KrAftfull samverkan. Utvärdering av KrAftverk Halland. ett projekt med stöd av Växtkraft Mål 3 i Halland och KK-stiftelsens kraftprogram

Transkript

1 KrAftfull samverkan Utvärdering av KrAftverk Halland ett projekt med stöd av Växtkraft Mål 3 i Halland och KK-stiftelsens kraftprogram Kjell Eriksson, Idétext feb 2004

2 2 (32) Utvärdering av kraftverk Halland Nätverk för kvinnor i ledande position inom mansdominerade branscher i små och medelstora företag i Halland Innehåll SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER INLEDNING OM UTVÄRDERINGEN Inriktning Metoder Urval av intervjupersoner LEDARNAS SYN PÅ KRAFTVERK HALLAND UTVÄRDERINGENS KONKRE TA FRÅGOR Projektledningens frågor Projektets syfte: att bygga nätverk Målformuleringsprocessen Måluppfyllelse Projektets organisering uppstart, utbildningstillfällen och företagsspecifika insatser Målgruppen - har projektet nått ut och engagerat den? Samspelet mellan projektdeltagarna, utveckling av deras roller Mål 3s och KK-stiftelsens frågor Hur fungerade det med kraft-grupper med kvinnliga chefer? Utveckling för individ eller företag? Deltagarnas engagemang? REFERENSER FRÅGEGUIDE... 31

3 3 (32) Sammanfattning och slutsatser I kraftverk Halland har KK-stiftelsens utvecklingskoncept kraft prövats i praktiskt samarbete av 25 halländska företag, ESF-rådets Växtkraft Mål 3, Högskolan i Halmstad och kunskapsföretaget Internationell Kompetens AB. KK-stiftelsens kraftprogram har ett utvecklingskoncept för små och medelstora företag. Konceptet går ut på att företagen bildar grupper eller nätverk och i samspel med varandra och erfarna forskare vid universitet och högskolor tillförs expertkompetens för strategisk affärsutveckling. Växtkraft Mål 3 arbetar för att främja nätverk för aktörer i näringslivet och högskolesystemet med målet kompetens- och kunskapsutveckling. kraftprogrammet på nationell nivå missade kvinnliga chefer och företagare. Detta korrigerades i rekryteringen till det halländska projektet som haft enbart kvinnliga deltagare. kraftkonceptet fungerar i praktiken! Det är den slutsats man kan dra av utvärderingen där åtta av projektets 30 medverkande kvinnliga företagsledare-chefer utfrågats. Så här fungerar kraftverk Halland enligt dem som intervjuats - Syftet är att genom en kvalificerad utbildningsinsats medverka till strategisk affärsutveckling med hjälp av nätverk mellan företag och högskola - Högskolan i Halmstad står för projektledningen och tillhandahåller tillsammans med kunskapsföretaget Internationell Kompetens AB metoder för deltagarstyrning av projektet - Deltagarna avgör på vilka områden expertkompetensen skall tillföras - Deltagarna ställer upp konkreta mål, schemalägger och planerar projektet - Kompetensutvecklingen organiseras över lång tid, projektet pågår drygt ett år, och anpassas till deltagarnas vardagliga verksamheter - Projektet innehåller en kollektivt organiserad utbildningsdel och en företagsspecifik utredning. Båda delarna styrs av deltagarna men tillförs resurser från högskolesystemet Framgångsfaktorer har varit, enligt intervjuerna: - Planeringsmetod som möjliggör en reell deltagarstyrning, inte bara på papperet - Lyhördhet hos projektledning och handledare - Metod som skapade tillit och öppenhet mellan deltagarna från projektets första början - Nätverk med enbart kvinnor gör det möjligt att lyfta upp de kvinnliga aspekterna av företagsledning - Egna erfarenheter och självupplevda problem har fått påverka utbildningen - Att man själv äger processen och förhåller sig personligt till sina kunskapsbehov - Vid alla utbildningstillfällen har också avsatts tid för reflektion och diskussion. Följande kan man enligt deltagarna bli bättre på - Också deltagarnas gruppindelning bör föregås av gemensam reflektion - Företagsspecifika utredningsprojekt behöver mycket tid och bör starta tidigare - Samspelet mellan företag och högskola kan bli bättre. Högskolan kan lära att presentera vad man kan, företagare kan lära känna högskolan t ex genom att undersöka och provsmaka dess kursutbud Kjell Eriksson

4 4 (32) 1 Inledning kraftverk Halland 1 är ett initiativ av ett trettiotal halländska små och medelstora företag tillsammans med konsultföretaget Internationell Kompetens AB och Enheten för omvärldskontakter, Högskolan i Halmstad. Det ingår i två delvis överlappande nationella projekt med finansieringsbidrag av KK-stiftelsen och Svenska ESF-rådet, KK-stiftelsens Kraftprogram och ESF-rådets Växtkraft Mål 3. Initiativet tycks ha gett ringar på vattnet, då det kan noteras att Mål 3 ställt sig positivt till att finansiera nya "Kraft-grupper" i Halland med deltagare från både privat och offentlig sektor - lika många av varje - och att några av de deltagande företagen går vidare med andra Mål 3-projekt. KK-stiftelsens Kraftprogram, med ett stort antal projekt över hela landet, syftar till affärsutveckling för små och medelstora företag genom kvalificerad utbildning av personer i företagens ledning. KrAftverk Halland är KK-stiftelsens halländska Kraftprojekt. Växtkraft Mål 3 har genom bidrag med :- per deltagare stått för de medverkande företagens deltagaravgifter. Att Mål 3 går in och betalar deltagaravgiften i ett KK-stiftelseprojekt är vanligt förekommande. Det finns också exempel på projekt som har bidrag från NUTEK, i form av konsultcheckar. Denna utvärdering är en del av avrapporteringen till Växtkraft Mål 3 och den belyser verksamheten i kraftverk Halland som pågått oktober december Den har en kvalitativ inriktning. Det har underlättat att olika slags kvantitativa resultat redan har redovisats av projektledningen liksom en del analyser av metodiska och organisatoriska frågor. Projektledning och handledare har, redan medan projektet pågick, till exempel presterat ingående dokumentation om metoden "Berätta och Utveckla" (BoU) (Stridh & Swärdh, 2003) och om projektet som helhet, bland annat skrivna för konferensen Högskola och Samhälle i Samverkan 2003 (Hansson, Barth, Stridh och Swärdh, 2003; Stridh, Swärdh, Hansson och Barth, 2003). Mitt uppdrag har varit att utvärdera nätverket framför allt ur aspekten att det är en ESFfinansierad verksamhet. Det innebär att jag, för att avgränsa uppgiften, i första hand utgått från kraftverk Hallands egen beskrivning av syftet som var bifogad ansökan till Växtkraft Mål 3, nämligen att: - bygga nätverk mellan små och medelstora företag i Halland - bygga nätverk mellan högskola och näringsliv. Som konkreta mål för projektet uppställdes att skapa arenor för en långsiktig utveckling av nätverken och dess deltagare, att underlätta kontakterna mellan företagen och högskole- och universitetsvärlden och att ge deltagarna och därmed företagen redskap för att utveckla ett livslångt lärande. I utvärderingen ställer jag frågor om hur detta gått till, hur man har lyckats. Alla jag talat med när jag arbetat med utvärderingen har uppfattat verksamheten som en helhet, ur perspektivet att den också ingår i KK-stiftelsens Kraftprogram, där syftet är att samarbete mellan företag och mellan företag och högskola genom en kvalificerad utbildningsinsats skall leda till offensiv strategisk affärsutveckling i företagen. Det har påverkat min och utvärderingens syn på kraftverk Halland. 1 I Mål 3-beslutet heter det Projekt Internationell Kompetens AB, projektnr

