som kostnader fo r inkomstens fo rva rvande. Ha r a r det viktigt att notera att det alltsa a r fra ga om att avdrag fo r faktiska kostnader fo r att ta sig till och fra n arbetet. Avdragets motiv a r principen att man ska betala skatt fo r inkomsten av arbete, sedan no dva ndiga utgifter fo r arbetet a r avdragna. Sa kan man ocksa skapa en ro rligare arbetsmarknad samt uppmuntra arbetslo sa att ta arbete pa la ngre avsta nd. Om du har anva nt kollektivtrafikmedel till arbetsresan, avdras resekostnaderna enligt kostnaderna fo r kollektivtrafikmedel. Avdraget fo r arbetsresa som go rs med egen bil a r 0,25 euro/km. Det ha r a r en niva som uppfattats som ska lig med tanke pa kostnader fo r att info rskaffa en bil som de kostnader anva ndningen av en bil medfo r. Motiona rerna har helt ra tt i det att det vore o nskva rt med ett system som sporrar till anva ndning av kollektivtrafik och exempelvis cykel fo r sina arbetsresor, men det bo r inte go ras sa att man skulle go ra vinst pa att cykla sa mycket som mo jligt. Det a r ju fra ga om ett avdrag fo r kostnader som a r no dva ndiga fo r att kunna arbeta, inte en skattefri tilla ggsinkomst. Med tanke pa de da liga fo rbindelser kollektivtrafiken har i Finland a r det inte realistiskt att minska pa skatteavdraget fo r arbetsresor utan att det skulle fo rsa mra arbetsmarknadens ro rlighet ytterligare. Det ha r inneba r att det la mpligaste sa ttet att go ra exempelvis cykel popula rare som fortskaffningsmedel fo r arbetsresor a r att ho ja det fasta avdraget fo r cykelkostnader sa att det ba ttre motsvarar de verkliga kostnaderna. Partifullmäktige föreslår för partidagen att partiets representanter arbetar för att avdraget för inkomstens fo rva rvande till den delen det ga ller arbetsresor ba ttre ska motsvara de verkliga kostnaderna. 3 Låt delningsekonomin blomstra Betydelsen av delningsekonomi har o kat under finanskrisen, eftersom det da blev tydligt hur no dva ndigt det var att komma pa nya former och sa tt att dela pa resurser. Delningsekonomin ga r ut pa affa rsmodeller som bygger pa delning eller byte av tja nster och varor med andra konsumenter. Genom att la ta andra ta del av na gon egendom blir det mo jligt fo r fler att konsumera varan ja mfo rt med om var och en ko pte en identisk produkt. I en delningsekonomi kan andra ma nniskor la na eller hyra egendomen till ett fo rma nligt pris och da rigenom kan egendomen ba ttre utnyttjas till dess fulla potential. Grundtanken med delningsekonomi a r att dela med sig

3 Motioner av sina resurser fo r att undvika ono dig konsumtion och da rigenom bidra till ha llbar utveckling. Delningsekonomin har fo rt med sig nya typer av konsumtionsbeteende. Exempelvis kan man tillsammans med andra ga in fo r att starta en bilpool ista llet fo r att var och en i gruppen ko per en egen bil. Alternativt kan bila garen hyra ut sin egen bil under den tid som hen inte sja lv beho ver bilen. Den ekonomiska nyttan a r sja lvklar fo r ba de distributo ren och anva ndaren, och t.ex. i det na mnda fallet blir det i regel billigare fo r anva ndaren att hyra bilen i andra hand a n att ga via en biluthyrningsfirma. Uppkomsten av sa kallade delningsfo retag som t.ex. Airbnb och Uber har medfo rt viss problematik, eftersom ma nniskor inte a r sa kra pa om verksamheten betraktas laglig eller olaglig i Finland. Speciellt ma nniskor som fungerar som tja nsteleveranto rer inom delningsekonomin har sto tt pa motga ngar ga llande lagligheten. Exempelvis Uberchauffo rer i Helsingfors vet inte om deras verksamhet a r laglig eller inte, eftersom det inte finns na got tydligt regelverk fo r den typen av verksamhet. A ven konsumenterna drabbas av osa kerheten, vilket leder till att verksamhetsmodellen inte uppna r sin fulla potential. Fo r att Finland ska vara en del av den globala delningsekonomin och fo r att vi mest effektivt ska kunna husha lla med va ra resurser a r det viktigt att se o ver va ra nuvarande regelverk. Delningsekonomin a r ha r fo r att stanna och fo r att a ven vi ska kunna dra nytta av affa rsmodellen och skapa nya arbetstillfa llen beho ver vi anpassa va r lagstiftning sa att delningsekonomin kan verka. Delningsekonomin fo ra ndrar de ekonomiska drivkrafterna i grunden, vilket go r att utvecklingen blir snabb och billigare. Eftersom tro skeln fo r att delta i delningsekonomin a r la g, blir det en mer o ppen och ja msta lld konkurrens. Delningsekonomin kra ver oftast inte stora kapitaltillga ngar och genom att uppmuntra folk till entrepreno rskap skapar vi nya jobb. Ma nga la nder har redan skapat egna delningsekonomiska strategier. Omsa ttningen pa delningsekonomin som marknadsform fo rva ntas tredubblas tills a r 2025 och otaliga nya fo retag som baserar sig pa delningsekonomins paradigm tillkommer varje vecka. Finland bo r ligga i bra schen na r det kommer till innovation fo r att vi ska kunna vara marknadskraftiga. Da rfo r bo r vi se till att de nuvarande hindren och existerande regleringarna inte fo rhindrar framva xten av nya innovationsfo retag. Svensk Ungdom föreslår: att de regelverk som bero r delningsekonomi i Finland ses o ver fo r att uppmuntra och tydliggo ra affa rsmo jligheter att konsumentskyddsmyndigheter och -reglering omfattas av de avtal inom delningsekonomin da r ko paren skaffar tja nsten fo r sitt privata bruk att taxilagstiftningen reformeras sa att delningsekonomin tilla ts och ett system med kvalitetscertifiering info rs fo r s.k. vanliga taxifo rare att lagen om hyra av bostadsla genhet reformeras sa att tillfa llig o verla telse av anva ndarra tten av en bostadsla genhet alltid fo rutsa tter samtycke av hyresva rden och inte fo rutsa tter sa rskilda ska l sa som att hyresga sten p.g.a. arbete, studier eller sjukdom vistas pa annan ort Svensk Ungdom Enligt lagen om taxitrafik fa r man yrkesma ssigt transportera personer med en personbil endast om transportfo retaget har ett taxitillsta nd och fo raren har ett yrkesko rkort fo r taxifo rare. Utan dessa fa r man utfo ra persontransporter endast i sa dana undantagsfall som na mns i lagen, sa som i anslutning till hemservice eller med museifordon. Lagen om taxitrafik inneha ller en del besta mmelser om besta llningscentraler, men det beho vs inget tillsta nd fo r sja lva verksamheten. Kommunikationsministeriet anser att Ubers digitala fo rmedling av besta llningar inte kan ses som en besta llningscentral enligt lagen om taxitrafik, sa vederbo rande besta mmelser ga ller inte Uber. Att utan taxitillsta nd och en taxichauffo rs yrkeskompetens skjutsa na gon a r da remot olagligt. Precis som motiona ren pa visar har de nya typerna av konsumtionsbeteende som dykt upp i samband med sa kallade delningsfo retag skapat en del lagstiftningsproblem. Uppkomsten av delningsekonomi har varit sa snabb och kraftig att traditionella byra kratiska processer, inklusive lagstiftningen, inte ha ngt med. A n sa la nge har Finland valt att bestraffa uto vare av delningsekonomi, ista llet fo r att fo rso ka hitta lo sningar som gynnar ba gge parter. Exempel av sa dana lo sningar som gynnar ba gge parter finns t.ex. pa Filippinerna och i Estland. Kunde man reglera om branschen sa att reglerna blir tydliga och mo jliggo r lagligt uto vande av verksamheten, kan man maximera skatteinta kterna fra n ba de Uber och traditionell taxi. Detta kra ver en ny klass av transport i lagstiftningen, som skulle skilja sig fra n kollektivtrafik och taxiservice. Kravet fo r denna verksamhet skulle vara registrering av ba de chauffo r och fordon, samt att vissa andra gemensamma kriterier uppfylls. Dylika lagstiftningsma ssiga undantag fo r transport av passagerare ga ller redan idag fo r bland andra museifordon. Enligt taxilagstiftningens 4 fa r persontransporter med museifordon utfo ras utan taxitillsta nd. Fo r ra tten att tillfa lligt o verla ta eller hyra ut bostadsla genhet torde samma princip tilla mpas, det vill sa ga att verksamheten torde kunna lagstadgas sa att ifall vissa kriterier, sa som samtycke av hyresva rden, och vissa andra kriterier uppfylls skulle det ge hyresga sten lagligt tillsta nd att hyra ut sin la genhet till utomsta ende. Registrering av dessa inkomster i vanlig ordning skulle o ka statens skatteinkomster fo r hyresverksamhet. Partifullma ktige poa ngterar a ven att delningsekonomi kan leda till arbetslo shet genom att arbete utfo rs gratis. Det a r dock av sto rsta vikt att skapa ny lagstiftning eftersom utvecklingen trots allt a r oundviklig. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: att de regelverk som bero r delningsekonomi i Finland ses o ver fo r att uppmuntra och tydliggo ra affa rsmo jligheter. Sysselsa ttningsoch skattekonsekvenser pa den fria marknaden bo r fo rst utredas. att konsumentskyddsmyndigheter och -reglering omfattas av de avtal inom delningsekonomin da r ko paren skaffar tja nsten fo r sitt privata bruk att taxilagstiftningen reformeras sa att delningsekonomin tilla ts och ja msta llda krav pa na ringsidkare info rs och att kvalitetscertifiering garanteras att lagen om hyra av bostadsla genhet reformeras sa att tillfa llig o verla telse av anva ndarra tten av en bostadsla genhet alltid fo rutsa tter samtycke av hyresva rden och inte fo rutsa tter sa rskilda ska l sa som att hyresga sten p.g.a. arbete, studier eller sjukdom vistas pa annan ort 12

4 4 Tillämpningen av beskattning av värdepapper i samband med dödsfall I samband med bouppteckning efter en avliden person, som har a gt aktier, tilla mpar skatteverket direktiv vid faststa llande av arvsskatten sa lunda att va rdet pa aktierna beskattas enligt det va rde som aktierna har pa do dsdagen, vilket ocksa blir anskaffningsva rdet pa aktierna, da man sa ljer aktierna. En stor ora ttvisa kan uppsta och kan drabba arvingarna ekonomiskt mycket ha rt na r arvingarna erha ller aktier i arv eller aktier som kraftigt ga tt ner i va rde under en kort tid efter do dsfallet. Vi kan ta ett exempel: En person avlider den dag da kursen pa Nokia utgo r 63 (kurs a r 2000) inom 3 ma nader skall bouppteckningen verksta llas om ingen fo rla ngning av tiden skett. Ifall fo rla ngning erha llits kan tiden fo r bouppteckning ske la ngt efter do dsdagen. Da kan kursen ha ga tt ner mycket kraftigt, som skedde i fallet Nokia, kursen har som la gst varit ca 3. I dagens la ge a r kursen ca 6-7. A r 2008 var kursen 27. En kraftig nedga ng i Nokia aktierna har skett efter a r Ett annat exempel a r t.ex. Finnairs kurs var som ho gst 2007 pa ca 12 och sjo nk kraftigt till slutet av 2008 till 4. Idag a r kursen ca 5-6. Detta a r endast na gra exempel. Arvskiftet fo rra ttas kanske fo rst flera a r efter do dsdagen och kursen ytterligare har sjunkit. Arvsskatten betalas alltsa pa det va rde som aktierna har pa do dsdagen och trots att kursen ga tt ner, fo re man ha llit bouppteckningen, sa beaktar man inte detta. Skulle arvsskatten fo rfallit till betalning da kursen var som la gst, hade man varit tvungen att sa lja aktier med en stor fo rlust och i vissa fall till och med varit tvungen att tillskjuta egna medel fo r att kunna betala arvsskatt, bara fo r att man a rvde aktier. Arvsskatteprocenten utgo r i I avgiftsklassen 8-17 % ( t.ex. barn, barnbarn). Skatten ho js ifall man inte a r direkt arvinge. II skatteklassen beskattas enligt %. Hur kunde man gardera sig? En mo jlighet a r att alla va rdepapper som ett do dsbo innehar borde sa ljas, strax efter att ett do dsfall intra ffat, da skulle det finnas pengar i do dsboet fo r arvingarna att betala arvsskatten. Men vem go r det? Ka nsloma ssigt go r ingen det och ingen orkar heller fundera o ver detta, ej heller finns na gon utredning om dela garna i do dsboet. Utredningen kan i vissa fall bli mycket komplicerad men den skall go res innan man verksta ller bouppteckningen. Fo resla r att fo r faststa llande av va rdet fo r aktier i bouppteckningen fa upptaga ett va rde fo r va rdepappren enligt en kurs pa aktierna som ligger na rmare dagen fo r verksta llande av bouppteckningen. Da fa r man ett mera realistiskt va rde pa aktierna? Trots det a r man aldrig sa ker na r det ga ller aktier, fo r va rdet kan fluktuera kraftigt ba de uppa t och neda t. Efter den dagen bouppteckningen har verksta llts har do dsboet ba ttre mo jlighet att sja lv pa verka och eventuellt sa lja aktierna och da rmed lo sgo ra medel fo r betalande av arvsskatten. Vid sa ljo gonblicket uppsta r antingen en vinst eller fo rlust, men avgo randet a r i arvingarnas ha nder. En skatt pa fo rsa ljningsvinsten a r 30 % eller mera (anskaffningsva rdet utgo r bouppteckningsva rdet). En fo rlust kan a ven uppsta men den kan a ven beaktas ifall man har sa lt aktier med vinst. Förbundet Svenska Seniorer i Finland rf yrkar på att Svenska Folkpartiet i riksdagen bör verka för att vid beskattningen av va rdepapper skulle va rdet fo r aktierna upptagas till ett va rde, som aktierna haft under tiden efter do dsdagen tills det att bouppteckningen verksta lles. att fortsättningsvist jobba fo r att fa bort ora ttvisorna med arvsbeskattningen. Fo rbundet Svenska Seniorer i Finland rf Hans-Olof Kvist, Ralf Ska tar SFP har i sitt skattepolitiska program fra n a r 2014 satt som ma lsa ttning att arvsskatten borde slopas. Arvskatten borde ersa ttas med ett system som sto der generationsva xlingar och som tilla mpas i Sverige och Norge. En stor fo rlorare med dagens arvsskatt a r fo retagens a gare som sta r info r generationsva xlingar, men skatten kan ocksa sla ha rt mot medborgare som har sva rt att betala skatt pa det som de a rver av sina anho riga. Sverige slopade arvs- och ga voskatten a r 2004 och Norge a r Arvs- och ga voskatten inbringar i Finland en a rlig summa pa ungefa r 500 miljoner euro. Genom att ista llet beskatta realiserad o verla telsevinst skulle skatteinta kten enligt PTT:s bera kningar inbringa 400 miljoner euro. Ett system med beskattning av o verla telsevinst tar ba ttre ha nsyn till skattebetalarnas faktiska betalningsfo rma ga, vilket a r efterstra vansva rt. Genom info randet av den svenska modellen, med beskattning av realiserad o verla telsevinst, ges arvtagaren till fo retag sto rre mo jlighet att investera och ansta lla flera ma nniskor. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP även i fortsa ttningen jobbar fo r att arvsskatten ersa tts med en o verla telseskatt da arvet realiseras. att under tiden, som arvskatten a nnu finns kvar bo r SFP jobba fo r att tilla mpningen vid beskattningen av va rdepapper skulle a ndras sa lunda att va rdet fo r va rdepapper som faststa llts i bouppteckningen, kan korrigeras i enlighet med det faktiska fo rsa ljningsva rdet ifall fo rsa ljningen sker inom 12 ma nader fra n tidpunkten fo r fo rra ttande av bouppteckningen 5 Efterlevandes pensionsvillkor bör ändras Reglerna fo r beviljandet av efterlevandepension kra ver en revidering. De baserar sig pa 55 lagen om pension fo r arbetstagare /395. Lagparagrafen har sedermera a ndrats a r Detta lagrum lyder: Efterlevande make har ra tt till efterlevandepension, om han eller hon hade inga tt a ktenskap med fo rma nsla taren innan denne hade fyllt 65 a r och har eller har haft ett gemensamt barn med fo rma nsla taren. Ra tt till efterlevandepension har ocksa en sa dan efterlevande make vars a ktenskap hade inga tts innan den efterlevande maken fyllde 50 a r och fo rma nsla taren 65 a r och a ktenskapet hade varat minst fem a r, om den efterlevande maken har fyllt 50 a r vid fo rma nsla tarens do d, eller den efterlevande maken vid fo rma nsla tarens do d hade fa tt invalidpension enligt en arbetspensionslag eller sjukpension enligt folkpensionslagen (568/2007) i minst tre a rs tid. ( /1164) Alla borde ha ra tt till familjepension pa basen av makens tidigare arbetsfo rha llanden. Den arbetspensionsavgift som uppburits pa grund av vederbo randes arbetsfo rha llande eller yrkesuto vningen under hela arbetskarria ren har ocksa beaktat att familjepension vid makens do dsfall utbetalas till den efterlevande maken. Men ifall ett a ktenskap slutar i en skilsma ssa, fo rlorar ex-maken ra tten till familjepension, a ven om det skulle finnas gemensamma barn. Och ifall den efterlevande maken da refter inga r ett nytt a ktenskap efter fyllda 50 a r, fa r han/hon inte heller ra tt till familjepension, trots att samlevnaden kan vara upp till a r efter inga nget a ktenskap och trots att vardera parten kan ta nkas 13

