Ungdomar, identitet och konsumtion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomar, identitet och konsumtion"

Transkript

1 Ungdomar, identitet och konsumtion Martina Lönnberg Martina Lönnberg Examensarbete Företagsekonomi 2010

2 Martina Lönnberg

3 EXAMENSARBETE Arcada Utbildningsprogram: Företagsekonomi Identifikationsnummer: 6936 Författare: Martina Lönnberg Arbetets namn: Ungdomar, identitet och konsumtion Handledare (Arcada): Peter Mildén Uppdragsgivare: Sammandrag: Detta examensarbete har utförts som en del av ett forskningsprojekt benämnt Young Undersökningen baserar sig på antaganden att det har skett betydande förändringar såväl i värderingar, attityder och beteenden bland den generation av ungdomar som har vuxit upp med Internet, globalisering och kommersialisering av personliga relationer. Syftet med detta examensarbete var att kartlägga ungdomars identitet gentemot ungdomarnas konsumtion. Avsikten med undersökningen var att se hur ungdomarna formar sin egen identitet och hur ungdomars konsumtion ser ut. Metoden för undersökningen var en kvalitativ forskningsintervju, och själva materialet bestod av ungdomar i åldern 16 och 24. Intervjun gav i stort sätt liknande svar i båda åldersgrupperna. Nyckelord: Ungdom, identitet, konsumtion Sidantal: 59 Språk: Svenska Datum för godkännande:

4 DEGREE THESIS Arcada Degree Programme: Identification number: 6936 Author: Martina Lönnberg Title: Supervisor (Arcada): Peter Mildén Commissioned by: Abstract: This thesis has been carried out as part of a research project called Young The study is based on assumptions that have been significant changes both in values, attitudes and behavior among the young generation who have grown up with the Internet, globalization and commercialization of personal relationships. The purpose of this study was to identify young people's identity in relation to youth consumption and to see how young people shape their own identity and how their consumption looks like. The method of this research was a qualitative research interview, and the material consisted of young people aged between 16 and 24. The interview resulted in significant ways similar responses in both age groups. Keywords: Youth, identity, consumption Number of pages: 59 Language: Swedish Date of acceptance:

5 INNEHÅLL 1 INLEDNING DET POSTMODERNA SAMHÄLLET SOCIALISATIONSPROCESSEN UNGDOM Ungdomsperioden Ungdomskulturen Ungdomsperioden i dagens samhälle ATT FORMA SIN EGNA IDENTITET Ungdomar och identitet KONSUMTION Konsumentbeteende Konsumtionen idag Ungdomars konsumtion Ungdomar och livsstil SLUTSATSER ANGÅENDE UNGDOMARS IDENTITET OCH KONSUMTION SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METOD Urval Avgränsningar FRÅGEGUIDE Tema 1: Ungdomskultur Tema 2: Utbildning och arbete Tema 3: Socialisationsprocessen och identiteten Tema 4: Familj Tema 5: Konsumtion Sammanställning Genomförandet av intervjuerna Analysmetod RESULTAT De yngre informanterna, 16-åringarna...33

6 Tema 1: Ungdomskultur Utbildning och arbete Tema 3: Socialisationsprocessen och identiteten Tema 4: Familj Tema 5: Konsumtion De äldre informanterna, 24-åringarna Tema 1: Ungdomskultur Utbildning och arbete Tema 3: Socialisationsprocessen och identiteten Tema 4: Familj Tema 5: Konsumtion DISKUSSION Skillnader mellan 16-åringarna och 24-åringarna Reliabilitet och validitet...59 KÄLLOR Bilagor: Bilaga 1: Intervju 1, yngre 1 (Y1) Bilaga 2: Intervju 2, yngre 2 (Y2) Bilaga 3 : Intervju 3, yngre 3 (Y3) Bilaga 4: Intervju 4, äldre 1 (Ä1) Bilaga 5: Intervju 5, äldre 2 (Ä2) Bilaga 6: Intervju 6, äldre 3 (Ä3)

