INDIVIDUELLA ANSTÄLLNINGS- AVTAL I DEN NYA ROM I-FÖRORDNINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INDIVIDUELLA ANSTÄLLNINGS- AVTAL I DEN NYA ROM I-FÖRORDNINGEN"

Transkript

1 Individuella anställningsavtal i den nya Rom I-förordningen INDIVIDUELLA ANSTÄLLNINGS- AVTAL I DEN NYA ROM I-FÖRORDNINGEN Michael Bogdan* 1. INLEDNING Numera är det inte ovanligt att ett anställningsförhållande har internationell karaktär, dvs. har anknytning till flera länder och därmed till flera rättssystem. Ett något extremt fiktivt exempel utgörs av ett anställningsavtal varigenom ett svenskt byggföretag anställt en i Tyskland bosatt egyptier för att arbeta på företagets hotellbyggen i Saudiarabien och Förenade arabemiraten, varvid avtalet, som ingåtts på engelska i Spanien, föreskriver att lönen skall betalas i amerikanska dollar till ett konto i Schweiz. Dylika internationella kontrakt, på samma sätt som anställningsavtal vilka i alla avseenden håller sig inom ett enda lands gränser, kan ge upphov till olika rättsliga tvister. Anställningsförhållandets internationella bakgrund medför dock att svenska domstolar, i den mån talan väcks inför dem, ställs inför två frågor vilka saknar motsvarighet i rent interna, svenska tvister. Den svenska domstolen måste, i varje fall om svaranden uteblir eller gör en jurisdiktionsinvändning, pröva huruvida det föreligger svensk domsrätt, dvs. huruvida svenska domstolar är behöriga att befatta sig med den aktuella tvisten. Svaret på denna fråga beror på domsrättsregler vilka har blivit föremål för betydande men långtifrån heltäckande internationellt lagstiftningssamarbete. Såvitt gäller arbetsrättsliga och andra förmögenhetsrättsliga tvister rör det sig i Sverige numera huvudsakligen om reglerna i EG-förordningen nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (den s.k. Bryssel I-förordningen). 1 * Professor i internationell och komparativ privat- och processrätt vid Lunds universitet. 1 EGT 2001 L 12 s. 1. Se den kortfattade beskrivningen av förordningens domsrättsregler vilka är av särskilt stor betydelse för tvister rörande individuella anställningsförhållanden i Michael 13

2 Michael Bogdan I de fall där denna förordning inte är tillämplig söker de svenska domstolarna normalt svaret på domsrättsfrågan i en analogisk tillämpning av forumreglerna i 10 kap. rättegångsbalken. 2 Förutsatt att svensk domsrätt föreligger ger anställningsförhållandets internationella bakgrund upphov till nästa fråga, avseende tillämplig rättsordning. Bortsett från ett fåtal speciella spörsmål skall de ur ett anställningsavtal härrörande tvisterna normalt avgöras med tillämpning av den rättsordning som utgör det aktuella avtalets avtalsstatut (lex contractus). Avtalsstatutet bestäms med hjälp av den svenska internationella privaträttens kollisionsregler (även kallade lagvalsregler). Den svenska internationella privaträtten på kontraktsrättens område kommer från och med den 17 december 2009 att i första hand bestå av EG-förordningen nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (den s.k. Rom I-förordningen). 3 I enlighet med sin art. 28 avser denna förordning dock endast avtal ingångna efter den 17 december 2009, vilket betyder att de av förordningen ersatta äldre reglerna, först och främst 1980 års Romkonvention om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, 4 under lång tid framöver kommer att behålla sin relevans. I egenskap av EG-förordning blir Rom I-förordningen direkt tillämplig i svenska domstolar. Sista ordet rörande dess tolkning kommer att innehas av EG-domstolen, som kan förväntas att normalt tolka den autonomt, dvs. oberoende av terminologin och begreppsapparaten i den ena eller andra medlemsstaten. Begäran om EG-domstolens s.k. förhandsavgörande rörande förordningens tolkning kan dock på grund av EG-fördragets art. 68 endast framställas av en domstol i en medlemsstat mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning ; dessa högsta instanser är faktiskt skyldiga att vända sig till EG-domstolen om tolkningsfrågan måste besvaras för att kunna avgöra den aktuella tvisten, såvida de inte anser att svaret på frågan är så Bogdan, Individuella anställningsförhållanden i Sveriges nya internationella privaträtt en översikt, SvJT 2001 s , särskit på s Se därom bl.a. Michael Bogdan, SvJT 2001 s EUT 2008 L 177 s. 6. En kortfattad presentation av Rom I-förordningen i dess helhet finns bl.a. i Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl., Stockholm 2008, s Se t.ex. Michael Bogdan, SvJT 2001 s ; Kent Källström & Jonas Malmberg, Anställningsavtalet, Uppsala 2006, s Romkonventionens text finns publicerad bl.a. som bilaga till lagen (1998:167), enligt vilken konventionen skall gälla som lag här i landet. Enligt övergångsbestämmelsen i lagen (1998:167) tillämpas konventionen emellertid inte i Sverige på avtal som ingåtts före den 1 juli 1998; kollisionsreglerna rörande dylika gamla kontrakt är i princip inte lagfästa och innehåller åtskilliga oklarheter, se därom t.ex. Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 4 uppl., Stockholm 1992, s med vidare hänvisningar till rättsfall och litteratur. Det kan dock tänkas att de svenska domstolarna även beträffande avtal ingångna före den 1 juli 1998 låter sig inspireras av Romkonventionens och Rom I-förordningens lösningar, jfr NJA 1990 s