5 Motioner ha egna barn fra n ett fo rega ende a ktenskap. De fonderade medlen fo r familjepension tillfaller da rmed pensionsfonden/staten och inte den efterlevande, vars ekonomi kan drabbas sva rt av makens do d, speciellt om den avlidna huvudsakligen ansvarat fo r familjens fo rso rjning. Bostadskostnaderna fo rblir ju ofo ra ndrade. Det leder till att den efterlevande i ma nga fall inte heller har mo jlighet att sitta i orubbat bo, trots de utfa stelser, som makarna eventuellt har gjort i sitt inbo rdes testamente. Det kan inte vara ska ligt att ekonomiskt ytterligare bestraffa den som redan drabbats av fo rlust av sin livspartner. Vi yrkar på att Svenska folkpartiet verkar för: att kravet på gemensamma barn och definierade a ldersgra nser fo r beviljandet av familjepension avla gsnas fra n 55 lagen om pension fo r arbetstagare och att de karenstider fo r a ktenskapets varaktighet, fo r att go ra sig fo rtja nt av ra tt till familjepension, slopas; att 1 mom. skall lyda: En efterlevande make har ra tt till efterlevandepension, om han eller hon har inga tt a ktenskap med fo rma nsla taren. Svenska folkpartiet i S:t Karins r.f. Efterlevnadspension inkluderades i lagen om pension fo r arbetstagarna. Ma lsa ttningen var att en efterlevande make och eventuellt de mindera riga barnen inte ska hamna i stora ekonomiska sva righeter efter att familjens fo rso rjare har avlidit. I paragrafen har det inkluderats vissa begra nsningar som a r till fo r att hindra missbruk av lagen. Med a ldersgra nserna och kraven pa att paret har haft ett gemensamt barn eller att a ktenskapet har varat i minst fem a r fo rso ker man undvika bl.a. inga ende av a ktenskap enbart fo r efterlevnadspensionens skull. Den arbetspensionsavgift som uppburits anva nds fo r att trygga det att alla som har arbetat fa r pension. Det som betalas ut riktar sig da rmed inte till den person som har betalat avgifterna eller familjen till denna person. Bl.a. sambon och a nkor/a nklingar med tillra ckliga egna tillga ngar fa r inte efterlevnadspension. Trots att en ex-make inte har ra tt till pension a ven om det finns gemensamma barn, a r barnet bera ttigat till barnpension som betalas a nda till barnet a r 18 a r gammalt. Lagstiftningen kan leda till orimliga situationer men allma nt sett har dessa fo rutsa ttningar ansetts fungera bra. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses besvarad med denna utredning. 6 Pensionsindexet bör följa löneindexets utveckling Na r arbetstagarnas pensionsskydd grundades i bo rjan pa 60-talet, konstaterade den statliga kommittén att det skulle vara no jaktigt att binda pensionen vid levnadskostnadsindex. Riksdagen beslo t dock 1961 att binda pensionsutvecklingen till den allma nna lo neniva ns utveckling eftersom pensionerna var vakansbundna inom stat och kommun beslo t riksdagen att a ndra pa indexbindningen, fo r att motverka uppkomsten av o verstora pensioner. Man tog i bruk ett s.k. halvva gsindex, da r lo neutvecklingen hade en tyngd av 50% och levnadskostnadernas utveckling 50%. Det nya indexet var medeltalet fo r lo ne- och prisindexen beslo t riksdagen att faststa lla pensionerna till personer o ver 65 till ho gst 60% av lo nen och samtidigt a ndrades pensionsindexet sa att det till 20% var beroende pa lo neindexet och till 80% pa levnadskostnadsindex. Da remot fick personer under 65 njuta av ett pensionsindex som till ha lften baserade sig pa lo neutvecklingen och till ha lften pa prisutvecklingen gjordes fo ljande a ndring i pensionsindexet. Nu var det meningen att ho ja pensionerna fo r alla med 20% tyngd av lo neindexet och 80% tyngd av levnadskostnadsindex. Sedan dess har pensiona rerna ko pkraft kontinuerligt minskat, medan den arbetsfo ra befolkningens ko pkraft har o kat. I Finland a terfinns de fattiga framfo rallt i pensiona rsbefolkningen och med tilltagande a lder minskar ko pkraften ytterligare, trots att vederbo rande under sitt arbetsliv info rtja nat en pension som var avsedd att ge en ska lig utkomst pa a lderdomens ho st. I beslutsfattandet har man fo rringat betydelsen av ja msta lldhet och ra ttvisa och i sta llet la tit arbetstagarnas fo rtja nster o ka, medan man medvetet eller omedvetet la tit pensionsinkomsternas ko pkraft minska. Enligt EU lever 20 procent av personer o ver 75 a r i Finland under fattigdomsgra nsen, av 85 a r fyllda 30 procent och av 100 a r fyllda na stan ha lften. Om indexet skulle fo lja lo neindexet, skulle det betyda att pensiona rerna kunde bevara sin ko pkraft a ven efter arbetslivet. Nu tar systemet ett struptag och kva ver dem la ngsamt. Pa a rsniva skulle det betyda en kostnad pa 312 miljoner euro, som helt kan finansieras med en bra kdel (2,6%) av avkastningen pa de nuvarande pensionsfonderna, som uppga r till 173 miljarder euro. Det inneba r inte nya skatteutgifter fo r samha llet och den hotande fattigdomen kunde fo rhindras bland pensiona rerna. Vi yrkar på att Svenska folkpartiet verkar för: att man frångår det brutna indexet fo r besta mmande av pensioner och binder pensionsindexet till lo neindex. Svenska folkpartiet i S:t Karins r.f. Fra gan om det s.k. brutna indexet har varit uppe till debatt flera ga nger inom SFP. Det som att pensionerna a r indexbundna a r mycket viktigt, och na got SFP alltid betonat. I takt med att antalet pensiona rer, i fo rha llande till den i arbetslivet varande befolkningen, o kar sta lls ocksa krav fo r att sa kersta lla att pensionsinbetalningarna fra n en allt mindre grupp ocksa ra cker till fo r att finansiera de pensioner som betalas ut. Sto rsta delen av pensionsavgifterna anva nds till utbetalning av befintliga pensioner, endast en del fonderas. Social- och ha lsova rdsministeriets tillsatte a r 2012 en indexarbetsgrupp, vars uppgift var att bedo ma behoven av att a ndra arbetspensionsindexsystemet. I sin slutrapport a r 2013 fo reslog arbetsgruppen inte na gra a ndringar i det nuvarande fo rfarandet enligt vilket de lo pande pensionerna a rligen justeras enligt arbetspensionsindexet. Arbetspensionsindexet pa verkas till 20 procent av fo ra ndringen i lo nerna och till 80 procent av fo ra ndringen i prisniva n (s.k. brutet index) Arbetspensionssystemet har som ma l att i ma ttfull grad bevara den konsumtionsniva som den ansta llda har uppna tt och vant sig vid under tiden i arbete. Indexarbetsgruppen bedo mde i synnerhet hur en a ndring av indexskyddet skulle pa verka pensionstagarnas fo rso rjning, pensionsutgifterna och pensionsavgifterna. Det nuvarande systemet har kritiserats fo r att fo ra ndringen i inkomstniva n pa verkar indexet med en vikt pa endast 20 procent och att pensionerna sa lunda bo rjar sla pa efter lo neniva n, om lo nernas ko pkraft o kar. Indexarbetsgruppen ansa g det inte ra ttvist att fo rba ttra indexskyddet genom att ho ja effekten av 14

6 fo ra ndringen i inkomstniva n. En a ndring skulle gynna dagens pensionstagare och de a ldersklasser som snart ga r i pension, som i fo rha llande till lo nen och de betalda pensionsavgifterna redan har en ho gre pension a n vad de yngre generationerna kommer att fa. Fo rlorarna skulle besta av de generationer som har fo tts pa 1980-talet och da refter. Fo r att finansiera en fo rba ttring av indexet borde pensionsavgifterna ho jas, men de a ldersklasser som snart pensioneras skulle knappast alls hinna betala ho gre avgifter fo re pensioneringen. De yngre a ldersklasserna skulle betala ho gre avgifter till och med under hela sin yrkesverksamma tid. Arbetsgruppen ansa g att ocksa andra omsta ndigheter talar fo r att det nuvarande indexet bevaras. Med en a ldrande befolkning kommer ba de pensionsutgifterna och pensionsavgifterna att stiga. Ocksa utsikterna fo r den ekonomiska tillva xten a r sa mre a n fo rut. Enligt Pensionsskyddscentralens utredningar har det nuvarande indexskyddet dock ra tt va l tryggat en bevarad invand fo rso rjning efter pensioneringen. I regel har pensionstagarnas fo rso rjning fo rba ttrats under de senaste tio a ren. Det av sto rsta vikt att pensiona rernas ko pkraft bibeha lls och sta rks. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att pensionärernas köpkraft bibehålls och stärks 7 Pensionärernas straffskatt bör elimineras Under den fo rra regeringen togs a r 2015 i bruk en ny inkomskatt fo r pensiona rer. Fo rslaget gjordes av den fo rra socialdemokratiska finansministern Antti Rinne. Skatten inneba r, att de pensiona rer, som fo rtja nar o ver euro i pensionsinkomst pa a rsniva bo r betala en straffskatt pa 6 % pa den o verskjutande delen av pensionen. Detta salufo rdes som en s.k. solidaritetsskatt och den var ta nkt som en tillfa llig lo sning. Emellertid a r skatten en extra progression pa den redan progressiva inkomstbeskattningen fo r pensiona rer. Det ma rkliga a r, att man pa lade bara pensiona rer att betala denna extra progressiva straffskatt. Skatter borde ju uppba ras likva rdigt av alla medborgare och inte beroende pa till vilken befolkningsgrupp man ra kar ho ra. Skatten a r ora ttvis och kraftigt diskriminerande. Den nuvarande regeringen har ocksa beslutat fortsa tta uppba randet av straffskatten, vilket tyder pa att man inte insett dess diskriminerande natur. Dess avkastning a r ocksa minimal. Bara en liten del av pensiona rerna na r upp till en pensionsinkomst som pa a rsniva o verstiger euro. Ha r har man av ideologiska ska l beslutat ha rdbeskatta dem som betraktas som va lsituerade och dessutom bera knat, att pensiona rer som grupp inte har en sa dan styrka, som skulle sa tta samha llet i gungning. Det har emellertid redan gjorts ett besva r till EU-domstolen, om att beskattningen i Finland behandlar pensiona rer diskriminerande i beskattningsha nseende. Pensiona rer va ljer dock att ro sta endast pa ett sa dant parti, som tillgodoser deras behov av ja mlikhet i beskattningen mellan olika befolkningsgrupper. Svenska folkpartiet i S:t Karins föreslår att pensionärernas extra progressiva skatt elimineras i na sta beskattning. Svenska folkpartiet i S:t Karins r.f. Pensiona rerna som arbetat under hela sitt liv har bidragit med stora skatteinta kter fo r staten. Dessa skatteinta kter har i sin tur bidragit till att bygga upp och uppra ttha lla ett fungerande va lfa rdssamha lle. Detta va lfa rdssamha lle har tilla tit nuvarande generationer att utvecklas som individer och ger dem idag mo jlighet att ta del av va lfa rdstja nsterna vi har. SFP har motsatt sig den s.k. straffskatten och i sitt skuggbudgetfo rslag i ho stas fo reslog Svenska riksdagsgruppen att pensiona rernas extraskatt pa vissa pensioner lindras. En del pensiona rer betalar idag en extra skatt pa sin pension uto ver den normala niva n pa skatt. Riksdagsgruppen fo reslog att tilla ggsskatten lindras med 1,45 procentenheter. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP fortsättningsvis verkar för att avskaffa de så kallade solidaritetsskatterna. 8 Möjlighet till förlängning av arbetskarriären efter pensioneringen Ma nga a ldre idag a r betydligt friskare och aktivare a n vad a ldre var tidigare. Fo r vissa av dessa personer kommer pensioneringen inte alls som en form av la ttnad, utan kan tva rtom inneba ra att en viktig del i vardagen fo rsvinner. Det a r pa visat att regelbundna rutiner och social gemenskap befra mjar ha lsan. Att fa vara en del av en arbetsgemenskap med utmanande och inspirerande uppgifter a r mycket viktigt fo r ma nga. Inom den offentliga sektorn a r pensionsa ldern inom flera branscher absolut, dvs. du har inte mo jlighet att fortsa tta jobba trots att fo rutsa ttningarna (god ha lsa, aktivitet, kunskap...) skulle finnas. Inom vissa omra den kan du fortsa tta till 68 a rs a lder, men sedan ga r man ovillkorligen i pension. Ifall det skulle finnas ett gemensamt intresse hos arbetsgivaren och arbetstagaren borde den a ldre fa fortsa tta jobba, ma ha nda med reducerad arbetstid, a ven efter pensionsa ldern. De a ldre a r en resurs som ofta glo ms bort i samha llet. Inom den privata sektorn finns det ma nga som fortsa tter jobba efter pensionsa ldern och kan verkligen vara en tillga ng fo r ett fo retag. A ven bland privatfo retagare finns det massor av exempel pa personer som fortsa tter jobba trots relativt ho g a lder. Det samma borde kunna ga lla a ven inom den offentliga sektorn. I flera va steuropeiska la nder a r man mycket mer flexibla med pensionsa ldern, sa kunde vi vara a ven i Finland. SFP i Pargas anser: att personer inom den offentliga sektorn bo r ges mo jlighet att fo rla nga sina arbetskarria rer efter pensionsa ldern om arbetsgivaren sa samtycker SFP i Pargas, Anne Eriksson, Rolf Mo ller 9 Ett slag för längre karriärer - fler seniorer i arbetslivet A ldre ska jobba inte golfa eller mata duvor, sa Fredrik Reinfeldt pa Kommunfo rbundets Ekonomi- och finansieringsforum i februari. Han budskap handlade om att fa sa ma nga som mo jligt aktiva i arbetslivet. Bara pa sa sa tt ho jer man produktiviteten och konkurrenskraften. Reinfeldt framho ll att den fo rho jda sysselsa ttningsgraden bland a ldre svenskar a r den sto rsta orsaken till att Sverige idag har en tillva xt pa 4 %. Sveriges va g kan vara en av mo jligheterna ocksa fo r Finland. I Finland a r pensionsa ldern men den faktiska medela ldern 15

