Incitament för energieffektivisering i 60- och 70-talets bostadsbestånd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Incitament för energieffektivisering i 60- och 70-talets bostadsbestånd"

Transkript

1 Incitament för energieffektivisering i 60- och 70-talets bostadsbestånd Lovisa Högberg Hans Lind Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm sept 2011 Uppsats nr 4 TRITA FOB Rapport 2011:3 1

2 Förord Denna rapport har skrivits inom ramen för projektet Incitament för energieffektivisering vid renovering av flerbostadshus som genomförts av KTH tillsammans med SABO. CERBOF har bidragit med finansiering. Projektet har resulterat i licentiatavhandlingen Incentives for energy efficiency measures in post-war multi-family dwellings av Lovisa Högberg. Med tanke på frågans aktualitet bedömdes det lämpligt att även ge ut en relativt omfattande svensk version som också är mer populärvetenskapligt skriven. Vi vill till sista tacka deltagarna i referensgruppen för många värdefulla synpunkter. Stockholm september 2011 Hans Lind Lovisa Högberg 2

3 Sammanfattning Startpunkten för det projekt som sammanfattas i denna rapport var ett antal observationer och hypoteser. Det första konstaterandet var att den stora del av vårt bostadsbestånd som byggdes under det sk miljonprogrammet nu står inför omfattande renoveringar. Det ligger då nära till hands att se detta som en möjlighet att samtidigt göra insatser som minskar energiförbrukningen. En andra utgångspunkt för projektet var dock att bostadsföretagen agerade väldigt olika i denna situation. Vissa gjorde stora insatser för att minska energiförbrukningen medan andra inte gjorde det. Frågan uppstod hur incitamenten egentligen såg ut för att energieffektivisera i samband med upprustningen av miljonprogramshus. Lite tillspetsat kan man säga att det fanns två konkurrerande huvudhypoteser. Den ena hypotesen sa att orsaken till att inte mer gjordes helt enkelt var att det inte var lönsamt att göra så mycket. Den andra hypotesen sa att det fanns många lönsamma åtgärder men att företagen av olika anledningar inte genomförde dem. Resultaten från studien kan sammanfattas i följande punkter: - Det finns en stor potential för energieffektivisering i bostadsbeståndet från 60- och 70-talen Även om det naturligtvis finns stora variationer beroende på hur husen fungerar idag kan det handla om besparingar på kring 30%. Många företag har redan gjort betydande insatser och fler planerar åtgärder. - Resultaten i denna studie talat enligt vår mening för att den andra hypotesen ovan: Orsaken till att inte mer görs är helt enkelt att det inte är mer som är lönsamt. Kan det vara en tillfällighet att inga privata företag i denna studie klassats som ambitiösa, dvs gjort eller planerar mycket genomgripande insatser för att minska energiförbrukningen? Kan alla dessa företag räkna fel? Och varför verkade de företag som gjort mest vara minst intresserade av att diskutera ekonomiska kalkyler och ekonomiska resultat? Den metod som sägs visa att många åtgärder är lönsamma genom att man räknar med paket av åtgärder innebär i praktiken att man sänker avkastningskravet på investerade medel. - När det gäller kalkylering rekommenderar vi att nuvärdesmetoden används eftersom den är tydlig och transparent så att antaganden om investeringskostnader, besparingar och avkastningskrav blir tydliga. Det är också viktigt att skilja mellan lönsamheten hos själva åtgärden och hur det kan påverka företagets redovisade resultat. Kalkyler handlar dock inte bara om att bedöma om en åtgärd är lönsam utan också om vad som är den rätta tidpunkten för en åtgärd. Samspelet mellan tekniska åtgärder, ekonomiska incitament och beteendeförändringar måste också tas hänsyn till i kalkylen. - Det finns incitamentsproblem när det gäller energieffektiviseringar men dessa är enligt vår mening inte så allvarliga. Genom förhandlingar mellan hyresvärd och hyresgäst kan man hantera de problem som har att göra med kallhyra/varmhyra. Ju mer kvalitetsinriktad som hyressättningen generellt blir, desto mer gynnsamt är det ur ett incitamentsperspektiv. Fjärrvärmetaxor har ofta en rörlig del som är större än marginalkostnaden vilket stärker energisparincitamenten. 3

4 Om vår bedömning är korrekt, och det inte sker några stora tekniska genombrott, krävs ytterligare statliga åtgärder för att nå de långsiktiga målen. Innehållsförteckning 1. Inledning Lönsamhetskalkyler en introduktion Hur tänker företagen? Vad har de gjort och varför agerar de så olika? Betydelsen av incitamentsproblem Hur ska man kalkylera? Avslutning Referenser

5 1. Inledning EU och Sverige har ambitiösa mål när det gäller energibesparing i fastighetsbeståndet. Det första steget i målet är att minska energiförbrukningen till år 2020 med 20% i förhållande till nivån Till år 2050 ska förbrukningen sänkas med 50%. Mycket tyder på att det är möjligt att i nyproduktion både av bostäder och kommersiella fastigheter få ner energiförbrukningen till nivåer som motsvarar de uppsatta målen utan att tumma på krav på lönsamhet se t ex Zaljeska-Jonsson 2011 och referenser där. Det som förefaller mer problematiskt är att minska förbrukningen tillräckligt mycket i det befintliga beståndet. Startpunkten för det projekt som sammanfattas i denna rapport var ett antal observationer och hypoteser. Det första konstaterandet var att den stora del av vårt bostadsbestånd som byggdes under det sk miljonprogrammet nu står inför omfattande renoveringar (se tex SABO 2010). Det ligger då nära till hands att se detta som en möjlighet att samtidigt göra insatser som minskar energiförbrukningen. En andra utgångspunkt för projektet var dock att bostadsföretagen agerade väldigt olika i denna situation. Vissa gjorde stora insatser för att minska energiförbrukningen medan andra inte gjorde det. Frågan uppstod hur incitamenten egentligen såg ut för att energieffektivisera i samband med upprustningen av miljonprogramshus. Lite tillspetsat kan man säga att det fanns två konkurrerande huvudhypoteser. Den ena hypotesen sa att orsaken till att inte mer gjordes helt enkelt var att det inte var lönsamt att göra så mycket. Den andra hypotesen sa att det fanns många lönsamma åtgärder men att företagen av olika anledningar inte genomförde dem. Denna andra ståndpunkt förknippas ofta med Energieffektiviseringsutredningen (SOU 2008:110) men den finns även i den internationella debatten, och ståndpunkten nämns t ex i Kok, McGraw &.Quigley (2011). Om det finns åtgärder som är lönsamma men som företagen inte genomför uppstår naturligtvis frågan varför. En rad olika hypoteser är tänkbara på denna punkt, t ex att företagen saknar kunskap eller att det finns incitamentsproblem som gör att åtgärder inte vidtas. Det mest omdiskuterade av dessa incitamentsproblem är olika varianter av så kallade split incentives, dvs att beslutsfattaren som tar kostnaden inte får alla nyttor som åtgärden ger upphov till. Det enklaste exemplet är när det är en kallhyra och energisparåtgärder som fastighetsägaren vidtar ger lägre kostnader för hyresgästen som betalar energikostnaderna men inga fördelar för fastighetsägaren. Är det å andra sidan en varmhyra har hyresgästen inga incitament att spara på energi. Andra incitamentsproblem som diskuterades i projektbeskrivningen var farhågor om att minskningar i energiförbrukningen skulle leda till att energibolagen höjde sina taxor och att det då inte skulle löna sig företaget att genomföra så mycket investeringar för att minska energiförbrukningen. Projektet genomfördes i flera steg och finns redovisat i fyra uppsatser, varav tre ingår i Lovisa Högbergs licentiatavhandling "Incentives for energy efficiency measures in post-war multi-family dwellings" (Högberg 2011a) Dessa tre uppsatser är: 5