7 1 INLEDNING Uppkomsten av det moderna samhället medför att förutsättningarna förändras drastiskt för individen att forma sin identitet. I vårt samhälle finns olika normer och det är en väldigt stor press på ungdomar, de ska nå upp till de normativa krav som samhället och omgivningen ställer. Dessutom ska de kunna hantera detta tillsammans med alla olika val som finns i samhället. Det har blivit en allt längre process att forma sin egen identitet, för dagens ungdomar betyder det att det sker konstant en identitetsutveckling där de formar sin identitet om och om igen tills de kommer in i vuxenlivet. Ungdomars identitetsutveckling beror i hög grad på omgivningen, det vill säga hemmet, skolan, arbetsplatsen och samhället. Dessutom upplever den unga människan en allt längre period då hon inte är produktionsduglig, men är mycket duglig som konsument. Konsumtionen fungerar som ett sätt att forma sin egen personlighet. Ungdomarna använder produkter och varumärken för att få inflytande och för att bygga en egen personlighet. En viktig aspekt är hur nöjda ungdomar är med olika konsumtionsrelaterade områden och hur dessa områden samspelar med hur nöjda de är med tillvaron i allmänhet. Ungdomarna och ungdomskulturen anses vara en så kallad barometer för förändringar av värderingar och attityder i samhället. Det är därför viktigt att ta i beaktande hurdana värderingar och tankar ungdomarna har och lära oss att förstå dem. Ett annat problem som dykt upp genom forskning om ungdomar och ungdomskultur är att det har blivit allt svårare för ungdomarna att uppfatta vad tillvaro egentligen är och hur man stöder sin egen tillvaro i samhället, exempelvis genom att man hänvisar till sin utbildning, sitt yrke eller sitt arbete. Ungdomarna har svårt att komma in på arbetsmarknaden och på en utbildning, därför har ungdomarna svårt att hitta element som stöder ungdomens tillvaro och identitetsbildning. Hur ungdomen förhåller sig till arbete och utbildning går oftast hand i hand med hur ungdomen upplever pengar, uppehälle och konsumtion. 7

8 2 DET POSTMODERNA SAMHÄLLET För att beskriva postmaterialism använder man värderingar vars mål är att betona en människas självförtroende. Postmodernismen är en tid då det inte finns några gränser, och där ingenting är på förhand givet. Enligt Wikipedia (2009) är den postmoderna människan både rot- och rastlös och livet ses som en uppsättning av kortvariga förflyttningar och rollbyten. Människor gör insats i hög grad till individuella projekt, och jagar efter såkallade nu-upplevelser. Det postmoderna samhället är ett samhälle där var och en ständigt måste skapa och omskapa sitt eget jag och sin egen verklighet. Postmodernismen föddes efter industrialismen. I och med postmodernismen har det uppkommit ny teknologi och en utvecklad informationsteknologi. Globala informationsnät är typiskt för postmodernismen, vilket leder till kulturella förändringar runtomkring i världen. Den postmoderna tiden leder också till förändringar i människors attityder, värderingar och livsstil. Postmodernismen berör ändå endast de rikare länderna. I dagens värld har de stora ideologierna mist sin betydelse, exempelvis bibeln och marxismen. På detta sätt är samhället för tillfället i en moralisk nedgång. (jfr Helve 1993:99 100) Man kan förklara postmaterialismen med två antaganden. Det första antagandet är teorin om knapphet, där man prioriterar högst det som det råder brist på i samhället. Den andra hypotesen behandlar hypotesen om socialisering, det vill säga en människas grundläggande värderingar är i stort sett de som människan lärt sig under sin ungdomstid. Om man slår ihop dessa två hypoteser kan man se att de generationer som fötts efter andra världskriget har haft en relativt trygg ekonomisk bakgrund, och därför har de inte lika högt värdesatt ekonomisk och fysisk säkerhet. Dessa generationers prioritering har varit mot livskvalitet och immateriella värderingar. Värderingarna har förändrats från materiella till postmateriella. Om inte de grundläggande fysiska behoven blir uppfyllda är immateriella värderingarna av liten betydelse. Till exempel svältande människor kan göra nästan vad som helst för att få mat. (Inglehart 1990:67 68) De ungdomar som har postmaterialistiska värderingar ser kritiskt på teknologi, vetenskap och ekonomisk tillväxt. Dagens ungdomar har jämfört med sina föräldrar en mer omfattande utbildning och har lärt sig tänka kritiskt. På grund av att dagens ungdom har en mer omfattande utbildning och större ekonomisk trygghet har ungdomen 8