3 Individuella anställningsavtal i den nya Rom I-förordningen klart att det inte föranleder någon tvekan. För svenskt vidkommande får till de högsta instanserna räknas icke blott Högsta domstolen och Regeringsrätten utan även bl.a. Arbetsdomstolen. Någon rättspraxis rörande den nya Rom I-förordningen existerar av naturliga skäl ännu inte och litteraturen därom är mycket begränsad, men befintlig rättspraxis och litteratur avseende Romkonventionen kan tillmätas viss betydelse i den mån förordningen övertagit konventionens lösningar. 5 Enligt sin art. 1 punkt 1 skall Rom I-förordningen tillämpas på avtalsförpliktelser på privaträttens område i situationer som innebär lagkonflikt. Vissa avtal och vissa spörsmål undantas dock i artikelns punkter 2 och 3. Här torde det vara tillräckligt att bland undantagen nämna parternas rättskapacitet eller rättshandlingsförmåga, associationsrättsliga spörsmål, fullmaktsfrågor samt processuella frågor (de sistnämnda frågorna torde normalt prövas enligt domstolslandets egen lag, dvs. i Sverige enligt svensk rätt). Ett anställningsrelaterat undantag utgörs av vissa försäkringsavtal som har till ändamål att tillhandahålla anställda, som är knutna till ett företag eller en företagsgrupp eller till en viss bransch eller grupp av branscher, förmåner i händelse av dödsfall eller överlevnad eller vid nedläggning eller inskränkning av verksamheten eller vid arbetsrelaterad sjukdom eller arbetsolyckor. Av central betydelse är förordningens art. 2, som stadgar att den av förordningens kollisionsnormer utpekade rättsordningen skall tillämpas även om det rör sig om lagen i en icke-medlemsstat. Förordningen förutsätter inte ömsesidighet. För svenska domstolar spelar det således i princip inte heller någon roll att förordningen inte tillämpas i Danmark, som i enlighet med ett särskilt protokoll inte deltar i EG:s civilrättsliga samarbete. 6 Syftet med denna uppsats är att kortfattat presentera de av den nya Rom I- förordningens regler vilka är av direkt betydelse i tvister rörande individuella anställningsförhållanden. I första hand rör det sig om de speciella kollisionsreglerna i förordningens art. 8, som bär rubriken Individuella anställningsavtal. Dessa regler fungerar som lex specialis i förhållande till förordningens art. 3 och art. 4, vilka avser avtal i allmänhet (däribland arbetsrättsliga kollektivavtal). 5 6 Romkonventionen ligger formellt sett utanför EG-rätten. Genom särskilda protokoll, vilka trädde i kraft så sent som den 1 augusti 2004, fick EG-domstolen icke desto mindre behörighet att tolka konventionen, men några avgöranden därom har domstolen ännu inte hunnit meddela. Det föreligger dock viss nationell rättspraxis. Konventionens tolkning underlättas av den officiella ehuru av två namngivna författare skrivna konventionsrapporten, se Mario Giuliano & Paul Lagarde, EGT 1980 C 282 s. 1. Litteraturen om Romkonventionen är mycket omfattande, se i Sverige bl.a. Lennart Pålsson, Romkonventionen, Stockholm Se förordningens premiss 46. I premiss 45 sägs att förordningen inte heller är bindande för eller tillämplig i Storbritannien, som dock sedermera utnyttjat sin opt-in-möjlighet och meddelat sin önskan att delta i tillämpningen av förordningen. 15

4 Michael Bogdan 2. PARTSAUTONOMI I ANSTÄLLNINGSAVTAL Trots att individuella anställningsavtal tillhör kategorin weak-party contracts, där en av parterna typiskt har en mycket svagare ställning och är i behov av särskilt skydd, tillåter Rom I-förordningen arbetsgivaren och arbetstagaren att komma överens om tillämplig lag. Enligt förordningens art. 8 punkt 1 skall ett individuellt anställningsavtal underkastas den lag som parterna valt i enlighet med artikel 3. Hänvisningen till art. 3 medför att de allmänna bestämmelserna om lagval genom avtal även skall tillämpas på anställningsavtal. Art. 3 punkt 1 föreskriver att lagvalet skall vara uttryckligt eller klart framgå av avtalsvillkoren eller av övriga omständigheter. På denna punkt har det blivit en viss skärpning jämfört med Romkonventionen, vars svenska text i art. 3 punkt 1 nöjde sig med att lagvalet framgick med rimlig säkerhet. Art. 3 förutsätter i varje fall att det rör sig om ett verkligt val av tillämplig lag och lämnar inget utrymme åt hypotetiska resonemang om vilken rättsordning som parterna förmodligen skulle ha valt om de hade ingått någon överenskommelse därom. Parternas valfrihet är inte begränsad till rättssystem med någon naturlig anknytning till rättsförhållandet. En svensk arbetsgivare och en fransk arbetstagare, vilka saknar kännedom om varandras rättssystem, kan exempelvis överenskomma att den för båda sidorna välkända engelska arbetsrätten skall gälla för anställningsavtalet. Den valda rättsordningen skall vara ett levande rättssystem, så att även rättsutvecklingen efter avtalsslutet i princip skall beaktas om annat inte framgår av den valda rättsordningens egna övergångsbestämmelser. Det går alltså inte att till avtalsstatut välja svensk rätt som den såg ut 1980, men i den mån avtalsstatutets regler är dispositiva kan även ett sådant val få verkan som en s.k. materiellträttslig partshänvisning, dvs. som en form av parternas utnyttjande av den civilrättsliga avtalsfrihet som de tillerkänns av avtalsstatutet. Valet av avtalsstatut kan avse tillämplig lag för hela anställningsavtalet, men kan istället begränsa sig till endast en del därav. En dylik kollisionsrättslig klyvning av avtalet (s.k. dépeçage) synes vara tillåten icke blott i fråga om sådana avtalsdelar vilka kan uppfattas som åtskiljbara (exempelvis när en överenskommelse ses som en knippa avtal vilka i princip kan skiljas från varandra) utan även i fråga om olika typer av rättsfrågor. Förordningen synes exempelvis godta att parterna väljer en rättsordning som tillämplig på frågor om anställningsavtalets giltiga tillkomst, en annan för parternas förpliktelser under anställningstiden och en tredje för spörsmål om anställningens upphörande osv. Att förordningen godtar dépeçage är av betydelse först och främst beträffande de civilrättsligt tvingande bestämmelserna i den rättsordning som annars vore tillämplig, eftersom de dispositiva reglerna även utan dylik kollisionsrättslig klyvning kan avtalas bort av parterna. Även om dépeçage överhuvudtaget inte skulle godtas av förordningen kunde en partiell lagvalsklausul således ändå tänkas få omfattande 16