7 Motioner bland pensionerade a r 2015 var 61,1 a r. Va rt pensionssystem a r skapat fo r att garantera utkomsten i 5 a r efter pensioneringen. Statistikcentralens siffror visar att vi i Finland i medeltal lever 22 a r efter pensioneringen. Det inneba r att vi har ett gap pa 17 a r som inget system ta cker. 83% av dem som uppna r pensionsa lder ga r i pension genast. Ca 10% av pensiona rerna a r jobbar; 60% av 63-a ringarna, 50% av 65-a ringarna osv. Ha r har Finland en omfattande kunskapsresurs som borde tas i bruk fo r att o ka va rt lands produktivitet. Det a r inte enbart en fra ga om produktivitet. Forskningsresultat fra n Arbetsha lsoinstitutet visar att det a r till gagn fo r organisationer och fo retag att ha en sa bred a ldersstruktur som mo jligt det leder till sa va l ba ttre resultat som ba ttre arbetstrivsel och ett skonsammare arbetsklimat. Det finns inom ma nga branscher en negativ attityd till la nga karria rer vilket leder till att ma nga som uppna r pensionsa ldern ka nner sig tvingade att ga i pension fo r att ge plats fo r yngre fo rma gor. Under denna recession har det ocksa funnits ma nga fo retag som vid samarbetsfo rhandlingar sparat sig ur krisen genom pensionsarrangemang. Dessa arrangemang snedvrider a ldersstrukturen i samha llet och go r ocksa fo retagen illa fo rberedda att mo ta behoven i den va xande kundkrets som de a ldre utgo r. Nu a r det dags att skrida till a tga rder fo r att sa va l pa verka attityder som stifta lagar fo r att stoppa slo seriet med arbetskraft och resurser. Om jag vet att pensionssystemet kan garantera min pension i 5 a r - kanske jag bo rjar ta nka lite annorlunda? Na r vill jag ta ut mina fem a r? Hur skall jag ordna mitt liv fo r att orka jobba till 70 eller 75? Hur ska jag sta rka min kropp, stimulera min hja rna? Ska jag omskola mig, byta jobb? Det beho vs ocksa en hel del attitydfostran ute i samha llet sa va l bland lagstiftare, myndigheter, fo retag och organisationer, bland rekryterare, utbildningsanordnare, arbetsmarknadsparter m.fl. Det a r centralt att alla inser att vi beho ver dessa a ldre generationer ute i arbetslivet fo r att bidra till Finlands konkurrenskraft. Vi undertecknare vill att SFP arbetar för en attitydförändring gällande a ldre i arbetslivet flexibla arbetsarrangemang för a ldre att lagstiftningsvägen försvåra mo jligheterna till fo rtidspensionering komplettera pensionssystemet med tydliga moro tter fo r sena karria rer ändra pensionssystemet: senarelägg pensionsgaffeln till avskaffa om möjligt den o vre pensionsgra nsen öppna dörrarna till arbetslivet a ven fo r redan pensionerade SFP i A bo r.f. Barbro E Schauman, Barbro Sipila (gemensamt svar på motionerna 8 och 9) Eftersom de unga ma nniskornas andel av befolkningen a r fo rha llandevis la g kommer vi under de na rmaste a ren att uppleva brist pa arbetskraft i arbetsfo r a lder inom na stan alla branscher. Vi ma ste svara pa detta genom att se till att mo jligast ma nga har sysselsa ttning och jobb. Ett tidigare intra de i arbetslivet och en senarelagd pensionering a r vid sidan av en aktivering av arbetslo sa det mest effektiva sa ttet att o ka pa arbetsinsatsen. Det a r viktigt fo r den som sa o nskar att kunna delta i arbetslivet 16 a ven efter uppna dd pensionsa lder. Yrkesverksamhet stimulerar den a ldres mentala funktioner och kan fo r ma nga vara en beho vlig, kanske rentav no dva ndig fo rutsa ttning fo r att vara ekonomiskt oberoende. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP verkar för att det för pensionerade a r mo jligt att efter fo rma ga och vilja delta i arbetslivet att det sker en attitydfo ra ndring ga llande a ldre i arbetslivet att möjliggöra flexibla arbetsarrangemang fo r a ldre att pensionssystemet kompletteras med tydliga moro tter fo r sena karria rer 10 Om ekonomiskt stöd för medborgarinstituten Medborgarinstituten spelar en viktig roll i dagens samha lle. Deras verksamhet hja lper till att sta rka medborgarsamha lle, utveckla demokratin och sto da ja mlikhet i utbildningsfra gor. De arrangerar allma nbildande undervisning och samarbetar ofta med flera la roanstalter. Medborgarinstituten uppra ttha lls av kommunerna och deras verksamhet o vervakas av undervisningsministeriet. De ger en betydlig ekonomisk avkastning fo r samha llsutvecklingen ba de pa kort- och la ngsikt. Medborgarinstituten brukar vara kostnadseffektiva. De senaste a ren har den statliga finansieringen minskat fo r medborgarinstitutens verksamhet. Jag föreslår att vi arbetar för att söka resurser fo r att sto da dessa la roanstalter ekonomiskt. Elena Makarova, Borga Östra Medborgarinstituten ho r till den sa kallade fria bildningen och precis som motiona ren lyfter upp sta rker medborgainstituten va rt samha lle och a r viktiga ba de fo r bildningsbehovet, sta rker va ra medborgafa rdigheter och fo rba ttrar det allma nna va lma ende. Tyngdpunkten i medborgarinstitutens undervisning ligger vid konsta mnen, hantverksa mnen och spra k. Medborgarinstituten erbjuder a ven o ppen universitetsundervisning. Den fria bildningen utga r fra n principen om livsla ngt la rande fo r att sto da individens personlighetsutveckling och fo rma ga att fungera i samfund samt fra mjar demokrati, ja mlikhet och pluralism i det finla ndska samha llet. Det fria bildningsarbetet a r inte examensinriktat och ka nnetecknas av studier enligt eget val, som a r o ppna fo r alla. Var femte finla ndare deltar varje a r i den fria bildningens verksamhet. Den fria bildningen sta r info r ekonomiska utmaningar na r den statliga finansieringen minskar. Det betyder att bland annat medborgarinstituten ma ste samarbeta i sto rre utstra ckning regionalt fo r att kunna erbjuda ett eftertraktat kursutbud med ho g kvalitet. Ett samarbete med skolor kunde go ra verksamheten mer effektiv. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för att uppmärksamma de kommunala beslutsfattarna pa den fria bildningens betydelse fo r inva narnas trivsel och bildning. 11 Motion angående fastighetsskatt Fastighetsskatten a r en a rlig skatt som alla fastighetsa gare betalar. Fastighetsskatten ga ller alla byggnader. Pa ga rdsbruk a r skatten avdragbar till den del fastigheten anva nds fo r fo rva rvande

8 av inkomst. Skattebeloppet utgo r en procentuell andel av fastighetens beskattningsva rde. Kommunerna besluter a rligen om kommunens fastighetsprocent inom de gra nser lagen tilla ter. I och med att kommunens service fo rsvinner fra n landsbygden, sa borde ocksa fastighetsskatten sjunka pa ifra gavarande omra den. Da r skolor, ha lsostationer, bibliotek, allma nna fa rdmedel, va gunderha ll m.m. betydligt fo rsa mras, sa borde ocksa fastighetsskatten fo r stadigvarande bostad vara mindre ja mfo rt med ta torterna. Fastigheterna a r inte lika mycket va rda i glesbygden om man beaktar den minskande kommunala servicen. Undertecknad föreslår att de beräkningsgrunder som tilla mpas na r beskattningsva rdet bera knas borde a ndras. Finansministeriet borde omarbeta rekommendationerna, sa fastighetsskatten skulle bli mera ra ttvis i fo rha llande stad/landsbygd. Kaj Ka rr Henriksdal, Kristinestad Fastigheter omfattas av fastighetsskatt enligt Fastighetsskattelagen (654/1992) med vissa undantag som lagen fo reskriver. Lagen tilla mpas a ven pa byggnader och konstruktioner som a r na gon annans a n marka garens (dvs fastigheter pa hyresmark), pa outbrutet omra de som ho r till fastighet, pa byggnadsmark som ho r till samfa llighet som avses i lagen om samfa lligheter eller samfa lld skog som avses i lagen om samfa llda skogar. Fastighetsskatt skall inte betalas fo r skog eller jordbruksjord och vissa typer av historiska byggnationer (t.ex. slott, fa stningar och kloster) eller fo r vattenomra den. A ven en del av fo rsvarets fastigheter a r befriade fra n skatten. Kommunfullma ktige besta mmer, precis som motiona ren konstaterar, a rligen storleken av kommunens fastighetsskatteprocentsatser. En laga ndring som tra dde i kraft i november 2015 ho jde pa de tilla tna niva erna till minst 0,86% och ho gst 1,80% av fastighetens va rde. Den ho gsta tilla tna procentsatsen innan dess var 1,55. Fo r byggnader som huvudsakligen anva nds fo r stadigvarande boende a r de tilla tna niva erna minst 0,39% och ho gst 0,9%. A ven ha r ho jdes niva erna fra n de tidigare maximala 0,8%. Na r det ga ller obebyggda byggplatser har a ven en ho jning skett, intervallet ligger ha r mellan 1% och 4%. I vissa kommuner kring huvudstaden (Borgna s, Grankulla, Esbo, Helsingfors, Hyvinge, Kervo, Kyrksla tt, Ma ntsa la, Nurmija rvi, Sibbo, Tusby, Tra ska nda, Vanda och Vichtis) stipulerar lagen att obebyggda tomtplatser skall pa fo ras en tilla ggsskatt pa 1,5 procentenheter uto ver det som kommunfullma ktige besluter. Maximiniva n fo r obebyggda tomtplatser a r a nda 4% a ven i dessa kommuner. Fastighetsskatten regleras alltsa noggrant i lagen, och na gra undantag fo r platser da r servicen fo rsvunnit ka nner inte lagen till. Skattefo rho jningen pa obebyggda tomtplatser na ra huvudstaden avser givetvis pa skynda byggande pa dessa. Med tanke pa hur kommunernas ekonomi har utvecklats, och pa hur lagen ho jt gra nserna fo r tilla ten fastighetsskatt a r det osannolikt att en justering nera t skulle bli aktuell. Kommunerna har mo jlighet att agera inom de ramar lagen sta ller upp, och ingenting sa ger att man beho ver ha lla sig na rmare den o vre gra nsen. Motiona ren tar a nda upp en viktig aspekt, na mligen bera kningsgrunderna fo r fastighetens va rde, som ju har ett direkt samband med hur stor den verkliga skatten blir. Dessa regleras av Lag om va rdering av tillga ngar vid beskattningen, kapitel 5 (1142/2005). Va rdet anses vara a teranskaffningsva rdet minskat med a rliga a ldersavdrag som stipuleras i lagen. Ha r har skattemyndigheterna mo jlighet att se till att de aspekter som pa verkar va rdet beaktas na r a teranskaffningsva rdet besta ms. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för att de beräkningsgrunder som tilla mpas na r beskattningsva rdet bera knas borde a ndras. Finansministeriet borde omarbeta rekommendationerna, sa fastighetsskatten skulle bli mera ra ttvis i fo rha llande stad/landsbygd. 12 Dividendbeskattning och medborgarlönetest Enligt senaste uppgifter i media under mars 2016, har vi i Finland skapat en skild a gargrupp som a tnjuter specialra ttigheter medan folket trampas i gyttjan. Enligt uppgifterna har man fortfarande mo jlighet att fiffla med sina skatter pa ett smart sa tt. Det finns skatteparadis, det finns kuvert och bulvaner genom vilka man kan do lja sitt aktieinnehav och da rmed sin dividend. Dessutom la r man ej betala na gon skatt alls pa aktieinnehav om man a ger o ver 10% av ifra gavarande bolags aktier. Samtidigt fo resla r experter att man skall dela ut allmosor till folket som lider. Allmosor i form av medborgarlo n till en testgrupp pa personer om 550 euro per ma nad, skattefritt. Enligt exemplet skulle man ha ett arbete med en lo n pa 3000 euro som beskattas med 42%? (TV nyheter MTV, kl 22.00, ). Därför yrkar vi på att Sfp verkar för att dividendbeskattning ses o ver a nnu under denna valperiod att aktieinnehav via kuvert och bulvaner blir olagligt att skatteskalorna ses o ver a nnu under denna valperiod att möjligheterna för bruk av skatteparadis ska rps i Finland Catherine Sid och John-Eric Sid Precis som motiona ren pa visar fa r problemet med skatteflykt och skatteparadis allt mer uppma rksamhet. Skatteflykt ha mmar utveckling i va rlden, och leder till avgo rande inkomstbortfall fo r stater i och med att skatteinta kter som stater kunde erha lla genom en ra ttvis beskattning av fo retag go ms undan i sa kallade skatteparadis. Penningstro mmarna till skatteparadisen uppsta r bland annat genom multinationella fo retags skatteflykt, skattebedra geri, korruption och penningtva tt. Fra gan om skatteflykt a r ba de en lokal och en global fra ga med ma nga olika akto rer inblandade. Multinationella fo retag har fo ra ndrat de globala maktfo rha llandena na r det kommer till ekonomisk makt. Av de 100 sto rsta ekonomierna i va rlden idag a r 40 stycken fo retag, enligt Transnational Institute. De a r avgo rande akto rer i arbetet med att fo rhindra skatteflykt, men samtidigt ocksa de som skapat och drar nytta av att uppra ttha lla status quo. Fo r att o ka skattera ttvisan i va rlden och hitta en lo sning kra vs politisk vilja och tydliga beslut. Det internationella samarbetet a r avgo rande, och alla bero rda partner ska va lkomnas till fo rhandlingsbordet. Idag fo rs exempelvis ma nga av diskussionerna inom ramen fo r OECD da r enbart rika la nder officiellt a r med. Skatteflykt sker pa ma nga olika sa tt, och da rmed finns det inte en enkel lo sning. Öppenhet, transparens och rapportering spelar en avgo rande roll. Idag a r det sva rt att fo lja fo retagens penningstro mmar, eftersom fo retag enbart ma ste rapportera om sina regionala och globala penningstro mmar. Det leder till att man inte vet hur multinationella fo retags vinster och skatteutgifter fo rdelar sig mellan la nder da r fo retagen a r verksamma. Da rfo r 17