9 därmed annorlunda värderingar och attityder än sina föräldrar. Även informationen når människan mycket snabbare än tidigare, detta har naturligtvis lett till en kritisk attityd mot samhället och flera alternativa rörelser har blivit allt populärare, till exempel Greenpeace och Amnesty. (Helve 1993:101) 3 SOCIALISATIONSPROCESSEN Under barndomen och ungdomstiden sker en socialisationsprocess, det vill säga det är då människan börjar forma sina egna värderingar och normer. Socialisationsprocessen är en process som alla upplever för att bli vuxen, det är en process som man genom går då man blir en samhällsnyttig individ. De centrala faktorerna inom denna process är i riktigt unga år familjen och det värdesystem som omgivningen lämnar. Då barnet blir äldre utvidgas barnets egen referensram, detta sker på grund av att skolan och kamraterna kommer att vara en viktig faktor i själva socialisationsprocessen. (Bjurström 1980:21) Då man talar om socialisationsprocessen brukar man även tala om internalisering, som är ett viktigt begrepp inom socialisationsprocessen. Internaliseringen beskriver hur omgivningens normer och värderingar sammansmälter med vårt eget medvetande. Internaliseringen är den process då något i vår omgivning (det yttre) återges på något i vårt eget medvetande (det inre), och till slut blir en del av det egna jaget. Det vill säga genom internaliseringsprocessen formas den uppväxande individen av omgivningen. (Bjurström 1980:21) Enligt Bjurström (1980:21) består samhället av människor och detta innebär i sin tur att vi inte är enbart är passiva mottagare av intryck, utan att vi också påverkar den omgivning vi lever i. Detta kallas för externaliseringsprocess. Det vill säga en människa är en aktiv del av sin egen omgivning, därmed lär man sig att hantera den och organisera den på ett nytt sätt. En människa slutar aldrig att lära sig eller att bearbeta sitt värdesystem. Socialisationsprocessen är ständig, men den socialisationsprocess som inträffar under barndomen och ungdomen är av större betydelse än den som sker under vuxentiden. 9

10 4 UNGDOM Det finns flera teorier om när ungdomskulturen egentligen har upstått. Enligt Ilkka Heiskanen och Ritva Mitchell (1985:10 15) har ungdomskulturen upstått först på talet, då grammofonskivorna kom ut på marknaden och då populärmusiken gav fart åt ungdomskulturen. Vissa påstår att författaren och filosofen Jean Jacques Rousseau (1905) har använt begreppet ungdom redan på 1770-talet. Det finns även många uppfattningar om när ungdomstiden infaller i en människas liv. Rousseau (1905: ) anser att ungdomstiden är från femton till tjugo år, medan utvecklingspsykologen Eduard Spranger (1932:35 36) definierar ungdomsåren på följande sätt: för flickor är ungdomsåren från tretton till nitton år, och för pojkar är ungdomsåren från fjorton till tjugotvå år. I Wikipedia (2009) definieras ungdom på följande sätt: ungdom, ofta förknippat med tonåring, är den period då man fortfarande är ung, men inte längre barn (förutom inom juridik om man fortfarande är under den myndighetsålder som är fastslagen i den stat man bor). Ibland räknas människor i åldern som ungdomar. I Wikipedia (2009) definieras tonåring på följande sätt: Ordet tonåring, som är bildat efter engelskans teenager, bygger på en observation av svenska räkneords sammansättning: Orden tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton och nitton slutar alla på ändelsen -ton (jämför engelskans -teen). En tonåring är alltså en person som är 13 till 19 år gammal. Begreppet tonåring har uppstått under 1900-talet, och speglar en förändrad verklighet för barn och ungdomar. I det gamla bondesamhället var man barn tills man blev vuxen (ofta i samband med konfirmation eller värnplikt), men tonårstiden eller ungdomstiden (som är en längre och mer svårdefinierbar ålder) innebär numera en lång övergångstid, när man fortsätter sin utbildning men samtidigt har möjlighet att vartefter pröva på olika aspekter av vuxenlivet. 10

11 4.1 Ungdomsperioden Den perioden som skiljer barndomsåren från vuxentillvaron kallas för ungdomsperioden. Om man vill beskriva en tonårig kunde man beskriva den som en människa som orienterar sig mot kamraterna och vuxna. Dessutom kan man nämna att efter den unga har frigjort sig från sina föräldrar, fortsätter ungdomen till tonårsperioden. Kortfattat kan man säga att detta är en befrielse från barndomen. (Bjurström 1980:14) Enligt Angelöw & Jonsson (2000:86) pågår ungdomsperioden från 12 till 21 år och tidig vuxenålder från 21 till 35 år. Under ungdomsperioden sker det en ganska snabb utveckling av individen från barn till ungdom, från ungdom till vuxen. Samtidigt sker det en kraftig fysisk utveckling. De unga blir varse om det motsatta könet, nya uppgifter och vuxenvärlden. Hela omgivningen kommer att ställa större krav på ungdomarnas självuppfattning och identitet. Under ungdomsperioden kommer de unga att uppleva en existenskris kring själva identiteten och eventuellt upplevd en identitetsförvirrning eller negativ identitet. Förr var föräldrar och skola viktiga relationer, men under ungdomsperioden ökar kamratrelationerna som i sin tur hjälper individen att hitta sin egen identitet. Om existenskrisen överlevs på ett förnuftigt sätt, utvecklar ungdomarna en känsla av att ha funnit sig själva. Under den tidiga vuxenåldern kommer individen in i arbetslivet, studerar och utbildar sig och därmed får hon/han en strakare förbindelse med andra människor. Om utvecklingen går bra blir individen anpassad i arbetslivet, finner en partner och vågar väcka intresse och därmed uppnår hon/han en grundläggande identitetskänsla av kärlek och tillväxt. Då upplever individen social gemenskap. (Angelöw & Jonsson 2000:86) 4.2 Ungdomskulturen I dagens samhälle lever de olika generationerna i skilda fysiska, sociala och kulturella miljöer. Åldersklasserna spelar en stor roll då man ska indela människor i olika sociala kategorier. Ju mer åldersklasser det finns i samhället, desto mer söker sig individerna i detta samhälle till sina jämnåriga. På detta sätt uppstår speciella åldersegregerade deloch subkulturer, det vill säga ungdomskulturer. (Bjurström 1980:15 16) 11

12 Det har ända sedan 1950-talet funnits traditioner inom ungdomskulturen. Ungdomskulturen förändras ständigt på grund av att det politiska klimatet och på vad den massiva tonårsmarknaden erbjuder ungdomarna. Ungdomskulturen har tolkats och ansetts vara en motkultur eller en oppositionskultur, detta tyder på att ungdomskultur ofta använts för att beskriva på vilket sätt ungdomarnas värdesystem avviker från de vuxnas. Då man talar om ungdomskultur förknippar man det ofta med mediekultur. Det var först efter andra världskriget som mediekulturens inflytande blev tydlig som följd av att olika elektroniska innovationer började utnyttjas inom varuproduktionen. I och med att dessa medieprodukter fördes ut på varumarknaden ökade också mediekulturens inflytande bland ungdomarna. Under efterkrigstiden förändrades ungdomsperioden, detta berodde på att ungdomarnas köpkraft ökade och tonårsmarknaden växte fram. Denna nya konsumtionsinriktning förändrade socialisationsprocessen och gav en början till en ny form av ungdomskultur. (Bjurström 1980:49 50) Mediekulturen erbjuder ungdomarna en speciell musikstil, mode, ungdomstidningar och ungdomsprogram. Till ungdomsskedet hör bland annat symboler, bland annat klädstil, smycken och musik. Dessa symboler informerar ungdomen och ungdomens omgivning om ungdomens självständighet. Den kommersiella ungdomskulturen smälter ihop ungdomarna på ett socialt sätt till en enhetlig grupp och samtidigt skapar den enhetliga värden och attityder. En hel del undersökningar har kommit fram till att under själva pubertetsåldern har massmedierna sitt största inflytande på ungdomarnas världsbild. Dessutom ökar mediekulturen kontakterna mellan de jämnåringarna och förstärker de ungas egna identiteter. Ungdomskulturerna spelar en stor roll för ungdomarna då de börjar bli fullvuxna, de hjälper ungdomarna att begripa frigörelsen från sin barndom. (Helve 1993:17 18) 12

13 4.3 Ungdomsperioden i dagens samhälle Nuförtiden går majoriteten av ungdomarna igenom en 2- eller 3-årig gymnasieutbildning efter den obligatoriska skolpliktens slut, och efter detta utbildar de sig vidare. Detta betyder att ungdomarna ställs utanför fasta arbeten och detta ökar antalet ungdomar sysselsatta i deltidsarbete. Många studerar och arbetar samtidigt. Ungdomarna kommer in på arbetsmarknaden och i produktionslivet vid en allt högre ålder, och detta medför att utbildningstiden och ungdomstiden blir allt längre. (Bjurström 1980:43) Ingenjörer och ekonomer har fått mer politiskt inflytande i det moderna samhället och traditioner från det äldre industriella samhället har försvunnit. Detta påverkar alla livsområden, bland annat bostadsområden, utbildningsinstitutioner och sätt att kommunicera. Orsaken till varför de äldre industriella traditionerna har försvunnit är den kapitaliska ekonomins utveckling. Thomas Ziehe (1993) talar om den kulturella frigörelsen och om den kulturella moderniseringen, med detta menar han bland annat att basen för att forma sin identitet inte längre än de traditionella intrycken. Det finns stora skillnader mellan beteendemönster och levnadssätt då man jämför den äldre generationens ungdom och den moderna ungdomen. Nuförtiden viker den protestantiska uppfattningen om arbetet som en plikt, uppfattningen om vikten av att spara, auktoritetstro och den kristna synen på relationer mellan könen. Den kulturella frigörelsen syns i levnadssätt, inställningen till bruksföremål, fritidsvanor, familjeförhållanden och hur man upplever tid. Förändringen påverkar även människans psykiska struktur. (Ziehe 1991:16 27) 13

14 För att få en överskådlig bild av socialisationsprocessen idagens samhälle, kan man utgå från figur 1. Figur 1. Socialisationsprocessen i dagens samhälle (Erling Bjurström 1980:45). Hela modellen ger en helhetsbild av de samhällsramar som bygger upp hela socialisationsprocessen under övergången från barn till vuxen. Vi föds in i en konsumtionsgemenskap, det vill säga familjen, som i vårt nuvarande samhälle är grundstommen i den privata sfären. På grund av att familjen inte längre är inblandad i produktionssfären blir den en del av den privata sfären. (Bjurström 1980:45) Då barn och ungdomar blir konsumenter på tonårsmarknaden tar de del av ett medieutbud som fungerar som en länk mellan den privata och den offentliga sfären. Övergången från barn till vuxen innebär att man tar steget över från expressiv (känslobaserad) verklighet till en instrumentell (ändamålsriktad) verklighet. Övergången från barn till vuxen medför att vi kommer in i nya rollrelationer med dem vi umgås och samarbetar med. För att klara av det vuxna livet krävs det att man ska handla förnuftigt och ändamålsenligt. Dessa krav möter man på utanför familjen, bland annat i skolan och på arbetsplatserna. Själva familjelivet är uppbyggt tvärtom, det vill säga så att man inte behöver prestera något för att ingå i familjegemenskapen. (Bjurström 1980:46) 14

15 Innan man tar steget in på arbetsmarknaden träder man in i konsumtionsrollerna. Först tar man som barn del av familjens gemensamma konsumtionsaktiviteter. När barnen börjar närma sig tonåren förlorar familjen sin karaktär av konsumtionsgemenskap och istället dominerar kamratgänget konsumtionsaktiviteterna. Nuförtiden frigör sig barnen från familjens konsumtionsgemenskap allt tidigare och istället riktar barnen mot en ålderssegregerad konsumtionsmarknad. Genom att konsumera olika varor på tonårsmarknaden kan ungdomarna köpa sig en livsstil eller själv konstruera en. Vid en allt tidigare ålder blir barn och ungdomar såkallade halvt självständiga konsumenter, det vill säga de får själva avgöra vilka varor de vill köpa. Dock är ungdomarna, i de flesta fall, ändå ännu beroende av sina föräldrars inkomster för att kunna konsumera. (Bjurström 1980:46) 5 ATT FORMA SIN EGNA IDENTITET Identiteten formas via uppfattningen om oss själva, grundstenen i vår personlighet, det vill säga det som vi upplever att kännetecknar och skiljer oss från andra, det unika. Identitetsupplevelsen har olika sidor, djupast finns upplevelsen av att jag är. Denna upplevelse tänker man sällan på. Om man har en stabil identitet är den en del av de självklara utgångspunkterna och förutsättningarna i vardagslivet. På en lite högre nivå finns upplevelsen av vem och vad jag är. Denna upplevelse är förknippad med mening och skapande av mening. Det vill säga identiteten i sig svarar mot den mening man gett sina upplevelser, erfarenheter, och de självbilder som är förknippade med dessa. (Wrangsjö 2006: ) Den kulturella frigörelsen i det moderna samhället skapar nya möjligheter och man upplever inte längre identiteten som något statiskt. Moderniseringsprocessen i samhället medför att man kan uppleva identiteten som någonting flexibelt, det vill säga man kan söka, byta och konvertera sin identitet. Detta förändrar den enskilda individens stabila utformningsprocess, det vill säga att forma den egna identiteten blir en livslång process. Man brukar tala om identitetsarbetet, det vill säga ungdomarna genomför ett slags (osynligt) arbete vilket är väldigt tungt och krisartat och där människan själv måste forma sitt egna liv. (Ziehe 1991:27) 15

16 Identiteten fungerar inom olika sociala nätverk. Vår sociala identitet består av alla de grupper vi tillhör och de grupper vi identifierar oss med. Då människorna identifierar sig med sina grupper kan mängden grupper variera och denna mängd kan även variera hos olika människor under olika tidsperioder. Att identifiera sig själv i gruppen kan ske steg för steg, det vill säga individen identifierar sig i några drag som gruppen har och ger upp vissa andra drag. Vissa individuella skillnader finns i vilken grad den sociala identiteten styr individen i stället för den personliga identiteten. (Liebkind 1988:70,75) 5.1 Ungdomar och identitet I dagens samhälle är ungdomarna varuproducenternas idealkunder. På tonårsmarknaden sker modesvängningar och nya livsstilar ersätter varandra. Dessa svängningar beror på att ungdomarna står utanför produktionen, det vill säga ungdomarna kan inte bygga upp sina identitets- och gruppmarkeringar på samma grund som vuxna exempelvis på en yrkesroll eller ett arbete. Vuxnas yrkesroll och deras deltagande i produktionen bestämmer till stor del konsumtionsmönstren, jaguppfattningen och grupptillhörigheten. För ungdomarna är det i första hand konsumtionsmöjligheterna som erbjuder dem förutsättningar för identitetsbildning och grupptillhörighet. Därför är det mycket lättare att locka ungdomar till att konsumera nya livsstilar, modeideal och varuidentiteter. (Bjurström 1980:48) Det kommer att ske ett såkallat identitetsbrott då individen förkastar den identitet han tidigare byggt upp och anpassar sin självuppfattning efter nya roll- och livsstilsmodeller. Då individen träder in i vuxenlivet är detta ett märke på att individen förenas i produktionssfären som han tidigare isolerats från och ges för första gången en möjlighet för en produktionsidentitet, därför är yrkesrollen en viktig grundsten för vuxenidentiteten. Inträdet i vuxenlivet medför att individen får nya möjligheter och förutsättningar att bygga upp en social identitet. Varje gång då individen tar steget från en åldersklass till en annan förändras förutsättningarna att komma underfund med sig själv, i likhet med att komma underfund med samhället. (Bjurström 1980:162) 16

17 Figur 2. Hur individens livsmiljö påverkar själva identitetsbildningen. Figur 2 visar hur ungdomens omgivning påverkar själva identiteten. Samhället (massmedia), skolan, hemmet, arbete och fritid påverkar individen och individens sätt att se på världen. Den närmaste omgivningen för ungdomen är hemmet, kamraterna, skolan och fritisaktiviteterna. Ungdomarna utvecklar en så kallad social kompetens i umgänget med varandra. När man vet hur andra tycker och tänker, vet man också hur man ska bete sig och umgås med andra människor. För att kunna nå en social kompetens måste man ha en egen uppskattning av sig själv och dessutom få andras uppskattning. 6 KONSUMTION Konsumtionen en mental erfarenhet, en process i människans hjärna och medvetande (Bocock 1993:51). Konsumtion är en process som innehåller flera olika aktiviteter, bland annat val av produkter och tjänster, inköp och användning. Själva processen att köpa och att konsumera kan blanda in många människor som antingen kan ha inflytande över köpvalet eller köpa och använda produkten. 17

18 Enligt Ken Peattie (1998:148) brukar marknadsförare se på konsumtion som tillfredsställelse av önskemål och behov genom produkters egenskaper och tekniska prestanda. Han påstår att sociologerna ser konsumtionen som en symbolisk och social process där produkter konsumeras, inte för vad de är och gör, utan för vad de symboliserar. I traditionell ekonomisk forskning brukar konsumtion jämställas med själva köpet av en vara eller en tjänst. Oftast inleds köpet av förberedelser som går ut på att skaffa information av olika slag, exempelvis om varans funktion, användbarhet, pris, kvalitet, vad andra personer köpt eller använder. Då man ser på konsumtion som en process kan man urskilja fyra steg: köpet (inklusive förberedelser), inpassning, användning och förbrukning. Själva processen kan vara kort eller lång. En tjänst kan förbrukas direkt, exempelvis spel på en automat, köp av ett abonnemang för mobiltelefonen. Det samma gäller för varor, det vill säga en vara kan förbrukas snabbt eller långsamt. Exempelvis en glass som ger mättnad för en stund eller en dator som kan användas under en lång tid. (Ellegård & Sturesson 2003:9) Enligt Ellegård & Sturesson (2003:10) kan själva köpet uppfattas ur flera olika synvinklar. En av dessa synvinklar är förberedelser, som exempelvis inhämtande av kunskap om den produkt som ska köpas. En annan synvinkel är att se på val och beslut, det vill säga hur man handlar och var man handlar. En tredje synvinkel är att se på handlandet som ett nöje, man kan se det som en social process och som en livsstil. Till slut är det viktigt att nämna själva förbrukningen i konsumentbegreppet. Förbrukningen är bland annat att äta upp ett bröd och att förbränna bensin under en färd. Det kan dock vara den process då resterna av den konsumerade produkten ska lämna hushållet eller konsumtionsplatsen för att komma i avloppet eller komposttunnan. 18

19 6.1 Konsumentbeteende Konsumentbeteende innebär inte enbart forskning om beteende utan även om tankar och känslor både i samband med, före och efter köp. Forskning inom konsumentbeteende kräver förståelse för konsumenters känslor, tankar, beteende och omgivningsfaktorer samt att konsumentbeteende är dynamiskt, det vill säga såväl konsumenter som samhället vi lever i förändras ständigt. Forskning om konsumentbeteende inom ämnet marknadsföring har lånat teorier och metoder från psykologi, antropologi och sociologi. (jfr Ellegård & Sturesson 2003:120) Under 1950-talet började konsumentbeteende utvecklas som forskningsområde inom marknadsföringsämnet i USA. Forskning om konsumenter och konsumtion har dock funnits betydligt längre tillbaks i tiden. Utvecklingen av konsumentbeteendeforskningen beskrivas utifrån tre olika tidsperioder. Den första perioden var under 1930-talet och var den så kallade formella separationen mellan marknadsföring och nationalekonomi. Detta skedde genom etablerandet av organisationen American Marketing Association och tidskriften Journal of Marketing. Forskning inom marknadsföring och konsumentbeteende han influeras till viss del av ämnets rötter i nationalekonomi. Den andra perioden var under talet i USA då konsumentbeteende började utvecklas som forskningsområde inom marknadsföringsämnet. Den tredje perioden började i början av 1980-talet då nya forskningsperspektiv började utvecklas. (Belk 1995:55 57) Belk har illustrerat detta i tabell 1, där han beskriver en övergång från gamla till nya perspektiv. 19

20 Gamla perspektiv Nya perspektiv Positivt Icke-positivt * experiment/survey * etnografer * kvantitativa * kvalitativa * a prioriteori * framväxande teori Nationalekonomi/psykologi Sociologi/antropologi Mikro Makro/kulturell * fokus på köp * fokus på konsumtion * betoning på kognition * betoning på känslor * amerikansk *multikulturell Tabell 1. Gamla och nya perspektiv i konsumentbeteendeforskning (Belk, 1995). Konsumentbeteendestudier i ett historiskt och internationellt perspektiv fokuserat inom marknadsföringsområdet till stor del på själva köpet, medan konsumtion i form av användning, förbrukning, underhåll och återvinning fått mindre uppmärksamhet. Den historiska överblicken på ämnet konsumtion gör det möjligt att dra vissa slutsatser om hur synen på konsumtionen förändrats över tid. Antaganden om att konsumenten har fullständig information som han/hon använder i sitt beslutsbefattande är omoderna. Konsumenter påverkas av känslor och den situation de befinner sig i. Dagens konsument kan uppleva ett informationsöverflöd, och istället för en omfattande beslutsprocess kan olika tumregler användas, som exempelvis köpa samma varumärke, billigaste varan, miljömärkt etc. Informationsteknologin medför att avståndet mellan producent och konsument minskar i och med att man kan ha direktkontakt via nätet. Konsumenter kan även forma allianser på nätet och på så sätt bli starka tillsammans; konsumenter med erfarenheter av en vara berättar för konsumenter som vill ha information om samma vara eller tjänst. Ett samhälle med hög förändringstakt kan även innebära att barn ibland har kunskap som föräldrar saknar. (Belk 1995:56 57) 20

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden Av Mia Börjesson Hela livet kan ses som en resa där varje del av livet är en etapp framåt. Barndomen eller tonåren är således inga destinationer eller

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009

Konsumentbeteende. ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Konsumentbeteende ME2023 Industriell marknadsföring September 2009 Sven Bergvall Doktorand Indek Kulturellt varumärkesperspektiv Sony Ericsson som case Dagens föreläsning Kund vs. Konsument Vad är konsumentbeteende?

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser

Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 6 Sida 1 / 5 Namn: PRIDE-hemuppgift SJÄTTE TRÄFFEN Barnets rätt till omvårdnad, uppfostran och trygga gränser Uppfostringsmetoder som stöder barnets utveckling är en av grunderna

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Svenskarnas bloggläsande

Svenskarnas bloggläsande Svenskarnas bloggläsande Läs- och konsumtionsvanor bland bloggläsare i Sverige LINDA HÖRNFELDT Better Bloggers www.betterbloggers.se 2015 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars psykiska mående Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers

En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet. Till EU projektet Best Agers En utredning om hur 55 plussarna upplever arbetslivet Till EU projektet Best Agers Bakgrund Läser psykologi på Luleå Tekniska Universitet I höstas valde jag inriktningen utredning Då kom förfrågan av lanstinget

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Pejling jag och andra

Pejling jag och andra Mål Målet är att få fram vilka faktorer som inverkar på ungdomarnas trafikbeteende. I synnerhet strävar man till att lyfta fram missuppfattningar som leder till riskbeteende. Barn och ungdomar tror att

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

ReKo Bildanalysen steg för steg

ReKo Bildanalysen steg för steg ReKo Bildanalysen steg för steg Denotation (bildbeskrivning) - Vad är det som skildras? - Vad ser vi i bilden: människor, saker, miljöer etc.? - Hur ser de/det ut? - Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel,

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

`êé~íáîé=`çããçåë=pkmi=omnmi=oáåü~êç=d~í~êëâá

`êé~íáîé=`çããçåë=pkmi=omnmi=oáåü~êç=d~í~êëâá en liten värderingsmätning marknadsföring 2.0 SEMINARIET RICHARD GATARSKI pappa ekonomie doktor rådgivare, inspiratör, provokatör Mikael Persbrandt Alice Bah Kuhnke Les valeurs personnelles (streched)

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB

Ramverk för: Brandingstrategi. Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Ramverk för: Brandingstrategi Datum: Företag: Brand: Kontaktperson: Uppgjord av: Copyright 2013. Pyramid Communication AB Marketing lovar branding håller Ordet brand ska inte förväxlas med det svenska

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse: Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

UID Hållbarhets - seminarier

UID Hållbarhets - seminarier UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer