7 Uppföljningsrapport 1, 2016 för Region Halland

Transkript

1 7 Uppföljningsrapport 1, 2016 för Region Halland

2 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum Uppföljningsrapport 1 för Region Halland RS Beslut Regionstyrelsen beslutar att uppdra åt driftnämnderna att bredd införa metodik, arbetssätt och positiva erfarenheter från piloterna i det regionövergripande Framtidsarbetet samt att redovisa konkreta resultat och beslut utav detta. med godkännande överlämna Uppföljningsrapport till regionfullmäktige. Ärendet Region Hallands resultat efter tre månader uppgår till -48 mnkr, vilket är 30 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. För helåret 2016 prognostiseras resultatet till 2,5 mnkr, vilket är 47 mnkr bättre än årsbudgeten (Regionens årsbudget uppgick vid årets ingång till -44,7 mnkr). Prognosen förutsätter att besparingseffekten i det regiongemensamma framtidsarbetet uppnås med cirka 100 mnkr. Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande en ekonomisk obalans, prognostiserad budgetavvikelse är samma som efter februari månad och uppgår till -198 mnkr, varav -65 mnkr avser regionvården. Även Driftnämnden Psykiatri redovisar ett negativt resultat. För helåret prognostiseras resultat och budgetavvikelsen till -32 mnkr. Under årets tre första månader har de faktiska nettokostnaderna ökat med 6,7 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,0 procent. Under 2015 erhöll regionen en jämförelsestörande återbetalning från AFA Försäkring uppgående till 37 mnkr. Om denna post exkluderas, skulle den justerade nettokostnadsökningen varit 4,7 procent efter tre månader och den prognostiserade ökningen 4,6 procent vid årets slut. Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår regionstyrelsen besluta att uppdra åt driftnämnderna att bredd införa metodik, arbetssätt och positiva erfarenheter från piloterna i det regionövergripande Framtidsarbetet samt att redovisa konkreta resultat och beslut utav detta. med godkännande överlämna Uppföljningsrapport till regionfullmäktige.

3 Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Uppföljningsrapport Vid protokollet Maria Fransson Justering av protokollet sker vecka 23 Mats Eriksson Margit Bik Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

4 TJÄNSTESKRIVELSE 1(4) Datum Diarienummer RS Cathrin Nordander Tovstedt Avdelningen för styrning och uppföljning Tel Regionstyrelsen Region Halland Uppföljningsrapport Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att Uppdra åt driftnämnderna att bredd införa metodik, arbetssätt och positiva erfarenheter från piloterna i det regionövergripande Framtidsarbetet samt att redovisa konkreta resultat och beslut utav detta Med godkännande överlämna Uppföljningsrapport till regionfullmäktige Sammanfattning Region Hallands resultat efter tre månader uppgår till -48 mnkr, vilket är 30 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. För helåret 2016 prognostiseras resultatet till 2,5 mnkr, vilket är 47 mnkr bättre än årsbudgeten (Regionens årsbudget uppgick vid årets ingång till -44,7 mnkr). Prognosen förutsätter att besparingseffekten i det regiongemensamma framtidsarbetet uppnås med cirka 100 mnkr. Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande en ekonomisk obalans, prognostiserad budgetavvikelse är samma som efter februari månad och uppgår till -198 mnkr, varav -65 mnkr avser regionvården. Även Driftnämnden Psykiatri redovisar ett negativt resultat. För helåret prognostiseras resultat och budgetavvikelsen till -32 mnkr. Under årets tre första månader har de faktiska nettokostnaderna ökat med 6,7 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,0 procent. Under 2015 erhöll regionen en jämförelsestörande återbetalning från AFA Försäkring uppgående till 37 mnkr. Om denna post exkluderas, skulle den justerade nettokostnadsökningen varit 4,7 procent efter tre månader och den prognostiserade ökningen 4,6 procent vid årets slut.

5 2(4) Regional utveckling Regional samhällsplanering har arbetat med att förbereda en ny regional infrastrukturplan, att genomföra bredbandsstrategin samt driva ett innovationsarbete inom Arena Grön Tillväxt. Kultur och skola Inom skolverksamheten har båda folkhögskolorna startat Studiemotiverande folkhögskolekurser, Etableringskurser för nyanlända samt Svenska i vården för asylsökande med tandläkar- eller läkarutbildning. Kultur i Halland har tillsammans med kommunerna genomfört dialogmöten för att ta reda på vilken kultur hallänningen önskar i sin kommun och region. Hälso- och sjukvård Under perioden januari-mars har tillgängligheten minskat något i den specialiserade vården i Halland förhållande till samma period förra året. Arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancer fortsätter som planerat och fler cancerprocesser är nu igång. Antal vårdtillfällen såväl inom den slutna vården och mottagningsbesök inom Hallands sjukhus har minskat. Även inom den vuxenpsykiatriska öppenvården och inom Närsjukvården Halland har antalet besök minskat. Piloterna i Framtidsarbetet pågår, men takten och intensiteten behöver öka. Likaså behöver förändringarna som testas i piloterna genomföras mer konsekvent enligt metoderna. Driftnämnderna behöver intensifiera analysen av de stora förändringar som har skett i såväl flöden som tillgänglighet både ur nämndens eget perspektiv och i ett gemensamt systemperspektiv. EKONOMISKT RESULTAT Regionens resultat efter tre månader uppgår till -48 mnkr, vilket är 30 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförsämring med 37 mnkr, men då ingick det i 2015 års resultat en jämförelsestörande intäkt av engångskaraktär, vilken avsåg återbetalningen av premier från AFA Försäkring. Exkluderas denna engångspost innebär resultatet en resultatförbättring med 1 mnkr. Hälso- och sjukvården har förbättrat resultatet med 13 mnkr, medan regionens övriga verksamhet har försämrat resultatet med 12 mnkr, vid en jämförelse med motsvarande period föregående år.