9 Motioner beho vs ocksa landspecifik rapportering. Vidare ma ste ocksa uppgifter om a gare och fo rma nstagare hos fo retag vara tillga ngliga fo r allma n ka nnedom. Det bo r ocksa finnas regler om automatiskt informationsutbyte vid internationella transaktioner. Fo r att undvika skatteflykt till skatteparadis a r det a r ocksa viktigt att se o ver hur fo retagskoncerner agerar mellan sina olika bolag. Fo r svar pa fra gan om grundinkomstexperiment se partifullma ktiges svar pa motion 13. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för: att man inom EU utvecklar ett tydligare regelverk fo r landsvis redovisning av multinationella koncerners vinster och skatter, samt go r uppgifter om a gare och fo rma nstagare hos fo retag tillga ngliga fo r nationella myndigheter. att EU skall ta en ledande roll i den internationella kampen mot skatteflykt och skatteparadis. Utvecklingsla nder ska inkluderas i diskussionerna, i beslutsga ngen och att deras behov tillgodoses. att Finland och EU i sin utvecklingspolitik sto djer la nders utveckling av en god och o ppen skattefo rvaltning med ma lsa ttning att kunna o ka skatteinkomster. att minska möjligheterna till skatteplanering genom att begra nsa mo jligheterna till koncernla n dagpenning fo r sjukdomstid, sto d fo r hemva rd och privat va rd av barn, specialva rdspenning, moderskaps-, faderskaps- och fo ra ldrapenning, partiell va rdpenning, rehabiliteringspenning, arbetsmarknadssto d, alterneringsersa ttning, utbildningssto d och startbidrag. Fo r pensioner bera knas egna skatteprocentsatser. Fra n pensioner go rs automatiskt ett pensionsinkomstavdrag, vars storlek beror pa pensionens storlek. Pensionsinkomstavdraget garanterar att det inte betalas na gon skatt pa sma pensioner. Pensionsinkomstavdragets skatteminskande inverkan minskar allteftersom inkomsterna stiger; dvs. ju sto rre pension, desto mindre pensionsinkomstavdrag. Fo rva rvsinkomstavdrag go rs automatiskt fra n lo neinkomst till ett belopp som anges i lagen. Till den del kostnaderna o verskrider beloppet av det schablonma ssiga fo rva rvsinkomstavdraget kan man a ven yrka avdrag av kostnader. Kostnader fo r inkomstens fo rva rvande a r bl.a. kostnader fo r anskaffning av facklitteratur samt studie- och arbetsresor, medlems- och arbetslo shetskassaavgifter, kostnader fo r arbetsrum samt kostnader fo r vetenskap och konst och egna verktyg. Under vissa fo rutsa ttningar fa r lo ntagare fra n sin lo neinkomst ytterligare dra av kostnaderna fo r resor mellan bostad och arbetsplats. 13 Avdragsrätt vid beskattning och för hög skattegrad Under ma nga a r har man i Finland haft en ho g beskattning av de svagaste i samha llet. Pa skattebyra ns na tsidor kunde man den 22.januari 2016 la sa att ett skatteuttag om 25% ga ller fo r alla som erha ller fo rma ner om man inte anso kt separat om fo rma nsskattekort och / eller justerat sina uppgifter i god tid innan. 25%. Senaste period ga llde 22 %. Fo r ma nga som erha ller fo rma ner a r dessutom avdragsra tten fo r olika avdrag antingen fo rminskad eller helt slopad. Pensiona rer har ingen avdragsra tt alls. Beskattningsgraden fo r en pension om ca 1800 euro /ma n a r o ver 21%. Inga avdrag fo r resor, alla de normala avdragen fo r lo n ga ller inte. Trots att allt fler pensiona rer vill eller tvingas arbeta fo r att fa ekonomin att ha lla eller studerar, eller reser fo r att passa barnbarn osv. Men man betalar full skatt, och ofta till och med mer a n en lo ntagare. Med vilken ra tt? Därför yrkar vi på att SFP verkar för att beskattningssystemet i Finland ses o ver i sin helhet fo r en humanare beskattning av de svagaste i va rt samha lle ex sambeskattning av makar att man utreder vilka effekterna fo r en minskad skattebelastning fo r de mest utsatta skulle vara att man inför klara gra nser fo r na r skatt o verhuvudtaget skall betalas, ex. skattefritt under euro/a r fo r alla former av lo ne-/ fo rma nsliknande inkomster att man brådskande info r ra tten till avdrag fo r pensiona rer, inklusive sjukpensiona rer, fo r ett ra ttvisare samha lle att man utreder mo jligheten till max plattskatt fo r pensiona rer, ex 10% fo r att o ka ko pkraften och ra ttvisan i detta samha lle Catherine Sid och John-Eric Sid Det skattekort som skattefo rvaltningen a rligen skickar ut ga ller fo r lo neinkomst, och la mpar sig inte som sa dant fo r att verksta lla fo rskottsinneha llningen pa olika slags fo rma ner till ra tt belopp. Ha r avsedda fo rma ner a r bl.a. arbetslo shetsdagpenning, 18 Uto ver kommunala och statliga inkomstskatter beskattas lo ner ocksa via arbetsgivaravgifter. A ven om arbetsgivaravgifterna betalas in av arbetsgivaren a r det lo ntagaren som i sluta ndan betalar eftersom lo nen minskar med lika mycket. Vad ga ller den plattskatt fo r pensiona rer som motiona ren efterlyser kan det konstateras att i ett samha lle da r en del av ens inkomst ga r till no dva ndiga fasta levnadskostnader a r det mest ra ttvist att ha progressiva skatter. Fo r att plattskatt ska vara ra ttvist borde de fasta levnadskostnaderna minskas till noll, vilket skulle inneba ra na gon form av grundinkomst. Ett experiment med grundinkomst har Sipila s regering de facto beslutat att introducera under regeringsperioden. Experimentet fo rbereds av Folkpensionsanstalten och genomfo rs i vissa regioner. Avsikten a r att se hur olika befolkningsgrupper pa verkas av en grundinkomst, eller partiell sa dan, och vilka kostnader det medfo r. Fo rso ket efterstra var ocksa utreda hur socialskyddet kunde utvecklas till att ba ttre svara pa arbetslivets fo ra ndringar, samt hur man kunde ska ra ner pa byra kratin kring de sto d som idag utbetalas. I samband med fo rso ket kommer a ven motiona rens oro fo r samha llets, beskattningssystemets och sto dens ra ttsenlighet att besvaras. Da rtill ser utredarna o ver socialskyddets inverkan pa olika befolkningsgrupper, samt go r en helhetskalkyl fo r kostnaderna. SFP fo ljer med diskussionen kring grundinkomstfo rso ket, samt info r eventuella beslut utarbeta en egen modell fo r hur socialskyddet och beskattningen i Finland ska se ut. Vi efterstra var en modell som motarbetar flitfa llor och svartjobb, fra mjar sysselsa ttningen, o kar ko pkraften, sta rker de finska fo retagens konkurrenskraft samt ger sto d a t dem som beho ver det. Partifullma ktige vill poa ngtera att uppgifterna i motionen inte sta mmer o verens med verkligheten. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses vara besvarad med denna utredning.

10 14 Inför en modell med negativ inkomstbeskattning Pa partidagen a r 2013 fo reslog Svensk Ungdom att SFP skulle ta sta llning fo r ett system med negativ inkomstbeskattning som en form av basinkomst. I Finland har info randet av en grundinkomst diskuterats sedan 80-talet. Det a r a nda fo rst under de senaste a ren som diskussionen fa tt en mera serio s ton, framfo rallt i ljuset av den nuvarande regeringens plan pa ett fo rso k med basinkomst. Tanken med basinkomst a r i sin renaste form att fra nga behovspro vade sto d och ista llet ha en grundsumma pengar som alla medborgare fa r utan krav pa prestation eller anso kan. Genom att fra nga behovspro vning minskar all den byra krati som den medfo r. En basinkomst ger en universell grundtrygghet a t alla och minskar flitfa llor som uppsta r da mottagandet av sto d a r mer fo rdelaktigt a n att ta emot ett jobb. Na stan alla partier har i dagsla get fo rt fram en modell fo r grundinkomst. Problemet med ma nga av dem a r att de antingen skulle leda till en alltfo r la g grundinkomst fo r att det ska skapa en reell trygghet eller att de skulle leda till ett alltfo r ho gt skattetryck. Enligt en redogo relse om olika basinkomstmodeller av Folkpensionsanstalten a r den modell som Svensk Ungdom tidigare fo rt fram med negativ inkomstbeskattning ekonomiskt mest ha llbar att genomfo ra. Negativ inkomstbeskattning a r en kombination av medborgarlo n och beskattning som endast betalas ut till personer med inga eller la ga inkomster. Medborgarlo nen a r degressiv och minskar da inkomsterna o kar tills den inte betalas ut och personen ista llet bo rjar betala skatt. Fo rdelen med negativ inkomstbeskattning a r att sto det endast ges till dem som verkligen beho ver det samtidigt som det ger trygghet da arbete blir allt mera projektbaserat och osa kert. Modellen uppmuntrar alltid till arbete samtidigt som den minskar byra krati. I den modell som Svensk Ungdom fo resla r skulle den negativa inkomstbeskattningen ersa tta de grundla ggande sto den. Dessa utgo rs av: utkomststo det arbetsmarknadssto det grunddagpenningen fo r arbetslo sa minimisjukdagpenningen studiepenningen miniminiva erna fo r moder-, fader- och fo ra ldrapengen. Dessa sto d skulle inte la ngre kra va behovspro vning utan skulle ista llet ersa ttas med negativ inkomstbeskattning. Andra sto d som barnbidragen, bostadsbidraget, garantipensionen och den inkomstrelaterade dagpenningen skulle inte omfattas av den negativa inkomstbeskattningen. Inte heller sto d som ro r arbetsofo rma ga eller handikapp skulle omfattas. Da remot skulle vissa av dessa sto d som t.ex. bostadsbidraget och den inkomstbundna dagpenningen bli degressiva, dvs. ocksa de skulle sjunka na r inkomsterna o kar. En modell fo r hur man kan kombinera degression och behovspro vning finns i den brittiska universal credit-modellen som togs i bruk a r Det nuvarande socialskyddet svarar inte la ngre pa dagens utmaningar och krav pa flexibilitet. Negativ inkomstbeskattning skulle go ra det samtidigt som den garanterar en sta ndig trygghet. En negativ inkomstbeskattning skulle sta rka la ginkomsttagares sta llning och a ven ge en helt ny niva av grundtrygghet a t grupper som sma fo retagare och frilansare. Den skulle go ra socialskyddet till ett verkligt sto d i vardagen i motsats till det papperskrig det inneba r idag. Svensk Ungdom föreslår att en modell med negativ inkomstbeskattning ersa tter de grundla ggande sto den. att övriga stöd som bostadssto det och den inkomstrelaterade dagpenningen blir degressiva. Svensk Ungdom Motiona ren a r ute i ett dagsaktuellt a rende, da regeringsprogrammet fo r den nuvarande regeringen efterlyser ett pilotfo rso k fo r info randet av na gon sorts grundinkomst i Finland. Folkpensionsanstaltens fo rberedande utredning startade i oktober 2015, och utredningens resultat presenterades fo r minister Ma ntyla den Mot slutet av 2016 presenteras en beskrivning av de olika modellerna samt pilotprojektets genomfo rande. Sja lva grundinkomstfo rso ket planeras bo rja a r Avsikten med pilotfo rso ket a r att utreda hur olika befolkningsgrupper pa verkas av en grundinkomst, eller partiell sa dan, samt vilka kostnader det skulle medfo ra. Fo rso ket efterstra var ocksa utreda hur socialskyddet kunde utvecklas till att ba ttre svara pa arbetslivets fo ra ndringar, samt hur man kunde ska ra ner pa byra kratin kring de sto d som idag utbetalas. En viktig del av fo rso ket a r att hitta en socialskyddsmodell som uppmuntrar till arbete framom att passivera. Enligt ett partidagsbeslut fra n partidagen 2013 kommer SFP att ta initiativ till ett nytt skattesystem som motarbetar flitfa llor och svartjobb, fra mjar sysselsa ttningen och sta rker de finska fo retagens konkurrenskraft. I och med diskussionen kring grundinkomstfo rso ket, samt info r eventuella beslut i fra gan, bo r SFP utarbeta en egen modell fo r hur socialskyddet och beskattningen i Finland ska se ut. Vi efterstra var en modell som motarbetar flitfa llor och svartjobb, fra mjar sysselsa ttningen, o kar ko pkraften, sta rker de finska fo retagens konkurrenskraft samt ger sto d a t dem som beho ver det. Precis som motiona ren konstaterar, svarar inte det nuvarande socialskyddssystemet pa arbetslivets utmaningar och krav pa flexibilitet. Samtidigt finns det ett tryck fo r att se o ver ba de beskattningen och sto dsystemet i sin helhet (se motion 13). Modeller som den negativa inkomstbeskattningen och den brittiska Universal Credit -modellen kan sta som grund fo r SFP:s fo rslag, men modellen ma ste kunna anpassas till de sa rfo rha llanden som ga ller i Finland. Partidagen beslo t 2013 att SFP tar initiativ till ett nytt skattesystem som motarbetar flitfa llor och svartjobb, fra mjar sysselsa ttningen och sta rker de finska fo retagens konkurrenskraft. Resultatet av det arbetet presenteras na r det a r slutfo rt. Partifullmäktige föreslår för partidagen: att SFP fortsätter att motarbeta flitfa llor och svartjobb att SFP utarbetar en modell fo r socialskyddet som inneha ller mera degression a n det nuvarande och minskar byra kratin. 15 FPA ersättning för specialistläkar / sjukhusbesök från stugan I Finland finns det mycket sommarstugor, cirka st, som anva nds av cirka 2,4 miljoner finla ndare. Ma ngen vill bo allt la ngre tider ute pa stugan. Enligt Jord- och skogsbruksministeriets fa rska underso kning, Barometern av mars 2016, bor finla ndaren nu 79 dygn om a ret pa stugan. cirka finla ndare distansarbetar redan nu i olika repriser fra n stugan och siffran stiger. Barometern ger vid handen att utrustningsniva n a r ba ttre a n fo rr, och ma nga 19

11 Motioner stugor la mpar sig fo r a ret runt bruk med na tkoppling. Enligt Barometern sto der 3/5 av stuga garna att man kunde vara inva nare i tva kommuner samtidigt. Da skulle a ven skatterna fo rdelas ja mnare mellan kommunerna. Eftersom det a nnu a r en va g att vandra fo rra n detta blir verklighet, kunde man bo rja med att bevilja den enskilda patienten ra tt till reseersa ttning t/r fo r specialistla kar-/ sjukhusbeso k fra n tva olika adresser, ga llande ocksa hyresla genhet och hyresstuga. Därför yrkar vi på att SFP verkar för att man kunde vara inva nare i tva kommuner samtidigt, med ja mnare skattefo rdelning som fo ljd. att den enskilda patienten kunde fa FPA-ra tt till reseersa ttning t/r fo r specialistla kar-/ sjukhusbeso k, fra n tva olika adresser, ga llande ocksa hyresla genhet och hyresstuga, a det snaraste. att den enskilda patienten kunde fa ra tt till valbar egen transport tur/retur, ga llande speciellt de inhumana la nga (tidsma ssigt) ska rga rdsresorna som man nu tvingar ma nniskorna att sama ka med la nga kra ngliga uppsamlingsheat och va ntetider fo r patienten. Catherine Sid och John-Eric Sid, Na r va ra vanor fo ra ndras beho ver samha llet se o ver dess funktioner fungerar i en ny verklighet. Vi har traditionellt alltid ansett oss bo pa ett sta lle, eventuellt med fritidsbostad eller bosta der pa annat ha ll, som inte kunnat ja mfo ras med den egentliga bostaden. Precis som motiona rerna lyfter fram sa spenderar en stor del finla ndare mycket mera tid pa sommarstugan idag a n vad fallet var tidigare. Fra gan om man da rfo r ska kunna skriva sig i tva kommuner kommer da rfo r upp till diskussion med ja mna mellanrum. A ven om tanken a r intressant, sa uppkommer givetvis en ma ngd fra gor som beho ver lo sas ifall man ga r in fo r ett sa dant system. Pa vilket sa tt ska skatterna fo rdelas mellan kommunerna? Ska man kunna vara skriven i flera a n tva kommuner ifall man har flera fritidshus? Vilka krav pa fritidshuset sta lls fo r att man ska kunna anses bo da r? Man kan a ven med fog konstatera att byra kratin i Finland redan nu a r stor. Ett system som motiona rerna fo respra kar skulle medfo ra ytterligare arbete ba de fo r tja nstema n och den enskilda medborgaren. A ven om sommarstugor anva nds av 2,4 miljoner finla ndare som motiona rerna pa pekar sa inneba r det att o ver ha lften av landets befolkning inte go r det. Problemen med att ge en del finla ndare mo jlighet att fa ersa ttning fra n olika adresser, medan andra som inte har tillga ng till fritidsboende inte ges den mo jligheten a r uppenbar. Va rt samha lle bo r vara sa ra ttvist som mo jligt, och det finns uppenbara problem med ett system som gynnar dem som har fritidsboende. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses besvarad med denna redogörelse. 16 Studeranderabatt på kollektivtrafik oberoende hemort Om en studerandes hemort ligger utanfo r Helsingforsregionens Trafik (HRT)-omra de a r hen idag inte bera ttigad till studierabatt, a ven om hen a r bosatt och har en tillfa llig adress innanfo r omra det. En studerande a r bera ttigad till studierabatt endast om hens hemkommun ligger inom HRT- omra det. Unga som exempelvis flyttar till Helsingfors a r da rfo r tvungna att a ndra sin boendeort 20 permanent. Svensk Ungdom anser att man ska fa studierabatt pa kollektivtrafiken a ven om man va ljer att fortsa tta vara skriven i sin hemkommun. Att man a r tvungen att byta hemort fo r att fa studierabatt inneba r problem exempelvis fo r unga som a r kommunalt fo rtroendevalda pa sin hemort. Ma nga studerande har sva rt att fa pengarna att ra cka till varje ma nad och diskussionen kring hur studerande ska klara sig pa enbart studiesto d a r sta ndigt aktuell, i synnerhet da staten planerar ska ra i studiesto det. Studierabatter finns till fo r att hja lpa studerande att klara vardagen, eftersom de har mindre pengar att ro ra sig med a n till exempel en heltidsansta lld. Studerande ma ste kunna ta sig fra n en punkt till en annan, men har oftast inte ra d med egen bil och a r beroende av sto d fo r att kunna betala kollektivtrafikbiljetter. Utan studierabatter skulle studerande ha det a nnu sva rare att klara sig ekonomiskt. Studiesto det a r redan i dagens la ge ett av de la gsta sto den i Finland. En studerande pa ho gskoleniva fa r 303,19 euro eller 336,79 euro i studiepenning, beroende pa na r de bo rjat sina studier, och maximalt 201,60 euro i bostadstilla gg. En arbetslo s fa r ungefa r 703,00 euro i ma naden i arbetsmarknadssto d och kan fo rutom det a ven fa bostadsbidrag. En arbetslo s fa r alltsa mera a n en studerande, trots att personen inte ens skulle fa bostadsbidrag. Regeringen har dessutom fo reslagit en sa nkning av studiesto det med ungefa r 25 procent, vilket ytterligare skulle fo rsa mra studerandes mo jligheter att finansiera sitt leverne. Hemkommunen ska inte spela na gon roll na r studerandes ra tt till studierabatt besta ms. En flytt fra n hemkommunen till studieorten ska inte heller no dva ndigtvis inneba ra ett tva ng att byta hemkommun. Adressen ska inte spela na gon roll fo r studierabatten, utan studierabatten ska ges till studeranden som studerar i Finland eller finla ndska studerande som studerar utomlands och fa r studiesto d av Folkpensionsanstalten eller vuxenutbildningssto d som beviljats av Utbildningsfonden och som studerar pa heltid. Svensk Ungdom föreslår att studerande, oberoende av hemort, ska ha ra tt till studierabatt pa all kollektivtrafik i Finland. Svensk Ungdom De rabatter som studerande har ra tt till pa bl.a. kollektivtrafik a r tillsammans med studiesto det och andra fo rma ner en fo rutsa ttning fo r ma nga att kunna studera. Att rabatten inom HRT omra det a r sammankopplad med den studerandes bostadsort ter sig i sammanhanget lite ma rkligt. Det a r givetvis sa att man vill kunna se till att endast eget folk kommer i a tnjutande av de rabatterna, som a nda a r subventionerade av o vriga som anva nder trafiken. Motiona ren lyfter i alla fall fram de problem som a r sammanknippade med ett sa dant fo rfarande. Som motiona ren helt riktigt lyfter fram sa ska hemkommunen inte spela na gon roll na r studerandes ra tt till studierabatt besta ms. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP genom sina representanter i kommunerna och i o vriga organ arbetar fo r att studerande, oberoende av hemort, ska ha ra tt till studierabatt pa all kollektivtrafik i Finland. 17 Uppföljning av partidagsmotioner Varje a r la mnas det in ma nga goda motioner fo r behandling under partidagen. Under a ret efter att motionerna godka nts pa partidagen arbetar partiet pa olika niva er med motionernas inneha ll. En del kan a tga rdas genast, andra kra ver la ngre arbete.

