Automatiska brandlarm- och släckanläggningar BAKGRUND. Vilka är regelverken?

Transkript

1 Automatiska brandlarm- och släckanläggningar Bo Hjorth, AlbaCon AB BAKGRUND Gemensamt för alla dessa områden: SBF-regler Särskilda aktörer: projektering, installation, kontroll Kravställare: försäkringsgivare brandkonsulter myndighet - egenkrav Vilka är regelverken? SBF 110 (brandlarm) SBF 120 ( vattensprinkler) SBF 501 (boendesprinkler) SBF 500 ( gassläck) Huvudman: Svenska Brandskyddsföreningen Vad omfattar reglerna? Planering,installation och underhåll samt krav på Certifierat material Certifierad installatör Certifierad besiktningsfirma

2 Vem gör exempelvis vad enligt SBF 110? Projektering skall utföras av behörig ingenjör Installation kan utföras av vem som helst Driftsättning skall utföras av certifierad anläggarfirma Besiktning skall ske, av certifierat besiktningsföretag Kompetenskrav enligt normer som SBF-reglerna hänvisar till Certifierad anläggarfirma skall ha minst en certifierad behörig ingenjör brandlarm/sprinkler/gas Besiktningsman hos certifierat besiktningsföretag skall personligen vara certifierad behörig ingenjör brandlarm /sprinkler/gas Vilken dokumentation kräver SBFreglerna Certifierad anläggarfirma skall utfärda anläggarintyg Certifierat besiktningsföretag skall utfärda leveransbesiktningsintyg

3 Vad är utrymningslarm Inte samma sak som brandlarm Ingår EJ i SBF 110 Se istället SBF REK 2003 Trender: talade larm ljud/ljus hörselskador/gamla/ barn DETEKTORER RÖKDETEKTORER Optisk: normalläge Ljusabsorbent Ljusdiod Fotodiod

4 RÖKDETEKTORER Optisk: normalläge Ljusabsorbent Ljusdiod Fotodiod SAMPLINGDETEKTORER Detektorhus Fläkt Insamlingshål OMFATTNINGSKRAV SBF 110:7 A. Fullständig övervakning av byggnad eller B. Fullständig övervakning av hel brandcell eller C. Begränsad övervakning - utrymningsvägar D. Begränsad övervakning: enligt.

5 Detektorplacering. Allmänt. SBF 110, pkt Placering beror på: - Utrymmets storlek - Rumshöjd - Takets utformning - Ventilationsförhållande - Risk för onödigt larm Detektorplacering Täckningsyta Täckningsyta max 100 m 2 Täckningsyta max 30 m 2 ONÖDIGA LARM Insatsrapporter Automatlarm, ej brand * 1 % av alla larm % av utryckningar [ siffrorna är avrundade ] * 1 Ej särredovisad siffra

6 ONÖDIGA LARM Insatsrapporter De vanligaste felorsakerna är förvånansvärt stabila - sedan man börjat få in okänd istället för ej angiven Ej angiven 21% 5% 1% Okänd Annan orsak Hantverkare Matlagning Ånga Sammanfattning BRANDLARM Vilket regelverk? Omfattning: Fullständigt skydd eller ofullständigt? Larmöverföring - fast eller trådlös? Skall även utrymningslarm ingå? Förebygg onödiga larm Hur skall onödiga larm undvikas? Släcksystem Vatten? Gas? Skum? Regler? Teknik? Utförande? Komplement eller ersättning till brandlarm?

7 VATTENSPRINKLER Vilka regler förekommer i Sverige 2014 Svenska SBF 120:7 SS-EN 12845:2009 (A2) Europeiska EN 12845:2009 (A2) CEA 4001:2013 VdS/CEA DBI/CEA Amerikanska NFPA NFPA FM Global Data Sheet (2-0 /8-9) Våtrörsystem

8 Torrörsystem

9

10 ESFR: K-17 pendent K-14 pendent K-14 upright

11 Sprinklertyper inom SBF 120:7 NORMALA SPRINKLER SPECIELLA SPRINKLER Konventionell - uppåtriktad/ nedåtriktad Spray - uppåtriktad - nedåtriktad Flatspray Väggsprinkler Utför enligt NFPA Extended Coverage Stordroppsprinkler ESFR Kräver kravställarens Godtagande Bör utföras efter NFPA 13 Övriga specialsprinkler RISKKLASSIFICERING KLASSIFICERING AV VERKSAMHET: LH, OH, HH KLASSIFICERING AV LAGRAT GODS: Kat I, II, III, IV LAGRINGSSÄTT: ST1 ST6 STÖRSTA TILLÅTNA TÄCKNINGSYTOR FÖR SPRINKLER SBF 120:7 / SS-EN 12845, Tabell 19 ( kap 12.2 ) LH OH HH 21m2 12m2 9m2

12 VATTENTÄTHET Mängden vatten på den skyddade ytan Mäts i mm/min Egentligen: mm vattenpelare per kvadratmeter och min ( mm vp /m2 / min) 1 mm vp = 1 liter, dvs 1 liter per m2 i minuten = 1 mm/min EXEMPEL : Antag sprinklerhuvudets täckningsyta är 12m2 5 mm/min betyder då att Varje skyddad kvadratmeter erhåller 5 liter vatten per minut Totalt flöde blir då 5 x 12 = 60 l/min VERKNINGSYTA Arean över vilken samtliga sprinklerhuvuden beräknas aktiveras = dimensioneringsgrundande Skall ej sammanblandas med normala antalet aktiverade sprinkler Verkningsytans storlek är baserad på a) riskklass; b) brandspridningshastigheten i aktuell verksamhet samt, c) lagringshöjd och godskategori Värden hämtas i tabeller ur det regelverk man använder Exempel SBF 120:7 : SS-EN 12845, TABELL 3, utdrag Riskklass Vattentäthet (mm/min) Verkningsyta (m2) OH OH OH HH Överslag flödeskrav: vattentäthet x verkningsyta x obalans (20%) EX. OH1: 5 x 72 x 1,2 = 430 l/min

13 Hur vet man att det fungerar

14 GASSLÄCKSYSTEM Halon - ej längre tillåtet CO2 Inertgas Inergen Argonite HFC/keton-gaser FM-200 NOVEC Inertgaser Naturligt förekommande = ingen miljörisk Svenska regler finns: SBF 500:3 Släcker genom att syrehalten sänks under vad som erfordras för förbränning Dimensioneras för ca 11-12% syrehalt efter ca 60 sekunder Skillnaden mellan Inergen och Argonit är marginell Kvävgas (Nitrox) och Argon förekommer också Stor volym gas erfordras per volymenhet skyddat utrymme = många tuber HFC: FM -200 En syntetgas, dvs en tillverkad produkt Försumbar ozonpåverkan och relativt lågt bidrag tillväxthuseffekten Svenska regler finns: SBF 500:3 Släcker genom att gasen bromsar upp förbränningsprocessen Dimensioneras för ca 7,7% designkoncentration LOAEL/NOAEL > designkonc. Har nästan helt försvunnit från svenska marknaden

15 Ketongas: Novec 1230 En syntetgas, dvs en tillverkad produkt Försumbar ozonpåverkan och extremt lågt bidrag tillväxthuseffekten (??) Svenska regler finns: SBF 500:3 Dimensioneras för ca 5,7% designkoncentration LOAEL/NOAEL > design-konc. Sammanfattning: gassläcksystem Många olika alternativ finns Avgörande faktorer:krävs svenska regler; krävs opartiska testrapporter; finns gott om utrymme för tuberna; hur viktiga är miljöaspekterna; personsäkerhet; antal konkurrerande leverantörer (dvs pris ) Detekteringsdelen är en stor del i skyddssystemet Glöm inte integritetstestet! SKÖTSEL och UNDERHÅLL Generella krav: Det ska alltid finnas två utsedda personer för skötsel och underhåll dessa kallas för anläggningsskötare Namn och telefonnummer till A. ska anslås vid aktuell centralutrustning A. ska ha erforderlig utbildning samt möjlighet att avsätta nödvändig tid för uppdraget

16 SBF 110:7 MÅNADSPROV A. ska ha kompetens motsvarande 1 dags utbildning. Följande minimikrav gäller för månadssprov Kontroll av att utrustning ej är blockerad Prov av indikeringar och funktioner enligt skötselinstruktion Kontroll av att ingen del är frånkopplad SBF 110:7 KVARTALSPROV Följande minimikrav gäller för kvartalsprov Larmprov av detektorer Minst en detektor i 25% av sektionerna. På ett år ska dock minst 5% av samtliga detektorer ha provats. Funktionsprov av berörda larmdon och styrfunktioner Prov av larmöverföring Prov av eventuell larmlagringsfunktion Kontroll av batterier och strömförsörjning SBF 120:7/SS-EN Veckoprov Månadsprov Kvartalsprov Halvårsprov Årskontroll Anläggningsskötare Anläggningsskötare Kvalificerad anläggningsskötare eller anläggarfirma eller serviceman Kvalificerad anläggningsskötare eller anläggarfirma eller serviceman Anläggarfirma eller serviceman

17 SBF 120:7/SS-EN Anläggningsskötare Kvalificerad anläggningsskötare Grundutbildning (1/2 dag) Fördjupad utbildning ( 1 dag) Anläggarfirma Certifierad enligt SBF 1020 Serviceman Fördjupad utbildning ( 1 dag) SBF 120:7/SS-EN VECKOPROV Kontroll av samtliga vatten- och lufttryck Kontroll av samtliga vätskenivåer ( bassäng mm) Ventillägeskontroll Larmdontest Pumpprovning SBF 120:7/SS-EN MÅNADSPROV Kontroll av batterier ( syravikt osv) Dvs om inga startbatterier av äldre modell finns, så blir månadsprov samma som veckoprov

18 SBF 120:7/SS-EN KVARTALSPROV Kontroll av sprinkler Ventillägeskontroll ( fysisk) Larmventilprov Batterikontroll Genomgång av anläggning avseende förändringar i verksamhet, lagring, hinder osv SBF 120:7/SS-EN HALVÅRSKONTROLL Aktivering av torrörsventiler Provning av flödesvakter SBF 120:7/SS-EN ÅRSKONTROLL Startcykeltest för pumpar Test av flottörer Kontroll av silar och intagsgaller Kapacitetsprovning

19 SBF 120:7/SS-EN år: Korrosionskontroll tankar; genomgång av samtliga ventiler 10 år: Invändig rörkontroll torrör 15 år: Invändig kontroll bassänger 25 år: Invändig rörkontroll våtrör; stickprovskontroll sprinklerhuvuden 25 års kontroll (Bilaga K)

20 SS-EN 12845:2009 INVÄNDIG RÖRKONTROLL Gäller alla systemtyper Först genomspolning, sedan provtryckning till 12 bar För våtrör: en sektion per byggnad / 10 % av totala antalet sektioner För torrör: alla sektioner Invändig och utvändig kontroll 1 m rörlängd per 100 spr Minst 2 rörlängder per dimension SBF 120:7 INVÄNDIG RÖRKONTROLL Stäng huvudavstängningsventil och töm systemet Ta bort minst en rördel per förekommande dimension Gäller samtliga sektioner som uppnått ålder Okulär kontroll, inklusive fotografering Leta efter ansamlade korrosionsrester mm - samt efter MIC Skriv rapport och bifoga den besiktningsprotokollet Provtryck och driftsätt STICKPROV AV SPRINKLER Tabell K1, SS-EN 12845:2009 Antal sprinkler installerade Uttag för kontroll < < < Utvärdering av bl a funktion, temperatur, RTI-värden

21 TACK FÖR IDAG!