5 5 (32) Själva artbestämningen av kraftverk Halland, vad det egentligen "är", har varit lite motsägelsefylld. Enligt språkbruket i Växtkraft Mål 3 är kraftverk Halland ett "nätverk", inte ett "projekt". KK-stiftelsen benämner samma verksamhet som ett "projekt" liksom deltagarna jag intervjuat. Även om man talar om sitt "nätverk" så kallar man det också sitt "projekt". Själv fäster jag inget avseende vid denna språkliga tvetydighet. Jag ansluter i fortsättningen till deltagarnas språkbruk och skriver om nätverket som ett projekt. Projektets målgrupp bestämdes i planeringsfasen som "kvinnor i ledande position inom företrädesvis mansdominerade branscher i små och medelstora företag i Halland". Det har jag tolkat som att det gäller personer som är vd eller som ingår i ett företags ledningsgrupp, vilket också framstår som kraftprogrammets inställning. Enligt projektledningen hade kraftverk Halland en början med bl a två möten, ett i juni 2002 och ett i september 2002, upplagda som dialogkonferenser och informationsträffar, där man diskuterade både tänkbara områden att arbeta med i Kraftprogrammet och även hur man skulle dela in deltagarna. Indelningen i grupperna "nord", "mitt" och "söder" gjordes av deltagarna själva med viss hänsyn till respektive företags geografiska lokalisering. Vid en så kallad kick-off i november var grupperna redan formerade och projektledningen tillsammans med deltagarna/projektgruppen gjorde då en konkret målformulering med projektinnehåll och schema för verksamheterna. Nätverkets 30 deltagare, indelade i tre nätverksgrupper, har sedan träffats vid tolv tillfällen under drygt ett års tid i seminarieform. Företagsspecifik handledning har organiserats med resurspersoner från universitets- och högskolesystemet och företagsspecifika utvecklingsprojekt har planerats och genomförts. (Hansson m fl., sid 3; Stridh & Swärdh, sid 101) Organisationsmässigt har projektet inneburit samarbete mellan de medverkande företagen, Internationell Kompetens AB (handledning), Högskolan i Halmstad (projektledning och handledning), Lunds Universitet, Institutionen för psykologi (kunskapsresurs), Internationella Handelshögskolan i Jönköping (kunskapsresurs) och Växtkraft Mål 3 (kunskapsresurs). Figur Konceptet för kraftverk Halland som process i flera steg Information till målgruppen rekrytering Utveckling av nätverk för kvinnor i företagsledande ställning okt 2002 kick-off - 12 utbildningstillfällen med "tankning" av akademisk kompetens för individuell utveckling - företagsspecifika projekt med högskoleresurser dec 2003

6 6 (32) 2 Om utvärderingen 2.1 Inriktning Det är flera saker som inverkat på utvärderingen från början och efterhand. Jag kan först nämna att min offert kom till i samspel med projektledningen och ganska självklart utformades med hänsyn till dess projektbeskrivning och ansökan till Växtkraft Mål 3 ( ). Vi var eniga om att projektets processer var det som var mest intressant att få belyst. Vidare gällde det att fånga in hela bredden av åsikter som fanns bland deltagarna. Också kritiska synpunkter var viktiga att få fram. Finansiärernas syn på projektet har jag låtit påverka efter att jag intervjuat en representant för vardera. 2 Personalen vid Internationell Kompetens AB och Högskolan i Halmstad som jag har diskuterat med och personerna från de deltagande företagen som jag intervjuat har också påverkat. Slutligen har jag haft med mig i bagaget min egen förförståelse för projektet och dess sammanhang, vari ingår att jag har erfarenhet av att arbeta med regionala nätverk och viss kunskap om kvinnliga ledares och chefers situation i arbetslivet. Utvärderingens syfte har alltså påverkats i första hand av min överenskommelse med projektledningen för kraftverk Halland. Formuleringarna i offerten som varit mitt primära styrdokument är de följande. "Utvärderingen skall förutom att göra en granskning av projektet för Växtkraft Mål 3, även sträva efter kompetenshöjning hos dem som medverkat i projektet. Utvärderingen skall diskutera projektets syften. Målformuleringsprocessen skall granskas liksom hur projektet lyckas med att uppnå målen. Dessutom skall projektets olika planerade insatser och processer granskas, fr.a. med avseende på bidrag till måluppnåendet (och projektets övergripande syften). Det gäller insatser sådana som "kick-off", utbildningstillfällen och företagsspecifik handledning. Även icke planerade, från början oavsedda, informella effekter av insatserna eller processen skall identifieras och analyseras. Målgruppen skall granskas fr.a. med avseende på i vilken mån projektet lyckats med att nå ut till och engagera denna. Dessutom skall samspelet mellan projektdeltagarna diskuteras liksom hur deras framtida roller kan utvecklas. Återföring av utvärderingens resultat skall göras." Som redan sagts har utvärderingen också i någon mån påverkats av frågor som ställdes i de två intervjuer jag gjorde med personer representerande de externa finansiärerna. Deras förväntningar på projektet har påverkat vilka data jag genererat och hur jag analyserat dem. Kraftkonceptet på nationell nivå missade kvinnliga chefer och företagare. Detta korrigerades i rekryteringen till det halländska projektet. Hur lyckades detta? Har det varit meningsfullt med enbart kvinnliga deltagare? Deltagarna i hallandsprojektet är ej alltid företagsledare, ibland är det "bara" chefer i olika slags ledande befattningar. Vad har det haft för betydelse? Kraftprogrammet är ett koncept för strategisk affärsutveckling. Har fokus i kraftverk Halland hamnat mer på individutveckling och mindre på strategisk affärsutveckling? Betyder det i så fall att man missat syftet enligt KK-konceptet? Vad anser deltagarna om projektets pedagogik - "den nya pedagogiken" - som 2 Marie Pettersson, chef för ESF-kontoret i Halland. Anders Melander, KK-stiftelsens programdirektör för det nationella Kraftprojektet.

7 7 (32) tillämpas? Vad uppfattas som positivt och som negativt? Går det att ge "dåliga och goda exempel" Enligt Kraftprogrammets organisationskoncept har några personer rollen som projektets "kompetensförsörjare" (Henrik och Agneta), dvs. resurspersoner från högskolan. Några har rollen som handledare för deltagarna (Kicki och Mia). Hur har det fungerat? Ytterligare en sak av intresse är hur det är med engagemanget bland deltagarna hur mycket tid lägger de på projektet mellan träffarna? 2.2 Metoder Utvärderingen som baseras på vetenskaplig metod genomfördes under andra halvåret 2003 och innehöll följande steg. Utöver - att jag tog del av projektets skriftliga dokumentation så - deltog jag som observatör i två schemalagda nätverksseminarier, - gjorde jag intervjuer med deltagare från målgruppen, projektledningen, handledarna och båda finansiärerna och - tolkade och analyserade jag de utskrivna intervjuerna. Skriftlig dokumentation var av olika slag. Dels var det material från Mål 3 och KK-stiftelsen och dels var det rapporter och analyser från projektledningen och handledarna. Seminarierna ökade min förståelse för projektet, dess organisation och roller och har underlättat tolkningen av det huvudsakliga arbetsmaterialet som bestått av minnesanteckningarna från intervjuer med deltagare, handledare och projektledare. En intervju beskrivs av Andersen (1994) som ett samtal i vilket intervjuaren önskar skaffa sig information från den intervjuade. Därför styr intervjuaren samtalet efter vad studien önskar belysa. Intervjuaren kan använda olika hjälpmedel. I detta fallet har jag enbart använt en intervjuguide (bilaga), ingen bandspelare. Tanken var att göra intervjuer som skulle ge möjlighet till en kvalitativ analys av materialet. Alla som kontaktades hade inte möjlighet att ställa upp som intervjupersoner och fastän planen var att göra nio intervjuer, så nöjde jag mig med åtta. Intervjuerna genomfördes på intervjupersonernas företag, utom en som gjordes på högskolan i Halmstad och de fungerade relativt strukturerat, beroende på intervjupersonen. I två fall blev det "gruppintervju", då båda medverkande från ett och samma företag deltog. Intervjupersonerna var genomgående lättintervjuade, så min guide fick fungera som en checklista, för att alla frågor i slutet skulle vara inringade. Väl medveten om att det lätt blir intervjuareffekter - t ex beroende på olika kön och stor åldersskillnad i intervjusituationen valde jag en relativt låg och neutral profil som intervjuare. Intervjuerna var alltså ett slags tidsmässigt ganska forcerat samtal eller utfrågning som styrdes påtagligt av innehållet i min frågeguide (bilaga), en timma var reserverad. I redovisningen av intervjuerna har jag velat göra en mer lättläst och livfull framställning än vad som skulle ha blivit fallet om jag lämnat ifrån mig en mer exakt, detaljerad återgivning dock utan att förvanska innebörden i svaren. Därför har jag valt att presentera innehållet som berättelser i jagform. Den som berättar har anonymiserats vilket jag tänker gör det lättare att mer allmänt sprida materialet. Jag har i huvudsak haft ett hermeneutiskt förhållningssätt vid tolkningen av vad som sagts i intervjuerna. Hermeneutiken utgår från att förståelse och tolkning är en förutsättning för kunskap. För att tolka på rätt sätt har jag behövt sätta mig in i projektets skilda sammanhang. I