6 Högberg, Lind & Grange (2010) som bygger på en intervjuundersökning med ett antal privata och kommunala bostadsföretag med syftet att få fram information om hur företagen resonerade och varför de gjorde mer eller mindre omfattande energisparinvesteringar. Högberg (2011b) som följer upp den första uppsatsen och fokuserar på skillnader mellan de företag som gjort mer respektive mindre. Går det t ex att få stöd för olika hypoteser om hinder för större satsningar på energisparåtgärder? Högberg (2011c) som fokuserar på frågan om split incentives och särskilt hur införande av individuell mätning av värme och varmvatten påverkar incitamenten för energieffektiviseringar. Den fjärde uppsatsen skrevs av Hans Lind och behandlar ytterligare aspekter rörande split incentives, dels hur det kollektiva hyresförhandlingssystemet påverkar incitamenten, dels hur fjärrvärmetaxans utformning påverkar (Lind 2011). Rapportens uppläggning är följande: Eftersom mycket av rapportens resonemang handlar om lönsamhet görs i kapitel 2 en kort genomgång av hur lönsamhetskalkyler är uppbyggda. Detta görs främst för att lägga grunden för de kommande kapitlen. I kapitel 3 är temat Hur företagen tänker och detta bygger på uppsats 1 och 2 ovan. Kapitel 4 tar upp split incentives och bygger främst på uppsats 3 och 4 ovan. Kapitel 5 återknyter till frågan om hur lönsamhetskalkyler bör göras och diskuterar några olika tillvägagångssätt som rekommenderats i den svenska debatten, men pekar också på särskilda problem knutna till ordningen mellan vidtagna åtgärder och vad som är en lämplig tidpunkt att genomföra en åtgärd. Kapitel 6 sammanfattar resultaten och diskuterar tänkbara policykonklusioner. 6

7 2. Lönsamhetskalkyler en introduktion 2.1 Nuvärdemetoden och alternativa lönsamhetsmått När vi här pratar om lönsamhetskalkyler eller investeringskalkyler är det kalkyler tänkta för en situation där man "idag" lägger ut pengar - gör en investering - för att få fördelar i framtiden. Dessa fördelar kan vara ökade hyresintäkter för en renoverad lägenhet men också lägre driftskostnader för att energiförbrukningen minskar. Skillnaden mellan hyra och driftoch underhållskostnader kallas för driftnetto och vi kan därmed se det som att det idag görs en investering som ger högre driftnetto i framtiden. Frågan är om detta nya driftnetto är tillräckligt mycket högre än det tidigare för att det ska vara motiverat att göra investeringen. En central fråga är hur man ska jämföra konsekvenser som inträffar vid olika tidpunkter. Frågar man om en person vill ha 1000 kr idag eller 1000 kr om ett år så säger de allra flesta att de vill ha pengarna idag. Frågar man om de vill ha 1000 kr idag eller 1100 kr om ett år är det fortfarande många som väljer tusenlappen idag. Detta måste rimligen tolkas som att pengar idag är mer värda än pengar i framtiden. Ett grundläggande antagande i en investeringskalkyl är att konsekvenser som inträffar vid olika tidpunkter inte är lika mycket värda. Att pengar idag är mer värde än pengar i framtiden kan ha flera förklaringar. Det kan vara inflation som innebär att det jag kan köpa för 1000 kr om ett år är mindre än vad jag kan köpa för 1000 kr idag. Men även om vi tänker bort inflationen, så föredrar de flesta pengar idag före pengar i framtiden. En förklaring är att det alltid finns en osäkerhet om framtiden: Kommer jag att få pengarna om ett år? Kommer jag att kunna utnyttja dom? En enkel förklaring till att man föredrar pengar idag framför pengar i framtiden är att om jag får pengarna idag så kan jag investera pengarna och därmed ha mer pengar i framtiden. Får jag 1000 kr idag och investerar dom och får säg 5% ränta så kommer jag ju att ha 1050 kr om ett år - och 1050 om ett år är ju bättre än att få 1000 kr om ett år! Hur investeraren bedömer konsekvenser idag i förhållande till konsekvenser i framtiden beskrivs genom investerarens avkastningskrav. Detta beskrivs även som investerarens räntekrav och bestämmer den kalkylränta som ska användas i kalkylen. Kalkylräntan är tänkt att spegla vad investeraren har för alternativ och hur denne bedömer risken i det enskilda projektet. Om en investerare bedömer att denne långsiktigt kan få 3% avkastning genom att placera i en svensk statsobligation och sedan gör ett risktillägg på 2% så blir avkastningskravet 5%. När man gör en investeringskalkyl räknar man om alla framtida konsekvenser till sk nuvärden. Nuvärdet av ett framtida belopp är det belopp man behöver investera idag för att ha detta belopp i framtiden givet att pengarna växer med investerarens avkastningskrav. Formeln för en nuvärdeberäkning av ett enskilt belopp D som inträffar om i år är följande där r är investerarens avkastningskrav. Nuvärdet av ett enskilt belopp D/(1+r) i 7

8 Att göra en nuvärdeberäkning av ett belopp kallas även för att diskontera beloppet. Genom formel ovan kan vi räkna om alla konsekvenser till nuvärden och därmed göra dem jämförbara. Summerar vi alla belopp omräknade till nuvärden så får vi ett mått på hur stort överskott eller underskott som investeringen ger. Om vi tänker oss att vi gör en investering som kostar I kr och som ger ett ökat driftnetto på D under i år så får vi följande formel för att räkna ut lönsamheten av investeringen: Nuvärde av investeringen = +r) i En investering är lönsam om detta nuvärde är större än noll, dvs nuvärdet av de framtida ökningarna av driftnettot är större än den investering som vi antar görs i början av år 1. Det finns varianter av formeln ovan. Om åtgärden har lång varaktighet kanske man gör kalkylen för en kortare period än investeringens livslängd och så räknar man istället med ett restvärde vid slutet av kalkylperioden. Om vi gör en kalkyl för en 10årsperiod så blir formeln ovan istället följande där R är restvärdet av investeringen år 10. Detta restvärde kan t ex ses om en bedömning av värdet av de driftnettominskningar som inträffar efter år 10. Nuvärde av investeringen = +r) i + R/(1+r) 10 En annan variant som förekommer är att man beräknar en investerings internränta. Internräntan definieras som den ränta som gör att det samlade nuvärdet blir lika med noll. En investering är då lönsam om denna internränta är större än det avkastningskrav som investeraren har. I denna rapport kommer vi enbart att resonera om lönsamhet utifrån en nuvärdekalkyl som den som beskrevs ovan. Motivet till detta är att kalkylerna då blir mycket transparenta. Man ser tydligt de olika komponenterna i kalkylen och hur de påverkar resultatet. De nyckelvariabler som styr resultatet och som måste bedömas vid en kalkyl är: - Hur stort är investeringsbeloppet? - Hur påverkas driftnettot (hyresintäkter och drift- och underhållskostnader)? - Vilken varaktighet har investeringen? När behöver en anläggning bytas ut igen? - Vilket avkastningskrav ska tillämpas? När investeringskalkyler görs används ofta Excelbaserade kalkylmodeller där man enkelt kan ändra olika antaganden och se hur de påverkar nuvärdet av investeringen. Ibland bedöms en investerings lönsamhet genom dess återbetalningstid (pay-back period). Då görs ingen nuvärdeberäkning utan man ser bara hur många år det tar innan den samlade "vinsten" i form av driftnetton blir lika stort som den investering som görs. Om företaget investerar 1000 kr/kvm år 1 och sparar 200 kr per kvadratmeter i lägre kostnader så är återbetalningstiden 5 år (1000/200). Sparar man 250 kr per kvadratmeter så är återbetalningstiden 4 år. 8

9 Återbetalningstiden ger ingen bra bild av hur lönsam en investering är eftersom den inte tar hänsyn till vad som händer efter återbetalningstiden. Tänk att vi har två investeringsalternativ som båda kostar 1000 kr/kvm att genomföra. Den ena ger 250 kr/kvm i besparing under 4 år medan den andra ger 200 kr/kvm i besparing under 10 år. I detta fall har det första alternativet den kortaste återbetalningstiden medan det andra är mycket lönsammare enligt nuvärdemetoden eftersom man får fördelar under en längre tid. Den första åtgärden är överhuvudtaget inte lönsam om man har ett avkastningskrav som är större än 0 - eftersom nuvärdet av att få 250 kr under fyra år är mindre än 1000 kr. 2.2 Hänsynstagande till lån i lönsamhetskalkyler Det är inte ovanligt att större investeringar åtminstone delvis lånefinansieras. Det enklaste sättet att ta hänsyn till det i lönsamhetskalkylen är att se lånet som en inbetalning år 1 när lånet tas upp. Det innebär att grundinvestering I år 1 minskas med lånebeloppet. Betalning för räntor och amortering kan på motsvarande sätt ses som utbetalningar och de årliga driftnettona minskas då med dessa betalningar liksom restvärdet minskas med eventuellt kvarstående lån. Att finansiera investeringar med lån påverkar dock riskerna eftersom banken alltid ska ha sina pengar först. Detta kan motivera att kalkylräntan höjs när delar av investeringen lånefinansieras. Under vissa förenklade antaganden t ex inga skatteeffekter. kan man visa att en investerings lönsamhet inte påverkas av hur den finansieras. I fortsättningen av denna rapport kommer vi att diskutera lönsamheten utan att gå in på hur finansieringen sker lån kontra eget kapital. Den kalkylmodell som beskrevs ovan är alltså den som ligger till grund för resonemangen i rapporten. 2.3 Lönsamhetskalkyler och redovisningsmässigt resultat I lönsamhetskalkyler som de ovan ser man på "pengar ut" och "pengar in" - man ser på hur företagets kassaflöde påverkas. Att en investering är lönsamt enligt dessa kalkyler innebär inte självklart att företagets redovisade resultat blir bättre varje enskilt år. I det enklaste fallet tänker vi oss att den åtgärd som genomförs redovisningsmässigt klassificeras som en investering och skrivs av under en period som motsvarar nyttjandetiden. Är det 1000 i investering som beräknas ge avkastning under 10 år skulle avskrivningen på 100 per år. Tänker vi oss att för en lönsam investering blir ökningen i driftnettot 120 per år och då skulle företagets redovisade resultat förbättras med 20 per år (120 i ökat driftnetto minus avskrivningen på 100). Det finns emellertid två komplicerande faktorer. Den första handlar om gränsdragningen mellan investering (som aktiveras och skrivs av under nyttjandetiden genom en avskrivning) och underhåll (som ska kostnadsföras direkt). Låt oss anta att investeringen består i att gammal utrustning ersätts med en ny som är mycket energisnålare. Den gamla utrustningen är redan avskriven men fungerar fortfarande. Utbyte av befintlig utrustning som inte innebär standardhöjning ska enligt redovisningsreglerna ses som underhåll som i sin helhet ska redovisas som kostnad det år som åtgärden vidtas. En nitisk revisor kan då hävda 9

10 att om en enklare utrustning skulle kosta 600 och merkostnaden för den bättre utrustningen är 400 så ska 600 kostnadsföras direkt medan 400 ska skrivas av under 10 år. Detta innebär att år 1 så blir företagets redovisade resultat för investeringen negativt: 120 i driftnettoökning minus 40 i avskrivning minus 600 i kostnadsförd åtgärd, dvs minus 520 år 1. Sen blir det ett överskott på 80 per år (120 i driftnettoökning mins-40 i avskrivning). Den andra komplikationen handlar om att det bokförda värdet på en fastighet inte får överstiga marknadsvärdet. Denna regel spelar sällan någon roll i storstäder där de bokförda värdena i bostadsföretagen i regel är låga i relation till marknadsvärdena. På orter med minskande befolkning och låga fastighetspriser kan emellertid regeln skapa problem. Även en åtgärd som formellt är en investering och därför kan aktiveras och skrivas av under ett antal år måste emellertid kostnadsföras om inte marknadsvärdet är så högt att det överstiger det nya bokförda värdet där den nya investeringen lagts på det gamla bokförda värdet. Om marknadsvärdet är lägre än det nya bokförda värdet måste mellanskillnaden kostnadsföras direkt och vi får samma effekt som om åtgärden klassas som underhåll. Resultatet för företaget kan i värsta fall bli stora redovisade förluster det år som åtgärden genomförs. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv kan detta redovisade resultat tyckas tämligen ointressant. Det är ju bara siffror på ett papper (om vi bortser från skatteeffekter). Denna siffra kan dock spela roll i praktiken, både för att det kan påverka bankers lånevillkor men också för att redovisade förluster kan uppfattas negativt både ur ett politiskt perspektiv och för en företagsledning som vill visa framfötterna. Sammanfattningsvis är det dock viktigt att hålla isär frågan om åtgärden är lönsam i sig och frågan hur det påverkar det redovisade resultatet. Redovisningsprinciperna kan göra att vissa lönsamma åtgärder inte genomförs och det är viktigt att ett företag är tydligt på denna punkt: Är det bristande lönsamhet eller effekter på redovisade resultat som ligger bakom att en åtgärd inte genomförs? 10

11 3. Hur tänker företagen? Vad har de gjort och varför agerar de så olika? 3.1 Den inledande intervjustudien Det första steget i projektet var att intervjua ett relativt stort antal bostadsföretag om vad de gjort, vad de planerade och hur de såg på möjligheten att energieffektivisera sitt miljonprogramsbestånd. Resultaten redovisas i artikeln Högberg, Grange & Lind (2010). Intervjuerna med de 16 företagen pekade på att företagen tänkte och agerade väldigt olika, vilket också innebär att de kan tänkas reagera på olika incitament på olika sätt. Företagen delades in i fyra grupper, som var och en kan ses som en idealtyp. Typ 1 Strikt vinstmaximerande företag (SPMC - Strict Profit Maximizing Company). Dessa företag kännetecknades av en försiktig hållning där man enbart genomför åtgärder som man ger en snabb lönsamhet och pengarna tillbaka inom säg 3-5 år. Man jämför med andra investeringar och kräver att energisatsningar ska vara minst lika lönsamma som andra investeringar. Det typiska är att man satsar på energisparande som inte kräver några stora investeringar, t ex närvarostyrd belysning och byte till energisnålare lampor. Man justerar ner temperaturer i trappuppgångar och trimmar sin utrustning i olika avseenden. Typ 2 Företag som gör "lite extra" (LEC - Little Extra Company) Dessa företag är beredda att gå lite längre än företagen i grupp 1. Detta kan ta sig olika former - t ex att man sänker avkastningskravet lite med hänvisning till Goodwill effekter av energiåtgärder eller att man gör lite mer optimistiska antaganden om de ekonomiska fördelarna av åtgärderna. Lönsamheten är fortfarande det centrala men företaget är beredd att göra mindre undantag från sina normala kalkylprinciper. Man drivs inte av några specifika energisparmål men passar på att göra lite extra när man i alla fall ska byta ut en komponent, även om man inte kan visa att detta är lönsamt. Detta att man gör lite extra kan också tolkas som en försäkring ifall energipriserna skulle stiga mer än väntat. Typ 3 Politiskt styrda ambitiösa företag (PLAC - Policy Led Ambitious Companies) I detta fall har företagets ägare ställt upp ambitiösa energisparmål och dessa har getts hög prioritet. Energisparande ses som något man måste göra och ekonomi handlar mer om man har råd med detta än om det är lönsamt enligt konventionella lönsamhetskalkyler. Det kan också finnas andra bakomliggande mål, t ex att stora insatser för att renovera ett bostadsbestånd skapar nya arbetstillfällen. Det typiska är också att man inte gör så mycket detaljerade kalkyler rörande lönsamhet. Man ser det mer som att företaget ska ta sitt ansvar för de miljöproblem som finns. Man är beredd att göra större investeringar för att rusta upp sina hus och pressa ner energiförbrukningen kraftigt, t ex i ventilationssystem och förbättrad isolering av tak, väggar och fönster. 11