5 Individuella anställningsavtal i den nya Rom I-förordningen rättsverkningar som en materiellträttslig partshänvisning inom den civilrättsliga avtalsfrihetens ram. Av förordningens art. 3 punkt 2 framgår att partsautonomin inte är begränsad till tidpunkten för anställningsavtalets ingående. Parterna kan när som helst, exempelvis i samband med tvistens uppkomst eller i rättegångens början, överenskomma att anställningsavtalet skall vara underkastat en annan lag än den som förut var tillämplig. En dylik ändring får dock inte vare sig påverka avtalets giltighet till formen enligt art. 11 eller försämra tredje mans ställning. En viktig begränsning i partsautonomin framgår av art. 3 punkt 3. Där stadgas att parterna i ett sådant avtal där alla relevanta omständigheter vid tiden för parternas lagval pekar på ett och samma land, dvs. där avtalet saknar internationell karaktär, inte får avtala bort de tvingande bestämmelserna i detta lands lag genom att välja en annan rättsordning. Regeln i art. 3 punkt 3 medför att parterna i dylika avtal egentligen inte åtnjuter verklig kollisionsrättslig partsautonomi utan endast har möjlighet att genom materiellträttslig partshänvisning frångå de dispositiva reglerna i den rättsordning som i grunden fortsätter att fungera som avtalsstatut. Det är inte helt klart vilka minimianknytningar till utlandet som är tillräckliga för att få art. 3 punkt 3 ur bilden. En ny bestämmelse i art. 3 punkt 4 liknar i viss mån punkt 3, men avser att skydda EG-rättsliga och EG-rättsligt harmoniserade tvingande bestämmelser. Om alla omständigheter av betydelse vid tidpunkten för lagvalet håller sig inom EU får parternas val av en icke-medlemsstats lag inte hindra dylika reglers tilllämpning. I fråga om gemenskapsinterna anställningsavtal behandlas hela EU, inklusive Danmark, i detta avseende således som ett enda land. Av art. 3 punkt 5 framgår att frågor om lagvalsklausulens existens och giltighet skall avgöras enligt samma rättsordning som tillämpas beträffande giltigheten av anställningsavtalets övriga klausuler, dvs. oftast enligt det genom den omtvistade lagvalsklausulen valda avtalsstatutet. 7 Detta kan i teorin synas utgöra en ond cirkel, men torde inte föranleda några svårigheter i praktiken. Det rör sig här bara om lagvalsklausulens civilrättsliga giltighet, exempelvis med hänsyn till sådana ogiltighetsgrunder som tvång, svek och misstag, eftersom lagvalets internationellt privaträttsliga tillåtlighet och giltighet regleras av själva förordningen som sådan (se ovan). Att ett anställningsavtals lagvalsklausul är giltig enligt de ovan beskrivna allmänna reglerna i Rom I-förordningens art. 3 är en nödvändig men inte en tillräcklig förutsättning för att parternas lagval skall tillerkännas full genomslagskraft. En mycket långtgående begränsning i parternas lagvalsfrihet i individuella 7 Jfr dock AD 2007 nr 2, där Romkonventionens motsvarande regel synes inte ha uppmärksammats vid prövningen av ett kollektivavtal. Avgörandet kommenteras av Saf, Yearbook of Private International Law, vol. IX, 2007, s

6 Michael Bogdan anställningsavtal framgår av andra meningen i förordningens art. 8 punkt 1. Jag har döpt denna begränsning till russineffekten. 3. RUSSINEFFEKTEN Den nyssnämnda andra meningen i Rom I-förordningens art. 8 punkt 1 föreskriver att parternas lagval, även när det uppfyller kraven enligt art. 3, inte får medföra att den anställde berövas det skydd som tillförsäkras honom genom tvingande bestämmelser i den lag som, om inget lagval gjorts, skulle ha varit tilllämplig på anställningsavtalet (om hur denna lag bestäms se avsnitt 4 nedan). Genom att ingå en lagvalsöverenskommelse kan parterna således avtala bort icke blott den annars tillämpliga lagens dispositiva regler utan även dess tvingande bestämmelser, de sistnämnda dock endast om detta inte är till den anställdes nackdel. Om den rättsordning, som skulle tillämpas i brist på parternas lagval, innehåller exempelvis en allmänt tvingande preskriptionsregel, kan lagvalsklausulen till förmån för en annan rättsordning således åberopas av den anställde när den ökar hans möjligheter att kräva arbetsgivaren eller skyddar honom mot arbetsgivarens krav, samtidigt som den inte får åberopas av arbetsgivaren om den skyddar honom mot den anställdes krav eller ökar hans möjligheter att kräva den anställde. Arbetstagaren tillåts på detta sätt att plocka russinen ur kakan genom att kombinera de för honom förmånligaste reglerna i båda rättsordningarna. Denna russineffekt utgör inte någon nyhet, utan fanns redan i Romkonventionens art. 6, som har fått kritik bl.a. för att den gjorde det omöjligt för arbetsgivaren att medelst en lagvalsklausul åstadkomma en likabehandling av de anställda. 8 Något förenklat kan sägas att lagvalsklausuler i individuella anställningsavtal fungerar bara till arbetsgivarens nackdel, vilket på längre sikt torde leda till att dylika klausuler slutar att användas där (det är ju i regel arbetsgivaren som utformar anställningsavtalet). I litteraturen möter man dock ibland även en annan tolkning, enligt vilken den anställde endast får stödja sig på ett av de två rättssystemen och inte får lov att kombinera dem på det beskrivna sättet. 9 Russineffekten skyddar som sagt endast de tvingande reglerna ( bestämmelser som inte kan avtalas bort ) i den lag som skulle ha varit tillämplig på anställningsavtalet om parterna inte hade valt en annan rättsordning. Vilka bestämmelser som i detta sammanhang bör kvalificeras som tvingande är inte alltid uppenbart, inte ens när den aktuella lagen är svensk. Ett för svensk arbetsrätt utmärkande drag är exempelvis att många vid ytligt påseende tvingande regler 8 9 Se Michael Bogdan, SvJT 2001 s Se t.ex. Lennart Pålsson a.a. s om motsvarande bestämmelse i Romkonventionens art. 6 punkt 1. 18