6 3(4) Region Hallands resultat för 2016 prognostiseras till 2,5 mnkr vid årets slut, vilket är 47 mnkr bättre än årsbudgeten. Prognosen förutsätter att årets besparingseffekt i det regiongemensamma framtidsarbetet uppnås med 100 mnkr. Jämfört med 2015 års resultat innebär prognosen en resultatförbättring med 26 mnkr. I 2015 års resultat ingick en jämförelsestörande intäkt av engångskaraktär, vilken avsåg återbetalning av premier från AFA Försäkring med 37 mnkr. Om återbetalningen från AFA Försäkring exkluderas 2015, så innebär 2016 års prognos en resultatförbättring med 63 mnkr. Resultat per nämnd/styrelse Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden Psykiatri har fortfarande ekonomiska obalanser. Prognostiserat resultat och budgetavvikelse är -198 mnkr för Driftnämnden Hallands sjukhus, varav -65 mnkr avser regionvården och för Driftnämnden Psykiatri är prognosen -32 mnkr. En central reserv avsattes i budget 2016 för de obalanser som identifierades i budgetarbetet. Denna reserv uppgår till 175 mnkr och ligger centralt under regiongemensamma kostnader och finansiering. SKATTE-OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 4,5 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period För helåret 2016 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 5,4 procent. Under årets tre första månader har de faktiska nettokostnaderna ökat med 6,7 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,0 procent, vilket kan jämföras med den budgeterade nettokostnadsökningen på 4,4 procent för 2016 (budget 2016 i förhållande till utfall 2015). Under 2015 erhöll regionen en jämförelsestörande återbetalning från AFA Försäkring uppgående till 37 mnkr. Om denna post exkluderas, skulle den justerade nettokostnadsökningen varit 4,7 procent efter tre månader och den prognostiserade ökningen 4,6 procent vid årets slut. INVESTERINGAR Årets investeringsbudget omsluter 535 mnkr, vilket är 140 mnkr mer än föregående års anslag. Periodens investeringar uppgår till 122 mnkr, vilket är 73 mnkr högre än för motsvarande period föregående år.

7 4(4) MEDARBETARE För perioden har Region Halland en lägre arbetad tid än föregående år. Det är dels ett högre uttag av ledigheter och en högre sjukfrånvaro. Total införd tid i Region Hallands system är 15 heltidstjänster lägre än förra året. Det är sjuksköterskor och läkare som bidrar mest till den minskade arbetade tiden för perioden. Sjukfrånvaron är för perioden 6,0 procent, vilket är 0,5 procentenhet högre än motsvarande period förra året. Fortsatta bemanningssvårigheter inom psykiatrin, framför allt på läkarsidan. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör William Hedman Ekonomidirektör

8 1

9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Omvärld... 3 Sammanfattning av årets tre första månader... 4 Ekonomiskt resultat... 5 Arbetet med Tillväxtstrategin går vidare... 5 Och arbetet med Hälso- och sjukvårdsstrategin tar ett stort steg framåt... 5 Regional utveckling... 6 Kultur och Skola... 7 Hälso- och sjukvård... 8 Framtidsarbetet i praktiken Medarbetare Finansiell analys Driftredovisning Investeringsredovisning Resultaträkning Balansräkning Verksamhetsuppföljning

10 Inledning Region Halland har uppdraget att tillgodose en god hälso- och sjukvård till alla som bor eller vistas i Halland. Regionen har också ett utvidgat ansvar för regional tillväxt och utveckling. De senaste årens kostnadsutveckling, främst inom hälso- och sjukvården, innebär en stor utmaning för Region Halland. Mål & Budget 2016 har därför fokus på arbetet för att få balans mellan intäkter och kostnader och samtidigt fullfölja välfärdsuppdraget till invånarna. Uppföljningsrapport 1 redovisar aktiviteter och resultat som omfattar perioden januari mars Rapporten ger en bild av hur arbetet fortlöper, analyserar eventuella avvikelser och bedömer vissa resultatindikatorer i förhållande till uppställda mål. Rapporten redovisar också en prognos över det ekonomiska resultatet för helåret. Omvärld I Ekonominytt nr 07/2016 skriver Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, om nya planeringsförutsättningar för åren , vilka innebär en kraftig nedrevidering jämfört med den prognos SKL publicerade i februari. SKL förutser nu betydligt svagare utveckling av arbetade timmar som en följd av att BNP-tillväxten innevarande år ser ut att bli lägre än vad SKL räknade med i februari och att SKL nu utgår från att arbetsmarknaden når balans år 2019 på en lägre sysselsättningsnivå än i förra prognosen. Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt i fjol med en ökning av BNP på närmare 4 procent. Framöver beräknas tillväxten bli något lägre och BNP väntas i år och nästa år öka med omkring 3 procent. Den svenska ekonomin fortsätter därmed att utvecklas starkare än ekonomin i många andra länder, vilket förklaras av en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan samt att byggnadsinvesteringar växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält som en konsekvens av den omfattande flyktinginvandringen. Jämfört med bedömningen som presenterades i februari har en del förändringar skett. Den mest avgörande är en ny befolkningsprognos som innebär att befolkningen framöver inte växer lika mycket som i tidigare bedömning. I bedömningen från februari antogs befolkningen öka med uppemot 1 miljon mellan 2014 och 2019, men i den nya befolkningsprognosen begränsas ökningen till cirka Skillnaden hänger samman med en inte lika omfattande nettoinvandring. Till det ska läggas att den svenska ekonomin under början av året har utvecklats svagare än beräknat, vilket dragit ner bedömningen för i år. Trots de nedjusteringar som gjorts är bilden att den svenska ekonomin utvecklas i relativt god takt i år och nästa år. Det innebär att svensk ekonomi lämnar lågkonjunkturen bakom sig och når konjunkturell balans. Konjunkturläget nästa år kan beskrivas i termer av mild högkonjunktur. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skatteunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer, vilket är ungefär dubbelt mot normalt. 3