12 Typ 4 Tjänstemannastyrda ambitiösa företag (ALAC - Administration Led Ambitious Companies) Dessa företag liknar i allt väsentligt den föregående gruppen men skillnaden ligger i att initiativet och drivkraften bakom energisatsningarna kommer från personer i företagets ledning och inte från företagets styrelse. Man lyckas övertyga styrelse och ägare eller så är det relativt svag styrelse och ägare som går med på det ledningen föreslår. En viss skillnad kan finnas i hur väl åtgärderna är planerade och samordnade. Om inititativet kommer från företagsledningen är förutsättningarna för en långsiktig planering bättre än om det kommer plötsliga utspel från t ex ett nytillträdd styrelse efter ett val. I tabell 3.1 nedan redovisas hur de intervjuade företagen klassificerats utifrån de fyra grupperna ovan. Mer detaljer om företag finns i Högberg, Lind och Grange 2010). Tabell 3.1 Klassificering av intervjuade företag. SPMC LEC PLAC ALAC B (allmännyttig, stor) F (allmännyttig,, stor) D (allmännyttig,, stor) A (allmännyttig,, liten) C (privat, liten) H (allmännyttig,, stor) K (allmännyttig,, stor) G (allmännyttig,, liten) E (allmännyttig,, stor) O (privat, liten) L (allmännyttig,, stor) I (allmännyttig,, liten) J (privat, liten) P (allmännyttig, stor) N (allmännyttig,, liten) M (allmännyttig,, liten) Ser vi på detta resultat utifrån frågan om vad som är lönsamt att genomföra så kan man notera ett par saker: - Medan de kommunala bostadsföretagen finns i alla grupper så finns det inga privata i de mer "ambitiösa" grupperna. - Under intervjuerna var de mer ambitiösa företagen inte så intresserade av att prata om de bakomliggande ekonomiska kalkylerna. Det verkade i högre grad vara företagen i grupperna som gjort mindre som gjorde ordentliga kalkyler. Detta resultat är inte i linje med hypotesen om ett stort "energieffektiviseringsgap" - enligt den hypotesen borde det ju vara de som räknar ordentligt som kommer fram till att mycket ska göras och de företag som gjort mycket borde vara de företag som kan underbygga sina beslut med mer ordentliga kalkyler. 3.2 Enkätundersökningen: Urval, svarsfrekvens, och indelning i grupper För att få en både bredare och djupare bild av hur företagen agerar och varför de gör som de gör genomfördes en större enkätundersökning. Den finns redovisad i Högberg (2011b). En webb-baserad enkät skickades ut till kommunala bostadsföretag via SABO och till privata bostadsföretag via en egen framtagen lista. Totalt skickades ca 360 enkäter ut och 111 företag svarade - 87 kommunala och 24 privata. En svarsprocent på 32% är relativt bra för denna typ av enkät. Ett viktigt syfte med enkäten var att få en tydligare bild av vad som skiljer företag som är mer ambitiösa från andra och därmed kunna se vad som skulle kunna få de mindre ambitiösa företagen att göra mer. 12

13 Med hjälp av svar i enkäten rörande bl a om man hade särskilda mål rörande energisparande och kompletterande information från företagens hemsidor delades företagen in i tre grupper. I detta material gick inte att urskilja om ambitiösa mål drevs av tjänstemän eller politiker/styrelse så det blev tre grupper i denna studie. Deras egenskaper och hur de fördelas mellan privata och kommunala redovisas i tabell 3.2 och 3.3 nedan (ska översättas). Tabell 3.2 Översikt av egenskaper hos de olika idealtyperna Strikt vinstmaximerande företag (SPMC) Privata eller kommunala Icke-existerande, vaga eller mycket låga energieffektiviseringsmål Uppnår minskad energiförbrukning främst genom att spara energi utan nämnvärda investeringar Lite extra företag (LEC) Privata eller kommunala Energieffektiviseringsmål (i regel) angivna i numeriska termer Exempel på vad man gjort går utöver rena sparåtgärder Har riktlinjer för utbyte av teknisk utrustning mot mer energisnåla varianter Ambitiösa företag (AC) Kommunala Tydliga och höga ambitioner angivna i numerisk form för energieffektivisering Ambitiösa exempel på vad man gjort hittills Har riktlinjer för utbyte av teknisk utrustning Är säkra på att man kommer att nå sina mål Table 3.3 Kategorisering av företagen i enkätundersökningen SPMC LEC AC Total Privata 16 (67 %) 8 (33 %) 0 24 (100 %) Kommunala 19 (22 %) 52 (60 %) 16 (18 %) 87 (100 %) Totalt 35 (32 %) 60 (54 %) 16 (15 %) 111 (100 %) En rad hypoteser formulerades och testades genom att relatera företagens egenskaper till deras svar på olika frågor i enkäten. Hypotestesterna i sin helhet presenteras i Högberg (2011b) och där framgår exakt vilka frågor som använts för respektive hypotes och hur svaren analyserats. Pearson s icke-parametriska Chi-square test med nivån 10% användes för att bedöma om det var signifikanta skillnader, dvs skillnader har ansetts vara signifikanta om det uppstår mindre än 1 gång på 10 av en slump. Här görs ett urval av det vi tycker är mest intressant och vi går inte in på några detaljer kring de statistiska testerna. 13

14 3.3 Enkätundersökningen: Vad har företagen gjort? I enkäten ställdes inledningsvis frågor om vad man gjort med sina miljonprogramfastigheter, eller deras bestånd från 60- och 70-talet för att vara mer exakt. Bara 5 procent sa att de inte gjort någonting med dessa byggnader. 6% vidtog stora åtgärder under 1970-talet och 14% sa detsamma om 1980-talet, medan 28% angav att de gjort stora insatser i dessa områden under 1990-talet. En slutsats av detta är möjligen att för ett betydande antal företag står inte hela beståndet inför renoveringar nu. Den största andelen av företagen - 48% - har gjort löpande insatser i beståndet som mer är av typen löpande underhåll. 31% av företagen har gjort stora insatser under de senaste 10 åren, 35% har startat arbetet med att renovera sitt bestånd - varav 7% har gjort vissa pilotprojekt medan 10% arbetar med planering av insatser. Dessutom har 23% gjort mer begränsade insatser av mer akut karaktär. 11% angav att de inte alls arbetade med detta bestånd för närvarande. 14% tror att de kommer att ha renoverat med än 60% av sitt och 70-talsbestånd inom 2 år. medan 66% tror att de har renoverat mindre än 30% inom 2 år. Dessa 66% förvaltar mer än lägenheter i det aktuella beståndet, varav alltså skulle vara renoverade inom 2 år. In tabell 3.4 nedan visas hur renoveringarna uppfattas av företagen i de olika grupperna och det kan noteras att mer än 70% håller med om att renoveringen är en stor utmaning för företaget. Table 5 Hur man ser på påståendet "Renoveringen är en stor utmaning för vårt företag", procentandelar Totalt (n=108) SPMC (n=33) LEC (n=59) AC (n=16) Håller helt med Håller i huvudsak med Håller delvis med Håller inte alls med Vet ej Det kan särskilt noteras att det finns en något polariserad bild bland de Ambitiösa företagen där fler än i övriga grupper antingen håller med helt eller inte håller med alls. Det senare kan tolkas som att vissa företag redan kommit relativt långt och bedömer att det har bra koll på läget. 3.4 Enkätundersökningen: Hypotestester om vad man gjort Den första hypotesen rörde om de företag som på pappret var mer ambitiösa faktiskt också hade gjort mer med sitt talsbestånd. Frågor ställdes om olika typer av åtgärder och det fanns flera signifikanta skillnader mellan grupperna. 14