7 Individuella anställningsavtal i den nya Rom I-förordningen faktiskt kan avtalas bort, även till arbetstagarens nackdel, dock inte genom det individuella anställningsavtalet utan endast genom kollektivavtal (se t.ex. 2 lagen (1982:80) om anställningsskydd). Enligt min uppfattning bör även dylika s.k. semidispositiva regler vid tillämpning av Rom I-förordningens art. 8 punkt 1 betraktas som tvingande, i varje fall i den mån de inte verkligen kollektivavtalsvägen avtalats bort på ett sätt som binder den aktuella arbetstagaren. Har de på detta sätt avtalats bort, så bör man vid tolkning av art. 8 punkt 1 som tvingande betrakta sådana kollektivavtalsregler vilka har ersatt de semidispositiva lagreglerna och inte kan avtalas bort i individuella anställningsavtal TILLÄMPLIG LAG I AVSAKNAD AV PARTERNAS LAGVAL Om och i den mån parterna i ett individuellt anställningsavtal inte har valt avtalsstatut, bestäms detta med tillämpning av Rom I-förordningens art. 8 punkterna 2 4, vilka i hög grad liknar motsvarande reglering i Romkonventionens art. 6 punkt 2. I första hand tillämpas enligt art. 8 punkt 2 lagen i det land där den anställde vanligtvis utför sitt arbete (lex loci laboris), detta även om han tillfälligt arbetar i ett annat land. För sjömän åsyftas härmed förmodligen flaggans lag. Någon tidsgräns för att arbete i ett annat land skall kunna ses som endast tillfälligt anges inte; om en utstationerad arbetstagare förväntas att återuppta sitt arbete i ursprungslandet synes utstationeringen enligt förordningens premiss 36 kunna anses som tillfällig även om den är relativt långvarig och oavsett om arbetstagaren under utstationeringstiden omfattas av ett nytt anställningsavtal med en annan arbetsgivare tillhörande samma koncern. Utför den anställde inte vanligtvis sitt arbete i ett bestämt land, tillämpas i andra hand lagen i det land från vilket arbetet utförs; detta är en nyhet avsedd för exempelvis flygbolagens flygande personal, som arbetar i många länder men har sin bas i ett visst land. Kan tillämplig lag inte fastställas enligt dessa regler, exempelvis eftersom den anställde utför sitt arbete i flera länder utan att något av dem kan anses utgöra 10 Ett svenskt kollektivavtals regler om minimilöner bör vid tillämpning av art. 8 punkt 1 således inte betraktas som tvingande, eftersom de är rent avtalsgrundade och inte har ersatt någon semidispositiv rättsregel. En besvärlig fråga, som jag är benägen att besvara jakande, är huruvida svenska semidispositiva regler under vissa förutsättningar även kan avtalas bort genom ett sådant kollektivavtal som i sig inte lyder under svensk lag. Liknande problem kan uppstå vid tillämpning av lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, om kollektivavtalet och det individuella anställningsavtalet inte lyder under samma rättsordning. Se därom Michael Bogdan, Den svenska internationella arbetsrättens grunder, SvJT 1979 s , särskilt på s

8 Michael Bogdan hans bas, skall avtalet enligt art. 8 punkt 3 vara underkastat lagen i det land där det företag resp. verksamhetsställe (place of business) som har anställt honom är beläget. Artikelns punkter 2 och 3 är dock egentligen bara ett slags presumtioner, eftersom de enligt punkt 4 skall bortses ifrån om det av de samlade omständigheterna framgår att avtalet har närmare anknytning till ett annat land, i vilket fall avtalet skall vara underkastat lagen i det landet. Har exempelvis ett svenskt byggföretag anställt en i Sverige bosatt svensk byggnadsarbetare för att arbeta på företagets hotellbygge i Saudiarabien, så ligger svensk rätt närmare till hands än saudiarabisk lag, i synnerhet om arbetet omfattas av ett kollektivavtal som lyder under svensk lag och anställningsavtalet slutits i Sverige, på svenska och med lönen fastställd i svenska kronor. I motsats till andra liknande bestämmelser i förordningen, exempelvis art. 4 punkt 3, kräver art. 8 punkt 4 inte att det rör sig om en anknytning som är uppenbart (manifestly) närmare, vilket gör att förutsebarheten vid anställningsavtal blir något mindre än i fråga om de flesta andra avtalstyper. 5. INTERNATIONELLT TVINGANDE REGLER Rom I-förordningens art. 9 handlar om s.k. internationellt tvingande regler, varmed man inte avser samtliga civilrättsligt tvingande bestämmelser utan endast en liten del av dessa, nämligen sådana regler vilka i sitt eget land anses vara så avgörande för att skydda allmänna intressen, t.ex. landets politiska, sociala och ekonomiska system, att de i det landet tillämpas i alla situationer inom sitt sakliga tillämpningsområde, oavsett vilken rättsordning som i övrigt är tillämplig på avtalet. 11 Dessa reglers särskilda tvingande natur framgår inte av Rom I- förordningen utan beror på ett ensidigt och ofta outtalat ställningstagande av den nationella lagstiftaren. Såvitt gäller svensk arbetsrätt kan som exempel nämnas att propositionen avseende den ursprungliga versionen av anställningsskyddslagen (LAS) uttalar att lagens karaktär av social skyddslagstiftning torde medföra att i princip allt arbete som utföres i landet blir underkastat lagen. 12 Art. 9 punkt 2 avser internationellt tvingande regler i domstolslandets egen rättsordning. Enligt detta stadgande medför förordningen ingen begränsning i tillämpningen av dylika regler i lex fori. Detta torde inte vara särskilt kontroversiellt och bygger egentligen på ett slags ordre public-resonemang (s.k. positiv Denna definition i Rom I-förordningens art. 9 punkt 1 härstammar från punkt 30 i EG-domstolens dom i de arbetsrättsligt präglade förenade målen Arblade, målnr C-369/96 och C-376/ 96, REG 1999 s. I Se prop. 1973:129 s I den svenska kollektiva arbetsrätten se t.ex. 25 a lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. 20

