Ungdomar, identitet och konsumtion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomar, identitet och konsumtion"

Transkript

1 Ungdomar, identitet och konsumtion Martina Lönnberg Martina Lönnberg Examensarbete Företagsekonomi 2010

2 Martina Lönnberg

3 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Företagsekonomi Identifikationsnummer: 6936 Författare: Martina Lönnberg Arbetets namn: Ungdomar, identitet och konsumtion Handledare (Arcada): Peter Mildén Uppdragsgivare: Sammandrag: Detta examensarbete har utförts som en del av ett forskningsprojekt benämnt Young Undersökningen baserar sig på antaganden att det har skett betydande förändringar såväl i värderingar, attityder och beteenden bland den generation av ungdomar som har vuxit upp med Internet, globalisering och kommersialisering av personliga relationer. Syftet med detta examensarbete var att kartlägga ungdomars identitet gentemot ungdomarnas konsumtion. Avsikten med undersökningen var att se hur ungdomarna formar sin egen identitet och hur ungdomars konsumtion ser ut. Metoden för undersökningen var en kvalitativ forskningsintervju, och själva materialet bestod av ungdomar i åldern 16 och 24. Intervjun gav i stort sätt liknande svar i båda åldersgrupperna. Nyckelord: Ungdom, identitet, konsumtion Sidantal: 59 Språk: Svenska Datum för godkännande:

4 DEGREE THESIS Arcada Degree Programme: Identification number: 6936 Author: Martina Lönnberg Title: Supervisor (Arcada): Peter Mildén Commissioned by: Abstract: This thesis has been carried out as part of a research project called Young The study is based on assumptions that have been significant changes both in values, attitudes and behavior among the young generation who have grown up with the Internet, globalization and commercialization of personal relationships. The purpose of this study was to identify young people's identity in relation to youth consumption and to see how young people shape their own identity and how their consumption looks like. The method of this research was a qualitative research interview, and the material consisted of young people aged between 16 and 24. The interview resulted in significant ways similar responses in both age groups. Keywords: Youth, identity, consumption Number of pages: 59 Language: Swedish Date of acceptance:

5 INNEHÅLL 1 INLEDNING DET POSTMODERNA SAMHÄLLET SOCIALISATIONSPROCESSEN UNGDOM Ungdomsperioden Ungdomskulturen Ungdomsperioden i dagens samhälle ATT FORMA SIN EGNA IDENTITET Ungdomar och identitet KONSUMTION Konsumentbeteende Konsumtionen idag Ungdomars konsumtion Ungdomar och livsstil SLUTSATSER ANGÅENDE UNGDOMARS IDENTITET OCH KONSUMTION SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Urval Avgränsningar FRÅGEGUIDE Tema 1: Ungdomskultur Tema 2: Utbildning och arbete Tema 3: Socialisationsprocessen och identiteten Tema 4: Familj Tema 5: Konsumtion Sammanställning Genomförandet av intervjuerna Analysmetod RESULTAT De yngre informanterna, 16-åringarna...33

6 Tema 1: Ungdomskultur Utbildning och arbete Tema 3: Socialisationsprocessen och identiteten Tema 4: Familj Tema 5: Konsumtion De äldre informanterna, 24-åringarna Tema 1: Ungdomskultur Utbildning och arbete Tema 3: Socialisationsprocessen och identiteten Tema 4: Familj Tema 5: Konsumtion DISKUSSION Skillnader mellan 16-åringarna och 24-åringarna Reliabilitet och validitet...59 KÄLLOR Bilagor: Bilaga 1: Intervju 1, yngre 1 (Y1) Bilaga 2: Intervju 2, yngre 2 (Y2) Bilaga 3 : Intervju 3, yngre 3 (Y3) Bilaga 4: Intervju 4, äldre 1 (Ä1) Bilaga 5: Intervju 5, äldre 2 (Ä2) Bilaga 6: Intervju 6, äldre 3 (Ä3)