15 SPMC-företagen hade mer sällan gått igenom hela sina bestånd och t ex installerat snålspolande kranar och de hade mer sällan tilläggsisolerat väggar och tak. Dessa företag sade också i högre grad att de vidtog åtgärder där det var mest akut. Ser man på frågor om planering av framtida åtgärder var hypotesen att de mer ambitiösa företagen har mer sådana planer och det var också så att de oftare instämde i påståenden om att de tidigt i processen planerade energieffektiviseringsåtgärder. 3.4 Enkätundersökningen; Vilka hinder såg man? En intressant fråga är om det t ex finns skillnader i kunskaper och ekonomiska restriktioner som gör att vissa företag gör mindre än andra. Flera hypoteser om detta testades i studien. Ett resultat var att SPMC-företagen mer sällan höll med om att de hade tillräckligt med kunskaper. Det fanns dock inga tydliga skillnader när det gällde hur osäkra man ansåg energieffektiviseringar vara, dvs de mindre ambitiösa företagen skilde sig inte från andra företag på denna punkt. Några skillnader när det gäller uppfattningar om att det fanns konkurrerande investeringar som var viktiga fanns inte heller. Finansieringsproblem är en annan aspekt och ett påstående i enkäten var att det fanns lönsamma investeringar men att de inte rymdes i budgeten. SMPC företagen instämde i högre grad med detta, medan AC företagen inte gjorde det. En central fråga är hur företagen ser på lönsamheten av energieffektiviseringar. Här fanns dock inga signifikanta skillnader mellan företagen, t ex när det gällde om man höll med om påståenden om att byggnaderna redan var så energieffektiva att det inte lönade sig med fler åtgärder. 3.5 Enkätundersökningen: Kalkyler och påverkande faktorer. Att företag gör olika mycket kan naturligtvis bero på att man kalkylerar på olika sätt och flera frågor/påståenden i enkäten knöt an till detta. Hypotesen utifrån den inledande enkätundersökningen var att de ambitiösa företagen skulle lägga mindre vikt vid lönsamhetskalkyler. Svaren på flera av frågorna gav stöd för hypotesen. SPMC-företagen tog mer sällan avstånd från påståenden om att åtgärder måste vara lönsamma på kort sikt och höll i högre grad med om att varje åtgärd måste bära sina egna kostnader och vara lönsamma. AC-företagen höll inte lika ofta med om att varje åtgärd måste bära sina egna kostnader. Däremot fanns ingen skillnad mellan de olika typerna av företagen när det gällde hur de fattade beslut, typ om man använde tumregler eller gjorde kalkyler. Det fanns dock en viss skillnad i vilken kalkylränta som företagen använde. SMPC företagen använda i genomsnitt en högre kalkylränta (5,9%), men LEC företagen använde i genmsnitt den lägsta räntan (5,5) medan AC företagen i genomsnitt använde 5,7%. Dessa skillnader var dock inte statistiskt signifikanta, eftersom spridningen var stor i alla grupper : 4-11% bland SMPC företagen, 4-9 bland LEC-företagen och 4,5-8,5 bland AC-företagen. 15

16 Det fanns inte någon statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna när det gällde om man såg energieffektiviseringar som särskilt riskfyllda och vilka förväntningar man hade om framtida energipriser De ambitiösa företagen höll i högre grad än de andra med om att de tog en byggnad i taget och då gjorde omfattande insatser, vilket kan ses som stöd för att de i högre grad tänkte i termer av "paketlösningar". Direkta påståenden om att det var bra med paketlösningar fick dock mest stöd av LEC-företagen. SMPC företagen var mest tveksamma till att motivera åtgärder med att de stärker varumärket och höll mindre ofta med om påståendet att de trodde att energieffektiviseringsåtgärder var lönsamma även om det inte gick att visa i kalkyler. En lite oväntad skillnad var att hyresgästernas åsikter spelade minst roll för de ambitiösa företagen, men det kanske inte är så överraskande om man tänker på att de ger de övergripande miljömålen en stor betydelse. Både AC och LEC betonade de övergripande miljömålens betydelse medan dessa spelade mindre roll för SMPC-företagen. När det gällde synen på regelverket så var AC-företagen i högre grad positiva till striktare regelverk. 3.6 Avslutande analys Återvänder vi till frågan om varför företagen gör olika mycket och ställer upp på konkurrerande hypoteser: Hypotes 1: De företag som gör lite har inte insett att det finns många åtgärder som är lönsamma. Brist på kunskap och tröghet i organisationen gör att de inte genomför lönsamma åtgärder. De företag som görs mest har räknat noggrannare och insett att många fler åtgärder är lönsamma. Hypotes 2: De företag som gör relativt lite är de som kalkylerar noggrant och har normala avkastningskrav på sina investeringar. De som gör mest har andra mål än ekonomiska och gör saker som med normala investeringskalkyler inte är lönsamma. Världen är sällan entydig och det går inte att säga att resultaten entydigt pekar i en viss riktning. De företag som gjorde minst ansåg sig t ex något oftare ha sämre kunskaper vilket skulle tala för hypotes 1. Vår bedömning är dock att resultaten i huvudsak ger stöd åt hypotes 2. Särskilt kan följande indicier lyftas fram. - I den ambitiösa gruppen finns enbart kommunala bostadsföretag. Är det verkligen sannolikt att ingen av de privata företagen förstått att det är lönsamt med större energisatsningar? - De ambitiösare företagen betonar i högre grad övergripande energisparmål som drivkraft och säger oftare att man är beredd att göra saker för att stärka företagets varumärke. - I särskilt intervjuundersökningen framkom en ovilja i de ambitiösa företagen att diskutera hur man kalkylerar. Till sist bör betonas att företagens "sätt att tänka" påverkar hur effektiva olika åtgärder kan bli och möjligheten att nå ambitiösa energisparmål. SMPC-företagen kan kräva ganska starka ekonomiska incitament för att göra väsentligt mer än idag eftersom de vill vara säkra på att en investering betalar sig relativt snabbt. LEC-företagen gör som sagt "lite extra" men även för 16

17 denna grupp kan det krävas kraftiga stöd om de ska göra väsentligt mer än idag. Många länder har infört direkt subventioner (se t ex Amstalden et al.2007), men diskussioner om subventioner kan göra att företag väntar med tanke på att det kan få bidrag i framtiden. Den ambitiösa gruppen gör redan mycket men det som skapar viss osäkerhet är hur stabila dessa företags inriktning är. Ny ledning, både politiskt och på tjänstemannasidan, kan göra att politiken omprövas. Den ambitiösa men kanske inte lönsamma politiken är också beroende av att det finns ekonomiska resurser i företaget som gör att man kan ta dessa kostnader. Låga räntor och hög efterfrågan på bostäder i många orter har skapat detta utrymme, men denna ekonomiska situation kan relativt snabbt förändras vilket i sin tur kan leda till en mindre ambitiös energieffektivisteringspolitik. 17