9 Individuella anställningsavtal i den nya Rom I-förordningen ordre public i motsats till det traditionella negativa ordre public-förbehållet). 13 Sverige kan således fortsätta att oavsett avtalsstatut tillämpa skyddsreglerna i LAS när arbetet annat än tillfälligt utförs här i riket. Art. 9 punkt 3 är något mer problematisk. Där stadgas att de internationellt tvingande reglerna i det land där avtalsförpliktelserna skall uppfyllas eller har uppfyllts kan tillerkännas verkan om de gör uppfyllelsen olaglig. Det kan exempelvis tänkas att reglerna om arbetstid i anställningsavtalets avtalsstatut är oförenliga med tvingande säkerhetsföreskrifter i det främmande land där arbetet skall utföras och att dessa säkerhetsföreskrifter där anses tillämpliga oavsett avtalsstatutet. Vid bedömningen av om dylika regler skall tillerkännas verkan skall hänsyn enligt art. 9 punkt 3 tas till deras art och syfte liksom till följderna av att de tillämpas eller inte tillämpas. Att på detta sätt ge domstolarna möjlighet men inte skyldighet att beakta rättsregler tillhörande varken avtalsstatutet eller lex fori kan tillföra ett moment av osäkerhet i avtalsparternas mellanhavanden, eftersom den rättsliga innebörden av punkt 3 är oklar. Att tillerkänna verkan är inte nödvändigtvis alltid samma sak som att tillämpa. Ett tvingande påbud eller förbud i uppfyllelselandets lag kan för övrigt medföra en rättslig omöjlighet att prestera och dylik omöjlighet torde helt oberoende av art. 9 punkt 3 ofta kunna tillerkännas verkan såsom ett enligt avtalsstatutets civilrättsliga regler relevant faktum. Rom I-förordningens art. 9 punkt 3 innebär trots sina brister en välkommen tillnyktring och reträtt jämfört med den misslyckade regeln i Romkonventionens art. 7 punkt 1, där domstolarna helt allmänt gavs praktiskt taget fria händer att beakta internationellt tvingande regler i varje land till vilket situationen hade någon sorts nära anknytning. 6. ANSTÄLLNINGSAVTALETS GILTIGHET TILL FORMEN Frågan om tillämplig lag rörande ett anställningsavtals giltighet till formen (krav på skriftlighet, vittnen osv.) besvaras av mycket liberala alternativa kollisionsnormer i Rom I-förordningens art. 11, som tydligt präglas av önskan att minimera risken att ett avtal blir ogiltigt på grund av formella brister. Enligt artikelns punkt 1 räcker det för ett avtals formella giltighet, när avtalet ingås mellan personer vilka eller vilkas ombud därvid befinner sig i ett och samma land, att avtalet uppfyller de formella kraven i avtalsstatutet eller i lagen på avtalsorten. Det räcker alltså att avtalet är till formen giltigt enligt ett av dessa rättssystem, låt vara att det är oklart vad som gäller när avtalet på grund av dépe- 13 Se Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl., Stockholm 2008, s

10 Michael Bogdan çage (se avsnitt 2 ovan) inte har ett utan flera avtalsstatut. Befinner sig kontrahenterna eller deras ombud vid tiden för avtalets ingående i två olika länder räcker det enligt art. 11 punkt 2 att avtalet uppfyller de formella kraven i lagen i något av de två länderna, i avtalsstatutet eller i lagen i ett land där någon av parterna hade sin vanliga vistelseort. 14 Beträffande giltigheten till formen av ensidiga rättshandlingar avseende ett existerande eller framtida avtal (exempelvis ett avskedande eller en uppsägning av ett anställningsavtal) föreskriver art. 11 punkt 3 att det är tillräckligt att rättshandlingen äger formell giltighet enligt avtalsstatutet, enligt lagen i det land där rättshandlingen upprättades eller enligt lagen i det land där den person som företagit rättshandlingen hade sin vanliga vistelseort. 7. AVSLUTANDE ANMÄRKNINGAR Rom I-förordningen innehåller en del ytterligare bestämmelser av betydelse för avtalsförpliktelser i allmänhet, inklusive individuella anställningsavtal. Flertalet av dessa bestämmelser kan inte närmare behandlas inom ramen för denna korta uppsats. Hit hör bl.a. regler avseende avtalsstatutets räckvidd (art. 12), bristande rättslig handlingsförmåga (art. 13), överlåtelse av fordran och avtalsenlig subrogation (art. 14), legal subrogation (art. 15), flera gäldenärer (art. 16), kvittning (art. 17), 15 bevisbörda och bevisning (art. 18), uteslutande av renvoi (art. 20), ordre public (art. 21) och stater med mer än en rättsordning (art. 22). Några ord bör dock ägnas åt Rom I-förordningens förhållande till andra gemenskapsrättsliga bestämmelser och gällande internationella konventioner. Enligt art. 23 skall förordningen inte inverka på tillämpningen av gemenskapsrättsliga bestämmelser som på särskilda områden fastställer lagvalsregler för avtalsförpliktelser. Dylika bestämmelser i EG-förordningar och i nationella regler tillkomna genom implementering av EG-direktiv åtnjuter således företräde framför Rom I-förordningens kollisionsregler. På arbetsrättens område kan man i detta sammanhang nämna art. 10 i EG-förordningen nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden 16 och lagen (1999:678) om utstatio Vanlig vistelseort definieras i Rom I-förordningens art. 19. Enligt art. 17 skall kvittning i princip omfattas av den lag som gäller för den fordran mot vilken rätten till kvittning åberopas. I anställningsförhållanden är det i regel arbetsgivaren som åberopar kvittning mot arbetstagarens lönefordran och denna kvittningsrätt brukar vara underkastad vissa begränsningar, jfr den svenska lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. Eftersom lönefordran normalt lyder under anställningsavtalets avtalsstatut, leder art. 17 oftast till att även arbetsgivares kvittningsrätt prövas enligt samma lag. EGT 2000 L 160 s. 1. Insolvensförordningens art. 10 stadgar att verkan av ett insolvensförfarande på anställningsavtal och anställningsförhållanden uteslutande skall regleras av den medlemsstats lag, som är tillämplig på anställningsavtalet. Se närmare t.ex. Michael Bogdan, SvJT 2001 s

11 Individuella anställningsavtal i den nya Rom I-förordningen nering av arbetstagare. 17 Rom I-förordningens art. 25 stadgar att förordningen inte heller skall inverka på tillämpningen av internationella konventioner som en eller flera medlemsstater redan tillträtt, såvida det inte rör sig om en konvention som ingåtts uteslutande mellan medlemsstaterna. Hit kan man exempelvis räkna 1973 års europeiska patentkonvention, vilken innehåller en arbetsrättsligt präglad kollisionsregel om arbetstagares respektive arbetsgivares rätt till europeiskt patent, implementerad i svensk rätt genom 4 lagen (1978:152) om svensk domstols behörighet i vissa mål på patenträttens område m.m. Med hänsyn till att Sverige tillträtt denna konvention före Rom I-förordningens tillkomst och att det bland konventionsländerna även finns icke-medlemsländer får det nyssnämnda svenska lagrummet således förtur framför förordningen. Avslutningsvis bör något sägas om Rom I-förordningens betydelse för anställningsrelaterade utomobligatoriska förpliktelser, vilkas internationellt privaträttsliga aspekter numera regleras i EG-förordningen nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (den s.k. Rom IIförordningen). 18 Enligt denna förordnings huvudregel i art. 4 punkt 1 skall man i fråga om en utomobligatorisk förpliktelse, som har sin grund i en skadeståndsgrundande händelse, tillämpa lagen i det land där den direkta skadan uppkommer (såvida inte både den vars ansvar görs gällande och den skadelidande vid tiden för skadans uppkomst har sin vanliga vistelseort i ett och samma land, se art. 4 punkt 2). I artikelns punkt 3 sägs dock att om den skadeståndsgrundande händelsen har en uppenbart närmare anknytning till ett annat land, så skall lagen i det landet tillämpas. Som exempel nämns i stadgandet att en sådan uppenbart närmare anknytning till ett annat land kan särskilt grundas på att det mellan parterna redan finns ett avtalsförhållande som har nära anknytning till den skadeståndsgrundande händelsen i fråga. I det sistnämnda fallet bör man tydligen tillämpa den lag som gäller för avtalsförhållandet och denna lag kommer normalt att fastställas med hjälp av Rom I-förordningens kollisionsregler. Stjäl exempelvis en anställd arbetsgivarens egendom på arbetsplatsen, så torde den anställdes skadeståndskyldighet således bedömas enligt anställningsavtalets avtalsstatut snarare än enligt lagen i det land där skadan uppkommit, trots att det i princip rör sig om en utomobligatorisk skadeståndsskyldighet på grund av brott. På liknande sätt kan anställningsavtalets avtalsstatut enligt Rom II-förordningens art. 10 och 11 bli avgörande också för anställningsrelaterade tvister avseende obehörig vinst (t.ex. vid återkrav av felaktigt utbetald alltför hög lön) eller tjänster utan uppdrag (t.ex. när en anställd kräver ersättning för att han efter arbetstidens slut oombedd återvänt till arbetsplatsen Se Rom I-förordningens premiss 34; Michael Bogdan, SvJT 2001 s ; Ulla Liukkunen, The Role of Mandatory Rules in International Labour Law, Helsinki 2004, s EUT 2007 L 199 s. 40. En allmän beskrivning av Rom II-förordningen finns t.ex. i Michael Bogdan, SvJT 2007 s

12 Michael Bogdan och hjälpt till med städningen efter en översvämning), trots att det rör sig om förpliktelser av utomobligatorisk natur. Avtalsstatutet är av betydelse också i fråga om ersättning för culpa in contrahendo, eftersom Rom II-förordningens art. 12 föreskriver att tillämplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i diskussioner som föregår ingåendet av ett avtal, oavsett om avtalet faktiskt ingicks eller ej, i princip skall vara den lag som är tillämplig på avtalet eller som skulle ha tillämpats för avtalet om det hade ingåtts. Detta torde exempelvis innebära att en arbetssökande, som under anställningsförfarandet utsatts för olovlig diskriminering, blir berättigad till skadestånd i enlighet med (det potentiella) anställningsavtalets avtalsstatut, som det fastställs med hjälp av Rom I-förordningens ovan beskrivna kollisionsregler Detta torde gälla trots att Rom I-förordningen i art. 1 punkt 2(i) ur sitt materiella tillämpningsområde uttryckligen utesluter förpliktelser som har sin grund i de förhandlingar som föregick ingåendet av avtalet. Jfr AD 2006 nr 97, där en präst krävde skadestånd för att ha utsatts för diskriminering på grund av funktionshinder när han sökte anställning som missionär i Brasilien. 24

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

Åtta länder: Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien, Australien, Brasilien, Kina och USA

Åtta länder: Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien, Australien, Brasilien, Kina och USA Sara Linde Hantering av uppfinnarersättningar i internationella företag Mindre administration Lättare att förstå Varför är det ett problem? Arbete i grupp Internationella grupper Olika regler i olika länder

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2004 Ö 1918-03 KLAGANDE RGP Dental Inc., 22 Burnside Street, 02809 BRISTOL R1, USA Ombud: advokaten HS MOTPART SunDesign

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-12

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-12 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.6.2013 2013/2023(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-12 Förslag till betänkande Evelyn Regner (PE508.078v01-00) Bättre internationell privaträtt: behörighetsbestämmelser

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 juli 2005 Ö 4286-02 KLAGANDE PLS Rambøll Management A/S Olof Palmes Allé 20 DK-8200 Århus Danmark Ombud: Advokat OF och jur. kand.

Läs mer

{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996

{Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG. av den 16 december 1996 21.1.97 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 18/1 I {Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk} EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 593/2008. av den 17 juni 2008. om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 593/2008. av den 17 juni 2008. om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) L 177/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 4.7.2008 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) EUROPAPARLAMENTET

Läs mer

Stockholm den 30 maj 2013

Stockholm den 30 maj 2013 R-2013/0594 Stockholm den 30 maj 2013 Till Justitiedepartementet Ju2013/915/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 april 2013 beretts tillfälle att yttra sig över departementspromemorian Lagvalsregler

Läs mer

Svensk internationell privat- och processrätt

Svensk internationell privat- och processrätt MICHAEL BOGDAN Svensk internationell privat- och processrätt FEMTE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord 5 Litterat ur 13 Vissaförkortningar 16 1. Inledning 19 1.1 Ämnets natur 19 1.2 Ämnets problemomräde

Läs mer

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2

Stockholm den 5 mars 2010 R-2010/0178. Till Justitiedepartementet. Ju2009/9247/L2 R-2010/0178 Stockholm den 5 mars 2010 Till Justitiedepartementet Ju2009/9247/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 februari 2010 beretts tillfälle att avge yttrande angående ett förslag till

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU

KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU KONSUMENTSKYDDET ÖVER GRÄNSERNA - SÄRSKILT INOM EU En Studie i internationell privat- och processrätt Marie Larsson IUSTUS FÖRIAG Innehäll Förkortningar 16 DEL I - ALLMÄN DEL 19 1 Introduktion 21 1.1 Avhandlingsämnet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2010 Ö 5591-09 KLAGANDE Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud: Chefsjurist R S MOTPART