8 8 (32) utvärderingen har jag alltså tolkat och förstått något som redan är tolkningar, det vill säga intervjupersonernas tolkningar och förståelse av sig själva och av kraftverk Halland. Utvärderingsrapporten tolkar vad respondenterna kan mena för att visa på nyanser och nya dimensioner av verkligheten i kraftverk Halland. Under arbetet med rapporten har jag reflekterat över validiteten och reliabiliteten i dess olika delar. En undersöknings validitet handlar om i vad mån den förmår fånga just den verklighet som är avsedd att studeras. Jag hade som avsikt att fånga bredden av åsikter bland deltagarna. Eftersom det senare visade sig att deltagarna hade så övervägande positiva åsikter om projektet kan detta möjligen ha resulterat i att urvalet av personer med kritiska åsikter väger något för tungt jämfört med om jag bara syftat till en "verklig" avbildning av den undersökta populationen. Metodläran talar om inre och yttre validitet. En inre validitet har jag försökt säkerställa genom att noggrant reflektera över de frågor jag använt och deras innehåll, att intervjupersonerna valts ut efter sin kapacitet att ge adekvata svar, samt att frågor och urval diskuterats med projektledning och handledare. Den yttre validiteten handlar om undersökningen i sin helhet, om möjligheterna till generalisering utifrån den speciella undersökningens resultat. För att säkerställa att adekvata begrepp använts för analysen av intervjumaterialet har en dialog med projektets handledare och projektledare varit viktig och lyft fram olika aspekter som tagits i beaktande. Reliabiliteten handlar om hur tillförlitliga resultaten är. En bakomliggande tanke är att, om inget förändras i populationen, skall en ny undersökning, fast med andra intervjupersoner, med samma syfte och med samma metoder ge samma resultat (Svenning, 1996). Samtidigt finns det forskare som påtalar att jag som utvärderare inte kan se mig själv som fluga på väggen (dvs. utan inverkan på det eller de som studeras), utan måste tänka på mig själv som aktiv deltagare i projektet, även om jag "bara utvärderar" det. Hammersley och Atkinson påtalar att undersökningen och undersökningsmetoderna i sig själva påverkar projektets deltagare på samma sätt som projektets deltagare påverkar varandra (Hammersley och Atkinson, 1995). 2.3 Urval av intervjupersoner Urvalet av åtta intervjupersoner gjordes för att spegla projektgruppens - de 30 deltagarna - sammansättning. Av intervjupersonerna arbetade (eller hade arbetat) sex som verkställande direktör eller ingick i företagets ledning och de övriga två hade andra ledande befattningar. Jag ville få med åtminstone några, som med tvekan kunde sägas tillhöra målgruppens kärna, dvs. personer som visserligen var i chefsställning men ändå inte ingick i företagsledningen. Anledningen var att jag antog att de kunde ha olika attityder till projektets målsättningar. Tabell 1 Intervjupersonernas positioner Vd eller i företagets ledningsgrupp 6 Annan ledande position 2 Ytterligare ett kriterium i urvalet var att ha med minst två från varje grupp (nord, söder, mitt). Anledningen till detta var, att jag i förväg fått uppfattningen att grupperna hade var sin egen dynamik, att de fungerade olika.

9 9 (32) Tabell 2 Intervjupersonernas grupptillhörighet Nord 3 Mitt 3 Söder 2 Jag har rådfrågat projektledning och projekthandledare och lyssnat till deras subjektiva synpunkter på urvalet. Enligt Denscombes (2000) Forskningshandbok så kan jag göra ett subjektivt urval, ifall jag redan har viss kännedom om företeelser som skall undersökas och då medvetet kan handplocka personer som antas troligen kunna bidra med värdefulla data. Frågan som jag bör ställa mig är Mot bakgrund av det jag redan vet om undersökningstemat och de människor eller företeelser som jag studerar, vem eller vad kan sannolikt ge den bästa informationen? (Denscombe, 2000, s 23). Hänsyn har alltså tagits i flera steg och jag har gjort både klusterurval (regionindelning - norr, söder, mitt, nöjda/missnöjda med projektet) och i ett medvetet stratifierat urval, då försäkran gjorts om att alla viktiga kategorier fanns representerade (Svenning, 1996). Med viktiga kategorier avser jag här främst deltagare med kort respektive lång erfarenhet i företagsledande arbete, relativt små (2 st) respektive relativt stora (6 st) företag. 3 Ledarnas syn på kraftverk Halland Det är åtta personer som intervjuats, med olika individuell bakgrund och erfarenhet, verksamma i skilda branscher och svaren speglar naturligtvis detta. Men det finns också den gemensamma erfarenheten som deltagandet i kraftverk Halland utgör. Jag har valt att först låta projektet återspeglas i varje enskild intervjupersons yttrande. Först senare, i avsnitt 4, går jag igenom de konkreta frågorna jag fick med mig i åtagandet att utvärdera kraftverk Halland. IP 1, vd i relativt litet företag Jag är vd i ett relativt litet företag och jag skulle vilja beskriva Kraftprojektet som att det gäller att koppla samman näringsliv och högskola och att bygga kontakter mellan deltagarna. Både jag personligen och företaget har nytta av projektet. Jag har lärt mer än jag trodde i förväg, dels av föreläsarna och dels av nätverket. Föreläsarna har varit bra, de har skapat diskussionsunderlaget, har gett oss "spiken och brädan". I projektets nätverk finns ett helt annat utbyte än i branschens nätverk, kraftverk Halland har gett mig mer som företagsledare. Jag har lärt mig att ta konflikter, det är vad utbildningen går ut på bland annat. Man kan fråga sig varför det är viktigt med bara kvinnor som deltagare? Jo, jag tror att män redan har mycket nätverk. Tryggheten i lärandet blir större när vi är enbart kvinnor. Jag är engagerad i projektet också mellan träffarna, har läst en del böcker. Tankeverksamheten har tagit fart, idéer har omsatts i min egen dagliga verksamhet. Att det skulle bli så givande för mig och företaget kunde jag inte förstå i förväg. För mitt företag hade det inte fungerat med att betala som deltagaravgift. Att vi slapp det har gett de små företagen en chans att delta. Dessutom hade jag inte kunnat bedöma om det var värt priset i början. Kursplan och schema saknades. I efterhand, anser jag, har det varit värt varenda krona. Projektets pedagogik är något jag uppskattar. Dess början, kick-off, var mycket bra. Vi kom själva fram till vad vi behövde för

10 10 (32) kunskaper. Det var bra att vi fick lägga upp innehållet själva. Någon enstaka föreläsare var mindre bra. Varje deltagande företag skall genomföra ett företagsspecifikt projekt. Vårt som skall starta nästa vecka handlar om företagskultur och vi har hjälp av forskare från högskolesystemet. Henriks roll i att komma fram till detta har varit "bollplankets". Jag skulle gärna se en fortsättning på kraftverk Halland - en fortsättning med andra utbildningar som vi skulle vilja göra. I gruppen har vi själva planerat en återträff nästa halvår. Vår grupp (en av grupperna "nord", "mitt" och "söder") kommer att också fortsättningsvis hålla ihop. Vi skall vara mentorer åt varandra. Vi kan prata om allt. Att bara kunna träffas blir fint. Affärsutveckling - individuell utveckling, finns det någon motsättning här emellan? Jag ser inget "antingen eller" i mitt fall. Min personliga utveckling gynnar företagets långsiktiga utveckling. Jag lär mig mycket i gruppen. Den fungerar så att den har en öppen atmosfär. Vad det beror på? Ja, Henrik tror det är för att vi är olika. Fast själv tycker jag tvärtom, att vi är lika. Lika i det att vi alla är målinriktade och gruppmedlemmar som är öppna, ärliga, nyfikna och har stor tolerans mot andra människor. Projektets syfte är ju att bygga nätverk mellan oss företagare och högskolan. Nätverk näringsliv - högskolan har fått två ansikten, Agneta och Henrik. Högskolan i Halmstad är ganska dålig på att tala om vad vi kan ha för nytta av den. Jämfört med företagsbesöken (som varit mycket positiva) så har vi inte fått motsvarande intryck av vad vi kan göra tillsammans med högskolan. Men vi har fått mer förståelse för vad t ex studenter kan göra för något, t ex marknadsundersökningar. I uppstartfasens dialog- och informationsträffar var jag inte med utan kom in först efter det så kallade kick-off-mötet, vilket ju var synd, fast det har fungerat bra ändå för min del. Utbildningstillfällena därefter har varit bra, med undantag av någon enstaka föreläsare. Vissa i den stora gruppen har haft flera tvådagsträffar. Det är viktigt med den sociala kontakten. Vad gäller de företagsspecifika projekten, så har det varit svårt att veta vad de skulle kunna gå ut på. Små "varuprover" från högskolan som vi kunnat se på i förväg hade varit bra. Nu blir det i mitt företag något om företagskulturer. Det var Annika Halls föreläsning som gjorde att polletten trillade ner. IP 2, vd i ett relativt stort företag Jag är vd i relativt stort företag. Bakgrunden till kraftverk Halland var att Mia och Kicki som kände till det nationella Kraftprojektet reagerade mot att det inte fanns några kvinnliga deltagare. De initierade ett halländskt nätverk med bara kvinnliga ledare. Mallen för projektet är inte given. Det är inte bestämt i förväg vad det skall innehålla, utan vi deltagare kan bestämma det själva. Detta har varit givande på så vis att det givits kvinnliga aspekter på företagsledning, företagande och lärande. Det är ett lagom tätt schema - vi träffas en gång i månaden. Motsvarande utbildningar brukar vara mycket komprimerade och vara förlagda i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Här har deltagarna kunnat planera in utbildningstillfällena på ett bra sätt. Jag har läst litteratur mellan mötena - inte mycket arbete men "lagom". Om företaget har nytta av projektet? Ja, detta projekt är bra, speciellt för unga tjejer. Kvinnor fortsätter inte sina karriärer på grund av att de saknar nätverk. Men nätverket som givits i gruppen har gjort att man kan tala med varandra om "kvinnliga frågeställningar", ty sådana

11 11 (32) finns det. Det gör att projektet blir till nytta för respektive företag också. Därför är det ett bra projekt. Kunder uppskattar företag med kvinnliga chefer. Det bekräftas av nätverket. Företagen betalar inget för att delta. I detta projekt läggs bara deltagarnas egen tid. Engagemanget hos deltagarna har präglats av att man har fått mycket ut av projektet. Man kan fråga sig hur företag bör engagera sig i sådana här projekt, skall det vara "gratis", eller skall man vara beredd att "betala"? Personligen hade jag nog inte kunnat få så mycket utbildning som jag nu får i år, om vi inte haft denna slags projektorganisation med ett bra schema som lades upp tidigt. Det hade i och för sig inte behövt vara helt gratis, fast hade nog varit för mycket. Min syn på projektets pedagogik, som innebär att deltagarna själva sållat fram ämnen som skall tas upp i utbildningen, är att den är bra. Bra var också att vi själva i gruppen bestämde innehållet och att vi samordnade och tog upp bra saker från de två andra grupperna också. Alla tre grupperna träffades upprepade gånger under året. Var det något negativt med denna pedagogik? Knappast. Ett möte/undervisningstillfälle går till som så att oftast inleder den tjejen som vi är hos, hon visar företaget. Därefter kommer "gästen", och sist var det mycket positivt. Man har ett eget ansvar som deltagare att fördjupa sig i det egna vardagsarbetet, att analysera och reflektera. Jag för vidare intressanta och nyttiga saker från utbildningen till mina medarbetare på fikarasterna här på jobbet. Det företagsspecifika projektet, ja, det undrade vi över i början. Efter ett tag fastnade jag för att vi skulle låta två studenter från högskolan i Halmstad titta på våra processer, på kritiska kontrollpunkter. Det var inte lätt att komma fram till vad som skulle vara ett lämpligt projekt, trots att det inte är första gången vi samarbetar med studenter från högskolan i Halmstad. Detta är tredje exemplet på ett samarbete med högskolestudenter. Vi har också haft kontakter med Idéon i Lund, en universitetsinstitution och Teknikbrostiftelsen. En erfarenhet vi har är, att det inte är alltid vi vet vad vi skall göra med resultatet av ett högskoleprojekt, dvs. vilka praktiska åtgärder vi skall vidta. Hur vår grupp fungerar? Jag tror att vår grupp är den med minst dynamik i. Det finns ingen eldsjäl. Jag är ensam VD. Hade varit bättre om alla i gruppen hade haft liknande bakgrund. Det är mindre bra som det är nu. Gruppen blir mindre dynamisk av att dom andra alltid är vana att ha en chef, vilket gör att de inte driver frågor. De är vana att någon annan gör det. Vad gäller personalfrågor däremot, så får jag ut mycket av gruppen. De andra deltagarnas olika perspektiv gör diskussionerna bättre och intressantare för mig. Projektet har ju två syften och vad avser det ena, att skapa nätverk mellan små och mellanstora företag, så har regiongruppen (de tre grupperna tillsammans) varit mycket positiv i detta avseende. Detsamma gäller kanske inte min egen lilla grupp. Beträffande att skapa nätverk mellan näringsliv och högskola har projektet blivit en bra öppning. Vi har varit på högskolan, Agneta och Henrik har informerat och öppnat upp högskolan. De olika insatserna har på olika sätt bidragit till projektets syften. Första kontakten med projektledningen och projektet kom naturligt genom tidigare nätverk. Om kick-off skulle vara en eller två dagar var första frågan. En och en halv dag blev det i varje smågrupp. Mia och Kicki drog slutsatser från berätta-metoden. Det visade sig att deltagarnas önskemål var väldigt likartade. Då föddes inriktningen på utbildningen den röda tråden. Bra var att man

12 12 (32) lärde känna varandra. Nästa gång behöver man inte ta om allt. Utbildningstillfällena har varit bra med undantag av retorikföreläsningen. Gäster utifrån har gjort att det blivit mer fokuserat. Är det bara vi själva så blir det inte lika lätt så avgränsat och fördjupat som är önskvärt, t ex Kickis utbildningstillfälle var ett exempel på detta. Det företagsspecifika projektet, slutligen, borde ha satts igång tidigare. Har blivit lite framkrystat som det var nu. Det behövs mycket bakgrundskunskaper för att definiera ett bra projekt. Informella effekter har blivit att man i sin ledarroll blir säkrare, vilket i sin tur ger positiva effekter på medarbetarna. Jag har blivit bättre på att reda upp missförstånd, kunnat ta till mig kommunikationsutbildningen, lärt mig mer om förmågan att delegera. Samspelet mellan projektdeltagarna fungerar bra. Gruppmedlemmarna kommer alltid att känna varandra. Några gånger om året kunde vi träffas kring något intressant, till exempel en föreläsning. Om Mia och Kicki kunde vara spindel i nätet, så kunde vi betala en årsavgift. Samspelet mellan deltagarna och högskolan? Det är bra att högskolan i Halmstad blir en regional resurs. Det var bra att t ex en hel studentklass fick träffa oss. I fortsättningen kan högskolan bjuda till gemensam föreläsning och låta studenter och företagare jobba i grupper. IP 3, vd i ett relativt stort företag Jag har vikarierat som ekonomichef i fyra år och samtidigt under en kortare tid varit t.f. vd inför en stor förändring, som nu är genomförd. Jag har slutat på företaget för att vidareutbilda mig högskoleutbildning i ekonomi. Den stora förändringen var att företaget fusionerade med ett utländskt företag. Tidigare fanns tre bolag i koncernen med tyska intressenter. "Vårt" företag har nu ett nytt namn och har flera produktionsenheter i Sverige. Centrallagret finns kvar hos "oss". Det fanns mycket politik i reorganisationen, ekonomifunktionen ligger numera på annat håll i Sverige. Mitt engagemang i Kraftprojektet började med att Mia ringde. Hon fann mitt namn genom att de hade kollat hemsidor. Hon hade skickat skriftlig information först. Jag var osäker och bad henne återkomma. Hon gav mer muntlig information. Jag har deltagit i kraftverk Halland först som vd för "mitt gamla företag" och sedan som högskolestuderande i ekonomi. Mitt tidsmässiga engagemang har inte varit mycket mer än att delta i själva projektmötena. Har haft mycket att göra, har läst mycket kurslitteratur på grund av de nuvarande studierna och den litteraturen överlappar kraftbiblioteket. Har lagt mindre än ett par timmar per vecka i mellanperioderna. Kostnaden på hade nog varit ett hinder på grund av att jag då bara var vikarierande vd. Företagets ekonomi var inte den bästa då. Hur beskriver jag projektet? Det riktar sig till kvinnor i ledande ställning i mansdominerade branscher. Deltagarna har själva utformat inriktning och innehåll. Det gjordes vid kick-off i Frillesås under en och en halv dag med hjälp av Berättelsemetoden. Det var jätteroligt. Jag var först skeptisk. Det var enbart nya människor. Trots det fanns redan vid första lunchen gemenskap till 100% mellan deltagarna. Alla bjöd på sig själva. Har haft så roligt hela tiden. Vi fick kontakt. Alla berättade personligt, det kändes helt naturligt. Fick djup relation med en gång. Berättelserna analyserades, fram kom olika teman. Utifrån dessa har vi organiserat den fortsatta verksamheten. Vi gjorde en preliminär plan, först för våren och sedan för hösten. Projektledningen har utformat detaljplanen. Det är viktigt att veta schemat långt i förväg. Det har varit viktigt. Projektledningen har fungerat mycket bra.

13 13 (32) Angående projektets pedagogik så hade jag inget problem med att projektet var öppet, dvs. ej bestämt och schemalagt i förväg. En inledande skepsis hade som bakgrund min oro för att deltagandet kunde bli en extra börda. Vad som vägde över åt den positiva sidan var att jag skulle bli vikarierande vd och hade behov av ett nätverk utanför företaget. Det blev så att det fyllde en viktig funktion för mig. Det var inget negativt med projektet, bara positivt. Gruppmedlemmarna är väldigt olika som personer. Det har gett intressanta diskussioner. Alla känner värme och gemenskap. Ingen har känt sig utanför. Vår grupp har känt sig bättre än de andra. Jag har varit med vid varje utbildningstillfälle trots att den egna utbildningen kolliderat schemamässigt. För mig personligen har det varit ett riktigt lyft. Hoppas på en fortsättning. Pedagogiken var väldigt bra, vi fick det vi bestämt själva. Projektledningen har varit suveräna, kompetenta, gett rätt information i god tid, administrativt över förväntan, bra och intressanta föreläsare har dom plockat fram. Företagsbesöken har varit givande. Vi har fått se hur ett annat företag ser ut, vilket möjliggjort "bench-marking", har fått idéer att applicera på det egna företaget. Projektets syften? Jag har tidigare erfarenhet av nätverk med hantverkspersoner. Jag vet att det är bra med nätverk. Projektet har bidragit till båda uppställda syftena a) nätverk mellan små och medelstora företag, b) nätverk mellan näringsliv och högskola. Jag har mycket erfarenhet av högskolan, läser nu masterprogram i ekonomi. Det finns mycket att vinna på mer högskolekontakt, för både företag, högskola och studenter. Många kan annars uppleva högskolan för högt upp och för långt borta. Som företagare kan det då upplevas som att man får en börda. Det är synd, för kontakter kan lätt vara till nytta för företaget. Alla slags företag kan ha nytta av högskolekontakter. Högskolan borde marknadsföra sig bättre. Högskolan i Halmstad är ändå ganska bra på det. Det företagsspecifika projektet diskuterades med projektledningen och i företaget. Mycket har hänt i företaget och det diskuterades att bygga upp ett intranät i april-maj. Det diskuterades med Henrik. Men tyvärr hanns det inte med. Hur jag ser på en fortsättning av projektet? Fastän det har varit givande kan det vara svårt att fortsätta i samma form och att ta in andra, nya personer. Varför inte istället fortsätta träffas och att då envar tar ansvar för en föreläsning om t ex affärsstrategier, kulturella skillnader i olika marknader, kommunala sektorn? Kanske kan vi skaffa finansiering. Ingen av oss vill att det skall ta slut. Har sagt till Mia och Kicki att skaffa mer finansiering. Hur gruppen fungerar? Jag är med i norrgruppen. Där finns en stor trygghet. Det märks på att vi inte har några fasta platser, stolar, när vi träffas. Vi är glada, det smittar av sig. En del personer är mer framåt och vågar mer, andra är mer försiktiga fastän mycket kompetenta och kan ha nytta av nätverket. IP 4, vd i litet företag Jag äger och driver ett litet företag och vill beskriva kraftverk Halland som ett nätverk av kvinnliga företagsledare i mansdominerade branscher. Vi deltagare bestämmer själva vad vi vill fördjupa oss i. Det handlar om personlig utveckling. Fokus är inte på företaget utan på individen. Varje deltagare får pengar att använda till ett företagsprojekt. Mitt företags projekt är att få igång forskning eller en studie om effekter av det slags produkter som jag säljer.

14 14 (32) Min eller företagets nytta av kraftverk Halland ligger i att knyta samman företaget med högskolan och dess studenter. Projektet innehåller retorik att hålla presentationer, det handlar om stresshantering, om konflikthantering etc. Varje gång vi träffas är vi ute på varandras företag. Där är det presentation, rundvandring, gästföreläsning, diskussioner och gemensamma analyser. Jag har stort utbyte av de andra deltagarna. Varje gång avslutas med en utvärdering. Innan det började blev jag kontaktad av Mia. Kostnaden som då fanns upptagen som villkor för att få vara med hade omöjliggjort mitt deltagande. Att det sedan varit gratis har ej påverkat mig negativt, jag känner stort engagemang. På grund av att man lägger egen tid så känner man ansvar. Omfattningen av mitt deltagande? Hur mycket tid? Jag är med på halveller heldagarna. Dessemellan är det ibland hemuppgifter, såsom t ex att förbereda presentation. Jag går samtidigt KY-utbildning om ledarskap i Båstad. Projektets pedagogik är mycket bra i det att vi utgått från de egna behoven. Kursplanen blev individuellt anpassad. Kunde inte haft mer tempo nu är det lagom. Mycket bra att Mia har gjort minnesanteckningar från mötet som man eventuellt missat. En bra hemsida. Kursdagarna har varit både plus och minus. De utvärderas alltid direkt av deltagarna. Det företagsspecifika projektet innebär kontakt mellan företaget och resurspersonerna Mia och Henrik från högskolan. De har medverkat till en kontakt med en organisation som kan hjälpa oss med projektet. Och det är jag mycket nöjd med. Fast det var först tänkt att två studenter från högskolan skulle ha gjort projektet i somras. Fast i det fallet misslyckades högskolan i Halmstad med att komma till skott. Fortsättning av projektet? Kontakterna finns kvar och vi skall träffas framöver. Internationell Kompetens kan ha en roll, Mias anteckningar är suveräna. De har sammankallat och påmint, varit spindeln i nätet, är väldigt professionella. Hur jag ser på målsättningarna: individuell utveckling och strategisk företagsutveckling? Deltagarna enades tidigt om att det var individuell utveckling vi behövde i första hand. För att det skulle passa alla så blev det betoning på detta. Senare blev det mer om strategisk företagsutveckling. Gruppen fungerar på så sätt att den har en bra gemenskap och det är högt i tak. Vad vi talar om är konfidentiellt, alla i gruppen har skrivit på en förbindelse. Sammansättningen påverkades inte av vår geografiska lokalisering eller av vårt intresse för ämnen och inriktningar. Viktigt är att det är kvinnor, kvinnliga ledare. Projektets målsättningar? Hur de uppnås? Ett syfte är kompetensutveckling och att vi skall få helt nya kontakter. Ett annat är relationen till högskolan. Jag har tidigare inte tänkt på högskolan i Halmstad som en resurs. Har nu fått en insyn i högskolan. De olika insatserna har på skilda sätt bidragit till att vi nått våra mål. Kick-off var helt OK, liksom utbildningen och det företagsspecifika projektet. Att utbildningen varit varvad på så sätt att vi ibland har arbetat i den lilla gruppen och ibland i alla tre grupperna tillsammans är bra. En sidoeffekt är att deltagarna har lärt av varandra. Detta har skett i grupparbeten. Att komma ut på de olika deltagarnas företag har varit givande. Exempelvis var besöket nyligen på Berte Qvarn mycket givande, att se och få höra om företaget. Utveckla kontakterna? Vore bra om kontakterna fortsatte, gärna genom att Internationell Kompetens håller i det. Eventuellt kunde dom söka mer projektpengar.

15 15 (32) IP 5, vd i relativt stort företag Jag är vd och delägare i företaget. Vi ägare utgör också företagsledningen. Om jag skulle säga något om hur vår grupp i Kraftprojektet fungerar, så är det ju så att alla i gruppen är inte lika. Gruppen är inte optimalt sammansatt. Det hade kunnat vara medverkan av några fler lite större företag. Betydelsen av att det bara är kvinnor i gruppen? Jag var tveksam till detta. Trodde att det indikerade något om ambitionsnivån, att den skulle vara för låg. Om du frågar om hur jag ser på den dubbla målsättningen individuell utveckling och strategisk affärsutveckling så tycker jag att det fungerar med både och. Mitt tidsmässiga engagemang i kraftverk Halland består i deltagande vid de schemalagda mötena och att jag förutom det har läst någon bok. Utvecklingen sker vid de tillfällen när gruppen möts. Förutom det har jag ingen tid över till större engagemang. Därför är det positivt att vi slapp göra något mellan gruppträffarna. Det är väldigt positivt att vi slapp organisera det hela själva, Internationell Kompetens sköter det praktiska. Dessutom har jag lagt en del fritid på föreläsningar som förlagts på lördagar. Utbildningen skulle ha kostat mitt företag Det hade varit svårt att ta ställning till om det var ett rimligt pris då, innan den börjat. Vi alla visste för lite om utbildningen. Den är väl beskriven och verkade för diffus. Om pedagogiken? Jo, Kicki och Mia är lyhörda. De har fångat upp viktiga saker i gruppens diskussioner. Det är bra gjort. Pedagogiken går ut på att involvera alla kursdeltagarna i lektionerna. Lektionen om retorik var inte bra. Den om konfliktlösning var jag tveksam till, trots olikheter i företag så är konflikter i stort sett likartade. Företagsbesöken är viktiga för att lära känna personerna och att förstå deras exempel och berättelser. Berättelsernas konkreta förankring blir synlig. Det har bidragit till öppenheten i gruppen. Vårt företagsspecifika projekt är redan klart och har resulterat i en rapport. Det låg helt utanför resten av Kraftprojektet. Vi skall göra ett till en riskanalys. Högskolekontakter förutsätter ett ansikte, både på företaget och högskolan. Det är viktigt med vd-kontakter med högskolan. Andra på företaget kan ha svårt för sådana kontakter. Hur gruppen fungerar? Den hade behövt mer balans, någon mer vd. Det är en bra grupp. De olika insatserna har alla bidragit till syftet. Inledande möten, kick-off, utbildningstillfällen, handledning, allt har varit OK. Fortsättning? Vår grupp vill gå vidare i andra former. Kicki och Mia har fått uppdrag att hitta nya projekt. Gruppen kan träffas varje år eller halvår. Vårt företag skall också vara med i ett nytt projekt tillsammans med Henrik. Jag är positivt inställd. Han har fått ett forskningsanslag för att göra studier av företagsledning. Jag hoppas också övriga deltagare är positiva i utvärderingen du gör. Det behövs en fortsättning. Det finns behov att ventilera dessa problem för vilka kraftverk Halland är ett forum. IP 6, chef på relativt stort företag Jag har en chefsposition på ett relativt stort företag. Jag ingår inte i företagsledningen.

16 16 (32) Min beskrivning av kraftverk Halland är att det är ett nytt nätverk, där kvinnor i liknande situationer och med liknande problem och frågeställningar träffas. Dessutom uppkommer ett socialt nätverk som man har nytta av. Mitt eget engagemang i projektet präglas av att jag har missat fem tillfällen och därigenom tappat helheten. Vi är två deltagare från företaget, och kunde ha turats om och ersatt varandra. Nu gjorde vi inte så, fast det hade varit bättre. Det faktum att vi är två från vårt företag har ändå varit positivt. När det hela planerades så ville vi från vårt företag inte ha tvådagsseminarier till kick-off. Trots det blev det sådana. Det preliminära schemat har ändrats, reviderats i efterhand, vilket är mindre bra för mig. Jag tycker att projektledningen inte har ansträngt sig att anpassa schemat till allas önskemål. Jag fick kännedom om projektet genom ett nätverk för kvinnor i byggbranschen. Därefter var jag med på en informationsträff. Det var positivt att få träffa likasinnade, kvinnor i ledande positioner i mansdominerade branscher. Hade det fortsatt att kosta per företag att vara med så hade det inte blivit fråga om deltagande för mig. Att det blev gratis har inte påverkat engagemanget negativt. Deltagarna har satsat lika mycket ändå. Min och företagets nytta av projektet? Flera föredrag har varit intressanta. Ett föredrag om marknadsanalys var emellertid en stor besvikelse. Föredragen, om man lyssnar på dem, är till personlig nytta, fast det är svårt att se nyttan för företaget. Projektets pedagogik påverkas av att gruppen som jag tillhör borde ha gjorts mer homogen, professionellt är den ej givande även om vi varit sociala. Gruppmedlemmarna är väldigt olika, alltför olika. Det finns bland deltagarna få i jämförbara ledarsituationer. Vid de första inledande mötena diskuterades hur uppdelningen i olika grupper skulle göras. Kriterier diskuterades och det blev lite olika inriktningar. Indelningen gjordes för fort. Vi hade kunnat hitta bättre partners att vara tillsammans med i gruppen. Projektledningen hade inget klart upplägg vad gäller gruppsammansättningen. Det var flummigt från början vid det tillfället. Vi från vårt företag hade önskat ingå i en grupp, där det fanns flera tillverkande företag och exportföretag. Nu blev det ett kompromissande när grupperna sattes samman, vilket var negativt. Positivt har varit att vissa föreläsare har fördjupat speciella saker, man har kunnat utnyttja varandra, själva påverkat inriktningen och utnyttjat projektledningens kontakter. Man kunde ha bättre utvärdering efteråt, ej bara i slutet av en dag, då man är trött. Kunde till exempel gjort utvärderingar på webben eller via e-post. En utvärdering kan inleda nästa sammankomst då man är fräsch. Vid ett tillfälle, marknadsföringsdagen, var förväntningarna stora. Den tilltänkta personen kom inte utan sände två medarbetare som inte hade något att ge. Kompensation har diskuterats för detta. Var betoningen har legat i projektet, individuell utveckling strategisk företagsutveckling? Det är mest fråga om individuell utveckling för mig. En mer homogent sammansatt grupp hade varit till större nytta för målet att bidra till företagsutveckling. Så har det ej varit. Det specifika företagsutvecklingsprojektet har inte börjat ännu. Jag ser positivt på det. Det har gett en kontakt med högskolan i Halmstad. Man skall göra en flödesstudie som är till konkret nytta för företaget. Vår vice vd har tillsammans med oss båda projektdeltagare varit inkopplad. Hur vår grupp fungerar? Jo, den är trevlig, men se ovan. Jag har inte haft så stort affärsmässigt utbyte. Av värde är att besöka varandras företag. De besöken har varit intressanta. Tyvärr har gruppen inte kunnat bjudas in att besöka oss på grund av att vi saknar möteslokal.

17 17 (32) Hur jag ser på en fortsättning av projektet? Vi deltagare vill träffas efteråt och utnyttja nätverket. Det blir egna initiativ, ett frukostmöte i februari. Om projektet har nått sina syften? Ja, vissa nya kontakter i gruppen har bidragit till mitt eget nätverk. Optimalt hade varit att det varit fler möten med alla projektdeltagarna, dvs. i stora gruppen, alla tre delgrupperna. Henrik har bidragit positivt till nätverksbyggande med högskolan. Informella effekter av projektet har varit att jag har fått en väldigt bra kontakt med min kollega här på företaget, ekonomichefen, som också deltar och att vi tillsammans kunnat diskutera frågor om karriärplanering. Projektet har också varit positivt genom att det gett oss båda en andhämtningspaus. Som helhet har det varit positivt. IP 7, chef och ingår i ledningsgruppen hos relativt stort företag Jag är chef i företaget, ingår i företagsledningen - dess ledningsgrupp. Branschen är mycket konservativ, fastän det är en enorm teknisk utveckling och vi jobbar med kommunikation och har professionalism i företagsledningen. Min beskrivning av kraftnät Halland är att det är som en studiecirkel med ovanligt god budget. Deltagarna själva lägger upp ramarna. Om jag skall säga något om min respektive företagets nytta av projektet så är faktum att båda har nytta av det. I första hand är det till nytta för mig. På längre sikt är det till nytta också för företaget, genom min individuella utveckling. Jag engagerar mig i projektet lite mer än att enbart delta i de schemalagda träffarna. Jag tar del av utskick, och det blir en del telefonsamtal. Den tänkta kostnaden, är svårt att säga något om eftersom innehållet i projektet inte var bestämt. Hade det stått fast så hade jag nog då valt ett annat utbildningsalternativ för den summan. Nu i efterhand kan jag säga att det kanske hade varit värt att betala Och då bygger jag på jämförelse med en annan arrangörs ledarskapsutbildning. Pedagogiken i projektet är bra. Det beror på deltagarna och deras inställningar, hur öppna man är. Och det har varit en stor öppenhet. Negativt ur min personliga synvinkel är själva nivån på de ingående föreläsningsmomenten. För mig har den varit fel eftersom jag har jag en akademisk masterutbildning i företagsekonomi. Jag tycker att det input som givits har varit på för låg nivå. Jag vet inte vad övriga i den grupp jag ingår i tycker, men tror att de anser detsamma. På en tydligt alltför låg nivå var inslaget marknadsföring. Väldigt bra var däremot kommunikation och retorik. Det företagsspecifika projektet i vårt företag handlar om arbetsmiljö, om bullerdämpning. Vi har begärt in en offert som gäller konstruktionsförslag till viss utrustning från XXX, ett företag relaterat till högskolans Teknocenter. Detta är en utmärkt nyttighet från projektets högskolebit som Henrik har förmedlat. Jag tycker inte att kraftnät Halland bidrar till strategisk utveckling av vårt företag. Fast det skulle kunna. Den av gruppen jag tillhör valda inriktningen är inte mot företagsutveckling utan mot individuell utveckling, såsom ledarskapsutveckling, kommunikation, retorik, manligt-kvinnligt, marknadsföring och strategiskt perspektiv.

18 18 (32) Hur min grupp fungerar? Kanske borde gruppen ha varit mer homogent sammansatt vad avser ledningsbakgrund. Övriga i gruppen kanske inte har så mycket att bidra med, sådant som jag har nytta av. Dynamiken i gruppen är mycket bra. Om projektets syfte kan konstateras att projektidén om att utveckla nätverk för kvinnor i företagsledande ställning är viktig. Detta är en grupp kvinnor som har flera beröringspunkter intressemässigt, är i liknande ställning och behöver personliga nätverk. Jag tänker då inte på affärsnätverken, som är manliga. Det andra syftet, att bidra till utveckling av nätverk mellan näringsliv och högskola där finns för närvarande lite kontakter och jag tänker helt naturligt för det mesta vad kan högskolan (egentligen) hjälpa till med? Det viktiga med högskolan är att där finns ingångar. Nu har vi Henrik och Agneta. Det började med att Mia tog kontakt skriftligt och sedan ringde. Vid ett informationsmöte presenterades det som ett projekt om kvinnliga nätverk. Ganska många var närvarande. Den ekonomiska informationen var luddig, det framgick att dom försökte få finansiering så att deltagarna skulle slippa betala. Jag anser generellt att motivationen är slappare om det är gratis. Fast sett i efterhand blev det nog ingen skillnad, eftersom det blev företagen som var med och inte jag personligen. Kick-off -metoden som användes för att starta projektet var väldigt bra. Den gjorde att det gick lätt att i gruppen enas om ett program och att göra ett schema, där gruppen träffades lagom ofta. Sedan har Kicki och Mia lyckats över förväntan med att hitta föreläsare. I det särskilda "företagsprojekt-momentet var det viktigt för mig att fundera igenom vilken problemställning det skulle ha och att förankra det internt här på företaget. En informell effekt av projektet är att det ger möjligheter att spegla mig själv i människor som jag känner förtroende för. Samspelet i projektet skulle eventuellt kunna ha någon fortsättning. Nätverken och kontakterna är något som behövs, fast vem skall hålla i det? Att det sker på frivillig basis krävs, men ingen orkar. Mia och Kicki har en viktig roll som mäklare. IP 8, chef på relativt stort företag Jag är chef, ingår inte i företagsledningen. Min beskrivning av kraftverk Halland är att det är ett projekt för kvinnliga ledare. Det skall bli ett nätverk, är utsträckt i tiden och riktar sig till kvinnliga ledare i mansdominerade företag. Mitt och företagets engagemang i projektet består i att jag går på träffarna. Litteratur läser jag bara lite. Tiden har inte räckt till för läsning, eftersom mycket ändringar samtidigt är på gång här på företaget. Jag tycker det är intressanta ämnen, sådana som vi deltagare själva bestämt och som Mia och Kicki ordnat experter och föreläsare till. Det har varit bra. Det har handlat om "manligt - kvinnligt", retorik, kommunikation och om konfliktsituationer. Priset var en faktor som gav upphov till tveksamhet ur företagets perspektiv. Det var för högt. Som negativt upplevdes också att pedagogiken innebar att det inte fanns ett i förväg bestämt kursinnehåll med schema. Idag ser jag emellertid i projektets pedagogik flera positiva saker. I andra utbildningar startar det ofta med en färdig studieplan. En bra sak i denna utbildning är att vi deltagare själva har lagt upp både innehåll och schema. En positiv följd av detta är att motivationen blir högre och att man som följd av detta mellan mötena sedan applicerar vad man hört på föreläsningarna. Men det blir inte så att jag lägger tid på att läsa litteratur, det hinns inte med. Bra är också att målgruppen varit given. Ty det har varit viktigt att det bara är kvinnor som deltar. Vi tar vara på varandras erfarenheter och formen har varit bra för att göra

19 19 (32) det. Vissa i nätverket kommer man att ha kvar även efteråt. Jag ser inget negativt i pedagogiken. Det företagsspecifika projektet kom igång sent, har varit svårt att starta upp. Att mitt företag är etablerat i tre länder, Sverige, Finland och Litauen gör begreppet "företagskultur" extra intressant. En kvinnlig forskare från Internationella handelshögskolan i Jönköping skall komma hit och initiera en undersökning inom det området. Jag ser inga motsättningar i begreppen individuell utveckling - strategisk affärsutveckling. Hur vår grupp fungerar? Det är en öppen grupp, vi delar erfarenheter med varandra. Deltagarna kommer från både stora och små företag och i vårt företag har vi själva kontakt med både stora och små. Projektets syfte att förbättra kontakter med högskolan är bra. Jag anser att vi vet för lite om högskolan i Halmstad och vad den kan göra för oss. Har undrat om det finns någon man kan kontakta. I projektets kontaktfas var det "genus-temat" som lockade. Sen fick vi papper med information, och syftet verkade bra, där det nämndes "nätverk" och "kvinnor". Omfattning och tempo verkade vara lagom mycket, med hel- och halvdagar, bra form och över en ganska lång period samt en lagom stor grupp. En informell effekt har blivit att man använder sig av de nya kunskaperna i vardagen. Vad angår samspelet med deltagarna i fortsättningen, så tänker jag att gruppen kan behöva finnas kvar som nätverk, vi kan informera varandra om intressanta föreläsningar exempelvis med Mias hjälp. Mest och bäst har varit kontakten med Mia och Kicki. Bra har det också varit med företagsbesöken. Vad gäller samspelet med högskolan i Halmstad så är det en öppen fråga hur det blir i fortsättningen. Den enda kontakten man haft med högskolan i Halmstad hittills har varit de gånger när gruppen varit där. Då var det bra. 4 Utvärderingens konkreta frågor Avsikten är nu att med hjälp av intervjuerna besvara frågan hur kraftverk Halland lyckats uppnå sitt syfte att - bygga nätverk mellan små och medelstora företag i Halland - bygga nätverk mellan högskola och näringsliv. Som sagts i rapportens inledning har jag i överenskommelsen med projektledningen åtagit mig att göra det genom att gå igenom ett antal konkreta frågor, först projektledningens egna och sedan också några som finansiärerna haft. (Se ovan, sid. 3.) 3 3 Praktiskt har jag använt mig av intervjuerna så att jag läst igenom utskrifterna flera gånger för att materialet skall få möjlighet att "tala för sig". Det finns flera metoder som kan användas till att göra resultat av intervjuanalyser hanterliga och att organisera intervjutexter, koncentrera innebörder i former som kan presenteras på ett relativt litet utrymme och utveckla den implicita meningen i det som sägs. I denna undersökning är en eklektisk ad hoc-analys använd. Enligt Kvale (1997) är det den vanligaste formen av intervjuanalys. I en ad hocanalys finns ingen standardmetod för analysen utan man kan växla fritt mellan olika tekniker. Forskaren kan således först läsa igenom intervjuerna och skaffa sig ett allmänt intryck, sedan gå tillbaka till särskilda avsnitt, kanske göra vissa kvantifieringar som att räkna yttranden som anger olika attityder till ett fenomen, göra djupare tolkningar av speciella fenomen. (Kvale, 1997, s 184).

20 20 (32) 4.1 Projektledningens frågor Projektets syfte: att bygga nätverk Projektets syfte att bygga nätverk är något som deltagarna sluter upp kring. Intervjupersonerna talar oftast om projektets syfte och målsättningar i termer av nätverk och genus ("nätverk av kvinnor"). Nästan lika ofta ser man det som ett kunskapsnät vilket kopplar näringsliv och högskola. Några exempel är: Jo, projektidén om att utveckla nätverk för kvinnor i företagsledande ställning är viktig. Detta är kvinnor som har flera beröringspunkter intressemässigt, är i liknande ställning och behöver personliga nätverk. Jag tänker då inte på affärsnätverken, som är manliga. Det andra syftet, att bidra till utveckling av nätverk mellan näringsliv och högskola där finns för närvarande lite kontakter Det viktiga med Högskolan är att där finns ingångar. Nu har vi Henrik och Agneta. (ekonomichef) I projektets nätverk finns ett helt annat utbyte än branschens nätverk, kraftverk Halland har gett mig mer som företagsledare. (vd) Projektets syfte att förbättra kontakter med högskolan är bra. Vi anser att vi vet för lite om högskolan i Halmstad och vad den kan göra för oss. Har undrat om det finns någon man kan kontakta. (ekonomichef) I citaten talas om behov av andra nätverk än redan befintliga branschnätverk och affärsnätverk. Här bekräftas också behovet av nätverk för kvinnor i ledande ställning, som är grundidén för kraftnät Halland, samt av företagsnätverk där högskolor ingår. Deltagarnas överlag positiva syn på projektet och dess syftemål blir begriplig mot bakgrund av att samverkan och för personerna givande nätverk har setts som en bristvara av intervjupersonerna. De ser otillräckligheter i " branschnätverket, affärsnätverken, som är manliga ". Det behövs " nätverk för kvinnor i företagsledande ställning, personliga nätverk, nätverk mellan näringsliv och högskola ". Och (nästan) alla har också nämnt att man i gruppen tagit initiativ till socialt utbyte som i ett senare skede kan leda till samverkan av något slag. Frukostmöten, och liknande träffar som i intervjuerna med kraftverk-deltagare nämnts skall ske, har inte som primärt mål att träffas och ha trevligt i den egna projektgruppen. Det verkar finnas intresse för att träffa människor som man framgent kanske kan samverka med på ett operationellt sätt och det är flera som hoppas att en av initiativtagarna till projektet, Internationell Kompetens AB, skall vara pådrivande. Projektet har strategiskt väl valda syften som ligger i linje med åtminstone tre stora tendenser i det tidiga 2000-talets politik och samhällsutveckling (Castells, 1996; Giddens, 1990). En av tendenserna jag tänker på är den pågående globaliseringen och uppbrytningen av gamla hierarkiska strukturer i näringslivet i riktning mot nya mer flexibla nätverksmönster. Nätverksrelationer mellan företag blir allt viktigare och de som vill nå framgång och överleva måste lära att ingå som självständiga aktörer i nätverk. Den andra tendensen är att kunskapsproduktion på alla plan sker i nya mönster, inte bara i utbildningsinstitutioner utan lika mycket i arbetet. Det har också blivit vanligare med en syn där kunskap är något sammansatt och mångsidigt och att många samhällsaktivteter organiseras med hänsyn till sina konsekvenser för kunskapstillväxten. Den tredje tendensen är den växande inverkan som genusperspektivet har inom näringsliv, politik, kultur och religion.