18 4. Betydelsen av incitamentsproblem. 4.1 Inledning En hypotes i projektet var att en möjlig förklaring till att inte mer åtgärder för att minska energiförbrukningen var att det fanns incitamentsproblem och i detta kapitel diskuteras tre sådana: - Kallhyra, varmhyra och individuell mätning - Den kollektiva hyressättningen - Fjärrvärmetaxorna. Incitamentsproblem täcker här situationer där åtgärder som totalt sett är lönsamma inte görs därför att nyttor och kostnader inte fördelas proportionellt mellan olika aktörer. Det som totalt sett är lönsamt kanske därför inte genomförs därför att en aktör får bära huvuddelen av kostnaderna medan en annan får det mesta av intäkterna. I den internationella litteraturen kallas detta for "split incentives". Kapitlet bygger i huvudsak på Högberg (2011c) och Lind (2011). 4.2 Varmhyra, kallhyra och individuell mätning Det grundläggande problemet är följande. Om värme ingår i hyran, vilket fortfarande är det vanliga i hyreslägenheter i Sverige, så har hyresgästen inga incitament att spara på värme - varken för uppvärmning av lägenheten eller på varmvatten. Detta kallas alltså för system med varmhyra. Om å andra sidan hyresgästen själv betalar för värmen så har fastighetsägaren inga incitament för att t ex isolera huset bättre eller att installera värmeåtervinning i ventilationssystemet eller byta ut andra installationer. Tendensen i Sverige idag är att gå i denna riktning - med sk kallhyra och individuell mätning och debitering av värmeförbrukning, åtminstone varmvatten. I nyproduktion har det blivit allt vanliga med kallhyra och individuell mätning. Ett antal företag har även efter förhandlingar med hyresgästföreningen gått över från varmhyra till kallhyra med individuell mätning i det äldre beståndet. I samband med detta sänks hyran och tänker vi oss en situation där övergången innebär en minskad förbrukning kan båda parter tjäna på övergången. Fastighetsägarens hyresintäkter blir visserligen lägre, men i och med att energikostnaderna för fastighetsägaren också blir lägre så det kan totalt sett bli en vinst. Samtidigt kan hyresgästen tjäna på det eftersom hyran blir lägre och om hyresgästen drar ner sin värmeförbrukning så kan den totala kostnaden sjunka - och även kompensera för den kanske lägre komforten om t ex temperaturen i lägenheten sänks något. Det finns studier som pekar på att varmvattenförbrukning sjunker med runt 20% när individuell mätning och debitering införs (se referenser i Högberg 2011c). Hur stor besparing det blir beror dock på hyresgästernas värdering i det enskilda fallet. Man kan till och med tänka sig fall där energiförbrukningen istället stiger, t ex om bostadsföretaget hållit nere lägenhetstemperaturerna och där hyresgästen är beredd att betala för att få det lite varmare i 18

19 lägenheten. Får hyresgästen ökade möjligheter att själv styra temperaturen i lägenheten kanske energiförbrukningen stiger även om hyresgästen får betala själv. Det finns tekniska problem när man ska ha individuell mätning och debitering av värmeförbrukning, t ex att värmeförbrukningen i en lägenhet beror av hur mycket ytterväggar som lägenheten har och vilken temperatur som grannarna har i sina lägenheter. Det sker dock en snabb utveckling både när det gäller teknisk utrustning och möjlighet att kompensera för lägenhetens specifika egenskaper, även om man inte ska förvänta sig någon millimeterrättvisa. Vi kan alltså förvänta oss mer individuell mätning av värme i framtiden. I samband med renovering av miljonprogramområden har individuell mätning införts i vissa områden efter att huset renoverats. Ur incitamentssynpunkt verkar detta vara en logisk ordning. Först gör fastighetsägaren sina investeringar och får den intäkt som uppstår pga lägre energiförbrukning, utan att behöva ändra hyran. Därefter införs individuell mätning och då behöver inte fastighetsägaren sänka hyran så mycket eftersom fastighetsägaren fått ner den allmänna förbrukningen genom sina åtgärder. Den individuella mätningen drar sedan ner förbrukningen ytterligare genom att hyresgästerna ändrar sitt beteende eller åtminstone inte slösar med energin, t ex vädrar med öppet fönster när det är för varmt istället för att dra ner elementen. I ekonomisk teori finns en berömd hypotes som kallas Coase-teoremet och som innebär att när det är lätt för parterna att förhandla så spelar de ursprungliga reglerna ingen roll för vilket resultat som uppstår. Det svenska systemet med kollektiva förhandlingar på bostadsmarknaden kan ur detta perspektiv vara en betydande fördel när det gäller att få rätt energieffektiviseringar. Vi ser också särskilt på den kommersiella sidan en utveckling mot sk gröna hyreskontrakt (se t ex Bonde 2011), där hyresgäst och hyresvärd samarbetar för att kunna genomföra energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma men där kostnader och intäkter fördelas olika. Mer konkret handlar det alltså om följande: - Är det kallhyra och det finns lönsamma investeringar i fastigheten som minskar hyresgästens värmekostnader så kan parterna komma överens om att fastighetsägaren gör dessa investeringar och får en hyreshöjning som täcker kapitalkostnaderna för investeringen. Hyresgästerna vinner på detta då deras energikostnad efter åtgärden mer än väl kompenserar för den högre hyran. - Är det varmhyra kan man tänka sig mer informella överenskommelser och indirekta incitament för att påverka hyresgästens beteende med löfte om lägre hyror ifall förbrukningen minskar. Det finns studier kring att bara information om energiförbrukning påverkar beteende även om det fortfarande är varmhyra, särskilt om det är information som redovisar hur hushållets energiförbrukning förhåller sig till andras förbrukning (se Ferraro et al 2011). Grundtanken i de sk gröna hyresavtalen är att det ska ske en kontinuerlig bevakning av vilka åtgärder som är lönsamma totalt sett och att parterna sedan ska förhandla med öppna kort om hur kostnader och intäkter ska fördelas. Detta är enligt vår mening viktigt även på bostadssidan där som sagt det kollektiva förhandlingssystemet kan underlätta detta. Det finns dock ytterligare en koppling mellan fastighetsägarens åtgärder och hyresgästens beteende som inte diskuterats så mycket och som pekar på ett problem när det gäller tanken ovan att fastighetsägaren först gör sina investeringar och sedan inför individuell mätning. Frågan är nämligen vilket beteende som fastighetsägaren ska utgå från när denne gör sina 19

20 investeringar. Låt oss t ex anta att hyresgästerna idag - utan individuell mätning - vill ha 22 grader i sina lägenheter, men att de skulle sänka temperaturen till 20 grader om individuell mätning och debitering infördes. Om fastighetsägaren grundar sin kalkyl på en inomhustemperatur på 22 grader kommer för stora investeringar att göras - eftersom det kan finnas vissa åtgärder som inte är lönsamma om inomhustemperaturen är 20 grader men lönsamma om den är 22 grader, t ex förbättrad isolering. Det finns alltså en risk för överinvestering om fastighetsägaren inte tar hänsyn till effekter av att i framtiden sanolikt införa individuell mätning. Avslutningsvis ser vi inte incitamentsproblem rörande kall- och varmhyra som ett stort hinder för "rätt" energiinvesteringar. Det finns en medvetenhet både på fastighetsägar- och hyresgästsidan om vikten av samarbete på energiområdet, oavsett om individuell mätning införs eller inte på kort sikt. I ett längre perspektiv förefaller tendensen mot mer av individuell mätning tämligen entydig och då blir det viktigt att hyresgästkollektivet är berett på att vara med och täcka kapitalkostnader för fastighetsägarens energiinvesteringar. 4.3 Effekter av olika hyressättningsprinciper vid varmhyror Om man ska förstå incitamenten för energieffektivisering i befintliga bostadshus är det också viktigt att se hur olika sätt att bestämma hyrorna påverkar lönsamheten för fastighetsägaren. Utgångspunkten är det dominerande systemet i Sverige med varmhyror och utan individuell mätning. Låt oss som referenspunkt utgå från hur energieffektiviseringsåtgärder påverkar lönsamheten om det råder ett system med marknadshyror och konkurrens mellan olika fastighetsägare. I ett sådant system finns på kort sikt inget samband mellan kostnader och hyra. Betraktas utbudet av bostäder som givet på kort sikt speglar hyran enbart lägenhetens egenskaper såsom de värderas av konsumenterna. Om en investering sänker energiförbrukning så är det fastighetsägaren som bär hela kostnaden men som också får hela vinsten i form av lägre energikostnader. Ifall åtgärden samtidigt förbättrar inomhusklimatet - mindre drag, stabilare temperatur etc - så kan fastighetsägaren höja hyran med ett belopp som motsvarar konsumenternas värdering av denna komforthöjning. Marknadshyressystemet ger rätt incitament i så måtto att om en åtgärd är lönsam totalt sett så är den också lönsam för fastighetsägaren. Motpolen till ett system med marknadshyror är ett strikt kostnadsbaserat system. Tillämpas detta på objektsnivå eller för varje enskild fastighetsägare, så finns inga ekonomiska incitament för fastighetsägaren att energieffektivisera eftersom hyran kommer att sänkas med ett belopp motsvarande skillnaden mellan kapitalkostnaderna för investeringen och de minskade energikostnaderna. Alla åtgärder går "jämnt upp" för fastighetsägaren, som vi i detta fall kan tänka oss är ett dominerande kommunal bostadsföretag. Vinsten av energieffektiviseringen går direkt till hyresgästen genom lägre hyror och det krävs andra motiv än ekonomiska för att dessa åtgärder ska genomföras. Om den kostnadsbaserade hyran sätts utifrån ett genomsnitt för ett större antal fastighetsägare kommer vissa incitament att kvarstå för den enskilda fastighetsägaren eftersom denna inte behöver sänka sin hyra utifrån vad man själv gör utan utifrån vad som görs i genomsnitt. Fastighetsägarna som grupp kommer dock att inse att det inte ligger i deras ekonomiska intresse att göra några stora insatser. 20

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder

Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder Rapport 2014:1 Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder en översikt HANS LIND 2 Ekonomiska aspekter på renoveringar av bostäder: en översikt Hans Lind Sustainable Integrated Renovation Rapport 2014:1

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar. 2013-03-05 Karin Byman ÅF Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar 2013-03-05 Karin Byman ÅF Bakgrund Tydliggöra lönsamhetskriterier vid energieffektivisering. Brogården, Alingsåshem, Alingsås Backa Röd, Poseidon, Göteborg

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Utreda möjligheten att införa kallhyra

Utreda möjligheten att införa kallhyra 1(5) Fastighetsnämnden Utreda möjligheten att införa kallhyra Kommunstyrelsen beslutade den 14 januari år 2013 (KS 2012/0220) att ge fastighetsnämnden i uppdrag att utreda möjligheten att införa kallhyra

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet 1 (2) Datum 2013-02-28 Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet Angående införandet av energieffektiviseringsdirektivets artiklar 9-10 i svensk rätt I Europaparlamentets och Rådets direktiv, 2012/27/EU,

Läs mer

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet SABO har vid ett remissmöte den 26 augusti muntligen lämnat synpunkter på förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING

OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING OMBILDNING FRÅN HYRESRÄTT TILL BOSTADSRÄTTSFÖRENING NÅGRA AV FÖRDELARNA MED ATT BO I EN BOSTADSRÄTTSFÖRENING Du kan själv vara med att påverka dina egna boendekostnader Du kan själv utforma din egen bostadsstandard

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Fastighetsägarens perspektiv

Fastighetsägarens perspektiv Fastighetsägarens perspektiv Bakgrund o underlag Erfarenheter från BeBo Egna synpunkter/erfarenheter Sandviksvägen, Växjö Kenneth Faaborg Hyresbostäder i Växjö AB Svensk Energiutbildning AB Inbjudan kurs:

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION

Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION Livscykelekonomiska bedömningar av byggnadsreinvesteringar STEFAN OLANDER, BYGGPRODUKTION Byggnadens nytta Långsiktigt byggnadsvärde = Samhällsekonomiskt intressant Långsiktigt effektiva byggnader är sådana

Läs mer

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala

Villkor för upprustning av rekordårens bostäder. Sophia Mattsson-Linnala Villkor för upprustning av rekordårens bostäder Sophia Mattsson-Linnala Statsstöd enligt Fastighetsägarna Underavskrivningar fastigheter: 592 mkr Stöd som reducerar lånekostnaden: 2 148 mkr Kostnad för

Läs mer

Optimering -av energibesparingar i en villa.

Optimering -av energibesparingar i en villa. Optimering -av energibesparingar i en villa. Mats Karlström ce01mkm@ing.umu.se Stefan Lahti ce01sli@ing.umu.se Handledare: Lars Bäckström Inledning Än idag finns det många hus i Sverige som använder direktverkande

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken.

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 1 Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken. 2 Utvecklingen de senaste 12 åren av driftkostnader (förvaltning,

Läs mer

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten

Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Rapport: Fastighetsuppgifter Kalkylerna grundas på följande uppgifter om fastigheten Fastighetsbeteckning Grankotten mindre 14 Ägarens namn Adress Postadress Energiexpert Brf Månberget Hus A 14930 Nynäshamn

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

Investeringskalkylering

Investeringskalkylering Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter

Läs mer

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl

Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl Lathund till BeBos lönsamhetskalkyl 1 Inledning BeBo är ett samarbete mellan Energimyndigheten och ett antal fastighetsägare som är aktiva inom energiområdet. Gruppen har varit verksam sedan år 1989 och

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018

BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 BUDGET OCH PROGNOS 2014-2018 Konjunkturinstitutet och andra officiella bedömare anser att konjunkturen kommer att stiga men har en skakig väg framför sig. Med konjunktur stiger även inflation, räntor och

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson Marknadsformer Företagets beteende på marknaden, d.v.s. - val av producerad kvantitet - val av pris - val av andra konkurrensmedel varierar med de förhållanden som råder på marknaden - antal aktörer -

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens (Läs själva:) PERFEKT KONKURRENS = FULLSTÄNDIG KONKURRENS 2012-11-25 Här analyserar vi marknadsformen perfekt konkurrens. Marginalprincipen vägleder oss till att inse att företagen ökar produktionen så

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff

Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Lingonets styrelse 2014-11-12 Verksamhetsplan för Bostadsrättsföreningen Lingonet 2015-2017ff Genom att fastställa en verksamhetsplan för tre år, 2015-2017ff, vill styrelsen förbättra förutsättningarna

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5) Tekniska krav och anvisningar Energi Anvisning för LCC-kalkyl Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system

AGENDA. Energibesparing Produkt och/eller system? AGENDA AGENDA AGENDA. Hjälpmedel för. .utvärdering av. .energieffektiva produkter/system Hjälpmedel för utvärdering av energieffektiva produkter/system Stockholm 2009-09-24 1.Kort inledning Energibesparing Produkt och/eller system? P 1 (P in ) P hydr P 2 4 2. Tre (3) olika hjälpmedel 1.Kort