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 31 januari 2013 Ö 743-11 KLAGANDE Siv Ing Benum AS Drammensveien 130 B12 NO-0277 Oslo Norge Ombud: Advokat LL MOTPART Kinovox-Benum AB

Läs mer

Svensk internationell privat- och processrätt

Svensk internationell privat- och processrätt MICHAEL BOGDAN Svensk internationell privat- och processrätt SJÄTTE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord 5 Litteratur 13 Vissa förkortningar 17 1. Inledning 21 1.1 Ämnets natur 21 1.2 Ämnets problemomräde

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning

Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning Maarit Jänterä-Jareborg Internationell privat- och processrätt En introducerande föreläsning Syfte Att främja samfärdseln mellan privata aktörer över landsgränserna Dela kompetensen mellan rättsordningarna

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 Sammanfattning En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 15/04 Mål nr B 112/02 Sammanfattning En svensk arbetstagare var anställd hos ett danskt bolag som bedrev viss verksamhet i Sverige. Arbetstagaren hade huvudsakligen arbetat i Sverige

Läs mer

Stockholm den 29 juni 2011

Stockholm den 29 juni 2011 R-2011/0759 Stockholm den 29 juni 2011 Till Justitiedepartementet Ju2010/3132/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över dels EU-kommissionens

Läs mer

Direktkrav mot försäkringsbolag vid skadelidandes hemmaforum i annan medlemsstat

Direktkrav mot försäkringsbolag vid skadelidandes hemmaforum i annan medlemsstat Direktkrav mot försäkringsbolag vid skadelidandes hemmaforum i annan NFT medlemsstat 4/2008 Direktkrav mot försäkringsbolag vid skadelidandes hemmaforum i annan medlemsstat Carolina Saf carolina.saf@juridicum.su.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

SVENSK INTERNATIONELL PRIVAT- OCH PROCESSRÄTT

SVENSK INTERNATIONELL PRIVAT- OCH PROCESSRÄTT INSTITUTET FÖR RÄTTSVETENSKAPLIG FORSKNING [CXLVI] MICHAEL BOGDAN SVENSK INTERNATIONELL PRIVAT- OCH PROCESSRÄTT FJÄRDE UPPLAGAN NORSTEDTS JURIDIK Innehäll Förord 5 Litteratur 13 Förkortningar 16 1. Inledning

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 41/07 Mål nr A 77/07

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 41/07 Mål nr A 77/07 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 41/07 Mål nr A 77/07 Sammanfattning Ett tyskt företag i en internationell koncern väcker talan i Arbetsdomstolen mot ett svenskt företag i koncernen med yrkande om utfående av

Läs mer

HÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM f)ff, HÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM l (5)... JJ 10/ lt

Läs mer

En kort sammanfattning av hovrättens synpunkter

En kort sammanfattning av hovrättens synpunkter YTTRANDE 2011-01-21 SVEA HOVRÄTT Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian Medling i vissa privaträttsliga tvister (Ds 2010:39) Inledning Hovrätten, som inte har

Läs mer

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Ds 2016:6 Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna

Konsumentens skydd i handeln över landgränserna Konsumentens skydd i handeln över landgränserna MARIE LINTON IUSTUS FÖRLAG Innehåll 15 FÖRKORTNINGAR OCH ORDLISTA 17 1 INLEDNING 23 Konsumenten i handeln över landgränserna 23 1.2 Olika typer av konsumentskyddsregler

Läs mer

Tentakompendium IP rätten

Tentakompendium IP rätten Tentakompendium IP rätten Vilka länder omfattas av de olika förordningarna? B1 och B1a: Alla medlemsstater (dvs EJ andra, t.ex. ej Island, Norge, Schweiz) Rom 1 2 och B2 förordningen: alla medlemsstater

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/07 Mål nr A 233/06 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har för egen del väckt talan i Arbetsdomstolen mot en arbetsgivare med krav på skadestånd för förhandlingsvägran.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 januari 2005 Ö 2353-01 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SD SAKEN Kvittning av EU-bidrag ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för

Läs mer

Lagvalsregler för försäkringsavtal, särskilt konsumentförsäkringsavtal

Lagvalsregler för försäkringsavtal, särskilt konsumentförsäkringsavtal NFT 4/1996 Lagvalsregler för försäkringsavtal, särskilt konsumentförsäkringsavtal av jur. kand. Marie Larsson, doktorand i internationell privaträtt vid Uppsala universitet Marie Larsson Lagvalsproblem

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 26-38

ÄNDRINGSFÖRSLAG 26-38 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 26.6.2012 2011/0059(CNS) ÄNDRINGSFÖRSLAG 26-38 Förslag till yttrande Evelyne Gebhardt (PE473.957v01-00)

Läs mer

Arbetstagares ställning vid gränsöverskridande företagsövergångar

Arbetstagares ställning vid gränsöverskridande företagsövergångar Arbetstagares ställning vid gränsöverskridande företagsövergångar Av docenten JONAS MALMBERG EG:s företagsöverlåtelsedirektiv (2001/23/EG) syftar till att skydda arbetstagares ställning vid övergång av

Läs mer

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15

Innehåll. Förord 5 Förkortningar 15 Innehåll Förord 5 Förkortningar 15 I. ALLMÄN DEL 19 A. Presentation av konventionerna och förordningen 21 1 Brysselkonventionen 21 2 Luganokonventionen 23 3 Bryssel I-förordningen 25 4 Lugano Il-konventionen

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan

Läs mer

Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 11.11.2011 ARBETSDOKUMENT om förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Soldatanställningar i Försvarsmakten

Läs mer

Tillämplig lag - Tyskland

Tillämplig lag - Tyskland Tillämplig lag - Tyskland Ansvarsfriskrivning Nedanstående upplysningar lämnas utan garantier för att innehållet är korrekt. De kan inte och får inte ersätta juridisk rådgivning i enskilda fall. Syftet

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet SVENSKT NÄRINGSLIV Arbetsmarknadsdepartementet Vår referens/dnr: 41/2015 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm A 2015/734/ARM 2015-05-29 Remissvar Tillämpningsdirektivet 2015:13) till utstationeringsdirektivet

