Utbud av utbildningar och utbildade inom IT och ekonomi

Transkript

1 Utbud av utbildningar och utbildade inom IT och ekonomi Delrapport 1 i serie om tre delrapporter till huvudrapporten Sökes framtidens medarbetare Juni 2001 Skriven av: Anna Lyxell och Lena Eriksson Kontaktperson på Svenskt Näringsliv: Ulla Ericson 1

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 UTBUD AV UTBILDNINGAR OCH UTBILDADE INOM IT OCH EKONOMI... 3 SÅ HÄR GJORDE VI UNDERSÖKNINGEN... 4 URVAL... 4 REDOVISNING AV UNDERLAG... 4 Antagna... 4 Poäng... 5 Examen... 5 Genomströmning och jämförelse över tid... 6 SVERIGE HAR LÅG ANDEL HÖGUTBILDADE FÖR FÅ TAR UT EN EXAMEN... 7 Figur 1, Andel ej uttagna examen hos nybörjare 1991/ EKONOMISKA UTBILDNINGAR... 8 Fördelning av studenter hösten Har det skett en ökning i utbudet? - Skillnader mot 1991/ Hur många tar examen på de ekonomiska utbildningarna?...9 TEKNISKA IT-UTBILDNINGAR... 9 Fördelning av studenter hösten Har det skett en ökning i utbudet? Skillnader mot 1991/ Hur många tar examen på de tekniska IT-utbildningarna?...10 TVÄRVETENSKAPLIGA IT-UTBILDNINGAR Fördelning av studenter hösten Har det skett en ökning i utbudet? - skillnader mot 1991/ Hur många tar examen på de tvärvetenskapliga IT-utbildningarna? FRAMTIDSUTSIKTER EFTERFRÅGAN PÅ UTBILDNINGSPLATSER KOMMER ATT ÖKA REKRYTERINGSBASEN MÅSTE ÖKA BILAGA 1 FÖRKLARING AV GENERELLA EXAMINA GENERELLA EXAMINA Högskoleexamen Kandidatexamen Magisterexamen Yrkesexamina BILAGA 2 EKONOMIUTBILDNINGAR HÖSTEN BILAGA 3 TEKNISKA IT-UTBILDNINGAR HÖSTEN BILAGA 4 TVÄRVETENSKAPLIGA IT-UTBILDNINGAR BILAGA 5 GENOMSTRÖMNING / ANTAL EXAMINA NYBÖRJARE PÅ LINJER VID UNIVERSITET/HÖGSKOLOR LÄSÅRET 1991/92 UPPFÖLJDA UNDER SJU ÅR

3 Utbud av utbildningar och utbildade inom IT och ekonomi I Sverige har relativt många personer en eftergymnasial utbildning i dag, men få är spetsutbildade. Totalt är det endast 13 procent av befolkningen i Sverige i åldersgruppen år som har en lång högskoleutbildning om minst 3 år och som har lett till en akademisk examen. I åldersgruppen år är motsvarande siffra 10 procent. 1 Detta placerar Sverige i botten i en jämförelse med andra länder. När vi ser oss omkring framstår det som mycket uppenbart att företagens efterfrågan på högutbildade medarbetare är stor och sannolikt kommer den att bli större. I en undersökning från TEMO 2 säger nästan tre fjärdedelar av de intervjuade företagsledarna att man kommer att ställa ökade formella utbildningskrav i det egna företaget under de närmaste åren. Samtidigt visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att nära 7 av 10 företag har haft stora eller vissa problem att rekrytera (på alla utbildningsnivåer) nya medarbetare. 3 För att kartlägga hur väl svenska företags efterfrågan på högskolekompetens stämmer överens med det utbud som finns, genomför Svenskt Näringsliv en studie i tre delar. Detta är del ett och handlar om utbudet av utbildningar på svenska universitet och högskolor universitetsutbildningar inom ekonomi, teknisk IT och tvärvetenskaplig IT avseende programutbildningar. Samt hur många studerande som tar ut en examen inom sju år efter avslutad utbildning. Del två Efterfrågan på högutbildade medarbetare omfattar efterfrågan på kompetens inom branscherna för traditionell industri respektive IT/telekom. Del tre Workshop Framtidens medarbetare tar upp personalchefers syn på frågeställningar relaterade till kompetensförsörjning och utveckling. 1 Svenskt Näringslivs Strukturrapport TEMOs företagsledarenkät, hösten svenskt Näringslivs rekryteringsenkät juni

4 Så här gjorde vi undersökningen Vi har tittat på utbudet av ekonomiutbildningar, tekniska IT-utbildningar (inklusive telekommunikation) och tvärvetenskapliga IT-utbildningar under höstterminen och 1991/ Utgångspunkten är att titta på andel antagna på utbildningar inom dessa områden år 2000 samt andel som tog ut examen av de som påbörjade utbildning som motsvarade dessa områden år 1991/1992. Urval Urvalet gjordes genom ASKen 6. Enbart program som läses på heltid samt ej kräver tidigare studier på högskolenivå finns med. Samtliga distansutbildningar har valts bort. De utbildningsområden som valts ut från 1991/1992 har valts ut med avsikt att möjliggöra jämförelser mellan utbudet i dag och antal examina som togs ut av de studenter som påbörjade en utbildning 1991/ Redovisning av underlag Utbildningarna inom ekonomi, teknisk IT och tvärvetenskaplig IT har grupperats i ämnesområden utifrån vad vi uppfattar som ett företags användarperspektiv. Avsikten är inte att indelningen ska överensstämma med hur högskolor och universitet själva skulle ha grupperat utbildningarna, utan att ge en begriplig översikt av utbudet. 8 Nedan följer ett förtydligande av några av rapportens variabler. Antagna Som mått på hur omfattande en utbildning är används variabeln antagna. Antagen är den student som har erbjudits en plats på ett program. En student kan vara antagen på flera program och det är heller inte säkert att studenten börjar studera på det program som hon är antagen till. Skolorna gör inte sällan överintag av studenter då man räknar med att flera av dem kanske inte börjar på programmet. Måttet är dock det vedertagna för statistik över 4 Se bilagor för listning av utbildningar: 2 (Ekonomi), 3 (Teknisk IT) och 4 (Tvärvetenskaplig IT) 5 Se bilaga 5 för genomströmning av nybörjare år 1991/ ASKen är universitetens och högskolornas gemensamma informationssystem för studieinformation. Sökning gjordes på utbildningsområdena ekonomi, data och tekniska utbildningar samt telekommunikationsutbildningar. (Urvalet har korsrefererats mot utbildningar med samordnad antagning hos Verket för Högskoleservice (VHS). Några utbildningar hittades via högskolornas egna hemsidor. 7 SCBs Statistiska meddelande Universitet och högskolor, grundutbildning: genomströmning. Resultat t.o.m. 1997/ Samma indelning används vid Svenskt Näringslivs TEMO-rapport Efterfrågan på högutbildade medarbetare som är en andra delrapport i samma serie som denna. 4

5 högskoleutbildningar. I huvudsak gäller redovisade siffror antal antagna höstterminen Då uppgift har saknats för ett program har statistik från tidigare terminer använts. I vissa fall har berörd utbildningsanordnare kontaktats per telefon om det inte har gått att få uppgifter från Verket för Högskoleservice (VHS). I ett fall gäller uppgifterna antal registrerade. Poäng Utbildningar vid högskolor och universitet är indelade i poäng. Heltidsstudier motsvarar 1 poäng per vecka, det vill säga 20 poäng per termin. En utbildning som motsvarar 120 poäng läses alltså under sex terminer och en utbildning på 160 poäng under åtta terminer. Antal poäng ligger sedan till grund för vilken sorts examen studenten kan ta ut. Examen 10 Studenten måste själv ansöka för att få ut sin examen, detta gäller även för de studenter som läser på program som leder till en förutbestämd examen. Generella examina En generell examen grundas på ett huvudämne, kurserna kan läsas inom ett program eller som fristående kurs. Det finns tre nivåer för generell examen, högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. Dessa kan omfatta från 80 poäng och uppåt. Yrkesexamina En yrkesexamen kräver att studentens studiegång följer en fastlagd utbildningsplan. Det går sällan att komponera ihop sin yrkesexamen genom fristående kurser. Valmöjligheterna avseende inriktning är därför mindre för studenten inom dessa utbildningar. En yrkesexamen kan omfatta från 80 poäng på en högskoleingenjörsexamen till 180 poäng på en civilingenjörsexamen. Högskoleingenjörsexamen är ny sedan Högskoleförordningen från Verket för Högskoleservice (VHS), 10 Bilaga 1 5

6 Genomströmning och jämförelse över tid 11 Med genomströmning mäts hur lång tid det tar för en högskolestuderande att gå igenom sin utbildning från start till erhållen examen. Det är studentens ansvar att ansöka om examen. Man kan som student även vara färdigutbildad, men av något skäl välja att ej ta ut sin examen. Det finns också studenter som inte har för avsikt att ta en examen eller slutar innan de har läst så många kurser som krävs för att få ut en examen. När det gäller nya utbildningar går det ännu inte att se hur många som tagit examen efter visst antal år, det medför att nya utbildningar inte alltid syns i statistiken. De begrepp som används vid mätning av genomströmning är högskolenybörjare / nybörjare, som innebär de som en viss termin eller ett visst läsår har registrerats för sin första termin på någon högskoleutbildning. Nybörjare används som mått på tillströmningen till högskolestudier. Registrerade, vilket står för det antal studenter som har påbörjat en utbildning, man måste vara registrerad för att kunna delta i en utbildning. Vi har valt att titta på nybörjare på linjer vid universitet/högskolor lärsåret 1991/1992 uppföljda under sju år. Då flera utbildningar inte sällan är tre- eller fyraåriga går det på så sätt se hur många som har och inte har tagit ut en examen inom sju år efter påbörjad utbildning, eller om man så vill tre-fyra år efter avslutad utbildning. Genomströmningen ett mått som används i internationella jämförelser av utbildningsnivå på befolkningen. Vi ser det också som ett mått på huruvida utbildningssystemet förmår leverera högutbildade, examinerade studenter. Vi är dock medvetna om att det finns vissa problem med jämförelser av examensfrekvenser över tid. Det har skett en utveckling i förfarandet vid hur examen utfärdats. För vissa utbildningar, där den studerande tidigare fick examensbevis utfärdas det nu endast kursbevis. Andra utbildningar har försvunnit eller arbetats om och nya har kommit till. 11 SCBs Statistiska meddelande Universitet och högskolor, grundutbildning: genomströmning. Resultat t.o.m. 1997/

7 Sverige har låg andel högutbildade för få tar ut en examen Konkurrensen mellan studenterna är hård. Under 1999 var det 46 procent av de sökande som fick erbjudande om en studieplats, framför allt är det yngre som har svårt att komma in på en utbildning. Trots att det generellt sett är svårt att få en studieplats vid en högskola är det vissa utbildningar som har problem med att rekrytera studenter. 12 Det blir en allt större brist på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund samtidigt som näringslivets behov av dessa kompetenser ökar. Vid en jämförelse mellan antal platser vid högskolan och antalet registrerade höstterminen 1999 kan vi konstatera att fyra procent av det totala antalet utbildningsplatser vid högskoleingenjörsutbildningarna är tomma medan det för civilingenjörerna är sju procents överintag, dvs. det är sju procent fler studenter som är antagna och registrerade än det finns platser. 13 Trots detta vet vi att företagen saknar civilingenjörer. Andelen platser på civilingenjörsutbildningarna kommer därför att fortsätta att vara otillräckliga i antal, troligen i än högre utsträckning om inte ett krafttag görs för att utöka antalet platser och för att förmå studenterna att genomföra utbildningen och ta ut en examen. När vi jämför våra tre utbildningsområden 14 kan vi se en skillnad i genomsnittet på hur många som inte har tagit ut en examen av de som var nybörjare 1991/1992. Mätningen är gjord sju år efter påbörjad utbildning. De är heller inte längre registrerade på någon. Andel som inte tagit ut examen inom sju år efter påbörjad utbildning Procent Tekniska IT-utbi... Tvärvetenskapli.. Ekonomiska utbi... Figur 1, Andel ej uttagna examen hos nybörjare 1991/ HSV årsrapport SUHF. Rapport, Rekrytering till matematiska/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Påminner om att indelningen i teknisk IT-, ekonomi- och tvärvetenskaplig utbildning har gjorts av oss även för 1991/1192 7

8 Inom tekniska IT-utbildningar är det mer än fyra av tio som efter sju år fortfarande inte har tagit ut någon form av examen (varken på den linje/det program de påbörjade eller vid annan utbildning). När det gäller de tvärvetenskapliga IT-utbildningarna är det lite mer än tre av tio som inte har tagit ut en examen. På ekonomiska utbildningar är det är en av fyra som inte har tagit ut en examen inom sju år efter påbörjad utbildning. Det gör att ekonomstudenter är den grupp där flest antal studenter tar examen. Om vi slår ut alla utbildningar till ett snitt, så är det 37 procent av dem som påbörjade en högskoleutbildning inom våra tre områden som inte har tagit ut en examen efter sju år. 15 Det innebär att för varje tiotal studenter som påbörjar en högskoleutbildning, så är det 3-4 studenter som troligen aldrig tar ut en examen. Vad betyder dessa siffror i en jämförelse med det antal studenter som påbörjade sin utbildning år 2000? Siffrorna för 1991/1992 gäller antal nybörjare till skillnad från siffrorna för hösten 2000 som gäller antal antagna. Om vi ska jämföra läsåret 1991/1992 och höstterminen 2000 måste detta beaktas vid beräkningen. En procentuell fördelning mellan de tre områdena är det ändå rimligt att kunna utläsa. Vi antar att av de som fått ett antagningsbesked för hösten 2000 är det ungefär lika många inom respektive område som väljer att inte påbörja utbildningen. Det vill säga att ungefär lika många försvinner på ekonomi- tekniska IT- och tvärvetenskapliga IT-utbildningar. En jämförelse kan då ändå göras för att se den procentuella fördelningen mellan de tre områdena över hur fördelningen av det totala antalet antagna fördelar sig mellan dessa grupper. En jämförelse över tid kan då också ge en fingervisning avseende genomströmningen för dessa studenter. Ekonomiska utbildningar Fördelning av studenter hösten 2000 Under höstterminen 2000 var totalt personer antagna på en ekonomiutbildning. 16 Ungefär en tredjedel av dessa var antagna till en ekonomiutbildning med allmän inriktning, vilket är den största gruppen. På utbildningar inom internationell ekonomi och industriell ekonomi var andelen antagna 16 respektive 15 procent av de ekonomistuderande. 15 Bilaga 5 16 Bilaga 2 8