Läs mer

Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar

Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar 1 (5) Handläggare Datum MH 2012-02-13 Fastighetsägarna har strandat - frågor & svar Varför har Fastighetsägarna Stockholm strandat hyresförhandlingarna? Fastighetsägarföreningen Stockholm (FÄF) och Hyresgästföreningen

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning

Bedömning av bostadsrätt. Sammanfattning Sida 1 / 6 Adress: Förening: Organisationsnr: Värderingsdatum: Kärrhöksgatan 9B HSB Brf Kranskötaren i 757200-9194 Kommun: Bostadsyta: Andelstal: 63,5 m² 1,26% Räkenskapsår: 2008 Sammanfattning Sid Marknadsvärde

Läs mer

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) SABOs synpunkter Systemperspektivet som en grundläggande princip SABO håller med om att

Läs mer

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning

Läs mer

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/

17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 35 (50) 2016-09-26 Kf Ks 308 17. Motion om fler bostäder nu enligt modellen köp och bygg svar Dnr 2015/526-109 Den moderata fullmäktigegruppen har genom Harald Hjalmarsson

Läs mer

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)

Placeringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Lånevillkor för samfällighetsföreningar

Lånevillkor för samfällighetsföreningar Lånevillkor för samfällighetsföreningar Hans Lind Trita-FOB-Rapport-2016:1 ISBN 978-91-85783-59-5 Januari 2016 1 Förord Ibland är det tämligen slumpartade omständigheter som leder fram till en intressant

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

Ekonomisk sammanställning - Brogården

Ekonomisk sammanställning - Brogården Ekonomisk sammanställning - Brogården 2011 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 2036 2037 2038 2039 2040 Går det att räkna hem?

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Erfarenheter av IMD i bostadshus. Stefan Källman Energi & Miljöchef Hyresbostäder i Norrköping AB

Erfarenheter av IMD i bostadshus. Stefan Källman Energi & Miljöchef Hyresbostäder i Norrköping AB Erfarenheter av IMD i bostadshus Stefan Källman Energi & Miljöchef Hyresbostäder i Norrköping AB Hyresbostäder I korthet 100% ägt av Norrköpings kommun Omsätter 813 Mkr 181 fastigheter 9 475 lägenheter

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av:

Energideklaration. Smultronvägen 19 616 91 Åby. Datum: 2015-03-17. Utförd av: Energideklaration K VILLINGE-STEN 2:24 Smultronvägen 19 616 91 Åby Datum: 2015-03-17 Utförd av: Certifierad energiexpert: Niklas Sjöberg 0444/08 SP SITAC Bakgrund Sedan en tid tillbaka är det lag på energideklaration

Läs mer

Uppvärmning av flerbostadshus

Uppvärmning av flerbostadshus Uppvärmning av flerbostadshus Karin Lindström 2014-06-11 2014-06-11 Utbildningens upplägg Fördelningen av energi i ett flerbostadshus Uppvärmning Tappvarmvatten Val av värmesystem Samverkan med boende

Läs mer

Föreläsning. Fastighetsvärdering

Föreläsning. Fastighetsvärdering Föreläsning Fastighetsvärdering Varför måste vi värdera fastigheter Köp eller försäljning Underlag för kreditgivning Ekonomisk styrning Effektivitetsanalyser Samhällsintressen Redovisning Värdering Värden

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter Renoveringsskulden i miljonprogrammet Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter TMF vi bygger och inreder Sverige, juni 2014 I korthet Det finns

Läs mer

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid. VI HAR INGET VAL DAGS ATT AGERA NU! Sverige står inför stora utmaningar. Miljonprogrammets bostäder måste rustas upp och renoveras. Om detta inte sker om kommer områdena att förfalla och byggnaderna förlora

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Elrättrapporten en undersökning om energieffektivisering och smart elteknik

Elrättrapporten en undersökning om energieffektivisering och smart elteknik Elrättrapporten 2016 - en undersökning om energieffektivisering och smart elteknik SJU AV TIO FASTIGHETSÄGARE HAR LÅNGT KVAR TILL SVERIGES ENERGIMÅL Det är fyra år kvar till 2020. Då ska Sverige ha minskat

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm Hyressättningen i Stockholms stad är och har varit föremål för debatt under en lång tid. Till grund för hyrorna ligger

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Vad är energieffektivisering och hur gör man?

Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är energieffektivisering och hur gör man? Vad är effektivare energianvändning och vad ska vi ha den till? Är det effektivare att bara använda mindre än vad man skulle ha gjort om man använt mer? FÖRENINGEN

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt

Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Samhälls- och företagsekonomi Vid renoveringsprojekt Gunnar Blomé Malmö Högskola Bakgrund Malmö Högskola och Kungliga Tekniska Högskolan Urbana Studier Fastighetsvetenskap Nydisputerad Organizational and

Läs mer

KÄNSLIGHETSANALYSER Underlag till kapitel 5

KÄNSLIGHETSANALYSER Underlag till kapitel 5 KÄNSLIGHETSANALYSER Underlag till kapitel 5 Underlag till potentialberäkningar med avseende på uppvärmning i bostadsbeståndet som beskrivs i Kapitel 5 ENERGIEFFEKTIVISERINGSPOTENTIAL Anders Nilson, Bengt

Läs mer

Bilaga 1 till tjänsteutlåtande om reinvesteringsprogram för stadens väghållning. Henrik Gidlund Anläggning

Bilaga 1 till tjänsteutlåtande om reinvesteringsprogram för stadens väghållning. Henrik Gidlund Anläggning Bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2011-01-31 om reinvesteringsprogram för stadens väghållning Henrik Gidlund Anläggning 08-508 261 68 Dokument1 PM om energibesparande armaturbyte på lokalgator Ny energisnålare

Läs mer

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas.

Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. Kan bostadsrätt bli bostadsfel? frågor och svar när hyresrätten ombildas. En bättre värd? Allt fler kommuner planerar att sälja ut sina hyresrätter. Det väcker en hel del frågor och kanske du känner en

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 Så här tolkar du Årsredovisningen Förvaltningsberättelsen Avsnittet ger en förklaring till verksamheten, t.ex. en beskrivning av fastigheten, utfört och planerat underhåll

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1003 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 1 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey

WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey WP5: Energy Ambassadors Evaluation Report and Survey D5.2 National Evaluation Reports Kvantifiering av effekterna av Energiambassadörerna Sverige Sammanställd av Lena Eckerberg, Energikontor Sydost Framtidsvägen

Läs mer

Kostnader för energi i byggnader

Kostnader för energi i byggnader Kostnader för energi i byggnader Pay-off-metoden Nuvärdesmetoden Janne Akander HiG Optimal isolertjocklek Om klimatskärmen har hög värmeisoleringsgrad så ökar investeringskostnaden (och bruksarean minskar).

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

Nu bygger vi om i Akalla

Nu bygger vi om i Akalla Nu bygger vi om i Akalla Nu startar vi ombyggnaden av våra hus och lägenheter på Järva. Vi bygger om för dig som bor i Svenska Bostäder Så här planerar vi att bygga om i Akalla Hus för hus Det tar omkring

Läs mer

Kalkyllådan. Användnings tips

Kalkyllådan. Användnings tips Kalkyllådan Kalkyllådan är ett projekt finansierat av Tillväxt Trädgård (SLU) och Grön Kompetens AB. Syftet är att ta fram kalkylhjälpmedel på Internet för prydnadsväxtodlare i växthus. Kalkyllådan finns

Läs mer