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Promemoria med utkast till lagrådsremiss

Promemoria med utkast till lagrådsremiss Promemoria med utkast till lagrådsremiss Lagvalsregler på civilrättens område Rom I- och Rom II-förordningarna Stockholm den 17 mars 2014 Promemorians huvudsakliga innehåll EU har antagit två förordningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 2 juni 2006 Ö 2773-05 KLAGANDE Maxygen Inc. 515 Galveston Drive Redwood City, CA 94063 USA Ombud: advokaterna PS och PA MOTPART Alligator

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 I enlighet med Riksdagens beslut stadgas: 1 Beträffande uppfinning, som gjorts av person i annans tjänst, arbetstagare, och som är patenterbar

Läs mer

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ * I alla fall då hänvisning sker till kommissionens förslag, avses Ordförandeskapets skuggförslag. 1 Alternativ 1: Att ULP byts ut mot

Läs mer

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2

Stockholm den 16 juni 2009 R-2009/0800. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2268/L2 R-2009/0800 Stockholm den 16 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2268/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 23 april 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över publikationen Avtalsslutande

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s. 0016-0020

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 082, 22/03/2001 s. 0016-0020 Rådets direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras.

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras. R-2009/0016 Stockholm den 23 mars 2009 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2008/3541/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 december 2008 beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Förslag

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 maj 2009 Ö 120-09 ANMÄLARE Umeå tingsrätt Box 138 901 04 Umeå PARTER 1. RM Ombud: Advokat GB 2. West Air Sweden Aktiebolag, 556062-4420

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10 Sammanfattning En verkställande direktör har sagts upp från sin anställning och bl.a. yrkat att uppsägningen ska ogiltigförklaras varefter tvist bl.a. har

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen

Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.

Läs mer

Lex rei sitae och säkerhetsrätter i lösöre vid gränsöverskridande handel inom EU

Lex rei sitae och säkerhetsrätter i lösöre vid gränsöverskridande handel inom EU JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Lex rei sitae och säkerhetsrätter i lösöre vid gränsöverskridande handel inom EU - är effekten av reglerna handelshindrande och är en harmonisering möjlig?

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 45/13 Mål nr B 109/12 En revisor som var anställd hos ett bolag var också delägare i bolagets moderbolag. Arbetstagaren sade upp sig från sin anställning. Därefter, under uppsägningstiden,

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

Kommittédirektiv. EU-bodelning. Dir. 2016:74. Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016

Kommittédirektiv. EU-bodelning. Dir. 2016:74. Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016 Kommittédirektiv EU-bodelning Dir. 2016:74 Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2016 Sammanfattning Om en bodelning eller någon annan fråga som rör makars eller registrerade partners förmögenhetsförhållanden

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 juni 2008 Ö 1383-05 KLAGANDE CW Ombud: Advokat MU MOTPART Estate of HGM Ställföreträdare: CM SAKEN Rättegångshinder ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12. KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 april 2014 T 2386-12 KLAGANDE Boultbee (Västerås) AB, 556682-1483 Box 730 721 20 Västerås Ombud: Advokat A A och advokat T J MOTPART Spago

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 15 december 2006 Ö 151-04 KLAGANDE BE MOTPARTER 1. Andelsbanken för Åland, 0145021-8 Köpmansgatan 2 FI-221 00 Mariehamn Finland 2. CA

Läs mer

Överklagande. Stockholm den 14 november Göta hovrätt Box Jönköping. Skaraborgs tingsrätts dom den 24 oktober 2012 i mål FT

Överklagande. Stockholm den 14 november Göta hovrätt Box Jönköping. Skaraborgs tingsrätts dom den 24 oktober 2012 i mål FT Stockholm den 14 november 2012 Göta hovrätt Box 2223 550 02 Jönköping Överklagande Överklagat avgörande: Skaraborgs tingsrätts dom den 24 oktober 2012 i mål FT 198-12 Klagande: Ombud: Mikael Andersson,

Läs mer

Remissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap

Remissyttrande över. erkännande och verkställighet i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 december 2010 Ö 5070-09 KLAGANDE 1. SB 2. CO 3. HT 4. RT Ombud för 1 4: Advokat RP MOTPART BEB Ombud: Advokat FI SAKEN Giftorätt och

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 KLAGANDE OCH MOTPART Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat ON KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Internationellt tvingande regler ett stort frågetecken i svensk arbetsrätt

Internationellt tvingande regler ett stort frågetecken i svensk arbetsrätt Ekonomihögskolan Institutionen för handelsrätt HARK13 Kandidatuppsats i arbetsrätt HT 2007 Internationellt tvingande regler ett stort frågetecken i svensk arbetsrätt Handledare: Lea Hatzidaki-Dahlström

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV

DOM. Meddelad i Malmö. SAKEN Överprövning enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem, LOV Christian Härdgård Meddelad i Malmö Mål nr Sida 1 (9) SÖKANDE Club Vitalab AB, 556658-8736 Nybrogatan 71 114 40 Stockholm Ombud: Pär Cronhult Box 5625 114 86 Stockholm MOTPART Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 Sammanfattning Fråga om anställningsskyddslagens preskriptionsregler är tillämpliga på viss talan. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se

Läs mer

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19

Innehåll. Innehåll 3. Förkortningar 15. Förord 17. 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 Innehåll Innehåll 3 Förkortningar 15 Förord 17 1 En formell översikt av avtalsrätten 19 1.1 Form och materia inom avtalsrätten 19 1.2 Den moderna forskningens fundamentala misstag 21 1.3 Konsekvenser för

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-01-25 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 17 januari

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (16) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 T 5767-13 KLAGANDE OCH MOTPART Systembolaget Aktiebolag, 556059-9473 103 84 Stockholm Ombud: Advokaterna JM och JS KLAGANDE

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet 2016/0059(CNS)

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet 2016/0059(CNS) Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2016/0059(CNS) 9.5.2016 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-9 Förslag till betänkande Jean-Marie Cavada (PE580.495v01-00) Domstols behörighet, tillämplig lag samt

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 57/08 Mål nr B 20/08 Sammanfattning Fråga om tillämpning av 34 andra och tredje stycket anställningsskyddslagen i en situation då en arbetstagare väckt talan om ogiltigförklaring

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning HomOL (1999-133) Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (Ändring t.o.m. SFS 2003:310 införd) Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer