SWEA. SWEA Rom. Besök hos. 20 år COLOSSEUM. Birgittasystrarna. Sanning eller myt? -Hur skulle du beskriva italienare? Möte med Staffan de Mistura

Transkript

1 SWEA xxxxxxxxxxx COLOSSEU COLOSSEUM Nr 1 Årgång 20, maj 2013 SWEA Rom 20 år Möte med Staffan de Mistura Besök hos Birgittasystrarna Sanning eller myt? -Hur skulle du beskriva italienare? SWEA Colosseum 1

2 xxxxxxxxxxx LOSSEUM Riva del Sole Resort & SPA och La Serra Holiday Village& Beach Resort Hotel Riva del Sole Resort & SPA Riva del Sole har ett **** hotell och lägenheter utspridda i pinjeskogen, endast ett stenkast från havet. På anläggningen finns en alldeles nybyggd Spa-anläggning, RASENA. Riva del Sole är det perfekta utgångsläget för att besöka Florens, Siena, Rom samt ett flertal fantastiska temaresor. 3 uppvärmda saltvattenpooler, en sötvattenpool, beautycenter, gym och 3 olika bastutyper. ca 600 meter lång privat strand restaurang/pizzeria, 3 barer. bank med bankomat, supermarket, shoppinggata, interpoint, gratis Wi-Fi. tenniscenter, fotbollsplan, minigolf, windsurfskola, lekplats. tvättstuga för självbetjäning. La Serra Holiday Village & Beach Resort På La Serra bor du i någon av lägenheterna som ligger utspridda i pinjeskogen, alldeles intill havet. La Serra är det perfekta utgångsläget för att besöka Capri, Ischia, Vesuvio, Pompeij och många andra vackra platser. swimmingpool för vuxna och en liten pool för barn, bar och privat strand tennisplan, minigolf, cykel/biluthyning internetpoint gratis Wi-Fi restaurang/pizzeria lekplats tv rum med svenska kanaler tvättstuga för självbetjäning. För information och bokningsformulär välkommen att besöka vår hemsida För frågor och bokning välkommen att kontakta bokningskontoret: Josefin Jadling josefin.jadling@rivadelsole.it Gunnel Eriksson gunnel.eriksson@rivadelsole.it Tel.nr direkt till anläggningarna: Riva del Sole Resort & SPA: La Serra Holiday Village & Beach Resort: SWEA Colosseum

3 SWEA International, Inc Styrelse: E post Ordförande Margaret Sikkens Ahlquist president@swea.org Vice ordförande Ann-Marie Gustafson vicepresident@swea.org Grundare Agneta Nilsson founder@swea.org Reg.ordf. VAME Annette Åsberg vame@swea.org Reg.ordf. MAME Barbo Westin mame@swea.org Reg.ordf. OAME Margaretha Talerman oame@swea.org Reg.ordf. VEMA Kersti Winblad von Walter vema@swea.org Reg.ordf. MEMA Ann Winstanley mema@swea.org Reg.ordf. OEMA Ingrid Westin oema@swea.org Reg.ordf. Asien Marita Löfdahl asien@swea.org Övriga Befattningar: Sekreterare Johanna Fagerlund secretary@swea.org Skattmästare Johanna Carlander Davis treasurer@swea.org Fd ordförande Åsa-Lena Lööf pastpresident@swea.org Juridisk rådgivare Gita Paterson office@swea.org Fondförvaltare Kerstin Eriksson-Splawn kerstin@wealthbydesignonline.com Administrativ chef Katri Olander Serenius adminchef@swea.org Administrativ assistent Susanna Olander office@swea.org Webbredaktör Anna Orsini webmaster@swea.org Redaktör Swea-Nytt Ginga Sewerin-Olsson sweanytt@swea.org Margaretta Simpson sweanytt@swea.org Redaktör Forum Elsa Maréchal editor@swea.org Annonsansvarig: Katri Olander Serenius advertising@swea.org SWEA Lokalavdelningar: REGION VÄSTRA AMERIKAS (VAME) Arizona Suzanne Southard arizona@swea.org Hawaii Linda Karlsson hawaii@swea.org Las Vegas Marita Kingman lasvegas@swea.org Los Angeles Birgitta Lauren losangeles@swea.org Orange County Annie Andersson orangecounty@swea.org San Diego Annica Backlund sandiego@swea.org San Francisco Inger Skogström sanfrancisco@swea.org Santa Barbara Mia Gordon santabarbara@swea.org Seattle Ia Dübois seattle@swea.org Vancouver Alexandra Andersson Roos vancouver@swea.org REGION MELLERSTA AMERIKAS (MAME) REGION MELLERSTA EMA (MEMA) xxxxxxxxxxx Innehåll COLOSSEU Belgium Victoria Geiborg belgium@swea.org Berlin Gunilla Lager-Ebkes berlin@swea.org Frankfurt/Heidelberg Anita Kasper frankfurt@swea.org Israel Ulla Sterner israel@swea.org Köln/Bonn Mariana Jäder Näslund kolnbonn@swea.org Luxemburg Eva Gram Toft luxemburg@swea.org Malmö Solveig Anelli malmo@swea.org Milano Agneta Casimirs Rizzi milano@swea.org Paris Ann-Sofie Cleverstam-Wikström paris@swea.org Rimini Desiree Forni Ascari rimini@swea.org Rivieran Eva Oscarsson rivieran@swea.org Rom Christina Hallmert rom@swea.org Tunisien Catarina Holmgren-Mejri tunisien@swea.org Örestad Siv Arvelid orestad@swea.org REGION ÖSTRA EMA (OEMA) Athens Helene Bankefors Palaghias athens@swea.org Budapest Karin Gjendal budapest@swea.org Dubai Sandra Almén dubai@swea.org Genève Malin Miller geneve@swea.org Istanbul Jessica Lundgren istanbul@swea.org Moskva Cecilia Wettstam moskva@swea.org München Anna Nejdling Ekman munchen@swea.org Stockholm Cecilia Westman stockholm@swea.org Västerås Pia Edstam vasteras@swea.org Warszawa Boel Björkman warszawa@swea.org Wien Emelie Laurin wien@swea.org Zürich Paula Fernström zurich@swea.org REGION ASIEN Bangkok Maria Mellbom bangkok@swea.org Beijing Anna Centerman beijing@swea.org Hong Kong Ingela Aldrin hongkong@swea.org Japan Agneta Melin japan@swea.org Kuala Lumpur Jessica Luther-Froiland kualalumpur@swea.org Melbourne Jennifer Grahn melbourne@swea.org Perth Catarina Hansson perth@swea.org Seoul Hedvig Lunden-Welden seoul@swea.org Singapore Maggan Kullberg Stampe singapore@swea.org Austin Maria Spratt austin@swea.org Chicago Ulla-Britt Gerber chicago@swea.org Dallas Pernille Nordström dallas@swea.org Denver Marie Adams denver@swea.org Florida, South Angelica Rosas florida@swea.org Houston Ulrika Lasson houston@swea.org Michigan Lena Fransén-Dean michigan@swea.org Minnesota Åsa Dahlberg Schmit minnesota@swea.org New Orleans Cecilia Kjellgren neworleans@swea.org Toronto Birgitta Sigfridsson-Harquail toronto@swea.org REGION ÖSTRA AMERIKAS (OAME) Atlanta Anna Lundblad atlanta@swea.org Boston Margaretta Simpson boston@swea.org New Jersey Kerstin Malmström newjersey@swea.org New York Marie Andersson newyork@swea.org North Carolina Madelene Trolle northcarolina@swea.org Philadelphia Gunilla Westin philadelphia@swea.org Virginia Beach Anette Johnson virginiabeach@swea.org Washington DC Cecilia Browning washingtondc@swea.org REGION VÄSTRA EMA (VEMA) Barcelona Anna Krossling barcelona@swea.org Costa Blanca Gunilla Westerlund costablanca@swea.org Göteborg Åsa Norlin goteborg@swea.org Holland Lena Stenwall holland@swea.org Irland Maria Pettersson irland@swea.org Lissabon Ammi Person lissabon@swea.org London Rigmor Rutlin london@swea.org Mallorca Isabella Öjner mallorca@swea.org Marbella Christa Alfredsson marbella@swea.org Oslo Camilla Olsson oslo@swea.org South Africa Karin Smith southafrica@swea.org Telemark Sofia Herbertsson telemark@swea.org SWEA i korthet SWEA är en global ideell förening för svenskor och svensktalande kvinnor som är eller har varit bosatta utomlands. Genom att samla Sweor kring vårt gemensamma språk, vårt svenska ursprung och kulturarv blir SWEA både en träffpunkt och ett skyddsnät med länkar över hela världen. SWEA ger stöd vid utflyttning och återkomst till Sverige. SWEA stödjer olika projekt med svensk anknytning samt utbildning genom stipendier. SWEA har ungefär medlemmar i 75 avdelningar i 33 länder. Föreningen grundades av Agneta Nilsson i Los Angeles Ordförande är Margaret Sikkens Ahlquist. För ytterligare information se: SWEA International Inc, P.O. Box 4128 Fort Lauderdale, FL USA office@swea.org, Maj 2013 SWEA Colosseum 3

4 Innehåll xxxxxxxxxxx LOSSEUM Innehåll 6 Ordföranden har ordet. 7 Programpunkt: Årsmöte 2013 Glöggfest 2012 Pepparkakshus på IKEA Anagnina Föredrag av Annika Widén Nätverksmiddag på kinarestaurang Vad har vi hunnit med mera tro? Nya SWEA-böcker våren Svenskor i världen Året var Svenskor i världen SWEA Athen 22 Programpunkt: Stipendieutdelning En pratstund Tankar kring våren och åren Nätverksfokus Svenska skolan i Rom - en skola för framtiden 14 Programpunkt: Möte med Staffan de Mistura 18 Tänkvärt Sanning eller myt? 26 Programpunkt: Besök hos Birgittasystrarna 28 Mitt smultronställe Hadrianus Villa i Tivoli 30 Midsommarmat SWEA Colosseum

5 Hej Swea! Året är I Rom drar ett glatt gäng svenskor igång SWEA Rom och i Sverige sitter jag och funderar på om jag ska ta ett sabbatsår från mina Handelsstudier på Göteborgs Universitet för att åka till Italien och lära mig italienska. Beslutet fattas och hösten 1993 börjar jag mina sex månaders språkstudier på Università per Stranieri i Perugia. Tjugo år senare och med långa mellanlandningar i Sverige, Holland och England bor jag nu, med italiensk man och våra två underbara små flickor, sedan fem år tillbaka här i Rom! Kulturskillnader finns alltid när vi rör på oss i världen och som mamma är jag riktigt glad att vi har svenska skolföreningen här i Rom, vilken Anna Orsini berättar mer om. Petra Salino har skrivit en artikel om de fördomar vi alla bär med oss. Petra, som är beteendevetare och pedagog med särskilt intresse för socialpsykologi delar med sig av sina funderingar kring stereotyper och om dess roll som identitetsskapare i våra liv. Vi har som vanligt ett fantastiskt program att erbjuda detta jubileumsår och vissa av aktiviteterna vi gjort kan ni redan i detta nummer läsa vidare om. Flera av dem har den gemensamma nämnaren engagemang såsom det hos Staffan de Misutra, Hoola Bandoola Band och Den heliga Birgitta. Så glad jag är att jag som 21-åring tog steget och flyttade till Italien och vad glad jag är att det samtidigt fanns handlingskraftiga kvinnor som startade SWEA Rom! God läsning och glad sommar! Margot Milani Björck, redaktör xxxxxxxxxxx Redaktionen COLOSSEU STYRELSE SWEA ROM Ordförande: Christina Hallmert Vice ordförande: Katarina Agorelius Sektererare: Margareta Gyllenstierna Medlemsansvarig: Elin Wedlund Programansvarig: Malena Hessel Annika Widén Kassör: Annika Andersson Vice kassör: Anna Maria Berglund Annonser: Petra Salino Produkter: Malin Hammarén Redaktör: Margot Milani Björck Webmaster: Anna Orsini Informationsansvarig: Marianne Kinn S W E A C O L O S S E U M Swea Colosseum ges ut två gånger om året av SWEA - Swedish Woman s Educational Association International - Rome Chapter Manusstopp Nr 1 Årgång 20: 21 april 2013 Ansvarig utgivare: Christina Hallmert swearom@gmail.com Redaktion: Margot Björck, Anna Orsini, Malin Hammarén Margot anno 1993 Layout: Erica Törnlöw etorn@ziggo.nl Ni går väl in på hemsidan som uppdateras hela tiden med nyheter som bilder från programpunkter, annonser, anslagstavlan och mycket, mycket mer. Vi finns på Facebook! SWEA Rom - ett sätt att hålla sig uppdaterad! Annonsansvariga: Petra Salino swearom@gmail.com Tryck: Tipografia De Biasi, Roma Omslag: Foto taget av Beatrice Milani SWEA Rom info: swea_rom@yahoo.it SWEA Colosseum 5

6 xxxxxxxxxxx Ordföranden har ordet LOSSEUM Foto: Ettore Festa Kära Sweor! I år är det 20 år sedan Ann-Marie Kjellander grundade vår avdelning. Ni har säkert hört henne berätta hur hon ställde sig i dörren på julbasaren 1992 med block och penna i högsta hugg och tog upp anmälningar. Den 27 mars 1993 invigdes vår avdelning av SWEAs grundare Agneta Nilsson. I 20 år har vi alltså arrangerat sommarfester, bokaftnar, glöggpartyn och jagat lottvinster. Vi har skapat ett nätverk som går som en röd tråd genom våra utlandssvenska liv oavsett vem vi är och varför vi är här. Ibland tittar jag i gamla ordförandepärmar och förundras över alla prydligt handskrivna - eller i bästa fall maskinskrivna - listor över medlemmar och aktiviteter som vi har än i dag. Det var före e-postens tid. Då fick man köpa frimärken och ha telefonkedjor. Nog är man stolt över att avdelningen kunnat behålla alla sina traditioner genom åren, som Colosseum, stipendiet på 1500 Euro vartannat år, bokaftonen i SWEA Roms bibliotek mm. Allt för många avdelningar ute i SWEA-land har fått lägga ner sin tidning och andra projekt p.g.a för lite engagemang. Till hösten har vi en unik möjlighet att lära känna SWEA på ett internationellt plan på Världsmötet i Bologna. Bortsett från att få träffa Sweor från hela världen samt SWEA Internationals ordförande och grundare m.fl, så får vi hela SWEA-andan och det internationella nätverket serverat på bricka. Att ta del av detta som SWEA är en äkta ahaupplevelse! Nu ska Du få läsa vidare i detta Jubileums nummer av Colosseum i vår redaktör Margot Milani Björcks regi. Med detta nummer deltar vi i SWEA Internationals PRkommittés tävling om bästa SWEA-blad. Självklart håller vi tummarna för Margot! Vi hörs till hösten med ett nytt program! Till dess önskar jag oss alla en härlig sommar! Kram, Tack vare vår Ambassadör Ruth Jacoby s generösa erbjudande, kan vi ha vår Jubileumsfest på hennes residens och fira dessa 20 år tillsammans! En fest som också kommer att gå till historien! 6 SWEA Colosseum

7 Årsmötet 2013 xxxxxxxxxxx Programpunkt COLOSSEU Text och foto: Christina Hallmert SWEA Roms Årsmöte gick i år av stapeln den 18 februari på Sveriges Ambassadörs residens. Ett femtiotal Sweor hade samlats för att ta del av året som gått, rösta fram en ny styrelse och att ha en trevlig kväll inte minst. Efter ett glas bubbel drog mötet i gång och dagordningen avverkades i rask takt. Gäster på möte och middag var Josefin Jadling och Katharina Zälle från Riva del Sole och La Serra, två fantastiska svenskägda hotellanläggningar som vi hade stor anledning att uppmärksamma! Vi tog nämligen tacksamt emot två stora vinster till lotteriet, en vistelse på Riva del Sole och en på La Serra! Utöver detta fick vi veta att Sweor världen över får hela 15% rabatt på hotellen! Kvällen avslutades med en utsökt middag, komponerad av Ambassadens svenska kock Åsa, samt lottdragning och SWEA-sången! Ambassadör Ruth Jacobys närvaro gav en extra glans åt kvällen och vi tackar med hela vårt hjärta för hennes gästfrihet! Glöggfesten 2012 Text och Foto: Margot Milani Björck Tisdagen den 4:e december var det dags för vår årliga Glöggfest på Svenska Institutet. Det bjöds på glögg, olika sorters bakverk och många trevliga samtal. Salen var helt full av Sweor och Institutets gästforskare redo att starta julen med svensk glögg och pepparkakor som så vänligt IKEA Anagnina försett oss med. Vår kära ordförande Christina Hallmert berättade om nyheter inom SWEA och vi fick alla en riktigt trevlig kväll tillsammans! SWEA Colosseum 7

8 Programpunkt xxxxxxxxxxx Pepparkakshus på IKEA Anagnina LOSSEUM Text: Margot Milani Björck Foto: Simone Milani Vi i SWEA Rom är så glada för det utmärkta samarbete vi har med IKEA Anagnina, så när det behövs hjälp med den årliga pepparkakshusaktiviteten ställer vi naturligtvis upp och hjälper till. Två fredagar i november var vi därför på plats för att hjälpa alla de italienska familjer som kommit dit med sina barn att få riktigt fina pepparkakshus med sig hem. Det blev många goda skratt och idel glada ansikten trots svårigheten med att hinna hjälpa alla och att få alla husen att stå. Flera av oss Sweor hade dessutom med våra egna barn som glatt hjälpte till att visa de andra barnen hur godiset ska sitta på pepparkakshuset och inte bara slinka ner i munnen. Barn och vuxna italienare var nyfikna på att få höra mera när vi berättade om våra svenska jultraditioner och de gick nöjda hem med sina fina pepparkakshus i påsen. Föredrag av Annika Widén Text: Petra Salino Foto: Annika Widén (privat) Den 28 februari samlades ett tjugotal Sweor på Hotel Ambra Palace för att lyssna på Annika Widéns gripande föredrag och presentation av sin bok Äntligen Fri! Jag tog tillbaka mitt liv. Annika delade öppet, generöst och gripande med sig av sina erfarenheter från ett långt och destruktivt äktenskap kantat av psykisk misshandel. Frågorna var många från oss Sweor som var där och lyssnade. Det som i början verkade vara en himmelsk kärlek förvandlades till ett helvete. En fantastiskt generös och omtänksam man blev en fanatisk människa som bestämde efter vilka regler familjen skulle leva. Denna berättelse utspelar sig i Italien, men kunde ha varit var som helst i världen. Med boken Äntligen Fri! vill Annika visa att man kan bryta sig ur ett destruktivt förhållande med vilja, kraft och stöd från vänner och familj. Annikas budskap denna kväll var att det alltid finns en väg ut. Alltid! Även icke-sweor var välkomna till den här programpunkten. 8 SWEA Colosseum

9 xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Programpunkt Nätverksmiddag på kinarestaurangen Hang Zhou COLOSSEU Text: Christina Hallmert Foto: Annika Andersson Torsdagen den 11:e april var vi nio Sweor som åt middag på en av de mest kända kinarestaurangerna i Rom, da (hos) Sonia som den också kallas. Restaurangen ligger på Via Principe Eugenio 82, dit den flyttade för några år sedan. Den består av ett par större salar och flera mindre små matsalar, varav en var reserverad för SWEA. Vi satt omkring ett stort runt bord och blev serverad läckerheter från landet i öst av alla de slag. Både maten och stämningen var mycket god och det var lätt att prata runt bordet eftersom det bara var vi i rummet. Kvällen avslutades såklart med kinesiska lyckokakor vars visdomsord vi glatt kommenterade. Restaurangen var fullsatt när vi gick. Till höstens nätverksmiddag tar vi gärna emot tips om andra etniska restauranger i Rom! Vad har vi hunnit med mera tro? Text: Ulrica Brunstedt och Elin Wedlund 16:e november Lunch på IKEA Lite svensk mat i gott sällskap. 20:e november Biokväll på Ambra Palace med filmen En gång i Phuket En tisdagskväll i november var det återigen dags för en filmkväll på Ambra Palace Hotel. 7 stycken var vi som träffades för att denna gång se en komedi; En gång i Phuket, som hade gjort stor succé i biosalongerna hemma i Sverige. Vi gick givetvis inte ifrån vanan att innan filmens start fika och prata lite grand. Denna gång fanns det tramezzini och pizza i massor på buffetbordet så det blev mer likt middag än fika. Det var vi ju glada för, många kommer ju direkt från jobbet så lite småhungrig är man allt. Under den nästan 2 timmar långa filmen förflyttades vi från ett vintrigt Stockholm till ett varmt Thailand och huvudrollsinnehavaren Peter Magnusson lockade till många skratt. Han spelar en utarbetad jobbcoach som lämnar allt och åker till Thailand för att skriva en bok. Där händer det ju en massa oförutsedda saker såklart som leder till många komiska situationer och intriger. Lite romantik förstås och ett lyckligt slut! Efter filmen pratades det om att man ibland saknar den svenska humorn, så det är skönt att få skratta loss till det ibland. Vi insåg också att det var väldigt många nya ord i det svenska språket. 28:e november Vermeer på Scuderie del Quirinale En närmare titt på den holländske mästarens tavlor. 17:e januari Galleria Doria Pamphili Fantastiska konstskatter i underbar omgivning! Den 15:e mars var det konsert med John Cabot Chamber Orchestra, en ambitiös amatörorkester som bildades Många av medlemmarna är utländska, däribland SWEA Roms styrelsemedlem Elin Wedlund som sitter i violastämman. Konsertprogrammet innehöll musik av Mendelssohn, Nielsen och Holst och dirigent var Marcello Bufalini. Det blev en lyckad kväll i den fullsatta kyrkan Sacro Cuore del Suffragio. För att veta mer om orkestern och framtida konserter, kan man gå in på dess hemsida SWEA Colosseum 9

10 Programpunkt xxxxxxxxxxx LOSSEUM Bilder från höstens bibliotekskväll med efterföljande pizza Nya SWEA-böcker våren 2013 Ja, som ni ser, vårt bibliotek har vuxit ännu en liten bit sedan listan jag skickade ut till årsmötet i februari då jag tackade vår hedersmedlem Lise-lotte Lybeck-Erixon för nyförvärven. Bland dem har vi två Romsvenskars brokiga levnadsöden, boken om Maja Sjöström och nyligen avlidne Lars Rooths självbiografi. Nestors bok kommer att roa alla hund- och hästälskare. En fröjd för ögat är verket om Tessinfamiljens praktfulla byggnader. Nu tackar vi också vår nya Swea Annika Widén för hennes bok med den dramatiska skildringen av sitt äktenskap. Den kan säkert vara till nytta för andra som hamnar i liknande situationer. Texterna på italienska skänktes av professor Maria Cristina Lombardi i samband med utdelningen av årets stipendium till en av hennes elever. Lombardi är en mycket aktiv översättare och undervisar i svenska på universitetet i Neapel där de har så mycket som 70 elever! Deras version av Strindbergs Kristina har framförts bland annat på San Michele. Hälsningar från er bibliotekarie, Ann-Charlotte Welin-Bignami Beckman, Margareta Axel von Fersen och drottning Marie-Antoinette, Stockholm, Fischer & Co., s. Lagerlöf, Selma Il libro di natale, Milano, Iperborea, s. Lombardi, Maria Cristina (Ed.) Kristina di August Strindberg: traduzione e rielaborazione del Laboratorio di traduzione (svedese) dell Università degli Studi di Napoli L Orientale, Napoli, Università degli Studi di Napoli L Orientale s. Lombardi, Maria Cristina (Ed.) La traduzione come viaggio di un testo tra due universi linguistici e culturali: i racconti di Hans Gunnarson dalla Scandinavia al mondo mediterraneo, Napoli, Università degli Studi di Napoli L Orientale. 165 s. Mårtensson, Jan Döden går på cirkus, Stockholm, Askild & Kärnekull, s. Mårtensson, Jan Tessin: en lysande epok: arkitektur, konst, makt, Stockholm, Bonnier Fakta, s. Nestor, Sofia Trofast: hov och tass i kunglig tjänst, Stockholm, Livrustkammaren, s. Nordin, Svante Drottningen och filsofen: mötet mellan Christina och Descartes, Stockholm, Atlantis, s. Norén, Lars En dramatikers dagbok, Stockholm, Bonnier, ca s. Olsson, Linda Det goda inom dig, Stockholm, Bonnier Pocket, s. Rausing-Roos, Åsa Textilkonstnären Maja Sjöström: ett skånskt-romerskt konstnärsliv, Stockholm, Carlsson, s. Rooth, Lars Det hände på vägen till Rom: en svensk jesuits minnen, Stockholm, Askelin & Hägglund, s. Widén, Annika Äntligen fri!: jag tog tillbaka mitt liv, Borås, Recito, s. 10 SWEA Colosseum

11 5 korta frågor till några av svenska skolans elever Nätverkfokus xxxxxxxxxxx Annonst COLOSSEU Valentina 6 ½ år Hur länge har du gått i svenska skolan? Jag började i svenska skolan det här året. Vad är det roligaste med att gå i svenska skolan? Det roligaste är när man får pyssla. Vilken är din svenska favoritbok? Jag tycker om en bok som heter Klass 1B. Den handlar om barn och om roliga saker som händer barnen i skolan, som att det spökar till exempel. Den är jätterolig! Har du någon svensk favoritmat? Jag tycker bäst om köttbullar. Och bästa godiset är polkagrisar. Har du något svenskt tv-program som du kan tipsa om? Jag gillar Bolibompa. På somrarna tittar jag Sommarlov, det är också bra. Elisa 7 ½ år Hur länge har du gått i svenska skolan? Det här är andra året jag går i svenska skolan, jag började förra året. Vad är det roligaste med att gå i svenska skolan? Man får nya kompisar och så blir man bättre på svenska. Och så blir man glad när man kommer hit! Vilken är din svenska favoritbok? Jag har två favoritböcker, en som heter Vilken vikarie och en annan som heter Bli sams. Förr läste jag med mamma men nu läser jag själv. Har du någon svensk favoritmat? Jag gillar köttbullar, prinskorvar och kladdkaka. Som lösgodis gillar jag bäst vita kolabollar. Har du något svenskt tv-program som du kan tipsa om? Melodifestivalen är mitt favoritprogram, i år hejade jag på YOHIO. Kalle 7 ½ år Hur länge har du gått i svenska skolan? Jag har gått här sedan förra året. Vad är det roligaste med att gå i svenska skolan? Det roligaste är när fröken läser högt. Och när man ska svara på frågor ur boken. Vilken är din svenska favoritbok? Lassemaja-böckerna är bäst, jag har hela serien. Har du någon svensk favoritmat? Jag gillar våfflor och köttbullar. Och dillchips. Har du något svenskt tv-program som du kan tipsa om? Julkalendern är bra. Sen gillar jag Fångarna på fortet och Gladiatorerna. Svenska skolan i Rom en skola för framtiden Text och foto: Anna Orsini I detta nummer av Colosseum tar vi pulsen på svenska skolan i Rom, en högst levande och inspirerande läromiljö där barnens behov står i fokus. I nära 40 år har de svenska barnen i Rom kunnat förbättra och fördjupa sina kunskaper i svenska språket tack vare skolans enträgna arbete. Och det är bra investerad tid - barnen har roligt medan de lär, föräldrarna finner gemenskap och dessa unika språkkunskaper öppnar nya möjligheter inför framtiden. Svenska skolföreningen i Rom är egentligen inte en skola i vanlig mening. Skolan erbjuder kompletterande undervisning i svenska språket för barn och ungdomar mellan 6-18 år. Det var i slutet av 70-talet som elevunderlaget blev för glest och svenska skolan upphörde med att undervisa de svenska eleverna bosatta i Rom i alla skolämnen utan istället övergick till att erbjuda en kompletterande undervisning med fokus på svenska språket SWEA Colosseum 11

12 Nätverksfokus xxxxxxxxxxx LOSSEUM och svenskheten. Många utlandsstationerade svenskar valde att sätta sina barn i engelska eller amerikanska skolor för att underlätta för barnen vid vidareflytt till nya destinationer, berättar Kristina Cutigni Nilsson som varit lärare i svenska skolan sedan i mitten på 80-talet. I vissa större städer med stor svensk lokalbefolkning, som till exempel i London, finns det fortfarande en helt svensk skola som bedriver undervisning i alla skolämnen. Men på de flesta platser runt om i världen har utvecklingen gått mot att enbart erbjuda en kompletterande undervisning i svenska språket. Svensk utlandsundervisnings förening eller SUF heter den intresseorganisation där svenska skolföreningen i Rom är med. SUF organiserar 6000 elever runt om i världen vid utlandsskolor, skolföreningar för kompletterande svensk undervisning, Europaskolor eller via distansundervisning. Helena Lindstedt är huvudlärare i Svenska skolföreningen i Rom och har arbetat på skolan i fem år och berättar att undervisningen på skolan följer en kursplan för kompletterande svenskundervisning fastställd av Skolverket. Det är även skolverket som till största delen finansierar verksamheten och skolan får ett fast stadsbidrag för varje inskriven elev. Föräldrarna bidrar även med en elevavgift. Just nu är det runt 50 elever från 6-18 år inskrivna på skolan och elevantalet har nästan alltid legat runt 50, med vissa dalar och toppar. Skolan har just nu tre olika elevgrupper som träffas i tre olika delar av Rom, en eftermiddag i veckan. Att man delat upp eleverna i grupper beror på att skolan alltid försökt förenkla för föräldrar och elever. Det var mer logiskt att flytta en eller två lärare än att köra runt massor med barn om eftermiddagarna och man har därför alltid försökt förlägga undervisningen till olika platser runt om i Rom, berättar Kristina Cutigni Nilsson som själv under sina många år som lärare på skolan undervisat på många olika skolor. Vi organiserade ofta lektionerna på de skolorna där det var många svenska barn inskrivna, Lärarna på Lukasgården, fr.v. Helena Lindstedt, Marika Nilsson, Nathalie Melani då blev det enkelt för barnen att stanna kvar en eftermiddag i veckan för svenskundervisningen. Just nu finns det en klass på Lukasgården, en på skolan St. Stephens på Aventinen och en klass uppe i Ciampino. Innan Lukasgården fanns höll skolan till bland annat på Svenska Institutet, men efter öppnandet av Lukasgården 1988 blev flytten av verksamheten dit ett naturligt val. I samspel med familjen Både åldrar och kunskapsnivåer varierar stort bland eleverna på skolan, därför är det viktigt att arbeta i små elevgrupper och planera undervisningen utefter varje elevs mognad, intresse och utveckling. På Lukasgården är det alltid tre lärare som undervisar och som delar upp eleverna i varsin mindre grupp. Detta är en förutsättning för att kunna fokusera på varje elevs specifika kunskaper och kunna anpassa undervisningen på bästa sätt, menar Helena Lindstedt. Enligt Helena, som har lång erfarenhet ifrån att ha arbetat som lärare i Sverige, är en av skillnaderna mellan eleverna på svenska skolan i Rom och arbetet på en vanlig svensk skola, att de flesta eleverna här på skolan inte har svenska som basspråk och därför ibland saknar kunskaper om sånt, som vi som är uppvuxna i Sverige, uppfattar som självklart. Därför är det viktigt att undervisningen är bred och täcker allt från traditioner till grammatik. Målsättningen för undervisningen är att barnen aktivt ska öva sig i att skriva och tala på svenska samtidigt som man arbetar med att stärka barnens kulturella identitet genom att studera svensk historia, litteratur och geografi samt inte minst våra traditioner, för att på detta sätt ge eleverna en levande bild av sitt svenska ursprung. Att knyta samman olika kunskapsoråden bidrar till sammanhang, vilket ökar elevernas förståelse och inlärning. Den årliga Luciakonserten, som skolan anordnar, är ett tillfälle för barnen att både öva språk och få ta del av en svensk jultradition. Konserten, som går av stapeln runt Luciadagen, drar fulla hus och har blivit en tradition som uppskattas inte minst av de italienska konsertbesökarna som berörs av barnens stämningsfulla sång. Lucia blir skolans äldsta elev. Men man kan inte tro att eleverna ska kunna lära sig svenska på en och en halv timme i veckan, påpekar Helena och menar att föräldrarnas intresse och engagemang är avgörande för elevernas språkutveckling. Det gäller att skapa ett intresse för språket, att skapa svenska sammanhang där barnet känner att språket kommer till användning. Det man har nytta av, det lär man sig, säger Helena och nämner olika studier som just visar hur viktigt det är för eleverna att känna att språket kommer till användning. På vissa utlandsskolor, till exempel på svenska skolan i Barcelona, har lärarna börjat med att skriva ett kontrakt med föräldrarna för att få dessa att förstå vikten av att skapa sammanhang och arbeta konkret för att hjälpa sina barn med att komma vidare med svenskan. Det kan handla om att man lovar att skick sina barn på läger i Sverige under 12 SWEA Colosseum

13 sommaren, att man förlägger sin semester till Sverige eller att man har vissa dagar i veckan då man bara får prata svenska hemma. Skolan spelar även en viktig roll när det gäller att stödja och peppa föräldrarna med att arbeta med svenskan, menar Kristina Cutigni Nilsson, som ibland har mött föräldrar som känt sig villrådiga när omgivningen runt om ifrågasatt vikten av tvåspråkigheten. Det finns många föråldrade idéer kring tvåspråkighet och det är inte alls ovanligt att föräldrar, för att hjälpa sitt barn, börjar prata svenska med barnen först efter 5 års ålder, berättar Kristina som istället kan referera till många internationella studier som visar att det tvärtom att viktigt att börja prata svenska tidigt och att tvåspråkighet är stimulerande för barnen. Med fokus på framtiden Att undervisningen är individanpassad syns även på vikten av utvecklingssamtal som lärarna håller två gånger om året. I början av terminen går man igenom varje elevs kunskapsnivå och i slutet av året så går man igenom individuellt med varje elev vad man lärt sig under året och vad man kan bli bättre på. Det är viktigt att fokusera på det som är positivt, berättar Helena Lindstedt och poängterar hur viktigt det är att varje elev får veta vad man blivit bättre på under läsåret för att stärka både själkänslan och intresset för svenskan. Nytt för detta läsår är att skolan börjat med en ungdomsgrupp där åtta elever träffas två onsdagskvällar i veckan för att fördjupa sina redan goda kunskaper i svenska språket. Målet för denna kurs är att förbereda eleverna för de två olika testerna Tisus och Swedex. För att få delta i denna kurs måste man vara under 25 år och ha mycket bra kunskaper i svenska. Den kvällen jag är på studiebesök på svenska skolan är det fyra ungdomar i åldrarna år på plats. På frågan om varför de valt att gå kursen svarar Dario, 14 år, med ett skratt att mamma tycker det är viktigt!. Men jag kan inte annat än hålla med Darios mamma, att fördjupa sina kunskapar i svenska blir speciellt viktigt inför framtiden, när dessa ungdomar en dag ska ut på arbetsmarknaden. Ungdomarna nämner också en tidigare elev som lyckades få ett stipendium i Bryssel tack vara sina kunskaper i svenska som gav henne ett försprång jämtemot de andra sökande. Men hur blir man då så duktig på svenska? Eeva, 16 år, förklarar att hon varit mycket i Sverige om somrarna och gått på olika läger tillsammans med svenska barn och ungdomar. Helena Lindstedt instämmer och bekräftar det som vi två tidigare talat om under kvällen, att det är viktigt att skapa sammanhang och att man lär sig när man får användning av sitt kunnande. Astrid och Martin som bästa följeslagare Hur kan jag då som förälder hjälpa mitt barn att bli bra på svenska, frågar jag till sist Helena Lindstedt. Läsa är det bästa sättet, försök att läs med ditt barn, så mycket som möjligt, från att det är litet. Det är mitt bästa råd, säger Helena som i år sitter med i en Bokjury bestående av lärare från hela Sverige som representerar olika skolor i en stor barnboksomröstning om de bästa svenska barn- och ungdomsböckerna. Bokhyllorna nere i skolsalen på Lukasgården dignar också av böcker och lärarna lägger stor vikt vid att barnen lånar hem Fr.v. Dario 14 år, Clara 23 år, Eeva 16 år, Eleonora 15 år xxxxxxxxxxx Nätverkfokus COLOSSEU böcker för att läsa hemma. En stor del av skolans budget går också just till inköp av litteratur, det är viktigt att barnen får ta del av både klassisk och nyproducerad svensk barn- och ungdomslitteratur. En klar bokfavorit även hos svenska skolans elever är förstås detektivböckerna om Lasse och Maja, skrivna av Martin Widmark och illustrerade av Helena Willis. Författaren, som själv är lärare, har faktiskt varit på besök på svenska skolan i Rom flera gånger. Ett mycket uppskattat inslag, kan Kristina Cutigni Nilsson berätta. Det var lite av en slump som man kom på att Martin Widmarks svägerska var bosatt i Rom och därför ofta kom på besök till den eviga staden. Under Martins olika besök på skolan så har barnen bland annat fått skriva egna mysterier. Men det är inte bara författaren till Lassemaja-böckerna som varit på besök hos svenska skolan i Rom. Både Astrid Lindgren och Barbro Lindgren har faktiskt varit på besök i skolan! I värld i förändring blir vårt kulturella och språkliga arv allt viktigare. I EU:s nyckelkompetenser för livslångtlärande talar man om kommunikation på modersmålet, lära att lära, kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Här kan vi se hur svenska skolan blir en bro till framtiden där det svenska språket skapar nya förutsättningar och öppnar för framtida valmöjligheter. Med andra ord, en skola för framtiden! SWEA Colosseum 13

14 Programpunkt En xxxxxxxxxxx pratstund Möte med Staffan de Mistura Med svensk diplomati och italiensk uppfinningsrikdom kan man uträtta mycket LOSSEUM Text och foto: Margot Milani Björck En onsdag i mitten av mars var vi många förväntansfulla Sweor som på Svenska Institutet fick den fantastiska upplevelsen att möta och höra Staffan de Mistura berätta om sitt liv och sin gärning inom världsfreden och politiken. Som den otroliga språkbegåvning som han är (han talar svenska, italienska, engelska, franska, tyska, spanska och arabiska!) hade Staffan inga problem med att hålla sitt föredrag för oss på svenska. Staffan föddes i Stockholm av en svensk mamma och en italiensk pappa. Han tillbringade sina fyra första år i Sverige för att sedan flytta till Italien. Hans karriär inom FN startade redan under tidigt 70-tal och det var under ett uppdrag på Cypern, då han fick se en ung pojke skjutas till döds för att han kommit över på fel sida om den linje som skiljer Cypern och den Turkisk-ockuperade delen av landet, som han bestämde sig för att ägna sitt liv åt att jobba för fredliga lösningar på krigskonflikter. Staffan valde att berätta om två viktiga händelser ur sitt yrkesliv för oss, vilka på ett tydligt sätt visar hur man kan påverka världen dels genom FN:s arbete men också såsom ett enskilt land i internationella konflikter. Under den stora svältkatastrofen i Etiopien under 80-talet var han en av de högst ansvariga på FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation, FAO. När BBC publicerade bilder från landet och på den massvält som pågick, i krigets fotspår, sattes en hel rad stora hjälpprojekt igång. Bland dem Band Aid, skapat av Bob Geldof, där alla dåtidens världsartister gick samman och spelade in en singel vars intäkter gick till att hjälpa de nödställda. När Staffan och hans team på plats gjorde sina befolkningsberäkningar märkte de dock att det fattades en väldig massa människor som ingen visste var de hade tagit vägen. Efter ytterligare eftersökningar hittade man till slut den stora delen av befolkningen som fattades uppe i otillgängliga berg- strakter. De var så utmärglade av svält och hade vid det här laget ätit upp alla sina last- och dragdjur och kunde således inte ta sig ner till de områden där hjälp kunde fås. Staffan bestämde sig för att människorna måste få hjälp omedelbart och satte igång sin finurliga plan. Han ringde upp chefen för det engelska flygvapnet och frågade honom hur engelsmännen gjorde när de övade på att gör flygdumpningar av proviant. Det övar vi på i Skottland, var svaret han fick. Ok, sade Staffan, Vad tror du om att ni gör en sådan övning i Etiopien istället om vi från FN:s sida ställer upp med provianten som ni ska släppa ned?. Engelsmännen sade ja. Staffan reste då vidare till Tyskland där han berättade att England kommer att hjälpa oss med att 14 SWEA Colosseum

15 flygdroppa proviant i Etiopien och de säger att de kan flyga på den här låga höjden. Jasså!, sade tyskarna, Vi kan minsann flyga på ännu lägre höjd, vi vill också vara med och hjälpa till!. Nu beger sig Staffan till Sovjet och berättar att England och Tyskland kommer att hjälpa oss på FN med att få ut proviant. Kanske ni också vill vara med och hjälpa till och på så sätt även bevaka era intresseområden?. Sovjet säger ja. Alla samlas och man går igenom hur själva operationen ska gå till. Dessutom ska operationen få ett namn. Operation San Bernardo föreslår Staffan, men ryssarna sparkar bakut och säger: Nej, vi i Sovjet är ateister, vi kan inte ha ett namn efter ett helgon! Det måste vara mer neutralt! Staffan svarar då kvickt som en vessla: San Bernardo är en hund från Schweiz, kan det bli mer neutralt än så?! Planeringen kan nu sätta igång. Det gäller att kunna flyga så lågt som möjligt för att kunna träffa målet med matpaketen så väl som det bara går samt att så lite som möjligt ska gå till spillo. Men hur ska man kunna märka ut platserna där paketen ska landa? Nöden har ingen lag, tänker Staffan och tar med sig lakan från sitt etiopiska hotell för att lägga ut dessa på marken som stora X så flygplanen ska se dem. Detta samarbete mellan England, Tyskland, Sovjetunionen, svensk diplomati, italiensk finurlighet och etiopiska lakan räddar livet på hundra tusentals svältande människor! Efter 42 år i FN:s tjänst blev Staffan under hösten 2011 uppringd av Mario Monti som frågade om han ville ingå i den interimsregering som Monti höll på att sätta samman efter den senaste italienska regeringskrisen. Staffan berättar att han först tvekade och ringde upp sin chef på FN, vilken sade att Italien är ett viktigt land och att Staffan säkert skulle kunna uträtta mycket i regeringen. Han bestämde sig för att säga ja och utnämndes av Monti till Stadssekreterare i den italienska regeringen. Närmast innan dess hade Staffan varit chef för FN:s assistansuppdrag i Afghanistan, och när han år 2012 befann sig i Tokyo på den internationella konferensen för Afghanistan kunde han använda det maktredskap man har som enskilt land med saknar i FN att vägra skriva på ett slutdokument. Staffan berättar att konferensen gick mot sitt slut och alla ville få slutdokumentet klart, så att man kunde få åka hem igen. Det är nu Staffan tar till ordet. xxxxxxxxxxx Programpunkt En pratstund Vi i Italien kommer inte att godkänna formuleringen att Afghanistan ska arbeta för att öka demokratin och även för kvinnor. Kaos uppstår. Men vi var ju klara, alla är redo att skriva på, alla vill åka hem!, säger arrangörerna. Italien skriver inte på, säger Staffan, om texten inte ändras till att det står öka demokratin särskilt för kvinnor. Det kan tyckas som en liten sak, berättar Staffan för oss, men kvinnornas situation i Afghanistan är bedrövlig, och att ändra formuleringen till att landet inte kommer att få sina pengar från utlandet om inte särskilt kvinnornas ställning stärks, ger världssamväldet möjlighet att frysa bidragen om vi inte ser en förbättring. Små detaljer kan göra en stor skillnad. Slutdokumentet ändras efter Italiens önskemål och alla skriver på. Efter sitt föredrag gav Staffan oss tillfälle att ställa frågor och några av de som kom upp besvarade han på följande sätt: Efter att ha varit med i världspolitiken under så många år; blir världen bättre eller sämre? Jag har tyvärr en svår och obotlig sjukdom som ständigt följer mig. Jag är en obotlig optimist! Det ser många gånger mörkt ut och det finns otroligt stora utmaningar i världen, men vi måste förbli optimister och ständigt tro på att vi faktiskt kan göra skillnad. Vem är den av alla du träffat på genom ditt arbete som du beundrar mest? Den jag beundrar mest är en man som jag tyvärr aldrig fick tillfälle att träffa personligen, men som jag läst mycket om, nämligen Dag Hammarskjöld. Men om jag ska välja någon som jag har träffat skulle jag säga Moder Teresa. Jag arbetade i Sudan när hon kom dit för att hjälpa mig och det var fantastiskt hur bestämt, hur klart, det är sanningens enkelhet som är den riktiga formeln för att få saker och ting gjort. Inte komplicera eller manipulera utan att vara rakt fram, på ett barns vis. Varför kan man inte göra det, pappa? Jag förstår inte det. Hjälp mig med det för jag vill göra det. Så var Moder Teresa. Så stolta vi kan vara att ha Staffan de Mistura med sin obotliga optimism och så fantastiskt inspirerande det var att få träffa och lyssna på honom! COLOSSEU SWEA Colosseum 15

16 Annons Vestalerna xxxxxxxxxxx i Rom LOSSEUM Bengt Lotta Den lilla affären på Norrtullsgatan 3 i Stockholm är en oas för kreativitet och design. Om du har tur kan du träffa både Bengt and Lotta där samtidigt; Paret som träffades på Konstfack i Stockholm och som sedan dess har berikat värden med sin lekfulla design. Bengt Lindberg och Lotta Glave var ett par redan på Konstfack, när de studerade grafisk design och illustration. Efter examen fick Lotta jobb på Dagens Nyheter och Bengt på en reklambyrå som kom att bli ett ganska trist jobb. De ville mer än så. För Bengts del startade det med en ko som blev en järnljusstake. Kon följdes senare av ett får, en häst och en älg, allt tillverkat i Småland, Bengts hemlandskap. Bengt såg till att de hamnade i rätt affärer och när det gällde älgen så sammanföll den med det stora intresset från tyskar som till och med stal älgskyltarna längst med vägarna när de turistade Sverige. Älgen är fort farande i produktion och spridd över världen. Det blev inte bara ljusstakar av älgen tidigt trycktes det tyger, vävdes filtar och gjordes pappersvaror. Utan tvekan så är det deras bakgrund som format kreativiteten. Bengt föddes i Ljungby i Småland men hans morföräldrar hade en gård i Skåne, fylld av allt från hantverk, gamla arbetsredskap och kuriosa. Jag har alltid gillat gamla saker, säger Bengt, speciellt lite klumpiga, naiva, enkla folkkonstföremål. När saker är för perfekta så blir de lätt lite tråkigare. B E N G T & L O T TA S W E D E N Bengt-Lotta 16 SWEA Colosseum

17 Lotta Glave, som ursprungligen kommer från Malmö tror att mycket av hennes inspiration kommer från hennes Österrikiska mormor som arbetade som illustratör och bokbindare. Morföräldrarnas hem var fyllt av hemmagjorda saker så som fantastiska dockhus gjorda i lackad kartong. Jag gillar saker som är kul, annorlunda och som gör mig glad, säger Lotta som blev indragen i familjeföretaget när hon ritade några änglar på skoj. De blev sedan till bästsäljande ljusstakar, ornament, tyger och smycken. Idag formger Lotta de flesta mönsterna i kollektionen. Mönster som rönt uppskattning ut i världen, inte minst i Japan. Idag finns deras verk representerade i de permanenta samlingarna på Nordiska museet, Kulturen i Lund och Glas museet i Växjö. Och besöker du den lilla kombinerade affären och ateljén i Stockholm så kommer du att vara omgiven av brickor, lampor, porslin, servetter och av många ideér som inte är förverkligade än. xxxxxxxxxxx Vestalerna i Rom COLOSSEU B E N G T & L O T TA S W E D E N SWEA Colosseum 17

18 Tänkvärt xxxxxxxxxxx LOSSEUM Text: Petra Salino Sanning eller myt? Hur skulle du beskriva italienare? Hur är svenskar? Vem/vilka ser du framför dig när du tänker på muslimer eller homosexuella män? Våra beskrivningar och mentala bilder av grupper som bygger på erfarenheter av enskilda individer och händelser är generaliseringar och dessa riskerar också att växa till fördomar. Forskning visar att generaliseringar av folk och kulturer i de allra flesta fall ger en skev, orättvis och många gånger rent av en felaktig bild. Men är de bara myter? Vissa menar att stereotyper varken är sanna eller falska och att de faktiskt fyller en viktig funktion. Alla bär vi på en uppsättning stereotyper generaliserade bilder av människor som tillhör andra grupper än vi själva. Problemet är när våra stereotyper blir till fördomar. Stereotyper blir som etiketter och skapar förväntningar. Efter att ha spenderat en månad varje sommar i Ligurien de senaste 20 åren och också haft en italiensk svärfar i lika många år tycker jag att jag har skapat mig en hyfsad bild av hur italienare ÄR. Sommaren 2011 flyttade jag till Rom med min familj och har sedan dess medvetet utmanat mina egna stereotypa bilder och fördomar om italienare, italienska kvinnor, män och barn. Jag har också medvetet samlat på de föreställningar, stereotypa bilder och fördomar som finns om Sverige och svenskar. Och, javisst kan jag se att det finns karaktärsdrag som är överrepresenterade hos italienare som grupp respektive svenskar som grupp. Fast jag måste erkänna att jag inte alltid känner igen mig helt i den bild som många har av svenskar och Sverige. Bilden är mer komplex än så. Men är det inte så att italienare är mer extroverta än vi nordbor, mer livsbejakande och levnadsglada? Och italienarnas intresse för mat. Är det inte så att italienare pratar om mat på ett sätt som vi svenskar i regel inte gör? Mat diskuteras på bussen, på gatan, på baren, runt middagsbordet, på marknaden, på restaurangen, på stranden, i väntrummet. Överallt kan man höra italienare seriöst diskutera och problematisera mat och matlagning. Och är det inte så att italienare verkar ha så mycket mer att prata om rent generellt än vi svenskar? Men, tänker jag, på vilka grunder kan jag uttala mig om hur över 60 miljoner italienare ÄR? Under mina två år i Rom, en stad med cirka 3 miljoner invånare, har jag mött så många som inte ÄR, samtidigt som jag mött minst lika många som ÄR och också en del som nästan tenderar att vara en stereotyp av stereotypen. Att möta mina egna stereotypa bilder och fördomar har varit en intressant och nyttig resa och också lett till att jag funderat på vad stereotyper och fördomar kan göra med oss människor generellt i ett vidare perspektiv. Detta är vad denna artikel handlar om. Idéer om andra människor blir lätt till ett slags etikett, tänker jag, och dessa etiketter skapar förväntning från både den som etiketterar och den som bli etiketterad. Många av oss har ju också en mer eller mindre medveten önskan om att uppfylla såväl andras som egna förväntningar. Jag får ofta höra att jag är typisk svensk, och med det menar de jag mött att jag är lång, blond, ordningsam, organiserad och kommer i tid. Ordningsam, organiserad och kommer i tid kan ju betraktas som ganska bra egenskaper och en bild som jag gärna vill att människor ska behålla, men det gäller ju att jag lever upp till det. Jobbigt...för jag är inte alltid ordningsam, organiserad och i tid. Jag har dessutom många vänner som är korta, mörkhåriga, slarviga, oorganiserade och obotliga tidsoptimister. Och de är svenskar. Det är lätt att glömma bort att det bakom etiketten svenskar finns över 9 miljoner människor i Sverige, unga, gamla, blonda, mörka, rika och fattiga. Vad är stereotyper och fördomar? Stereotyper och fördomar handlar om förenklingar och om överdrivna karaktärsdrag som får gälla för en grupp människor. De är egentligen inte falska eftersom de bygger på en faktisk observation av en företeelse eller ett beteende, men de är heller inte riktigt sanna, eftersom delen får gälla för helheten. Stereotyper är intimt kopplade till våra vardagsuppfattningar om människor och samhällsgrupper. De har också en nära koppling till fördomar och diskriminering. Forskningen visar på ett samband mellan oriktiga och inskränkande stereotyper och fördomar. En fördom blir det först när vi lägger en negativ värdering till vår stereotyp. En annan skillnad är att stereotyper kan vara både positiva och negativa, medan fördomar oftast är negativa. Man kan tycka vad man vill om stereotyper, men de hjälper oss att förhålla oss till omgivningen och vad vi kan förvänta oss av den. De kan betraktas som ett slags inre mentala strukturer, scheman, som utvecklats genom vår begränsade kognitiva (vårt sätt att inhämta, bearbeta, lagra och använda information) kapacitet. Den verkliga världen runt omkring oss är för stor och komplex så vi omöjligt kan ha exakt kännedom och riktig kunskap om den. Stereotyper och fördomar är automatiska på något vis. Det är tankar som dyker upp spontant och oreflekterat. De dyker upp mycket snabbt och passerar så hastigt att vi inte hinner lägga märke till dem, men trots det hinner de påverka våra känslor och hur vi handlar. Dessa automatiska tankar blir en spegling av våra grundantaganden och våra livsregler. Genom 18 SWEA Colosseum

19 att lära oss att lägga märke till dem och pröva alternativa tankar kan vi påverka negativt tänkande och vårt handlingsmönster. Stereotyper påverkar också våra förklaringar av olika sociala aktiviteter. Han är italienare eller han är muslim, därför handlar han på det här viset. Då de oftast är fel, riskerar således också våra förklaringar till händelser och handlingar bli fel och missvisande. Utan närmare reflektion tenderar vi människor dock att betrakta dem som sanningar. Våra stereotyper är till stor del ett resultat av de bilder som medierna matar oss med. Om vi inte har någon kontakt med till exempel muslimer eller homosexuella i vårt vardagsliv har vi människor en benägenhet att göra en kategorisering av en distinkt egenskap, någonting som sticker ut, något särskilt som det rapporterats om i media exempelvis. Forskning visar att stereotypa bilder är svåra att förändra, sega och livskraftiga, vilket kan påverka relationer mellan människor negativ. Inte minst när de övergår i fördomar. Einstein lär ha sagt: Det är beklämmande att vi lever i en tid, där det är lättarare att spränga en atombomb än en fördom. Identitetsskapande Våra stereotyper är inte bara ett verktyg för att orientera oss i världen. De är också ett sätt för oss att ena gruppen, de är identitetsskapande och hjälper oss att positionera oss mot dom andra. Och kanske är det så att våra stereotyper säger mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar. Stereotypisering skulle kunna ses som en grupprocess och sociala gruppers huvudsakliga funktion är att förse oss med en social identitet. Detta ger en signal om vem vi är. Detta har också betydelse för hur vi ser på andra grupper. Genom att betrakta dom andra på ett negativt och stereotypt sätt förstärker vi vår egen sociala identitet. Vi människor tycks ha ett behov av att skilja mellan den egna gruppen och dom andra. Ju mer erfarenhet av och kunskap vi har om något desto snällare förefaller vi bli i våra bedömningar. Det verkar också som vi människor främst betonar skillnader mellan grupper och underskattar skillnader inom grupper. De stereotypa bilder som finns av italienare och svenskar framstår som harmlösa i relation till stereotypiseringar av andra grupper som till exempel homosexuella och muslimer. För dessa grupper tycks de stereotypa bilderna i många fall ha utvecklats till fördomar som har kommit att ligga till grund för mycket våld i samhället. Det utmärkande styr Stereotyper är laddade med en association mellan vissa egenskaper och vissa grupper. Till exempel kopplas Artist inte Talk sällan egenskaper som fjollig, feminin och fåfäng till homosexuella män. Gaykillar beskrivs ofta som modeintresserade partydjur som gillar glamour, schlager och rosa bubbel. Är han/hon homosexuell eller heterosexuell? Är han/hon en av oss eller en av dom? Det skapas ett vi och ett dom. Dom är inte som vi, dom är inte bara annorlunda, dom är också konstiga. Detta riskerar att skapa avstånd mellan människor och grupper i samhället, tänker jag. Vi har också sett exempel på våldshandlingar och kränkningar som har sin grund i okunskap och personers hat och rädsla för det okända. Rimligtvis är homovärlden lika heterogen som heterovärlden. Det enda de har gemensamt är att de attraheras av män respektive kvinnor av samma kön. Den stereotypa bilden av homosexuella har sannolikt färgats av ett fåtal personer som har utmärkt sig i olika sammanhang och det är det vi minns. Detta blir bilden av hur homosexuella ÄR. Media ger många gånger en schabloniserad och förenklad bild av såväl homosexuella som muslimer, och även andra samhällsgrupper ska tilläggas. I Sverige och Italien kan den muslimska befolkningen betraktas som en minoritetsgrupp och risken är att vi skapar oss en felaktig bild om vi sällan xxxxxxxxxxx Tänkvärt COLOSSEU träffar medlemmar från minoritetsgrupper. Om media rapporterar eller vi får vi se att en eller ett par personer från minoritetsgruppen gör något utmärkande, en distinkt händelse, så blir det ofta karaktäriserande för hela gruppen muslimer, homosexuella eller italienare eller svenskar. Distinkta händelser drar till sig uppmärksamheten och vi tenderar att minnas det bättre. Detta kan sannolikt leda till att vi får en skev uppfattning om hur ofta en händelse inträffar. En värld utan stereotyper Föreställ dig en värld utan stereotyper. Så befriande, men samtidigt lite besvärligt. Ögonblicksbedömningar besparar oss ju så mycket energi och tidskrävande tankearbete. Denna snabba kategorisering kan skapa ordning och en känsla av kontroll av vad vi har omkring oss och bidra till att skapa en känsla av förutsägbarhet. Vi kan göra snabba bedömningar av situationer som kan hjälpa oss att agera och handla på ett lämpligt sätt. Vi har en aning om vad vi kan förvänta oss. Faran är, som sagt, när stereotypa bilder cementeras och skapar en uppdelning mellan vi och dom som karaktäriseras av negativa attityder och fientlighet. Detta skapar jordmån för kränkning, diskriminering och hatbrott. Ljuset riktas mot det som är annorlunda. Det annorlunda och okända är skrämmande. För att återvända till där jag började Att byta miljö, bo i ett annat land, att umgås med människor som inte riktigt är som du, att skaffa vänner från andra kulturer, andra samhällsgrupperingar och andra delar av världen berikar. Att utmana dina stereotyper och fördomar, att börja tänka nytt kan skapa många nya värdefulla erfarenheter och nya vänner. Jag som är så typisk svensk, jag som gillar struktur, ordning och reda har alltid sagt att jag aldrig skulle kunna leva i Italien på grund av att det är så oorganiserat, stökigt och byråkratiskt, men jag har upptäckt att det går alldeles utmärkt. Och jag har upptäckt att det finns italienare som är typiskt svenska och vice versa. SWEA Colosseum 19

20 Svenskor xxxxxxxxxxx i världen LOSSEUM Året var 1993 Världen Maastrichtavtalet träder i kraft och EG ombildas till EU. Bill Clinton efterträder George Bush som president i USA. Kanada får sin först kvinnliga Premiärminister, Kim Campell. Sydafrikas parlament avskaffar apartheid och Willem de Klerk och Nelson Mandela får Nobels fredspris. Vatikanstaten erkänner Israel. Kuppförsök mot Boris Jeltsin i Ryssland. Tjeckoslovakien delas upp i Tjeckien och Slovakien. Den berömda bron i Mostar rasar under brinnande inbördeskrig i Bosnien och Hercegovina. Text: Margot Milani Björck Foto: SWEA Roms arkiv Agneta Nilsson och Ann-Marie Kjellander vid SWEA Roms grundande Ja, det kan verkligen ses som en helt annan värld och så var det bara tjugo år sedan. Vad som kommer att hända i framtiden kan vi bara sia om men en sak tror jag alla att vi hoppas på: Att SWEA ska finnas kvar länge än! 20 år. Så länge sedan är det som SWEA Rom startades. Under vår första ordförande Ann-Marie Kjellander ledarskap invigdes SWEA Rom i mars 1993 på restaurang Da Pancrazio nära Piazza Farnese. Med på plats var SWEA:s grundare Agneta Nilsson samt ett 70-tal nyblivna Rom-Sweor. Det har hunnit hända mycket i alla våra liv sedan dess och många roliga minnen har SWEA Rom hjälpt till att skapa för oss alla. Medlemsantalet har legat runt 100 och lite över genom åren och just nu är vi runt 80 medlemmar. I maj kommer vi att ha vår hejdundrandes jubileumsfest på ambassadör Ruth Jacobys residens, vilket vi naturligtvis är djupt tacksamma för. Senare under vårt jubileumsår kommer vi dessutom att nära hemmaplan ha möjlighet att delta i SWEA:s världsmöte i Bologna! Men hur såg egentligen verkligheten runt omkring oss ut år 1993? Vad hände i Sverige, Italien och världen det året? Dags för en liten återblick! Sverige För första gången sker val till samernas eget parlament, Sametinget. Arbetslösheten i Sverige ligger på 12 %. Televerket ombildas från statligt bolag och byter namn till Telia. Sverige tillåter kommersiell radio. Sverige får sin första barnombudsman. Gudrun Schyman väljs till ny partiledare för Vänsterpartiet efter Lars Werner. Den sista kräftpremiären sker då det hädanefter kommer att bli tillåtet att fiska insjökräftor året om. En liter mjölk kostar 6 kronor och 15 öre och bensinen 7 kronor och 40 öre per liter. Tv-profilen Lennart Hyland avlider. Italien Silvio Berlusconi gör sitt första politiska framträdande. Cosa Nostras maffiaboss Totò Riina arresteras i Palermo. Laura Pausini vinner Sanremo med låten La solitudine. En bilbomb exploderar i Parioli och 23 människor skadas. En bilbomb exploderar vid Uffizierna i Florens och dödar fem människor och skadar liter bensin kostar 1555 lire Federico Fellini avlider. 20 SWEA Colosseum