9 Har det skett en ökning i utbudet? - Skillnader mot 1991/1992 De personer som var antagna hösten 2000 motsvarar 40 procent av totala antalet antagna på våra tre områden. Vid jämförelse med antal nybörjare 1991/1992 visar det sig att det inte är någon större skillnad. Då var det 38 procent av nybörjarna, det vill säga 3949 personer, som läste en ekonomisk utbildning. Andelen studerande på det ekonomiska området förefaller därför vara relativt stabilt då ökningen i andel studenter endast motsvarar två procentenheter. Hur många tar examen på de ekonomiska utbildningarna? Det är en ganska stor andel av de ekonomistuderande som tar ut en examen jämfört med på de tekniska IT-utbildningarna. I snitt 25 procent på de ekonomiska utbildningarna tar inte ut en examen inom sju år. I antal motsvarar dessa siffror 979 studenter. Spännvidden för hur många som inte har tagit ut en examen ligger mellan 19 procent för studerande på ekonomiingenjörslinjen och 32 procent för de som läst Internationell marknadsföringslinje. När det gäller ekonomiingenjörslinjen är det 74 procent som har tagit ut en examen på den egna linjen och på företagsekonomisklinje är motsvarande andel 64 procent. Låt oss göra samma tankeexperiment på de ekonomiska utbildningarna som vi gjorde på de tekniska IT-utbildningarna. Om snittet på 25 procent ej examinerade består för de som antogs till en ekonomiutbildning hösten 2000, innebär detta att av de då antagna inte kommer att ha tagit ut en examen år Så även om 75 procent examinerande kan låta bra så blir det nästan studenter som inte tar ut en examen. Tekniska IT-utbildningar Med teknisk IT-utbildning menar vi IT-utbildningar med stor andel IT och en teknisk eller naturvetenskaplig tyngdpunkt. Det kan t ex handla om systemvetenskap, programmering, datateknik eller elektronik. Fördelning av studenter hösten 2000 Höstterminen 2000 var det totalt personer som var antagna på en teknisk ITutbildning 17. Majoriteten av dessa, nära 40 procent, var antagna till utbildningar inom området datateknik/adb. Lite mer än 20 procent var antagna på utbildningar inom området elektronik/elektroteknik/mekatronik, och 17 procent var antagna och inom området 17 Bilaga 3 9

10 systemvetenskap. Övriga antagna fördelar sig mellan andra utbildningar i andelar mellan två och fem procent. Har det skett en ökning i utbudet? Skillnader mot 1991/1992 De studenter som var antagna på en teknisk IT-utbildning höstterminen 2000 motsvarar 48 procent av alla antagna på våra tre områden. Då vi jämför detta med hur fördelningen av nybörjare läsåret 1991/1992 visar det sig att det då var 56 procent, det vill säga st, av nybörjarna som fanns inom de tekniska IT- utbildningarna. Antalet studenter har därför ökat, men andelen som söker sig till en teknisk IT-utbildning har däremot minskat med åtta procentenheter. Hur många tar examen på de tekniska IT-utbildningarna? Vi har nu sett hur många som började på en teknisk IT-utbildning 1991/1992 och hösten Men hur många är det som faktiskt genomför sin utbildning och tar ut en examen? Till att börja med kan vi konstatera att det finns en stor skillnad mellan olika tekniska ITutbildningar när det gäller genomströmning inom sju år efter påbörjad utbildning. Av de som började sin utbildning 1991/1992 var det hela 64 procent av de studerande på Datalinjen som inte har tagit ut en examen, varken på den linjen som påbörjades eller annan utbildning. På Teknisk fysik- och elektroniklinje var motsvarande andel 19 procent. Vid jämförelse mellan rent datainriktade utbildningar ligger spännvidden i andel som ej tagit ut en examen på mellan 32 och 64 procent. Ett snitt över alla tekniska IT-utbildningar visar att fyra av tio studenter som påbörjade sin utbildning fortfarande efter sju år inte har tagit ut sin examen. I antal studenter motsvarar detta personer. Låt oss genomföra ett tankeexperiment för hur många som inte kommer att ta ut en examen av de studenter som blev antagna hösten Om motsvarande snitt, 37 procent, i ej examinerade består då skulle det vara av de antagna studenterna som inte kommer att ha tagit ut en examen år

11 Tvärvetenskapliga IT-utbildningar Det vi menar med en tvärvetenskaplig IT-utbildning är utbildningar är en utbildning som innehåller en stor del IT men där det också finns stora inslag från andra vetenskapsområden, som t ex ekonomi, media, design eller beteendevetenskap. Fördelning av studenter hösten 2000 Höstterminen 2000 var det personer som var antagna på någon tvärvetenskaplig ITutbildning. 18 Det finns ingen markant skillnad i fördelning av de antagna mellan olika områden. Den största andelen, 22 procent, var antagna till utbildningar inom media/multimedia. Därefter kommer beteendevetenskap med 17 procent samt ekonomi och design med vardera 15 procent av de antagna. De övriga är relativt jämt fördelade mellan resterande utbildningar. Har det skett en ökning i utbudet? - skillnader mot 1991/1992 Av det totala antalet studenter på våra tre områden var det 12 procent som var antagna på en tvärvetenskaplig IT-utbildning höstterminen Detta motsvarar personer. Det är tre gånger så många studenter, eller en fördubbling mot de sex procent av det totala antalet nybörjare som läste en tvärvetenskaplig IT-utbildning 1991/1992. Detta kan bero på att tvärvetenskapliga utbildningar ökar i antal platser, vilket det även finns belägg för, men också att intresset är högre från studenternas sida. Hur många tar examen på de tvärvetenskapliga IT-utbildningarna? På de tvärvetenskapliga IT-utbildningarna är snittet för hur många som inte tagit ut en examen efter sju år 37 procent. Det motsvarar 244 av de 661 studenter som påbörjade en tvärvetenskaplig utbildning 1991/1992. På linjen Ekonomi med data och/eller produktionsinriktning var det hälften av studenterna som inte tar ut examen överhuvudtaget, varken på den utbildningen eller på en annan. De studenter som ändå tagit ut en examen har valt att göra det på annan linje (vilket kan bero på att den linje de påbörjade har omvandlats). Den Grafiska linjen hade högst andel studenter, 81 procent, som tog ut examen, 78 procent tog examen inom samma linje. 18 Bilaga 4 11

12 Låt oss då göra vårt tankeexperiment även här. Om snittet på 37 procent ej examinerade består för de som antogs till en tvärvetenskaplig IT-utbildning hösten 2000, innebär detta att 831 av de antagna inte kommer att ha tagit ut en examen år Framtidsutsikter Vi kan inte veta vad som kommer att hända i framtiden. Vi kan bara peka på trender och se hur utvecklingen ser ut bakom oss. Våra tankeexperiment om hur många av studenter som inte kommer att ta ut en examen av de som blev antagna hösten 2000 kan ge en fingervisning om hur det kommer att kunna se ut om ingenting görs. Om vi slår ihop antalet studenter på våra tre områden, så är det studenter av de studenter som antogs hösten 2000 som kanske inte kommer att ha tagit ut en examen år Vi vet att när arbetsmarknaden är god då minskar antalet studenter som tar ut sin examen. Möjligheten att få jobb utan att ha slutfört sin utbildning eller tagit ut en examen är då större och kan te sig lockande för de studerande. Men när konkurrensen ökar på arbetsmarknaden kan det vara negativt att inte ha tagit ut någon examen. Kampen för att få jobb mellan de studerande ökar och om man har tagit ut sin examen eller ej kan få avgörande betydelse. Efterfrågan på utbildningsplatser kommer att öka Vi kan rimligtvis anta att efterfrågan på högskoleplatser kommer att öka. Ett långsiktig mål från regeringen är att 50 procent av en årskull ska ha påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. I dag är det 38 procent av de som är födda 1974 som börjat studier vid högskolan senast våren de år de fyllde 24. De som tidigare studerat vid en högskola vill kunna fort- eller vidareutbilda sig, kanske för att möta kompetensutvecklingskrav på sin arbetsplats. De som inte har läst på högskolenivå i sin ungdom vill ha möjlighet till detta senare i livet. För företagen är det viktigt att de utbildningsplatser som skapas även förläggs till utbildningar som efterfrågas av företagen. Rekryteringsbasen måste öka 19 Det finns ett orosmoln i rekryteringsbasen från gymnasieskolan. Antalet elever som fullbordar de traditionellt studieförberedande programmen i gymnasieskolan har minskat. Det blir allt 12

13 färre ungdomar som har grundläggande behörighet för högskolestudier. Läsåret 1988/1989 var det knappt elever som lämnade gymnasieskolans traditionellt studieförberedande program med grundläggande behörighet. Läsåret 1997/1998 var den siffran nere i Detta kan inte bara förklaras med minskande barnkullar. Minskningen går förstås igen i andelen av högskolenybörjare som kommer från gymnasiet. För tio år sedan var skillnaden mellan antalet elever som slutförde studieförberedande linjer och antalet nybörjare på högskolestudier liten. Under den senare delen av 90-talet har skillnaden ökat successivt. Samtidigt som antalet behöriga gymnasieelever minskade med ökade antalet högskolenybörjare från ca till Att antalet högskolenybörjare ökar är bra. Men dessa siffror visar ändå på att rekryteringsunderlaget inte är tillräckligt stort i relation till högskolans dimensionering om antalet högutbildade i yngre åldrar ska öka. 19 Kan gymnasieskolan förse högskolan med studenter? Omvärldsanalys för högskolan. Arbetsrapport nr 5, HSV 13

14 Bilaga 1 Förklaring av generella examina Generella examina Högskoleexamen Kan erhållas efter godkända studier om minst 80 poäng. Respektive högskola kan själv ställa specifika krav på hur många poäng en student ska ha läst inom ett visst ämne för att få ta ut en examen. Detta kan medföra att det finns skillnader mellan olika utbildningsanordnare. Kandidatexamen Kan tas ut efter godkända studier om minst 120 poäng. Dessutom krävs att studenten har läst upp till 60-poängsnivå inom ett huvudämne, samt inom det ämnet genomfört ett examensarbete om minst 10 poäng. På rapportens utbildningar kan en ekonomie, filosofie eller teknologie kandidatexamen tas ut beroende på huvudämne. (På andra utbildningar utanför urvalet kan till exempel politices kandidatexamen erhållas). Magisterexamen Kräver godkända studier om minst 160 poäng, samt fördjupade studier inom ett huvudämne upp till och med 80-poängsnivå. Studenten måste även ha genomfört ett godkänt examensarbete på 20 poäng eller två stycken godkända examensarbeten på vardera 10 poäng. Yrkesexamina Högskoleingenjörsexamen Enligt Högskoleförordningen som är uppdaterad kan högskoleingenjörsexamen erhållas efter avklarade kurser om sammanlagt minst 80 poäng. Utöver detta kan det tillkomma krav som respektive högskola bestämmer. Många högskoleingenjörsutbildningar är på 120 poäng varav 10 poäng ska vara ett examensarbete. Civilingenjörsexamen Civilingenjörsutbildningen är på 180 poäng. I nuläget är det sex utbildningsanordnare som har rätt att utfärda examensbevis för civilingenjörer, universiteten i Uppsala, Lund, Umeå, Linköping och Luleå samt Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Chalmers. Civilingenjörsutbildning kan ändå finnas på vissa högskolor genom samarbete med ovanstående utbildningssäten, till exempel har Högskolan på Gotland en civilingenjörsutbildning i samarbete med KTH. 14

15 Bilaga 2 Ekonomiutbildningar hösten 2000 Utbildning Skola Antal Poäng Typ av examen antagna Ekonomi, allmän inriktning EKONOMI Karlstads Universitet /160 kandidat/magister EKONOMI, ESKILSTUNA Mälardalens Högskola /160 kandidat/magister EKONOMIINGENJÖR Högskolan i Gävle kandidat/högskoleingenjör EKONOMIPROGR, V-ÅS Mälardalens Högskola /160 kandidat/magister EKONOMIPROGRAMMET Högskolan i Trollh/Uddevalla kandidat EKONOMIPROGRAMMET Örebro Universitet /160 magister EKONOMLINJEN Stockholms Universitet /160 kandidat/magister EKONOMPROG, ALLM/INT INRIKT. Uppsala Universitet /180 kandidat/magister EKONOMPROGRAM Högskolan Dalarna kandidat EKONOMPROGRAMMET Högskolan i Gävle /160 kandidat/magister EKONOMPROGRAMMET Högskolan i Kalmar /160 kandidat/magister EKONOMPROGRAMMET Högskolan i Skövde kandidat EKONOMPROGRAMMET Lunds Universitet /160 kandidat/magister EKONOMPROGRAMMET Växjö Universitet /160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING, SKELLEFTEÅ Luleå Tekniska Universitet /160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING Högskolan i Borås /160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING Linköpings Universitet kandidat/magister EKONOMUTBILDNING Luleå Tekniska Universitet /160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING, SU Mitthögskolan /160 kandidat/magister EKONOMUTBILDNING, ÖS Mitthögskolan /160 kandidat/magister Summa antagna 2321 Nationalekonomi NATIONALEKONOMI UTBILDNING Luleå Tekniska Universitet /160 kandidat/magister Summa antagna 40 Marknadsföring EKONOM, DIR.MARKN.FÖ Högskolan i Borås /160 kandidat/magister INT MARKNADSFÖRINGSPROG/ Mälardalens Högskola /160 kandidat/magister FRA INT MARKNADSFÖRINGSPROG/ Mälardalens Högskola /160 kandidat/magister SPA INT MARKNADSFÖRINGSPROG/ TYS Mälardalens Högskola /160 kandidat/magister MARKNADSFÖRINGSPROG Högskolan i Halmstad kandidat MARKNADSFÖRINGSPROG Högskolan i Kalmar kandidat/magister MARKNADSFÖRINGSPROG Växjö Universitet kandidat Summa antagna 301 Redovisning / revision EKONOMPROG, REV/CON Högskolan i Kristianstad /160 kandidat EKONOM, CON/PUBL ORG Högskolan i Kristianstad kandidat Summa antagna 135 IT- ekonomi COMPUT. ECONOMICS Högskolan i Skövde kandidat COMPUT. STATISTICS Högskolan i Skövde kandidat EKONOMI TEKNIK DESIGN Södertörns Högskola kandidat 15

16 EKONOMI, INR INFORMATION.EKONOMI Blekinge Tekniska Högskola /120 magister IT/EKONOMI, FÖRETAG Högskolan på Gotland /160 kandidat/magister IT/EKONOMI, IT/INFO Högskolan på Gotland /160 kandidat/magister IT-EKONOMPROG DATAEKONOMI Högskolan i Halmstad kandidat TEKONOMPROGRAMMET Örebro Universitet magister Summa antagna 382 Internationell ekonomi EKONOMPROGR, INT EKONOMI Högskolan i Kristianstad kandidat EUROPAEKONOM Högskolan i Skövde kandidat EUROPAEKONOMPROGRAM Högskolan i Halmstad /160 kandidat/magister INT EKONOM, ENG Växjö Universitet magister INT EKONOM, FRA Växjö Universitet magister INT EKONOM, SPA Växjö Universitet magister INT EKONOM, TY Växjö Universitet magister INT EKONOMI, TY Karlstads Universitet magister INT EKONOMIPROG, FR Örebro Universitet /160 kandidat/magister INT EKONOMIPROG, TY Lunds Universitet magister INT EKONOMPROG, ENG Högskolan i Skövde kandidat INT EKONOMPROG, FRA Högskolan i Skövde kandidat INT EKONOMPROG, SPA Högskolan i Skövde kandidat INT EKONOMPROG, TY Örebro Universitet /160 kandidat/magister INT EKONOMPROG, TY Högskolan i Skövde kandidat INT EKONOMPROGRAMMET Högskolan i Jönköping magister INT EKONOMPROGRAMMET Umeå Universitet magister INT EKONOMUTB Södertörns Högskola /160 kandidat/magister INT EKONOMUTB, FRA Linköpings Universitet magister INT EKONOMUTB, MARKNF Luleå Tekniska Universitet magister INT EKONOMUTB, SPA Linköpings Universitet magister INT EKONOMUTB, TYS Linköpings Universitet magister EUROPAPROG, FÖRETAGSEKONOMI Göteborgs Universitet magister Summa antagna 1124 Entreprenörskap EKONOMIUTB, INR ENTREPRENÖRSKAP Högskolan Dalarna kandidat ENTERPR/BUSINESS DEV Växjö Universitet kandidat ENTREPRENÖR Blekinge Tekniska Högskola kandidat ENTREPRENÖR Umeå Universitet magister ENTREPRENÖR Södertörns Högskola kandidat Summa antagna 208 Industriell ekonomi / logistik CIV ING, IND EKONOMI Chalmers Tekniska Högskola civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI Kungliga Tekniska Högskolan civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI Linköpings Universitet civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI Luleå Tekniska Universitet civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI Lunds Universitet civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI/FRA Linköpings Universitet civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI/JAP Linköpings Universitet civilingenjör CIV ING, IND EKONOMI/TYS Linköpings Universitet civilingenjör EKONOM, IND EKONOMI Högskolan i Kristianstad kandidat HHS LOGISTIKPROGRAM Göteborgs Universitet kandidat IND EKONOM, Umeå Universitet /160 kandidat/magister MARKNADSINRIKTNING IND EKONOMI TEKNIK Högskolan i Kristianstad högskoleingenjör 16

17 IND EKONOMI, ELEKTROTEK/MED Mälardalens Högskola högskoleingenjör TEKNIK IND EKONOMI, INR LOGISTIK Högskolan i Skövde kandidat/högskoleingenjör IND EKONOMI, MASKINTEKNIK Mälardalens Högskola kandidat/högskoleingenjör IND EKONOMIUTB Mitthögskolan /180 kandidat/magister IND SYSTEMEKONOMI Växjö Universitet magister ING, IND EKONOMI Högskolan Dalarna högskoleexamen/högskoleinge njör ING, TEMA IND EKONOMI Högskolan i Gävle kandidat/högskoleingenjör LOGISTIK/EKONOMI/KOM Södertörns Högskola /160 kandidat Summa antagna 1073 Civilekonom CIVILEKONOM Handelshögskolan i magister Stockholm CIVILEKONOM Umeå Universitet /160 kandidat/magister CIVILEKONOM, ANALYTISK INRIKTNING Göteborgs Universitet kandidat/magister CIVILEKONOM, FRANSKA Göteborgs Universitet kandidat/magister CIVILEKONOM, JAPANSKA Göteborgs Universitet kandidat/magister CIVILEKONOM, SPANSKA Göteborgs Universitet kandidat/magister CIVILEKONOM, TYSKA Göteborgs Universitet kandidat/magister Summa antagna 617 Finans EKONOMPR INDUSTRI O FINANS Högskolan i Halmstad kandidat/magister FINANSIELL EKONOMI Högskolan i Skövde kandidat PR. FINANS. O SH.EKON ANALYS Uppsala Universitet kandidat/magister Summa antagna 175 Politik INT EKONOMI/POLITIK Högskolan i Jönköping magister POL/EK, FÖRETAGSEK Södertörns Högskola /160 kandidat POL/EK, NATIONALEK Södertörns Högskola /160 kandidat POL/EK, SOCIOLOGI Södertörns Högskola /160 kandidat POL/EK, STATSVETENSK Södertörns Högskola /160 kandidat Summa antagna 280 Biologi EKONOM, NATURRESURS Sveriges Lantbruksuniversitet kandidat/magister EKOLOGISK/EKONOMI PROG Mälardalens Högskola /160 kandidat/magister Summa antagna 141 Övriga AFFÄRSINGENJÖR Högskolan i Borås högskoleingenjör FöRETAGSEK O FRITIDSVET. Luleå Tekniska Universitet kandidat MANAGEMENT MEDIC TEK Södertörns Högskola kandidat MAT.-EKON.-LINJEN Stockholms Universitet kandidat/magister MATEMATIKEKONOMI Karlstads Universitet /160 kandidat/magister MATEMATISK EKONOMI Högskolan i Gävle kandidat MUSIKINDUSTRIPROGRAM Högskolan i Kalmar 60 80/120 högskoleexamen/kandidat VALFR EKONOMISKT PR Högskolan i Halmstad kandidat Summa antagna 346 Totalt antal antagna inom ekonomi

18 Bilaga 3 Tekniska IT-utbildningar hösten 2000 Utbildning Skola Antal Poäng Typ av examen antagna Programmering ING, PROGRAMVARUTEKNIK Lunds Universitet högskoleingenjör ING, PROGRAMVARUTEKNIK Malmö Högskola högskoleingenjör ING, PROGRAMVARUTEKNIK Mitthögskolan * högskoleingenjör PROGRAMVARUTEKNIK Blekinge Tekniska Högskola /120 kandidat/magister PROGRAMVARUTEKNIK 80 P Blekinge Tekniska Högskola högskoleexamen SOFTWARE ENGINEER Högskolan i Skövde kandidat Summa antagna 202 Systemvetenskap DATA/SYSTEMVETENSKAP Högskolan i Trollh/Uddevalla kandidat DATA/SYSTEMVETENSKAP Stockholms Universitet magister SYSTEMARKITEKTURUTB Högskolan i Borås /160 kan/magister SYSTEMPROGRAMMERING Högskolan i Skövde kandidat SYSTEMTEKNIK Mitthögskolan * 6 140/180 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP Örebro Universitet /160 kandidat SYSTEMVETENSKAP Göteborgs Universitet magister SYSTEMVETENSKAP Högskolan Dalarna högskoleexamen/kandidat SYSTEMVETENSKAP Högskolan i Skövde kandidat SYSTEMVETENSKAP Högskolan i Trollh/Uddevalla kandidat SYSTEMVETENSKAP Karlstads Universitet kandidat SYSTEMVETENSKAP Linköpings Universitet kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP Umeå Universitet /160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP Växjö Universitet /160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP, AFF.STÖDSYSTEM Högskolan i Kalmar kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP, LULE Luleå Tekniska Universitet /160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP, PITE Luleå Tekniska Universitet /160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP, S-TEÅ/UME Umeå Universitet /160 kandidat/magister SYSTEMVETENSKAP, SUNDS Mitthögskolan magister SYSTEMVETENSKAP, Ö-SUN Mitthögskolan magister SYSTEMVETENSKAP/ADB Uppsala Universitet magister Summa antagna 1477 Information och IT CIV ING, INFORMATIONSTEKNIK Kungliga Tekniska Högskolan civilingenjör CIV ING, INFORMATIONSTEKNOLOGI Uppsala Universitet civilingenjör INFORMATIONSINGENJÖR Högskolan i Kalmar kandidat/högskoleingenjör INFORMATIONSSYSTEM Blekinge Tekniska Högskola /80 kandidat/högskoleexamen INFORMATIONSTEKNOLOG Högskolan Dalarna kandidat/högskoleingenjör INFORMATIONSTEKNOLOG, HÄR Mitthögskolan 51 80/120/160 högskoleexamen/kandidat INFORMATIONSTEKNOLOG, SUN Mitthögskolan 80 80/120/160 högskoleexamen/kandidat IT-INGENJÖR Mitthögskolan * högskoleingenjör Summa antagna 479 Informatik INFORMATIK/SYST, ESK Mälardalens Högskola kandidat INFORMATIK/SYST, VÄS Mälardalens Högskola kandidat MEDIEINFORMATIK Högskolan i Kristianstad kandidat Summa antagna

19 Internet eller webb CIV ING, MEDIETEKNIK Kungliga Tekniska Högskolan civilingenjör CIV ING, MEDIETEKNIK Luleå Tekniska Universitet civilingenjör CIV ING, MEDIETEKNIK, NOR Linköpings Universitet civilingenjör ING, MEDIETEK E3, HA Kungliga Tekniska Högskolan högskoleingenjör ING, MEDIETEK MA, HA Kungliga Tekniska Högskolan högskoleingenjör ING, MEDIETEKNIK Umeå Universitet högskoleingenjör INTERNETSYSTEM Blekinge Tekniska Högskola /120 magister/kandidat/högskoleing enjör MEDIETEKNIK, INTERAKTIVA SYSTEM Blekinge Tekniska Högskola kandidat MEDIETEKNIK Mitthögskolan /180 magister VIRTUELL PRODUKTUTV Blekinge Tekniska Högskola /120 magister Summa antagna 434 Datateknik eller ADB ADMINISTR DATABEHANDLING Blekinge Tekniska Högskola högskoleexamen ADMINISTR DATABEHANDLING Göteborgs Universitet högskoleexamen CIV ING, DATATEKNIK Chalmers Tekniska Högskola civilingenjör CIV ING, DATATEKNIK Kungliga Tekniska Högskolan civilingenjör CIV ING, DATATEKNIK Linköpings Universitet civilingenjör CIV ING, DATATEKNIK Luleå Tekniska Universitet civilingenjör CIV ING, DATATEKNIK Lunds Universitet civilingenjör CIV ING, TEK DATAVETENSKAP Umeå Universitet civilingenjör DATAINGENJÖR Högskolan i Borås kandidat/-högskoleingenjör DATAINGENJÖR Högskolan i Gävle högskoleingenjör DATAINGENJÖR Karlstads Universitet /160 högskoleingenjör/magister DATAINGENJÖR Mälardalens Högskola /160 kandidat/magister/högskoleing enjör DATAINGENJÖR Växjö Universitet högskoleexamen DATAINGENJÖR, PROGRAMUTVECKLING Högskolan i Kalmar högskoleingenjör DATAINGENJÖR, SYSTEMTTEK Högskolan i Kalmar /180 högskoleingenjör/magister DATALOGIPROGRAMMET Mälardalens Högskola /160 kandidat/magister DATATEKN UTB F KVINNOR Högskolan i Kristianstad /140 kandidat/högskoleingenjör DATATEKN UTB F KVINNOR Växjö Universitet högskoleexamen/kandidat DATATEKNIK Mitthögskolan /180 kandidat/magister DATATEKNIK Mälardalens Högskola * /160 kandidat/magister DATATEKNIK/DATAINGENJÖR Blekinge Tekniska Högskola /120 magister/kandidat/högskoleing enjör DATAVETENSKAP Göteborgs Universitet /160 kandidat/magister DATAVETENSKAP Högskolan i Gävle kandidat DATAVETENSKAP Linköpings Universitet magister DATAVETENSKAP Umeå Universitet magister DATAVETENSKAP Uppsala Universitet magister DATAVETENSKAP Växjö Universitet /160 kandidat/magister DATAVETENSKAP F F KV Blekinge Tekniska Högskola kandidat DATORSYSTEMTEKNIK Högskolan i Halmstad kandidat/högskoleingenjör H-ING, DATA SUNDSV Mitthögskolan /140 högskoleingenjör H-ING, DATA Ö-SUND Mitthögskolan högskoleingenjör H-ING, DATATEKNIK Chalmers Tekniska Högskola högskoleingenjör ING, DATA/INFO Högskolan i Jönköping kandidat/högskoleingenjör ING, DATA/MEDIE Högskolan i Jönköping kandidat/högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Örebro Universitet högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Högskolan Dalarna högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Högskolan på Gotland * högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Linköpings Universitet högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Lunds Universitet högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Umeå Universitet högskoleingenjör ING, DATATEKNIK Växjö Universitet högskoleingenjör/kandidat ING, DATATEKNIK BILDB Malmö Högskola högskoleingenjör ING, DATATEKNIK HA Kungliga Tekniska Högskolan högskoleingenjör ING, DATATEKNIK KI Kungliga Tekniska Högskolan högskoleingenjör ING, DATATEKNIK SÖ Kungliga Tekniska Högskolan högskoleingenjör ING, DATATEKNIK, LULEÅ Luleå Tekniska Universitet högskoleingenjör 19

20 ING, DATATEKNIK, SK Luleå Tekniska Universitet högskoleingenjör ING, INDUSTRIELL DATATEKNIK Högskolan Dalarna kandidat/högskoleingenjör INTERNAT. ADB PROG Blekinge Tekniska Högskola kandidat Summa antagna 3234 Elektronik / elektroteknik eller mekatronik CIV ING, ELEKTROTEKNIK Chalmers Tekniska Högskola civilingenjör CIV ING, ELEKTROTEKNIK Luleå Tekniska Universitet civilingenjör CIV ING, ELEKTROTEKNIK Lunds Universitet civilingenjör CIV ING, ELEKTROTEKNIK, STHLM Kungliga Tekniska Högskolan civilingenjör CIV ING, ELEKTROTEKNIK, VÄS Mälardalens Högskola civilingenjör CIV ING, INDUSTRIELL ELEKTRONIK Linköpings Universitet * civilingenjör DATA/ELEKTRONIKINGENJÖR Högskolan i Skövde kandidat/högskoleingenjör ELEKTROINGENJÖR Högskolan i Kalmar /180 högskoleingenjör ELEKTROINGENJÖR Karlstads Universitet högskoleingenjör ELEKTROINGENJÖR Mälardalens Högskola /160 kandidat/magister/högskoleing enjör ELEKTROINGENJÖR Högskolan i Halmstad kandidat/högskoleingenjör ELEKTROINGENJÖR, COOP Mälardalens Högskola /160 kandidat/magister/högskoleing enjör Högskolan i Borås /180 kandidat/magister/högskoleing enjör ELEKTROINGENJÖR, MEDICINSK ELEKTRONIK ELEKTROINGJÖR, ELEKTRONIK Högskolan i Borås /180 kandidat/magister/högskoleing enjör ELEKTROINGJÖR, ELTEKNIK Mitthögskolan högskoleingenjör ELEKTRONIKINGENJÖR Högskolan i Gävle /160 kandidat/magister/högskoleing enjör ELEKTROTEKNIK Mitthögskolan * 6 140/180 kandidat/magister ELEKTROTEKNIKINGENJÖR Högskolan på Gotland * högskoleingenjör H-ING, ELEKTROTEKNIK Chalmers Tekniska Högskola högskoleingenjör H-ING, MEKATRONIK COOP Chalmers Tekniska Högskola högskoleingenjör ING, DATA/ELEKTRONIK, KR Högskolan i Kristianstad kandidat/högskoleingenjör ING, DATA/ELEKTRONIK, YS Högskolan i Kristianstad kandidat/högskoleingenjör ING, DATA/ELEKTROTEKNIK Linköpings Universitet högskoleingenjör ING, DATA/ELEKTROTEKNIK Malmö Högskola högskoleingenjör ING, ELEKTRONIK, SK Luleå Tekniska Universitet högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Högskolan Dalarna magister/högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Högskolan i Trollh/Uddevalla högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Linköpings Universitet högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Lunds Universitet /80 högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Umeå Universitet högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Uppsala Universitet högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK Växjö Universitet högskoleingenjör/kandidat ING, ELEKTROTEKNIK, HA Kungliga Tekniska Högskolan högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK, KI Kungliga Tekniska Högskolan högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK, SÖ Kungliga Tekniska Högskolan högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK/MIKRODATORSYSTEM Högskolan i Jönköping /180 kandidat/högskoleingenjör ING, ELEKTROTEKNIK/TELE Högskolan i Jönköping kandidat/högskoleingenjör ING, MEKATRONIK Högskolan i Halmstad högskoleingenjör MEKATRONIKPROGRAMMET Mälardalens Högskola högskoleingenjör PROD.UTV MEKATRONIK Högskolan i Skövde kandidat/högskoleingenjör TELEKOMMUNIKATION Blekinge Tekniska Högskola /120 magister Summa antagna

21 Matematik / naturvetenskap MATEMATIK OCH DATA Blekinge Tekniska Högskola kandidat MATEMATISKA-DATALOGISKA LINJEN Stockholms Universitet /160 kan/magister MAT-NAT.VET, INR DATA Lunds Universitet /160 magister MAT-NAT.VET, INR MAT/DATAVET Uppsala Universitet magister NATURVET., MA/DATA/STATISTIK Göteborgs Universitet * kandidat/magister Summa antagna 151 Övriga CIV ING, KOMM- OCH TRANSPORTSYSTEM Linköpings Universitet civilingenjör CIV ING, TEK DESIGN Chalmers Tekniska Högskola civilingenjör ING, IT/AFFÄRSSYSTEM, KI Kungliga Tekniska Högskolan högskoleingenjör ING, PRODUK.TEK Lunds Universitet högskoleingenjör MASKININGENJÖR/DATA Blekinge Tekniska Högskola kandidat MASKINTEKNIK M. DATAINR Mitthögskolan 3 140/160 kandidat/magister VALFR INFORMATIKPROG Högskolan i Halmstad kandidat Summa antagna 235 Totalt antal antagna inom Teknisk IT 8599 * = urval 2, höstterminen

22 Bilaga 4 Tvärvetenskapliga IT-utbildningar Utbildning Skola Antal Poäng Typ av examen antagna Information eller kommunikation ICT INFO/KOMM.TEKNO Högskolan i Halmstad högskoleingenjör INFO.SCENOGRAFIUTB Mälardalens Högskola högskoleexamen INFO/KOMM PROG Örebro Universitet kandidat INFO/KOMM PROG INT ENG Örebro Universitet kandidat INFO/KOMM PROG INT FRA Örebro Universitet kandidat INFO/KOMM PROG INT TY Örebro Universitet kandidat INFORMATION Karlstads Universitet /160 kandidat INFORMATIONSMÄKLAR PROG Mälardalens Högskola kandidat Summa antagna 210 Media eller multimedia IT OCH MULTIMEDIA Växjö Universitet högskoleexamen ING, MEDIE/KOMM Linköpings Universitet högskoleingenjör ING, MULTIMEDIATEKNIK Lunds Universitet högskoleingenjör JOURNALISTIK MULTIMEDIA Södertörns Högskola /140 kandidat MEDIEINGENJÖRSUTB. Mitthögskolan * högskoleingenjör MEDIEPRODUKTIONS PROG Högskolan i Kalmar högskoleexamen/kandid at MEDIESTUD BERÄTTANDE Högskolan i Skövde kandidat MEDIESTUD KUNSKAP Högskolan i Skövde kandidat MULTIMEDIA Karlstads Universitet kandidat MULTIMEDIA: PEDAGOGIK-TEKNIK Stockholms Universitet kandidat Summa antagna 459 Ekonomi DATAEKONOM Högskolan i Borås /160 kandidat/magister DATAEKONOM Högskolan i Skövde kandidat DATAEKONOMI - IT Högskolan i Jönköping magister INT MARKNADSINGENJÖR Blekinge Tekniska Högskola kandidat MANAGEMENT MED IT Södertörns Högskola /180 kandidat TEKNIK-EKONOMIPROGR. Örebro Universitet /180 kandidat Summa antagna 332 Internet / webb DIGITAL MEDIEDESIGN Örebro Universitet /160 kandidat/magister MATERIELL OCH VIRTUELL DESIGN Malmö Högskola ** högskoleexamen WEBBPRODUCENTPROGRAM Högskolan i Kalmar högskoleexamen Summa antagna 71 Design CIV ING, ELEKTRONISK DESIGN, NO Linköpings Universitet civilingenjör ING, GRAFISK TEK/MEDIEPROD Malmö Högskola högskoleingenjör ING, GRAFISK TEKNOLOGI Högskolan Dalarna magister/högskoleingenj ör SYSTEMVET -DESIGN/ADMINISTRATION Lunds Universitet /160 kandidat/magister SYSTEMVET -DESIGN/KONSTRUKTION Lunds Universitet /160 kandidat/magister DESIGNINGENJÖR Högskolan i Skövde kandidat/högskoleingenj ör Summa antagna

23 Beteendevetenskap ANVÄNDARINRIKTAD SYSTEMUTVECKLING Linköpings Universitet *** högskoleexamen BETEENDEVET IT Mitthögskolan kandidat BETEENDEVET IT Umeå Universitet magister INTERAKTIONSTEKNOLOG Malmö Högskola högskoleexamen KOGNITIONSVETENSKAP Högskolan i Skövde kandidat KOGNITIONSVETENSKAP Linköpings Universitet kandidat/magister KOGNITIONSVETENSKAP Umeå Universitet magister MÄNNISK DATATEK ARBLIV Blekinge Tekniska Högskola /160 magister Summa antagna 322 Pedagogik DATAPEDAGOGISKA PROG Högskolan i Skövde kandidat PEDAGOGISK MJUKV.UTV Högskolan i Halmstad kandidat Summa antagna 95 Elektroteknik och ekonomi ING, ELEKTROTEK/EKONOMI Kungliga Tekniska Högskolan högskoleingenjör Summa antagna 48 Automatiseringsteknik AUTOMATISERINGSING.PROG Högskolan i Skövde kandidat/högskoleingenj ör CIV ING, AUTOMATISERINGSTEKNIK Chalmers Tekniska Högskola civilingenjör H-ING, AUTOMATISERINGSTEKNIK Örebro Universitet högskoleingenjör Summa antagna 139 Språkteknik DATALINGVISTPROGRAM Göteborgs Universitet /160 magister DATALINGVISTPROGRAM Högskolan i Skövde kandidat SPRÅKTEKNOLOGISK UTB Uppsala Universitet magister TYSKA MED DATALINGVISTIK Högskolan i Skövde magister Summa antagna 119 Bioteknik / biologi BIOINFORMATIK Högskolan i Skövde magister EKOLOGISK DATABIOLOGI Högskolan i Skövde kandidat MOLEKYLÄR DATABIOLOGI Högskolan i Skövde kandidat Summa antagna 16 Övriga H-ING, BYGGTEKNIK INR IT OCH MILJÖ Växjö Universitet kandidat/högskoleingenj ör Summa antagna 26 Totalt antal antagna inom tvärvetenskaplig IT 2248 * = urval 2, höstterminen 1999 ** = registrerade höstterminen 1999 *** = urval 2, vårterminen

24 Bilaga 5 Genomströmning / antal examina Nybörjare på linjer vid universitet/högskolor läsåret 1991/92 uppföljda under sju år. Informationen är hämtad från SCB Universitet och högskolor Grundutbildning: Genomströmning. Resultat t.o.m 1997/98,U 20 SM Indelningen i ekonomiska, tekniska och tvärvetenskapliga IT-utbildningar har gjorts av oss för denna rapport. Linje Antal nybörjare Examen samma linje Examen annan linje Registrerad/ ej examinerad Ej examinerad/ ej registrerad Tekniska IT-utbildningar TEKNISK FYSIK- OCH ELEKTROTEKNIKLINJEN ELEKTROTEKNIKLINJEN MATEMATISK-NATURVETENSKAPLIG LINJE DATATEKNIKLINJEN ELEKTROINGENJÖRSLINJEN FÖRSÖKSVERKSAMHET ADB-LINJEN SYSTEMVETENSKAPLIGA LINJEN DATAVETENSKAPLIGA LINJEN DATAINGENJÖRSLINJEN DATAINGENJÖRSUTBILDNINGEN DATALINJEN Summa antal: 5762 Snitt %för ej examinerade/ej registrerade 40,70% Tvärvetenskapliga IT-utbildningar GRAFISKA LINJEN INFORMATIONSLINJEN DESIGNLINJEN JOURNALISTLINJEN DATA- OCH ELEKTRONIKLINJEN EKONOMI MED DATA- OCH/EL PRODUKTIONS INR Summa antal: 661 Snitt %för ej examinerade/ej registrerade 36,70% Ekonomiska utbildningar EKONOMIINGENJÖRSLINJEN INDUSTRIELL EKONOMILINJEN INTERNATIONELLA EKONOMILINJEN FÖRETAGSEKONOMISKLINJE EKONOMILINJEN (NYA) INTERNAT. MARKNADSFÖR.LINJEN Summa antal: Snitt %för ej examinerade/ej registrerade 24,80% Förklaring till tabell: Antal nybörjare: antal som för första gången påbörjade en viss utbildningslinje. Registrerad / ej examinerad: andel nybörjare som är registrerade vid en högskola men ej tagit ut examen.. Ej examinerade / ej registrerade: andel nybörjare som ej är registrerade vid någon högskola och som inte heller tagit ut någon form av examen. 24