Restaurangprojektet 1997

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Restaurangprojektet 1997"

Transkript

1 Restaurangprojektet 1997

2 RESTAURANGPROJEKTET 97 Arbetsmiljön i restaurangkök - ett centralt samordnat tillsynsprojekt inom Arbetarskyddsverket. Per Lindberg, Arbetarskyddsstyrelsen i samarbete med Yrkesinspektionerna i Växjö, Linköping, Borås, Göteborg, Umeå samt Luleå distrikt Arbetarskyddsstyrelsen Enheten för psykologiska, sociala och ergonomiska frågor Januari 1999

3 FÖRORD Restaurangprojektet 97 har genomförts i samarbete mellan Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) och Yrkesinspektionen (YI). Följande personer har utgjort arbetsgrupp och i förekommande fall varit kontaktpersoner och samordnare för respektive yrkesinspektionsdistrikt. Carina Johansson, Yrkesinspektionen i Luleå Rodney Attfors, Yrkesinspektionen i Göteborg Lennart Uppman, Yrkesinspektionen i Linköping Kjell Hågestad, Yrkesinspektionen i Växjö Lars Rosengren, Yrkesinspektionen i Borås Roger Strömqvist, Yrkesinspektionen i Umeå Hans-Ola Larsson, Informationsavdelningen Salme Wooremaa-Nilsson, Enheten för lokaler och fysikaliska faktorer, ASS Per Lindberg, Enheten för psykologiska, sociala och belastningsergonomiska frågor, ASS, projektledare De tre första personerna har tillsammans med projektledaren och YLF-representanten utgjort styrgrupp för projektet. Under arbetets gång har flera andra personer på Arbetarskyddsstyrelsen samt inom Hotelloch Restauranganställdas Förbund samt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare lämnat värdefulla synpunkter eller deltagit i arbetet f.a. med ADI-broschyren. Ett särskilt tack till Ola Leijon på Yrkesmedicinska enheten, Karolinska Sjukhuset för konstruktion av stansmall för checklistorna. Projektledaren vill tacka alla som med engagemang, arbete och glädje på olika sätt bidragit till projektet. Per Lindberg Projektledare

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING 1 2. BAKGRUND 2.1 Fakta om restaurangbranschen Hälsoproblem Projektmål 2 3. METOD 4 4. GENOMFÖRANDE 4.1 Projektorganisation och arbetsgång Uppstart Avgränsning Styrgruppens arbete Checklista och brist-kravlista Kick-off Massmedia Informationskampanjen Tillsynen Inspektionerna Bearbetning av checklistor 8 5. RESULTAT MED KOMMENTARER 5.1 Informationskampanjen Tillsynen Fakta om de restauranger som inspekterades Källsortering Brister och krav generellt Brister och krav Internkontroll Brister och krav Arbetsmiljön 14 Varumottag 14 Transportleder 14 Förråd 15 Övrig varuhantering 15 Arbetsutrymmen i köket 15 Arbetshöjder i köket 15 Farliga maskiner 16 Övriga brister i matberedningen 16 Portionering/utlämning 16

5 Diskning 17 Golv 17 Belysning 17 Buller 17 Övriga frågor Massmedia BUDGET DISKUSSION SLUTSATSER TABELLER 24 BILAGOR 1. Checklista 2. Brist-kravlista 3. Program Kick-off 4. Inspektionsmanual 5. Kravnivåer 6. Pressrelease 7. Arbetsgivarbrev 8. Information till YI 9. Effektmätning av informationskampanjen 10. Budget

6 1. SAMMANFATTNING Hotell- och restaurangbranschen består till övervägande del av småföretag. Branschen sysselsätter för närvarande ca personer, varav 70% är yngre än 35 år. Arbetsstyrkan består till 60 % av kvinnor. I undersökningar har framkommit att sysselsatta inom hotell- och restaurangbranschen ofta har mer ont i rygg, armar, handleder och ben efter arbetet än andra. Dessutom rapporterar drygt 60 % av de restauranganställda att de minst en dag i veckan är uttröttade i kroppen efter arbetet. De vanligaste arbetsolycksfallen inom restaurang-branschen är halk- och fallolyckor, hanteringsskador (t.ex. skärskador) och överbelastning av kroppsdelar. Arbetssjukdomarna misstänks i 80% av fallen bero på belastningsfaktorer såsom ensidiga eller ansträngande rörelser och arbetsställningar. På grund av ohälsopanoramat och att arbetsmiljöfrågor har mycket låg prioritet inom hotelloch restaurangbranschen har Arbetarskyddsstyrelsen funnit det angeläget att försöka "väcka" branschens arbetsmiljöarbete och på sikt nå en förbättring av ohälsan. Projektet har bestått av två delar, dels en informationskampanj riktad till samtliga restauranger och kaféer i Sverige och dels traditionell tillsyn av ett representativt urval restauranger inom respektive deltagande distrikt. Tillsynsdelen begränsades till köksregionen. Arbetsförhållandena vid severingsarbete har inte inspekterats. Totalt inspekterade yrkesinspektionen 241 restauranger, 30 av dessa bedömdes ha en tillfredsställande arbetsmiljö. Mot resterande 211 företag ställdes 644 krav på förbättringar av arbetsmil-jön, i genomsnitt 3 krav per företag. Dessa fördelades på 312 belastningsergonomiska krav, 159 krav på förbättrad maskinsäkerhet och 173 internkontrollkrav. På ytterligare 303 punkter (277 gällde bel.erg.) noterades brister utan att

7 åtgärder ansågs nödvändiga. De mest frekventa (>15) belastningsergonomiska kraven gällde nivåskillnader i varumottag och transportleder; för små drickaförråd, kylar och frysar; att lämplig arbets-höjd på arbetsbänkarna inte gick att ställa in; bristande kemikaliehantering; dåliga golv samt brister i belysningen. För informationskampanjen utarbetades en ny broschyr (ADI 495) som har blivit mycket positivt mottagen av branschen, vilket gör att man kan anta att den kommer att användas både i utbildningssammanhang och på arbetsplatserna. Massmedia har visat stort intresse för projektet och genom reportage positivt bidragit till en djupare och bredare förståelse för arbetsvillkoren i restaurangbranschen. Projektet har verifierat verkets tidigare erfarenheter rörande arbetsmiljöförhållandena inom restaurangköken och att kunskaps- och tillsynsbehovet inom branschen är stort, inte minst hos de minsta företagen. 2. BAKGRUND 2.1 Fakta om restaurangbranschen Hotell- och restaurangbranschen består till övervägande del av småföretag, 80% av de privata företagen har en årsomsättning som är mindre än 2 miljoner kronor. Det finns ca arbetsställen på den privata marknaden. Dessa sysselsätter för närvarande ca personer, varav 70% är yngre än 35 år. Arbetsstyrkan består till 60 % av kvinnor. Räknar vi med storhushållsarbeten inom offentliga sektorn, t.ex. skolor, sjukhus och militäranläggningar blir totala antalet sysselsatta i branschen nästan , varav 75% är kvinnor. 2.2 Hälsoproblem Vid SCBs Arbetsmiljöundersökning 1995 framkom att sysselsatta inom hotell- och restaurangbranschen ofta har mer ont i rygg, armar, handleder och ben efter arbetet än andra. Dessutom rapporterar drygt 60 % av de restauranganställda att de minst en dag i veckan är uttröttade i kroppen efter arbetet. Denna bransch, liksom jordbrukare, ligger högst i rapporterad fysisk trötthet, genomsnittet för riket är knappt 40 %. Dessutom har storköksföreståndare, kockar och serveringspersonal svårt att koppla av tankarna från jobbet när de är lediga. Tung manuell hantering, påfrestande arbetsställningar och stress kan vara huvudsaklig förklaring till besvären. Andra besvärande arbetsmiljöfaktorer för restaurangarbetare är buller, kontakt med

8 rengöringsmedel respektive vatten samt att vara utsatt för andras rökning. Enligt ISA (Informationssystemet om Arbetsskador vid Arbetarskyddsstyrelsen) är de vanligaste arbetsolycksfallen inom restaurangbranschen halk- och fallolyckor, hanteringsskador (t.ex. skärskador), överbelastning av kroppsdelar, brännskador och maskinolyckor. Arbetssjukdomarna misstänks i 80% av fallen bero på belastningsfaktorer såsom ensidiga eller ansträngande rörelser och arbetsställningar. Restaurangarbetare har också en högre frekvens hudbesvär, bl.a. eksem, än genomsnittet för samtliga anställda inom riket. 2.3 Projektmål På grund av det beskrivna ohälsopanoramat och att arbetsmiljöfrågor av tradition har mycket låg prioritet inom hotell- och restaurangbranschen har Arbetarskyddsstyrelsen funnit det angeläget att försöka "väcka" branschens arbetsmiljöarbete och på sikt nå en förbättring av branschens arbetsrelaterade ohälsotal. Ett internt mål var att för Arbetarskyddsverkets vidare arbete få en aktuell bild av arbetsmiljöförhållandena i branschen. Därför sattes målet att varje yrkesinspek-tionsdistrikt skulle inspektera ett representativt urval på 5-10 % av sitt restaurangbestånd.

9 3. METOD Projektet har bestått av två delar. Den ena delen bestod av en informationskampanj riktad till Sverige samtliga restauranger och kaféer (har idag ofta även maträtter). Kampanjen bestod av utskick av en ny ADI-broschyr för restauranger (ADI 495) samt information om den förestående intensifierade tillsynen av restauranger. Den andra delen bestod av traditionell tillsyn av ett representativt urval restauranger inom respektive deltagande distrikt. För denna tillsyn användes en checklista och ett frasbibliotek med brist- och kravskrivningar. Som inspektionsmetodik valdes att följa varans väg från varumottag till den lämnar restaurangköket. Serveringsarbete i matsal innefattades inte vid inspektionen.

10 4. GENOMFÖRANDE 4.1 Projektorganisation och arbetsgång Uppstart Yrkesinspektionsdistrikten i Luleå, Umeå, Göteborg, Borås, Linköping och Växjö hade anmält intresse för projektet. Deltagande distrikt representerade sålunda såväl småstad som storstad, glesbygd i norr som tätbefolkade delar i södra Sverige. I varje distrikt utsågs en yrkesinspektör till kontaktperson. Kontaktpersonerna, en representant för Enheten för lokaler och fysikaliska faktorer resp. en för Informationsenheten samt projektledaren (Enheten för psykologiska, sociala och ergonomiska frågor) träffades för ett upptaktsmöte i februari Vid detta utsågs tre av yrkesinspektörerna att jämte projektledaren och YLF-representanten ingå i en s. k. styrgrupp för projektet. Vid upptaktsmötet "brainstormades" kring vad som är branschens största arbetsmiljöproblem och vilka frågor/punkter följaktligen borde vara med i en checklista för tillsynsdelen av projektet.

11 Gruppen gjorde också en noggrann genomgång av vad som borde vara med i den nya ADIbroschyren för restauranger som skulle användas i projektets inledande informationskampanj. Det var viktigt att broschyren fick en bredare ansats än själva projektet för att även täcka in matsal och sådana arbetsmiljörisker som inte belystes i projektet. Beslut togs också om projektets avgränsningar Avgränsning Den tillsyn av restauranger som ingick i projektet koncentrerades till belastningsergonomiska förhållanden då dessa anses vara orsak till huvuddelen av de arbetsrelaterade hälsoproblemen inom hotell- och restaurangbranschen. Det ansågs också viktigt att inspektera internkontrollen av arbetsmiljö då den har en övergripande funktion för att hjälpa arbetsgivaren att få perspektiv på och kontroll över arbetsmiljöfrågorna. Tillsynen avgränsades till att gälla restaurangkök. Köket definierades att omfatta lokaler och arbetsuppgifter från det att varor tas emot på varumottaget fram till att maträtt och dryck lämnas över till gäst eller servitör. Serveringsarbete i matsal ingick med andra ord inte i projektet. För att ett ställe skulle definieras som restaurang, och ingå i projektet, skulle det dock finnas sittplatser för gästerna. En ytterligare avgränsning i projektet var att tillsyn endast skulle ske inom den privata sektorn. Erfarenheter inom Arbetarskyddsverket säger att den fysiska arbetsmiljön i storkök generellt sett är betydligt bättre på den offentliga sidan än på den privata. Genom att titta på privata restauranger skulle vi också nå en hel del mycket små företag som annars lätt hamnar vid sidan av våra vanligaste urvalskriterier för inspektion Styrgruppens arbete Ytterligare tre möten hölls under våren, nu enbart med styrgruppen. Mellan mötena arbetade styrgruppsmedlemmarna på check- och kravlistor och med förslag till inspektionsmetodik. Övriga projektmedlemmar fick minnesanteckningar från dessa möten och hade möjlighet att komma med förslag och idéer. Mellan det andra och tredje styrgruppsmötet gjordes provinspektioner. Projektledaren gjorde inspektioner med de tre projektmedlemmar som inte ingick i styrgruppen. Styrgruppen fick göra sina inspektioner på egen hand eftersom de var insatta i checklistans konstruktion. Erfarenheter från dessa inspektioner gjorde att vi ansåg att det var absolut nödvändigt att även aktivt titta på maskinsäkerhetsfrågor i projektet. Det var ett allvarligare problem än vi hade anat. När checklista och brist-kravlista ansågs färdiga

12 förankrades skrivningarna hos Rättssekretariatet på ASS Checklista och brist-kravlista Checklistan var strukturerad med underrubrikerna Varumottag, Matberedning, Portionering/Utlämning, Diskning, Lokalfrågor samt Internkontroll och omfattade 28 inspektionspunkter utifrån vilka krav kunde ställas (bilaga 1). Av dessa handlade 18 punkter om faktorer som huvudsakligen medför belastningsergonomiska konsekvenser, 1 punkt avsåg maskinsäkerhet och 4 punkter hade internkontrollkrav. Dessutom fanns under varje rubrik en punkt "Övrigt" - totalt 5 punkter. Varje inspektionspunkt hade dessutom flera olika bristalternativ som var och en för sig kunde vara tillräcklig för kravställande. Brist-kravlistan följde punkterna i checklistan och hade alternativ på skrivningar beroende på vilken bristsituation som förelåg (bilaga 2). Brist-kravlistan var tänkt som ett frasbibliotek, men det stod inspektören fritt att välja egna formuleringar Kick-off För att få en gemensam bedömningsnivå inleddes inspektionsdelen av projektet med att de totalt nästan 30 inspektörer som medverkade i projektet samlades till en "kick-off"-dag i augusti (bilaga 3), fyra dagar innan informationskampanjen och inspektionerna skulle dra igång (1 sept). Vid kick-offen gavs en bakgrund till projektet, bl.a. om restaurangbranschen och hälsobesvär hos de anställda. En manual med urvalsprinciper och inspektionsmetodik (bilaga 4) gicks igenom liksom en kort repetition av grundläggande belastningsergonomi. Huvuddelen av tiden ägnades dock åt att penetrera checklistan, kravnivåer (bilaga 5) och brist-kravlistan. Då inte alla var vana restauranginspektörer anslogs även tid till att förklara branschspecifika uttryck och förhållanden. 4.2 Massmedia Under försommaren tog projektledaren direktkontakt med de viktigaste branschtidningarna för att få extra publicitet kring projektet. I samband med att informationskampanjen och fältarbetet satte igång skickade Arbetarskyddsstyrelsen den 3 september ut en pressrelease (bilaga 6). Pressreleasen gick till dagspress, en stor mängd tidskrifter samt till radio och television på riks och lokalplan. 4.3 Informationskampanjen

13 I samband med att tillsynen påbörjades skickades broschyren "Våga pröva ny arbetsmiljö - liten hjälpreda för restauranger" (ADI 495) ut till Sverige samtliga restauranger, storkök och caféer, totalt ca ställen. Broschyren är skriven på ett lättbegripligt språk och tar upp de, för restauranger, viktigaste arbetsmiljöreglerna och visar praktiska exempel på hur man kan uppfylla dem. Broschyren hade arbetats fram av projektledaren i samarbete med berörda sakenheter, Rättssekretariatet och projektgruppen. Den hade också förankrats hos arbetsmarknadens parter. Med broschyren följde ett brev (bilaga 7) till arbetsgivaren med information om det förestående "Restaurangprojektet". Information (bilaga 8) gick även ut till yrkesinspektionsdistrikten för att dessa skulle vara beredda på att bemöta ev. frågor från allmänhet och press. En utvärdering av informationskampanjen har gjorts av ett oberoende marknadsundersökningsinstitut, men också av yrkesinspektörerna i samband med inspektionerna. 4.4 Tillsynen Inspektionerna Själva huvudprojektet var utformat som ett s.k. centralt samordnat tillsynsprojekt. Med hjälp av manual, checklista och kravlista påbörjades inspektionerna på distrikten den 1 september. Meningen var att dessa skulle vara avslutade och inspektionsmeddelanden utskickade senast 1 dec. Detta datum fick justeras något för att alla distrikten skulle hinna med. Inspektioner pågick därför fram till 22 dec Bearbetning av checklistor Kopior av samtliga checklistor skickades in till projektledaren. Listorna var uppställda och förberedda för att kunna databehandlas. De stansades in i en stansmall gjord i Epi Info och har där analyserats.

14 5. RESULTAT MED KOMMENTARER 5.1 Informationskampanjen Vid yrkesinspektörernas inspektion följdes kampanjen upp: hade Restaurangbranschen uppmärksammat broschyren och vad tyckte man om den? Av de besökta arbetsställena uppgav 31 % att man bläddrat igenom och i vissa fall även läst lite i broschyren och 16 % trodde sig ha sett den men lagt den åt sidan. Drygt hälften (53%) menade att de aldrig sett broschyren. I några fall har broschyren kommit samma dag som inspektionen eller så har restaurangen varit så ny att den inte kommit med i adressregistret. Och vad tyckte man? Antingen man uppmärksammat broschyren i utskicket eller bläddrade i den för första gången vid inspektionen tyckte 56 % att broschyren verkade användningsbar när de tittade i den. Några framförde positiva kommentarer som: "lättläst", "mycket bra", "nyttig information - färggrann och rolig broschyr", "som en checklista", "söt och lätthanterlig" samt "tyckte det var trevligt att få broschyren och att den kunde användas". Men verkligheten för många restaurangägare kan nog sägas avspeglas i kommentarer som "svårt att läsa svenska"och "hinner inte med att läsa den - det kommer så mycket som skall läsas". Bara 5 personer (2 %) trodde att den inte skulle komma till användning.

15 Vid den effektmätning av informationskampanjen som utfördes av ett konsultföretag intervjuades 200 företagare per telefon 14 dagar efter utskicket av broschyren (bilaga 9). Av de 200 restaurangägarna mindes 62% utskicket och 38 % hade läst eller åtminstone ögnat igenom broschyren. Av samtliga kunde 27 % återge något ur innehållet. Av de telefonintervjuade tyckte 84 % att broschyren var mycket bra eller ganska bra utformad. 5 % tyckte att broschyren var dålig. Skillnaden mellan de två undersökningarna kan antas bero på att det dels rör sig om olika intervjumetoder, dels av att konsultfirman frågade 2 veckor efter utskicket, medan inspektörerna frågade ända upp till 3,5 månader efter. Enligt konsultföretaget kan det betraktas som bra att 27 % direkt kan återge något ur innehållet. De konstaterade också att restaurangägarna tyckte om informationsformen (broschyrer, utskick), även om de inte läst utskicket. Konsultföretaget har också funderat på hur man får fler att läsa innehållet och konstaterar att detta åstadkoms inte genom mer designade utskick utan genom att betona myndighetsstämpeln. Ett sätt att mäta effektiviteten vid informationsspridning är att beräkna den så kallade "kontaktkostnaden". Om 27 % "kan återge innehållet" blir kostnaden 38 kr per mottagare. Framtida samhällskostnader på grund av informationens preventiva karaktär leder förhoppningsvis till att denna kostnad betalas igen Tillsynen Fakta om de restauranger som inspekterades Restaurangtyp Frekvens Restaurang 116 st. = 48 % Restaurang på hotell 56 st. = 23 % Snabbmatställen, ex. Hamburgeri. 15 st. = 6 % Pers.matsal/servicehus o.dyl. 15 st. = 6 % Pizzeria 13 st. = 5,5 % Vägrestaurang 12 st. = 5 %

16 Nattklubb, diskotek o. dyl. 4 st. = 2 % Pub o. dyl. 1 st. = 0,5 % Övrigt 9 st. = 4 % Totalt inspekterades 241 restauranger eller i genomsnitt 5,6% (R 2,2-9,3 %) av de medverkande distriktens restaurangbestånd. Hälften (48%) av restaurangerna var "vanliga" restauranger med i allmänhet både lunch och kvällsöppet. En fjärdedel (23%) var restauranger på hotell, konferensanläggningar o.dyl. Resten var, i fallande ordning, snabbmatställen (t.ex. hamburgerier), personalmatsalar, pizzerior, vägrestauranger, ett par restaurangskolor med servering samt någon pub resp. nattklubb. Frånsett att andelen personalrestauranger och pizzerior är underrepresenterade, motsvarar fördelningen riksgenomsnittet. Antalet regelbundet sysselsatta i restaurangen 1-4 sysselsatta 86 rest. = 36 % 5-10 " 103 ". = 43 % " 32 " = 13 % " 13 " = 6 % " 2 " = 1 % 51 - " 2 " = 1 % Sammanlagt hade alltså 79% av restaurangerna 10 eller färre anställda. Detta motsvarar relativt bra uppgifterna i en rapport från SCBs tjänstenäringsprojekt 1992: 90 % av restaurangerna hade 0-10 anställda.

17 Enligt Arbetsmiljölagen skall skyddsombud utses vid alla arbetsställen med normalt minst fem arbetstagare. Vid de 241 inspekterade företagen kom inspektörerna i kontakt med totalt 41 skyddsombud, varav 12 var regionala skyddsombud. Antal lagade portioner/dag Antal port. Antal rest = 14 % = 40 % = 27 % = 7 % = 13 % Vanligaste produktionsstorlek, 67 % av de undersökta restaurangerna, var alltså portioner/dag. I totalt 58 fall skickade man dagligen ut mat från restaurangen. 75 % av dessa skickade ut mellan 5 och 100 portioner. En hotellrestaurang skickade dagligen ut 1000 skolluncher och serverade 300 skolluncher på hotellet förutom sin vanliga matservering. Antal sittplatser/restaurang Antal sittpl. Antal rest = 4 % = 17 % = 38 % = 29 % = 12 % Jämför man antalet sittplatser med antalet producerade matportioner förefaller restauranglokalerna i 46 fall vara klart överdimensionerade, dvs. man producerar mindre än 1 portion per sittplats, och i 98 fall väl stora, maximalt 1-2 portioner per sittplats. Handlar det

18 om reservkapacitet för fredag-lördag då den stora försäljningen oftast sker? Från arbetsmiljösynpunkt vore det kanske i många fall bättre om det fanns lite mer utrymme i köken och med tanke på att branschen anser att lönsamheten är dålig kunde ev. pengar sparas genom att ha mindre serveringslokaler. Ungefär lika många av restaurangerna hade bordsservering som självservering (42 resp. 47 %). På resterande 11 % av restaurangerna hade man både självservering och bordsservering. Vanligt är att lunchen ordnas som självservering då man därigenom både kan hålla kostnaderna nere och snabbt servera många gäster under en kort tid. Det är inte ovanligt att man vid lunchen låter gästerna själva bära bort sin disk medan man på samma ställe på kvällen har bordsservering då servisen dukar av. Bland huvudparten av restaurangerna uppgavs dock att man gjorde på antingen det ena eller det andra sättet, dvs. antingen bar gästen bort disken till en brickvagn, brickbana eller sorterade direkt i diskkorgar (41%) eller så tog servisen hand om det (46 %). Diskgodshanteringen följer så gott som alltid serveringssättet, dvs. vid självservering bär gästen också bort sin bricka själv, vid bordsservering dukar servitrisen av Källsortering De senaste åren har flera politiska beslut tagits för att leda samhället in mot en hållbarare utveckling genom en bättre hushållning av jordens resurser. Ett sådant steg har varit att låta konsumenterna, både privatpersoner och företag, källsortera sina sopor. Ju fler fraktioner som sorteras desto större utrymmen behövs för att få plats med de olika sopbehållarna. Är inte utrymmena tillräckligt stora, så man lätt kommer åt, kan sopsorteringen utsätta arbetstagaren för ökad belastningsskaderisk genom lyftande och omflyttning av de olika kärlen och/eller besvärliga arbetsställningar. Det är vanligt att restauranger har knappa förvaringsutrymmen. En konsekvent genomförd källsortering skulle kunna medföra ökad fysisk belastningen för restauranganställda. Det har därför känts angeläget att försöka få ett grepp om vidden av källsorteringen av restaurangsopor. 180 (75%) av de undersökta restaurangerna uppger att man källsorterar. I de allra flesta fall rör det sig om för restauranger traditionell sortering av glas, papper, kartong, fett och i viss mån organiskt avfall. Det sista går ofta till grismat. Av de restauranger som källsorterade uppgav 50 (20 % av samtliga restauranger) att de sorterade i fler än 5 fraktioner. Endast fyra soprum bedömdes som för små. Man kan dock anta att i många fall skulle en mer utvidgad källsortering kunna ställa till med betydande hanteringsproblem. Dels behövs mer utrymme för att kunna nå olika kärl, dels sker hämtning mer sällan än vid traditionell sophantering då varje enskild fraktion kanske inte är så stor och har skilda avnämare.

19 5.2.3 Brister och krav - generellt Av de 241 inspekterade företagen bedömdes 30 (12 %) ha en tillfredsställande arbetsmiljö och inga krav på åtgärder behövde därför ställas. Totalt ställdes 644 krav på förbättringar av arbetsmiljön mot 211 företag, vilket i genomsnitt är 3 krav/företag. Dessa fördelades på 312 belastningsergonomiska krav (1,5 per företag), 159 krav (0,8 per företag) på förbättrad maskinsäkerhet och 173 internkontrollkrav (0,8 per företag). På ytterligare totalt 303 punkter (277 belastningsergonomi-, 5 maskin- och 21 internkontrollpunkter) fanns brister utan att krav på åtgärd ansågs nödvändig. I några fall gav man råd, i några var bristerna redan på väg att åtgärdas. Vid uppföljning i januari 1999 har totalt 14 ärenden gått till eller är på väg till ett föreläggande. Hur krav och brister fördelades på respektive inspektionspunkt framgår av tabell 1, sid 24. Förutom maskinsäkerhet handlade de mest frekventa (>15) sakkraven om nivåskillnader i varumottag och transportleder; för små drickaförråd, kylar och frysar; att lämplig arbetshöjd på arbetsbänkarna inte gick att ställa in; bristande kemikaliehantering; dåliga golv samt brister i belysningen. Uppmärksammade (>15) brister, utan att krav ställdes på åtgärder, gällde varumottag och transportleder med nivåskillnader; stora, tunga eller svårhanterliga förpackningar; små arbetsytor; brist på höj- och sänkbara arbetsbänkar; dåligt planerade, ofta trånga diskrum samt dåliga golv. I tabell 2, sid 25, framgår hur kraven, liksom rapporterade brister utan att krav ställts, fördelats i förhållande till restaurangernas storlek. I stället för att låta omsättningen definiera restaurangstorleken har restaurangerna storleksklassats efter antalet regelbundet sysselsatta i verksamheten. Sålunda har restauranger med 1-4 resp regelbundet sysselsatta klassats som små, med som medelstora och med 21 eller sysselsatta som stora. Det finns en tendens att små restauranger får färre krav på förbättringar än medelstora. Särskilt tydligt gäller detta krav som har att göra med belastningsergonomiska förhållanden. De minsta restaurangerna, 4 eller färre sysselsatta, har i genomsnitt fått 2,7 krav/arbetsställe, varav 1,3 krav var ett belastningsergonomiskt krav. Medelstora restauranger, sysselsatta, fick i genomsnitt 3,7 krav/arbetsställe, varav 2 krav gällde belastningsergonomi. Liknande tendens gäller för maskinsäkerhets- och internkontrollkrav, men här är skillnaden inte lika påtaglig.

20 5.2.4 Brister och krav - Internkontroll Sammanställningen måste tas med viss försiktighet då uppgifter saknas för flera av arbetsplatserna. I vissa fall har det inte gått att diskutera internkontrollfrågor p.g.a att arbetsgivaren haft mycket begränsade kunskaper i svenska. I många fall har kraven på internkontrollnivån ställts mycket lågt för att överhuvud få igång en aktivitet. Dock kan konstateras att på en dryg fjärdedel av restaurangerna (66 st.) ställdes krav på att införskaffa nödvändiga arbetsmiljöregler och 69 ställen många skulle utveckla och genomföra riskinventering av arbetsmiljön. I 20 fall krävdes bättre kunskaper i arbetsteknik. Så gott som alla arbetsställen, 90 %, bedömdes ha lämpliga rutiner för arbetsanpassning och rehabilitering, 18 fick dock krav på åtgärder. Till totalt 11 företag ställdes krav på rutiner vid hot och våldssituationer. 23 % av företagen angav att de hade tillgång till företagshälsovård. Begreppet "företagshälsovård" har dock inte preciserats Brister och krav - Arbetsmiljön Varumottag Cirka en fjärdedel av varumottagen (56 stycken) var olämpligt utformade. I hälften av fallen ställdes krav på åtgärder. Vanligaste bristen (35 ställen) var nivåskillnader som försvårade transporterna av varorna. Fjorton av varumottagen var antingen överbelamrade eller underdimensionerade. I de fall där Yrkesinspektionen rapporterade dåliga arbetsställningar eller onödig belastning angavs detta så gott som alltid parallellt med nivåskillnader eller trånga förhållanden. I två fall noterades bristfällig belysning. Transportleder På en fjärdedel (61st.) av restaurangerna, var transportlederna behäftade med brister som försvårade varuhanteringen. I 50 fall handlade det om trappsteg/trappor eller andra nivåskillnader. I 11 fall saknades vagnar eller andra hjälpmedel för att underlätta transporterna, i något fall var det för trångt för att kunna använda vagn. Krav ställdes mot 26 företag. Sammantaget fanns det på 64 restauranger varumottag eller transportleder med nivåskillnader som försvårade varutransporterna. På 21 av restaurangerna fanns nivåskillnader både vid varumottaget och i transportlederna. Förråd 35 ställen hade förråd som var för små, det rörde sig nästan uteslutande om drickaförråd eller kylar och frysar. 7 av frysarna (6 rest.) hade bristfälliga larmanordningar. Mot 21 företag riktades krav på bättre förråd, 6 av dessa gällde fryslarm. På en arbetsplats hade man varor

21 placerade i klädrum och kontor vilket medförde att hanteringen av varorna försvårades. Övrig varuhantering I 90 % av restaurangerna var varorna i förråden bra placerade, dvs. tunga eller frekvent använda varor var placerade i lämplig "plockhöjd". Mot 9 företag ställdes dock krav på att se över varuplaceringen. Trots att 45 restauranger hanterade förpackningar som vägde minst 25 kg (huvudsakligen med potatis eller ris) ställdes krav endast mot 15 företag att minska förpackningsstorleken eller införa lämpligare hantering, t.ex. hjälpmedel. 116 restauranger (av 158 där uppgift finns) rapporterades använda små, kg, potatissäckar. Det finns därför skäl att anta att 25- kilossäckarna är på väg bort. Ett problem är dock att färskpotatis enbart tycks finnas i 25 kg förpackningar, vilket kan förklara att man undvek att ställa krav i dessa fall. Yrkesinspektionen ansåg att det på hela 74 % av arbetsställena inte förekom stora, tunga (>15kg) eller svårhanterliga varor. En del hantering underlättades av att hälften av de restauranger som använde potatis köpte färdigskalad potatis (i de fall Yrkesinspektionen lämnat uppgifter om detta). Arbetsutrymmen i köket I 83 % ansågs arbetsytorna som tillräckligt stora för den verksamhet som bedrevs och så gott som överallt fanns avställningsytor vid värmeapparater som spis och stekbord. I 9 av 27 fall med brister ställdes dock krav på större arbetsytor. Arbetshöjder i köket Hos 31% (65 st) av restaurangerna fanns bristande möjlighet att arbeta i lämplig arbetshöjd vid arbetsbord och skärmaskin, mot två femtedelar av dessa ställdes krav på höj- och sänkbar utrustning. En anledning till att man i resten av fallen inte ställde krav var att restaurangen uppgav att skärmaskinen användes i mycket liten omfattning. Hos 8 % av restaurangerna stod grönsaksskäraren så placerad att man, med samtidig kraftutövning, tvingades arbeta med händerna över axelhöjd. Det förvånande låga antalet kan bero att flera av restaurangerna inte hade någon grönsaksskärare, eller att användningen var så minimal att inspektörerna inte rapporterat placeringen. I kokskåp, ugnar och värmehållningsskåp är ofta gejderplaceringen sådan att arbetstagaren tvingas arbeta med armarna över axelhöjd, vilket dels är en påfrestande arbetsställning, dels medför risk att få het vätska över sig då man tar ut bleck. I 80 % av restaurangerna var detta

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6

Frisörer och nagelbyggare. en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011. Rapport 2012:6 Frisörer och nagelbyggare en regional tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket i södra Sverige 2011 Rapport 2012:6 RAPPORT Datum 2011-11-18 ISM Vår beteckning Frisörer och nagelbyggare 2011 En regional

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Turist 2011. Riktad tillsyn av livsmedelshantering under turistsäsong. En rapport från Miljöförvaltningen Linn Oldemar och Alexandra Bernvetter

Turist 2011. Riktad tillsyn av livsmedelshantering under turistsäsong. En rapport från Miljöförvaltningen Linn Oldemar och Alexandra Bernvetter MILJÖFÖRVALTNINGEN Turist 2011 Riktad tillsyn av livsmedelshantering under turistsäsong En rapport från Miljöförvaltningen Linn Oldemar och Alexandra Bernvetter December 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Verktygslådan SMART. My Berensson

Verktygslådan SMART. My Berensson Verktygslådan SMART Titel Utgåva Skyddsrond storhushåll, restaurang, måltidsverksamhet 2012-01-18 Innehåll: 1. Allmän del 2. Varumottagning 3. Lager och förråd 4. Kök och serveringsdel 5. Soprum 6. Arbetsutrustning

Läs mer

Bilaga 1. Enkät till arbetsmiljöinspektörer

Bilaga 1. Enkät till arbetsmiljöinspektörer BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2015- 0478 Bilaga 1. Enkät till arbetsmiljöinspektörer RiR 2016:23 En god arbetsmiljö för alla Statliga insatser på arbetsmiljöområdet RIKSREVISIONEN 1 Om enkäten

Läs mer

SAM vid uthyrning av

SAM vid uthyrning av SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat

Läs mer

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR Restaurangbranschen Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom restaurangbranschen. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta olyckorna är

Läs mer

Verktygslådan SMART. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren.

Verktygslådan SMART. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. apelgren. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Fysisk skyddsrond för boenden 2015-08-02 Organisation Organisatorisk del: Kulingvägens gruppbostad Tidpunkt Datum: 2017-02-21 Deltagare Utförare: Övriga deltagare: Patrik

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Tillsyn av skogsbranschen

Tillsyn av skogsbranschen 2014-04-22 INF 2011/101631 1 (8) Distriktet i Stockholm Patrik Hemmingsson, 010-730 9776 Kaj Nielsen Eva Blizzard Projektrapport Tillsyn av skogsbranschen Projektnamn: Projektägare: Projektledare: 55 Skogen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.

Läs mer

Checklista Belastningsergonomi

Checklista Belastningsergonomi Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag

Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda

Läs mer

Bra arbetsmiljö på din restaurang

Bra arbetsmiljö på din restaurang Bra arbetsmiljö på din restaurang Bra arbetsmiljö på din restaurang Den här broschyren handlar om arbetsmiljö på restauranger. Den vänder sig till dig som är arbetsgivare, arbetsledare, skyddsombud eller

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Bättre arbetsmiljö varje dag

Bättre arbetsmiljö varje dag Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö

Läs mer

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

GLU Gymnasial lärlingsutbildning

GLU Gymnasial lärlingsutbildning Branschspecifik checklista arbetsmiljö/riskanalys Arbetsplats: Kontor och dataarbetsplats Vet personalen hur arbetsbord och stol justeras? Om flera personer delar på en arbetsplats, är det lätt att anpassa

Läs mer

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD och liknande verksamheter inom hälso- och sjukvård ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan,

Läs mer

Rapport 2017:1 Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan

Rapport 2017:1 Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan Rapport 2017:1 Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013-2016 2 Vi har inspekterat drygt 30 procent av landets skolor 2013-2016 Skolan är landets största arbetsplats eftersom

Läs mer

Tillsyn av skolor och förskolor i f.d. P-län. Kort rapport om inspektionsläget december 1998

Tillsyn av skolor och förskolor i f.d. P-län. Kort rapport om inspektionsläget december 1998 Tillsyn av skolor och förskolor i f.d. P-län Kort rapport om inspektionsläget december 1998 Sammanställning av svar från miljökontoren och yrkesinspektionen på enkel enkät september 1998 om inspektioner

Läs mer

Rektorers arbetsmiljö

Rektorers arbetsmiljö RAPPORT Rektorers arbetsmiljö En tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket (AV), distriktet i Göteborg under 2009 och 2010 Postadress: Box 2555, 403 17 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 8 Telefon:

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig

Läs mer

Bra arbetsmiljö på din restaurang

Bra arbetsmiljö på din restaurang Fler exemplar av denna trycksak beställs från Arbetsmiljöverkets publikationsservice 112 79 Stockholm Telefon: 08-730 97 00 Fax: 08-735 85 55 E-post: publikationsservice@av.se www.av.se Bra arbetsmiljö

Läs mer

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud

LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Arbetsmiljöverket slutrapporterar sin skoltillsyn

Arbetsmiljöverket slutrapporterar sin skoltillsyn FrÅn: Charlotte Andersson Malmborg Till: bnplatina Ärende: VB: Arbetsmiljöverket slutrapporterar sin skoltillsyn 2013-2016 - utskick till skolhuvudmän

Läs mer

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport

Inspektionskampanj SLIC 2012. Rapport 2013:6. psykosociala riskbedömningar. projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012 psykosociala riskbedömningar projektrapport Rapport 2013:6 2013-04-25 IN 2012/101102 1 (8) Projektrapport Inspektionskampanj SLIC 2012, psykosociala riskbedömningar Projektnamn:

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond

Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Bilaga 10 Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Datum: 201 - - Enhet:.. Chef:... Skyddsombud:.. Övriga deltagare:. Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, ansvarig chef, enhet

Läs mer

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014

BILAGA - Sammanställning av påtalade brister - Vidtagna åtgärder - Arbetsmiljöverkets inspektion våren 2014 Uppgiftsfördelning Vid inspektionstillfället saknades en tydlig, skriftlig fördelning av de arbetsmiljöuppgifter som ska utföras av skolledare och berörd skolintendent. Ni ska upprätta en tydlig fördelning

Läs mer

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö

Lättläst. Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Lättläst Skyddsombud Lättläst information om skyddsombud och samarbete för en bra arbetsmiljö Arbetsgivare och arbetstagare ska samarbeta för att det ska bli en bra arbetsmiljö. Arbetsgivare är alla företag,

Läs mer

Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009

Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009 Restaurangkök TILLSYNSPROJEKT 2009 Restaurangkök 2009 1 Bakgrund Erfarenhet från andra kommuner visar att det finns problem gällande rengöring. Genom ett projekt som både genom visuell- och tryckplattskontroll

Läs mer

Har du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan.

Har du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan. Vi vet att 70 procent av alla anmälda arbetssjukdomar i snickeribranschen är belastningsrelaterade. Det är därför viktigt att förebygga belastningsskador. Den här checklistan är till god hjälp i ditt systematiska

Läs mer

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här skyddsrond: Fysisk arbetsmiljö förvaltning eller motsvarande: övriga deltagare: datum: arbetsplats: chef: skyddsombud: Checklistan är ett hjälpmedel för att systematiskt undersöka och förebygga risker

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 ARBETSMILJÖVERKET www.av.se Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20 1 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20

Läs mer

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu!

Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen Arbetsmiljöverket fick 2011 i uppdrag från regeringen att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Hot och våld vid myndighetsutövning, tillsyn 2011-2013 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen

Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen 2017-05-30 2017/025994 1 (5) Ert datum Er beteckning 2016-01-28 A2016/00160/ARM Enheten för region nord Elisabeth Åkerlund, 010-730 9956 Lägesrapport Regeringsuppdraget Tillsyn inom bemanningsbranschen

Läs mer

Sammanfattning. Slutsatser

Sammanfattning. Slutsatser Sammanfattning Chefer är viktiga för att skapa attraktiva och välfungerande jobb inom välfärden. Samtidigt är många chefer hårt pressade av hög arbetsbelastning, stort personalansvar och knappa resurser.

Läs mer

Obduktionspersonalens arbetsmiljö

Obduktionspersonalens arbetsmiljö Obduktionspersonalens arbetsmiljö 1999-01-12 Obduktionspersonalens arbetsmiljö Centralt samordnat tillsynsprojekt 1997 Gudrun Skoglund - Arbetarskyddsstyrelsen Efva Åström - Yrkesinspektionen Härnösand

Läs mer

Checklista för skyddsrond

Checklista för skyddsrond Checklista för skyddsrond Skyddsrondmall IEG Datum: Avdelning: Deltagare: ORDNING & OLYCKSFALL Behövs hjälp? för att det blir gjort? vara klart? 1. Är ordningen på arbetsplatsen tillfredsställande?(spill,

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD

GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD Utgivningsdatum 2017-05-31 IP ARBETSVILLKOR 3.5 GRUNDLÄGGANDE CHECKLISTA OCH ÅTGÄRDSPLAN; FÖRKORTAD FÖR GENOMGÅNG: FÖRETAG: NÄRVARANDE: JA GRUNDLÄGGANDE SÄKERHET 1. Finns: a) rutiner för beredskap vid

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Fortsätt fylla i de fyra följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som kan ingå i

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Arbetsmiljöverket. Vår vision Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

HJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL)

HJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL) HJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL) Använd checklistan vid skyddsrond minst en gång per år när områdeschef och skyddsombud (eller annan anställd) går runt och tittar på arbetsmiljön.. Om

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Planering av kompetenshöjning i skolköken

Planering av kompetenshöjning i skolköken MILJÖFÖRVALTNINGEN Planering av kompetenshöjning i skolköken En undersökning av rutiner för utbildning En rapport från Miljöförvaltningen Jenny Johansson Februari 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning.

Följs upp varje år Den som fördelat bokar samtal Ta upp det som du kom fram till i uppgiften. Uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelning. Övning. Policy Uppgiftsfördelning Trögt Fördela uppgifter Kunskaper/instruktioner Undersök Utred ohälsa o-fall Åtgärder Revidera Arbetsgivaren är Huvudansvarig för arbetsmiljön Många människor Olika verksamheter

Läs mer

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012

PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 2012 PM Undersökning om insamlingssystem för elavfall i Sverige 212 El-Kretsen har tillsammans med Avfall Sverige genomfört en översiktlig undersökning med syfte att skapa en nulägesbild över hur insamling

Läs mer

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

Tillsynsprojekt Revision av restauranger Dnr 2015-2257 Tillsynsprojekt Revision av restauranger Miljö- och byggnadskontoret s kommun Rada Dobriyanova 2015-11-27 1 Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret har genomfört ett kontrollprojekt som

Läs mer

Student 2011. En inblick i livsmedelshantering vid studentfester. En rapport från Miljöförvaltningen Lena Björklund-Stoehr och Camilla Dyrberg

Student 2011. En inblick i livsmedelshantering vid studentfester. En rapport från Miljöförvaltningen Lena Björklund-Stoehr och Camilla Dyrberg MILJÖFÖRVALTNINGEN Student 2011 En inblick i livsmedelshantering vid studentfester En rapport från Miljöförvaltningen Lena Björklund-Stoehr och Camilla Dyrberg Maj 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen

Läs mer