12 Fo r att fa en uppfattning om vad motionerna lett till samt att undvika likalydande motioner under flera a r o nskar vi motiona rer att resultat samt uppfo ljning av tidigare godka nda motioner skulle presenteras pa da rpa fo ljande partidagar sa la nge motionerna aktivt arbetas med. I de fall motionerna anses ha tappat sin aktualitet skulle partidagen besluta om dessa ska kvarsta i behandlingen eller avslutas som obeho vliga. Vi yrkar på att tidigare godkända motioner fo ljs upp samt presenteras pa partidagen SFP i Nyland Catharina von Schultz, vice ordfo rande Motionerna som partidagen godka nner utgo r en viktig bit av partiets politiska arbete. Da r presenteras partiets linje i sto rre och mindre fra gor och de godka nda motionerna ger en bra bild av var partiet sta r. De tidigare motionerna presenteras i verksamhetsbera ttelsen da r en motionsuppfo ljning inga r. Som motiona rerna pa pekar finns det motioner som a r aktuella under la ngre tid, och motioner vars inneha ll inte la ngre a r aktuellt. Fo rslaget om att lyfta fram motionerna ba ttre a r gott, vi beho ver kontinuerligt utveckla va r politiska bevakning sa att vi synliggo r de beslut som styr va r verksamhet. Samtidigt underla ttar en tydligare presentation a ven motiona rernas arbete da likalydande motioner kunde undvikas. Samtidigt a r det givetvis sa att ma nga motioner ha lls aktuella under la ngre tid, och listan kan bli va ldigt la ng. Hur presentationen praktiskt genomfo rs beho ver sa ledes ses o ver fra n ga ng till ga ng, och det arbete som a r mest centralt lyftas fram. Partifullmäktige föreslår för partidagen att tidigare godkända motioner presenteras pa partidagen pa sa tt som partistyrelsen beslutar 18 Farliga ljudlösa cyklar En cykel som fa rdas ljudlo st i ho g hastighet a r farlig ba de fo r cyklisten och andra medtrafikanter och speciellt fo r a ldre och sma barn, som med nuvarande sparhysteri fra n regeringens sida tvingas bege sig pa egen hand till skolan, utan skoltransport eller ra tt till buss, i en allt tidigare a lder? Eller har man ta nkt pa tryggheten fo r diverse joggare med musik eller telefonknappar i o ronen som inte ho r eller hinner se cyklisten? Eller pa a ldre pa trottoarer och vid o verga ngar, som kanske ro r sig aningen la ngsammare och eller ho r sa mre? De a r alla la tta offer fo r dessa ljudlo sa cyklar som plo tsligt dyker upp. Därför yrkar vi på att SFP verkar för att det i Finland inom stadsomra den kunde info ras en landsomfattande hastighetsbegra nsning fo r cyklar Catherine Sid och John-Eric Sid Alla som ro r sig i trafiken ska vara pa sin vakt och ta i beaktande o vriga sa att trafiksa kerheten inte utmanas. Det finns klara stipulationer kring hur och var cyklister fa r ro ra sig. Bristen pa cykelva gar pa en del orter och sta llen och okunskap kring regler fo r cyklister, ba de hos fotga ngare, cyklister och andra som fa rdas pa cykelva gar och trottoarer, bidrar sa kerligen ibland till farosituationer. Ifall dessa tva skulle fo rba ttras kunde a ven motiona rens oro go ras mindre. SFP har tidigare pa drivit att kommuner inte ska a la ggas nya normer, utan att det finns god grund fo r det. Att info ra hastighetsbegra nsningar fo r cyklar skulle sa tta helt nya krav pa kommuner och cyklister beroende pa hur farten skulle kunna ma tas. A ven fra gan kring vilken instans som skulle ha ansvaret fo r att o vervaka att hastighetsbegra nsningar fo ljs fo rblir o ppen da fa instanser i dagens la ge har mo jlighet att ta pa sig nytt o vervakningsansvar. Med det sagt o nskas att alla som ro r sig i trafiken tar ansvar fo r sitt eget agerande ba de fo r sin egen och andras sa kerhet. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses besvarad med denna utredning 19 Automatiserad trafik och självkörande bilar Finland a r en del av den globala va rlden som fo r tillfa llet upplever en radikal teknologisk fo ra ndring. Denna fo ra ndring som sker i allt snabbare takt pa verkar va r kultur och politik. Ifall Finland vill uppra ttha lla den niva av va lfa rd vi vant oss vid ma ste vi acceptera fo ra ndring. Denna motion blickar frama t och inser att framtiden a r full av mo jligheter! Va rt samha lle blir allt mera automatiserat och digitaliserat. Det har lett bl.a. till att ma nniskor i allt ho gre grad flyttar in till sta der. Enligt FNs prognos (United Nations (2014): World s population increasingly urban with more than half living in urban areas kommer 66 procent eller ca sex miljarder ma nniskor att bo i sta der a r 2040 och i utvecklade la nder kan man prata om 85 procent. FN kra ver i sin rapport att beslutfattare bo rjar fo rbereda sig ba ttre fo r denna fo ra ndring. Trafis underso kningsrapport (Trafi 2015): Automaation lisa a ntymisen vaikutukset tieliikenteessa ger motsvarande rekommendationer och anser att mer automatiserad trafik a r en o nskva rd utveckling. En stor utmaning som urbanisering orsakar a r allt va xande ma ngd trafik: antalet bilar va xer i relation till antal inva nare. En lo sning som radikalt skulle minska pa trafiken skulle vara sja lvko rande bilar. Enligt vissa prognoser kunde man minska antalet bilar med hela 90 procent om sja lvko rande bilar skulle ta o ver va ra va gar. Medborgarna skulle inte la ngre beho va a ga en bil. Alla kunde besta lla en bil i stil med Uber, men bilar skulle ro ra sig utan chauffo r. Hastigheterna kunde ho jas speciellt pa motorva gar. I bilar kunde ma nniskor arbeta, la sa eller pa na got annat sa tt anva nda tiden ba ttre a n att sitta bakom ratten. Enligt bera kningar sta r en vanlig bil i parkeringsrutan ungefa r 96 procent av tiden som bilen a r i bruk. Sja lvko rande bilar kunde vara i ro relse i praktiken hela tiden. Dessutom kunde sja lvko rande bilar vara elbilar och det skulle ha en positiv inverkan pa miljo n. Allt utrymme som nu a r i anva ndning fo r att lagra va ra bilar kunde anva ndas pa na got annat sa tt. Staden skulle bli allt mera levande. Sja lvko rande bilar kunde anva ndas a ven utanfo r sta der och med tanke pa va ra la nga avsta nd kunde man radikalt minska pa antalet olyckor. En stor del av olyckor sker p.g.a. ma nskliga misstag som inte la ngre skulle ske i och med sja lvko rande bilar. Sja lvko rande bilar utvecklas i mycket snabb takt och det a r fullsta ndigt mo jligt att sja lvko rande bilar tar o ver marknaden redan under 2030-talet. Nu kan vi va lja: ska vi vara fo r den ha r utvecklingen eller inte. Om Finland inte a r det kan man vara sa ker att na got annat land a r det. T.ex. Hufvudstadsbladet skrev ( ) om Go teborg stads ambitioner att fungera som pilotstad fo r sja lvko rande bilar. Ifall vi nu accepterar utvecklingen och inse vart va rlden a r pa va g kan vi bo rja arbeta aktivt fo r att fo ra ndra va r lagstiftning, politik och framfo rallt kultur. 21

13 Motioner SFP i Munksnejden uppmanar Svenska folkpartiet att aktivt bo rja driva en politik vars la ngsiktiga ma l a r att Finland ska bli det fo rsta landet i va rlden da r sja lvko rande bilar a r i bruk i hela riket och da r ma nniskan inte la ngre fa r ko ra bil. Ka llor: United Nations (2014): World s population increasingly urban with more than half living in urban areas development/desa/news/population/world-urbanization... Trafi (2015): Automaation lisa a ntymisen vaikutukset tieliikenteessa 5b6850e24c89... Helsingin Sanomat, , autot/a ?ref=hs-prio , HBL: , stort-inom-forarlosa- SFP i Munksnejden föreslår att SFP är positivt insta llt till sja lvko rande bilar och ser stor potential i automatiserad trafik. SFP driver en aktiv politik - lokalt och nationellt - fo r att Finland ska bli fo rsta landet i hela va rlden da r ma nniskan inte la ngre fa r ko ra en bil. SFP i Munksnejden Lotte Granberg-Haakana, Jaan Siitonen Det a r la tt att konstatera att all teknisk utveckling ka nns ovan innan den plo tsligt a r en del av ens vardag. Man kan precis som motiona rerna lyfter upp konstatera att det skett betydande utveckling na r det ga ller sja lvko rande fordon. Ingenting tyder pa att utvecklingen skulle stanna av, snarare accelererar i takt med att datorers fo rma ga att hantera ofo rutsedda situationer blir ba ttre. A ven tunga transporter pa va ra landsva gar kan dra nytta av automatiserade bilar. Flera fo rso k genomfo rs, och nyligen genomfo rdes resor da r sex grupper la ngtradare anla nde till Maasvlakte, Rotterdam i Nederla nderna efter en o ver 1000 kilometer sja lvstyrd resa. Chauffo rerna som fanns med o vervakade bara att allt gick bra. Framtiden kan vara ha r tidigare a n vi tror. Samtidigt ser ma nga det som en njutning att sja lv ko ra sin bil, sa motiona rernas o nskan om att ett ko rfo rbud fo r ma nniskor ka nns va ldigt drastiskt. Finland har lett den tekniska utvecklingen na r det ga ller mobiltelefoni. A nda fram till att smarttelefonen slog igenom i och med den fo rsta iphone-modellen var det i Finland som mycket av innovationerna skedde. Inte minst det sa tt pa vilket mobiltelefonindustrin fo ra ndrades mycket snabbt, borde fa oss alla att inse att det ga ller att vara la ngt framme na r det ga ller teknisk utveckling och inte luta sig tillbaka och la ta andra springa fo rbi. Med det i minnet a r det la tt att ha lla med motiona rernas avsikter. Na r det ga ller trafik finns det givetvis ma nga aspekter som har med ma nniskors sa kerhet att go ra som a ven beho ver tas i beaktande. Att rusa in i na got som a nnu beho ver utvecklas a r inte ra tt. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar fo r att sja lvga ende bilar ges mo jligheter att fungera efterhand som tekniken utvecklas har varit genomga ende positiv med snabbare och bekva mare ta g, fler fo rbindelser och ma ngsidigare service. Samha llslivet har pa verkats. Vi o sterbottningar har fa tt fo rba ttrade mo jligheter till arbetsplatspendling, studier, fortbildning, sjukva rd, ba ttre mo jligheter att delta i beslutsfattandet pa riksplan, att beso ka ma ssor, utsta llningar och sa vidare. Vi har sett fram emot ta gfo rbindelsen Dickursby Vanda flygfa lt och mo jligheten att resa vidare utan dyr o vernattning i Helsingfors. Avsta nden upplevs idag kortare och en ung nyla nning kan da rfo r gott ta nka sig att studera musik i Jakobstad eller t.ex. pedagogik i Vasa. Den del av Finland som ra knas har blivit sto rre. Vi har haft all orsak att tro att den positiva utvecklingen skall fortsa tta och att man fo rsta tt att Benna s station a r viktig eftersom den betja nar hela Jakobstadsregionen med ca inva nare och ett blomstrande na ringsliv. Om avsikten varit att avveckla inte att utveckla, varfo r har man da plo jt ner o ver 600 miljoner i fo rba ttring av stambanan Seina joki Ulea borg, varfo r investerat 12 miljoner i perrong, underfart och hissar pa ja rnva gsstationen i Benna s. Beslutet om stora fo ra ndringar fr.o.m. den kom som en kalldusch. Jakobstadsregionen har fo rlorat bl.a. en mycket popula r fo rbindelse till Helsingfors med avga ng kl fra n Benna s. I detta nu finns inga avga ngar mellan kl och Resan ma ste ofta ga via Karleby eller Seina joki. Ta gen svischar fo rbi den dyra stationen. De finskspra kiga har ett bra uttryck fo r dylikt agerande Ho lmo la isten touhua. Sa nkta biljettpriser lockar fler resena rer. Olika sittplatsalternativ, fri WiFi, fra scha restaurangvagnar och komfortabla sovvagnar underla ttar resandet men antalet turer och tidtabellen a r A och O. Ur ett regionalt ja mlikhetsperspektiv a r goda ta gfo rbindelser till och fra n Helsingfors ett ma ste. De a r en fo rutsa ttning fo r att ma nniskor ska kunna bo och verka ocksa utanfo r Tra ngselfinland. Att a ka ta g a r ett miljo va nligt och ekonomiskt alternativ och en satsning pa ta gtrafik da rfo r ur ma nga synpunkter ho gst befogad. SFP i Östra Jakobstad yrkar på att Svenska folkpartiet verkar för: att regional jämlikhet beaktas i alla sammanhang att hänsyn tas till miljo aspekter och ekonomiska realiter vid beslut som pa verkar resandet att VR i framtiden fattar sina beslut utga ende fra n kundernas behov att tågförbindelserna till och fra n Österbotten fo rba ttras att a ven snabbta gen skall stanna i Benna s SFP i Östra Jakobstad, Ma rta -Lisa Westman, Siv Sundberg Motiona ren lyfter upp en viktig och aktuell aspekt i va rt samha lle. Fungerande kommunikationer a r en fo rutsa ttning fo r ett levande, konkurrenskraftigt samha lle. I ett land med sta llvis la nga avsta nd beho vs ett helta ckande na tverk av sa va l person- som godstrafik samt goda allma nna kommunikationer. Genom god mark- och trafikplanering samt en utvecklad kollektivtrafik kan trafikbehovet anpassas till de krav och utmaningar som en ha llbar ekologisk utveckling sta ller. 20 Från Ilmari till Pendolino A r 1862 tuffade a ngloket Ilmari in pa Tavastehus ja rnva gsstation, a r 1995 togs det fo rsta snabbta get Pendolino i bruk. Utvecklingen 22 Riksdagen har via budgetmedel satsat stora summor pa att elektrifiera ta gbanor, fo rba ttra ta gra lserna och den va gen fo rsnabba transporterna fo r att ta gtrafiken ska vara ett konkurrenskraftigt

14 och miljo va nligt alternativ. Det a r ofo rsta eligt att den sittande regeringen nu tagit beslutet att ska ra ner pa ta gtrafiken fo r va ldigt ma nga av va ra resena rer i hela landet. Svenska folkpartiet har pa alla mo jliga niva er jobbat fo r att hindra denna nedmontering av va ra fungerande kommunikationer och kommer att fortsa tta jobba fo r att vi a ven i framtiden ska ha goda ta gfo rbindelser i detta land. Motiona rens tankar a r va ldigt bra och ga r ihop med Svenska folkpartiets va rderingar och vi har redan i ma nga partiprogram, valprogram och o vriga program lyft upp tankar ga llande miljo aspekter och ekonomiska realiteter vid beslut som pa verkar resandet. Detta betyder att vi redan jobbar fo r dessa ma lsa ttningar pa ett allma nt plan. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för att öka tågturerna fra n Benna s station fo r att motsvara resena rernas behov att det görs konsekvensbedo mningar i samband med beslut ga llande trafiklo sningar att resenärernas behov beaktas na r VR a ndrar i sina arrangemang 21 Järnvägarnas betydelse för transport och miljö En satsning pa ja rnva garna kan allma nt betraktats som en la ngsiktig och miljo va nlig investering i infrastruktur och distriktpolitik. England och Schweiz var fo rega ngsla nder inom ja rnva gsbyggandet och satsar fortsa ttningsvis pa nya innovationer och utbyggnad av ja rnva gsna ten. Den sittande regeringens ha rda tag mot ta gtrafiken, med indragning av rutter och avga ngar har kommit som en kall dusch fo r ma nga som satt sin tillit till stabila fo rbindelser. Sta ngningen av biljettfo rsa ljning och da rmed minskad service i den gamla, a revo rdiga stationsbyggnaden i bl.a. Karleby kom som ett ha rt slag mot kompetent personal och ma nga pensiona rer som fortfarande fo redrar att ko pa sina biljetter o ver disk och vill ha mo jlighet att sta lla fra gor. Som det nu a r finns det ingen bemannad station mellan Seina joki och Ulea borg. Det torde ocksa vara en sa kerhetsfra ga pa en station med ma nga resena rer, mo tande ta g och flera parallellspa r som i Karleby. En sa nkning av biljettpriserna fa r inte bekostas med ma nga indragna ta grutter och o verfulla avga ngar. SFP i Karleby vädjar till beslutsfattare att respektera de la ngsiktiga investeringar som gjorts inom VR fo r sa ker kommunikation och ren miljo samt att fortsa tta att utveckla och effektivera ta gtrafiken utan att fo r den skull la gga ner fungerande rutter och tillho rande service. Svenska folkpartiet i Karleby Fungerande kommunikationer a r en fo rutsa ttning fo r ett levande, konkurrenskraftigt samha lle. I ett land med sta llvis la nga avsta nd beho vs ett helta ckande na tverk av sa va l person- som godstrafik samt goda allma nna kommunikationer. Genom god mark- och trafikplanering samt en utvecklad kollektivtrafik kan trafikbehovet anpassas till de krav och utmaningar som en ha llbar ekologisk utveckling sta ller. Riksdagen har via budgetmedel satsat stora summor pa att elektrifiera ta gbanor, fo rba ttra ta gra lserna och den va gen fo rsnabba transporterna fo r att ta gtrafiken ska vara ett konkurrenskraftigt och miljo va nligt alternativ. Det a r ofo rsta eligt att den sittande regeringen nu tagit beslutet att ska ra ner pa ta gtrafiken fo r va ldigt ma nga av va ra resena rer i hela landet. Svenska folkpartiet har pa alla mo jliga niva er jobbat fo r att hindra denna nedmontering av va ra fungerande kommunikationer och kommer att fortsa tta jobba fo r att vi a ven i framtiden ska ha goda ta gfo rbindelser i detta land. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för att respektera de la ngsiktiga investeringar som gjorts inom VR fo r sa ker kommunikation och ren miljo samt att fortsa tta att utveckla och effektivera ta gtrafiken utan att fo r den skull la gga ner fungerande rutter och tillho rande service. 22 Snabbare tågförbindelser i landet och öppnad koncession - utan förbättrade stambanor? En fo rnuftig transportpolitik a r ett minne blott i va rt land. Man sla ss fo r en plats i solen info r den kommande avregleringen 2017? Man tar till allehanda tricks fo r att locka utla ndska investerare till att sko ta va ra transporter. Sen kammar de hem vinsterna till skatteparadis? Fra n och med den ko r tva snabbare ta gturer mellan A bo - Helsingfors. I praktiken a r det fra gan om att man satsat euro pa stabilisatorer som byggts in i na gra av de italienska Pendolino-ta gen som supplement, ha r i Finland, enkom fo r detta a ndama l. Med hja lp av den extra utrustningen la r ta gen kunna forcera kurvorna i en ho gre hastighet. Men, man har inte fo rba ttrat sja lva banan. Man har fortfarande bara ett spa r. Man hade beho vt dubbla fo r denna typ av snabbtrafik, da r ett stopp fo r tra laster eller en olycka, inte fa r ha nda. Man har inte fo rba ttrat sa kerheten, varken vid a ndstationerna (fo r stopp), pa mellanperrongerna, da r ta get nu susar igenom i ho g hastighet, eller vid plankorsningarna la ngs spa ret. da r riskerna fo r olyckor och sja lvmordskandidater varit sto rre redan sedan tidigare. Ej heller har man haft tillga ng till en saklig konsekvensbedo mning fo r fo ljderna av att Pendolino, med de tva viktigaste turerna om dagen nu i ho g hastighet susar fo rbi alla stationer mellan Kuppis - Bo le. Detta betyder att ba de Salo och Karis passeras utan stopp. Speciellt Karis har spra kkonsekvens ga llande boende, utbildning pa svenska osv. Vi anser att Svenska folkpartiet ska jobba för att trots den nuvarande oppositionsstatusen pa Arcadiabacken verka fo r en fo rnuftig transportpolitik med att en språkkonsekvensbedömning i bra dskande ordning kunde utreda fo ljderna fo r va ra svenskbygder och va ra svenska institutioner pa omra den som nu plo tsligt sta r utan ba de fo rnuftiga, pa litliga, trygga ta gfo rbindelser samtidigt med allt a terkommande hot om nedska rningar i utbildning, inom va rd, inom a ldreomsorg osv. att kustbanan västerut fra n Helsingfors, till A bo, kunde igen ses som ett viktigt led i utvecklandet av Finlands infra, som en viktig la nk i trafiken inom Norden och inom Eu -Ryssland Arktis och da rmed kunde fa en reja l reparations- och fo rkortnings/fo rba ttringsbudget, i en snabb takt. Etiken utan satsningarna a r makaber. att kustbanan västerut, Helsingfors-A bo, kunde fa verka som arbetsplats a t flera tusen i enlighet med Regeringens syfte att o ka antalet arbetsplatser under valperioden att tågrutten Åbo - Helsingfors - A bo inte anva nds som ett osa kert, billigt trick fo r att pa sta att rutten plo tsligt skulle vara sa mycket snabbare da sa kerheten a r ytterligare ifra gasatt pa detta sa tt och de trogna kunderna kastats ut. Catherine Sid, John-Eric Sid 23

15 Motioner Kustbanan har la nga anor som ga r tillbaka till slutet av 1800-talet och den a r a nnu idag en viktig fo rbindelse mellan A bo och Helsingfors. La ngs med kustbanan lo per a ven lokalta gtrafik som kopplar ihop Karis, Inga, Sjundea och Kyrksla tt med varandra och med metropolregionen inva nare. Inva narantalet fo rva ntas o ka med ca 3000 a r Mellersta och Norra Esbo ho r till de stadsdelar, som fo rva ntas va xa kraftigast inom de na rmaste a ren. Denna fo rsa mring av kollektivtrafiken leder till, att allt fler resena rer blir tvungna att ta bilen i sta llet fo r ta get. Goda trafikfo rbindelser a r en fo rutsa ttning fo r livskraftiga regioner. Omra det la ngs kustbanan har o ver inva nare varav tusentals arbetar inom metropolomra det och a r beroende av fungerande transporter. Fo r att omra det ska utvecklas och bli ett reellt bostadsalternativ fo r allt flera ma ste det finnas pa litliga, effektiva och miljo va nliga sa tt att ro ra sig i regionen, na got som kustbanan har potential att erbjuda. Kustbanan a r en viktig la nk inte enbart mellan Va stra Nyland och metropolen eller mellan Helsingfors och A bo, utan den skapar ocksa en la nk mellan bl.a. Ryssland och resten av Europa. Kustbanans vikt a r ocksa na got som lyfts upp av EU-kommissionen i sitt nya arbete med att skapa transportkorridorer. Enligt kommissionen a r en fungerande ja rnva g mellan Helsingfors och A bo en del av Skandinavien-Medelhavet korridoren som kopplar samman hamnen i Fredrikshamn med A bo och da rifra n vidare till Stockholm. Va ra representanter har ocksa i flera olika repriser efterlyst spra kkonsekvensbedo mningar eller konsekvensbedo mningar o verlag i den nuvarande regeringens beslut. Vi a r o verens med motionssta llaren att kustbanan a r viktig och sa kerheten pa den a r viktig. Det a r ofo rsta eligt att man ista llet fo r att utveckla trafiken pa kustbanan ista llet avvecklar den, sa att de som bor la ngs kustbanan inte har mo jlighet att anva nda den som transportmedel. Vi ma ste a ven i framtiden kunna trygga fo rnuftiga och pa litliga ta gfo rbindelser a ven till dem som bor la ngs kustbanan, inte sa att det bara a r inva narna vid a ndha llplatserna som a ker genom orterna. Svenska folkpartiet har jobbat la nge fo r att kustbanan skulle bli dubbelspa rig vilket skulle go ra den sa krare ga llande motkommande trafik och samtidigt ocksa mo jliggo ra dessa snabbta g men a nda ocksa tilla ta lokaltrafik. Man har a ven lyft upp fra gan i Svenska riksdagsgruppens skuggbudget som en va sentlig punkt under ho sten Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för att kustbanan Helsingfors Åbo fa r tillra cklig finansiering fo r underha ll men ocksa fo r vidareutveckling att kustbanan skall bli dubbelspa rig att en tillräcklig pendeltrafik uppra ttha lls pa banstra ckan Karis- Helsingfors 23 Fjärrtåg mellan Åbo och Helsingfors bör stanna vid Esbo station I oktober 2015 beslo t VR, att fja rrta gen mellan Helsingfors och A bo i framtiden endast skulle stanna i Alberga, i sta llet fo r Esbo station. Stationen i Esbo a r i gott skick och la ttillga nglig a ven fo r personer med funktionshinder. Vid stationen finns rikligt med anslutningstrafik. Byte till ba de regionaltrafik och t.ex. bussar mot flygfa ltet, har lyckats smidigt. Resetiden fra n Esbo centrum till A bo via Alberga a r betydligt la ngre i och med, att man nu ma ste bo rja med att resa i fel riktning. Na r det ga ller fja rrtrafiken till A bo anva ndes Esbo station flitigt fo rutom av inva narna i Esbo centrum, ocksa av personer som bor i Stor-Ko klax och Norra Esbo. Sammanlagt har dessa stadsdelar ca 24 SFP i Esbo föreslår därför att SFP ska arbeta för att tåg mellan Helsingfors och A bo i framtiden ocksa stannar pa Esbo station Svenska folkpartiets kommunorganisation i Esbo Fungerande kommunikationer a r en fo rutsa ttning fo r ett levande, konkurrenskraftigt samha lle. I ett land med sta llvis la nga avsta nd beho vs ett helta ckande na tverk av sa va l person- som godstrafik samt goda allma nna kommunikationer. Genom god mark- och trafikplanering samt en utvecklad kollektivtrafik kan trafikbehovet anpassas till de krav och utmaningar som en ha llbar ekologisk utveckling sta ller. Svenska folkpartiet lyfte a ven upp fra gan i sitt riksdagsvalsprogram a r 2015 da r vi vill utveckla en konkurrenskraftig och smidig kollektivtrafik i storsta derna utga ende fra n ra lsbundna lo sningar. Regeringens och VR:s lo sningar a r inte i linje med va ra va rderingar na r man go r det sva rt fo r personer i huvudstadsregionen att resa kollektivt. Det a r heller inte vettigt att fo rst vara tvungen att a ka a t fel ha ll speciellt inte na r det redan finns en fungerande station med ett tillra ckligt brett befolkningsunderlag. Fra gan inneha ller ocksa en viktig miljo aspekt som motiona ren ocksa lyfter upp i och med att resena rerna blir tvungna att ta bil ista llet och man kan fra ga sig hur ha llbart egentligen det a r. Med dessa motiveringar sto der vi motiona rens tankar Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP genom sina representanter i riksdagen, VR:s förvaltningsråd och övriga organ och arbetar för att tågtrafiken mellan Helsingfors och A bo planeras sa att den a ven smidigt betja nar resena rer pa orter som Esbo och Kyrksla tt 24 VR:s rabattkampanj höjer biljettpriset för de äldre och studerande Rabattkampanjen som VR pa bo rjade i februari genom att sa nka fja rrtrafikens biljettpriser detta a r ger olika utfall fo r olika grupper av resena rer. Enligt VR:s kampanj i medierna sjo nk biljettpriserna i medeltal med en fja rdedel. Bra sa eftersom det lockar resena rer till att anva nda kollektivtrafiken i sta llet fo r att ta bilen. Det som man da remot har tigit om a r att man samtidigt minskade pensiona rsrabatten och studentrabatten. Rabatten utgjorde tidigare ungefa r ha lften av biljettens pris, efter den allma nna sa nkningen av priserna a r den endast 20 procent. Fo ra ndringen inneba r att biljetter med pensiona rs- eller studentrabatter i vissa situationer blir dyrare. Enligt VR blir den fo rma nligaste ta gresan ocksa en sparbiljett fo r pensiona rerna da priset a r detsamma fo r alla. Sparbiljetter a r dock endast tillga ngliga fo r enskilda ta gturer och i begra nsad ma ngd. Grundbiljetter som bera ttigar till rabatt a r da rtill beroende av i hur god tid fo re resan och till vilket ta g man har ko pt biljett. Det enda besta ende elementet i denna prismodell a r pensiona rernas och studerandenas fo rsa mrade rabattprocent.

16 De a ldre i dagens samha lle fo rutsa tts vara aktiva och delta i samha lls- och det sociala livet fo r att ha lla sig i sa god fysisk och psykisk kondition att de kan bo hemma till livets slut. De a ldre a r ofta aktiva ta gresena rer: de reser med ta g fo r att tra ffa sina barn och o vrig sla kt samt va nner. En fo rma nlig och la ttillga nglig kollektivtrafik a r en fo rutsa ttning fo r dem att ta ta get. VR:s nya prispolitik inneba r en ytterligare fo rsa mring av de a ldres ekonomiska situation, som redan belastas av de spara tga rder inom social- och ha lsova rden som tra dde i kraft i bo rjan av detta a r. Den sta r ocksa i strid med fo rutsa ttningarna att de a ldre skall vara aktiva samha llsmedlemmar och vara delaktiga av ett socialt na tverk fo r att bibeha lla sin fysiska och psykiska funktionsfo rma ga sa la nge som mo jligt. Vad belastningen av den ekonomiska situationen betra ffar ga ller detta ocksa fo r studerandena som i ho g grad kommer att drabbas av regeringens spara tga rder. VR:s prisfo ra ndringar go r i viss ma n de a ldre och studerandena till betalare fo r de sa nkta priserna. Svenska Seniorer i Nyland föreslår att SFP arbetar för att pensionärers och studerandens rabattprocent a tersta lls till det fo rra rabattsystemet Svenska Seniorer i Nyland r.f., Gunvor Brettschneider, Ulla Ba ck Motiona rerna a r ute i ett angela get a rende. Svenska folkpartiet har alltid varit ma n om att kollektivtrafiken i landet ska fungera och kunna anva ndas till ett ska ligt pris och jobbat fo r det pa alla mo jliga arenor. Fungerande kommunikationer a r en fo rutsa ttning fo r ett levande, konkurrenskraftigt samha lle. I ett land med sta llvis la nga avsta nd beho vs ett helta ckande na tverk av sa va l personsom godstrafik samt goda allma nna kommunikationer. Fo r att man ska kunna styra ma nniskor att anva nda kollektivtrafik och da rmed va lja det miljo va nliga alternativet sa ma ste biljettpriserna vara ska liga. Da rmed sa a r VR:s prispolitik helt i linje med va ra va rderingar na r de va ren 2016 sa nkte priset pa biljetterna fo r fja rrta gen. Det motiona rerna lyfter upp a r det som misslyckades i prisfo rnyelsen fo r VR:s biljetter. Regeringens politik la gger tryck pa de som har minst resurser ga ng efter annan i det ha r fallet studerande och pensiona rer. Rabatten fo r pensiona rer och studerande var fram till % pa fja rrta gsbiljetter. Efter fo rnyelsen fa r studerande 30 % rabatt medan pensiona rerna fa r 20 % rabatt pa standardbiljetternas pris pa fja rrta g, vilket a r en tydlig sa nkning. A ven trots man ra knar med sa nkningen pa en fja rdedel som VR gjorde pa alla fja rrta gs standardbiljetter sa a r prissa nkningen fo r dessa grupper betydligt mindre a n tidigare. Som motiona rerna ocksa pa pekar sa uppmanar VR ocksa dessa resena rer att va lja sparbiljetter men de a r inte alltid tillga ngliga och finns bara i begra nsat antal. I och med prissa nkningen sa sa nkte man biljetterna pa fja rrta gen med en fja rdedel fo r standardbiljetter och sparbiljetten a r a ven fo rma nligare men det a r ofo rsta eligt att det a r studerande och pensiona rer som ska betala fo r den sa nkningen. VR menar att biljetterna blir billigare fo r studerande och pensiona rer men det sta mmer inte. Om man dessutom ser pa regeringens nedska rningar i studerandes och pensiona rernas resurser o verlag sa ka nns det ma rkligt att dessutom la gga sten pa bo rdan ga llande ta gresor. Det enda ska liga i denna situation vore att a tersta lla pensiona rernas och studerandes rabattprocenter till samma niva som innan prisfo ra ndringarna. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP genom sina representanter i riksdagen och i VR:s förvaltningsråd arbetar för att pensionärers och studerandes rabatter a tersta lls till samma niva som innan prisfo ra ndringarna i bo rjan av Stoppa fortsatta nedskärningar inom utbildning och forskning Finlands framga ngar internationellt har i ho g grad berott pa va r ho ga standard pa utbildning och stora satsningar pa forskning och utveckling. Regeringens nedska rningspolitik drabbar i ho g grad just dessa omra den. A ven om de inneba r en besparing pa kort sikt just nu, sa fo rsva rar de Finlands mo jligheter att ha vda sig i den internationella konkurrensen i framtiden. Helsingfors universitet drabbas av ha rda nedska rningar. Universitetet har knappast samma mo jligheter att ha vda sig i internationella sammanhang eller vara ett attraktivt universitet fo r forskare och studeranden fra n andra la nder i fortsa ttningen i samma utstra ckning som hittills. Beslutet att nu under va ren 2016 sa ga upp omkring arbetsplatser inom universitet kommer att ma rkbart fo rsva ra mo jligheterna att uppra ttha lla en nuvarande niva av dess grundfunktioner, forskning och utbildning. Fo rmodligen var en viss ma n av trimning och besparingar inom universitetet mo jlig, men det borde ha skett fo rsiktigare och mera strukturerat och planerat. Under 90 talets depression sparades det inte pa utbildningen och forskningen och detta gav utdelning senare na r vi kom ur denna. Den va l fungerande infrastruktur som nu fo rsto rs a r betydligt sva rare att bygga upp pa nytt i framtiden. Och till exempel fa tillbaka de utbildade personer som nu har flyttat och planerar att flytta utomlands. Det a r alltsa kortsiktigt av den nuvarande regeringen att go ra sa stora nedska rningar inom dessa sektorer. SFP har agerat bero mligt redan nu i fra gan om att ifra gasa tta och minska nedska rningarna inom utbildning och forskning. Det vore o nskva rt att SFP a ven i fortsa ttningen skulle verka aktivt fo r detta. Undertecknad föreslår därför att SFP:s representanter i riksdagen skall verka för: att motsätta sig fortsatta och framtida nedska rningar inom undervisning. att motsätta sig fortsatta och framtida nedska rningar inom forskningen, speciellt den naturvetenskapliga och medicinska forskningen att sträva till att verka fo r en framtida o kning av satsningarna pa undervisning och forskning pa sikt i Finland. Peter Hackman, Helsingfors Svenska folkpartiet har kraftigt motsatt sig den sittande regeringens utbildningsnedska rningar. I mars 2016 la mnade a ven SFP in en interpellation i a rendet som undertecknades av samtliga oppositionspartier. Vi a r medvetna om att det finns ett stort behov av att anpassa statens utgifter, och vet att no dva ndiga nedska rningar oftast a r sma rtsamma. I det ra dande la get a r det da rfo r av sto rsta vikt att man noggrant analyserar fo ljderna av de a tga rder man tar. Det a r bekla mmande att se att den sittande regeringen inte verkar ha genomfo rt na gon 25

17 Motioner som helst konsekvensbedo mning av de nedska rningar man genomfo r. Precis som motiona ren poa ngterar a r Finlands utbildningsva sende en av de fra msta orsakerna till Finlands framga ng. I den utmanande situation vi sta r info r a r det helt galet att fo rsto ra fo rutsa ttningarna fo r oss att vara framga ngsrika a ven i framtiden. Vi vet ocksa att det tar la nge att bygga upp fungerande strukturer inom utbildningen, men att det a r betydligt sva rare att bygga upp dem igen na r man va l raserat dem. fo ra ldrarna om vad som ga ller i va ra svenska, tva spra kiga och eller multikulturella skolor i en snar framtid betra ffande mobiltelefoner och egna datorer under skoltid att eleverna på ett sa kert, tryggt och positivt sa tt skall kunna la ra fo r livet i en trygg och minimalt stra lningsbelastad miljo i skolan att eleverna skall fa verka i en miljo som bejakar ba de eget la rande och littera rt material fra n experter att eleverna skall fa ka nna sig trygga i skolan utan eget eller fo ra ldrarnas statuskamp Catherine Sid och John-Eric Sid, SFP gick till val med ett tydligt lo fte om att inte ska ra i utbildningen under denna period. Samma lo fte har a ven regeringspartierna gett, och bilder pa partiledarna invid utskrivna vallo ften har knappast kunnat undga na gon. Vi har, via va r skuggbudget, visat att nedska rningarna ga r att undvika om man prioriterar ra tt. Det a r mycket orova ckande att om man ser till Finlands totalutgifter sa har utbildningskostnaderna redan nu sjunkit till en la gre niva a n under 1990-talets djupa recession. A r det sa bildningsnationen Finland ska ledas? Va rt svar a r entydigt nej. Regeringen borde erbjuda klara visioner om hur man vill att utbildningen ska sko tas med mindre resurser, men ista llet tva r regeringen sina ha nder och ha nvisar till att ho gskolorna har ju sin autonomi att de kan besta mma sja lva hur de kommer till ra tta med radikalt nedskurna resurser. Autonomin inom den ho gre utbildningen befriar inte regeringen fra n att ha en egen genomarbetad ho gskolepolitik. I dessa tider a r det viktigare a n na gonsin att ha en klar vision om vad man vill med va r utbildning, forskning och innovationspolitik. Grundforskningen a r oerho rt viktig och vi har inte ra d att fo rsumma den. Regeringen ska r i forskningsanslagen, och satsar resurser pa spetsprojekt. SFP sta ller sig mycket kritiskt till att regeringen styr forskningen via spetsprojekten - pa bekostnad av grundforskningen. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för att regeringens nedskärningar inom utbildning och forskning tas tillbaka att satsningarna på undervisning och forskning i Finland o kar 26 Trygghet i skolan - Nya regler för trygghet, datorer och mobiltelefoner under skoltid Enligt information i mars 2016 (A U ) kommer Utbildningsstyrelsen i Finland att inom kort ge ut anvisningar till skolorna ga llande anva ndningen av mobiltelefoner under skoltid. I flere skolor har man a ven tagit i bruk egna interna telefonregler. Reglerna bero r na rmast restriktioner av telefonanva ndningen under skoltid och fo rbud mot att anva nda dem fo r missbruk av olika slag. Fra mst har reglerna ga llt huruvida och i vilken a ldersklass man fa r ha mobilerna till hja lp under lektionstid. Syftet med att ha egna mobiltelefoner och i flere skolor a ven egna ba rbara datorer tillga ngliga under skoltid, a r den tra ngda ekonomin i Finland. I verkligheten handlar det om konkurrens, statusprylar, statusjakt mellan fo ra ldrar. Da rtill beho ver man ju inte bekosta fo rfattare, dyra bo cker, eller pennor, gummin, ha ften da alla skall ha det senaste visavi dessa prylar.. I vissa skolor kommer man att sluta undervisa skrivstil fra n och med ho sten 2016 i va r region da den nya la roplanen tas i bruk. (?) Vart a r vi pa va g? Borde vi ha appar fo r att la ra barnen skrivstil, bekostat av Hem och skola? Vi föreslår att SFP verkar för att speciellt våra svenska skolor kunde omfatta regler som ger klara riktlinjer ba de fo r elever, fo r skolans hela personal och speciellt fo r 26 Motiona rerna lyfter fram fra gan om reglerna i skolan exempelvis vad betra ffar anva ndningen av egna mobiltelefoner i skolorna. Som skribenterna framfo r har man i flera skolor a ven tagit i bruk egna interna regler. Motiona rerna framha ller att det i verkligheten handlar om konkurrens, statusprylar, statusjakt mellan fo ra ldrar. Det a r la tt att ha lla med om att konkurrensen mellan elever ibland kan ta sig negativa former. Sa har under a rens lopp varit med allt fra n skolva skor, kla der till pennor och penaler. En besla ktad fra ga a r ifall det finns delar av skolans verksamhet som fa r kosta, sa som deltagandet i Stafettkarnevalen. Fo r Svenska folkpartiet a r det viktigt att alla barn garanteras ra tt till en likva rdig utbildning som a r avgiftsfri. Ingen ska hamna i ett sa mre utga ngsla ge p.g.a. exempelvis socioekonomisk bakgrund och exempelvis mobbning ska starkt motarbetas. Alla ska ha ra tt till en trygg vardag i skolan. Da remot a r inte fo rbud den ra tta va gen att ga. Det a r bra ifall eleverna la r sig att anva nda a ven modern teknik i utbildningen och det a r en trygghetsskapande effekt att barnen kan fa tag pa fo ra ldrarna under dagen och vice versa. Sto rande element under skoltid ska aldrig accepteras och ba sta sa ttet att motverka det a r att go ra upp interna spelregler lokalt. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen är besvarad med denna utredning 27 Slopa tillägget (1079/2012) i Lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning! 7 Beviljande och utbetalning (1079/2012) Sto d fo r skolresor beviljas av Folkpensionsanstalten. En kalenderma nad bera ttigar till sto d fo r skolresor, om den omfattar minst 18 dagar som bera ttigar till sa dant sto d. Enligt tilla gget (1079/2012) ma ste ha danefter a ven villkoret pa MINST 18 DAGAR PER KALENDERMA NAD uppfyllas, inte bara det ursprungliga UNDER EN SAMMANHA NGANDE TID AV MINST 18 DAGAR. Kalenderma nad-villkoret har a nda inte skrivits in i lagens tilla mpningsomra de (1 ), villkor (3 ), eller begra nsningar (3a ), utan endast under Beviljande och utbetalning (7 ). Detta medfo r att studerande som t.ex. a r pa inla rning i arbete(ila)-perioder inom yrkesutbildningen kan a tminstone delvis bli utan bera ttigat skolreseundersto d. Skulle t.ex. en ILA-period bo rja den 15:e dagen i ma naden och fortga TVA ma nader till den tredje ma nadens 15:e dag, skulle studerande ifra ga endast fa skolreseundersto d under EN ma nad! Detta faktum fo rsa tter la roanstalternas studerande i oja mlik sta llning, beroende pa ILA-periodernas placering i la sordningen/

18 perioderna. En lo sning till problemet skulle vara att la roanstalterna placerade varje ILA-period sa, att de alltid omfattade hela ma nader. Detta a r mycket sva rt att genomfo ra med tanke pa alla de andra faktorerna som pa verkar ILA-periodernas la ngd och placering inom yrkesutbildningen, individuella studieva gar m.m. Undertecknad föreslår att Att villkoret på minst 18 bera ttigade skolreseundersto d-dagar per KALENDERMA NAD (1079/2012) stryks! SFP i A bo Marko Winter Motiona ren pekar pa ett reellt problem, som sa kert inte var lagstiftarens avsikt. Som motiona ren pa pekar sa a r det inte rimligt att anta att perioder av inla rning i arbetet skulle sammanfalla med kalenderma nad varje ga ng. Det a r inte rimligt att en fra ga som inte kan pa verkas av individen pa ett schablonma ssigt sa tt ska pa verka de ekonomiska fo rutsa ttningarna fo r eleven. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för att villkoret på minst 18 bera ttigade skolreseundersto dsdagar per kalenderma nad i Lagen om sto d fo r skolresor fo r studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning (1079/2012) stryks. 28 Avskaffa studentexamen Grunderna fo r den nya nationella la roplanen medfo r mycket ringa uppdateringar till gymnasieundervisningens timfo rdelning och inneha ll. Undervisnings- och kulturministeriet planerar en grundla ggande utveckling av gymnasieutbildningen. I detta sammanhang borde en diskussion om studentskrivningarnas no dva ndighet inledas. Flera la rare, rektorer och chefer som a r ansvariga fo r gymnasieutbildning a r av den a sikten att den nuvarande studentexamen utgo r ett hinder fo r utvecklingen av gymnasieutbildning. Digitaliseringen av studentexamen a ndrar inte skrivningarnas testliknande karakta r: examinanderna fortsa tter ha danefter att ta examen i ett slutet och o vervakat utrymme utan att uppgiftshelheterna avseva rt a ndras eller att na tverk skulle o ppnas fo r en o ppen informationsso kning. Fo ljaktligen kommer studentskrivningarna alltja mt att styra undervisningsmetoderna och pedagogiken pa gymnasiet. Inla rningens och bedo mnings a kta ma ngfald kommer inte att fo rverkligas. I ma nga avseenden fortsa tter la rare att fo rbereda sina studerande sa rskilt fo r studentskrivningar redan fra n fo rsta dagen pa gymnasiet. I sta llet fo r att la ra sig helheter och ett integrerat grepp blir a mnesfokus allt sto rre. Studentskrivningarna utgo r en smygla roplan som fo rtra nger den egentliga la roplanens syften om inla rning och inla rningsmiljo er. Studentskrivningarna kra ver mycket tid och resurser. Enligt en bera kning ga llande den ekonomiska satsningen som anva nds fo r att arrangera studentskrivningar och fo r la rarnas prelimina ra granskningar av studentskrivningarna har kostnaderna stigit, till exempel i en sa stor stad som Ulea borg, upp till euro. Na r en gymnasiekurs kostar ca 3000 euro, kan man ra kna att hela summan som anva nds fo r alla studentskrivningar endast i Ulea borg motsvarar ca tva hundra gymnasiekurser. Ytterligare till de lokala kommunala kostnaderna av studentskrivningar kan en a rsbudget pa ma nga miljoner tilla ggas vilken besta r av uppeha ll av den nationella studentsexamensna mnden, den huvudsakliga korrigeringen av studentexamen samt den enorma byra kratin med regler. Studentexamensna mnden a r en myndighet under undervisningsoch kulturministeriet som besta r av ca 40 medlemmar och ca 350 adjungerade medlemmar, medan ca 30 tja nstema n arbetar i kansliet. Enligt statens budgetpresentation a r studentsexamensna mndens a rliga bruttokostnader na stan 10 miljoner euro. Samtidigt na r man uppra ttha ller ett sa dant enormt maskineri och satsar tid och pengar fo r arrangemang och granskning av examen, sa ska r man ner pa pengar i undervisningen, o kar gruppstorlekar och undervisningen erbjuds allt mer som masslektioner och sker med hja lp av molntja nster. Gymnasisterna avla gger o verlappande prov; gymnasiekursprov och avgiftsbelagda studentexamen. I gymnasiekursproven belo nas gymnasieelevernas la ngsiktiga studiemotivation, arbete och merit under kursen medan pa grund av studentexamens enasta ende karakta r kan ett plo tsligt insjuknande eller na got annat problem fo rsto ra examinandens slutbetyg. Enligt de senaste utredningarna kan studerandes utva rdering variera beroende pa skola. Det ha r a r orsaken till att ho gskolor a nnu fo redrar studentexamensresultat som ett av deras intra deskriterium. Under studentexamen befinner sig alla pa samma linje. Men eftersom studentskrivningar i princip a r o verlappande med kursproven kunde vi ju ersa tta dem med ett statligt prov fo r varje a mne. Fo r att granska dem skulle vi inte beho va na got dyrt a mbetsverk med sensorer utan arbetet skulle sko tas pa skolorna enligt statliga kriterier. De elektroniska plattformerna kunde ocksa utnyttjas och sa ledes skulle inte la raren ha en mo jlighet att inverka pa sin elevs utva rdering. I fall undervisnings- och kulturministeriet vill verkligen utveckla gymnasieutbildningen, kunde den finansiella insatsen som anva nds fo r studentskrivningarna i sta llet anva ndas fo r att o ka ma ngden undervisning, utveckla la rmiljo n eller a kta utbildningssamarbete. Den teoribaserade undervisning som fo rbereder studerande till studentskrivningar kunde man till exempel ersa tta med olika inneha llsenheter som besta r av integrerade la roa mnen integrerande. Dessa skulle ba ttre fo rbereda va ra ungdomar till arbetslivet och vara till fo rdel fo r hela Finlands framtid. Avskaffning av den separata studentexamen skulle mo jliggo ra flexiblare studietider och o ka mo jligheter till yrkes- och yrkesho gskoleexamen redan under gymnasiet. Dessutom skulle det mo jliggo ra individuella studiestigar fo r olikla rande gymnasieelever och befra mja/sto da gymnasisternas sja lvsta ndiga studier. Vi föreslår att SFP gör ett fo rslag till att studentskrivningarna och studentna mnden ska avskaffas. Motsvarande nationellt provpraxis som o verlappar gymnasiets avga ngsbetyg och som samtidigt a r ett o verdimensionerat, dyrt och byra kratiskt kontrollsystem, fo rekommer ingen annanstans i va rlden. att SFP gör ett fo reslag om gymnasiets fullsta ndiga fo rnyande, da r modernisering av la rmiljo och a kta utbildningssamarbete mellan samha llets olika akto rer ga ller och da r en smygla roplan och studentskrivningar inte styr la roplanen. Tiina Fredriksson och Tanja Nyman I och med ett samha lle som sta ndigt fo ra ndras och utvecklas ska a ven va ra utbildningsinstitutioner kunna hitta sin roll och funktion i samha llet. Det a r viktigt att vi fo r en aktiv och konstruktiv diskussion om va r utbildning pa andra stadiet och hur den bo r utvecklas. I diskussioner ska studerande, la rare, na ringslivets representanter 27

19 Motioner och politiker kunna delta och ge sin respons och sin syn. Argumenten fo r att bevara studentexamen a r ma nga och de va ger tungt, men likasa, som vi ser i motiona rens agenda, a r argumenten fo r att fo rnya studentexamen i sin nuvarande form betydande. Partistyrelsen anser a nda att argumenten fo r att ha kvar studentexamen va ger tyngre a n argumenten emot. Under de 160 a r som ga tt har studentexamen blivit en nationell institution, som spelar en central roll i landets skol- och universitetsva sende. Studentexamen och va gen till att avla gga studentexamen a r ett viktigt element i gymnasieutbildningen och framtida vidare studier. Med detta sagt finns det a nda mycket som kan utvecklas i den nuvarande modellen. Att blint fra nga nuvarande studentexamen utan att det finns en annan modell att o verga till skulle var oansvarigt. Andra former av slutexaminering fra n andra stadiet ka mpar med liknande utmaningar och med sto rre svagheter a n studentexamen har idag och da rfo r a r det ba ttre att vi prioriterar och vidareutvecklar nuvarande system av examen. Studentexamens digitalisering a r under arbete. Att nu revidera studentexamen utan att ta i beaktande hur digitaliseringen pa verkar studentexamen vore inte ra tt. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses besvarad med denna utredning. Att ge elever ba ttre kunskap om, praktisk erfarenhet av och fo rsta else fo r matens ursprung och lantbrukares arbete a r viktigt och bra. Det ger en fo rsta else fo r ett av de viktigaste elementen i va r o verlevnad och fo r no dva ndigheter, inte sja lvklarheter, i ett samha lle. Man kan inte heller fo rbise va lma endefaktorer, sa som vistelse i parker och dylika miljo er, som gynnar individer. Skolor och eftermiddagsverksamhet som prioriterar det motiona ren fo r fram go r ett viktigt arbete. Det kan go ras pa ma nga olika sa tt exempelvis inom redan existerande skola mnen eller genom olika temadagar och utflykter som ordnas. Arbetet kring att ge elever ba ttre fo rsta else fo r mat och odling kan ses ga under skrivelser kring ha llbar utveckling i la roplanen och omo jliggo r alltsa inte skolors mo jligheter att ge sina elever kunskap och erfarenhet pa omra det. Rent praktiskt skulle det vara sva rt fo r alla skolor att kunna uppfo lja krav pa skoltra dga rdar och resurser som dessa skulle kra va. Det a r ma nga uppgifter vi idag a la gger skolorna och varje ga ng vi sa tter nya uppgifter pa skolan ma ste vi noga o verva ga om det o verhuvudtaget resursma ssigt a r mo jligt och vad som verkligen a r skolans uppgift. Partifullmäktige föreslår för partidagen att motionen anses besvarad med denna utredning 9 Gör skolträdgårdar tillgängliga för alla elever! I takt med megatrender som urbanisering och globalisering kommer den enskilda individen allt la ngre ifra n ma nga grundla ggande kunskaper. Fo rsta else fo r matens ursprung och jordbrukarens arbete ha ller pa att fo rsvinna helt, och begreppet sunt bondfo rnuft fo rlorar sin innebo rd. Det a r skra mmande att vissa barn idag kan tro att mjo lk kommer fra n affa ren och blir nervo sa av lite jord under naglarna. Da rfo r beho vs det skoltra dga rdar, fo r att kunna sto da i att fo rsta kopplingen mellan miljo n och vardagen. Fo rutom den mest konkreta kunskapen som skoltra dga rdsarbetet ger go r den a ven gott fo r ma nniskans va lbefinnande o verlag. Enligt Finlands Akademis Luonto ja ihmisen hyvinvointiforskning pa verkar redan fem timmar av vistelse i parker och liknande miljo er per ma nad ma nniskans va lbefinnande signifikant. I la roplanen fo r grundskolan som tra der i kraft ho sten 2016 na mns skoltra dga rdar inte alls, och den nuvarande utomhuspedagogiken a r alltfo r ensidigt inriktad pa idrott. Tillga ngen till skoltra dga rdar skulle ge en praktisk inriktning pa allt fra n biologi till ha lsokunskap och huslig ekonomi. Skoltra dga rdar kan ocksa ses som en fra ga om ja mlikhet. Andelen barn med inla rningssva righeter blir allt fler, och fo r en del av dem kunde en annan miljo och ett mera praktiskt inla rningssa tt fungera ba ttre. Redan befintliga resurser bidra till att fo rverkliga skoltra dga rdar ma nga ska nker bort plantor gratis fra n sina privata tra dga rdar och mor- och farfo ra ldrar kunde vara en personalresurs fo r a ndama let, inte bara fo r tidstillga ngen utan fo r deras stora kunskap om tra dga rd och odling. Dessutom kan flera skolor samsas om en tra dga rd. Svensk Ungdom föreslår att alla grundskolor ska ha tillga ng till en skoltra dga rd att devisen från jord till bord ska integreras i la roplanen Svensk Ungdom 30 Fixa vägarna i skick i östra Nyland, bygg lätt trafikleder och ge oss vägbelysning Östra Nyland har fa tt sta tillbaka na r det ga ller va garnas skick, speciellt da lig a r va gen mellan Lapptra sk och Lovisa stad. La tt trafikleder saknas pa ma nga ha ll tex mellan Illby och Borga, men ocksa ha r sparas det! Va gbelysning saknas ha r och var, men ingenting ha nder. Östra Nyland a r ocksa skattebetalare som alla andra, kanske vi ocksa borde fa en del av kakan? Vi föreslår: att SFP arbetar fo r att va gar sko ts i skick, att SFP arbetar fo r att det byggs la tt trafikleder, att SFP arbetar fo r att va gbelysningen uto kas i o stra Nyland SFP i Östra Borga Annette Forsblom 31 Vägförbättring Landsva g 1571 genom Veckja rvi by beho vs grundfo rba ttras, da den a r ba de krokig och backig. Sikten a r mycket da lig fo r den som skall ko ra ut pa landsva gen fra n en mindre va g el. ga rdsplan. Da bosa ttningen och trafiken o kar konstant, blir problemet allt sto rre. Den nuvarande va gen a r da ligt grundad och fodrar ofta reparationer. Na r el-/vatten- och avloppsledningar vanligtvis byggs la ngs med va garna, blir det med tiden allt sva rare att go ra grundfo rba ttringar. Därför anser vi: att väg 1571 bo r fo rba ttras sa snabbt som mo jligt. SFP i Östra Borga Annette Forsblom, Lars -Johan Nyholm 28

20 Partifullmäktiges gemensamma svar på motion 30 och 31: Va rt va gna t a r i stort behov av grundreparation och underha ll. Reparationsskulden a r fo r tillfa llet bera knade till 2,5 miljarder euro och skulden o kar med tiden. Transporterna pa hjul o kar och den tunga trafiken sliter pa va ra va gar, speciellt i o stra Nyland da r ja rnva gsna tet inte a r utbyggt i samma utstra ckning som pa annat ha ll. Va lfungerande trafikfo rbindelser a r no dva ndiga fo r att alla regioner sa la ngt som mo jligt ska vara likva rdiga. Va garna a r viktiga fo r att vi ska kunna ha lla landsbygden levande och go ra det mo jligt fo r befolkningen att bo kvar. Fo r tillfa llet a r va garna sta llvis i sa da ligt skick att de utgo r en fara fo r trafiken pa grund av gropar i va gen och obefintliga va grenar. La ttrafikleder skulle o ka sa kerheten fo r bland annat skolbarn som fa rdas till skolan ga ende eller med cykel. Va g 176 mellan Lapptra sk och Lovisa a r ett exempel pa detta. Va gen finns nu med i a tga rdsprogrammet fo r att minska reparationsskulden fo r trafikna tet med ett anslag pa 1,5 miljoner fo r att fo rba ttra bela ggningen pa avsnittet Skinnarby- Lapptra sk. Detta a r bara en liten tro st och sto rre reparationer fo r hela va gen beho vs och ma nga andra va gar ocksa. Tyva rr sker de stora va gprojekten i huvudstadsregionen ofta pa de mindre va garnas bekostnad ute i periferin. Svenska riksdagsgruppen har aktivt la mnat in budgetmotioner i riksdagen fo r att o ka pa anslagen fo r va ra va gar pa landsbygden. A ven va gbelysningen a r va sentlig ur sa kerhetssynpunkt. Det finns teknologiska lo sningar som mo jliggo r energisna lare alternativ till va gbelysning vi kunde satsa pa. Genom att ga o ver till LED-gatubelysning sparar man o ver 50 procent el ja mfo rt med traditionell gatubelysning. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP genom sina representanter i riksdagen och i kommunerna arbetar för att vägnätet förbättras och underha lls genom att anslagen ho js och en ja mnare regional fo rdelning tilla mpas att det byggs la ttrafikleder att vägbelysningen utökas 32 Fyrfilig vägförbindelse till Pargas A bolands ska rga rd a r i dessa kristider i stort behov av statliga infrastrukturinvesteringar fo r att bl.a. fo rba ttra sysselsa ttningsla get. Ska rga rdsva gen, va g nr 180 fo renar Sta derna St Karins och Pargas med varandra. Ska rga rdsva gen a r byggd pa och 1960 talen enligt da ga llande trafikma ngd och da tida behov fo r fordonen. Va gen a r inte la ngre pa den niva den nuvarande trafikma ngden och fordonen kra ver. Trafikma ngden pa Ska rga rdsva gen varierar i dagsla ge mellan och fordon per dygn. Av dessa a r i medeltal ca 700 tunga fordon. Ska rga rdsva gen a r en av Egentliga Finlands mest trafikerade trafikleder vad ga ller fordonsma ngd i proportion till va gen. Hastigheten har 2015 pa ett flertal sta llen sa nkts fra n 80 till 70 km i timmen, vilket fo rorsakar tidsfo rluster och otrevliga situationer, eftersom la mpliga omko rningsplatser inte egentligen finns. trafikolyckor i A boland, av vilka 300 ledde till personskador och 9 stycken till do den. Av dessa har olyckor speciellt koncentrerat sig till Ska rga rdsva gen och dess anslutningar. Ska rga rdsva gen a r synnerligen sa rbar da den utgo r den enda fo rbindelsen ut till Va sta bolands ska rga rd. Eftersom va gen har bara en ko rbana med en fil i vardera riktningen uppsta r la tt sto rningar i trafiken. Vid olyckstillfa llen a r hela va gen avbruten och varken nyttotrafik, privatfordon eller utryckningsfordon kan ta sig fo rbi. De ma nga broarna a r dessutom i behov av reparationer och underha ll, varvid viktbegra nsningar och tempora ra sta ngningar av halva va gbanan a r enda mo jligheten fo r att fa arbetena gjorda. Dylika begra nsningar har tidvis pa ga tt i veckor och ma nader, varvid stundtals flera kilometer la nga trafikstockningar uppsta tt. Vid tempora ra viktbegra nsningar har inte heller den tunga industrins varutransporter fungerat. En ny bro o ver Ra vsund och en fast fo rbindelse mellan Pargas och Nagu planeras och den kommer ytterligare att o ka trycket pa va gen mellan S:t Karins och Pargas. Da rfo r borde den delen av Ska rga rdsva gen vara helt utbyggd senast da den fasta fo rbindelsen till Nagu tas i bruk. Trafikma ngden a r redan nu a r tillra ckliga fo r en va g av motorva gsstandard. SFP i Pargas föreslår att SFP verkar fo r byggandet av en mestadels fyrfilig va g mellan S:t Karins och Pargas. SFP i Pargas Anders Kjellman Va gna tet i Finland a r pa ma nga ha ll i svagt skick. Underha llet av mindre va gar a r eftersatt samtidigt som resurserna inte varit tillra ckliga fo r att utveckla de sto rre va garna sa att de motsvarar dagens standard, och inte har den sa kerhetsniva som skulle vara o nskva rd. Uppgifter visar att basva gna tet beho ver en ma rkbar ho jning av finansieringen fo r att ens ha lla dagens niva. Motiona rerna har helt ra tt i att satsningar pa utvecklandet av ska rga rdsva gen skulle vara va ldigt viktigt fo r ska rga rdsborna. Landsva g 180 d.v.s. Ska rga rdsva gen lo per mellan Pargas samt dess ska rga rdsdelar; Nagu, Korpo och Houtska r samt A boregionen. Att va gen endast a r tva filig leder som motiona rerna framfo r till en fo rsa mrad trafiksa kerhet, trafikstockningar och da ligt fungerande anslutningar. Planeringen av en fast va gfo rbindelse mellan Pargas och Nagu ga r vidare och om den investeringen kan fo rverkligas inneba r det att trafikma ngden kommer att o ka ytterligare. Det ha r inneba r att det a r oerho rt viktigt att satsningar go rs pa att fo rba ttra landsva g 180 och modernisera va gen till att motsvara dagens krav och niva. Investeringen skulle ha en stor betydelse fo r hela A boregionen. Partifullmäktige föreslår för partidagen att SFP arbetar för att vägen mellan S:t Karins och Pargas byggs om till en mestadels fyrfilig va g Ska rga rdsva gen a r den enda tillbuds sta ende trafikfo rbindelsen fo r fast bosatta inva nare och deltidboende i 8300 fritidsfastigheter. Dessutom beso ks ska rga rden speciellt sommartid av ett stort antal turister. I omra det finns ca 1300 fo retag som a r beroende av transporter. Dessutom finns det tung industri i Pargas, sa som gruvindustri och byggnadsmaterialindustri, vilken huvudsakligen a r beroende av tunga landsva gstransporter. Enligt A bolands trafiksa kerhetsplan skedde under