11 Samtidigt når arbetslösheten nästa år ner mot 6,5 procent. Däremot avtar skatteunderlagstillväxten efter 2017 vilket till stor del beror på att arbetsmarknadsläget leder till svagare sysselsättningstillväxt. För åren 2018 och 2019 har ingen egentlig prognos gjorts. Den svenska ekonomin förutsätts nå konjunkturell balans och därefter utvecklas i linje med potentiell tillväxt. Det innebär BNP-ökningar på 1,8 procent dessa båda år och en tillväxt i inhemsk efterfrågan som är av ungefär samma omfattning. Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de växande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Samtidigt utvecklas hushållens konsumtionsutgifter långsammare än under 2016 och 2017 till följd av en väsentligt svagare inkomstutveckling. Kollektivtrafikens och hälso- och sjukvårdens nettokostnader 2015 Verksamhetskostnaderna på riksnivå från bokslut 2015 kommer att ligga till grund för 2017 års utjämning. Då verksamhetskostnader ännu inte är fastställda har SKL gjort en bedömning av dessa utifrån preliminära uppgifter för utvecklingen mellan 2014 och I hälso- och sjukvården beräknas kostnaderna öka med 4,9 procent och i kollektivtrafiken med 6,5 procent. (Källa SKL Ekonominytt Nr 07/2016) Sammanfattning av årets tre första månader Årets tre första månader har börjat positivt för Region Halland. Utmaningar från 2015 med arbetet för en ekonomi i balans och ett paradigmskifte gällande hela hälso- och sjukvårdssystemets arbetssätt kvarstår och accentueras ytterligare. Piloterna i Framtidsarbetet pågår, men takten och intensiteten behöver öka. Likaså behöver förändringarna som testas i piloterna genomföras mer konsekvent enligt metoderna. Både för att tydligt kunna avläsa effekterna och också för att regionen ska få de nödvändiga byggstenarna för arbetet över gränserna. Detta kräver ett aktivt arbete av driftnämnderna. Bedömningen i respektive förvaltning är att den ekonomiska potentialen för 2016, ca 100 miljoner, kan uppnås till årets slut, vilket är i linje med Mål och budget Ett gemensamt resultat med förbättrade och mer sammanhängande flöden för patienterna och vård på rätt vårdnivå förutsätter gemensamma arbetssätt och metoder. Det är ett omställningsarbete som ställer stora krav på ledning och styrning och mod liksom handlingskraft i alla led. Det förutsätter också en förändrad uppföljning för att kunna följa förändringar, styra i önskad riktning och utvärdera verksamma arbetssätt i piloter, inom förvaltningar och regionövergripande. Det arbetet har startat. Utgångspunkten i Framtidsarbetets fas 1, att allt hänger ihop det vill säga att det som förändras inom ett område, en förvaltning, påverkar andra delar, bekräftas i fas 2. Det betyder också att Region Halland inte får ett önskat resultat på övergripande nivå när det gäller processer inom och mellan förvaltningarna, om inte delarna genomförs på ett likartat sätt. 4

12 Ekonomiskt resultat Region Hallands resultat efter tre månader uppgår till -48 mnkr, vilket är 30 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. För helåret 2016 prognostiseras resultatet till 2,5 mnkr, vilket är 47 mnkr bättre än årsbudgeten (Regionens årsbudget uppgick vid årets ingång till -44,7 mnkr). Prognosen förutsätter att besparingseffekten i det regiongemensamma framtidsarbetet uppnås med cirka 100 mnkr. Driftnämnden Hallands sjukhus har fortfarande en ekonomisk obalans, prognostiserad budgetavvikelse är samma som efter februari månad och uppgår till -198 mnkr, varav -65 mnkr avser regionvården. Även Driftnämnden Psykiatri redovisar ett negativt resultat. För helåret prognostiseras resultat och budgetavvikelsen till -32 mnkr. Under årets tre första månader har de faktiska nettokostnaderna ökat med 6,7 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,0 procent. Under 2015 erhöll regionen en jämförelsestörande återbetalning från AFA Försäkring uppgående till 37 mnkr. Om denna post exkluderas, skulle nettokostnadsökningen varit 4,7 procent efter tre månader och den prognostiserade ökningen 4,6 procent vid årets slut. Omfattande åtgärder/insatser krävs inom regionen för att bromsa kostnadsutvecklingen och komma i långsiktig ekonomisk balans. Det övergripande målet med Framtidsarbetet är att visa resultat och ökat värde för patienten genom ökad samverkan i hälso- och sjukvårdssystemet, vilket inledningsvis kan innebära ökade kostnader för en del och minskade för andra, därför är det den aggregerade kostnadsutvecklingen som är det viktiga. Analysen och arbetet inom och över driftnämndgränser behöver intensifieras för att förstå förändringar av flöden såväl inom den egna förvaltningen som i hälso- och sjukvårdssystemet som helhet. Detta arbete kommer att fortsätta under året. Arbetet med Tillväxtstrategin går vidare Inom regional utveckling fortsätter arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin. Årets första tre månader har inneburit förberedelser inför den kommande infrastrukturplanen och flera nya projekt inom social hållbarhet och näringsliv. Projekten innebär att nya samverkansmönster och samarbetskonstellationer skapas, vilka ska bidra till Tillväxtstrategins mål om hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Och arbetet med Hälso- och sjukvårdsstrategin tar ett stort steg framåt Arbetet med att ta fram en hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland som påbörjades under hösten 2015 resulterade under kvartal 1 i ett inriktningsbeslut för mål och delmål. Målet lyder: "En hälso- och sjukvård för bättre hälsa" och är därefter nedbrutet på fem delmål: 5

13 Arbetar hälsofrämjande och levererar en individuell hälso- och sjukvård av hög kvalitet för en god och jämlik hälsa Är trygg, sammanhållen och utformas tillsammans med patient och närstående Arbetar med ständig förbättring för bättre hälsa hos invånarna Möjliggör att invånare själva tar ansvar utifrån egen förmåga Har en tydlig prioritering av hur kompetens och resurser används Med målbilden beslutad fortsätter nu arbetet med konkretisering, liknande den struktur som används i Tillväxtstrategin: strategiska val, prioriteringar och slutligen ned till åtgärder. Ramverket för strategin kommer att ha indikatorer och målvärden på olika nivåer för att på ett tydligt sätt kunna följas upp. Uppföljningen av hälso- och sjukvårdsstrategin kommer att integreras i sedvanlig ledning och styrning. Regional utveckling I Tillväxtstrategin har Regionfullmäktige pekat ut målen för tillväxtarbetet i Halland. Dessa är hög attraktivitet, stark konkurrenskraft och fler i arbete. Region Halland leder och samordnar tillväxtarbetet med utgångspunkt i dessa tre målsättningar. Under årets tre första månader har verksamheterna inom regional utveckling genomfört en rad aktiviteter. Regional samhällsplanering har arbetat med att förbereda en ny regional infrastrukturplan, att genomföra bredbandsstrategin samt driva ett innovationsarbete inom Arena Grön Tillväxt. Som underlag till den kommande infrastrukturplanen håller en systemanalys på att tas fram. Under våren har det arbetet bland annat handlat om att kartlägga näringslivets transporter, vilket är en delmängd i den kommande systemanalysen. Beslut om regional infrastrukturplan för tas under våren Vidare driver Region Halland på genomförandet av bredbandstrategin. Fibertillgången kartläggs på fastighetsnivå och Region Halland har nu upphandlat en samarbetspartner för 100 procentig utbyggnad av höhastighetsbredband i hela Halland. Det är ett målmedvetet steg som har sin grund i Tillväxtstrategi för Halland och den regionala Bredbandsstrategin med målsättning om att skapa högattraktivitet och god tillgänglighet i Halland. I Arena Grön Tillväxt fortsätter innovationsarbetet med jord, skog och vatten som bas. Under våren har två ansökningar lämnats in till forsknings- och innovationsfinansiären Vinnova. Den ena handlar om tester av cellulosabaserade produkter i sjukvården, och den andra om att använda sjukvården som testmiljö för textil från tidningspapper. Inom näringsliv är flera processer igång. Bland annat har projektet Destination Halland 2020 startat. Rekrytering pågår inom projektet och flera aktiviteter är påbörjade. Vidare har arbetet inom kompetensplattformen växlats upp. Sedan januari har en halvtidstjänst knutits till plattformen och en kommunikationsplattform är under framtagande. Avseende innovationsstöd för hela Halland är beslut tagna för de flesta 6

14 finansiella instrument och en kommunikationsplan håller på att utarbetas. Social hållbarhet har bland annat påbörjat projektet Bästa samverkansplatsen, vilket ska stärka samverkan mellan Region Halland och civilsamhället. Upplägg har tagits fram och kontakter tagits med aktörer inom civilsamhället. I den nyskapade Strategisk grupp integration, under Chefsgrupp Halland, har en handlingsplan tagits fram baserat på de utvecklingspunkter som lyftes i kartläggningen av asyl- och etableringsprocessen samt processen för ensamkommande barn. Fokus har flyttats från etablering av nyanlända till att långsiktigt stödja integration och inkludering. Från social hållbarhet kan även arbetet med att se över samverkansavtalet för vuxenutbildning lyftas. Det är nyligen påbörjat och möten med vuxenrektorerna har genomförts. Kultur och Skola Region Halland ansvarar för regional kulturpolitik med grund i den nationella samverkansmodellen och fördelar statliga och regionala anslag till kultur. Detta omhändertas genom kulturplanen för perioden Kultur och skolans verksamheter ska bidra till målen stark konkurrenskraft och hög attraktivitet. För att uppnå dessa övergripande mål har under årets tre första månader en lång rad aktiviteter genomförts. Inom skolverksamheten har båda folkhögskolorna startat Studiemotiverande folkhögskolekurser, Etableringskurser för nyanlända samt Svenska i vården för asylsökande med tandläkar- eller läkarutbildning. Under perioden har handledarutbildningar inom socialt företagande förberetts. Katrineberg fortsätter att utveckla utbildning för kontakttolkar. Vuxenutbildningen på Munkagårdsgymnasiet har många deltagare och visar goda resultat avseende hur många som erhåller anställning efter avslutad kurs. Kultur i Halland har tillsammans med kommunerna genomfört dialogmöten för att ta reda på vilken kultur hallänningen önskar i sin kommun och region. Man har även genomfört dialoger med unga liksom med fria yrkesverksamma konstnärer. Art Inside Out har övergått från projekt till permanent verksamhet och har under perioden detaljplanerat årets första residens om stadsutveckling i Varberg samt förberett kommande repertoar tillsammans med kommunerna. Flera satsningar för ökad internationalisering har genomförts eller påbörjats: EU- finansierade Nordic Buzz för att utveckla de kreativa näringarna och vistelsestipendier till nationellt polskt skulpturcenter i Orúnsku är två exempel. Ett interregionalt samarbete, Regionsamverkan Sydsverige, har formerats kring dansutveckling. Stjärnlösa Nätter, en teaterföreställning för gymnasiet med utgångspunkt i hederskultur, som har nått samtliga kommuner, är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen, Region Halland, Riksteatern Halland och Boulevardteatern i Stockholm. Läsfrämjande och språkutvecklande aktiviter har genomförts, till exempel en utbildningsdag kring läsfrämjande för all folkbibliotekspersonal, en nationell konferens om små barns språkutveckling samt påbörjad satsning Språkstart Halland på asylboenden. 7

15 Sammanfattningsvis bedöms genomförda aktiviteter, där ovanstående bara utgör exempel, stärka såväl Hallands konkurrenskraft som attraktivitet. Hälso- och sjukvård Region Halland ska verka för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland och tillgodose invånarnas behov av en säker och tillgänglig vård med hög kvalitet. Under perioden januari-mars har tillgängligheten minskat något i den specialiserade vården i Halland förhållande till samma period förra året. Arbetet med standardiserade vårdförlopp inom cancer fortsätter som planerat och fler cancerprocesser är nu igång. Tillgänglighet till specialistvård Tillgänglighet till nybesök inom ramen för den lagstadgade vårdgarantin (90 dagar) har försämrats januari-mars jämfört med samma period föregående år. 89 procent av patienterna som väntar på nybesök erbjuds tid inom 90 dagar. En bidragande förklaring är att hudkliniken vid Hallands sjukhus inte kunnat erbjuda tid inom vårdgarantins tidsgränser. 477 patienter hade i månadsskiftet februari/mars väntat mer än 90 dagar på ett besök vid kliniken. Detta är uppmärksammat och vårdval hud har tillförts resurser för att kunna erbjuda väntande patienter besök. Tillgängligheten till behandling/operation är däremot fortsatt god i relation till den lagstadgade vårdgarantin, med 97 procent måluppfyllelse. Region Hallands eget mål om att erbjuda tid för nybesök inom 60 dagar nås inte under årets två första månader. Som ovan beskrivet, så är väntande patienter till hudkliniken en del av förklaringen. Även inom kardiologin, lungkliniken och diabetesvården har man svårigheter att klara tillgänglighetsmålen till nybesök, liksom när det gäller andelen utförda hörapparatutprovningar inom 60 dagar. Inom psykiatrin har sjukfrånvaro och personalomsättning bidragit till att man inte nått tillgänglighetsmålen och endast 61 procent av väntande patienter har erbjudits nybesök inom 60 dagar. Det är fortsatt urologisk vård som har svårt att tillgodose tillgänglighetsmålet för behandling. Måluppfyllelse Tillgänglighet till specialiserad vård Januari 2016 Februari 2016 Mars 2016 Minst 80 % av patienterna ska ha fått besök/behandling inom 60 dagar Nybesök 72% 75% 82% Operation/åtgärd 72% 74% 75% Källa: SKL databas SiGne 8

16 Tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa Under 2015 nådde barn- och ungdomspsykiatrin för första gången på sju år målen inom den så kallade Psykiatriöverenskommelsen tillgänglighet för barn och unga med psykisk ohälsa. Årets första månader visar varierande resultat, men under mars uppnåddes målen för både nybesök och fördjupad utredning/behandling. Måluppfyllelse Barn och unga med psykisk ohälsa minst 90 % av väntande till nybesök ska ha erbjudits tid inom 30 dagar minst 80 % av väntande till fördjupad utredning/behandling ska ha erbjudits tid inom 30 dagar Januari 2016 Februari 2016 Mars 2016 Nybesök 80 % 92 % 95% Fördjupad utredning/behandling 68 % 71 % 84% Källa: SKL databas SiGne Ambulans och 1177 Andelen besvarade samtal inom 1177 under första kvartalet ligger något lägre än det nationella målvärdet på 85 procent. När det gäller tillgängligheten vid Ambulansens Prio 1-uppdrag (80 procent ska nås inom 10 min) så nås inte målet, utan siffran ligger på cirka 70 procent. Enligt förvaltningen pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra tillgängligheten inom ambulanssjukvården. Vårdgaranti Antalet patienter som hänvisats från Region Halland och fått vård hos annan vårdgivare har totalt sett minskat under perioden. Under januari till mars hänvisades 2416 patienter för nybesök jämfört med 2744 patienter under samma period föregående år. Minskningen beror bland annat på att antalet patienter som hänvisats från hudkliniken har minskat markant sedan sommaren De väntande patienterna har, som ovan beskrivet, haft påverkan på regionens totala måluppfyllelse avseende tillgänglighet. Även om de totala siffrorna för vårdgaranti gått ner, så syns en mindre ökning av antal patienter som skickats till vårdgaranti för behandling, jämfört med förra året. Kostnaden för vårdgarantin ackumulerat 2016 är för öppenvård kronor och för slutenvården kronor, det vill säga totalt runt 20 miljoner kronor. Motsvarande siffra för 2015 var 22 miljoner kronor. Standardiserade vårdförlopp Arbetet med Standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården fortsätter och femton vårdförlopp är nu igång. Totalt har 471 patienter genomgått standardiserade vårdförlopp under perioden september 2015 till mars Av dessa patienter så har 114 stycken, det vill säga ungefär en fjärdedel, fått en cancerdiagnos. Övriga 357 9

17 patienter har alltså inte diagnosticerats med cancer och har därmed avslutat SVF innan start av behandling Antal patienter i Region Halland som genomgått Standardiserat vårdförlopp, sep 2015-mars Koordinatorsfunktioner har inrättats vid Hallands sjukhus för att remisser som gäller SVF ska hanteras så fort som möjligt. Preliminära uppgifter kring ledtider i implementerade SVF:er tyder på att Region Halland står sig väl både i relation till nationella målvärden och i förhållande till andra landsting. Ett mått som följs i processerna är andelen rätt märkta remisser från närsjukvård respektive Hallands sjukhus. I dagsläget är det ungefär en tredjedel av remisserna som utfärdats för aktuella diagnoser som märks på rätt sätt med SVF enligt rutin. Processerna har varit igång en kort tid och det handlar om att hantera komplexa informationsstrukturer eftersom ett stort antal medarbetare ute i verksamheten är involverade i det nya arbetssättet. Den 18 april startade sex nya SVF för bukspottskörtel, gallblåsa-gallvägar, hjärna, lever, myelom och äggstockscancer. SVF för maligna melanom beräknas starta upp före sommaren. SVF för okänd primärtumör och SVF allvarliga ospecifika symtom planeras att komma igång senast under hösten Kvalitet och patientsäkerhet Då flera av kvalitetmåtten som följs inom de olika förvaltningarna endast redovisats för årets två första månader så är det svårt att dra några slutsatser av utfallet. En redovisning av kvalitet görs därför till Uppföljningsrapport 2. I all korthet kan nämnas att på Hallands sjukhus vidtas åtgärder inom hjärtsjukvård för att klara rekommenderad ledtid från ankomst till sjukhus till PCI. Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar uppgår fortfarande inte till målvärdet om 75 procent och verksamheten kommer att analysera resultatet. Inom psykiatrin pågår ett projekt för att förbättra följsamheten till sökord, så att man bättre kan följa upp andel 10

18 patienter inom vuxenpsykiatrin som får vårdplan enligt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Uppföljning av området patientsäkerhet görs till Uppföljningsrapport 2, då ett samlat resultat från nationella mätningar finns att tillgå. Produktion och verksamhet När det gäller mottagningsbesök på Hallands sjukhus så kan färre läkarbesök noteras under första kvartalet 2016 medan andelen sjukvårdande behandlingar (som utförs av andra yrkeskategorier än läkare) har ökat. På akutmottagningarna syns en ökning av besök med 2,6 procent jämfört med motsvarande period Inskrivningarna har däremot minskat, vilket tyder på att det ökade inflödet till akutmottagningarna utgörs av patienter som återvänder hem efter besöket och inte vårdas på sjukhus. Hallands sjukhus arbetar aktivt med att i allt högre grad utföra undersökningar och provtagningar på akutmottagningen för att slutbehandla patienterna där. Antalet vårdtillfällen i slutenvård har sjunkit under första kvartalet 2016 på Hallands sjukhus och avviker därmed mot budget med minus 629 vårdtillfällen, samtidigt som fler patienter har skickats på vårdgaranti för behandling. Medelvårdtiden var i mars månad knappt fyra dagar, vilket är lägsta siffran hittills i år och i linje med den stabila trend som kunde ses under förra året. Antalet utskrivningsklara patienter har minskat till mindre än hälften januari till mars i år jämfört med förra året (59 patienter jämfört med 124 förra året), bland annat tack vare ett fruktsamt samarbete mellan Hallands sjukhus Varberg och Varbergs kommun. Inom den vuxenpsykiatriska öppenvården har antalet besök minskat med 5 procent jämfört med motsvarande period tidigare år. Minskningen kopplas av förvaltningen dels ihop med de stora bemanningsproblemen med hög sjukfrånvaro och vakanser inom psykiatrin, dels till att nybesöken som är mer tidskrävande har ökat och utgör en större andel av det totala antalet besök. Även inom Närsjukvården Halland har det totala antalet besök minskat med 4 procent jämfört med motsvarande period 2015, vilket till del förklaras av det nya Hemsjukvårdsavtalet med kommunerna. Enligt förvaltningen beror det också på sjukdom och annan frånvaro hos personal. Marknadsandelen, mätt som vårdpoäng, har minskat något och uppgår till drygt 56 procent. Driftnämnderna behöver intensifiera analysen av de stora förändringar som har skett i såväl flöden som tillgänglighet både ur nämndens eget perspektiv och i ett gemensamt systemperspektiv. Arbetet med den gemensamma analysen fortsätter under året. 11

19 Framtidsarbetet i praktiken Sedan Regionstyrelsen tog beslutet att åtgärdsarbetet ska genomföras i enlighet med resultaten från analysen i fas 1, har arbetet pågått i tre olika faser. Syftet är att öka kvaliteten, skapa bättre flöden utifrån patienten och minska kostnaderna och kostnadsökningstakten. Detta ska på sikt bidra till en nytänkande hälso- och sjukvård som är bättre rustad för framtidens behov. Direkt efter beslutet lades tyngdpunkten på kommunikation och förankring internt i organisationen och i politiska forum. Inom organisationen gjordes förankringen till första linjens chef som tog de centrala budskapen successivt vidare till sina medarbetare. Förutom att starta en beredskap inför olika förändringar gav detta också en bekräftelse på avdelningsnivå för det som kommit fram under analysen. Den andra fasen, som innebar en detaljerad plan, inleddes jämsides med förankringen och var intensiv under hela hösten. Planeringen har inneburit att arbeta fram regiongemensamma arbetssätt, metoder och organisering som ska möjliggöra att nå den beslutade ekonomiska potentialen tillsammans med förändrade flöden och ökad kvalitet. Den tredje fasen i arbetet som innebär att testa metoder och arbetssätt i praktiken, i så kallade piloter, pågår. Betydelsen av arbetet är att hitta regiongemensamma funktionella byggstenar som kan kombineras och sättas samman för att åstadkomma flöden och förändringar såväl inom som mellan förvaltningarna och på övergripande nivå. Piloterna är uppbyggda utifrån den teoretiska beräkningen av var den ekonomiska och kvalitetsmässiga potentialen finns samt var flödena utifrån patienten behöver förbättras för att kunna åstadkomma regiongemensamma förbättringar. I verkligheten kan det bli förskjutningar mellan dessa områden. Förändringstakten varierar också. Efterhand tillkommer dessutom ytterligare områden som identifieras som betydelsefulla för gemensam effektivisering. Den totala ekonomiska potentialen till och med 2018 är beräknad till omkring 400 miljoner kronor. Utvecklad arbetsfördelning: använda kompetens och resurser rätt genom att rätt person/funktion ska utföra rätt arbetsuppgifter. Förväntas kunna frigöra läkartider, minska hyrpersonal, förbättra flödena. Antalet piloter ska utökas successivt. Utjämnad bemanning: i ökad omfattning låta patientflöden styra bemanningen via en förändrad schemaläggning och ökat teamarbete för fler funktioner. Antalet piloter ska utökas successivt 12

20 Halvera vårdskadorna: ett av regionfullmäktiges mål tillika en del av den ekonomiska potentialen. Tvärprofessionell grupp från samtliga förvaltningar bildas. Gemensam strategi och handlingsplan för ökat tryck i arbetet. Processen för oplanerad vård från hem till hem: regionövergripande arbete för att ge vård på rätt vårdnivå och minska antalet återinläggningar Kvarvarande effektiviseringar från GAS: genomförs i samtliga förvaltningar under Som stöd i genomförandet används alltså gemensamma arbetssätt och metoder, stödteam regionalt och i respektive förvaltning. Det kan ge ett gemensamt lärande, förändringar över gränserna och möjlighet till en adekvat styrning på respektive nivå. Piloterna ska utgå från ett dokumenterat nuläge och arbetet följs upp kontinuerligt både i förvaltningarna och genom ett centralt team med funktioner bland annat från HR och ekonomi och förändringsledning. Resultat efter 3 månader: Bedömningen i respektive förvaltning är att den ekonomiska potentialen för 2016, cirka 100 mnkr, kommer att uppnås vid årets slut. En förutsättning är att intensiteten i piloterna ökar och att de förändringar som testas i piloterna genomförs konsekvent med gemensamma arbetssätt och metoder. Både för att tydligt kunna avläsa effekterna och också för att få de nödvändiga byggstenarna för arbetet över gränserna. Det önskade och förväntade resultatet på övergripande nivå, det vill säga, på en systemnivå, gällande processer inom och mellan förvaltningarna kommer inte att uppnås om inte delarna genomförs på ett likartat sätt. Medarbetare Under första kvartalet har en rad aktiviteter genomförts för att stärka kompetensförsörjningen. Som exempel kan nämnas att språkpraktik i svenska för asylsökande läkare och tandläkare är igång på folkhögskolorna i Löftadalen och Katrineberg. Syftet med satsningen är att korta vägen till arbete genom att erbjuda språkundervisning och praktisk inblick i den svenska vården. Initiativet kommer att pågå till och med februari Dessutom är beslut fattat i Regionstyrelsen att till hösten starta ett kompetenscentrum på Andersbergs vårdcentral. Syftet är att etablera en utbildningsvårdcentral för läkare och sjuksköterskor med utländsk examen där teori ska varvas med praktik. Projektet kommer att pågå till och med december Målet Region Halland som en tydlig och attraktiv arbetsgivare mäts genom indikatorerna sjukfrånvaro, mertid/övertid, personalomsättning och HME (Hållbart Medarbetarengagemang). 13

21 Sjukfrånvaron är för första kvartalet 2016 högre än förra året. Dock har Region Halland en lägre nivå jämfört med många andra landsting. Mertid/ övertid visar över tid en något sjunkande trend. För personalomsättning utarbetas rapporter för att kunna mäta omsättningen på ett mer ingående sätt. HME kommer mätas under hösten i samband med medarbetarundersökningen. Tidsanvändning Timmar omräknat till heltidstjänster Total tid Ledigheter Sjukfrånvaro Arbetad tid För perioden har Region Halland en lägre arbetad tid än föregående år. Det är dels ett högre uttag av ledigheter* och en högre sjukfrånvaro, vilket påverkar den arbetade tiden. Total införd tid i Region Hallands system är 15 heltidstjänster lägre än förra året, vilket tyder på en viss effektivisering, att regionen har vakanser och/eller att det var fler röda dagar under Dock är sjuksköterskor och läkare de yrkesgrupper som bidrar mest till den minskade arbetade tiden för perioden. *I ökningen av ledigheter under perioden märks speciellt Semester och Tillfällig föräldraledighet. Timmar genererade av timanställda motsvarar för perioden 212 heltidsanställda, vilket är strax över förra årets värde på 207. Andelen närvarotid som utgörs av mertid och övertid har för perioden varit 1,5 procent, vilket är något över förra årets värde (1,4 procent). Över tid ses dock en något minskad trend, men regionen är vaksam på dess utveckling givet trenden sedan hösten Mertid/Övertid av närvarotid, Region Halland 14

22 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro av total tid, Region Halland Sjukfrånvaron är för perioden 6,0 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än motsvarande period förra året. Liksom tidigare år har regionen en säsongseffekt i början på året där sjukfrånvaron är något högre. Ökningen ligger främst i den mellanlånga (+0,2 procent) och långa (+0,3 procent) sjukfrånvarointervallen i jämförelse perioderna emellan. Detta stöds också i ett R12 perspektiv. Kvinnor har fortsatt en högre sjukfrånvaro än män 6,6 procent (+0,6 procentenhet) respektive 3,9 (+0,3 procentenhet). Yrkesgrupperna undersköterskor samt ekonomi och transport fortsätter ha högst sjukfrånvaro, medan nivån för medicinska sekreterare är på en lägre nivå än förra året. Enligt SKL hade Region Halland (tillsammans med Kalmar) lägst sjukfrånvaro (5,0 procent) av samtliga regioner och landsting i Sverige för helåret Sjukfrånvaro (kort, mellan, lång), r12, Region Halland 15

23 Kostnader inhyrd personal Kostnader inhyrd personal (Läkare och sjuksköterskor) Kostnaderna för inhyrda läkare och sjuksköterskor är ca 7,4 mnkr över förra årets nivåer ackumulerat under samma period. Av dessa är ca 6,1 mnkr inhyrda läkare och resterande för sjuksköterskor. Psykiatrins bemanningssvårigheter ligger bakom största delen av dessa kostnader på läkarsidan (5,2 mnkr), medan PSH och Ambulansen har de största kostnaderna på sjuksköterskesidan. HS ligger i linje med föregående år för sjuksköterskor men gällande läkare har kostnaderna ökat jämfört med 2015, vilket beror på uppkomna vakanser, föräldraledigheter samt för viss kompetens som pensionerade läkare fortfarande bistår med. NSVH har ca 1,7 mnkr lägre kostnader för perioden än förra året. Snittanställda Snittanställda Region Halland ligger under föregående års antal snittanställda för perioden (-17). Detta är främst på grund av utvecklingen inom Hallands sjukhus (-32) och PSH (-9) och ses främst i grupperna sjuksköterskor och rehab/paramedicin. 77 procent av tillsvidare- och visstidsanställda arbetar heltid, vilket är en ökning med ca 1 procentenhet. Ökningen syns bland kvinnor och numera arbetar 73 procent av kvinnorna heltid. 16

24 Finansiell analys Mnkr Resultat Prog 2016 Resultat Balanskravsresultat RESULTAT - Regionens resultat efter tre månader uppgår till -48 mnkr, vilket är 30 mnkr bättre än den periodiserade budgeten. Jämfört med motsvarande period föregående år är det en resultatförsämring med 37 mnkr, men då ingick det i 2015 års resultat en jämförelsestörande intäkt av engångskaraktär, vilken avsåg återbetalningen av premier från AFA Försäkring. Exkluderas denna engångspost innebär resultatet en resultatförbättring med 1 mnkr. Hälso- och sjukvården har förbättrat resultatet med 13 mnkr, medan regionens övriga verksamhet har försämrat resultatet med 12 mnkr, vid en jämförelse med motsvarande period föregående år. - Region Hallands resultat för 2016 prognostiseras till 2,5 mnkr vid årets slut, vilket är 47 mnkr bättre än årsbudgeten 1). Prognosen förutsätter att årets besparingseffekt i det regiongemensamma framtidsarbetet uppnås med 100 mnkr. - Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden Psykiatri har fortfarande ekonomiska obalanser. Prognostiserat resultat och budgetavvikelse är -198 mnkr för Driftnämnden Hallands sjukhus, varav -65 mnkr avser regionvården och för Driftnämnden Psykiatri är prognosen -32 mnkr. En central reserv avsattes i budget 2016 för de obalanser som identifierades i budgetarbetet. Denna reserv uppgår till 175 mnkr och ligger centralt under regiongemensamma kostnader och finansiering. - Jämfört med 2015 års resultat innebär prognosen en resultatförbättring med 26 mnkr. I 2015 års resultat ingick en jämförelsestörande intäkt av engångskaraktär, vilken avsåg återbetalning av premier från AFA Försäkring med 37 mnkr. Om återbetalningen från AFA Försäkring exkluderas 2015, så innebär 2016 års prognos en resultatförbättring med 63 mnkr. 17

25 1) Regionens årsbudget uppgick vid årets ingång till -44,7 mnkr. ÅRETS RESULTAT 3 mån 3 mån 3 mån Progn (mnkr) Årets resultat -105,2-194,5-11,2-23,4-48,2 2,5 Resultat i förhållande till verksamhetens -5,2% -0,5% -2,2% nettokostnad -2,5% -0,3% 0,0% I tabellen som följer ser vi att tremånadersresultatet exklusive jämförelsestörande poster är 1 mnkr respektive 57 mnkr bättre än de två föregående årens tremånadersresultat. Det prognostiserade resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, beräknas bli positivt vilket är första året sedan RESULTATUTVECKLING Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos (mnkr) Resultat Återbetalning premier från AFA Försäkring RESULTAT exkl jämförelsestörande poster Balanskravet Kommunallagens balanskrav innebär att regioner och landsting inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år års balanskravsresultat uppgick till -29,4 mnkr, hur detta resultat ska återställas kommer att behandlas i samband med arbetet med budget Regionens balanskravsresultat 2016 prognostiseras bli lika med årets resultat, det vill säga 2,5 mnkr. Regionfullmäktige har beslutat att inte återställa det uppkomna balanskravsresultatet för 2013 (-45,1 mnkr) och 2014 (-194,5 mnkr), genom att åberopa synnerliga skäl, med hänvisning till regionens starka finansiella ställning. Skatte- och nettokostnadsutveckling Regionens största intäktskälla är regionskatten som står för cirka 72 procent av de externa intäkterna. Detta innebär att skatteintäkternas utveckling har en avgörande betydelse för regionens ekonomi. Utfallet för regionens skatteintäkter efter tre månader uppgår till mnkr vilket innebär en ökning med 5,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas skatteintäkterna till mnkr, vilket är 31 mnkr mer än årets budget. Jämfört med 2015 beräknas skatteintäkterna öka med 5,9 procent. Skatteprognosen grundas på uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting. Den stora ökningen av skatteintäkterna beror på 18

26 den starka tillväxten i svensk ekonomi, vilken för med sig att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. Efter tre månader uppgår generella statsbidragsintäkter och utjämning till 328 mnkr vilket innebär en minskning med 2,3 procent jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas intäkterna för generella statsbidrag och utjämning till mnkr, vilket är 58 mnkr högre än budgeterat och beror dels på statens generella förstärkning till landstingen med 1 miljard kronor, där Region Hallands andel prognostiseras till 32 mnkr, dels ett budgetöverskott på 26 mnkr i regionens kostnads- och intäktsutjämning. Jämfört med föregående år innebär prognosen en ökning med 2,9 procent för generella statsbidrag och utjämning, här står statens extra generella förstärkning om 32 mnkr för 2,4 procentenheter av ökningen. Prognostiserat finansnetto beräknas bli 17 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott med 10 mnkr. Överskottet beror på lägre finansiella kostnader avseende pensionsskulden. Regionens skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 4,5 procent under årets första tre månader, jämfört med samma period För helåret 2016 prognostiseras skatteintäkterna och statsbidragen öka med 5,4 procent. SKATTE- OCH NETTOKOSTNADSUTVECKLING 3 mån 3 mån 3 mån Progn Skatt och statsbidrag 0,8% 1,4% 7,6% 6,9% 4,5% 5,4% Nettokostnader 5,2% 4,3% 1,6% 4,0% 6,7% 5,0% Justerad nettokostnad 1) 5,2% 3,3% 3,5% 4,4% 4,7% 4,6% 1) Justerad nettokostnad där återbetalningarna från AFA (2013, 2015) exkluderas. Under årets tre första månader har de faktiska nettokostnaderna ökat med 6,7 procent jämfört med samma period föregående år. Prognosen vid årets slut pekar på en nettokostnadsökning med 5,0 procent, vilket kan jämföras med den budgeterade nettokostnadsökningen på 4,4 procent för 2016 (budget 2016 i förhållande till utfall 2015). Under 2015 erhöll regionen en jämförelsestörande återbetalning från AFA Försäkring uppgående till 37 mnkr. Om denna post exkluderas, skulle den justerade nettokostnadsökningen varit 4,7 procent efter tre månader och den prognostiserade ökningen 4,6 procent vid årets slut. 19

27 % Skatte- och nettokostnadsutveckling Prog 2016 Skatt statsbidrag Faktiska nettokostnader I diagrammet ovan kan vi utläsa en kraftig procentuell ökning av skatt- och statsbidragsintäkterna under 2012 och 2015, vilket beror på att regionen höjde regionskatten dessa år. Riksdagens beslut 2013 om förändringar i kostnadsutjämningssystemet, innebar successivt ökade kostnader för Region Halland under 2014 och 2015, vilket resulterade i att procentuell ökningstakt av skatt och statsbidrag blev lägre under dessa år, än vad de annars skulle varit. Under 2016 ligger utvecklingen av skatt och statsbidrag kvar på en hög nivå, vilket främst beror på en positiv utveckling av skatteintäkterna. Det som oroar i prognosen är att ökningstakten av nettokostnaderna ser ut att öka något jämfört med föregående år. Det är viktigt att nettokostnaderna inte ökar snabbare än regionens skatteintäkter och statsbidrag. En viktig förutsättning för att detta inte ska ske är att Framtidsarbetet får förväntad effekt och att driftnämnder och styrelser håller sig inom de av regionfullmäktige tilldelade budgetramarna. Nettokostnadsandelen och dess utveckling Balansen mellan intäkter och kostnader kan mätas genom nyckeltalet nettokostnadsandel, som visar hur stor andel verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto, tar i anspråk av regionens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om de löpande intäkterna kan finansiera de löpande kostnaderna. Vid en andel under 100 procent finns en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Många kommuner och regioner/landsting har som mål att resultatet ska vara 2 procent av summan av skatteintäkterna och statsbidragen. Detta innebär en nettokostnadsandel på högst 98 procent, denna nivå brukar räknas som en god ekonomisk hushållning. Då regionens budget för 2016 är underbudgeterad, beslutades i Mål och budget 2016 att nettokostnadsandelen inte skulle vara styrande som mål under planperioden. 20

28 Nettokostnadsandelen efter tre månader uppgår till 102,3 procent, vilket är en försämring med 1,8 procentenheter jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Men om återbetalningen från AFA Försäkring exkluderas i 2015 års värden, så skulle nettokostnadsandelen ha uppgått till 102,4 procent efter tre månader 2015, i en sådan jämförelse innebär årets tremånaders värde en marginell förbättring med 0,1 procentenhet. Prognosen för 2016 pekar på en nettokostnadsandel på 100,0 procent, det vill säga årets löpande intäkter täcker de löpande kostnaderna. Årets prognostiserade värde innebär en förbättring med 0,3 procentenheter jämfört med 2015 års utfall. Men om återbetalningen från AFA Försäkring exkluderas i 2015 års bokslutsvärde, så skulle nettokostnadsandelen ha uppgått till 100,7 procent, vilket skulle innebära att årets prognostiserade nettokostnadsandel har förbättrats med 0,7 procentenheter. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen över den senaste femårsperioden uppgår till 101,4 procent ( ). NETTOKOSTNADSANDEL 3 mån 3 mån 3 mån Progn Verksamhetens 102,8 99,6 97,1 97,1 99,5 96,8 andel 1) Avskrivningar 1) 3,7 3,8 3,5 3,4 3,2 3,4 Finansnetto 1) 2) -1,0-0,8-0,1-0,2-0,4-0,2 Nettokostnadsandel 105,5 102,6 100,5 100,3 102,3 100,0 1) I förhållande till skatteintäkter plus generella statsbidrag och utjämning. 2) De år finansnettot är positivt blir talet negativt och håller därmed nere den totala nettokostnadsandelen. Investeringar Investeringar redovisas utförligare under avsnitt investeringsredovisning. INVESTERINGAR (MNKR) 3 mån 3 mån 3 mån Progn (mnkr) Investeringar Årets investeringsbudget omsluter 535 mnkr, vilket är 140 mnkr mer än föregående års anslag. Periodens investeringar uppgår till 122 mnkr, vilket är 73 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Prognosen på 535 mnkr innebär att alla nämnder och styrelser planerar att förbruka hela årets investeringsanslag för utrustning och fastigheter. Soliditet Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan. En hög soliditet visar att en stor del av tillgångarna är finansierade med skatteintäkter (eget kapital) och att en 21