7 1 INLEDNING Uppkomsten av det moderna samhället medför att förutsättningarna förändras drastiskt för individen att forma sin identitet. I vårt samhälle finns olika normer och det är en väldigt stor press på ungdomar, de ska nå upp till de normativa krav som samhället och omgivningen ställer. Dessutom ska de kunna hantera detta tillsammans med alla olika val som finns i samhället. Det har blivit en allt längre process att forma sin egen identitet, för dagens ungdomar betyder det att det sker konstant en identitetsutveckling där de formar sin identitet om och om igen tills de kommer in i vuxenlivet. Ungdomars identitetsutveckling beror i hög grad på omgivningen, det vill säga hemmet, skolan, arbetsplatsen och samhället. Dessutom upplever den unga människan en allt längre period då hon inte är produktionsduglig, men är mycket duglig som konsument. Konsumtionen fungerar som ett sätt att forma sin egen personlighet. Ungdomarna använder produkter och varumärken för att få inflytande och för att bygga en egen personlighet. En viktig aspekt är hur nöjda ungdomar är med olika konsumtionsrelaterade områden och hur dessa områden samspelar med hur nöjda de är med tillvaron i allmänhet. Ungdomarna och ungdomskulturen anses vara en så kallad barometer för förändringar av värderingar och attityder i samhället. Det är därför viktigt att ta i beaktande hurdana värderingar och tankar ungdomarna har och lära oss att förstå dem. Ett annat problem som dykt upp genom forskning om ungdomar och ungdomskultur är att det har blivit allt svårare för ungdomarna att uppfatta vad tillvaro egentligen är och hur man stöder sin egen tillvaro i samhället, exempelvis genom att man hänvisar till sin utbildning, sitt yrke eller sitt arbete. Ungdomarna har svårt att komma in på arbetsmarknaden och på en utbildning, därför har ungdomarna svårt att hitta element som stöder ungdomens tillvaro och identitetsbildning. Hur ungdomen förhåller sig till arbete och utbildning går oftast hand i hand med hur ungdomen upplever pengar, uppehälle och konsumtion. 7

8 2 DET POSTMODERNA SAMHÄLLET För att beskriva postmaterialism använder man värderingar vars mål är att betona en människas självförtroende. Postmodernismen är en tid då det inte finns några gränser, och där ingenting är på förhand givet. Enligt Wikipedia (2009) är den postmoderna människan både rot- och rastlös och livet ses som en uppsättning av kortvariga förflyttningar och rollbyten. Människor gör insats i hög grad till individuella projekt, och jagar efter såkallade nu-upplevelser. Det postmoderna samhället är ett samhälle där var och en ständigt måste skapa och omskapa sitt eget jag och sin egen verklighet. Postmodernismen föddes efter industrialismen. I och med postmodernismen har det uppkommit ny teknologi och en utvecklad informationsteknologi. Globala informationsnät är typiskt för postmodernismen, vilket leder till kulturella förändringar runtomkring i världen. Den postmoderna tiden leder också till förändringar i människors attityder, värderingar och livsstil. Postmodernismen berör ändå endast de rikare länderna. I dagens värld har de stora ideologierna mist sin betydelse, exempelvis bibeln och marxismen. På detta sätt är samhället för tillfället i en moralisk nedgång. (jfr Helve 1993:99 100) Man kan förklara postmaterialismen med två antaganden. Det första antagandet är teorin om knapphet, där man prioriterar högst det som det råder brist på i samhället. Den andra hypotesen behandlar hypotesen om socialisering, det vill säga en människas grundläggande värderingar är i stort sett de som människan lärt sig under sin ungdomstid. Om man slår ihop dessa två hypoteser kan man se att de generationer som fötts efter andra världskriget har haft en relativt trygg ekonomisk bakgrund, och därför har de inte lika högt värdesatt ekonomisk och fysisk säkerhet. Dessa generationers prioritering har varit mot livskvalitet och immateriella värderingar. Värderingarna har förändrats från materiella till postmateriella. Om inte de grundläggande fysiska behoven blir uppfyllda är immateriella värderingarna av liten betydelse. Till exempel svältande människor kan göra nästan vad som helst för att få mat. (Inglehart 1990:67 68) De ungdomar som har postmaterialistiska värderingar ser kritiskt på teknologi, vetenskap och ekonomisk tillväxt. Dagens ungdomar har jämfört med sina föräldrar en mer omfattande utbildning och har lärt sig tänka kritiskt. På grund av att dagens ungdom har en mer omfattande utbildning och större ekonomisk trygghet har ungdomen 8

9 därmed annorlunda värderingar och attityder än sina föräldrar. Även informationen når människan mycket snabbare än tidigare, detta har naturligtvis lett till en kritisk attityd mot samhället och flera alternativa rörelser har blivit allt populärare, till exempel Greenpeace och Amnesty. (Helve 1993:101) 3 SOCIALISATIONSPROCESSEN Under barndomen och ungdomstiden sker en socialisationsprocess, det vill säga det är då människan börjar forma sina egna värderingar och normer. Socialisationsprocessen är en process som alla upplever för att bli vuxen, det är en process som man genom går då man blir en samhällsnyttig individ. De centrala faktorerna inom denna process är i riktigt unga år familjen och det värdesystem som omgivningen lämnar. Då barnet blir äldre utvidgas barnets egen referensram, detta sker på grund av att skolan och kamraterna kommer att vara en viktig faktor i själva socialisationsprocessen. (Bjurström 1980:21) Då man talar om socialisationsprocessen brukar man även tala om internalisering, som är ett viktigt begrepp inom socialisationsprocessen. Internaliseringen beskriver hur omgivningens normer och värderingar sammansmälter med vårt eget medvetande. Internaliseringen är den process då något i vår omgivning (det yttre) återges på något i vårt eget medvetande (det inre), och till slut blir en del av det egna jaget. Det vill säga genom internaliseringsprocessen formas den uppväxande individen av omgivningen. (Bjurström 1980:21) Enligt Bjurström (1980:21) består samhället av människor och detta innebär i sin tur att vi inte är enbart är passiva mottagare av intryck, utan att vi också påverkar den omgivning vi lever i. Detta kallas för externaliseringsprocess. Det vill säga en människa är en aktiv del av sin egen omgivning, därmed lär man sig att hantera den och organisera den på ett nytt sätt. En människa slutar aldrig att lära sig eller att bearbeta sitt värdesystem. Socialisationsprocessen är ständig, men den socialisationsprocess som inträffar under barndomen och ungdomen är av större betydelse än den som sker under vuxentiden. 9

10 4 UNGDOM Det finns flera teorier om när ungdomskulturen egentligen har upstått. Enligt Ilkka Heiskanen och Ritva Mitchell (1985:10 15) har ungdomskulturen upstått först på talet, då grammofonskivorna kom ut på marknaden och då populärmusiken gav fart åt ungdomskulturen. Vissa påstår att författaren och filosofen Jean Jacques Rousseau (1905) har använt begreppet ungdom redan på 1770-talet. Det finns även många uppfattningar om när ungdomstiden infaller i en människas liv. Rousseau (1905: ) anser att ungdomstiden är från femton till tjugo år, medan utvecklingspsykologen Eduard Spranger (1932:35 36) definierar ungdomsåren på följande sätt: för flickor är ungdomsåren från tretton till nitton år, och för pojkar är ungdomsåren från fjorton till tjugotvå år. I Wikipedia (2009) definieras ungdom på följande sätt: ungdom, ofta förknippat med tonåring, är den period då man fortfarande är ung, men inte längre barn (förutom inom juridik om man fortfarande är under den myndighetsålder som är fastslagen i den stat man bor). Ibland räknas människor i åldern som ungdomar. I Wikipedia (2009) definieras tonåring på följande sätt: Ordet tonåring, som är bildat efter engelskans teenager, bygger på en observation av svenska räkneords sammansättning: Orden tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton och nitton slutar alla på ändelsen -ton (jämför engelskans -teen). En tonåring är alltså en person som är 13 till 19 år gammal. Begreppet tonåring har uppstått under 1900-talet, och speglar en förändrad verklighet för barn och ungdomar. I det gamla bondesamhället var man barn tills man blev vuxen (ofta i samband med konfirmation eller värnplikt), men tonårstiden eller ungdomstiden (som är en längre och mer svårdefinierbar ålder) innebär numera en lång övergångstid, när man fortsätter sin utbildning men samtidigt har möjlighet att vartefter pröva på olika aspekter av vuxenlivet. 10

11 4.1 Ungdomsperioden Den perioden som skiljer barndomsåren från vuxentillvaron kallas för ungdomsperioden. Om man vill beskriva en tonårig kunde man beskriva den som en människa som orienterar sig mot kamraterna och vuxna. Dessutom kan man nämna att efter den unga har frigjort sig från sina föräldrar, fortsätter ungdomen till tonårsperioden. Kortfattat kan man säga att detta är en befrielse från barndomen. (Bjurström 1980:14) Enligt Angelöw & Jonsson (2000:86) pågår ungdomsperioden från 12 till 21 år och tidig vuxenålder från 21 till 35 år. Under ungdomsperioden sker det en ganska snabb utveckling av individen från barn till ungdom, från ungdom till vuxen. Samtidigt sker det en kraftig fysisk utveckling. De unga blir varse om det motsatta könet, nya uppgifter och vuxenvärlden. Hela omgivningen kommer att ställa större krav på ungdomarnas självuppfattning och identitet. Under ungdomsperioden kommer de unga att uppleva en existenskris kring själva identiteten och eventuellt upplevd en identitetsförvirrning eller negativ identitet. Förr var föräldrar och skola viktiga relationer, men under ungdomsperioden ökar kamratrelationerna som i sin tur hjälper individen att hitta sin egen identitet. Om existenskrisen överlevs på ett förnuftigt sätt, utvecklar ungdomarna en känsla av att ha funnit sig själva. Under den tidiga vuxenåldern kommer individen in i arbetslivet, studerar och utbildar sig och därmed får hon/han en strakare förbindelse med andra människor. Om utvecklingen går bra blir individen anpassad i arbetslivet, finner en partner och vågar väcka intresse och därmed uppnår hon/han en grundläggande identitetskänsla av kärlek och tillväxt. Då upplever individen social gemenskap. (Angelöw & Jonsson 2000:86) 4.2 Ungdomskulturen I dagens samhälle lever de olika generationerna i skilda fysiska, sociala och kulturella miljöer. Åldersklasserna spelar en stor roll då man ska indela människor i olika sociala kategorier. Ju mer åldersklasser det finns i samhället, desto mer söker sig individerna i detta samhälle till sina jämnåriga. På detta sätt uppstår speciella åldersegregerade deloch subkulturer, det vill säga ungdomskulturer. (Bjurström 1980:15 16) 11

12 Det har ända sedan 1950-talet funnits traditioner inom ungdomskulturen. Ungdomskulturen förändras ständigt på grund av att det politiska klimatet och på vad den massiva tonårsmarknaden erbjuder ungdomarna. Ungdomskulturen har tolkats och ansetts vara en motkultur eller en oppositionskultur, detta tyder på att ungdomskultur ofta använts för att beskriva på vilket sätt ungdomarnas värdesystem avviker från de vuxnas. Då man talar om ungdomskultur förknippar man det ofta med mediekultur. Det var först efter andra världskriget som mediekulturens inflytande blev tydlig som följd av att olika elektroniska innovationer började utnyttjas inom varuproduktionen. I och med att dessa medieprodukter fördes ut på varumarknaden ökade också mediekulturens inflytande bland ungdomarna. Under efterkrigstiden förändrades ungdomsperioden, detta berodde på att ungdomarnas köpkraft ökade och tonårsmarknaden växte fram. Denna nya konsumtionsinriktning förändrade socialisationsprocessen och gav en början till en ny form av ungdomskultur. (Bjurström 1980:49 50) Mediekulturen erbjuder ungdomarna en speciell musikstil, mode, ungdomstidningar och ungdomsprogram. Till ungdomsskedet hör bland annat symboler, bland annat klädstil, smycken och musik. Dessa symboler informerar ungdomen och ungdomens omgivning om ungdomens självständighet. Den kommersiella ungdomskulturen smälter ihop ungdomarna på ett socialt sätt till en enhetlig grupp och samtidigt skapar den enhetliga värden och attityder. En hel del undersökningar har kommit fram till att under själva pubertetsåldern har massmedierna sitt största inflytande på ungdomarnas världsbild. Dessutom ökar mediekulturen kontakterna mellan de jämnåringarna och förstärker de ungas egna identiteter. Ungdomskulturerna spelar en stor roll för ungdomarna då de börjar bli fullvuxna, de hjälper ungdomarna att begripa frigörelsen från sin barndom. (Helve 1993:17 18) 12

13 4.3 Ungdomsperioden i dagens samhälle Nuförtiden går majoriteten av ungdomarna igenom en 2- eller 3-årig gymnasieutbildning efter den obligatoriska skolpliktens slut, och efter detta utbildar de sig vidare. Detta betyder att ungdomarna ställs utanför fasta arbeten och detta ökar antalet ungdomar sysselsatta i deltidsarbete. Många studerar och arbetar samtidigt. Ungdomarna kommer in på arbetsmarknaden och i produktionslivet vid en allt högre ålder, och detta medför att utbildningstiden och ungdomstiden blir allt längre. (Bjurström 1980:43) Ingenjörer och ekonomer har fått mer politiskt inflytande i det moderna samhället och traditioner från det äldre industriella samhället har försvunnit. Detta påverkar alla livsområden, bland annat bostadsområden, utbildningsinstitutioner och sätt att kommunicera. Orsaken till varför de äldre industriella traditionerna har försvunnit är den kapitaliska ekonomins utveckling. Thomas Ziehe (1993) talar om den kulturella frigörelsen och om den kulturella moderniseringen, med detta menar han bland annat att basen för att forma sin identitet inte längre än de traditionella intrycken. Det finns stora skillnader mellan beteendemönster och levnadssätt då man jämför den äldre generationens ungdom och den moderna ungdomen. Nuförtiden viker den protestantiska uppfattningen om arbetet som en plikt, uppfattningen om vikten av att spara, auktoritetstro och den kristna synen på relationer mellan könen. Den kulturella frigörelsen syns i levnadssätt, inställningen till bruksföremål, fritidsvanor, familjeförhållanden och hur man upplever tid. Förändringen påverkar även människans psykiska struktur. (Ziehe 1991:16 27) 13

14 För att få en överskådlig bild av socialisationsprocessen idagens samhälle, kan man utgå från figur 1. Figur 1. Socialisationsprocessen i dagens samhälle (Erling Bjurström 1980:45). Hela modellen ger en helhetsbild av de samhällsramar som bygger upp hela socialisationsprocessen under övergången från barn till vuxen. Vi föds in i en konsumtionsgemenskap, det vill säga familjen, som i vårt nuvarande samhälle är grundstommen i den privata sfären. På grund av att familjen inte längre är inblandad i produktionssfären blir den en del av den privata sfären. (Bjurström 1980:45) Då barn och ungdomar blir konsumenter på tonårsmarknaden tar de del av ett medieutbud som fungerar som en länk mellan den privata och den offentliga sfären. Övergången från barn till vuxen innebär att man tar steget över från expressiv (känslobaserad) verklighet till en instrumentell (ändamålsriktad) verklighet. Övergången från barn till vuxen medför att vi kommer in i nya rollrelationer med dem vi umgås och samarbetar med. För att klara av det vuxna livet krävs det att man ska handla förnuftigt och ändamålsenligt. Dessa krav möter man på utanför familjen, bland annat i skolan och på arbetsplatserna. Själva familjelivet är uppbyggt tvärtom, det vill säga så att man inte behöver prestera något för att ingå i familjegemenskapen. (Bjurström 1980:46) 14

15 Innan man tar steget in på arbetsmarknaden träder man in i konsumtionsrollerna. Först tar man som barn del av familjens gemensamma konsumtionsaktiviteter. När barnen börjar närma sig tonåren förlorar familjen sin karaktär av konsumtionsgemenskap och istället dominerar kamratgänget konsumtionsaktiviteterna. Nuförtiden frigör sig barnen från familjens konsumtionsgemenskap allt tidigare och istället riktar barnen mot en ålderssegregerad konsumtionsmarknad. Genom att konsumera olika varor på tonårsmarknaden kan ungdomarna köpa sig en livsstil eller själv konstruera en. Vid en allt tidigare ålder blir barn och ungdomar såkallade halvt självständiga konsumenter, det vill säga de får själva avgöra vilka varor de vill köpa. Dock är ungdomarna, i de flesta fall, ändå ännu beroende av sina föräldrars inkomster för att kunna konsumera. (Bjurström 1980:46) 5 ATT FORMA SIN EGNA IDENTITET Identiteten formas via uppfattningen om oss själva, grundstenen i vår personlighet, det vill säga det som vi upplever att kännetecknar och skiljer oss från andra, det unika. Identitetsupplevelsen har olika sidor, djupast finns upplevelsen av att jag är. Denna upplevelse tänker man sällan på. Om man har en stabil identitet är den en del av de självklara utgångspunkterna och förutsättningarna i vardagslivet. På en lite högre nivå finns upplevelsen av vem och vad jag är. Denna upplevelse är förknippad med mening och skapande av mening. Det vill säga identiteten i sig svarar mot den mening man gett sina upplevelser, erfarenheter, och de självbilder som är förknippade med dessa. (Wrangsjö 2006: ) Den kulturella frigörelsen i det moderna samhället skapar nya möjligheter och man upplever inte längre identiteten som något statiskt. Moderniseringsprocessen i samhället medför att man kan uppleva identiteten som någonting flexibelt, det vill säga man kan söka, byta och konvertera sin identitet. Detta förändrar den enskilda individens stabila utformningsprocess, det vill säga att forma den egna identiteten blir en livslång process. Man brukar tala om identitetsarbetet, det vill säga ungdomarna genomför ett slags (osynligt) arbete vilket är väldigt tungt och krisartat och där människan själv måste forma sitt egna liv. (Ziehe 1991:27) 15

16 Identiteten fungerar inom olika sociala nätverk. Vår sociala identitet består av alla de grupper vi tillhör och de grupper vi identifierar oss med. Då människorna identifierar sig med sina grupper kan mängden grupper variera och denna mängd kan även variera hos olika människor under olika tidsperioder. Att identifiera sig själv i gruppen kan ske steg för steg, det vill säga individen identifierar sig i några drag som gruppen har och ger upp vissa andra drag. Vissa individuella skillnader finns i vilken grad den sociala identiteten styr individen i stället för den personliga identiteten. (Liebkind 1988:70,75) 5.1 Ungdomar och identitet I dagens samhälle är ungdomarna varuproducenternas idealkunder. På tonårsmarknaden sker modesvängningar och nya livsstilar ersätter varandra. Dessa svängningar beror på att ungdomarna står utanför produktionen, det vill säga ungdomarna kan inte bygga upp sina identitets- och gruppmarkeringar på samma grund som vuxna exempelvis på en yrkesroll eller ett arbete. Vuxnas yrkesroll och deras deltagande i produktionen bestämmer till stor del konsumtionsmönstren, jaguppfattningen och grupptillhörigheten. För ungdomarna är det i första hand konsumtionsmöjligheterna som erbjuder dem förutsättningar för identitetsbildning och grupptillhörighet. Därför är det mycket lättare att locka ungdomar till att konsumera nya livsstilar, modeideal och varuidentiteter. (Bjurström 1980:48) Det kommer att ske ett såkallat identitetsbrott då individen förkastar den identitet han tidigare byggt upp och anpassar sin självuppfattning efter nya roll- och livsstilsmodeller. Då individen träder in i vuxenlivet är detta ett märke på att individen förenas i produktionssfären som han tidigare isolerats från och ges för första gången en möjlighet för en produktionsidentitet, därför är yrkesrollen en viktig grundsten för vuxenidentiteten. Inträdet i vuxenlivet medför att individen får nya möjligheter och förutsättningar att bygga upp en social identitet. Varje gång då individen tar steget från en åldersklass till en annan förändras förutsättningarna att komma underfund med sig själv, i likhet med att komma underfund med samhället. (Bjurström 1980:162) 16

17 Figur 2. Hur individens livsmiljö påverkar själva identitetsbildningen. Figur 2 visar hur ungdomens omgivning påverkar själva identiteten. Samhället (massmedia), skolan, hemmet, arbete och fritid påverkar individen och individens sätt att se på världen. Den närmaste omgivningen för ungdomen är hemmet, kamraterna, skolan och fritisaktiviteterna. Ungdomarna utvecklar en så kallad social kompetens i umgänget med varandra. När man vet hur andra tycker och tänker, vet man också hur man ska bete sig och umgås med andra människor. För att kunna nå en social kompetens måste man ha en egen uppskattning av sig själv och dessutom få andras uppskattning. 6 KONSUMTION Konsumtionen en mental erfarenhet, en process i människans hjärna och medvetande (Bocock 1993:51). Konsumtion är en process som innehåller flera olika aktiviteter, bland annat val av produkter och tjänster, inköp och användning. Själva processen att köpa och att konsumera kan blanda in många människor som antingen kan ha inflytande över köpvalet eller köpa och använda produkten. 17

18 Enligt Ken Peattie (1998:148) brukar marknadsförare se på konsumtion som tillfredsställelse av önskemål och behov genom produkters egenskaper och tekniska prestanda. Han påstår att sociologerna ser konsumtionen som en symbolisk och social process där produkter konsumeras, inte för vad de är och gör, utan för vad de symboliserar. I traditionell ekonomisk forskning brukar konsumtion jämställas med själva köpet av en vara eller en tjänst. Oftast inleds köpet av förberedelser som går ut på att skaffa information av olika slag, exempelvis om varans funktion, användbarhet, pris, kvalitet, vad andra personer köpt eller använder. Då man ser på konsumtion som en process kan man urskilja fyra steg: köpet (inklusive förberedelser), inpassning, användning och förbrukning. Själva processen kan vara kort eller lång. En tjänst kan förbrukas direkt, exempelvis spel på en automat, köp av ett abonnemang för mobiltelefonen. Det samma gäller för varor, det vill säga en vara kan förbrukas snabbt eller långsamt. Exempelvis en glass som ger mättnad för en stund eller en dator som kan användas under en lång tid. (Ellegård & Sturesson 2003:9) Enligt Ellegård & Sturesson (2003:10) kan själva köpet uppfattas ur flera olika synvinklar. En av dessa synvinklar är förberedelser, som exempelvis inhämtande av kunskap om den produkt som ska köpas. En annan synvinkel är att se på val och beslut, det vill säga hur man handlar och var man handlar. En tredje synvinkel är att se på handlandet som ett nöje, man kan se det som en social process och som en livsstil. Till slut är det viktigt att nämna själva förbrukningen i konsumentbegreppet. Förbrukningen är bland annat att äta upp ett bröd och att förbränna bensin under en färd. Det kan dock vara den process då resterna av den konsumerade produkten ska lämna hushållet eller konsumtionsplatsen för att komma i avloppet eller komposttunnan. 18

19 6.1 Konsumentbeteende Konsumentbeteende innebär inte enbart forskning om beteende utan även om tankar och känslor både i samband med, före och efter köp. Forskning inom konsumentbeteende kräver förståelse för konsumenters känslor, tankar, beteende och omgivningsfaktorer samt att konsumentbeteende är dynamiskt, det vill säga såväl konsumenter som samhället vi lever i förändras ständigt. Forskning om konsumentbeteende inom ämnet marknadsföring har lånat teorier och metoder från psykologi, antropologi och sociologi. (jfr Ellegård & Sturesson 2003:120) Under 1950-talet började konsumentbeteende utvecklas som forskningsområde inom marknadsföringsämnet i USA. Forskning om konsumenter och konsumtion har dock funnits betydligt längre tillbaks i tiden. Utvecklingen av konsumentbeteendeforskningen beskrivas utifrån tre olika tidsperioder. Den första perioden var under 1930-talet och var den så kallade formella separationen mellan marknadsföring och nationalekonomi. Detta skedde genom etablerandet av organisationen American Marketing Association och tidskriften Journal of Marketing. Forskning inom marknadsföring och konsumentbeteende han influeras till viss del av ämnets rötter i nationalekonomi. Den andra perioden var under talet i USA då konsumentbeteende började utvecklas som forskningsområde inom marknadsföringsämnet. Den tredje perioden började i början av 1980-talet då nya forskningsperspektiv började utvecklas. (Belk 1995:55 57) Belk har illustrerat detta i tabell 1, där han beskriver en övergång från gamla till nya perspektiv. 19

20 Gamla perspektiv Nya perspektiv Positivt Icke-positivt * experiment/survey * etnografer * kvantitativa * kvalitativa * a prioriteori * framväxande teori Nationalekonomi/psykologi Sociologi/antropologi Mikro Makro/kulturell * fokus på köp * fokus på konsumtion * betoning på kognition * betoning på känslor * amerikansk *multikulturell Tabell 1. Gamla och nya perspektiv i konsumentbeteendeforskning (Belk, 1995). Konsumentbeteendestudier i ett historiskt och internationellt perspektiv fokuserat inom marknadsföringsområdet till stor del på själva köpet, medan konsumtion i form av användning, förbrukning, underhåll och återvinning fått mindre uppmärksamhet. Den historiska överblicken på ämnet konsumtion gör det möjligt att dra vissa slutsatser om hur synen på konsumtionen förändrats över tid. Antaganden om att konsumenten har fullständig information som han/hon använder i sitt beslutsbefattande är omoderna. Konsumenter påverkas av känslor och den situation de befinner sig i. Dagens konsument kan uppleva ett informationsöverflöd, och istället för en omfattande beslutsprocess kan olika tumregler användas, som exempelvis köpa samma varumärke, billigaste varan, miljömärkt etc. Informationsteknologin medför att avståndet mellan producent och konsument minskar i och med att man kan ha direktkontakt via nätet. Konsumenter kan även forma allianser på nätet och på så sätt bli starka tillsammans; konsumenter med erfarenheter av en vara berättar för konsumenter som vill ha information om samma vara eller tjänst. Ett samhälle med hög förändringstakt kan även innebära att barn ibland har kunskap som föräldrar saknar. (Belk 1995:56 57) 20

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Konsumentbeteende ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Sven Bergvall Doktorand Indek Kulturellt varumärkesperspektiv Sony Ericsson som case Dagens föreläsning Kund vs. Konsument Vad är konsumentbeteende?

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN? LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument.

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida- Skola & Förskola-Mål och kvalitete- Styrdokument. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 1-3 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 6 Sida 1 / 5 Namn: PRIDE-hemuppgift SJÄTTE TRÄFFEN Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser Uppfostringsmetoder som stöder barnets utveckling är en av grunderna

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars psykiska mående Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION. Läroämnets uppdrag 1 RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1. Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1. BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella Meningsskapande och socialisering. är processer som finns i oändliga

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är

Hur stor är sannolikheten att någon i klassen har en katt? Hur stor är Karin Landtblom Hur sannolikt är det? Uttrycket Hur sannolikt är det på en skala? använder många till vardags, ofta med viss ironi. I denna artikel om grunder för begreppet sannolikhet åskådliggör författaren

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Identitet - vilka är du?

Identitet - vilka är du? Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är

Läs mer

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Cecilia Solér Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Ju mer vi tjänar desto mer bidrar vi till klimatförändringarna!

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden Av Mia Börjesson Hela livet kan ses som en resa där varje del av livet är en etapp framåt. Barndomen eller tonåren är således inga destinationer eller

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

ReKo Bildanalysen steg för steg

ReKo Bildanalysen steg för steg ReKo Bildanalysen steg för steg Denotation (bildbeskrivning) - Vad är det som skildras? - Vad ser vi i bilden: människor, saker, miljöer etc.? - Hur ser de/det ut? - Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel,

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation

LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse: Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

MÄNNISKANS LIVSCYKEL

MÄNNISKANS LIVSCYKEL MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Pedagogikens systemteori

Pedagogikens systemteori Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Livet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om

Läs mer