ReBo - Rätt kunskap för hållbar renovering. Strategier för integrerad hållbar renovering av bostadsbestånd ( )

Transkript

1 ReBo - Rätt kunskap för hållbar renovering Strategier för integrerad hållbar renovering av bostadsbestånd ( ) Liane Thuvander, Paula Femenías, Pär Meiling Chalmers, Arkitektur CMB Frukostmöte , Chalmers Teknikpark

2 Samverkanspartner Fastighetsägare/förvaltare Framtiden AB + Bostadsb., Familjeb., Poseidon Halmstads Bostads AB Stena Fastigheter AB AB Stockholmshem Arkitekter White Arkitekter AB Konsulter Ramböll Bengt Dahlgrens Byggare Peab Andra aktörer Göteborgs Stadsmuseum SBK Göteborg Hyresgästföreningen Implementeringsansvarig Västra Götalandsregionen

3 Finansiering Utlysning: Sustainable Renovation (Formas-BIC 12) Strategic Networking of RDI Programmes in Construction and Operation of Buildings kr kr Samverkanspartner kr kr

4 Olika intressegrupper påverkar möjligheten att genomföra ett renoveringsprojekt på ett optimalt sätt Bevarandekrav, ekonomi, teknik, miljökrav, inomhusklimat mm. går inte alltid hand i hand med varandra. Vissa aspekter har mer makt bakom sig än andra och kan tillåta sig ta för stor plats och eventuellt sänka projektet. Kraven på affärsmässighet står inte alltid i samklang med politiska önskemål. Ekonomi och miljö går inte alltid ihop. Långsiktighet och kortsiktighet är också avgörande för besluten och vad man kan försvara för insatser ur ett affärsmässigt perspektiv. Fastighetsförvaltare

5 Om ReBo

6 Hur vägs kulturhistoriska, arkitektoniska och sociala värden mot miljöhänsyn och kostnadseffektivitet vid renovering? Vilka är de viktiga materiella och immateriella parametrarna? kulturhistoria Hur kan parametrarna integreras i långtidsscenariomodeller? Är scenarios lämpliga för våra användare? Kan scenarios/verktyg appliceras på andra bestånd?

7 Varför? Renoveringsbehov efterkrigsbeståndet Större renoveringar är komplexa och kostnadsintensiva Integrerad beslutsfattning behövs för att balansera olika önskemål, behov och värden Arkitektoniska, kulturella och sociala värden är viktiga ur hållbarhets-perspektiv, uppfattas ofta som luddiga Verktyg saknas som kopplar samman materiella och immateriella värden

8 Varför folkhemmet? Representerar viktiga kulturella och historiska värden Kombinerar hantverk med god områdesplanering, empati om bostadens värden och sociala ambitioner Teknisk kunskap, problem och potentialer (energieffektivisering) sämre än för senare bestånd Kunskapsbrist immateriella värden. Risk för underskattning av arkitektoniska, kulturella och sociala värden till fördel av energibesparing och ekonomi att värden går förlorade vid storskalig renovering (material/teknik)

9 Syfte utveckla renoveringsstrategier stödja fastighetsägare, förvaltare, arkitekter, byggherrar, konsulter etablera samverkansarena för forskare och industripartner ta fram teoretisk OCH handlingskunskap

10 Folkhemmet

11 Idéerna bakom Resultatet av politisk vilja, generösa lån och engagemang från byggsektorn Bostadssociala utredningen 1933 alla rätt till god bostad som de kan betala för Funktionsstudier God Bostad - Lånen var kopplade till standardhöjande åtgärder bad, kök En guldålder inom svensk arkitektur på 1900-talet Modernistiska och funktionalistiska ideal

12 Resurseffektivitet och god bostadskvalitet - inget social housing Dåtidens främsta arkitekter engagerade Från stadsplaner ner till detaljer Hus i park Grannskapsenheter, lokala centra, möteslokaler - forum Internationell förebild Fortfarande mycket uppskattat

13 ~ lgh i Göteborg ~ lgh i riket

14

15

16

17

18

19 GÖTEBORG Kortedala Biskopsgården Torpa Kyrkbyn Södra Guldheden N Västra Järnbrott 2 km Lantmäteriet/Metria

20 Energianvändning Genomsnittlig energianvändning för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus år 2010 [kwh per m 2 ] (Energimyndigheten, 2011)

21 Kommande behov Behoven av större förnyelseåtgärder ökar snabbt, även för de fastigheter som underhållits väl. (Boverket, 2003) lägenheter

22 Renoveringsåtgärder Hissinstallation Stomförstärkning Utbyte av värmesystem, värmerör, vattenledningar, avlopp, elledningar, ventilationssystem, mm Tilläggsisolering av fasader, vindsbjälklag Invändiga renoveringar kök och badrum

23 Dilemman

24 Regelverk och policy Tillgänglighet svårt att lösa i välplanerade hus! Förtätning? Planändring? Energieffektivisering förändrat utseende! Unika värden raderas? Lagen om allmännyttan - Affärsmässiga principer ny situation med olika tolkningar! Hyreslagen standardhöjande åtgärder krävs för hyreshöjning Brist på visioner och riktlinjer för omvandling och renovering av flerbostadshus Inga subventioner eller lån för renovering

25 Barriärer på sektors- och företagsnivå Varierande risk/kapitalkostnader beroende på avstånd från centrum (på väg att ändras inom Framtiden!) Svårt att räkna hem energieffektiviseringar Satsningar på kunskap, kompetens och ökad arbetskraft behövs Specifika utmaningar för renovering men nybyggnation är fortfarande norm

26 ReBo s metod

27 Renobuild Aktionsforskning Samverkansarena: samarbete och ökad spridning Fallstudier 3-5 Scenario modellering

28 European collaboration RE_CO_RE: Resource Conserving Renovation Energy efficient, resource conserving and differentiated renovation of historic European building stocks Basel, before 1920 Wien, Göteborg,

29 Samverkansarena Etablering, definition nyttan Engagera partners 4 arena workshops/år Kick-off 2/2-2011(läxa forskare: utöka aktörsgrupper) Metoder och verktyg för beslutsfatning renovering 9/ (inför WS läxa partners) Case introduktion 31/ (Halmstad, inbjuden föreläsare) Nästa workshop 7/12, studieresa utland April 2012 Koordinering med systerprojekt

30 Renoveringsprocess kulturhistoria Generell beskrivning

31 Beskrivning av värden energieffektivitet arkitektur teknik social ekonomi

32 4 olika level of detail - parameter level (PL 1-4) PL 1: Type of value/value area PL 2: Criteria (What does PL1 mean?) PL 3: Units (How is PL2 described or measured?) PL 4: Characteristics and attributes (A further explanation of PL3)

33 Type of value area (PL 1) What does it mean? (PL 2) Units for measurement (PL 3) (a) General description Cadastral information, evolution and changes, function, future property development Ownership, tenure, location, dimensions and area, year of construction, value, property development plans (managers), land use planning (municipal) (b) Architectural quality Neighbourhood level (spatial planning, placemaking characteristics, amenities, safety, connectivity, landscape design) Building level (spatial organisation, openings and daylight, usability, materials and detailing) Type of services, streets, pedestrian lines, greenery, proportions, variety of building typologies, dimensions, distribution of windows and doors, materials. Functionality and accessibility, furnishability, easy cleaning, room connectivity (c) Social quality (d) Cultural quality Comfort, health, safety, user, image, occupant satisfaction, community interaction, demography Cultural historical values, historic values, artistic values, building technology values, narratives indoor air quality, emissions, accessibility, functionality, types of services, transport, tenure, socio-economic parameters Significant characteristics of the built environment, urban landscape, user perspectives, craftsmanship, materials, historic events, traces of older society and lives (e) Technical description The building and its technical systems, type of structure, building components, building materials, dimensioning requirements Floor structures, building materials, dimensioning requirements, Heat- and sound isolation, ventilation, indoor air quality, fire safety, accessibility, structure, wind-load, operation and maintenance qualities (f) Environmental performance (g) Economic performance (h) Renovation process quality Life-cycle thinking, impact on the environment, resource efficiency, emissions and pollution, biodiversity Life-cycle thinking, development of cash-flow, market value Renovation strategies, organisational capacities, client capacity, CO 2, energy use, water use, hazardous substances, material use Book value, rent income, return on capital, LCC and other tools to assess investments, location, asset portfolio Owner directives, decision making on renovation, maintenance plans, management team, knowledge and competence, routines

34 Exempel: Arkitektoniska kvaliteter

35 Case(s)

36 Torpa (Bb) Kortedala (Stena F) Klackerup (HFAB) Hökarängen (Sthlm)

37 Generell beskrivning Område: Ägare och förvaltare: Västra Torpa Bostadsbolaget Byggår: 1948 Arkitekt: Antal lägenheter: Hyra för 54m2: Hustyp: Fasadmaterial: Nils Einar Eriksson & Erik Ragndal 600, nästan bara 2 rok, några få 3 rok kr/mån Lamellhus i tre våningar Gult tegel Första området som Bostadsbolaget byggde. Stadsplanering med bostäder, serviceinrättningar, och butikslokaler.

38 Generell beskrivning Exempel på förändringar: Tilläggsisolerad gavel Nya plåtdörrar i entréer

39 Arkitektoniska kvaliteter Typisk folkhemsarkitektur, tydlig taklist, sadeltak, tvåluftsfönster, burspråk Andra grannskapsenheten i Göteborg närmast efter Norra Guldheden Torg, butiker, bibliotek, centraltvättstuga, värmecentral, daghem, skola Trafikskyddat område Orienterade med fasaderna i norr-söder Husen runt ett centralt grönområde Slutna parkrum i 1940-talets anda

40 Sociala kvaliteter Omtyckt Högt kvarboende Högt Nöjd boendeindex Urspr 4 pers i en tvåa (många barn) Idag 1-2 personer, äldre och yngre (få barn) Affärer Spårvagn

41 Kulturhistoriska kvaliteter Grannskapsenhet av riksintresse Miljön omfattar Vidkärrs gård Historisk anknytning till tiden före 1900 talet 1940-talets bostadssociala, stadsplanemässiga och arkitektoniska idéer Lamellhus grupperade runt ett bilfritt grönområde Förebild för senare bostadsområden Gult tegel, flacka sadeltak, tydlig taklist, burspråk, naturstensomfattning runt entréer

42 Teknisk beskrivning Läckande fasader Fönster i dåligt skick Avloppsrör byttes för ca 20 år sedan Nya badrumsgolv Ursprungliga vattenledningar Inga vattenskador Omlagda tak, 5 år sedan Köksinredningar original Självdrag Elledningar måste bytas Dåligt inomhusklimat Beslut om fasadrenovering november 2011

43 Processkvaliteter Långsiktigt tänkande, åtgärder måste fungera över tid med framtida hyresgäster i åtanke Man upplever att man har hyresgästerna med sig Reflekterande syn: hur rustar man upp detta och liknande områden? Hur kan man bäst hantera omvandling av stora bestånd? I vilken ordning bör åtgärder genomföras? Kan man förtäta området? Öka tillgängligheten?

44 Fortsättning

45 Vad händer nu? Utveckla modellen med samverkanspartner Testa på ett antal case Utveckling av scenarier Utställning Kuggen

46 Homepage

47 Rätt kunskap för hållbar renovering